SFS 1998:209 Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl

SFS 1998_209 Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

479

SFS 1998:209

Utkom från trycket
den 19 maj 1998

Lag
om rätt till ledighet av trängande familjeskäl;

utfärdad den 7 maj 1998.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs2 följande.

Rätt till ledighet

1 § En arbetstagare har rätt till ledighet från sin anställning av trängande fa-
miljeskäl som har samband med sjukdom eller olycksfall och som gör arbets-

tagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig.

2 § Ett avtal som innebär att arbetstagarens rättigheter enligt denna lag in-
skränks är ogiltigt i den delen.

Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts

av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet får dock rätten till ledighet begränsas till ett
visst antal dagar om året, till ett visst antal dagar för varje tillfälle eller till

bådadera.

En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt andra stycket får

tillämpa avtalet även på en arbetstagare som inte är medlem av den avtalsslu-
tande organisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte
omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal.

Anställningsskydd

3 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund av att ar-
betstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag. Om ar-
betstagaren ändå sägs upp eller avskedas skall uppsägningen eller avskedandet
ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.

4 § En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt
denna lag är inte skyldig att enbart av detta skäl godta

1. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbetsvill-

kor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten, eller

1

Prop. 1997/98:81, bet. 1997/98:AU13, rskr. 1997/98:206.

2

Jfr rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet,

undertecknat av UNICE, CEEP och EFS (EGT nr L 145, 3.6.1996, s. 4, Celex
396L0034).

background image

SFS 1998:209

2. någon annan omplacering än en som kan genomföras inom ramen för

anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

Skadestånd

5 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala ersättning för den
skada som uppkommer.

Skadeståndet kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer

och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär.

Om det är skäligt kan skadeståndet minskas eller helt falla bort.

Rättegång

6 § Mål om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande tillämpas 34, 35

och 37 §§, 38 § andra stycket andra meningen, 39-42 §§ samt 43 § första
stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställnings-
skydd. I fråga om annan talan tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen (1976:580)
om medbestämmande i arbetslivet.

Denna lag träder i kraft den 3 juni 1998.

På regeringens vägnar

GÖRAN PERSSON

ULRICA MESSING
(Arbetsmarknadsdepartementet)

480

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt