SFS 1991:433

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning / SFS 1991:433

910433.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> tt J�mst�lldhetslag; SFS 1991:433 Utkom fr�n trycket :ij; utf�rdad den 30 maj 1991. den 7 juni 1991 'cc -t' Enligt riksdagens bes lut' f�reskrivs f�ljande. AV- . Lagens �ndam�l 1 � Denna lag ha r till �ndam�l att fr�mja kvinnors och m�ns lika r�tt i fr�ga om arbete, anst�llnings- och andra a rbetsvillkor samt utvecklings� m�jligheter i arbe tet {j�mst�lldhet i arbetslivet). Lagen siktar till at t f�rb�ttra fr�mst kvinnornas villkor i arbetslivet. Saraverkan 2 � Arbetsgivare och arbetstagare skall s amverka f�r att j�mst�lldhet i arbetslivet skall uppn� s. De skall s�rskilt verka f�r att utj�mna och f�rhindra skillnader i l�n er 0. och andra an st�llningsvillkor mellan kvinnor och m�n som utf�r arbete 0 som �r lika eller som �r att betrakta som likv�rdigt. Aktiva �tg�rder ' M�linriktat j�mst�lldhetsarbete 0 3 � Arbetsgivaren skall inom ramen f�r sin verksamhet bedriva ett m�l- inriktat arbete f�r att aktivt fr�mja j�mst�lldhet i arbetslivet. ' Prop. 1990/9): 113, AU 17, rskr. 28 8. 689 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " y SFS 1991:433 N�rmare f�reskrifter om arbetsgivarens skyldigheter meddelas i 4 ll��. Arbetsf�rh�llanden 4 � Arbetsgivaren skall genomf�ra s�dana �tg�rder som med h�nsyn till arbetsgivarens resurser och omst�ndigheterna i �vrigt kan kr�vas f�r att arbetsf�rh�llandena skall l�mpa sig f�r b�de kvinnor och m�n. 5 � Arbetsgivaren skall underl�tta f�r b�de kvinnliga och manliga ar� betstagare att f�rena f�rv�rvsarbete och f�r�ldraskap. 6 � Arbetsgivaren skall verka f�r att inte n�gon arbetst agare uts�tts f�r sexuella trakasserier eller f�r trakasserier p� grund av en anm�lan om k�nsdiskriminering. Rekrytering rn. m. I � Arbetsgivaren skall genom utbildning, kompetensutveckling och andra l�mpliga �tg�rder fr�mja en j�mn f�rdelning mellan kvinnor och m�n i skilda ty per av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. 8 � Arbetsgivaren skall verka f�r att lediga a nst�llningar s�ks av b�de kvinnor och m�n. 9 � N�r det p� en arbetsplats inte r�der en i huvudsak j�mn f�rdelning mellan kvinnor och m�n i en viss typ av arbet e eller inom en viss kategori av arbetstagare, skall arbetsgivaren vid n yanst�llningar s�rskilt anstr�nga sig f�r att f� s�kande av det underrepresenterade k�net och s�ka se til l att andelen arbetstagare av det k�net efter hand �kar. F�rsta stycket skall dock inte till�mpas, om s�rskilda sk�l talar emot s�dana �tg�rder eller �tg�rderna rimligen inte kan kr�vas med h�nsyn till arbetsgivarens resurser och omst�ndigheterna i �vrigt. J�rns t�lldhetsplan 10 � Arbetsgivaren skall varje �r uppr�tta en plan f�r sitt j�mst�lldhets� arbete. Denna skyldighet g�ller dock inte arbetsgivare som vid senaste kalender- �rsskifte sysselsatte f�rre �n tio arbetstagare. II � En j�mst�lldhetsplan enligt 10 � skall inneh�lla en �versikt �ver de �tg�rder enligt 49 �� som �r beh�vliga p� arbetsplatsen och ang e vilka av dessa �tg�rder som arbetsgivaren avser att p�b�rja eller genomf�ra under det kommande �ret. En redovisning av hur de planerade �tg�rderna har genomf�rts skall tas in i efterf�ljande �rs pl an. Kollektivavtal 12 � I vart och ett av de h�nseenden som anges i 4 11 � � f�r andra regler fastst�llas i kollektivavtal som har ing�tts eller godk�nts av en central arbetstagarorganisation. 690 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> v - - ^ / 13 � En arbetsgivare som �r bunden av ett s�dant kollektivavtal som SFS 1991:433 avses i 12 �, f�r till�mpa avtalet qcks� p� en arbetstagare eller arbetss�kan� de som inte �r medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men som syssels�tts i ett arbete som avses med avtalet eller s�ker ett s�dant arbete. 14 � Vid bed�mningen av vad som enligt 4 -11 �� ligger en arbetsgiva� re som inte �r bunden av kollektivavtal enligt 12 � skall h�nsyn tas till kollektivavtal i j�m f�rbara f�rh�llanden. F�rbud mot k�nsdiskriminering Direkt och indirekt k�nsdiskr iminering 15 � Med k�nsdiskriminering avses i denna lag at t n�gon missgynnas under s�dana omst�ndigheter att missgynnandet har ett direkt eller indi� rekt samband med den missgynnades k�nstillh�righet. K�nsdiskriminering �r otill�ten i den utstr �ckning som framg�r av 16 20 �� Anst�llning m. m. 16 � Otill�ten k�nsdiskriminering skall anses f�religga, n�r en arbetsgi� vare vid anst�llning eller befordran eller utbildning f�r befordran utser n�gon framf�r n�gon an nan av motsatt k�n, fast�n den som f�rbig�s har b�ttre sakliga f�ruts�ttningar f�r arbetet eller utbildningen. Detta g�ller dock inte om arbetsgivaren kan visa 1. att beslutet inte vare sig direkt eller indirekt har samband med den missgynnades k�nstillh�righet, 2. att beslutet �r ett led i str�va nden att fr�mja j�mst�lldhet i arbetsli � vet, eller 3. att det �r ber�ttigat av h�nsyn till ett s�dant ideellt eller annat s�rskilt intresse som uppenbarligen inte b�r vika f�r intresset av j�mst�lldhet i arbetslivet. 17 � Otill�ten k�nsdiskriminering skall an ses f�religga, n�r arbetsgiva� ren vid anst�llning eller befordran eller utbildning f�r befordran utser n�gon framf�r n�gon annan av motsatt k�n som har likv�rdiga sakliga f�ruts�ttningar f�r arbetet eller utbildningen, om det �r sannolikt att syftet med arbetsgivar ens beslut �r att missgynna n�gon p� grund av hans eller hennes k�n. Detta g�ller dock inte n�r f�rh�llandena �r s�dana som anges i 16 � andra stycket 2 eller 3. A nst�llningsvillkor 18 � Otill�ten k�nsdiskriminering skall anses f�religga, n�r en arbetsgi� vare till�m par l�gre l�n eller annars s�mre anst�llningsvillkor f�r en ar� betstagare �n dem som ar betsgivaren till�mpar f�r arbetstagare av motsatt k�n, n�r de utf�r arbete som �r lika eller som ar att betrakta som likv�rdigt p� arbetsmarknaden. Detta g�ller dock inte, om arbetsgivaren kan visa att de olika anst�ll� ningsvillkoren beror p� skillnader i arbet stagarnas sakliga f�ruts�ttningar 691 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991J433 for arbetet eller att de i vaije fall inte vare sig d irekt eller indirekt har samband med arbetstagarnas k�nstillh�righet. Arbetsledning 19 � Otill�ten k�nsdiskriminering skall ans es f�religga, n�r en arbetsgi- vare leder och f�rdelar arbetet p� ett s�dant s�tt att en arbetstagare blir p�tagligt of�rm�nligt behandlad i j�mf�relse med arbetstagare av motsatt k�n. Detta g�ller dock inte, om arbetsgivaren kan visa at t f�rh�llandena �r s�dana som anges i 16 � andra stycket. Upps�gning, omplacering m. m. 20 � Otill�ten k�nsdiskriminering skall anses f�religga, n�r en arbetsgi� vare s�ger upp ett anst�llningsavtal, omplacerar, permitterar eller avske� dar n�gon eller genomf�r en annan j�mf�rlig �tg�rd till skada f�r en arbetstagare av det ena k�net, om �tg�rden direkt eller indirekt har sam� band med ar betstagarens k�nstillh�righet. Detta g�ller dock inte n�r f�rh�llandena �r s�dana som s�gs i 16 � andra stycket 2 eller 3. Uppgift om meriter 21 � En arbets s�kande, som inte har anst�llts eller en arbetstagare som inte har befordrats eller tagits ut till en utbildning f�r befordran, har r�tt att p� beg�ran f� en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om arten och omfatt� ningen av utbildning, yrkeserfarenhet och andra j�mf�rbara meriter i fr�ga om den av motsatt k�n som fick arbetet eller utbildningsplatsen. F�rbud mot trakasserier 22 � En arbet sgivare f�r inte uts�tta en arb etstagare f�r trakasserier p� grund av att arbetstagaren har avvisat arbetsgivarens sexuella n�rmanden eller anm�lt arbetsgivaren f�r k�nsdiskriminering. Den som i arbetsgivarens st�lle har r�tt att besluta om en arbetstagares arbetsf�rh�llanden skall vid till�mpning av f�rsta stycket likst�llas me d arbetsgivare. Skadest�nd och andra p�f�ljder Ogiltighet 23 � Ett avtal �r ogiltigt i den m�n det f�reskriver eller medger s�dan k�nsdiskriminering som �r otill�ten enligt 16 20 ��. 24 � Diskrimineras en arbetstagare p� n�got s�tt som �r otill�tet enligt 18 20 �� genom en best�mmelse i ett avtal med arbetsgivaren eller genom att arbetsgivaren s�ger upp ett avtal eller v idtar en annan s�dan r�ttshand� ling, skall best�mmelsen eller r�ttshandlin gen f�rklaras ogiltig, om arbets� tagaren beg�r det. Vad som nu har sagts g�ller inte n�r 23 � �r till�mplig. 692 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> -'skadest�nd SFS 1991:433 25 � Orn k�nsdiskriminering sker genom att arbetsgivaren p� n�got s�tt som �r otill�tet enligt 16 eller 17 � utser n�gon eller n�gra framf�r en eller flera av motsatt k�n, skall arbetsgivaren betala skadest�nd till den eller de diskriminerade f�r den kr�nkning som diskrimineringen inneb�r. Om flera diskriminerade i ett s�dant fall beg�r skadest�nd, skall skade� st�ndet best�mmas som om bara en av dem hade blivit diskriminerad samt delas lika mellan dem. 26 � Om en arbetstagare diskrimineras p� n�got s�tt som �r otill�tet enligt 18 20��, skall arbetsgivaren betala skadest�nd till arbetstagaren f�r den f�rlust som uppkommer och for den kr�nkning som diskrimine� ringen inneb�r. " 27 � Om en arbetstagare uts�tts f�r trakasserier som avses i 22 �, skall arbetsgivaren betala skadest�nd till arbetstagaren f�r den kr�nkning som trakasserierna inneb�r. i. 28 � Om det �r sk�ligt, kan skadest�nd enligt 25, 26 eller 27 � s�ttas ned eller helt falla bort. ^ Andra p� f�ljder ' 29 � F�r en arbetsgivare som inte fullg�r sina f�rpliktelser enligt ett " s�dant kollektivavtal som avses i 12 � skall till�mpas vad som s�gs om ' p�f�ljd i avtalet eller i lagen (1976 :580) om medbest�mmande i arbet sli� vet. Tillsynen av lagens efterlevnad 30 � F�r att se till att denna lag efterlevs skall det finnas en j�mst�lld� hetsombudsman och en j�m st�lldhetsn�mnd. J�mst�lldhetsombudsmannen och j�mst�lldhetsn�mnden utses av rege� ringen. J�mst�lldhetsombudsmannen 31 � J�mst�lldhetsombudsmannen skall i f�rsta hand s�ka f�rm� arbets� givare att frivilligt f�lja f�resk rifterna i den na lag. Ombudsmannen skall ocks� i �vrigt medverka i str�v andena att fr�mja j�mst�lldhet i arbetsliv et. J�mst�lldhetsn�mnden 32 � J�mst�lldhetsn�mnden har till uppgift att pr�va fr�gor om vites� f�rel�ggande enligt 35 � och �verklaganden enligt 42 �. Uppgiftsskyldighet 33 � En arbetsg ivare �r skyldig att p� uppmaning av j�mst�lldhetsom� budsmannen l�mna de uppgifter om forh�llandena i arbe tsgivarens verk� samhet som kan vara av betydelse for ombudsmannens tillsyn enligt 30 �. 693 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:433 F�rel�ggande av vite 34 � Om arbetsgivaren inte r�ttar sig efter en uppmaning enligt 33 �, f�r j�mst�lldhetsombudsmannen vid vite f�rel�gga arbetsgivaren att g�ra det. 35 � En arbetsgivare som inte f�ljer en f�reskrift som anges i 4Il �� kan vid vite f�r el�ggas att fullg�ra sina skyldigheter. Ett s�dant f�rel�ggan� de meddelas av j�mst�lldhetsn�mnden p� framst�llning av j�mst�lldhets� ombudsmannen. Ombudsmannen skall i framst�llningen ange vilka �tg�rder som b�r �l�ggas arbetsgivaren, vilka sk�l som �beropas till st�d f�r framst�llningen och vilken utrednin g som har gjorts. Handl�ggningen 36 � Arbetsgivaren skall f�rel�ggas att, vid p�f�ljd att �rendet �nd� kan komma att avg�ras, inom en viss tid yttra sig �ver ombudsmannens framst�llning enligt 35 � och l�mna de uppgifter om f�rh�llandena i sin verksamhet som n�mnden beh�ver f�r sin pr�vning. 37 � J�mst�lldhetsn�mnden skall se till att �rendena blir s� utredda som deras beskaffenhet kr�ver. N�r det beh�vs skall n�mnden l�ta komplettera utredningen. �verfl�dig utredning f�r avvisas. Muntlig f�rhandling 38 � �renden om vitesf�rel�ggande enligt 35 � avg�rs efter muntlig f�r� handling, utom n�r n�mnden anser att n�gon s�dan f�rhandling inte beh�vs. 39 � Till en f�rhandling enligt 38 � skall j�mst�lldhets ombudsmannen och arbetsgivaren kallas. N�mnden f�r vid vite f�rel�gga arbetsgivaren eller arbetsgivarens st�ll� f�retr�dare att inst�lla sig personligen. Om det beh�vs f�r utredningen, f�r n�mnden ocks� kalla andra till f�rhandlingen. �rendenas avg�rande 40 � Ett �r ende om vitesf�rel�ggande enligt 35 � f�r avg�ras, �ven om arbetsgivaren inte yttrar sig i �rendet eller inte medverkar till utredningen eller om arbetsgivaren uteblir fr�n en muntlig f�rhandling. 41 � J�mst�lldhetsn�mnden f�r vid avg�randet av ett �rende om vitesf�� rel�ggande enligt 35 � �l�gga arbetsgivaren att vidta andra �tg�rder �n s�dana som j�mst�lldhetsombudsmannen har beg�rt, om dessa �tg�rder inte �r uppenbart mera betungande f�r arbetsgivaren. I �l�ggandet skall n�mnden ange hur och inom vilken tid arbetsgivarens �tg�rder skall p�b�ijas eller genomf�ras. N�mndens beslut skall avfattas skriftligen och delge s arbetsgivaren. 694 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �verklagande m. m. SFS 1991:433 42 � J�mst�lldhetsombudsmannens beslut om vitesf�rel�ggande enligt 34 � f�r �verklagas hos j�mst�lldhetsn�mnden. 1 s�dana �verklagnings�renden till�mpas 35 41 ��. 43 � J�mst�lldhetsn�mndens beslut enligt denna lag f�r inte �verklagas. 44 � Talan om u td�mande av vite som har f�relagts enligt denna lag f�rs vid tingsr�tt av j�mst�lidhetsombudsmannen. R�tteg�ngen i diskrimineringstvister Till�mpliga regler 45 � M�l om till�mpningen av 15 20 och 22 28 �� skall handl�ggas enligt lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i arbets tvister. D�rvid anses som arbetstagare ocks� arbetss�kande och som arbetsgiva� re ocks� den som n�gon har s�kt arbete hos. Andra stycket g�ller ocks� vid till�mpningen i en tvist om 15 20 och 22-28 �� av reglerna om tvist ef�rhandling i lagen (1976: 580) om medbe� st�mmande i ar betslivet. R�{{ att f�ra talan 46 � I en tvist enligt 45 � f�r j�mst �lldhetsombudsmannen f�ra talan f�r en enskild ar betstagare eller arbetss�kande, om den enskilde medger det och om ombudsmannen finner att en dom i tvisten �r betydelsefull f�r r�ttstill�mpningen eller det annars finns s�rskilda sk�l f�r det. S�dan talan f�rs vid arbetsdomstolen. 47 � N�r en arbetstagarorganisation har r�tt att f�ra talan f�r den enskil� de enligt 4 kap. 5 � lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i arbetstvister, f�r j�mst�lldhetsombudsmannen f�ra talan bara om organisationen inte g�r det. Vad som i den n�mnda lagen f�reskrivs om den enskildes st�llning i r�tteg�ngen skall till�mpas ocks� n�r ombudsmannen f�r talan. Gemensam handl�ggning 48 � N�r flera arbetstagare eller arbetss�kande v�cker skadest�ndstalan mot samme arbetsgivare och arbetsgivaren menar att skadest�ndet skall delas mellan dem enligt 25 � and ra stycket, skall m�len p� arbetsgivarens beg�ran handl�ggas i samm a r�tteg�ng. 49 � Har talan v�ckts vid skilda domstolar, skall handl�ggningen ske hos arbetsdomstolen, om n�got av m�len h�r dit. Annars skall handl�ggningen ske hos den tingsr�tt d�r talan f�rst v�cktes eller, om talan v�cktes samti� digt vid skilda tingsr�tter, den tingsr�tt som arbetsgivaren v�ljer. 50 � M�l som har v�ckts vid n�gon annan domstol �n den d�r den gemensamma handl�ggningen skall ske skall l�mnas �ver dit. Beslut att l�mna �ver m�l f�r inte �verklagas. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:433 51 � Har flera v�ckt talan vid samma domstol, till�mpas 48 �, om m�len inte �nd� handl�ggs gemensamt med s t�d av n�gon annan lag. 52 � Handl�ggningen av ett m�l om skadest�nd enligt 25 � skall p� beg�ran av arbetsgivaren skjutas upp, i den m�n det beh�vs f�r att m�let skall kunna handl�ggas gemensamt med n�gon annan s�dan skadest�nds� talan som redan har v�ckts eller kan komma att v�ckas. Talan om skadest�nd enligt 25 � med anledning av ett beslut om tj�nste� tills�ttning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig st�lln ing f�r inte pr�vas innan beslutet i fr�ga om tj�nstetills�ttningen har vunnit laga kraft. Preskription m. rn. 53 � Om n�gon for talan med anledning av upps�gning eller avskedande, skall 34 och 35 ��, 37 �, 38 � andra stycket andra meningen, 3942�� samt 43 � f�rsta stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anst�llningsskydd till�mpas. 54 � I fr�ga om n�gon ann an talan �n som avses i 53 � skall 64-66 och 68 �� lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet till�mpas med den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 � f�rsta stycket f�rsta meningen skall vara tv� m�nader. En s�dan skades t�ndstalan som avses i 25 � f�r dock inte v�ckas senare �n �tta m�nader efter diskrimineringen. N�r en organisation har f�rsuttit denna tid kan den som �r eller har varit medlem i organisationen v�cka talan inom tv� m�nader efter det att �ttam�naderstiden har l�pt ut. 55 � I fr�ga om en skadest�ndstalan med anledning av ett beslut om tj�nstetills�ttning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig st�llning, r�knas tidsfristerna enligt 54 � fr�n den dag d� beslutet i fr�g a om tj�nstetills�ttningen vann laga kraft. 56 � Talan som f�rs av j�mst�lldhetsombudsmannen behandlas som om talan hade forts p� egna v�gnar av arbetstagaren eller den arbetss�kande. Denna lag tr�der i kraft den I januari 1992, d� lagen (1979:1118) om j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n i arbetslivet skall upph �ra att g�lla. P� regeringens v�gnar INGVAR CARLSSON MARGOT WALLSTR�M (Civildepartementet) 696 � </div> </div>

tt J�mst�lldhetslag;

SFS 1991:433

Utkom fr�n trycket

:ij; utf�rdad den 30 maj 1991.

den 7 juni 1991

'cc

-t'

Enligt riksdagens bes lut' f�reskrivs f�ljande.

AV-

. Lagens �ndam�l

1 � Denna lag ha r till �ndam�l att fr�mja kvinnors och m�ns lika r�tt i

fr�ga om arbete, anst�llnings- och andra a rbetsvillkor samt utvecklings�

m�jligheter i arbe tet {j�mst�lldhet i arbetslivet).

Lagen siktar till at t f�rb�ttra fr�mst kvinnornas villkor i arbetslivet.

Saraverkan

2 � Arbetsgivare och arbetstagare skall s amverka f�r att j�mst�lldhet i
arbetslivet skall uppn� s.

De skall s�rskilt verka f�r att utj�mna och f�rhindra skillnader i l�n er

0. och andra an st�llningsvillkor mellan kvinnor och m�n som utf�r arbete
0 som �r lika eller som �r att betrakta som likv�rdigt.

Aktiva �tg�rder

M�linriktat j�mst�lldhetsarbete

0 3 � Arbetsgivaren skall inom ramen f�r sin verksamhet bedriva ett m�l-

inriktat arbete f�r att aktivt fr�mja j�mst�lldhet i arbetslivet.

' Prop. 1990/9): 113, AU 17, rskr. 28 8.

689

�

SFS 1991:433

N�rmare f�reskrifter om arbetsgivarens skyldigheter meddelas i 4

ll��.

Arbetsf�rh�llanden
4 � Arbetsgivaren skall genomf�ra s�dana �tg�rder som med h�nsyn till
arbetsgivarens resurser och omst�ndigheterna i �vrigt kan kr�vas f�r att

arbetsf�rh�llandena skall l�mpa sig f�r b�de kvinnor och m�n.

5 � Arbetsgivaren skall underl�tta f�r b�de kvinnliga och manliga ar�

betstagare att f�rena f�rv�rvsarbete och f�r�ldraskap.

6 � Arbetsgivaren skall verka f�r att inte n�gon arbetst agare uts�tts f�r
sexuella trakasserier eller f�r trakasserier p� grund av en anm�lan om

k�nsdiskriminering.

Rekrytering rn. m.

I � Arbetsgivaren skall genom utbildning, kompetensutveckling och
andra l�mpliga �tg�rder fr�mja en j�mn f�rdelning mellan kvinnor och

m�n i skilda ty per av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare.

8 � Arbetsgivaren skall verka f�r att lediga a nst�llningar s�ks av b�de

kvinnor och m�n.

9 � N�r det p� en arbetsplats inte r�der en i huvudsak j�mn f�rdelning

mellan kvinnor och m�n i en viss typ av arbet e eller inom en viss kategori

av arbetstagare, skall arbetsgivaren vid n yanst�llningar s�rskilt anstr�nga
sig f�r att f� s�kande av det underrepresenterade k�net och s�ka se til l att
andelen arbetstagare av det k�net efter hand �kar.

F�rsta stycket skall dock inte till�mpas, om s�rskilda sk�l talar emot

s�dana �tg�rder eller �tg�rderna rimligen inte kan kr�vas med h�nsyn till
arbetsgivarens resurser och omst�ndigheterna i �vrigt.

J�rns t�lldhetsplan

10 � Arbetsgivaren skall varje �r uppr�tta en plan f�r sitt j�mst�lldhets�

arbete.

Denna skyldighet g�ller dock inte arbetsgivare som vid senaste kalender-

�rsskifte sysselsatte f�rre �n tio arbetstagare.

II � En j�mst�lldhetsplan enligt 10 � skall inneh�lla en �versikt �ver de

�tg�rder enligt 49 �� som �r beh�vliga p� arbetsplatsen och ang e vilka av
dessa �tg�rder som arbetsgivaren avser att p�b�rja eller genomf�ra under

det kommande �ret.

En redovisning av hur de planerade �tg�rderna har genomf�rts skall tas

in i efterf�ljande �rs pl an.

Kollektivavtal

12 � I vart och ett av de h�nseenden som anges i 4 11 � � f�r andra
regler fastst�llas i kollektivavtal som har ing�tts eller godk�nts av en
central arbetstagarorganisation.

690

�

- -

13 � En arbetsgivare som �r bunden av ett s�dant kollektivavtal som

SFS 1991:433

avses i 12 �, f�r till�mpa avtalet qcks� p� en arbetstagare eller arbetss�kan�
de som inte �r medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen
men som syssels�tts i ett arbete som avses med avtalet eller s�ker ett

s�dant arbete.

14 � Vid bed�mningen av vad som enligt 4 -11 �� ligger en arbetsgiva�

re som inte �r bunden av kollektivavtal enligt 12 � skall h�nsyn tas till
kollektivavtal i j�m f�rbara f�rh�llanden.

F�rbud mot k�nsdiskriminering

Direkt och indirekt k�nsdiskr iminering

15 � Med k�nsdiskriminering avses i denna lag at t n�gon missgynnas

under s�dana omst�ndigheter att missgynnandet har ett direkt eller indi�
rekt samband med den missgynnades k�nstillh�righet.

K�nsdiskriminering �r otill�ten i den utstr �ckning som framg�r av 16

20 ��

Anst�llning m. m.

16 � Otill�ten k�nsdiskriminering skall anses f�religga, n�r en arbetsgi�

vare vid anst�llning eller befordran eller utbildning f�r befordran utser

n�gon framf�r n�gon an nan av motsatt k�n, fast�n den som f�rbig�s har
b�ttre sakliga f�ruts�ttningar f�r arbetet eller utbildningen.

Detta g�ller dock inte om arbetsgivaren kan visa
1. att beslutet inte vare sig direkt eller indirekt har samband med den

missgynnades k�nstillh�righet,

2. att beslutet �r ett led i str�va nden att fr�mja j�mst�lldhet i arbetsli �

vet, eller

3. att det �r ber�ttigat av h�nsyn till ett s�dant ideellt eller annat s�rskilt

intresse som uppenbarligen inte b�r vika f�r intresset av j�mst�lldhet i

arbetslivet.

17 � Otill�ten k�nsdiskriminering skall an ses f�religga, n�r arbetsgiva�

ren vid anst�llning eller befordran eller utbildning f�r befordran utser
n�gon framf�r n�gon annan av motsatt k�n som har likv�rdiga sakliga
f�ruts�ttningar f�r arbetet eller utbildningen, om det �r sannolikt att syftet

med arbetsgivar ens beslut �r att missgynna n�gon p� grund av hans eller
hennes k�n.

Detta g�ller dock inte n�r f�rh�llandena �r s�dana som anges i 16 �

andra stycket 2 eller 3.

A nst�llningsvillkor

18 � Otill�ten k�nsdiskriminering skall anses f�religga, n�r en arbetsgi�

vare till�m par l�gre l�n eller annars s�mre anst�llningsvillkor f�r en ar�
betstagare �n dem som ar betsgivaren till�mpar f�r arbetstagare av motsatt

k�n, n�r de utf�r arbete som �r lika eller som ar att betrakta som likv�rdigt
p� arbetsmarknaden.

Detta g�ller dock inte, om arbetsgivaren kan visa att de olika anst�ll�

ningsvillkoren beror p� skillnader i arbet stagarnas sakliga f�ruts�ttningar

691

�

SFS 1991J433

for arbetet eller att de i vaije fall inte vare sig d irekt eller indirekt har

samband med arbetstagarnas k�nstillh�righet.

Arbetsledning

19 � Otill�ten k�nsdiskriminering skall ans es f�religga, n�r en arbetsgi-

vare leder och f�rdelar arbetet p� ett s�dant s�tt att en arbetstagare blir
p�tagligt of�rm�nligt behandlad i j�mf�relse med arbetstagare av motsatt

k�n.

Detta g�ller dock inte, om arbetsgivaren kan visa at t f�rh�llandena �r

s�dana som anges i 16 � andra stycket.

Upps�gning, omplacering m. m.
20 � Otill�ten k�nsdiskriminering skall anses f�religga, n�r en arbetsgi�
vare s�ger upp ett anst�llningsavtal, omplacerar, permitterar eller avske�

dar n�gon eller genomf�r en annan j�mf�rlig �tg�rd till skada f�r en
arbetstagare av det ena k�net, om �tg�rden direkt eller indirekt har sam�

band med ar betstagarens k�nstillh�righet.

Detta g�ller dock inte n�r f�rh�llandena �r s�dana som s�gs i 16 � andra

stycket 2 eller 3.

Uppgift om meriter
21 � En arbets s�kande, som inte har anst�llts eller en arbetstagare som

inte har befordrats eller tagits ut till en utbildning f�r befordran, har r�tt
att p� beg�ran f� en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om arten och omfatt�

ningen av utbildning, yrkeserfarenhet och andra j�mf�rbara meriter i fr�ga

om den av motsatt k�n som fick arbetet eller utbildningsplatsen.

F�rbud mot trakasserier

22 � En arbet sgivare f�r inte uts�tta en arb etstagare f�r trakasserier p�
grund av att arbetstagaren har avvisat arbetsgivarens sexuella n�rmanden
eller anm�lt arbetsgivaren f�r k�nsdiskriminering.

Den som i arbetsgivarens st�lle har r�tt att besluta om en arbetstagares

arbetsf�rh�llanden skall vid till�mpning av f�rsta stycket likst�llas me d
arbetsgivare.

Skadest�nd och andra p�f�ljder

Ogiltighet
23 � Ett avtal �r ogiltigt i den m�n det f�reskriver eller medger s�dan

k�nsdiskriminering som �r otill�ten enligt 16 20 ��.

24 � Diskrimineras en arbetstagare p� n�got s�tt som �r otill�tet enligt
18 20 �� genom en best�mmelse i ett avtal med arbetsgivaren eller genom
att arbetsgivaren s�ger upp ett avtal eller v idtar en annan s�dan r�ttshand�
ling, skall best�mmelsen eller r�ttshandlin gen f�rklaras ogiltig, om arbets�
tagaren beg�r det. Vad som nu har sagts g�ller inte n�r 23 � �r till�mplig.

692

�

-'skadest�nd

SFS 1991:433

25 � Orn k�nsdiskriminering sker genom att arbetsgivaren p� n�got s�tt

som �r otill�tet enligt 16 eller 17 � utser n�gon eller n�gra framf�r en eller

flera av motsatt k�n, skall arbetsgivaren betala skadest�nd till den eller de

diskriminerade f�r den kr�nkning som diskrimineringen inneb�r.

Om flera diskriminerade i ett s�dant fall beg�r skadest�nd, skall skade�

st�ndet best�mmas som om bara en av dem hade blivit diskriminerad

samt delas lika mellan dem.

26 � Om en arbetstagare diskrimineras p� n�got s�tt som �r otill�tet
enligt 18 20��, skall arbetsgivaren betala skadest�nd till arbetstagaren
f�r den f�rlust som uppkommer och for den kr�nkning som diskrimine�
ringen inneb�r.

" 27 � Om en arbetstagare uts�tts f�r trakasserier som avses i 22 �, skall

arbetsgivaren betala skadest�nd till arbetstagaren f�r den kr�nkning som
trakasserierna inneb�r.

28 � Om det �r sk�ligt, kan skadest�nd enligt 25, 26 eller 27 � s�ttas ned
eller helt falla bort.

^ Andra p� f�ljder

' 29 � F�r en arbetsgivare som inte fullg�r sina f�rpliktelser enligt ett

" s�dant kollektivavtal som avses i 12 � skall till�mpas vad som s�gs om

' p�f�ljd i avtalet eller i lagen (1976 :580) om medbest�mmande i arbet sli�

vet.

Tillsynen av lagens efterlevnad

30 � F�r att se till att denna lag efterlevs skall det finnas en j�mst�lld�

hetsombudsman och en j�m st�lldhetsn�mnd.

J�mst�lldhetsombudsmannen och j�mst�lldhetsn�mnden utses av rege�

ringen.

J�mst�lldhetsombudsmannen

31 � J�mst�lldhetsombudsmannen skall i f�rsta hand s�ka f�rm� arbets�
givare att frivilligt f�lja f�resk rifterna i den na lag.

Ombudsmannen skall ocks� i �vrigt medverka i str�v andena att fr�mja

j�mst�lldhet i arbetsliv et.

J�mst�lldhetsn�mnden

32 � J�mst�lldhetsn�mnden har till uppgift att pr�va fr�gor om vites�

f�rel�ggande enligt 35 � och �verklaganden enligt 42 �.

Uppgiftsskyldighet

33 � En arbetsg ivare �r skyldig att p� uppmaning av j�mst�lldhetsom�

budsmannen l�mna de uppgifter om forh�llandena i arbe tsgivarens verk�

samhet som kan vara av betydelse for ombudsmannens tillsyn enligt 30 �.

693

�

SFS 1991:433

F�rel�ggande av vite

34 � Om arbetsgivaren inte r�ttar sig efter en uppmaning enligt 33 �, f�r

j�mst�lldhetsombudsmannen vid vite f�rel�gga arbetsgivaren att g�ra det.

35 � En arbetsgivare som inte f�ljer en f�reskrift som anges i 4Il ��

kan vid vite f�r el�ggas att fullg�ra sina skyldigheter. Ett s�dant f�rel�ggan�

de meddelas av j�mst�lldhetsn�mnden p� framst�llning av j�mst�lldhets�
ombudsmannen.

Ombudsmannen skall i framst�llningen ange vilka �tg�rder som b�r

�l�ggas arbetsgivaren, vilka sk�l som �beropas till st�d f�r framst�llningen
och vilken utrednin g som har gjorts.

Handl�ggningen

36 � Arbetsgivaren skall f�rel�ggas att, vid p�f�ljd att �rendet �nd� kan

komma att avg�ras, inom en viss tid yttra sig �ver ombudsmannens

framst�llning enligt 35 � och l�mna de uppgifter om f�rh�llandena i sin

verksamhet som n�mnden beh�ver f�r sin pr�vning.

37 � J�mst�lldhetsn�mnden skall se till att �rendena blir s� utredda som

deras beskaffenhet kr�ver.

N�r det beh�vs skall n�mnden l�ta komplettera utredningen. �verfl�dig

utredning f�r avvisas.

Muntlig f�rhandling

38 � �renden om vitesf�rel�ggande enligt 35 � avg�rs efter muntlig f�r�

handling, utom n�r n�mnden anser att n�gon s�dan f�rhandling inte
beh�vs.

39 � Till en f�rhandling enligt 38 � skall j�mst�lldhets ombudsmannen
och arbetsgivaren kallas.

N�mnden f�r vid vite f�rel�gga arbetsgivaren eller arbetsgivarens st�ll�

f�retr�dare att inst�lla sig personligen.

Om det beh�vs f�r utredningen, f�r n�mnden ocks� kalla andra till

f�rhandlingen.

�rendenas avg�rande
40 � Ett �r ende om vitesf�rel�ggande enligt 35 � f�r avg�ras, �ven om
arbetsgivaren inte yttrar sig i �rendet eller inte medverkar till utredningen

eller om arbetsgivaren uteblir fr�n en muntlig f�rhandling.

41 � J�mst�lldhetsn�mnden f�r vid avg�randet av ett �rende om vitesf��

rel�ggande enligt 35 � �l�gga arbetsgivaren att vidta andra �tg�rder �n

s�dana som j�mst�lldhetsombudsmannen har beg�rt, om dessa �tg�rder

inte �r uppenbart mera betungande f�r arbetsgivaren.

I �l�ggandet skall n�mnden ange hur och inom vilken tid arbetsgivarens

�tg�rder skall p�b�ijas eller genomf�ras.

N�mndens beslut skall avfattas skriftligen och delge s arbetsgivaren.

694

�

�verklagande m. m.

SFS 1991:433

42 � J�mst�lldhetsombudsmannens beslut om vitesf�rel�ggande enligt
34 � f�r �verklagas hos j�mst�lldhetsn�mnden.

1 s�dana �verklagnings�renden till�mpas 35 41 ��.

43 � J�mst�lldhetsn�mndens beslut enligt denna lag f�r inte �verklagas.

44 � Talan om u td�mande av vite som har f�relagts enligt denna lag f�rs

vid tingsr�tt av j�mst�lidhetsombudsmannen.

R�tteg�ngen i diskrimineringstvister

Till�mpliga regler
45 � M�l om till�mpningen av 15 20 och 22 28 �� skall handl�ggas
enligt lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i arbets tvister.

D�rvid anses som arbetstagare ocks� arbetss�kande och som arbetsgiva�

re ocks� den som n�gon har s�kt arbete hos.

Andra stycket g�ller ocks� vid till�mpningen i en tvist om 15 20 och

22-28 �� av reglerna om tvist ef�rhandling i lagen (1976: 580) om medbe�

st�mmande i ar betslivet.

R�{{ att f�ra talan

46 � I en tvist enligt 45 � f�r j�mst �lldhetsombudsmannen f�ra talan f�r

en enskild ar betstagare eller arbetss�kande, om den enskilde medger det
och om ombudsmannen finner att en dom i tvisten �r betydelsefull f�r
r�ttstill�mpningen eller det annars finns s�rskilda sk�l f�r det.

S�dan talan f�rs vid arbetsdomstolen.

47 � N�r en arbetstagarorganisation har r�tt att f�ra talan f�r den enskil�
de enligt 4 kap. 5 � lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i arbetstvister, f�r
j�mst�lldhetsombudsmannen f�ra talan bara om organisationen inte g�r
det.

Vad som i den n�mnda lagen f�reskrivs om den enskildes st�llning i

r�tteg�ngen skall till�mpas ocks� n�r ombudsmannen f�r talan.

Gemensam handl�ggning
48 � N�r flera arbetstagare eller arbetss�kande v�cker skadest�ndstalan
mot samme arbetsgivare och arbetsgivaren menar att skadest�ndet skall
delas mellan dem enligt 25 � and ra stycket, skall m�len p� arbetsgivarens

beg�ran handl�ggas i samm a r�tteg�ng.

49 � Har talan v�ckts vid skilda domstolar, skall handl�ggningen ske hos

arbetsdomstolen, om n�got av m�len h�r dit. Annars skall handl�ggningen
ske hos den tingsr�tt d�r talan f�rst v�cktes eller, om talan v�cktes samti�

digt vid skilda tingsr�tter, den tingsr�tt som arbetsgivaren v�ljer.

50 � M�l som har v�ckts vid n�gon annan domstol �n den d�r den
gemensamma handl�ggningen skall ske skall l�mnas �ver dit.

Beslut att l�mna �ver m�l f�r inte �verklagas.

�

SFS 1991:433

51 � Har flera v�ckt talan vid samma domstol, till�mpas 48 �, om m�len
inte �nd� handl�ggs gemensamt med s t�d av n�gon annan lag.

52 � Handl�ggningen av ett m�l om skadest�nd enligt 25 � skall p�

beg�ran av arbetsgivaren skjutas upp, i den m�n det beh�vs f�r att m�let

skall kunna handl�ggas gemensamt med n�gon annan s�dan skadest�nds�

talan som redan har v�ckts eller kan komma att v�ckas.

Talan om skadest�nd enligt 25 � med anledning av ett beslut om tj�nste�

tills�ttning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig st�lln ing
f�r inte pr�vas innan beslutet i fr�ga om tj�nstetills�ttningen har vunnit
laga kraft.

Preskription m. rn.

53 � Om n�gon for talan med anledning av upps�gning eller avskedande,
skall 34 och 35 ��, 37 �, 38 � andra stycket andra meningen, 3942��
samt 43 � f�rsta stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80)
om anst�llningsskydd till�mpas.

54 � I fr�ga om n�gon ann an talan �n som avses i 53 � skall 64-66 och
68 �� lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet till�mpas med

den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 � f�rsta stycket f�rsta

meningen skall vara tv� m�nader.

En s�dan skades t�ndstalan som avses i 25 � f�r dock inte v�ckas senare

�n �tta m�nader efter diskrimineringen. N�r en organisation har f�rsuttit
denna tid kan den som �r eller har varit medlem i organisationen v�cka

talan inom tv� m�nader efter det att �ttam�naderstiden har l�pt ut.

55 � I fr�ga om en skadest�ndstalan med anledning av ett beslut om

tj�nstetills�ttning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig

st�llning, r�knas tidsfristerna enligt 54 � fr�n den dag d� beslutet i fr�g a

om tj�nstetills�ttningen vann laga kraft.

56 � Talan som f�rs av j�mst�lldhetsombudsmannen behandlas som om

talan hade forts p� egna v�gnar av arbetstagaren eller den arbetss�kande.

Denna lag tr�der i kraft den I januari 1992, d� lagen (1979:1118) om

j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n i arbetslivet skall upph �ra att g�lla.

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

MARGOT WALLSTR�M

(Civildepartementet)

696

�

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1991:433

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se