SFS 1994:930 Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1997:239) om arbetslöshetskassor / SFS 1994:930 Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

SFS 1994_930 Lag om ändring i lagen (1973_370) om arbetslöshetsförsäkring

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:642px;height:903px;"> <img width="642" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag om �ndring i lagen (1973:370) om arbetsl�shetsf�rs�kring; SFS 1994:930 Utkom fr�n trycket den 27 juni 1994 utf�rdad den 16 juni 1994. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1973:370) om arbetsl�shetsf�rs�kring2 dels att 16 och 33 �� skall upph�ra att g�lla, dels att rubriken n�rmast f�re 11 � skall utg�, dels att 3 � skall betecknas 2 �, debatt 4, 6 - 1 0 , 11-14, 15, 17, 20, 2 1 - 2 5 , 31, 32, 34 och 98�� och rubrikerna n�rmast f�re 6 och 13 �� skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras 8 nya paragrafer, 3, 9, 10a, 14a, 20 a, 31a, 31b och 52 a ��, och n�rmast f�re 7, 8 och 14�� nya rubriker av f�ljande lydelse. 3 � Ers�ttning vid arbetsl�shet l�mnas i form av ett per dag ber�knat belopp (dagpenning). Ers�ttning l�mnas endast till den som i Sverige uppfyller ers�ttningsvill- koren enligt denna lag, om inte annat f�ljer av 1. lagen (1992:1776) om samordning av systemen f�r social trygghet n�r personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES), eller 2. �verenskommelse som regeringen har tr�ffat med n�gon annan stat om andra villkor f�r r�tt att f� ers�ttning. 4 �3 Ers�ttning vid arbetsl�shet tillkommer f�rs�krad som 1. �r arbetsf�r och i �vrigt of�rhindrad att �taga sig arbete, 2. �r beredd att antaga erbjudet l�mpligt arbete under tid f�r vilken han icke anm�lt hinder som kan godtagas av arbetsl�shetskassan, 3. �r anm�ld som arbetss�kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen f�reskriver, 4. icke kan erh�lla l�mpligt arbete. Ers�ttning enligt denna lag l�mnas inte till den som deltar i utbildning om det inte finns s�rskilda sk�l. N�rmare f�reskrifter om till�mpningen av denna best�mmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Som f�retagare i denna lag anses den som �ger eller �r del�gare direkt eller indirekt - i n�ringsverksamhet som hon eller han �r personligt verksam i och som hon eller han har ett v�sentligt inflytande �ver. En f�retagare skall anses vara arbetsl�s, n�r hennes eller hans personliga verksamhet i r�relsen har upph�rt annat �n tillf�lligt. 1 Prop. 1993/94:209, bet. 1993/94: AU 18, rskr. 1993/94:000. 2 Lagen omtryckt 1991:1334 Senaste lydelse av 16 � 1993:656. 3 Senaste lydelse 1993:656. 60-SFS 1994 1889 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:642px;height:903px;"> <img width="642" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:930 Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�reskriva att en f�retagare skall anses vara arbets- l�s �ven i andra fall �n som s�gs i fj�rde stycket. Dagar med ers�ttning 6 � Under en kalendervecka f�r summan av antalet ersatta och arbetade dagar samt karens- och avst�ngningsdagar uppg� till h�gst 5. Ers�ttning f�r inte l�mnas f�r l�rdag eller s�ndag, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer medger undantag. Ers�ttning f�r inte l�mnas f�r tid under vilken den f�rs�krade f�r f�r�ld- rapenningf�rm�n enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. Karenstid 7 � Ers�ttning f�r inte l�mnas f�rr�n den f�rs�krade under en samman- h�ngande tid av 12 m�nader varit arbetsl�s 5 dagar ( k a r e n s v i l l k o r ) . I karenstiden r�knas in endast de dagar f�r vilka ers�ttning skulle ha l�m- nats, om karenstiden hade g�tt till �nda. Om tid under vilken dagpenning har l�mnats enligt denna lag eller enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d skall r�knas in i en ers�ttningsperiod enligt 14 � andra stycket, skall karensvillkoret anses vara uppfyllt. F�r den som regelbundet utf�r deltidsarbete under tid d� hon eller han i �vrigt �r arbetsl�s f�r, om det finns s�rskilda sk�l, regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�reskriva om karenstid ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket. Best�mmelserna om karenstid skall inte till�mpas p� den som �r anvisad verksamhet f�r arbetslivsutveckling i enlighet med f�reskrifter som har meddelats av regeringen. Avgifts- och arbetsvillkor 8 � Ers�ttning l�mnas till den som uppfyller avgiftsvillkoret enligt 9� och det allm�nna arbetsvillkoret enligt 10 � eller, om detta villkor inte uppfylls, det s�rskilda arbetsvillkoret enligt 10 a � med de begr�nsningar som f�ljer av 11 �. En f�rs�krad som har p�b�rjat en ers�ttningsperiod enligt denna lag eller lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d, skall anses ha uppfyllt avgiftsvillkoret och n�got av arbetsvillkoren n�r hon eller han beg�r ers�ttning under samma ers�ttningsperiod. 9 � Avgiftsvillkoret inneb�r att en f�rs�krad under 12 kalenderm�nader under en ramtid av 24 m�nader omedelbart f�re arbetsl�shetens intr�de skall ha haft f�rv�rvsinkomster f�r vilka hon eller han �r skyldig att betala antingen avgift enligt lagen (1993: 1441) om allm�n avgift f�r finansiering av kontantf�rm�ner vid arbetsl�shet eller sj�mansskatt enligt lagen (1958:295) om sj�mansskatt. Skyldigheten skall bed�mas efter vad som �r k�nt vid den tidpunkt d� r�tten till en ers�ttningsperiod pr�vas. H�nsyn 1890 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:930 skall dock inte tas till skyldighet att betala sj�mansskatt f�r tid f�re �r 1994. 10 � Det allm�nna arbetsvillkoret inneb�r att en f�rs�krad under en ramtid av 12 m�nader omedelbart f�re arbetsl�shetens intr�de skall ha utf�rt antingen f�rv�rvsarbete 1. i minst 5 m�nader, varvid h�nsyn tas endast till m�nad d� f�rv�rvsar- bete har utf�rts i minst 75 timmar eller, om den f�rs�krade inte uppfyller detta villkor, 2. i minst 10 m�nader, varvid h�nsyn tas endast till m�nad d� f�rv�rvs- arbete har utf�rts i minst 65 timmar. Med tid d� f�rv�rvsarbete har utf�rts likst�lls 1. upps�gningstid, �ven om arbetstagaren inte beh�ver st� till arbetsgi- varens f�rfogande, 2. semester, och 3. annan tid d� den arbetsl�se av n�got annat sk�l �n sjukdom, v�rn- pliktstj�nstg�ring eller barns f�delse har varit ledig med hel eller delvis bibeh�llen l�n. Med f�rv�rvsarbete avses inte beredskapsarbete enligt f�rordningen (1987:411) om beredskapsarbete. 10 a � Det s�rskilda arbetsvillkoret inneb�r att f�r den som inte uppfyller kraven p� f�rv�rvsarbete enligt det allm�nna arbetsvillkoret skall med tid d� f�rv�rvsarbete skall ha utf�rts j�mst�llas tid d� den f�rs�krade under en ramtid av 12 m�nader omedelbart f�re arbetsl�shetens intr�de 1. har utf�rt beredskapsarbete enligt f�rordningen (1987:411) om bered- skapsarbete, 2. i enskilt hem har v�rdat �ldring eller handikappad i s�dan utstr�ck- ning att hon eller han har varit f�rhindrad att st� till arbetsmarknadens f�rfogande, 3. har deltagit i och, om inte s�rskilda sk�l hindrat det, fullf�ljt s�dan arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken stat- ligt utbildningsbidrag l�mnats eller deltagit i verksamhet f�r arbetslivs- utveckling enligt l�nsarbetsn�mndens anvisning, eller 4. har fullgjort v�rnplikt eller f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring, i b�da fallen dock tillsammans h�gst 2 m�nader. 11 �4 Till en f�rs�krad som uppfyller det s�rskilda arbetsvillkoret men inte det allm�nna arbetsvillkoret f�r ers�ttning l�mnas endast om han eller hon 1. tidigare har f�tt ers�ttning enligt denna lag eller dagpenning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d, och 2. under den n�rmast f�reg�ende ers�ttningsperioden har f�tt dagpen- ning till vilken hon eller han har kvalificerat sig genom att uppfylla det allm�nna arbetsvillkoret enligt denna lag eller enligt lagen om kontant arbetsmarknadsst�d. 4 Senaste lydelse 1993:656. 1891 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1892 SFS 1994:930 12 � Tid som har tillgodor�knats f�r att uppfylla ett arbetsvillkor f�r ers�ttning enligt denna lag eller f�r dagpenning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d f�r inte tillgodor�knas f�r att uppfylla ett nytt arbetsvillkor. Tid som har tillgodor�knats f�r att uppfylla ett arbetsvillkor f�r grundbelopp enligt den lagen f�r d�remot tillgodor�knas ocks� f�r att uppfylla ett arbetsvillkor f�r ers�ttning enligt denna lag. �verhoppningsbar tid 13 �5 N�r ramtid enligt 9 - 10 a �� skall best�mmas r�knas inte (�ver- hoppas) tid d� den f�rs�krade har varit hindrad att arbeta p� grund av 1. heltidsutbildning som den f�rs�krade har avslutat efter fyllda 25 �r eller som f�reg�tts av sammanh�ngande f�rv�rvsarbete p� heltid i minst 5 m�nader, 2. tv�ngsv�rd enligt lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa fall, 3. frihetsber�vande p� kriminalv�rdens omr�de, 4. v�rd av eget barn eller av adoptivbarn som inte har fyllt 2 �r, eller 5. beslut enligt smittskydddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av livsmedels- lagen. N�r ramtid skall best�mmas enligt 10 eller 10 a � r�knas inte heller tid d� den f�rs�krade har varit hindrad att arbeta p� grund av styrkt sjukdom. Vad som nu sagts g�ller ocks� n�r ramtid skall best�mmas enligt 9 �, om sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring inte har l�mnats f�r sjukfallet. Detsamma g�ller tid d� den f�rs�krade har varit hindrad att uppfylla n�got arbetsvillkor av ett sk�l som s�gs i 10 a � 1-4. Vad som s�gs i tredje stycket g�ller inte om den f�rs�krade enligt 10 a � f�r tillgodor�kna sig tiden f�r att uppfylla det s�rskilda arbetsvillkoret. Ers�ttningsperioden 14 �6 Ers�ttning l�mnas under l�ngst 300 dagar (ers�ttningsperioden), om inte annat f�ljer av 14 a � 2 eller 24 �. Har den f�rs�krade kvalificerat sig f�r ers�ttning genom att uppfylla det allm�nna arbetsvillkoret enligt 10 � och fyller hon eller han 55 �r innan ers�ttningsperioden har g�tt till �nda, �r perioden i st�llet 450 dagar. Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer efter ans�kan f�rl�nga ers�ttningsperioden enligt detta stycke, dock l�ngst till utg�ngen av �r 1996. I ers�ttningsperioden r�knas in ers�ttningstid i en annan arbetsl�shets- kassa eller ers�ttning med dagpenning enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsst�d. Ers�ttningsr�tten upph�r vid utg�ngen av m�naden f�re den under vilken den f�rs�krade fyller 65 �r. 5 Senaste lydelse 1993:656. 6 Senaste lydelse 1992:1332. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:930 14 a � I ers�ttningsperioden r�knas inte in 1. karenstid, eller 2. dagar, under vilka den f�rs�krade har anvisats verksamhet f�r arbets- livsutveckling i enlighet med f�reskrifter som har meddelats av regeringen. 15 �7 Om arbetsl�shet upph�r innan ers�ttningsperioden har g�tt till �nda, har den f�rs�krade r�tt till ers�ttning under �terst�ende antal dagar av perioden vid ny arbetsl�shet, �ven om hon eller han d� inte uppfyller avgiftsvillkoret, karensvillkoret eller ett arbetsvillkor. Vad som nu har sagts g�ller dock inte om en sammanh�ngande tid av 12 m�nader, i vilken inte r�knas in tid som avses i 13�, har f�rflutit sedan hon eller han senast fick ers�ttning. Har ers�ttningsperioden g�tt till �nda men har den f�rs�krade under perioden p� nytt uppfyllt avgiftsvillkoret och n�got av arbetsvillkoren l�mnas, med de begr�nsningar som enligt 11 � g�ller n�r det �r fr�ga om det s�rskilda arbetsvillkoret, ers�ttning under ytterligare en ers�ttningsperiod. D� skall dock karensvillkoret p� nytt uppfyllas. Den nya ers�ttningsperi- oden r�knas fr�n intr�det av den arbetsl�shet d� den f�rs�krade uppfyllde det arbetsvillkor som ligger till grund f�r den nya perioden. 17 �8 Dagpenning l�mnas h�gst med det belopp som best�ms enligt 17 � lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d och l�gst med ett belopp som motsvarar grundbeloppet enligt den lagen, om inte annat f�ljer av best�mmelserna om pensionsavdrag. 20 �9 Dagpenningen utg�r 80 procent av den f�rs�krades dagsf�rtj�nst. Dagpenningen till en f�rs�krad som har tillerk�nts �lderspension i form av folkpension, allm�n tilll�ggspension eller annan pension som betalas p� grund av f�rv�rvsarbete utg�r 65 procent av den f�rs�krades dagsf�rtj�nst. Med dagsf�rtj�nst avses 1/5 av den veckoinkomst eller, i fr�ga om en f�rs�krad med m�nadsl�n, 1/22 av den m�nadsinkomst som den f�rs�kra- de f�re arbetsl�shetens intr�de vanligen fick under arbetstid som var normal f�r henne eller honom 1. i f�rv�rvsarbete som inneb�r att arbetsvillkoret enligt 10 � �r uppfyllt eller, om det finns s�rskilda sk�l f�r det, 2. i allt det f�rv�rvsarbete som har utf�rts under hela ramtiden. F�r en f�rs�krad som har kvalificerat sig f�r r�tt till ers�ttning p� grund av det s�rskilda arbetsvillkoret och d�rvid har uppfyllt villkoret huvudsak- ligen genom beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinrik- tad rehabilitering f�r vilken statligt utbildningsbidrag har l�mnats eller genom deltagande i arbetslivsutveckling enligt lagen (1992:1331) om ar- betslivsutveckling skall, utan hinder av best�mmelserna i f�rsta och andra styckena, dagpenningen best�mmas till belopp som motsvarar inkomsten i beredskapsarbetet respektive utbildningsbidraget, om inte annat f�ljer av fj�rde stycket. Har den f�rs�krade varit ber�ttigad till s�rskilt studiel�n 7 Senaste lydelse 1993:656. 8 Senaste lydelse 1993:656. 9 Senaste lydelse 1993:656. 1893 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:930 enligt lagen (1993: 719) om s�rskilt studiel�n f�r den som genomg�r arbets- marknadsutbildning, skall dagpenningen dock best�mmas till ett belopp som motsvarar det h�gre utbildningsbidrag som den f�rs�krade skulle ha f�tt om hon eller han inte hade varit ber�ttigad till l�n enligt den lagen. Dagpenningen enligt tredje stycket f�r inte best�mmas till ett h�gre belopp �n det som motsvarar dagpenningen i den n�rmast f�reg�ende ers�ttningsperioden. Ompr�vning av den fastst�llda dagsf�rtj�nsten under en p�g�ende er- s�ttningsperiod skall g�ras till den f�rs�krades f�rm�n n�r hon eller han under ett sammanh�ngande uppeh�ll i ers�ttningsperioden har uppfyllt det allm�nna arbetsvillkoret enligt 10 �. 20 a � F�r en f�rs�krad med anledning av arbetsl�shet fortl�pande er- s�ttning av annat slag �n ers�ttning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d eller enligt denna lag, skall dagpenning l�mnas h�gst med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det h�gsta belopp som f�r l�mnas enligt 20 � och ers�ttningen. 21 � Dagpenning som har fastst�llts enligt 20 � f�rsta stycket andra me- ningen skall s�ttas ned med 1/260 av �rspensionen. Ers�ttning som under- stiger 10 kronor per dag betalas inte ut. Brutet krontal j�mnas ut till n�rmaste h�gre krontal. 22 � F�rs�krad som s�ker deltidsarbete har r�tt till ers�ttning endast om arbetsutbudet �r minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. Ers�ttning till den som s�ker deltidsarbete eller i annat fall �r arbetsl�s under en del av en vecka l�mnas med det antal dagpen- ningbelopp per vecka som svarar mot den arbetsl�shet som skall ers�ttas enligt en av regeringen fastst�lld omr�kningstabell. Vid ber�kning av arbetsl�shet enligt f�rsta stycket tas inte h�nsyn till bisyssla som den f�rs�krade f�re arbetsl�shetens intr�de varaktigt har utf�rt vid sidan av heltidsarbete, om bisysslan inte utvidgas under arbets- l�sheten och inte hindrar henne eller honom fr�n att anta erbjudet l�mpligt arbete. 23 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r utf�rda f�reskrifter f�r ber�kning av ers�ttning vid deltidsarbete f�r det fall att arbetstiden inte �r best�md i ett visst antal timmar per dag eller vecka. 24 �10 F�r en f�rs�krad som regelbundet utf�r deltidsarbete under vec- kor d� hon eller han i �vrigt �r arbetsl�s f�r, om det finns s�rskilda sk�l, regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�reskriva om begr�nsningar i ers�ttningsr�tten ut�ver vad som f�ljer av denna lag. 25 � �verstiger f�rs�krads arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken hon eller han normalt har utf�rt arbete n�rmast f�re arbetsl�sheten, 10 Senaste lydelse 1993:656. 1894 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:930 r�knas inte �verskjutande tid med n�r ers�ttningen fastst�lls. Arbetsl�s- hetskassan f�r dock medge undantag, om den f�rs�krade har s�rskilda sk�l f�r att utvidga arbetsutbudet. 31 � Best�mmelserna i 29 � 1 - 3 om arbete f�r, om det �r sk�ligt, till�m- pas i fr�ga om arbetsmarknadspolitiska �tg�rder som f�r tillgodor�knas f�r att uppfylla det s�rskilda arbetsvillkoret enligt 10 a �. Best�mmelserna i 30 � skall d� g�lla. 31 a � Beslut enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d om avst�ngning fr�n r�tt till ers�ttning g�ller som beslut om avst�ngning enligt denna lag. 31 b � Till den som har uteslutits ur en arbetsl�shetskassa enligt 48 � 2 f�r ers�ttning inte l�mnas f�rr�n ett �r har f�rflutit fr�n tidpunkten f�r ute- slutningen. 32 � En ans�kan om ers�ttning skall g�ras hos arbetsl�shetskassan p� blankett enligt fastst�llt formul�r. Den f�rs�krade skall l�mna uppgift om den tidpunkt d� hon eller han senast fick ers�ttning fr�n en arbetsl�shetskassa eller ers�ttning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d. Till ans�kan skall fogas ett intyg av arbetsgivaren om den f�rs�krades arbetsf�rh�llanden samt de uppgifter i �vrigt som beh�vs f�r bed�mande av hennes eller hans r�tt till ers�ttning. Om ett s�dant intyg endast med stora sv�righeter kan skaffas, f�r arbetsf�rh�llandena och �vriga uppgifter styrkas p� n�got annat s�tt. En arbetsgivare skall p� beg�ran utf�rda intyg som nu har sagts enligt fastst�llt formul�r. Den f�rs�krade skall p� heder och samvete intyga att uppgifter som avses i andra stycket �r riktiga. Ans�kningar, intyg och �vriga uppgifter skall f�rvaras bland kassans handlingar. 34 � Finner arbetsl�shetskassa att f�rs�krad medlem, som medvetet el- ler av grov v�rdsl�shet l�mnat oriktig eller vilseledande uppgift ang�ende f�rh�llande av betydelse f�r bed�mande av hans r�tt till ers�ttning, inte b�r uteslutas ur kassan enligt 48 � denna lag, kan kassan i st�llet fr�nk�nna honom r�tt till ers�ttning f�r en tid av h�gst ett �r. F�rekommer sannolika sk�l att f�rs�krad gjort sig skyldig till f�rfarande som avses i f�rsta stycket, kan ers�ttning som tillkommer honom inneh�l- las i avvaktan p� utredning i �rendet. Beslut enligt f�rsta eller andra stycket skall av kassan of�rdr�jligen anm�las till Arbetsmarknadsstyrelsen. Beslut enligt 34 � lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d om indragning av ers�ttning g�ller som beslut om fr�nk�nnande av ers�ttning under motsvarande tid. 52 a � En arbetsl�shetskassa skall p� beg�ran av en l�nsarbetsn�mnd som handl�gger �renden om kontant arbetsmarknadsst�d l�mna uppgift 1895 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:930 om en enskild i fr�ga om medlemskap hos arbetsl�shetskassan samt om beslut som r�r f�rs�krads r�tt till ers�ttning enligt denna lag. En arbetsl�shetskassa skall f�r tillsyn samt uppf�ljning och utv�rdering av arbetsl�shetsf�rs�kringen l�mna uppgifter enligt vad regeringen f�re- skriver. 98 �11 Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i �rende ang�ende medlems r�tt till ers�ttning eller medlemskap i en arbetsl�shetskassa enligt denna lag �verklagas hos l�nsr�tt, om inte annat f�ljer av lagen (1969:93) om be- gr�nsning av samh�llsst�d vid arbetskonflikt. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. Vid pr�vning av �verklagande av l�nsr�ttens beslut i m�l som avses i f�rsta stycket skall n�mndem�n ing� i kammarr�tten, om n�mndem�n deltagit i l�nsr�tten. Kammarr�ttens beslut i m�l som avses i denna paragraf �verklagas hos F�rs�krings�verdomstolen. Arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag i annat fall �n som avses i f�rsta stycket �verklagas hos regeringen. Arbetsmarknadsstyrelsens beslut om fusion f�r �verklagas endast av s�dan arbetsl�shetskassa som ber�rs av beslutet. Utan hinder av vad som s�gs i 41 � f�rsta stycket f�r styrelsen f�r en f�rening som v�grats registrering s�som arbetsl�shetskassa �verklaga Ar- betsmarknadsstyrelsens beslut i �rendet om registrering. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1994. 2. F�r tiden den 1 juli 1994 - den 31 december 1995 skall i st�llet f�r vad som s�gs i 9 � g�lla att avgiftsvillkoret �r uppfyllt i fr�ga om r�tt till ers�ttning under en ers�ttningsperiod, om perioden b�rjar under tiden a) den 1 juli - den 30 september 1994, n�r skyldigheten att betala avgift eller skatt avsett minst sex m�nader, b) den 1 oktober - den 31 december 1994, n�r skyldigheten att betala avgift eller skatt avsett minst sju m�nader, c) den 1 januari - den 31 mars 1995, n�r skyldigheten att betala avgift eller skatt avsett minst �tta m�nader, d) den 1 april - den 30 juni 1995, n�r skyldigheten att betala avgift eller skatt avsett minst nio m�nader, e) den 1 juli - den 30 september 1995, n�r skyldigheten att betala avgift eller skatt avsett minst tio m�nader, och 0 den 1 oktober - den 31 december 1995, n�r skyldigheten att betala avgift eller skatt avsett minst elva m�nader. 3. Om ers�ttning f�r en ny ers�ttningsperiod beg�rs efter ikrafttr�dandet men f�re utg�ngen av juni 1995, skall den som uppfyller medlemsvillkoret enligt den �ldre best�mmelsen i 6� 1 anses ha uppfyllt avgiftsvillkoret. 4. �ldre best�mmelser skall fortfarande till�mpas p� en ers�ttningspe- riod som har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet, om n�got annat inte framg�r av andra stycket. Den nya best�mmelsen i 20 � femte stycket skall till�mpas p� en ers�tt- ningsperiod enligt f�rsta stycket. 11 Senaste lydelse 1993:576. 1896 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:641px;height:902px;"> <img width="641" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:930 5. En f�rs�krad som under en ers�ttningsperiod som s�gs i punkten 4 f�rsta stycket uppfyller det s�rskilda arbetsvillkoret skall, vid pr�vningen av r�tten till fortsatt ers�ttning n�r ers�ttningsperioden har g�tt till �nda, anses ha uppfyllt det allm�nna arbetsvillkoret. Om den ers�ttningsperiod som s�gs i punkten 4 f�rsta stycket g�r till �nda f�re den 1 juli 1995, skall vad som s�gs i f�rsta stycket i denna punkt ocks� g�lla vid pr�vningen av r�tten till fortsatt ers�ttning n�r den nya ers�ttningsperiod som b�rjar efter ikrafttr�dandet g�r till �nda. 6. Om den ers�ttningsperiod som s�gs i punkten 4 f�rsta stycket g�r till �nda f�re den 1 juli 1995, skall vad som i punkten 5 f�rsta stycket s�gs om den som har uppfyllt det s�rskilda arbetsvillkoret g�lla ocks� den som uppfyller arbetsvillkoret enligt 6 och 7 �� i lagrummens lydelse f�re den 1 juli 1994. 7. Den f�r vilken n�gon ers�ttningsperiod inte p�g�r vid ikrafttr�dandet och som f�re utg�ngen av �r 1994 uppfyller det s�rskilda arbetsvillkoret eller arbetsvillkoret enligt 6 och 7 �� - i dessa lagrums lydelse f�re den 1 juli 1994 - skall n�r det g�ller r�tten till ers�ttning anses ha uppfyllt det allm�nna arbetsvillkoret. 8. I st�llet f�r vad som f�reskrivs i 15 � andra stycket tredje meningen skall g�lla att den nya ers�ttningsperioden inte b�rjar innan den f�reg�en- de perioden har g�tt till �nda, under f�ruts�ttning att den perioden g�r till �nda f�re utg�ngen av �r 1996. 9. Om det �r till den f�rs�krades f�rm�n, skall den �ldre best�mmelsen i 20 � andra stycket till�mpas f�r en ers�ttningsperiod a) som b�rjar efter ikrafttr�dandet, om den n�rmast f�reg�ende ers�tt- ningsperioden har b�rjat f�re ikrafttr�dandet och g�r till �nda efter denna tidpunkt men f�re den 1 juli 1995, eller b) som b�rjar efter ikrafttr�dandet, om den f�rs�krade blir arbetsl�s f�re utg�ngen av �r 1994. Den �ldre best�mmelsen i 20 � andra stycket skall alltid till�mpas p� en f�rs�krad som har kvalificerat sig f�r ers�ttning genom att uppfylla ar- betsvillkoret enligt 6 och 7�� i lagrummens lydelse f�re den 1 juli 1994. P� regeringens v�gnar B�RJE H�RNLUND Per Virdesten (Arbetsmarknadsdepartementet) 1897 </div> </div>

Lag
om �ndring i lagen (1973:370) om
arbetsl�shetsf�rs�kring;

SFS 1994:930
Utkom fr�n trycket
den 27 juni 1994

utf�rdad den 16 juni 1994.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1973:370) om

arbetsl�shetsf�rs�kring2

dels att 16 och 33 �� skall upph�ra att g�lla,
dels att rubriken n�rmast f�re 11 � skall utg�,
dels att 3 � skall betecknas 2 �,
debatt 4, 6 - 1 0 , 11-14, 15, 17, 20, 2 1 - 2 5 , 31, 32, 34 och 98�� och

rubrikerna n�rmast f�re 6 och 13 �� skall ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras 8 nya paragrafer, 3, 9, 10a, 14a, 20 a,

31a, 31b och 52 a ��, och n�rmast f�re 7, 8 och 14�� nya rubriker av
f�ljande lydelse.

3 � Ers�ttning vid arbetsl�shet l�mnas i form av ett per dag ber�knat
belopp (dagpenning).

Ers�ttning l�mnas endast till den som i Sverige uppfyller ers�ttningsvill-

koren enligt denna lag, om inte annat f�ljer av

1. lagen (1992:1776) om samordning av systemen f�r social trygghet n�r

personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES),
eller

2. �verenskommelse som regeringen har tr�ffat med n�gon annan stat

om andra villkor f�r r�tt att f� ers�ttning.

4 �3 Ers�ttning vid arbetsl�shet tillkommer f�rs�krad som

1. �r arbetsf�r och i �vrigt of�rhindrad att �taga sig arbete,

2. �r beredd att antaga erbjudet l�mpligt arbete under tid f�r vilken han

icke anm�lt hinder som kan godtagas av arbetsl�shetskassan,

3. �r anm�ld som arbetss�kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen i

den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen f�reskriver,

4. icke kan erh�lla l�mpligt arbete.
Ers�ttning enligt denna lag l�mnas inte till den som deltar i utbildning

om det inte finns s�rskilda sk�l. N�rmare f�reskrifter om till�mpningen av

denna best�mmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen best�mmer.

Som f�retagare i denna lag anses den som �ger eller �r del�gare direkt

eller indirekt - i n�ringsverksamhet som hon eller han �r personligt

verksam i och som hon eller han har ett v�sentligt inflytande �ver.

En f�retagare skall anses vara arbetsl�s, n�r hennes eller hans personliga

verksamhet i r�relsen har upph�rt annat �n tillf�lligt.

Prop. 1993/94:209, bet. 1993/94: AU 18, rskr. 1993/94:000.

Lagen omtryckt 1991:1334

Senaste lydelse av 16 � 1993:656.

Senaste lydelse 1993:656.

60-SFS 1994

1889

SFS 1994:930

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som

regeringen best�mmer f�reskriva att en f�retagare skall anses vara arbets-
l�s �ven i andra fall �n som s�gs i fj�rde stycket.

Dagar med ers�ttning

6 � Under en kalendervecka f�r summan av antalet ersatta och arbetade
dagar samt karens- och avst�ngningsdagar uppg� till h�gst 5.

Ers�ttning f�r inte l�mnas f�r l�rdag eller s�ndag, om inte regeringen

eller den myndighet som regeringen best�mmer medger undantag.

Ers�ttning f�r inte l�mnas f�r tid under vilken den f�rs�krade f�r f�r�ld-

rapenningf�rm�n enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.

Karenstid

7 � Ers�ttning f�r inte l�mnas f�rr�n den f�rs�krade under en samman-
h�ngande tid av 12 m�nader varit arbetsl�s 5 dagar ( k a r e n s v i l l k o r ) . I
karenstiden r�knas in endast de dagar f�r vilka ers�ttning skulle ha l�m-

nats, om karenstiden hade g�tt till �nda.

Om tid under vilken dagpenning har l�mnats enligt denna lag eller enligt

lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d skall r�knas in i en
ers�ttningsperiod enligt 14 � andra stycket, skall karensvillkoret anses vara
uppfyllt.

F�r den som regelbundet utf�r deltidsarbete under tid d� hon eller han i

�vrigt �r arbetsl�s f�r, om det finns s�rskilda sk�l, regeringen eller den
myndighet som regeringen best�mmer f�reskriva om karenstid ut�ver vad
som f�ljer av f�rsta stycket.

Best�mmelserna om karenstid skall inte till�mpas p� den som �r anvisad

verksamhet f�r arbetslivsutveckling i enlighet med f�reskrifter som har
meddelats av regeringen.

Avgifts- och arbetsvillkor

8 � Ers�ttning l�mnas till den som uppfyller avgiftsvillkoret enligt 9�
och det allm�nna arbetsvillkoret enligt 10 � eller, om detta villkor inte

uppfylls, det s�rskilda arbetsvillkoret enligt 10 a � med de begr�nsningar
som f�ljer av 11 �.

En f�rs�krad som har p�b�rjat en ers�ttningsperiod enligt denna lag

eller lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d, skall anses ha
uppfyllt avgiftsvillkoret och n�got av arbetsvillkoren n�r hon eller han
beg�r ers�ttning under samma ers�ttningsperiod.

9 � Avgiftsvillkoret inneb�r att en f�rs�krad under 12 kalenderm�nader

under en ramtid av 24 m�nader omedelbart f�re arbetsl�shetens intr�de
skall ha haft f�rv�rvsinkomster f�r vilka hon eller han �r skyldig att betala
antingen avgift enligt lagen (1993: 1441) om allm�n avgift f�r finansiering
av kontantf�rm�ner vid arbetsl�shet eller sj�mansskatt enligt lagen
(1958:295) om sj�mansskatt. Skyldigheten skall bed�mas efter vad som �r
k�nt vid den tidpunkt d� r�tten till en ers�ttningsperiod pr�vas. H�nsyn

1890

SFS 1994:930

skall dock inte tas till skyldighet att betala sj�mansskatt f�r tid f�re �r

1994.

10 � Det allm�nna arbetsvillkoret inneb�r att en f�rs�krad under en

ramtid av 12 m�nader omedelbart f�re arbetsl�shetens intr�de skall ha
utf�rt antingen f�rv�rvsarbete

1. i minst 5 m�nader, varvid h�nsyn tas endast till m�nad d� f�rv�rvsar-

bete har utf�rts i minst 75 timmar eller, om den f�rs�krade inte uppfyller
detta villkor,

2. i minst 10 m�nader, varvid h�nsyn tas endast till m�nad d� f�rv�rvs-

arbete har utf�rts i minst 65 timmar.

Med tid d� f�rv�rvsarbete har utf�rts likst�lls

1. upps�gningstid, �ven om arbetstagaren inte beh�ver st� till arbetsgi-

varens f�rfogande,

2. semester, och
3. annan tid d� den arbetsl�se av n�got annat sk�l �n sjukdom, v�rn-

pliktstj�nstg�ring eller barns f�delse har varit ledig med hel eller delvis
bibeh�llen l�n.

Med f�rv�rvsarbete avses inte beredskapsarbete enligt f�rordningen

(1987:411) om beredskapsarbete.

10 a � Det s�rskilda arbetsvillkoret inneb�r att f�r den som inte uppfyller

kraven p� f�rv�rvsarbete enligt det allm�nna arbetsvillkoret skall med tid
d� f�rv�rvsarbete skall ha utf�rts j�mst�llas tid d� den f�rs�krade under en
ramtid av 12 m�nader omedelbart f�re arbetsl�shetens intr�de

1. har utf�rt beredskapsarbete enligt f�rordningen (1987:411) om bered-

skapsarbete,

2. i enskilt hem har v�rdat �ldring eller handikappad i s�dan utstr�ck-

ning att hon eller han har varit f�rhindrad att st� till arbetsmarknadens
f�rfogande,

3. har deltagit i och, om inte s�rskilda sk�l hindrat det, fullf�ljt s�dan

arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken stat-

ligt utbildningsbidrag l�mnats eller deltagit i verksamhet f�r arbetslivs-
utveckling enligt l�nsarbetsn�mndens anvisning, eller

4. har fullgjort v�rnplikt eller f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen

(1962: 381) om allm�n f�rs�kring, i b�da fallen dock tillsammans h�gst 2
m�nader.

11 �4 Till en f�rs�krad som uppfyller det s�rskilda arbetsvillkoret men

inte det allm�nna arbetsvillkoret f�r ers�ttning l�mnas endast om han eller
hon

1. tidigare har f�tt ers�ttning enligt denna lag eller dagpenning enligt

lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d, och

2. under den n�rmast f�reg�ende ers�ttningsperioden har f�tt dagpen-

ning till vilken hon eller han har kvalificerat sig genom att uppfylla det
allm�nna arbetsvillkoret enligt denna lag eller enligt lagen om kontant
arbetsmarknadsst�d.

Senaste lydelse 1993:656.

1891

1892

SFS 1994:930

12 � Tid som har tillgodor�knats f�r att uppfylla ett arbetsvillkor f�r

ers�ttning enligt denna lag eller f�r dagpenning enligt lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsst�d f�r inte tillgodor�knas f�r att uppfylla ett nytt
arbetsvillkor. Tid som har tillgodor�knats f�r att uppfylla ett arbetsvillkor
f�r grundbelopp enligt den lagen f�r d�remot tillgodor�knas ocks� f�r att
uppfylla ett arbetsvillkor f�r ers�ttning enligt denna lag.

�verhoppningsbar tid

13 �5 N�r ramtid enligt 9 - 10 a �� skall best�mmas r�knas inte (�ver-

hoppas) tid d� den f�rs�krade har varit hindrad att arbeta p� grund av

1. heltidsutbildning som den f�rs�krade har avslutat efter fyllda 25 �r

eller som f�reg�tts av sammanh�ngande f�rv�rvsarbete p� heltid i minst 5
m�nader,

2. tv�ngsv�rd enligt lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa

fall,

3. frihetsber�vande p� kriminalv�rdens omr�de,

4. v�rd av eget barn eller av adoptivbarn som inte har fyllt 2 �r, eller

5. beslut enligt smittskydddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen

(1971:511) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av livsmedels-
lagen.

N�r ramtid skall best�mmas enligt 10 eller 10 a � r�knas inte heller tid

d� den f�rs�krade har varit hindrad att arbeta p� grund av styrkt sjukdom.
Vad som nu sagts g�ller ocks� n�r ramtid skall best�mmas enligt 9 �, om
sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring inte har l�mnats
f�r sjukfallet.

Detsamma g�ller tid d� den f�rs�krade har varit hindrad att uppfylla

n�got arbetsvillkor av ett sk�l som s�gs i 10 a � 1-4.

Vad som s�gs i tredje stycket g�ller inte om den f�rs�krade enligt 10 a �

f�r tillgodor�kna sig tiden f�r att uppfylla det s�rskilda arbetsvillkoret.

Ers�ttningsperioden

14 �6 Ers�ttning l�mnas under l�ngst 300 dagar (ers�ttningsperioden),

om inte annat f�ljer av 14 a � 2 eller 24 �. Har den f�rs�krade kvalificerat
sig f�r ers�ttning genom att uppfylla det allm�nna arbetsvillkoret enligt

10 � och fyller hon eller han 55 �r innan ers�ttningsperioden har g�tt till

�nda, �r perioden i st�llet 450 dagar. Om det finns synnerliga sk�l, f�r
regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer efter ans�kan
f�rl�nga ers�ttningsperioden enligt detta stycke, dock l�ngst till utg�ngen
av �r 1996.

I ers�ttningsperioden r�knas in ers�ttningstid i en annan arbetsl�shets-

kassa eller ers�ttning med dagpenning enligt lagen (1973: 371) om kontant
arbetsmarknadsst�d.

Ers�ttningsr�tten upph�r vid utg�ngen av m�naden f�re den under

vilken den f�rs�krade fyller 65 �r.

Senaste lydelse 1993:656.

Senaste lydelse 1992:1332.

SFS 1994:930

14 a � I ers�ttningsperioden r�knas inte in

1. karenstid, eller

2. dagar, under vilka den f�rs�krade har anvisats verksamhet f�r arbets-

livsutveckling i enlighet med f�reskrifter som har meddelats av regeringen.

15 �7 Om arbetsl�shet upph�r innan ers�ttningsperioden har g�tt till

�nda, har den f�rs�krade r�tt till ers�ttning under �terst�ende antal dagar
av perioden vid ny arbetsl�shet, �ven om hon eller han d� inte uppfyller
avgiftsvillkoret, karensvillkoret eller ett arbetsvillkor. Vad som nu har
sagts g�ller dock inte om en sammanh�ngande tid av 12 m�nader, i vilken
inte r�knas in tid som avses i 13�, har f�rflutit sedan hon eller han senast
fick ers�ttning.

Har ers�ttningsperioden g�tt till �nda men har den f�rs�krade under

perioden p� nytt uppfyllt avgiftsvillkoret och n�got av arbetsvillkoren
l�mnas, med de begr�nsningar som enligt 11 � g�ller n�r det �r fr�ga om det
s�rskilda arbetsvillkoret, ers�ttning under ytterligare en ers�ttningsperiod.
D� skall dock karensvillkoret p� nytt uppfyllas. Den nya ers�ttningsperi-
oden r�knas fr�n intr�det av den arbetsl�shet d� den f�rs�krade uppfyllde
det arbetsvillkor som ligger till grund f�r den nya perioden.

17 �8 Dagpenning l�mnas h�gst med det belopp som best�ms enligt 17 �

lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d och l�gst med ett belopp
som motsvarar grundbeloppet enligt den lagen, om inte annat f�ljer av
best�mmelserna om pensionsavdrag.

20 �9 Dagpenningen utg�r 80 procent av den f�rs�krades dagsf�rtj�nst.
Dagpenningen till en f�rs�krad som har tillerk�nts �lderspension i form av
folkpension, allm�n tilll�ggspension eller annan pension som betalas p�

grund av f�rv�rvsarbete utg�r 65 procent av den f�rs�krades dagsf�rtj�nst.

Med dagsf�rtj�nst avses 1/5 av den veckoinkomst eller, i fr�ga om en

f�rs�krad med m�nadsl�n, 1/22 av den m�nadsinkomst som den f�rs�kra-
de f�re arbetsl�shetens intr�de vanligen fick under arbetstid som var
normal f�r henne eller honom

1. i f�rv�rvsarbete som inneb�r att arbetsvillkoret enligt 10 � �r uppfyllt

eller, om det finns s�rskilda sk�l f�r det,

2. i allt det f�rv�rvsarbete som har utf�rts under hela ramtiden.
F�r en f�rs�krad som har kvalificerat sig f�r r�tt till ers�ttning p� grund

av det s�rskilda arbetsvillkoret och d�rvid har uppfyllt villkoret huvudsak-
ligen genom beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinrik-
tad rehabilitering f�r vilken statligt utbildningsbidrag har l�mnats eller
genom deltagande i arbetslivsutveckling enligt lagen (1992:1331) om ar-
betslivsutveckling skall, utan hinder av best�mmelserna i f�rsta och andra
styckena, dagpenningen best�mmas till belopp som motsvarar inkomsten i
beredskapsarbetet respektive utbildningsbidraget, om inte annat f�ljer av
fj�rde stycket. Har den f�rs�krade varit ber�ttigad till s�rskilt studiel�n

Senaste lydelse 1993:656.

1893

SFS 1994:930

enligt lagen (1993: 719) om s�rskilt studiel�n f�r den som genomg�r arbets-
marknadsutbildning, skall dagpenningen dock best�mmas till ett belopp
som motsvarar det h�gre utbildningsbidrag som den f�rs�krade skulle ha
f�tt om hon eller han inte hade varit ber�ttigad till l�n enligt den lagen.

Dagpenningen enligt tredje stycket f�r inte best�mmas till ett h�gre

belopp �n det som motsvarar dagpenningen i den n�rmast f�reg�ende
ers�ttningsperioden.

Ompr�vning av den fastst�llda dagsf�rtj�nsten under en p�g�ende er-

s�ttningsperiod skall g�ras till den f�rs�krades f�rm�n n�r hon eller han
under ett sammanh�ngande uppeh�ll i ers�ttningsperioden har uppfyllt
det allm�nna arbetsvillkoret enligt 10 �.

20 a � F�r en f�rs�krad med anledning av arbetsl�shet fortl�pande er-
s�ttning av annat slag �n ers�ttning enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsst�d eller enligt denna lag, skall dagpenning l�mnas h�gst
med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det h�gsta belopp som
f�r l�mnas enligt 20 � och ers�ttningen.

21 � Dagpenning som har fastst�llts enligt 20 � f�rsta stycket andra me-
ningen skall s�ttas ned med 1/260 av �rspensionen. Ers�ttning som under-
stiger 10 kronor per dag betalas inte ut. Brutet krontal j�mnas ut till
n�rmaste h�gre krontal.

22 � F�rs�krad som s�ker deltidsarbete har r�tt till ers�ttning endast om
arbetsutbudet �r minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17
timmar i veckan. Ers�ttning till den som s�ker deltidsarbete eller i annat
fall �r arbetsl�s under en del av en vecka l�mnas med det antal dagpen-
ningbelopp per vecka som svarar mot den arbetsl�shet som skall ers�ttas
enligt en av regeringen fastst�lld omr�kningstabell.

Vid ber�kning av arbetsl�shet enligt f�rsta stycket tas inte h�nsyn till

bisyssla som den f�rs�krade f�re arbetsl�shetens intr�de varaktigt har
utf�rt vid sidan av heltidsarbete, om bisysslan inte utvidgas under arbets-
l�sheten och inte hindrar henne eller honom fr�n att anta erbjudet l�mpligt
arbete.

23 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r
utf�rda f�reskrifter f�r ber�kning av ers�ttning vid deltidsarbete f�r det
fall att arbetstiden inte �r best�md i ett visst antal timmar per dag eller
vecka.

24 �10 F�r en f�rs�krad som regelbundet utf�r deltidsarbete under vec-
kor d� hon eller han i �vrigt �r arbetsl�s f�r, om det finns s�rskilda sk�l,
regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�reskriva om
begr�nsningar i ers�ttningsr�tten ut�ver vad som f�ljer av denna lag.

25 � �verstiger f�rs�krads arbetsutbud per vecka den veckotid, under
vilken hon eller han normalt har utf�rt arbete n�rmast f�re arbetsl�sheten,

Senaste lydelse 1993:656.

1894

SFS 1994:930

r�knas inte �verskjutande tid med n�r ers�ttningen fastst�lls. Arbetsl�s-
hetskassan f�r dock medge undantag, om den f�rs�krade har s�rskilda sk�l
f�r att utvidga arbetsutbudet.

31 � Best�mmelserna i 29 � 1 - 3 om arbete f�r, om det �r sk�ligt, till�m-
pas i fr�ga om arbetsmarknadspolitiska �tg�rder som f�r tillgodor�knas f�r
att uppfylla det s�rskilda arbetsvillkoret enligt 10 a �. Best�mmelserna i

30 � skall d� g�lla.

31 a � Beslut enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d
om avst�ngning fr�n r�tt till ers�ttning g�ller som beslut om avst�ngning
enligt denna lag.

31 b � Till den som har uteslutits ur en arbetsl�shetskassa enligt 48 � 2 f�r
ers�ttning inte l�mnas f�rr�n ett �r har f�rflutit fr�n tidpunkten f�r ute-
slutningen.

32 � En ans�kan om ers�ttning skall g�ras hos arbetsl�shetskassan p�
blankett enligt fastst�llt formul�r.

Den f�rs�krade skall l�mna uppgift om den tidpunkt d� hon eller han

senast fick ers�ttning fr�n en arbetsl�shetskassa eller ers�ttning enligt
lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d.

Till ans�kan skall fogas ett intyg av arbetsgivaren om den f�rs�krades

arbetsf�rh�llanden samt de uppgifter i �vrigt som beh�vs f�r bed�mande
av hennes eller hans r�tt till ers�ttning. Om ett s�dant intyg endast med
stora sv�righeter kan skaffas, f�r arbetsf�rh�llandena och �vriga uppgifter
styrkas p� n�got annat s�tt. En arbetsgivare skall p� beg�ran utf�rda intyg
som nu har sagts enligt fastst�llt formul�r.

Den f�rs�krade skall p� heder och samvete intyga att uppgifter som

avses i andra stycket �r riktiga.

Ans�kningar, intyg och �vriga uppgifter skall f�rvaras bland kassans

handlingar.

34 � Finner arbetsl�shetskassa att f�rs�krad medlem, som medvetet el-
ler av grov v�rdsl�shet l�mnat oriktig eller vilseledande uppgift ang�ende
f�rh�llande av betydelse f�r bed�mande av hans r�tt till ers�ttning, inte
b�r uteslutas ur kassan enligt 48 � denna lag, kan kassan i st�llet fr�nk�nna
honom r�tt till ers�ttning f�r en tid av h�gst ett �r.

F�rekommer sannolika sk�l att f�rs�krad gjort sig skyldig till f�rfarande

som avses i f�rsta stycket, kan ers�ttning som tillkommer honom inneh�l-
las i avvaktan p� utredning i �rendet.

Beslut enligt f�rsta eller andra stycket skall av kassan of�rdr�jligen

anm�las till Arbetsmarknadsstyrelsen.

Beslut enligt 34 � lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d om

indragning av ers�ttning g�ller som beslut om fr�nk�nnande av ers�ttning
under motsvarande tid.

52 a � En arbetsl�shetskassa skall p� beg�ran av en l�nsarbetsn�mnd
som handl�gger �renden om kontant arbetsmarknadsst�d l�mna uppgift

1895

SFS 1994:930

om en enskild i fr�ga om medlemskap hos arbetsl�shetskassan samt om
beslut som r�r f�rs�krads r�tt till ers�ttning enligt denna lag.

En arbetsl�shetskassa skall f�r tillsyn samt uppf�ljning och utv�rdering

av arbetsl�shetsf�rs�kringen l�mna uppgifter enligt vad regeringen f�re-
skriver.

98 �11 Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i �rende ang�ende medlems r�tt
till ers�ttning eller medlemskap i en arbetsl�shetskassa enligt denna lag
�verklagas hos l�nsr�tt, om inte annat f�ljer av lagen (1969:93) om be-
gr�nsning av samh�llsst�d vid arbetskonflikt. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid
�verklagande till kammarr�tten.

Vid pr�vning av �verklagande av l�nsr�ttens beslut i m�l som avses i

f�rsta stycket skall n�mndem�n ing� i kammarr�tten, om n�mndem�n
deltagit i l�nsr�tten.

Kammarr�ttens beslut i m�l som avses i denna paragraf �verklagas hos

F�rs�krings�verdomstolen.

Arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag i annat fall �n som

avses i f�rsta stycket �verklagas hos regeringen. Arbetsmarknadsstyrelsens
beslut om fusion f�r �verklagas endast av s�dan arbetsl�shetskassa som
ber�rs av beslutet.

Utan hinder av vad som s�gs i 41 � f�rsta stycket f�r styrelsen f�r en

f�rening som v�grats registrering s�som arbetsl�shetskassa �verklaga Ar-
betsmarknadsstyrelsens beslut i �rendet om registrering.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1994.

2. F�r tiden den 1 juli 1994 - den 31 december 1995 skall i st�llet f�r

vad som s�gs i 9 � g�lla att avgiftsvillkoret �r uppfyllt i fr�ga om r�tt till
ers�ttning under en ers�ttningsperiod, om perioden b�rjar under tiden

a) den 1 juli - den 30 september 1994, n�r skyldigheten att betala avgift

eller skatt avsett minst sex m�nader,

b) den 1 oktober - den 31 december 1994, n�r skyldigheten att betala

avgift eller skatt avsett minst sju m�nader,

c) den 1 januari - den 31 mars 1995, n�r skyldigheten att betala avgift

eller skatt avsett minst �tta m�nader,

d) den 1 april - den 30 juni 1995, n�r skyldigheten att betala avgift eller

skatt avsett minst nio m�nader,

e) den 1 juli - den 30 september 1995, n�r skyldigheten att betala avgift

eller skatt avsett minst tio m�nader, och

0 den 1 oktober - den 31 december 1995, n�r skyldigheten att betala

avgift eller skatt avsett minst elva m�nader.

3. Om ers�ttning f�r en ny ers�ttningsperiod beg�rs efter ikrafttr�dandet

men f�re utg�ngen av juni 1995, skall den som uppfyller medlemsvillkoret
enligt den �ldre best�mmelsen i 6� 1 anses ha uppfyllt avgiftsvillkoret.

4. �ldre best�mmelser skall fortfarande till�mpas p� en ers�ttningspe-

riod som har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet, om n�got annat inte framg�r
av andra stycket.

Den nya best�mmelsen i 20 � femte stycket skall till�mpas p� en ers�tt-

ningsperiod enligt f�rsta stycket.

Senaste lydelse 1993:576.

1896

SFS 1994:930

5. En f�rs�krad som under en ers�ttningsperiod som s�gs i punkten 4

f�rsta stycket uppfyller det s�rskilda arbetsvillkoret skall, vid pr�vningen
av r�tten till fortsatt ers�ttning n�r ers�ttningsperioden har g�tt till �nda,
anses ha uppfyllt det allm�nna arbetsvillkoret.

Om den ers�ttningsperiod som s�gs i punkten 4 f�rsta stycket g�r till

�nda f�re den 1 juli 1995, skall vad som s�gs i f�rsta stycket i denna punkt
ocks� g�lla vid pr�vningen av r�tten till fortsatt ers�ttning n�r den nya
ers�ttningsperiod som b�rjar efter ikrafttr�dandet g�r till �nda.

6. Om den ers�ttningsperiod som s�gs i punkten 4 f�rsta stycket g�r till

�nda f�re den 1 juli 1995, skall vad som i punkten 5 f�rsta stycket s�gs om
den som har uppfyllt det s�rskilda arbetsvillkoret g�lla ocks� den som
uppfyller arbetsvillkoret enligt 6 och 7 �� i lagrummens lydelse f�re den 1

juli 1994.

7. Den f�r vilken n�gon ers�ttningsperiod inte p�g�r vid ikrafttr�dandet

och som f�re utg�ngen av �r 1994 uppfyller det s�rskilda arbetsvillkoret
eller arbetsvillkoret enligt 6 och 7 �� - i dessa lagrums lydelse f�re den 1

juli 1994 - skall n�r det g�ller r�tten till ers�ttning anses ha uppfyllt det

allm�nna arbetsvillkoret.

8. I st�llet f�r vad som f�reskrivs i 15 � andra stycket tredje meningen

skall g�lla att den nya ers�ttningsperioden inte b�rjar innan den f�reg�en-
de perioden har g�tt till �nda, under f�ruts�ttning att den perioden g�r till
�nda f�re utg�ngen av �r 1996.

9. Om det �r till den f�rs�krades f�rm�n, skall den �ldre best�mmelsen i

20 � andra stycket till�mpas f�r en ers�ttningsperiod

a) som b�rjar efter ikrafttr�dandet, om den n�rmast f�reg�ende ers�tt-

ningsperioden har b�rjat f�re ikrafttr�dandet och g�r till �nda efter denna
tidpunkt men f�re den 1 juli 1995, eller

b) som b�rjar efter ikrafttr�dandet, om den f�rs�krade blir arbetsl�s f�re

utg�ngen av �r 1994.

Den �ldre best�mmelsen i 20 � andra stycket skall alltid till�mpas p� en

f�rs�krad som har kvalificerat sig f�r ers�ttning genom att uppfylla ar-
betsvillkoret enligt 6 och 7�� i lagrummens lydelse f�re den 1 juli 1994.

P� regeringens v�gnar

B�RJE H�RNLUND

Per Virdesten
(Arbetsmarknadsdepartementet)

1897

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1994:930 Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se