SFS 2000:773 Lag om ändring i jämställdhetslagen (1991:433)

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning / SFS 2000:773 Lag om ändring i jämställdhetslagen (1991:433)

000773.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i j�mst�lldhetslagen (1991:433); utf�rdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om j�mst�lldhetslagen (1991:433) dels att 1820, 26 och 4852 �� skall upph�ra att g�lla, dels att rubrikerna n�rmast f�re 18, 19, 20 och 48 �� skall utg�, dels att nuvarande 9 a, 10 och 12 �� skall betecknas 10, 13 respektive 14 ��, dels att 2, 11, 1517, 2325, 28, 29, 33, 35, 36, 39, 40, 41, 44, 45 och 54 ��, de nya 10, 13 och 14 �� samt rubrikerna n�rmast f�re 15 och 16 �� skall ha f�ljande lydelse, dels att rubrikerna n�rmast f�re 10 och 12 �� skall s�ttas n�rmast f�re 13 respektive 14 ��, dels att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 12 och 57 ��, samt n�rmast f�re 17 � en ny rubrik av f�ljande lydelse. 2 � 2 Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka om aktiva �tg�rder f�r att j�mst�lldhet i arbetslivet skall uppn�s. De skall s�rskilt verka f�r att ut- j�mna och f�rhindra skillnader i l�ner och andra anst�llningsvillkor mellan kvinnor och m�n som utf�r arbete som �r att betrakta som lika eller likv�r- digt. De skall ocks� fr�mja lika m�jligheter till l�neutveckling f�r kvinnor och m�n. Ett arbete �r att betrakta som likv�rdigt med ett annat arbete om det uti- fr�n en sammantagen bed�mning av de krav arbetet st�ller samt dess natur kan anses ha lika v�rde som det andra arbetet. Bed�mningen av de krav ar- betet st�ller skall g�ras med beaktande av kriterier s�som kunskap och f�r- digheter, ansvar och anstr�ngning. Vid bed�mningen av arbetets natur skall s�rskilt arbetsf�rh�llandena beaktas. 10 � I syfte att uppt�cka, �tg�rda och f�rhindra osakliga skillnader i l�n och andra anst�llningsvillkor mellan kvinnor och m�n skall arbetsgivaren varje �r kartl�gga och analysera best�mmelser och praxis om l�ner och andra anst�llningsvillkor som till�mpas hos arbetsgivaren, och l�neskillnader mellan kvinnor och m�n som utf�r arbete som �r att be- trakta som lika eller likv�rdigt. 1 Prop. 1999/2000:143, bet. 2000/01:AU3, rskr. 2000/01:4. 2 Senaste lydelse 1994:292. SFS 2000:773 Utkom fr�n trycket den 7 november 2000 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2000:773 Arbetsgivaren skall bed�ma om f�rekommande l�neskillnader har direkt eller indirekt samband med k�n. Bed�mningen skall s�rskilt avse skillnader mellan kvinnor och m�n som utf�r arbete som �r att betrakta som lika, och grupp med arbetstagare som utf�r arbete som �r eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utf�r arbete som �r att be- trakta som likv�rdigt med s�dant arbete men inte �r eller brukar anses vara kvinnodominerat. 11 � 3 Arbetsgivaren skall varje �r uppr�tta en handlingsplan f�r j�mst�llda l�ner och d�r redovisa resultatet av kartl�ggningen och analysen enligt 10 �. I planen skall anges vilka l�nejusteringar och andra �tg�rder som beh�ver vidtas f�r att uppn� lika l�n f�r arbete som �r att betrakta som lika eller lik- v�rdigt. Planen skall inneh�lla en kostnadsber�kning och en tidsplanering ut- ifr�n m�ls�ttningen att de l�nejusteringar som beh�vs skall genomf�ras s� snart som m�jligt och senast inom tre �r. En redovisning och en utv�rdering av hur de planerade �tg�rderna genom- f�rts skall tas in i efterf�ljande �rs handlingsplan. Skyldigheten att uppr�tta en handlingsplan f�r j�mst�llda l�ner g�ller inte arbetsgivare som vid senaste kalender�rsskifte sysselsatte f�rre �n tio arbets- tagare. 12 � Arbetsgivaren skall f�rse en arbetstagarorganisation i f�rh�llande till vilken arbetsgivaren �r bunden av kollektivavtal med den information som beh�vs f�r att organisationen skall kunna samverka vid kartl�ggning, analys och uppr�ttande av handlingsplan f�r j�mst�llda l�ner. Avser informationen uppgifter om l�n eller andra f�rh�llanden som ber�r en enskild arbetstagare g�ller reglerna om tystnadsplikt och skadest�nd i 21, 22 och 56 �� lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet. I det all- m�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i 14 kap. 7, 9 och 10 �� sekretesslagen (1980:100). 13 � 4 Arbetsgivaren skall varje �r uppr�tta en plan f�r sitt j�mst�lldhets- arbete. Planen skall inneh�lla en �versikt �ver de �tg�rder enligt 49 �� som beh�vs p� arbetsplatsen och en redog�relse f�r vilka av dessa �tg�rder som arbetsgivaren avser att p�b�rja eller genomf�ra under det kommande �ret. Planen skall ocks� inneh�lla en �versiktlig redovisning av den handlings- plan f�r j�mst�llda l�ner som arbetsgivaren skall g�ra enligt 11 �. En redovisning av hur de planerade �tg�rderna enligt f�rsta stycket har genomf�rts skall tas in i efterf�ljande �rs plan. Skyldigheten att uppr�tta en j�mst�lldhetsplan g�ller inte arbetsgivare som vid senaste kalender�rsskifte sysselsatte f�rre �n tio arbetstagare. 14 � 5 Kollektivavtal som tr�ffas i h�nseenden som anges i 413 �� befriar inte arbetsgivaren fr�n skyldighet att iaktta f�reskrifterna i dessa paragrafer. 3 Senaste lydelse 1994:292. 4 Tidigare 13 � upph�vd genom 1994:292. 5 Tidigare 14 � upph�vd genom 1994:292. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2000:773 Direkt diskriminering 15 � En arbetsgivare f�r inte missgynna en arbetss�kande eller en arbetsta- gare genom att behandla henne eller honom mindre f�rm�nligt �n arbetsgi- varen behandlar eller skulle ha behandlat en person av motsatt k�n i en likar- tad situation, om inte arbetsgivaren visar att missgynnandet saknar samband med k�nstillh�righet. F�rbudet g�ller inte om behandlingen �r ett led i str�vanden att fr�mja j�mst�lldhet i arbetslivet och det inte �r fr�ga om till�mpning av l�ne- eller andra anst�llningsvillkor f�r arbeten som �r att betrakta som lika eller likv�rdiga, eller �r ber�ttigad av h�nsyn till ett s�dant ideellt eller annat s�rskilt intresse som uppenbarligen inte b�r vika f�r intresset av j�mst�lldhet i arbetslivet. Indirekt diskriminering 16 � En arbetsgivare f�r inte missgynna en arbetss�kande eller en arbetsta- gare genom att till�mpa en best�mmelse, ett kriterium eller ett f�rfaringss�tt som framst�r som neutralt men som i praktiken s�rskilt missgynnar personer av det ena k�net, s�vida inte best�mmelsen, kriteriet eller f�rfaringss�ttet �r l�mpligt och n�dv�ndigt och kan motiveras med objektiva faktorer som inte har samband med personernas k�n. N�r f�rbuden g�ller 17 � F�rbuden mot k�nsdiskriminering i 15 och 16 �� g�ller n�r arbetsgi- varen 1. beslutar i en anst�llningsfr�ga, tar ut en arbetss�kande till anst�llnings- intervju eller vidtar annan �tg�rd under anst�llningsf�rfarandet, 2. beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning f�r be- fordran, 3. till�mpar l�ne- eller andra anst�llningsvillkor f�r arbeten som �r att be- trakta som lika eller likv�rdiga, 4. leder och f�rdelar arbetet, eller 5. s�ger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande �tg�rd mot en arbetstagare. 23 � Ett avtal �r ogiltigt i den utstr�ckning det f�reskriver eller medger s�- dan k�nsdiskriminering som �r f�rbjuden enligt 1517 ��. 24 � Om en arbetstagare diskrimineras p� n�got s�tt som �r f�rbjudet en- ligt 15 eller 16 �� och 17 � 35, genom en best�mmelse i ett avtal med ar- betsgivaren eller genom att arbetsgivaren s�ger upp ett avtal eller vidtar en annan s�dan r�ttshandling, skall best�mmelsen eller r�ttshandlingen f�rkla- ras ogiltig, om arbetstagaren beg�r det. Vad som nu har sagts g�ller inte n�r 23 � �r till�mplig. 25 � Om en arbetss�kande eller en arbetstagare diskrimineras genom att arbetsgivaren bryter mot f�rbuden i 15 eller 16 �� och 17 � skall arbetsgiva- ren betala skadest�nd till den diskriminerade f�r den kr�nkning som diskri- </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2000:773 mineringen inneb�r. I fall som avses i 15 eller 16 �� och 17 � 35 skall ar- betsgivaren betala skadest�nd till arbetstagaren ocks� f�r den f�rlust som uppkommer f�r henne eller honom. 28 � Om det �r sk�ligt, kan skadest�nd enligt 25, 27 eller 27 a � s�ttas ned eller helt falla bort. 29 � F�r en arbetsgivare som inte fullg�r sina f�rpliktelser enligt ett s�dant kollektivavtal som avses i 14 � skall till�mpas vad som s�gs om p�f�ljd i av- talet eller i lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet. 33 � En arbetsgivare �r skyldig att p� uppmaning av J�mst�lldhetsombuds- mannen l�mna de uppgifter om f�rh�llandena i arbetsgivarens verksamhet som kan vara av betydelse f�r ombudsmannens tillsyn enligt 30 �, och ge ombudsmannen tilltr�de till arbetsplatsen f�r unders�kningar som kan vara av betydelse f�r tillsynen. 35 � En arbetsgivare som inte f�ljer n�gon av f�reskrifterna i 413 �� kan vid vite f�rel�ggas att fullg�ra sina skyldigheter. Ett s�dant f�rel�ggande meddelas av J�mst�lldhetsn�mnden p� framst�llning av J�mst�lldhetsom- budsmannen eller, om ombudsmannen f�rklarat sig inte vilja g�ra en fram- st�llning, av en central arbetstagarorganisation i f�rh�llande till vilken ar- betsgivaren �r bunden av kollektivavtal. F�rel�ggandet kan riktas �ven mot staten som arbetsgivare. I framst�llningen skall det anges vilka �tg�rder som b�r �l�ggas arbetsgi- varen, vilka sk�l som �beropas till st�d f�r framst�llningen och vilken utred- ning som har gjorts. 36 � Arbetsgivaren skall f�rel�ggas att, vid p�f�ljd att �rendet �nd� kan komma att avg�ras, inom en viss tid yttra sig �ver en framst�llning enligt 35 � och l�mna de uppgifter om f�rh�llandena i sin verksamhet som n�mn- den beh�ver f�r sin pr�vning. N�r en arbetstagarorganisation gjort framst�llningen skall J�mst�lldhets- ombudsmannen beredas tillf�lle att yttra sig. 39 � Till en f�rhandling enligt 38 � skall den som gjort framst�llningen hos J�mst�lldhetsn�mnden samt arbetsgivaren kallas. N�mnden f�r vid vite f�rel�gga arbetsgivaren eller arbetsgivarens st�llf�- retr�dare att inst�lla sig personligen. Om det beh�vs f�r utredningen, f�r n�mnden ocks� kalla andra till f�r- handlingen. 40 � Ett �rende om vitesf�rel�ggande enligt 35 � f�r avg�ras, �ven om ar- betsgivaren inte yttrar sig i �rendet eller inte medverkar till utredningen eller om arbetsgivaren uteblir fr�n en muntlig f�rhandling. Om J�mst�lldhetsombudsmannen eller den arbetstagarorganisation som gjort framst�llningen om vitesf�rel�ggande uteblir fr�n en f�rhandling, f�r- faller framst�llningen om vitesf�rel�ggande. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2000:773 41 � J�mst�lldhetsn�mnden f�r vid avg�randet av ett �rende om vitesf�re- l�ggande enligt 35 � �l�gga arbetsgivaren att vidta andra �tg�rder �n s�dana som beg�rts i framst�llningen, om dessa �tg�rder inte �r uppenbart mera be- tungande f�r arbetsgivaren. I �l�ggandet skall n�mnden ange hur och inom vilken tid arbetsgivarens �tg�rder skall p�b�rjas eller genomf�ras. N�mndens beslut skall avfattas skriftligen och delges arbetsgivaren. 44 � Talan om utd�mande av vite som har f�relagts enligt denna lag f�rs vid tingsr�tt av J�mst�lldhetsombudsmannen. I m�l om utd�mande av vite som f�relagts enligt 35 � f�r tingsr�tten be- d�ma �ven vitets l�mplighet. 45 � M�l om till�mpningen av 1517 och 2228 �� skall handl�ggas enligt lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i arbetstvister. D�rvid anses som arbetstagare ocks� arbetss�kande och som arbetsgivare ocks� den som n�gon har s�kt arbete hos. Andra stycket g�ller ocks� vid till�mpningen i en tvist om 1517 och 22 28 �� av reglerna om tvistef�rhandling i lagen (1976:580) om medbest�m- mande i arbetslivet. 54 � 6 I fr�ga om n�gon annan talan �n som avses i 53 � skall 6466 och 68 �� lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet till�mpas med den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 � f�rsta stycket f�rsta me- ningen skall vara tv� m�nader. 57 � Talan om skadest�nd enligt 25 � med anledning av ett beslut om an- st�llning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig st�llning f�r inte pr�vas innan beslutet i fr�ga om anst�llningen har vunnit laga kraft. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2001. P� regeringens v�gnar MARGARETA WINBERG Cathrine Lilja Hansson (N�ringsdepartementet) 6 �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2000 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i j�mst�lldhetslagen (1991:433);

utf�rdad den 26 oktober 2000.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs i fr�ga om j�mst�lldhetslagen

(1991:433)

dels

att 1820, 26 och 4852 �� skall upph�ra att g�lla,

dels

att rubrikerna n�rmast f�re 18, 19, 20 och 48 �� skall utg�,

dels

att nuvarande 9 a, 10 och 12 �� skall betecknas 10, 13 respektive

14 ��,

dels

att 2, 11, 1517, 2325, 28, 29, 33, 35, 36, 39, 40, 41, 44, 45 och

54 ��, de nya 10, 13 och 14 �� samt rubrikerna n�rmast f�re 15 och 16 ��
skall ha f�ljande lydelse,

dels

att rubrikerna n�rmast f�re 10 och 12 �� skall s�ttas n�rmast f�re 13

respektive 14 ��,

dels

att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 12 och 57 ��, samt

n�rmast f�re 17 � en ny rubrik av f�ljande lydelse.

2 �

Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka om aktiva �tg�rder f�r

att j�mst�lldhet i arbetslivet skall uppn�s. De skall s�rskilt verka f�r att ut-
j�mna och f�rhindra skillnader i l�ner och andra anst�llningsvillkor mellan
kvinnor och m�n som utf�r arbete som �r att betrakta som lika eller likv�r-
digt. De skall ocks� fr�mja lika m�jligheter till l�neutveckling f�r kvinnor
och m�n.

Ett arbete �r att betrakta som

likv�rdigt med ett annat arbete om det uti-

fr�n en sammantagen bed�mning av de krav arbetet st�ller samt dess natur
kan anses ha lika v�rde som det andra arbetet. Bed�mningen av de krav ar-
betet st�ller skall g�ras med beaktande av kriterier s�som kunskap och f�r-
digheter, ansvar och anstr�ngning. Vid bed�mningen av arbetets natur skall
s�rskilt arbetsf�rh�llandena beaktas.

10 �

I syfte att uppt�cka, �tg�rda och f�rhindra osakliga skillnader i l�n

och andra anst�llningsvillkor mellan kvinnor och m�n skall arbetsgivaren
varje �r kartl�gga och analysera

best�mmelser och praxis om l�ner och andra anst�llningsvillkor som

till�mpas hos arbetsgivaren, och

l�neskillnader mellan kvinnor och m�n som utf�r arbete som �r att be-

trakta som lika eller likv�rdigt.

Prop. 1999/2000:143, bet. 2000/01:AU3, rskr. 2000/01:4.

Senaste lydelse 1994:292.

SFS 2000:773

Utkom fr�n trycket
den 7 november 2000

SFS 2000:773

Arbetsgivaren skall bed�ma om f�rekommande l�neskillnader har direkt

eller indirekt samband med k�n. Bed�mningen skall s�rskilt avse skillnader
mellan

kvinnor och m�n som utf�r arbete som �r att betrakta som lika, och
grupp med arbetstagare som utf�r arbete som �r eller brukar anses vara

kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utf�r arbete som �r att be-
trakta som likv�rdigt med s�dant arbete men inte �r eller brukar anses vara
kvinnodominerat.

11 �

Arbetsgivaren skall varje �r uppr�tta en handlingsplan f�r j�mst�llda

l�ner och d�r redovisa resultatet av kartl�ggningen och analysen enligt 10 �.
I planen skall anges vilka l�nejusteringar och andra �tg�rder som beh�ver
vidtas f�r att uppn� lika l�n f�r arbete som �r att betrakta som lika eller lik-
v�rdigt. Planen skall inneh�lla en kostnadsber�kning och en tidsplanering ut-
ifr�n m�ls�ttningen att de l�nejusteringar som beh�vs skall genomf�ras s�
snart som m�jligt och senast inom tre �r.

En redovisning och en utv�rdering av hur de planerade �tg�rderna genom-

f�rts skall tas in i efterf�ljande �rs handlingsplan.

Skyldigheten att uppr�tta en handlingsplan f�r j�mst�llda l�ner g�ller inte

arbetsgivare som vid senaste kalender�rsskifte sysselsatte f�rre �n tio arbets-
tagare.

12 �

Arbetsgivaren skall f�rse en arbetstagarorganisation i f�rh�llande till

vilken arbetsgivaren �r bunden av kollektivavtal med den information som
beh�vs f�r att organisationen skall kunna samverka vid kartl�ggning, analys
och uppr�ttande av handlingsplan f�r j�mst�llda l�ner.

Avser informationen uppgifter om l�n eller andra f�rh�llanden som ber�r

en enskild arbetstagare g�ller reglerna om tystnadsplikt och skadest�nd i 21,
22 och 56 �� lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet. I det all-
m�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i 14 kap. 7, 9 och
10 �� sekretesslagen (1980:100).

13 �

Arbetsgivaren skall varje �r uppr�tta en plan f�r sitt j�mst�lldhets-

arbete. Planen skall inneh�lla en �versikt �ver de �tg�rder enligt 49 �� som
beh�vs p� arbetsplatsen och en redog�relse f�r vilka av dessa �tg�rder som
arbetsgivaren avser att p�b�rja eller genomf�ra under det kommande �ret.

Planen skall ocks� inneh�lla en �versiktlig redovisning av den handlings-

plan f�r j�mst�llda l�ner som arbetsgivaren skall g�ra enligt 11 �.

En redovisning av hur de planerade �tg�rderna enligt f�rsta stycket har

genomf�rts skall tas in i efterf�ljande �rs plan.

Skyldigheten att uppr�tta en j�mst�lldhetsplan g�ller inte arbetsgivare

som vid senaste kalender�rsskifte sysselsatte f�rre �n tio arbetstagare.

14 �

Kollektivavtal som tr�ffas i h�nseenden som anges i 413 �� befriar

inte arbetsgivaren fr�n skyldighet att iaktta f�reskrifterna i dessa paragrafer.

Senaste lydelse 1994:292.

Tidigare 13 � upph�vd genom 1994:292.

Tidigare 14 � upph�vd genom 1994:292.

SFS 2000:773

Direkt diskriminering

15 �

En arbetsgivare f�r inte missgynna en arbetss�kande eller en arbetsta-

gare genom att behandla henne eller honom mindre f�rm�nligt �n arbetsgi-
varen behandlar eller skulle ha behandlat en person av motsatt k�n i en likar-
tad situation, om inte arbetsgivaren visar att missgynnandet saknar samband
med k�nstillh�righet.

F�rbudet g�ller inte om behandlingen
�r ett led i str�vanden att fr�mja j�mst�lldhet i arbetslivet och det inte �r

fr�ga om till�mpning av l�ne- eller andra anst�llningsvillkor f�r arbeten som
�r att betrakta som lika eller likv�rdiga, eller

�r ber�ttigad av h�nsyn till ett s�dant ideellt eller annat s�rskilt intresse

som uppenbarligen inte b�r vika f�r intresset av j�mst�lldhet i arbetslivet.

Indirekt diskriminering

16 �

En arbetsgivare f�r inte missgynna en arbetss�kande eller en arbetsta-

gare genom att till�mpa en best�mmelse, ett kriterium eller ett f�rfaringss�tt
som framst�r som neutralt men som i praktiken s�rskilt missgynnar personer
av det ena k�net, s�vida inte best�mmelsen, kriteriet eller f�rfaringss�ttet �r
l�mpligt och n�dv�ndigt och kan motiveras med objektiva faktorer som inte
har samband med personernas k�n.

N�r f�rbuden g�ller

17 �

F�rbuden mot k�nsdiskriminering i 15 och 16 �� g�ller n�r arbetsgi-

varen

1. beslutar i en anst�llningsfr�ga, tar ut en arbetss�kande till anst�llnings-

intervju eller vidtar annan �tg�rd under anst�llningsf�rfarandet,

2. beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning f�r be-

fordran,

3. till�mpar l�ne- eller andra anst�llningsvillkor f�r arbeten som �r att be-

trakta som lika eller likv�rdiga,

4. leder och f�rdelar arbetet, eller
5. s�ger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande �tg�rd

mot en arbetstagare.

23 �

Ett avtal �r ogiltigt i den utstr�ckning det f�reskriver eller medger s�-

dan k�nsdiskriminering som �r f�rbjuden enligt 1517 ��.

24 �

Om en arbetstagare diskrimineras p� n�got s�tt som �r f�rbjudet en-

ligt 15 eller 16 �� och 17 � 35, genom en best�mmelse i ett avtal med ar-
betsgivaren eller genom att arbetsgivaren s�ger upp ett avtal eller vidtar en
annan s�dan r�ttshandling, skall best�mmelsen eller r�ttshandlingen f�rkla-
ras ogiltig, om arbetstagaren beg�r det. Vad som nu har sagts g�ller inte n�r
23 � �r till�mplig.

25 �

Om en arbetss�kande eller en arbetstagare diskrimineras genom att

arbetsgivaren bryter mot f�rbuden i 15 eller 16 �� och 17 � skall arbetsgiva-
ren betala skadest�nd till den diskriminerade f�r den kr�nkning som diskri-

SFS 2000:773

mineringen inneb�r. I fall som avses i 15 eller 16 �� och 17 � 35 skall ar-
betsgivaren betala skadest�nd till arbetstagaren ocks� f�r den f�rlust som
uppkommer f�r henne eller honom.

28 �

Om det �r sk�ligt, kan skadest�nd enligt 25, 27 eller 27 a � s�ttas ned

eller helt falla bort.

29 �

F�r en arbetsgivare som inte fullg�r sina f�rpliktelser enligt ett s�dant

kollektivavtal som avses i 14 � skall till�mpas vad som s�gs om p�f�ljd i av-
talet eller i lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet.

33 �

En arbetsgivare �r skyldig att p� uppmaning av J�mst�lldhetsombuds-

mannen

l�mna de uppgifter om f�rh�llandena i arbetsgivarens verksamhet som

kan vara av betydelse f�r ombudsmannens tillsyn enligt 30 �, och

ge ombudsmannen tilltr�de till arbetsplatsen f�r unders�kningar som

kan vara av betydelse f�r tillsynen.

35 �

En arbetsgivare som inte f�ljer n�gon av f�reskrifterna i 413 �� kan

vid vite f�rel�ggas att fullg�ra sina skyldigheter. Ett s�dant f�rel�ggande
meddelas av J�mst�lldhetsn�mnden p� framst�llning av J�mst�lldhetsom-
budsmannen eller, om ombudsmannen f�rklarat sig inte vilja g�ra en fram-
st�llning, av en central arbetstagarorganisation i f�rh�llande till vilken ar-
betsgivaren �r bunden av kollektivavtal. F�rel�ggandet kan riktas �ven mot
staten som arbetsgivare.

I framst�llningen skall det anges vilka �tg�rder som b�r �l�ggas arbetsgi-

varen, vilka sk�l som �beropas till st�d f�r framst�llningen och vilken utred-
ning som har gjorts.

36 �

Arbetsgivaren skall f�rel�ggas att, vid p�f�ljd att �rendet �nd� kan

komma att avg�ras, inom en viss tid yttra sig �ver en framst�llning enligt
35 � och l�mna de uppgifter om f�rh�llandena i sin verksamhet som n�mn-
den beh�ver f�r sin pr�vning.

N�r en arbetstagarorganisation gjort framst�llningen skall J�mst�lldhets-

ombudsmannen beredas tillf�lle att yttra sig.

39 �

Till en f�rhandling enligt 38 � skall den som gjort framst�llningen

hos J�mst�lldhetsn�mnden samt arbetsgivaren kallas.

N�mnden f�r vid vite f�rel�gga arbetsgivaren eller arbetsgivarens st�llf�-

retr�dare att inst�lla sig personligen.

Om det beh�vs f�r utredningen, f�r n�mnden ocks� kalla andra till f�r-

handlingen.

40 �

Ett �rende om vitesf�rel�ggande enligt 35 � f�r avg�ras, �ven om ar-

betsgivaren inte yttrar sig i �rendet eller inte medverkar till utredningen eller
om arbetsgivaren uteblir fr�n en muntlig f�rhandling.

Om J�mst�lldhetsombudsmannen eller den arbetstagarorganisation som

gjort framst�llningen om vitesf�rel�ggande uteblir fr�n en f�rhandling, f�r-
faller framst�llningen om vitesf�rel�ggande.

SFS 2000:773

41 �

J�mst�lldhetsn�mnden f�r vid avg�randet av ett �rende om vitesf�re-

l�ggande enligt 35 � �l�gga arbetsgivaren att vidta andra �tg�rder �n s�dana
som beg�rts i framst�llningen, om dessa �tg�rder inte �r uppenbart mera be-
tungande f�r arbetsgivaren.

I �l�ggandet skall n�mnden ange hur och inom vilken tid arbetsgivarens

�tg�rder skall p�b�rjas eller genomf�ras.

N�mndens beslut skall avfattas skriftligen och delges arbetsgivaren.

44 �

Talan om utd�mande av vite som har f�relagts enligt denna lag f�rs

vid tingsr�tt av J�mst�lldhetsombudsmannen.

I m�l om utd�mande av vite som f�relagts enligt 35 � f�r tingsr�tten be-

d�ma �ven vitets l�mplighet.

45 �

M�l om till�mpningen av 1517 och 2228 �� skall handl�ggas enligt

lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i arbetstvister.

D�rvid anses som arbetstagare ocks� arbetss�kande och som arbetsgivare

ocks� den som n�gon har s�kt arbete hos.

Andra stycket g�ller ocks� vid till�mpningen i en tvist om 1517 och 22

28 �� av reglerna om tvistef�rhandling i lagen (1976:580) om medbest�m-
mande i arbetslivet.

54 �

I fr�ga om n�gon annan talan �n som avses i 53 � skall 6466 och

68 �� lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet till�mpas med
den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 � f�rsta stycket f�rsta me-
ningen skall vara tv� m�nader.

57 �

Talan om skadest�nd enligt 25 � med anledning av ett beslut om an-

st�llning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig st�llning f�r
inte pr�vas innan beslutet i fr�ga om anst�llningen har vunnit laga kraft.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2001.

P� regeringens v�gnar

MARGARETA WINBERG

Cathrine Lilja Hansson
(N�ringsdepartementet)

�ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs.

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2000

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2000:773 Lag om ändring i jämställdhetslagen (1991:433)

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se