SFS 1988:645

880645.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1988; 645

om ändring i lagen (1973:370) om

utkom från trycket

arbetslöshetsförsäkring;

den 20juni i9 88

utfärdad den 9 juni 1988.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring^

dels att 13 och 18 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 20och 56 §§ skall utgå,
dels att 4, 11, 14-17, 20, 21, 30, 45, 54, 56, 57 och 61 §§ samt rubrikerna

närmast före 54 och 57 §§ skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 13 § skall lyda "Ersättningstidens längd".

4

Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som

1. är arbetsför och i ö vrigt oförhindrad att åtaga sig arbete,
2. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han

icke anmält hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan,

3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i

den ordning som arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,

4. icke kan erhålla lämpligt arbete.

Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning om

det inte finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen av
denna bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som rege­

ringen bestämmer.

Företagare anses arbetslös, när hans person liga verksam het i rörelsen

har upphört annat än tillfä lligt, om icke arbetsmarkn adsstyrelsen av sär­

skilda skäl föreskriver annat.

I stället för denna lag tillämpas lagen (1983:1070) om arbete i ungdoms­

lag hos offentliga arbetsgivare för den som har fyllt arton men inte tjugo år

och som har

1. anvisats arbete i u ngdomslag eller fått rätt till sådan anvisning,
2. avstängts eller skilts från en anställning i ungdomslag, eller
3. frivilligt lämnat en sådan anställning och därefter inte utfört förvärvs­

arbete under min st tjugo dagar eller i stället för förvärvsarbete de ltagit i

utbildning.

' Prop. 1987/88: 114, AU 18, rskr. 387.

^ Lagen omtryckt 1982; 432.

^ Senaste lydelse 1983; 1071.

1321

¬

background image

\

;r>

SFS 1988:645

11 § Ersättning utgår i form av ett för dag beräknat belopp (dagpenning).

Under en kalendervecka får summan av antalet ersatta och arbetade

dagar samt avstängningsdagar uppgå till högst fem.

14 § Ersättning utgår under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Har
försäkrad uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända är

perioden i stället 450 dagar.

I ersättningsperioden inräknas i fall som avses i 10 § ersättningstid i den

andra arbetslöshetskassan.

Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före den under vil­

ken den försäkrade fyller 65 år.

15 § Om arbetslöshet upphör innan ersättningsperioden gått till ända,

har den försäkrade, om annat inte följer av 16 §, rätt till ersättnin g under

återstående antal dagar av perioden vid ny arbetslöshet, även om han då
inte uppfyller arbetsvillkoret.

Har ersättningsperioden gått till ända men har den försäkrade under

perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret, utgår ersättning under ytterligare
en ersättningsperiod. Den nya perioden räknas från inträdet av den arbets­

löshet då den försäkrade senast uppfyllde arbetsvillkoret.

16 § Har en sammanhängande tid av tolv månader, i vilken inte inräknas

tid som a vses i 8 §, förflutit från det den försäkrade senast uppbar ersätt­

ning, föreligger rätt till ersättning endast om den försäkrade på nytt uppfyl­

ler arbetsvillkoret.

17 §'' Dagpenning lämnas högst med det belopp som regeringen för vaije
år fastställer. Beloppet utgör 450 kronor multiplicerat med det tal (jämfö­

relsetal) som anger förhållandet mellan den genomsnittliga tidlönen jämte

ackordstillägg för vuxna industriarbetare avseende andra kvartalet året

före det som beloppet avser och motsvarande lön andra kvartalet år 1988.

Dagpenning lämnas lägst med det belopp som bestäms enligt reglerna i

18 § första stycket lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Det­

ta gäller dock inte vid nedsättning av dagpenning enligt bestämmelserna i

21 § förevarande lag.

Dagpenning avrundas till närmaste hela krontal.

20

Dagpenning lämnas med 90 procent av den försäkrades dagsför­

tjänst, om inte annat följer av 17 § första stycket och andra stycket första

meningen. Dagpenning till en försäkrad som har tillerkänts ålderspension i

form av folkpension, allmän tilläggspension eller annan pension som utgår

på grund av förvärvsarbete, lämnas med 65 p rocent av den försäkrades

dagsförtjänst, med den begränsning som följer av 17 § första stycket.

Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga

om försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst,

som den försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åttyöt under

arbetstid som var normal för den försäkrade. Föreligger särskilda omstän-

1322

" Senaste lydelse 1988:642.

' Senaste lydelse 1986:409.

¬

background image

digheter, får arbetsmarknadsstyrelsen medge att större andel av medlems SFS 1988:645

inkomst än som nu sagts skall utgöra medlemmens dagsförtjänst.

Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket,

skall som medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsför­

tjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma

arbetsförmåga som medlemmen.

Utan hinder av bestämmelserna i första-tredje styckena får dagpenning

till försäkrad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbets­

marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt
utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som motsvarar utbild­
ningsbidraget.

�&tnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning

från annan än erkänd arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med

belopp som motsvarar skillnaden mellan det högsta belopp som får utgå

enligt första-Qärde styckena och ersättningen.

21

Dagpenning som har fastställts enligt 20 § första stycket andra

meningen skall sättas ned med 1/260 av årspensionen. Ersättning som
understiger tio kronor per dag utbetalas inte.

30 §'�r det sannolikt att arbete som avses i 29 § skulle ha varat högst fem

dagar eller mer än fem men högst tio dagar eller mer än tio dagar, utgör
avstängningstiden fem, tio respektive 20 ersättningsdagar. I fall som avses

1 29 § 1-2 utgör dock avstängningstiden tio, 15 respektive 25 ersättnings­

dagar. I avstängningstiden inräknas endast dagar för vilka dagpenning

skulle ha utgått, om avstängningen inte hade skett, eller dagar under vilka

den försäkrade har utfört förvärvsarbete. Den totala avstängningstiden får
inte överstiga 14, 28 respektive 56 kalenderdagar. I fall som avses i 29 § 1-

2 gäller i stället att denna tid inte får överstiga 28, 42 respektive 70

kalenderdagar.

Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 29 §, beräknas

ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i första stycket, om inte

den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden.

�r det uppenbart att en försäkrad ej vill antaga lämpligt arbete, såsom då

den försäkrade vid upprepade tillfällen antingen har avvisat erbjudet så­
dant arbete eller lämnat sitt arbete frivilligt utan giltig anledning, skall den

försäkrade vara avstängd till dess han eller hon utfört förvärvsarbete under

20 dagar.

Avstängningstiden räknas från den dag då det förhållande som anges i

29 § inträffat.

45

Erkänd arbetslöshetskassas stadgar skall i tillämpliga d elar och i

enlighet med denna lag avfattas enligt normalstadgar som fastställs av

arbetsmarknadsstyrelsen.

Stadgarna skall ange

1. kassans firma,

^ Senaste lydelse 1984:513.

' Senaste lydelse 1984:513.

» Senaste lydelse 1987: 1255.

1323

¬

background image

\

SFS 1988:645

2. kassans verksamhetsområde med uppgift huruvida kassan är avsedd

för anställda eller företagare eller för bådadera kategorierna,

3. den ort inom riket där kassans styrelse skall ha sitt säte,
4. de villkor som skall gälla fö r inträde i kassan och för uteslutning av

medlem,

5. vad som skall gälla beträ ffande medlemmarnas förmåner och skyldig­

heter i arbetslöshetsförsäkringen samt ordningen för utbetalning av ersätt­

ning,

6. storleken av de fasta avgifter, som skall erläggas till kassan, och

ordningen för avgifternas erläggande,

7. påföljden av försummelse att till kassan erlägga fast avgift eller uttaxe­

rat belopp,

8. antalet styrelseledamöter, revisorer och suppleanter för dem, sättet

för deras tillsättande och tiden för deras uppdrag,

9. bestämmelser om föreningsstämma och hur dess befogenhet skall

utövas,

10. om föreningsstämmans befogenhet skall utövas av därtill utsedda

ombud, antalet ombud, hur de skall utses samt tiden för deras uppdrag,

11. tid för ordinarie föreningsstämma,

12. det sätt varpå kallelse till föreningsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till medlemm arnas eller ombudens kännedom samt

den tid före stämman då förslag, som enskild medlem önskar få behandlat,
skall vara styrelsen tillhanda och den tid då föreskrivna kallelseåtgärder
senast skall vara vidtagna,

13. hur vid kassans upplösning skall förfaras med kassans behållna

tillgångar.

Stadgarna far ej utan medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen innehålla

annat än som angivits i andra stycket.

Bestämmelserna i and ra stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter

som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om sty relserepresentation för de

privatanställda.

I Avgifter och uttaxering m. m.

54 § En erkänd arbetslöshetskassa skall ta ut fasta medlemsavgifter.

Dessa skall vara så bestämda att de i föreni ng med andra inkomster får

antas förslå till betalning av kassans förvaltningskostnader samt den betal­

ningsskyldighet som kassan har enligt 57 § och övriga utgifter.

Av en enskilt ansluten medlem får en erkänd arbetslöshetskassa i den

fasta medlemsavgiften dessutom ta ut ett belopp som täcker skäliga extra
administrationskostnader för medlemskapet.

56 § En erkänd arbetslöshetskassas inkomster som inte har använts för
löpande utgifter under verksamhetsåret skall användas för sådana utgifter
följande verksamhetsår.

En erkänd arbetslöshetskassas eget fria kapital får inte överstiga ett

belopp motsvarande 50 kronor per medlem.

1324

¬

background image

I Finansieringsbidrag

SFS 1988:645

57 § ' En erkänd arbets löshetskassa skall för varje medlem som fanns i

kassan vid utgång en av det senast förflutna verksamhetsåret till staten
betala

1. för finansiering av statens kostnad för utbetalade arbetslöshetsersätt­

ningar ett belopp som motsvarar 35 procent av den under det löpande
verksamhetsåret genomsnittligt utbetalade dag penningen i kassan (fman-

sieringsavgift), och

2. för finansiering av ett för kassorna gem ensamt utjämningsbidrag ett

belopp som motsvarar tre procent av den gällande hög sta dagpenningen
(utjämningsavgift).

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om tid och sätt för betalning­

arna samt om utjämningsbidrag.

61

Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadssty­

relsen får utfärda närmare föreskrifter om arbetslöshetskassas löpande

bokföring, årsbokslu t och årsredov isning samt därvid, om särskilda skäl

föreligger, meddela regler som avviker från bokföringslagen (1976:125).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
Bestämmelserna i 17 § tillämpas första gången när dagpenning som skall

gälla fr. o. m. den 1 januari 1990 bestäms. För perioden den 2 januari - den
31 december 1989 skall dagpenning lämnas med högst 450 kronor och lägst

158 kronor, om inte annat följer av lagen.

För den som vid ikraftträdandet får arbetslöshetsersättning tillsammans

med ålderspension gäller 20 och 21 §§ i sin äldre lydelse till dess den
pågående ersättningsperioden har gått till ända. För anna n försäkrad som
vid ikraftträdandet uppbär arbetslöshetsersättning får den då utgående
dagpenningen inte sättas ned till följd av bestämmelserna i 20 § första
stycket första meningen så länge den påböijade arbetslöshetsperioden

pågår.

Vid avstängning i fall som avses i 29 § 1�2 som grundar sig på en

händelse som har inträffat före den 1 januari 1989 gäll er 30 § i sin äldre
lydelse.

De behållna fondmedel som finn s hos varje erkänd arbetslö shetskassa

när lagen träder i kraft skall lösas upp. Dock får varje kassa av fondmedlen
behålla ett belopp motsvarande högst 50 kronor per medlem som eget fritt

kapital. Vid upplösningen av de överskjutande fondmedlen skall kassorna i

tillämpliga delar följa de föreskrifter som enligt 45 § andra stycket 13 finns i

kassans stadgar om hur det vid kassans upplösning skall förfaras med
kassans behållna tillgångar.

På regeringens vägnar

INGELA THAL�0N

Gertrud Holmquist
(Arbetsmarknadsdepartementet)

' Senaste lydelse 1987; 638.

Senaste lydelse 1980:1109. �ndringen innebär att andra stycket upphävs.

j325

' 'r

¬

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölagen
Diskrimineringslagen
LAS
MBL
Semesterlagen
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt