SFS 1994:1673 Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1997:239) om arbetslöshetskassor / SFS 1994:1673 Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

SFS 1994_1673 Lag om ändring i lagen (1973_370) om arbetslöshetsförsäkring

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:649px;height:907px;"> <img width="649" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag om �ndring i lagen (1973:370) om arbetsl�shetsf�rs�kring; SFS 1994:1673 Utkom fr�n trycket den 28 december 1994 utf�rdad den 20 december 1994. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1973:370) om arbetsl�shetsf�rs�kring2 dels att 9, 10 a, 14 a, 20 a, 31 a, 31 b skall upph�ra att g�lla, dels att rubrikerna n�rmast f�re 7, 8 och 14 �� skall utg�, dels att 3, 6 - 8 , 1 0 - 1 5 , 17, 20, 21, 2 2 - 2 5 , 31, 32, 34 och 57 �� och rubrikerna n�rmast f�re 6 och 13 �� skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen n�rmast f�re 11 � inf�rs en ny rubrik av f�ljande lydelse. 3 �3 Har regeringen tr�ffat �verenskommelse med n�gon annan stat om andra villkor f�r r�tt att f� ers�ttning �n som f�reskrivs i denna lag, skall arbetsl�shetskassa till�mpa dessa villkor. Medlems- och arbetsvillkor 6 �4 R�tt till ers�ttning vid arbetsl�shet f�religger, f�r f�rs�krad som efter senaste intr�det i arbetsl�shetskassan, 1. varit medlem i kassan under minst tolv m�nader, om han haft sin huvudsakliga f�rs�rjning genom avl�nat arbete f�r annans r�kning, eller under minst 24 m�nader, om han haft sin huvudsakliga f�rs�rjning som sj�lvst�ndig f�retagare (medlemsvillkor), 2. under en ramtid av tolv m�nader omedelbart f�re arbetsl�shetens intr�de utf�rt f�rv�rvsarbete i minst 80 dagar f�rdelade p� minst fem m�nader (arbetsvillkor). Endast dag d� f�rv�rvsarbete har utf�rts i minst tre timmar f�r h�rvid r�knas in. F�religger s�rskilda sk�l f�r regeringen eller den myndighet som rege- ringen best�mmer medge att medlemsvillkoret best�ms till tolv m�nader f�r f�rs�krad, som haft sin huvudsakliga f�rs�rjning som sj�lvst�ndig f�retagare. Tid d� f�rv�rvsarbete har utf�rts f�r icke r�knas mer �n en g�ng f�r uppfyllande av arbetsvillkoret. 1 Prop. 1994/95:99, bet. 1994/95: AU5, rskr. 1994/95:124. 2 Lagen omtryckt 1991:1334. Senaste lydelse av 9� 1994:930 10 a � 1994:930 14 a � 1994:930 20 a � 1994:930 31 a� 1994:930 31 b �1994:930 3 Senaste lydelse 1994:930. 4 Senaste lydelse 1994:930. 6213 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:653px;height:910px;"> <img width="653" height="910" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:1673 7 �5 Med tid under vilken en f�rs�krad enligt 6 � skall ha utf�rt f�rv�rvs- arbete j�mst�lls tid d� den f�rs�krade 1. deltagit i och, om inte s�rskilda sk�l hindrat det, fullf�ljt arbetsmark- nadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken statligt utbild- ningsbidrag utg�tt, 2. fullgjort v�rnplikt eller �tnjutit f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, i b�da fallen dock tillsammans h�gst tv� m�nader, 3. haft semester, eller 4. eljest varit ledig av annan anledning �n sjukdom, v�rnpliktstj�nstg�- ring eller barns f�delse med helt eller delvis bibeh�llen l�n. 8 �6 Vid best�mmande av ramtid enligt 6 � r�knas inte tid d� f�rs�krad varit hindrad att arbeta p� grund av 1. styrkt sjukdom, 2. heltidsutbildning som den f�rs�krade har avslutat efter fyllda 25 �r eller som har f�reg�tts av sammanh�ngande f�rv�rvsarbete p� heltid i minst fem m�nader, 3. tv�ngsv�rd enligt lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsber�vande p� kriminalv�rdens omr�de, 5. v�rd av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt tv� �r, 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller f�reskrifter som-har meddelats med st�d av sistn�mnda lag. Detsamma g�ller tid d� f�rs�krad har �tnjutit f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring eller varit hindrad att arbeta p� grund av 1. v�rnpliktstj�nstg�ring, 2. arbetsmarknadsutbildning, 3. yrkesinriktad rehabilitering, i den m�n s�dan tid inte enligt 7 � j�m- st�lls med tid under vilken f�rv�rvsarbete har utf�rts. 10 �7 F�rs�krad som omedelbart f�re intr�det i en arbetsl�shetskassa har varit medlem i annan s�dan kassa f�r f�r uppfyllande av medlems- och arbetsvillkoret tillgodor�kna sig tid i den kassan. Ers�ttningens form m.m. 11 �8 Ers�ttning l�mnas i form av ett per dag ber�knat belopp (dagpen- ning). Under en kalendervecka f�r summan av antalet ersatta och arbetade dagar samt karens- och avst�ngningsdagar uppg� till h�gst fem. 5 Senaste lydelse 1994:930. 6 Senaste lydelse 1994:930. 7 Senaste lydelse 1994:930. 8 Senaste lydelse 1994:930. 6214 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:645px;height:905px;"> <img width="645" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:1673 12 �9 Dagpenning f�r, om inte regeringen eller den myndighet som rege- ringen best�mmer medger undantag, ej utges f�r l�rdag eller s�ndag. Dagpenning f�r ej utges f�r tid under vilken f�rs�krad uppb�r f�r�ldra- penning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. Karenstid och ers�ttningstidens l�ngd 13 �10 Dagpenning f�r inte l�mnas f�rr�n den f�rs�krade under en sam- manh�ngande tid av tolv m�nader varit arbetsl�s fem dagar (karenvillkor). I karenstiden r�knas in endast de dagar f�r vilka dagpenning skulle ha l�mnats, om karenstiden g�tt till �nda. Best�mmelserna om karenstid i denna paragraf skall inte till�mpas p� den som �r anvisad verksamhet f�r arbetslivsutveckling i enlighet med f�reskrifter som har meddelats av regeringen. 14 �11 Ers�ttning utg�r under l�ngst 300 dagar (ers�ttningsperiod). Har f�rs�krad uppn�tt 55 �rs �lder innan ers�ttningsperioden g�tt till �nda, �r perioden i st�llet 450 dagar. I ers�ttningsperioden inr�knas inte dagar, under vilka den f�rs�krade har anvisats verksamhet f�r arbetslivsutveckling i enlighet med f�reskrif- ter som har meddelats av regeringen. I ers�ttningsperioden enligt f�rsta stycket inr�knas i fall som avses i 10 � ers�ttningstid i den andra arbetsl�shetskassan. Ers�ttningsr�tten upph�r vid utg�ngen av m�naden f�re den under vilken den f�rs�krade fyller 65 �r. 15 �12 Om arbetsl�shet upph�r innan ers�ttningsperioden g�tt till �nda, har den f�rs�krade r�tt till ers�ttning under �terst�ende antal dagar av perioden vid ny arbetsl�shet, �ven om han d� inte uppfyller arbets- och karens villkoren. Vad som nu har sagts g�ller dock inte om en samman- h�ngande tid av 12 m�nader, i vilken inte r�knas in tid som avses i 8 �, har f�rflutit sedan hon eller han senast fick ers�ttning. Har ers�ttningsperioden g�tt till �nda men har den f�rs�krade under perioden p� nytt uppfyllt arbetsvillkoret, l�mnas ers�ttning under ytterli- gare en ers�ttningsperiod. D� skall dock karensvillkoret p� nytt uppfyllas. Den nya ers�ttningsperioden r�knas fr�n intr�det av den arbetsl�shet d� den f�rs�krade uppfyllde det arbetsvillkor som ligger till grund f�r den nya perioden. 17 �13 Dagpenning l�mnas h�gst med det belopp som regeringen fastst�l- ler. Dagpenning l�mnas l�gst med det belopp som best�ms enligt 18 � lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d. Detta g�ller dock inte vid neds�ttning av dagpenning enligt best�mmelserna i 21 � f�revarande lag. 9 Senaste lydelse 1994:930. 10 Senaste lydelse 1994:930. 11 Senaste lydelse 1994:930. 12 Senaste lydelse 1994:930. 13 Senaste lydelse 1994:930. 6215 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:651px;height:909px;"> <img width="651" height="909" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:1673 20 �14 Dagpenning l�mnas med 80 procent av den f�rs�krades dagsfor- tj�nst, om inte annat f�ljer av 17 � f�rsta stycket och andra stycket f�rsta meningen. Dagpenning till en f�rs�krad som har tillerk�nts �lderspension i form av folkpension, allm�n till�ggspension eller annan pension som l�m- nas p� grund av f�rv�rvsarbete, l�mnas med 65 procent av den f�rs�krades dagsf�rtj�nst, med den begr�nsning som f�ljer av 17 � f�rsta stycket. Med dagsf�rtj�nst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fr�ga om f�rs�krad med m�nadsl�n, en tjugotv�endel av den m�nadsinkomst, som den f�rs�krade f�re arbetsl�shetens intr�de vanligen �tnj�t under arbetstid som var normal f�r den f�rs�krade. Som normalarbetstid skall g�lla den genomsnittliga arbetstiden antingen i det f�rv�rvsarbete som inneb�r att arbetsvillkoret uppfylldes, eller, om detta �r f�rm�nligare f�r den f�rs�krade, i allt det f�rv�rvsarbete som utf�rts under hela ramtiden enligt 6 �. Saknas underlag f�r ber�kning av dagsf�rtj�nsten enligt andra stycket, skall som medlemmens dagsf�rtj�nst r�knas den i orten vanliga arbetsf�r- tj�nsten per arbetsdag f�r arbetstagare inom samma yrke och med samma arbetsf�rm�ga som medlemmen. Utan hinder av best�mmelserna i f�rstatredje styckena f�r dagpenning till f�rs�krad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbets- marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken statligt utbildningsbidrag har utg�tt best�mmas till belopp som motsvarar utbild- ningsbidraget. �tnjuter medlem med anledning av arbetsl�shet fortl�pande ers�ttning fr�n annan �n arbetsl�shetskassa, f�r dagpenning utges h�gst med belopp som motsvarar skillnaden mellan det h�gsta belopp som f�r l�mnas enligt f�rsta-fj�rde styckena och ers�ttningen. 21 �15 Dagpenning som har fastst�llts enligt 20 � f�rsta stycket andra meningen skall s�ttas ned med 1/260 av �rspensionen. Ers�ttning som understiger 10 kronor per dag betalas inte ut. 22 �16 F�rs�krad som s�ker deltidsarbete har r�tt till ers�ttning endast om arbetsutbudet �r minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. Ers�ttning vid deltidsarbete utg�r med det antal dagpenningbelopp per Vecka som svarar mot den arbetsl�shet som skall ers�ttas enligt en av regeringen fastst�lld omr�kningstabell. Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r utf�rda f�re- skrifter f�r ber�kning av ers�ttning vid deltidsarbete f�r det fall att arbets- tiden inte �r best�md i visst antal timmar per dag eller vecka. 23 �17 �r n�gon arbetsl�s under del av vecka i annat fall �n som avses i 22 �, utg�r ers�ttning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetsl�shet som skall ers�ttas enligt tabell som avses i 22 � f�rsta stycket. 14 Senaste lydelse 1994:930. 15 Senaste lydelse 1994:930. 16 Senaste lydelse 1994:930. 17 Senaste lydelse 1994:930. 6216 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:1673 Vid ber�kning av arbetsl�shet enligt f�rsta stycket tages icke h�nsyn till bisyssla som f�rs�krad f�re arbetsl�shetens intr�de varaktigt utf�rt vid sidan av heltidsarbete, om bisysslan ej utvidgas under arbetsl�sheten och ej hindrar den f�rs�krade fr�n att antaga erbjudet l�mpligt arbete. 24 �18 F�r en f�rs�krad som regelbundet utf�r deltidsarbete under vec- kor d� han i �vrigt �r arbetsl�s f�r, om det finns s�rskilda sk�l, regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�reskriva om begr�nsningar i ers�ttningsr�tten och om karenstid ut�ver vad som f�ljer av denna lag. 25 �19 �verstiger f�rs�krads arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken han normalt utf�rt arbete n�rmast f�re arbetsl�sheten, medr�knas ej �verskjutande tid vid fastst�llande av ers�ttning. Arbetsl�shetskassan f�r dock medge undantag, om den f�rs�krade har s�rskilda sk�l f�r att utvidga arbetsutbudet. Den som n�rmast f�re arbetsl�sheten haft anst�llning med arbetstid, som n�gon arbetsdag eller flera regelm�ssigt varit kortare �n tre timmar, skall ha r�tt att medr�kna �ven s�dan tid vid fastst�llande av ers�ttning enligt omr�kningstabell. 31 �20 Best�mmelserna i 29 � 1 3 om arbete f�r, om det �r sk�ligt, tilll�mpas i fr�ga om arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabi- litering. Best�mmelserna i 30 � skall d�rvid g�lla i till�mpliga delar. 32 �21 Ans�kan om ers�ttning g�res skriftligen hos arbetsl�shetskassan. Vid ans�kningen skall fogas intyg av arbetsgivare om den f�rs�krades arbetsf�rh�llanden samt de uppgifter i �vrigt som beh�vs f�r bed�mande av den f�rs�krades ers�ttningsr�tt. Kan s�dant intyg endast med stora sv�righeter inf�rskaffas, f�r arbetsf�rh�llandena och �vriga uppgifter styr- kas p� annat s�tt. Intyg och �vriga uppgifter skall f�rvaras bland kassans handlingar. Arbetsgivare skall p� beg�ran utf�rda intyg som avses i f�rsta stycket enligt formul�r som fastst�llts av Arbetsmarknadsstyrelsen. 34 �22 Finner arbetsl�shetskassa att f�rs�krad medlem, som medvetet eller av grov v�rdsl�shet l�mnat oriktig eller vilseledande uppgift ang�- ende f�rh�llande av betydelse f�r bed�mande av hans r�tt till ers�ttning, inte b�r uteslutas ur kassan enligt 48 � denna lag, kan kassan i st�llet fr�nk�nna honom r�tt till ers�ttning f�r en tid av h�gst ett �r. F�rekommer sannolika sk�l att f�rs�krad gjort sig skyldig till f�rfarande som avses i f�rsta stycket, kan ers�ttning som tillkommer honom inneh�l- las i avvaktan p� utredning i �rendet. Beslut enligt f�rsta eller andra stycket skall av kassan of�rdr�j ligen anm�las till Arbetsmarknadsstyrelsen. 18 Senaste lydelse 1994:930. 19 Senaste lydelse 1994:930. 20 Senaste lydelse 1994:930. 21 Senaste lydelse 1994:930. 22 Senaste lydelse 1994:930. �ndringen inneb�r att fj�rde stycket upph�vs. 6217 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:651px;height:908px;"> <img width="651" height="908" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:1673 57 �23 En arbetsl�shetskassa skall f�r varje medlem som fanns i kassan vid utg�ngen av det senast f�rflutna verksamhets�ret till staten betala 1. f�r finansiering av statens kostnad f�r utbetalade arbetsl�shetsers�tt- ningar ett belopp som motsvarar 70 procent av den under det l�pande verksamhets�ret genomsnittligt utbetalade dagpenningen i kassan (finan- sieringsavgift), och 2. f�r finansieringen av ett f�r kassorna gemensamt utj�mningsbidrag ett belopp som motsvarar tre procent av den g�llande h�gsta dagpenningen (utj�mningsavgift). Regeringen meddelar n�rmare f�reskrifter om tid och s�tt f�r betalning- arna samt om utj�mningsbidrag. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1995. 2. F�rs�krad som p�b�rjat en ers�ttningsperiod f�re ikrafttr�dandet har r�tt till ers�ttning under �terst�ende dagar av ers�ttningsperioden �ven om medlems- eller arbetsvillkoret enligt de nya best�mmelserna inte uppfyllts. I en s�dan ers�ttningsperiod r�knas in tid under vilken det utg�r ers�ttning med dagpenning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d. F�rs�krad som blir arbetsl�s under tiden den 1 januari den 30 juni 1995 skall anses uppfylla medlemsvillkoret i 6 � om skyldighet att under 1994 betala avgift enligt lagen (1993:1441) om allm�n avgift f�r finansi- ering av kontantf�rm�ner vid arbetsl�shet eller sj�mansskatt enligt lagen (1958:295) om sj�mansskatt f�relegat under minst sju m�nader. P� regeringens v�gnar ANDERS SUNDSTR�M Per Virdesten (Arbetsmarknadsdepartementet) 23 Senaste lydelse 1993:1447. 6218 </div> </div>

Lag
om �ndring i lagen (1973:370) om
arbetsl�shetsf�rs�kring;

SFS 1994:1673
Utkom fr�n trycket
den 28 december 1994

utf�rdad den 20 december 1994.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1973:370) om

arbetsl�shetsf�rs�kring2

dels att 9, 10 a, 14 a, 20 a, 31 a, 31 b skall upph�ra att g�lla,
dels att rubrikerna n�rmast f�re 7, 8 och 14 �� skall utg�,
dels att 3, 6 - 8 , 1 0 - 1 5 , 17, 20, 21, 2 2 - 2 5 , 31, 32, 34 och 57 �� och

rubrikerna n�rmast f�re 6 och 13 �� skall ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen n�rmast f�re 11 � inf�rs en ny rubrik av f�ljande

lydelse.

3 �3 Har regeringen tr�ffat �verenskommelse med n�gon annan stat om
andra villkor f�r r�tt att f� ers�ttning �n som f�reskrivs i denna lag, skall
arbetsl�shetskassa till�mpa dessa villkor.

Medlems- och arbetsvillkor

6 �4 R�tt till ers�ttning vid arbetsl�shet f�religger, f�r f�rs�krad som
efter senaste intr�det i arbetsl�shetskassan,

1. varit medlem i kassan under minst tolv m�nader, om han haft sin

huvudsakliga f�rs�rjning genom avl�nat arbete f�r annans r�kning, eller
under minst 24 m�nader, om han haft sin huvudsakliga f�rs�rjning som
sj�lvst�ndig f�retagare (medlemsvillkor),

2. under en ramtid av tolv m�nader omedelbart f�re arbetsl�shetens

intr�de utf�rt f�rv�rvsarbete i minst 80 dagar f�rdelade p� minst fem
m�nader (arbetsvillkor). Endast dag d� f�rv�rvsarbete har utf�rts i minst
tre timmar f�r h�rvid r�knas in.

F�religger s�rskilda sk�l f�r regeringen eller den myndighet som rege-

ringen best�mmer medge att medlemsvillkoret best�ms till tolv m�nader
f�r f�rs�krad, som haft sin huvudsakliga f�rs�rjning som sj�lvst�ndig
f�retagare.

Tid d� f�rv�rvsarbete har utf�rts f�r icke r�knas mer �n en g�ng f�r

uppfyllande av arbetsvillkoret.

Prop. 1994/95:99, bet. 1994/95: AU5, rskr. 1994/95:124.

Lagen omtryckt 1991:1334.

Senaste lydelse av
9� 1994:930
10 a � 1994:930
14 a � 1994:930
20 a � 1994:930
31 a� 1994:930

31 b �1994:930
3

Senaste lydelse 1994:930.

6213

SFS 1994:1673

7 �5 Med tid under vilken en f�rs�krad enligt 6 � skall ha utf�rt f�rv�rvs-
arbete j�mst�lls tid d� den f�rs�krade

1. deltagit i och, om inte s�rskilda sk�l hindrat det, fullf�ljt arbetsmark-

nadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken statligt utbild-
ningsbidrag utg�tt,

2. fullgjort v�rnplikt eller �tnjutit f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen

(1962:381) om allm�n f�rs�kring, i b�da fallen dock tillsammans h�gst tv�
m�nader,

3. haft semester, eller

4. eljest varit ledig av annan anledning �n sjukdom, v�rnpliktstj�nstg�-

ring eller barns f�delse med helt eller delvis bibeh�llen l�n.

8 �6 Vid best�mmande av ramtid enligt 6 � r�knas inte tid d� f�rs�krad

varit hindrad att arbeta p� grund av

1. styrkt sjukdom,

2. heltidsutbildning som den f�rs�krade har avslutat efter fyllda 25 �r

eller som har f�reg�tts av sammanh�ngande f�rv�rvsarbete p� heltid i
minst fem m�nader,

3. tv�ngsv�rd enligt lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa

fall,

4. frihetsber�vande p� kriminalv�rdens omr�de,

5. v�rd av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt tv� �r,
6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen

(1971:511) eller f�reskrifter som-har meddelats med st�d av sistn�mnda
lag.

Detsamma g�ller tid d� f�rs�krad har �tnjutit f�r�ldrapenningf�rm�n

enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring eller varit hindrad att arbeta
p� grund av

1. v�rnpliktstj�nstg�ring,

2. arbetsmarknadsutbildning,

3. yrkesinriktad rehabilitering, i den m�n s�dan tid inte enligt 7 � j�m-

st�lls med tid under vilken f�rv�rvsarbete har utf�rts.

10 �7 F�rs�krad som omedelbart f�re intr�det i en arbetsl�shetskassa

har varit medlem i annan s�dan kassa f�r f�r uppfyllande av medlems- och
arbetsvillkoret tillgodor�kna sig tid i den kassan.

Ers�ttningens form m.m.

11 �8 Ers�ttning l�mnas i form av ett per dag ber�knat belopp (dagpen-

ning).

Under en kalendervecka f�r summan av antalet ersatta och arbetade

dagar samt karens- och avst�ngningsdagar uppg� till h�gst fem.

Senaste lydelse 1994:930.

6214

SFS 1994:1673

12 �9 Dagpenning f�r, om inte regeringen eller den myndighet som rege-

ringen best�mmer medger undantag, ej utges f�r l�rdag eller s�ndag.

Dagpenning f�r ej utges f�r tid under vilken f�rs�krad uppb�r f�r�ldra-

penning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.

Karenstid och ers�ttningstidens l�ngd

13 �10 Dagpenning f�r inte l�mnas f�rr�n den f�rs�krade under en sam-

manh�ngande tid av tolv m�nader varit arbetsl�s fem dagar (karenvillkor).
I karenstiden r�knas in endast de dagar f�r vilka dagpenning skulle ha
l�mnats, om karenstiden g�tt till �nda.

Best�mmelserna om karenstid i denna paragraf skall inte till�mpas p�

den som �r anvisad verksamhet f�r arbetslivsutveckling i enlighet med
f�reskrifter som har meddelats av regeringen.

14 �11 Ers�ttning utg�r under l�ngst 300 dagar (ers�ttningsperiod). Har

f�rs�krad uppn�tt 55 �rs �lder innan ers�ttningsperioden g�tt till �nda, �r
perioden i st�llet 450 dagar.

I ers�ttningsperioden inr�knas inte dagar, under vilka den f�rs�krade

har anvisats verksamhet f�r arbetslivsutveckling i enlighet med f�reskrif-
ter som har meddelats av regeringen.

I ers�ttningsperioden enligt f�rsta stycket inr�knas i fall som avses i 10 �

ers�ttningstid i den andra arbetsl�shetskassan.

Ers�ttningsr�tten upph�r vid utg�ngen av m�naden f�re den under

vilken den f�rs�krade fyller 65 �r.

15 �12 Om arbetsl�shet upph�r innan ers�ttningsperioden g�tt till �nda,

har den f�rs�krade r�tt till ers�ttning under �terst�ende antal dagar av
perioden vid ny arbetsl�shet, �ven om han d� inte uppfyller arbets- och
karens villkoren. Vad som nu har sagts g�ller dock inte om en samman-
h�ngande tid av 12 m�nader, i vilken inte r�knas in tid som avses i 8 �, har
f�rflutit sedan hon eller han senast fick ers�ttning.

Har ers�ttningsperioden g�tt till �nda men har den f�rs�krade under

perioden p� nytt uppfyllt arbetsvillkoret, l�mnas ers�ttning under ytterli-
gare en ers�ttningsperiod. D� skall dock karensvillkoret p� nytt uppfyllas.
Den nya ers�ttningsperioden r�knas fr�n intr�det av den arbetsl�shet d�
den f�rs�krade uppfyllde det arbetsvillkor som ligger till grund f�r den nya
perioden.

17 �13 Dagpenning l�mnas h�gst med det belopp som regeringen fastst�l-

ler.

Dagpenning l�mnas l�gst med det belopp som best�ms enligt 18 � lagen

(1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d. Detta g�ller dock inte vid
neds�ttning av dagpenning enligt best�mmelserna i 21 � f�revarande lag.

Senaste lydelse 1994:930.

6215

SFS 1994:1673

20 �14 Dagpenning l�mnas med 80 procent av den f�rs�krades dagsfor-
tj�nst, om inte annat f�ljer av 17 � f�rsta stycket och andra stycket f�rsta
meningen. Dagpenning till en f�rs�krad som har tillerk�nts �lderspension i
form av folkpension, allm�n till�ggspension eller annan pension som l�m-
nas p� grund av f�rv�rvsarbete, l�mnas med 65 procent av den f�rs�krades
dagsf�rtj�nst, med den begr�nsning som f�ljer av 17 � f�rsta stycket.

Med dagsf�rtj�nst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fr�ga

om f�rs�krad med m�nadsl�n, en tjugotv�endel av den m�nadsinkomst,
som den f�rs�krade f�re arbetsl�shetens intr�de vanligen �tnj�t under
arbetstid som var normal f�r den f�rs�krade.

Som normalarbetstid skall g�lla den genomsnittliga arbetstiden antingen

i det f�rv�rvsarbete som inneb�r att arbetsvillkoret uppfylldes, eller, om
detta �r f�rm�nligare f�r den f�rs�krade, i allt det f�rv�rvsarbete som
utf�rts under hela ramtiden enligt 6 �.

Saknas underlag f�r ber�kning av dagsf�rtj�nsten enligt andra stycket,

skall som medlemmens dagsf�rtj�nst r�knas den i orten vanliga arbetsf�r-
tj�nsten per arbetsdag f�r arbetstagare inom samma yrke och med samma
arbetsf�rm�ga som medlemmen.

Utan hinder av best�mmelserna i f�rstatredje styckena f�r dagpenning

till f�rs�krad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbets-
marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken statligt
utbildningsbidrag har utg�tt best�mmas till belopp som motsvarar utbild-
ningsbidraget.

�tnjuter medlem med anledning av arbetsl�shet fortl�pande ers�ttning

fr�n annan �n arbetsl�shetskassa, f�r dagpenning utges h�gst med belopp
som motsvarar skillnaden mellan det h�gsta belopp som f�r l�mnas enligt
f�rsta-fj�rde styckena och ers�ttningen.

21 �15 Dagpenning som har fastst�llts enligt 20 � f�rsta stycket andra
meningen skall s�ttas ned med 1/260 av �rspensionen. Ers�ttning som
understiger 10 kronor per dag betalas inte ut.

22 �16 F�rs�krad som s�ker deltidsarbete har r�tt till ers�ttning endast
om arbetsutbudet �r minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt
minst 17 timmar i veckan. Ers�ttning vid deltidsarbete utg�r med det antal
dagpenningbelopp per Vecka som svarar mot den arbetsl�shet som skall
ers�ttas enligt en av regeringen fastst�lld omr�kningstabell.

Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r utf�rda f�re-

skrifter f�r ber�kning av ers�ttning vid deltidsarbete f�r det fall att arbets-
tiden inte �r best�md i visst antal timmar per dag eller vecka.

23 �17 �r n�gon arbetsl�s under del av vecka i annat fall �n som avses i
22 �, utg�r ers�ttning med det antal dagpenningbelopp per vecka som
svarar mot den arbetsl�shet som skall ers�ttas enligt tabell som avses i 22 �
f�rsta stycket.

Senaste lydelse 1994:930.

6216

SFS 1994:1673

Vid ber�kning av arbetsl�shet enligt f�rsta stycket tages icke h�nsyn till

bisyssla som f�rs�krad f�re arbetsl�shetens intr�de varaktigt utf�rt vid

sidan av heltidsarbete, om bisysslan ej utvidgas under arbetsl�sheten och
ej hindrar den f�rs�krade fr�n att antaga erbjudet l�mpligt arbete.

24 �18 F�r en f�rs�krad som regelbundet utf�r deltidsarbete under vec-
kor d� han i �vrigt �r arbetsl�s f�r, om det finns s�rskilda sk�l, regeringen
eller den myndighet regeringen best�mmer f�reskriva om begr�nsningar i
ers�ttningsr�tten och om karenstid ut�ver vad som f�ljer av denna lag.

25 �19 �verstiger f�rs�krads arbetsutbud per vecka den veckotid, under
vilken han normalt utf�rt arbete n�rmast f�re arbetsl�sheten, medr�knas
ej �verskjutande tid vid fastst�llande av ers�ttning. Arbetsl�shetskassan
f�r dock medge undantag, om den f�rs�krade har s�rskilda sk�l f�r att
utvidga arbetsutbudet.

Den som n�rmast f�re arbetsl�sheten haft anst�llning med arbetstid,

som n�gon arbetsdag eller flera regelm�ssigt varit kortare �n tre timmar,
skall ha r�tt att medr�kna �ven s�dan tid vid fastst�llande av ers�ttning
enligt omr�kningstabell.

31 �20 Best�mmelserna i 29 � 1 3 om arbete f�r, om det �r sk�ligt,
tilll�mpas i fr�ga om arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabi-
litering. Best�mmelserna i 30 � skall d�rvid g�lla i till�mpliga delar.

32 �21 Ans�kan om ers�ttning g�res skriftligen hos arbetsl�shetskassan.
Vid ans�kningen skall fogas intyg av arbetsgivare om den f�rs�krades
arbetsf�rh�llanden samt de uppgifter i �vrigt som beh�vs f�r bed�mande
av den f�rs�krades ers�ttningsr�tt. Kan s�dant intyg endast med stora
sv�righeter inf�rskaffas, f�r arbetsf�rh�llandena och �vriga uppgifter styr-
kas p� annat s�tt.

Intyg och �vriga uppgifter skall f�rvaras bland kassans handlingar.
Arbetsgivare skall p� beg�ran utf�rda intyg som avses i f�rsta stycket

enligt formul�r som fastst�llts av Arbetsmarknadsstyrelsen.

34 �22 Finner arbetsl�shetskassa att f�rs�krad medlem, som medvetet
eller av grov v�rdsl�shet l�mnat oriktig eller vilseledande uppgift ang�-
ende f�rh�llande av betydelse f�r bed�mande av hans r�tt till ers�ttning,

inte b�r uteslutas ur kassan enligt 48 � denna lag, kan kassan i st�llet
fr�nk�nna honom r�tt till ers�ttning f�r en tid av h�gst ett �r.

F�rekommer sannolika sk�l att f�rs�krad gjort sig skyldig till f�rfarande

som avses i f�rsta stycket, kan ers�ttning som tillkommer honom inneh�l-
las i avvaktan p� utredning i �rendet.

Beslut enligt f�rsta eller andra stycket skall av kassan of�rdr�j ligen

anm�las till Arbetsmarknadsstyrelsen.

Senaste lydelse 1994:930.

Senaste lydelse 1994:930. �ndringen inneb�r att fj�rde stycket upph�vs.

6217

SFS 1994:1673

57 �23 En arbetsl�shetskassa skall f�r varje medlem som fanns i kassan
vid utg�ngen av det senast f�rflutna verksamhets�ret till staten betala

1. f�r finansiering av statens kostnad f�r utbetalade arbetsl�shetsers�tt-

ningar ett belopp som motsvarar 70 procent av den under det l�pande
verksamhets�ret genomsnittligt utbetalade dagpenningen i kassan (finan-
sieringsavgift), och

2. f�r finansieringen av ett f�r kassorna gemensamt utj�mningsbidrag

ett belopp som motsvarar tre procent av den g�llande h�gsta dagpenningen
(utj�mningsavgift).

Regeringen meddelar n�rmare f�reskrifter om tid och s�tt f�r betalning-

arna samt om utj�mningsbidrag.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1995.

2. F�rs�krad som p�b�rjat en ers�ttningsperiod f�re ikrafttr�dandet har

r�tt till ers�ttning under �terst�ende dagar av ers�ttningsperioden �ven om
medlems- eller arbetsvillkoret enligt de nya best�mmelserna inte uppfyllts.
I en s�dan ers�ttningsperiod r�knas in tid under vilken det utg�r ers�ttning
med dagpenning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d.

F�rs�krad som blir arbetsl�s under tiden den 1 januari den 30 juni

1995 skall anses uppfylla medlemsvillkoret i 6 � om skyldighet att under
1994 betala avgift enligt lagen (1993:1441) om allm�n avgift f�r finansi-

ering av kontantf�rm�ner vid arbetsl�shet eller sj�mansskatt enligt lagen
(1958:295) om sj�mansskatt f�relegat under minst sju m�nader.

P� regeringens v�gnar

ANDERS SUNDSTR�M

Per Virdesten
(Arbetsmarknadsdepartementet)

Senaste lydelse 1993:1447.

6218

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1994:1673 Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se