SFS 1997:241 Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1997:239) om arbetslöshetskassor / SFS 1997:241 Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

SFS 1997_241 Lag om ändring i lagen (1973_370) om arbetslöshetsförsäkring

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 430 1 Prop. 1996/97:107 och 150, bet. 1996/97:AU13, rskr. 1996/97:236. 2 Lagen omtryckt 1991:1334. 3 Senaste lydelse 1995:1636. SFS 1997:241 Utkom fr�n trycket den 6 juni 1997 Lag om �ndring i lagen (1973:370) om arbetsl�shetsf�rs�kring; utf�rdad den 29 maj 1997. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1973:370) om ar- betsl�shetsf�rs�kring2 dels att 4, 6, 7, 8, 14, 20, 23, 31 och 57 �� skall ha f�ljande lydelse, dels att det skall inf�ras tv� nya paragrafer, 3 a och 3 b ��, av f�ljande ly- delse. 3 a � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, s�- som f�rs�ksverksamhet under tiden den 1 juli 1997 - den 31 december 1998, besluta att personer som redan f�r ers�ttning enligt denna lag skall kunna f� fortsatt ers�ttning enligt lagen utan att villkoren i 4 � f�rsta stycket, med un- dantag av tredje punkten, �r uppfyllda. 3 b � Med avvikelse fr�n vad som anges i denna lag f�r, om f�ruts�ttning- arna enligt andra stycket �r uppfyllda, ers�ttning l�mnas till personer som fyllt 60 men inte 65 �r (tillf�llig avg�ngsers�ttning). Ans�kan om ers�ttning skall g�ras f�re utg�ngen av �r 1997. Som villkor f�r ers�ttning g�ller att personen �r helt arbetsl�s och under minst 12 m�nader under tiden den 1 januari 1996 - den 15 april 1997 f�tt ar- betsl�shetsers�ttning eller deltagit i n�gon arbetsmarknadspolitisk �tg�rd. Ers�ttningen l�mnas s� l�nge heltidsarbetsl�sheten best�r. 4 �3 Ers�ttning vid arbetsl�shet tillkommer f�rs�krad som 1. �r arbetsf�r och i �vrigt of�rhindrad att �taga sig arbete, 2. �r beredd att antaga erbjudet l�mpligt arbete under tid f�r vilken han icke anm�lt hinder som kan godtagas av arbetsl�shetskassan, 3. �r anm�ld som arbetss�kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen f�reskriver, 4. icke kan erh�lla l�mpligt arbete. Ers�ttning enligt denna lag l�mnas inte till den som deltar i utbildning. Om det finns s�rskilda sk�l f�r regeringen eller den myndighet som rege- ringen best�mmer f�reskriva att ers�ttning f�r l�mnas till en person som del- tar i utbildning samt de villkor f�r r�tt till ers�ttning som i s�dant fall skall g�lla. Ers�ttning enligt denna lag l�mnas inte till den som enligt 35 � lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d f�tt ett s�dant st�d indraget eller enligt 26 och 27 �� samma lag avst�ngts fr�n r�tten till ers�ttning. Ers�tt- ningen l�mnas inte s� l�nge beslut om en s�dan �tg�rd g�ller. Ers�ttning l�m- nas inte heller till personer som �r permitterade utan l�n. Om det finns s�r- skilda sk�l f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�reskriva att ers�ttning f�r l�mnas till personer som �r permitterade utan l�n </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> samt de villkor f�r r�tt till ers�ttning som i s�dant fall skall g�lla. Som f�retagare i denna lag anses den som �ger eller �r del�gare - direkt eller indirekt - i n�ringsverksamhet som hon eller han �r personligt verksam i och som hon eller han har ett v�sentligt inflytande �ver. En f�retagare skall anses vara arbetsl�s - n�r f�retagarens personliga verksamhet i r�relsen vid en samlad bed�m- ning kan anses ha upph�rt annat �n tillf�lligt, eller - n�r f�retagaren tillf�lligt upph�r att bedriva verksamhet i r�relsen under f�ruts�ttning att uppeh�llet i r�relsen inte till n�gon del �r av s�songkarakt�r och att n�gon verksamhet inte bedrivs i r�relsen. En f�retagare som �terupptagit verksamheten efter ett tillf�lligt upph�- rande med ers�ttning enligt femte stycket andra strecksatsen har r�tt till er- s�ttning endast om f�ruts�ttningarna enligt f�rsta strecksatsen samma stycke �r uppfyllda. Ers�ttning enligt femte stycket andra strecksatsen f�r bara ut- nyttjas en g�ng per r�relse. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som rege- ringen best�mmer f�reskriva att en f�retagare skall anses vara arbetsl�s �ven i andra fall �n som s�gs i femte stycket. 6 �4 R�tt till ers�ttning vid arbetsl�shet f�religger, f�r f�rs�krad som efter senaste intr�det i arbetsl�shetskassan, 1. varit medlem i kassan under minst tolv m�nader, om han haft sin hu- vudsakliga f�rs�rjning genom avl�nat arbete f�r annans r�kning, eller under minst 24 m�nader, om han haft sin huvudsakliga f�rs�rjning som sj�lvst�n- dig f�retagare (medlemsvillkor), 2. under en ramtid av tolv m�nader omedelbart f�re arbetsl�shetens in- tr�de - haft f�rv�rvsarbete i minst sex m�nader och utf�rt arbetet under minst 70 timmar per kalenderm�nad, eller - haft f�rv�rvsarbete i minst 450 timmar under en sammanh�ngande tid av 6 kalenderm�nader och utf�rt arbetet under minst 45 timmar under var och en av dessa m�nader (arbetsvillkor). Med f�rv�rvsarbete avses �ven tid d� s�kanden haft - semester, - varit ledig av annan anledning �n sjukdom, tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller barns f�delse med helt eller delvis bibeh�llen l�n, eller - f�r annan ers�ttning �n pension p� grund av anst�llningens upph�rande (avg�ngsvederlag). Tid med avg�ngsvederlag ber�knas med utg�ngspunkt i avg�ngsvederla- gets storlek i f�rh�llande till den s�kandes genomsnittliga inkomst per m�- nad i anst�llningen under en viss period. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter om ber�kningen. Vid pr�vning av arbetsvillkoret bortses fr�n f�rv�rvsarbete som 1. arbetsgivaren finansierat med st�d av - f�rordningen (1986:414) om rekryteringsst�d, eller - f�rordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller som 4 Senaste lydelse 1996:1418. SFS 1997:241 431 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2. bedrivits med st�d av f�rordningen (1984:523) om bidrag till arbetsl�sa m.fl. som startar egen n�ringsverksamhet. Detta g�ller dock inte om den f�r- s�krade d� arbetet p�b�rjas uppfyller arbetsvillkoret med annat f�rv�rvsar- bete �n som nyss sagts. F�religger s�rskilda sk�l f�r regeringen eller den myndighet som rege- ringen best�mmer medge att medlemsvillkoret best�ms till tolv m�nader f�r f�rs�krad, som haft sin huvudsakliga f�rs�rjning som sj�lvst�ndig f�reta- gare. Tid d� f�rv�rvsarbete har utf�rts f�r inte r�knas mer �n en g�ng f�r upp- fyllande av arbetsvillkoret. 7 �5 F�r den som en g�ng har p�b�rjat en ers�ttningsperiod enligt denna lag g�ller f�ljande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till grund f�r en ny ers�ttningsperiod skall med tid under vilken en f�rs�krad en- ligt 6 � skall ha utf�rt f�rv�rvsarbete j�mst�llas tid d� den f�rs�krade 1. deltagit i och, om inte s�rskilda sk�l hindrat det, fullf�ljt arbetsmark- nadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken statligt utbild- ningsbidrag utg�tt, 2. deltagit i och, om inte s�rskilda sk�l hindrat det, fullf�ljt utbildning f�r vilken utbildningsbidrag l�mnats enligt f�rordningen (1996:1654) om s�r- skilt utbildningsbidrag, 3. fullgjort tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt el- ler f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�k- ring, i b�da fallen dock tillsammans h�gst tv� m�nader, 4. utf�rt f�rv�rvsarbete som arbetsgivaren finansierat med st�d av - f�rordningen (1986:414) om rekryteringsst�d, eller - f�rordningen (1987:411) om beredskapsarbete, 5. bedrivit egen n�ringsverksamhet med st�d av f�rordningen (1984:523) om bidrag till arbetsl�sa m.fl. som startar egen n�ringsverksamhet, eller 6. fullf�ljt verksamhet d�r ers�ttning enligt 3 a � utg�tt. 8 �6 Vid best�mmande av ramtid enligt 6 � r�knas inte tid d� f�rs�krad va- rit hindrad att arbeta p� grund av 1. styrkt sjukdom, 2. heltidsutbildning som den f�rs�krade har avslutat efter fyllda 25 �r eller som har f�reg�tts av sammanh�ngande f�rv�rvsarbete p� heltid i minst fem m�nader, 3. tv�ngsv�rd enligt lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsber�vande p� kriminalv�rdens omr�de, 5. v�rd av eget barn som inte har fyllt 2 �r eller v�rd av adoptivbarn i tv� �r efter barnets ankomst i familjen, 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av sistn�mnda lag, 7. utlandsvistelse till f�ljd av att den s�kande f�ljt med sin make eller maka vid dennes arbete i utlandet under f�ruts�ttning att makens eller ma- kans arbetsgivare har sitt s�te i Sverige och att l�nen utbetalas fr�n Sverige, varvid med make eller maka j�mst�lls person med vilken den s�kande sam- 5 Senaste lydelse 1996:1418. 6 Senaste lydelse 1995:860. 432 SFS 1997:241 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:647px;height:905px;"> <img width="647" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:241 manbor under f�rh�llanden som liknar makars. Detsamma g�ller tid d� f�rs�krad har f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt la- gen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller varit hindrad att arbeta p� grund av 1. tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt, 2. arbetsmarknadsutbildning, 3. yrkesinriktad rehabilitering, 4. utbildning f�r vilken utbildningsbidrag l�mnats enligt f�rordningen (1996:1654) om s�rskilt utbildningsbidrag, eller 5. deltagande i verksamhet d�r ers�ttning enligt 3 a � utg�tt, i den m�n s�- dan tid inte enligt 7 � j�mst�lls med tid under vilken f�rv�rvsarbete har ut- f�rts. 14 �7 Ers�ttning utg�r under l�ngst 300 dagar (ers�ttningsperiod). Har f�r- s�krad uppn�tt 55 �rs �lder innan ers�ttningsperioden g�tt till �nda, �r perio- den i st�llet 450 dagar. I ers�ttningsperioden inr�knas inte dagar, under vilka den f�rs�krade har anvisats verksamhet f�r arbetslivsutveckling, ett offentligt tillf�lligt arbete f�r �ldre arbetsl�sa, verksamhet med resursarbete eller verksamhet d�r er- s�ttning enligt 3 a � utg�r i enlighet med f�reskrifter som har meddelats av regeringen. I ers�ttningsperioden enligt f�rsta stycket inr�knas i fall som avses i 10 � ers�ttningstid i den andra arbetsl�shetskassan. Ers�ttningsr�tten upph�r vid utg�ngen av m�naden f�re den under vilken den f�rs�krade fyller 65 �r. 20 �8 Dagpenning l�mnas med 80 procent av den f�rs�krades dagsf�rtj�nst, om inte annat f�ljer av 17 � f�rsta stycket och andra stycket f�rsta meningen. Dagpenning till en f�rs�krad som har tillerk�nts �lderspension i form av folkpension, allm�n till�ggspension eller annan pension som l�mnas p� grund av f�rv�rvsarbete, l�mnas med 65 procent av den f�rs�krades dagsf�r- tj�nst, med den begr�nsning som f�ljer av 17 � f�rsta stycket. Med dagsf�rtj�nst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fr�ga om f�rs�krad med m�nadsl�n, en tjugotv�endel av den m�nadsinkomst, som den f�rs�krade f�re arbetsl�shetens intr�de vanligen �tnj�t under arbetstid som var normal f�r den f�rs�krade. Som normalarbetstid skall g�lla den genomsnittliga arbetstiden i det f�r- v�rvsarbete som inneb�r att arbetsvillkoret uppfylldes. Om arbetsvillkoret uppfyllts genom det arbetsvillkor som anges i 6 � f�rsta stycket 2 f�rsta strecksatsen f�r, om detta �r f�rm�nligare f�r den s�kande, som normalar- betstid g�lla den genomsnittliga arbetstiden i allt det f�rv�rvsarbete som ut- f�rts under hela ramtiden enligt samma paragraf. Vid denna ber�kningsme- tod f�r dock endast m�nad d� den s�kande utf�rt arbete under minst 70 tim- mar r�knas med. Saknas underlag f�r ber�kning av dagsf�rtj�nsten enligt andra stycket, skall som medlemmens dagsf�rtj�nst r�knas den i orten vanliga arbetsf�r- tj�nsten per arbetsdag f�r arbetstagare inom samma yrke och med samma 7 Senaste lydelse 1996:1418. 8 Senaste lydelse 1995:860. 433 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> arbetsf�rm�ga som medlemmen. Utan hinder av best�mmelserna i f�rsta-tredje styckena f�r dagpenning till f�rs�krad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbetsmark- nadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken statligt utbild- ningsbidrag har utg�tt best�mmas till belopp som motsvarar utbildningsbi- draget. �tnjuter medlem med anledning av arbetsl�shet fortl�pande ers�ttning fr�n annan �n arbetsl�shetskassa, f�r dagpenning utges h�gst med belopp som motsvarar skillnaden mellan det h�gsta belopp som f�r l�mnas enligt f�rsta-fj�rde styckena och ers�ttningen. N�r underlaget best�ms f�r ber�kningen av dagsf�rtj�nsten skall f�r f�re- tagare dagsf�rtj�nsten bygga p� den genomsnittliga inkomsten under de tre senaste �ren f�re avvecklings�ret. Om f�retagaren lagt ned sin verksamhet inom 12 m�nader fr�n det att f�retagaren startade den kan ers�ttningen base- ras p� f�retagarens tidigare anst�llning. 23 �9 �r n�gon arbetsl�s under del av vecka i annat fall �n som avses i 22 �, utg�r ers�ttning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetsl�shet som skall ers�ttas enligt tabell som avses i 22 � f�rsta stycket. Vid ber�kning av arbetsl�shet enligt f�rsta stycket tas inte h�nsyn till en s�dan bisyssla som den s�kande f�re arbetsl�shetens intr�de under minst 6 m�nader utf�rt vid sidan av heltidsarbete, om - inkomsten fr�n bisysslan i genomsnitt inte �verstigit 1 400 kronor per vecka, - bisysslan inte utvidgas under arbetsl�sheten, och - bisysslan inte hindrar personen fr�n att anta ett l�mpligt heltidsarbete. Om inkomsten fr�n bisysslan efter arbetsl�shetens intr�de �verstiger 1 400 kronor per vecka skall hela det �verskjutande beloppet dras av fr�n dagpenningen. 31 �10 Best�mmelserna i 29 � 1-3 om arbete skall till�mpas i fr�ga om ar- betsmarknadspolitiska �tg�rder som ber�ttigar till utbildningsbidrag samt i fr�ga om utbildningar f�r vilka utbildningsbidrag l�mnas enligt f�rordningen (1996:1654) om s�rskilt utbildningsbidrag. Best�mmelserna i 30 � skall d�r- vid g�lla i till�mpliga delar. 11 En arbetsl�shetskassa skall f�r varje medlem som fanns i kassan vid utg�ngen av det senast f�rflutna verksamhets�ret till staten betala 1. f�r finansiering av statens kostnad f�r utbetalade arbetsl�shetsers�tt- ningar samt f�r tillsynen av arbetsl�shetskassornas utbetalning av arbetsl�s- hetsers�ttning ett belopp som motsvarar 70 procent av den under tiden den 1 januari-den 30 juni 1997 och 131 procent av den under tiden den 1 juli-den 31 december 1997 genomsnittligt utbetalade dagpenningen i kassan (finan- sieringsavgift), 9 Senaste lydelse 1994:1673. 10 Senaste lydelse 1995:708. 11 Senaste lydelse 1995:708. 434 SFS 1997:241 57 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2. f�r finansieringen av ett f�r kassorna gemensamt utj�mningsbidrag ett belopp som motsvarar tre procent av den g�llande h�gsta dagpenningen (ut- j�mningsavgift). Regeringen meddelar n�rmare f�reskrifter om tid och s�tt f�r betalning- arna samt om utj�mningsbidrag. SFS 1997:241 1. Denna lag tr�der i kraft i fr�ga om 3a, 3 b och 6 ��, 7 � f�rsta stycket 6, 8 � andra stycket 5 samt 14 och 57 �� den 1 juli 1997 och i �vrigt den 29 september 1997. 2. Best�mmelsen i 6 � f�rsta stycket 2 femte strecksatsen och andra stycket till�mpas om anst�llningen har upph�rt efter ikrafttr�dandet och av- talet om avg�ngsvederlag har tr�ffats efter den 14 mars 1997. 3. R�tten till ers�ttning f�r den som inte p�b�rjat en ers�ttningsperiod och som f�re ikrafttr�dandet p�b�rjat f�rv�rvsarbete som arbetsgivaren finansie- rat med st�d av f�rordningen (1986:414) om rekryteringsst�d skall i fr�ga om detta arbete bed�mas enligt 6 � i dess �ldre lydelse. P� regeringens v�gnar ANDERS SUNDSTR�M Per Virdesten (Arbetsmarknadsdepartementet) 435 </div> </div>

430

Prop. 1996/97:107 och 150, bet. 1996/97:AU13, rskr. 1996/97:236.

Lagen omtryckt 1991:1334.

Senaste lydelse 1995:1636.

SFS 1997:241

Utkom fr�n trycket

den 6 juni 1997

Lag

om �ndring i lagen (1973:370) om

arbetsl�shetsf�rs�kring;

utf�rdad den 29 maj 1997.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1973:370) om ar-

betsl�shetsf�rs�kring2

dels att 4, 6, 7, 8, 14, 20, 23, 31 och 57 �� skall ha f�ljande lydelse,
dels att det skall inf�ras tv� nya paragrafer, 3 a och 3 b ��, av f�ljande ly-

delse.

3 a � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, s�-
som f�rs�ksverksamhet under tiden den 1 juli 1997 - den 31 december 1998,
besluta att personer som redan f�r ers�ttning enligt denna lag skall kunna f�
fortsatt ers�ttning enligt lagen utan att villkoren i 4 � f�rsta stycket, med un-
dantag av tredje punkten, �r uppfyllda.

3 b � Med avvikelse fr�n vad som anges i denna lag f�r, om f�ruts�ttning-
arna enligt andra stycket �r uppfyllda, ers�ttning l�mnas till personer som
fyllt 60 men inte 65 �r (tillf�llig avg�ngsers�ttning). Ans�kan om ers�ttning
skall g�ras f�re utg�ngen av �r 1997.

Som villkor f�r ers�ttning g�ller att personen �r helt arbetsl�s och under

minst 12 m�nader under tiden den 1 januari 1996 - den 15 april 1997 f�tt ar-
betsl�shetsers�ttning eller deltagit i n�gon arbetsmarknadspolitisk �tg�rd.
Ers�ttningen l�mnas s� l�nge heltidsarbetsl�sheten best�r.

4 �3 Ers�ttning vid arbetsl�shet tillkommer f�rs�krad som

1. �r arbetsf�r och i �vrigt of�rhindrad att �taga sig arbete,

2. �r beredd att antaga erbjudet l�mpligt arbete under tid f�r vilken han

icke anm�lt hinder som kan godtagas av arbetsl�shetskassan,

3. �r anm�ld som arbetss�kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen i

den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen f�reskriver,

4. icke kan erh�lla l�mpligt arbete.
Ers�ttning enligt denna lag l�mnas inte till den som deltar i utbildning.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r regeringen eller den myndighet som rege-
ringen best�mmer f�reskriva att ers�ttning f�r l�mnas till en person som del-
tar i utbildning samt de villkor f�r r�tt till ers�ttning som i s�dant fall skall
g�lla.

Ers�ttning enligt denna lag l�mnas inte till den som enligt 35 � lagen

(1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d f�tt ett s�dant st�d indraget eller
enligt 26 och 27 �� samma lag avst�ngts fr�n r�tten till ers�ttning. Ers�tt-
ningen l�mnas inte s� l�nge beslut om en s�dan �tg�rd g�ller. Ers�ttning l�m-
nas inte heller till personer som �r permitterade utan l�n. Om det finns s�r-
skilda sk�l f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer
f�reskriva att ers�ttning f�r l�mnas till personer som �r permitterade utan l�n

samt de villkor f�r r�tt till ers�ttning som i s�dant fall skall g�lla.

Som f�retagare i denna lag anses den som �ger eller �r del�gare - direkt

eller indirekt - i n�ringsverksamhet som hon eller han �r personligt verksam
i och som hon eller han har ett v�sentligt inflytande �ver.

En f�retagare skall anses vara arbetsl�s
- n�r f�retagarens personliga verksamhet i r�relsen vid en samlad bed�m-

ning kan anses ha upph�rt annat �n tillf�lligt, eller

- n�r f�retagaren tillf�lligt upph�r att bedriva verksamhet i r�relsen under

f�ruts�ttning att uppeh�llet i r�relsen inte till n�gon del �r av s�songkarakt�r
och att n�gon verksamhet inte bedrivs i r�relsen.

En f�retagare som �terupptagit verksamheten efter ett tillf�lligt upph�-

rande med ers�ttning enligt femte stycket andra strecksatsen har r�tt till er-

s�ttning endast om f�ruts�ttningarna enligt f�rsta strecksatsen samma stycke
�r uppfyllda. Ers�ttning enligt femte stycket andra strecksatsen f�r bara ut-
nyttjas en g�ng per r�relse.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som rege-

ringen best�mmer f�reskriva att en f�retagare skall anses vara arbetsl�s �ven
i andra fall �n som s�gs i femte stycket.

6 �4 R�tt till ers�ttning vid arbetsl�shet f�religger, f�r f�rs�krad som efter
senaste intr�det i arbetsl�shetskassan,

1. varit medlem i kassan under minst tolv m�nader, om han haft sin hu-

vudsakliga f�rs�rjning genom avl�nat arbete f�r annans r�kning, eller under
minst 24 m�nader, om han haft sin huvudsakliga f�rs�rjning som sj�lvst�n-
dig f�retagare (medlemsvillkor),

2. under en ramtid av tolv m�nader omedelbart f�re arbetsl�shetens in-

tr�de

- haft f�rv�rvsarbete i minst sex m�nader och utf�rt arbetet under minst

70 timmar per kalenderm�nad, eller

- haft f�rv�rvsarbete i minst 450 timmar under en sammanh�ngande tid av

6 kalenderm�nader och utf�rt arbetet under minst 45 timmar under var och
en av dessa m�nader (arbetsvillkor). Med f�rv�rvsarbete avses �ven tid d�
s�kanden haft

- semester,
- varit ledig av annan anledning �n sjukdom, tj�nstg�ring enligt lagen

(1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller barns f�delse med helt eller delvis

bibeh�llen l�n, eller

- f�r annan ers�ttning �n pension p� grund av anst�llningens upph�rande

(avg�ngsvederlag).

Tid med avg�ngsvederlag ber�knas med utg�ngspunkt i avg�ngsvederla-

gets storlek i f�rh�llande till den s�kandes genomsnittliga inkomst per m�-
nad i anst�llningen under en viss period. Regeringen eller den myndighet
som regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter om ber�kningen.

Vid pr�vning av arbetsvillkoret bortses fr�n f�rv�rvsarbete som

1. arbetsgivaren finansierat med st�d av

- f�rordningen (1986:414) om rekryteringsst�d, eller
- f�rordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller som

Senaste lydelse 1996:1418.

SFS 1997:241

431

2. bedrivits med st�d av f�rordningen (1984:523) om bidrag till arbetsl�sa
m.fl. som startar egen n�ringsverksamhet. Detta g�ller dock inte om den f�r-
s�krade d� arbetet p�b�rjas uppfyller arbetsvillkoret med annat f�rv�rvsar-

bete �n som nyss sagts.

F�religger s�rskilda sk�l f�r regeringen eller den myndighet som rege-

ringen best�mmer medge att medlemsvillkoret best�ms till tolv m�nader f�r
f�rs�krad, som haft sin huvudsakliga f�rs�rjning som sj�lvst�ndig f�reta-
gare.

Tid d� f�rv�rvsarbete har utf�rts f�r inte r�knas mer �n en g�ng f�r upp-

fyllande av arbetsvillkoret.

7 �5 F�r den som en g�ng har p�b�rjat en ers�ttningsperiod enligt denna
lag g�ller f�ljande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till
grund f�r en ny ers�ttningsperiod skall med tid under vilken en f�rs�krad en-
ligt 6 � skall ha utf�rt f�rv�rvsarbete j�mst�llas tid d� den f�rs�krade

1. deltagit i och, om inte s�rskilda sk�l hindrat det, fullf�ljt arbetsmark-

nadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken statligt utbild-
ningsbidrag utg�tt,

2. deltagit i och, om inte s�rskilda sk�l hindrat det, fullf�ljt utbildning f�r

vilken utbildningsbidrag l�mnats enligt f�rordningen (1996:1654) om s�r-
skilt utbildningsbidrag,

3. fullgjort tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt el-

ler f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�k-
ring, i b�da fallen dock tillsammans h�gst tv� m�nader,

4. utf�rt f�rv�rvsarbete som arbetsgivaren finansierat med st�d av
- f�rordningen (1986:414) om rekryteringsst�d, eller
- f�rordningen (1987:411) om beredskapsarbete,
5. bedrivit egen n�ringsverksamhet med st�d av f�rordningen (1984:523)

om bidrag till arbetsl�sa m.fl. som startar egen n�ringsverksamhet, eller

6. fullf�ljt verksamhet d�r ers�ttning enligt 3 a � utg�tt.

8 �6 Vid best�mmande av ramtid enligt 6 � r�knas inte tid d� f�rs�krad va-
rit hindrad att arbeta p� grund av

1. styrkt sjukdom,

2. heltidsutbildning som den f�rs�krade har avslutat efter fyllda 25 �r eller

som har f�reg�tts av sammanh�ngande f�rv�rvsarbete p� heltid i minst fem
m�nader,

3. tv�ngsv�rd enligt lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa fall,
4. frihetsber�vande p� kriminalv�rdens omr�de,
5. v�rd av eget barn som inte har fyllt 2 �r eller v�rd av adoptivbarn i tv�

�r efter barnets ankomst i familjen,

6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen

(1971:511) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av sistn�mnda lag,

7. utlandsvistelse till f�ljd av att den s�kande f�ljt med sin make eller

maka vid dennes arbete i utlandet under f�ruts�ttning att makens eller ma-
kans arbetsgivare har sitt s�te i Sverige och att l�nen utbetalas fr�n Sverige,
varvid med make eller maka j�mst�lls person med vilken den s�kande sam-

Senaste lydelse 1996:1418.

Senaste lydelse 1995:860.

432

SFS 1997:241

manbor under f�rh�llanden som liknar makars.

Detsamma g�ller tid d� f�rs�krad har f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt la-

gen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller varit hindrad att arbeta p� grund
av

1. tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt,

2. arbetsmarknadsutbildning,
3. yrkesinriktad rehabilitering,
4. utbildning f�r vilken utbildningsbidrag l�mnats enligt f�rordningen

(1996:1654) om s�rskilt utbildningsbidrag, eller

5. deltagande i verksamhet d�r ers�ttning enligt 3 a � utg�tt, i den m�n s�-

dan tid inte enligt 7 � j�mst�lls med tid under vilken f�rv�rvsarbete har ut-
f�rts.

14 �7 Ers�ttning utg�r under l�ngst 300 dagar (ers�ttningsperiod). Har f�r-
s�krad uppn�tt 55 �rs �lder innan ers�ttningsperioden g�tt till �nda, �r perio-

den i st�llet 450 dagar.

I ers�ttningsperioden inr�knas inte dagar, under vilka den f�rs�krade har

anvisats verksamhet f�r arbetslivsutveckling, ett offentligt tillf�lligt arbete
f�r �ldre arbetsl�sa, verksamhet med resursarbete eller verksamhet d�r er-
s�ttning enligt 3 a � utg�r i enlighet med f�reskrifter som har meddelats av

regeringen.

I ers�ttningsperioden enligt f�rsta stycket inr�knas i fall som avses i 10 �

ers�ttningstid i den andra arbetsl�shetskassan.

Ers�ttningsr�tten upph�r vid utg�ngen av m�naden f�re den under vilken

den f�rs�krade fyller 65 �r.

20 �8 Dagpenning l�mnas med 80 procent av den f�rs�krades dagsf�rtj�nst,
om inte annat f�ljer av 17 � f�rsta stycket och andra stycket f�rsta meningen.
Dagpenning till en f�rs�krad som har tillerk�nts �lderspension i form av
folkpension, allm�n till�ggspension eller annan pension som l�mnas p�
grund av f�rv�rvsarbete, l�mnas med 65 procent av den f�rs�krades dagsf�r-
tj�nst, med den begr�nsning som f�ljer av 17 � f�rsta stycket.

Med dagsf�rtj�nst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fr�ga

om f�rs�krad med m�nadsl�n, en tjugotv�endel av den m�nadsinkomst, som
den f�rs�krade f�re arbetsl�shetens intr�de vanligen �tnj�t under arbetstid
som var normal f�r den f�rs�krade.

Som normalarbetstid skall g�lla den genomsnittliga arbetstiden i det f�r-

v�rvsarbete som inneb�r att arbetsvillkoret uppfylldes. Om arbetsvillkoret
uppfyllts genom det arbetsvillkor som anges i 6 � f�rsta stycket 2 f�rsta
strecksatsen f�r, om detta �r f�rm�nligare f�r den s�kande, som normalar-

betstid g�lla den genomsnittliga arbetstiden i allt det f�rv�rvsarbete som ut-
f�rts under hela ramtiden enligt samma paragraf. Vid denna ber�kningsme-
tod f�r dock endast m�nad d� den s�kande utf�rt arbete under minst 70 tim-
mar r�knas med.

Saknas underlag f�r ber�kning av dagsf�rtj�nsten enligt andra stycket,

skall som medlemmens dagsf�rtj�nst r�knas den i orten vanliga arbetsf�r-
tj�nsten per arbetsdag f�r arbetstagare inom samma yrke och med samma

Senaste lydelse 1996:1418.

Senaste lydelse 1995:860.

433

arbetsf�rm�ga som medlemmen.

Utan hinder av best�mmelserna i f�rsta-tredje styckena f�r dagpenning till

f�rs�krad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbetsmark-
nadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken statligt utbild-
ningsbidrag har utg�tt best�mmas till belopp som motsvarar utbildningsbi-
draget.

�tnjuter medlem med anledning av arbetsl�shet fortl�pande ers�ttning

fr�n annan �n arbetsl�shetskassa, f�r dagpenning utges h�gst med belopp
som motsvarar skillnaden mellan det h�gsta belopp som f�r l�mnas enligt
f�rsta-fj�rde styckena och ers�ttningen.

N�r underlaget best�ms f�r ber�kningen av dagsf�rtj�nsten skall f�r f�re-

tagare dagsf�rtj�nsten bygga p� den genomsnittliga inkomsten under de tre
senaste �ren f�re avvecklings�ret. Om f�retagaren lagt ned sin verksamhet
inom 12 m�nader fr�n det att f�retagaren startade den kan ers�ttningen base-
ras p� f�retagarens tidigare anst�llning.

23 �9 �r n�gon arbetsl�s under del av vecka i annat fall �n som avses i 22 �,
utg�r ers�ttning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot
den arbetsl�shet som skall ers�ttas enligt tabell som avses i 22 � f�rsta
stycket.

Vid ber�kning av arbetsl�shet enligt f�rsta stycket tas inte h�nsyn till en

s�dan bisyssla som den s�kande f�re arbetsl�shetens intr�de under minst 6
m�nader utf�rt vid sidan av heltidsarbete, om

- inkomsten fr�n bisysslan i genomsnitt inte �verstigit 1 400 kronor per

vecka,

- bisysslan inte utvidgas under arbetsl�sheten, och
- bisysslan inte hindrar personen fr�n att anta ett l�mpligt heltidsarbete.

Om inkomsten fr�n bisysslan efter arbetsl�shetens intr�de �verstiger

1 400 kronor per vecka skall hela det �verskjutande beloppet dras av fr�n

dagpenningen.

31 �10 Best�mmelserna i 29 � 1-3 om arbete skall till�mpas i fr�ga om ar-
betsmarknadspolitiska �tg�rder som ber�ttigar till utbildningsbidrag samt i
fr�ga om utbildningar f�r vilka utbildningsbidrag l�mnas enligt f�rordningen
(1996:1654) om s�rskilt utbildningsbidrag. Best�mmelserna i 30 � skall d�r-
vid g�lla i till�mpliga delar.

En arbetsl�shetskassa skall f�r varje medlem som fanns i kassan vid

utg�ngen av det senast f�rflutna verksamhets�ret till staten betala

1. f�r finansiering av statens kostnad f�r utbetalade arbetsl�shetsers�tt-

ningar samt f�r tillsynen av arbetsl�shetskassornas utbetalning av arbetsl�s-
hetsers�ttning ett belopp som motsvarar 70 procent av den under tiden den 1

januari-den 30 juni 1997 och 131 procent av den under tiden den 1 juli-den

31 december 1997 genomsnittligt utbetalade dagpenningen i kassan (finan-
sieringsavgift),

Senaste lydelse 1994:1673.

Senaste lydelse 1995:708.

434

SFS 1997:241

57 �

2. f�r finansieringen av ett f�r kassorna gemensamt utj�mningsbidrag ett

belopp som motsvarar tre procent av den g�llande h�gsta dagpenningen (ut-

j�mningsavgift).

Regeringen meddelar n�rmare f�reskrifter om tid och s�tt f�r betalning-

arna samt om utj�mningsbidrag.

SFS 1997:241

1. Denna lag tr�der i kraft i fr�ga om 3a, 3 b och 6 ��, 7 � f�rsta stycket 6,

8 � andra stycket 5 samt 14 och 57 �� den 1 juli 1997 och i �vrigt den 29
september 1997.

2. Best�mmelsen i 6 � f�rsta stycket 2 femte strecksatsen och andra

stycket till�mpas om anst�llningen har upph�rt efter ikrafttr�dandet och av-

talet om avg�ngsvederlag har tr�ffats efter den 14 mars 1997.

3. R�tten till ers�ttning f�r den som inte p�b�rjat en ers�ttningsperiod och

som f�re ikrafttr�dandet p�b�rjat f�rv�rvsarbete som arbetsgivaren finansie-

rat med st�d av f�rordningen (1986:414) om rekryteringsst�d skall i fr�ga
om detta arbete bed�mas enligt 6 � i dess �ldre lydelse.

P� regeringens v�gnar

ANDERS SUNDSTR�M

Per Virdesten
(Arbetsmarknadsdepartementet)

435

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1997:241 Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se