SFS 1991:1040

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt Socialrätt

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete / SFS 1991:1040

911040.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1040 Lag utkom fr�n trycket 001 �ndring I lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring; den 28 juni 1991 utf�rdad den 13 juni 1991. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring^ dels att 2 kap. 11 � skall upph�ra att g�lla, dels att 1 kap. 1 �, 3 kap. 7, 8, 9, 13 och 15 ��, 7 kap. 3 �, 11 kap, 2 och 3 ��, 16 kap. 1 � samt 20 kap. 3 och 10 �� skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras tre nya paragrafer, 2 kap. 14 �, 3 kap. 7 b � och 7 kap. 3 a �, en ny avdelning, �ttonde avdelningen, och ett nytt kapitel, 22 kap., samt n�rmast f�re 22 kap. nya rubriker av f�ljande lydelse. 1 kap. 1 � Den allm�nna f�rs�kringen best�r av sjukf�rs�kring, folkpensione� ring och f�rs�kring f�r till�ggspension. Till sjukf�rs�kringen h�r fr�gorom rehabilitering. Till den allm�nna f�rs�kringen �r anslutna frivillig sjukpenningf�rs�k� ring och frivillig pensionsf�rs�kring. 2 kap. 14 � Bidrag till s�dana arbetshj�lpmedel som en f�rv�rvsarbetande f�r� s�krad beh�ver som ett led i sin reha bilitering utges enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. 1768 3 kap. 7 �' Sjukpenning utges vid sjukdom som s�tter ned den f�rs�krades arbetsf�rm�ga med minst en fj�rdedel. Med sjukdom j�mst�lls ett tillst�nd ' Prop. 1990/91: 141 och 1 81. SfU 16 och 18 , rskr. 303 och 372. - L agen omtryckt 198 2: 120. Senaste lydelse av 2 kap. 11 � 1990:1407. ' Senaste lydelse 1990:157. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> av nedsatt arbetsf�rm�ga, som orsakats av sjukdom f�r vilken sjukpenning SFS 1991:1040 utgetts och som fortfarande kvarst�r efter det att sjukdomen upph�rt. Saknar den f�rs�krade arbetsf�rm�ga utges hel sjukpenning. Om arbets� f�rm�gan inte saknas helt men �r nedsatt med minst tre Q�rded elar utges tre fj�rdedels sjukpenning. �r arbetsf�rm�gan nedsatt i mindre grad men med minst h�lften utge s halv sj ukpenning. I annat fall utg es en fj�rdedels sjukpenning. En fj�rdedels sjukpenning f�r dock under samma sjukperiod utges f�r h�gst 365 dagar. F�rs�kringskassan f�r n�r det finns sk�l till de t kr�va att l�karintyg ges in f�r att styrka neds�ttning av arbetsf�rm�gan. N�r en sjukperiod har p�g�tt fyra vecko r skall den f�rs�krade ge in ett l�karutl�tande till f�rs�kringskassan, om kassan beg�r det. Ett s�dant l�karutl�tande skall inneh�lla uppg ift om behov et av rehabiliteri ng, p�g� ende och planerad behandling eller rehabiliterings�tg�rd samt, om m�jligt, ber�knad �terst�ende sjukdomstid med nedsatt arbetsf�rm� ga. F�r utgifter f�r l�karunders�kning oc h utl�tande som f�ranleds av en beg�ran enligt Q�rde stycket l�mnas ers�ttning i enlighet med vad r egering� en eller, efter regeringens bemyndigand e, riksf�rs�kringsverket f�reskri� ver. 7 b � Sjukpenning enligt 7 � utges �ven n�r den f�rs�krade g�r miste om f�rv�rvsinkomst i samband med att han genomg�r en behandling som syftar till att f�rebygga sjukdom och neds�ttning av arbets f�rm�gan. Som villkor g�ller att behandlingen har ordinerats av l�kare och ing�r i en av f�rs�kringskassan godk�nd behandlingsplan. Vidare f�ruts�tts att den f�r� s�krade f�r behandlingen beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete minst tv� timmar under en dag och d�rvid g�r miste om minst en fj�rdedel av sin dagsinkomst. Arbetsf�rm�gan skall anses nedsatt i den m�n den f�rs�krade p� gru nd av behandlingen �r f�rhindrad att f�rv�rvsarbeta. 8 �"" Vid bed�mningen av om arbetsf�rm�gan �r fullst�ndigt nedsatt skall, om sjukdomen kan an tas vara kortvarig, s�rskilt beaktas om den f�rs�krade p� gru nd av sjukdomen �r ur st�nd att utf�ra sitt vanli ga eller d�rmed j�mf�rligt arbete. Om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete under minst en fj�rdedel av sin normala arbetstid en viss dag, skall hans arbetsf�rm�ga anses nedsatt i minst motsvarande m�n den dagen. Om sjukdomen kan antas b li l�ngvarig eller den f�rs�krade bed�ms inte kunna �terg� till sitt arbete, skall f�rs�kringskassan unders�ka om den f�rs�krade efter s�dan rehabiliterin gs�tg�rd, som avses i 22 kap. 7 � , kan f�rs�rja sig sj�lv genom f�rv�rvsarbete om arbetsf�rh�llandena �ndras eller om annat l�mpligt arbete erh�lls. D�rvid skall beaktas vad som rimligen kan beg�ras av honom med h�nsyn till sjukdomen, hans utbild� ning och tidigare verksamhet samt �lder, bos�ttningsf�rh�llanden och andra s�dana omst�ndigheter. Om den f�rs�krade uppb�r f�rtidspension eller s�rskil d efterlevande� pension enligt denna lag, skall vid pr�vning av den f�rs�krades r�tt till "* Senaste lydelse i 988:881. j � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1040 sjukpenning bed�mningen av hans arbetsf�rm�ga ske med bortseende fr�n den neds�ttning av f�rm�gan eller m�jligheten att bereda sig inkomst genom arbete som ligger till grund f�r utg�ende pension. Som sjukperiod anses tid, under vilken en f�rs�krad i oa vbruten f�ljd lider av sjukdom som avses i 7 �. 9 En f�rs�krad kvinna har r�tt till havandeskapspenning, om havande� skap har satt ned hennes f�rm�ga att utf�ra uppgifterna i sitt f�rv�rvsarbe� te med minst en fj�rdedel och hon inte kan o mplaceras till annat mindre anstr�ngande arbete enligt best�mmelserna i 12 � lagen (1978:410) om r�tt till ledighet f�r v�rd av barn, m. m. En kvinna har �ven r�tt till havandeskapspenning om hon inte f�r syssels�ttas i sitt f�rv�rvsarbete p� grund av en f�reskrift om f�rbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med st�d av 4 kap. 6 � arbetsmilj�lagen (1977:1160), och hon inte kan omplaceras till annat arbete enligt best�mmelserna i 12 � lagen om r�tt till ledighet f�r v�rd av barn, m. m. Havandeskapspenning utges i fall som avses i f�rsta stycket f�r varje dag som neds�ttningen best�r, dock tidigast fr�n och med den sextionde dagen f�re den ber�knade tidpunkten f�r barnets f�delse, och i fall som avses i andra stycket f�r varje dag som f�rbudet g�ller. Havandeskapspenning utges l�ngst till och med den el fte dagen f�re den ber�knade tidpunkten f�r barnets f�delse. Havandeskapspenning utges med belopp som motsvarar kvinnans sjuk� penning enligt 4 �. 1770 13 �'^ Fr�gor om f�rm�ner enligt detta kapitel pr�vas av den allm�nna f�rs�kringskassa hos vilken den f�rs�krade �r inskriven eller skulle ha varit inskriven, om han uppfyllt �ldersvillkoret i 1 kap. 4 �. Denn a f�rs�krings� kassa f�r dock uppdra �t en annan f�rs�kringskassa att pr�va s�dana fr�gor med un dantag av fr�gor som avses i 5 �. Best�mmelserna i 2 kap. 13 � ti ll�mpas �ven i fr�ga om sjukpenning. Vid till�mpning av 2 kap, 13 � andra stycket skall h�nsyn inte tas till s�rskild sjukpenning enligt lagen (1977:265) om statligt personskade� skydd. Best�mmelserna i 3, 5 och 8 �� i fr�ga om f�rtidspension till�mpas �ven d�r den f�rs�krade skulle ha erh�llit s�dan pension, om han varit svensk medborgare. Har en f�rs�krad, utan att best�mmelserna i 3 kap. 3 � �r till�mpliga, efter ing�ngen av den m�nad d� han uppn�dde sextiofem �rs �lder, erh�llit sjukpenning under etthundra�ttio dagar, f�r den allm�nna f�rs�kringskas� san besluta att sjukpenning inte l�ngre skall utg�. 15 �' Sjukpenning utg�r ej f�r tid d� den f�rs�krade a) fullg�r v�rnpliktstj�nstg�ring eller vapenfri tj�nst, om tj�nstg�ringen inte avser grundutbildning eller d�rtill omedelbart anslutande repetitions� utbildning; ' Senaste lydelse 1990:157. '' Senaste lydelse 1983; 1064. ' Senaste lydelse 1991:470. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> b) �r intagen i s�dant hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med SFS 1991:1040 s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga med st�d av 3 � sagda lag; c) �r h�ktad eller intagen i kriminalv�rdsanstalt; d) i annat fall �n under b) eller c) sagts av annan orsak �n sjukdom tagits om hand p� det allm�nnas bekostnad; e) vistas utomlands i an nat fall �n d� den f�rs�krade insjuknar medan han utf�r arbete som ett led i en h�r i riket bedriven verksamhet eller som sj�man anst�lld p� svenskt handelsfartyg eller under sjukdom eller i fall som avses i 7 b � reser till utlandet med f�rs�kringskassans medgivande. F�r varje dag d� en f�rs�krad bereds v�rd i ett s�dant hem f�r v�rd eller boende eller familjehem enligt socialtj�nstlagen (1980:620) som ger v�rd och behandling �t missbrukare av alkohol eller narkotika, skall sjukpen� ningen p� beg�ran av den som svarar f�r v�rdkostnaderna minskas p� det s�tt som framg�r av 4 � andra stycket. Det belopp som sjukpenningen minskas med skall betalas ut till den p� vars beg�ran minskningen har gjorts. Utan hinder av f�rsta stycket utg�r sjukpenning till f�rs�krad-som avses under c) vid sjukdom som intr�ffar under tid d� han f�r vistas utom anstalt och d�rvid bereds tillf�lle att f�rv�rvsarbeta. 7 kap. 3 � Vid bed�mande i vad m�n arbetsf�rm�gan �r nedsatt skall beaktas den f�rs�krades f�rm�ga att vid den neds�ttning av prestationsf�rm�gan, varom �r fr�ga, bereda sig inkomst genom s�dant arbete, som motsvarar hans krafter och f�rdigheter och som rimligen kan beg�ras av honom med h�nsyn till hans utbildning och tidigare verksamhet samt �lder, bos�tt� ningsf�rh�llanden och d�rmed j�mf�rliga omst�ndigheter. Bed�mningen skall g�ras efter samma grunder oavsett arten av den f�religgande neds�tt- ningen av prestationsf�rm�gan. I fr�ga om f�rs�krad som fyllt sextio �r skall bed�mningen fr�mst avse hans f�rm�ga och m�jlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom s�dant arbete som han tidigare utf�rt eller genom annat f�r honom tillg�ngligt l�mpligt arbete. Med inkomst av arbete lik� st�lls i sk�lig omfattning v�rdet av hush�llsarbete i hemmet. �r den f�rs�krade f�rem�l f�r �tg�rd av beskaffenhet, som anges i 2 2 kap. 7 �, skall arbetsf�rm�gan under tiden f�r �tg�rden anses nedsatt i de n m�n den f�rs�krade p� grund av �tg�rden �r hindrad att utf�ra f�rv�rvsar� bete. 3 a � En f�rs�krad som uppb�r hel �lderspension enligt denna lag har inte r�tt till f�rtidspension. En f�rs�krad som uppb�r halv �lderspension enligt denna lag har inte r�tt till hel f�rtidspension eller tv� tredjedelar av hel f�rtidspension. 11 kap. 2 Med inkomst av anst�llning avses l�n eller annan ers�ttning i pengar eller andra skattepliktiga f�rm�ner, som en f�rs�krad har f�tt s�som ar- " S enaste lydelse 1991:689. \11\ � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1040 1772 betstagare i allm�n eller ensk ild tj�nst. Me d l�n likst�lls kostnadsers�tt� ning som inte enligt 10 � uppb�rdslagen (1953:272) undantas vid ber�k� ning av prelimin�r A-ska tt. Till s�dan inkomst r�knas do ck inte fr�n en och samme arbetsgivare utgiven l�n som unde r ett �r ej uppg�tt till 1000 kronor. Till s�dan inkoms t r�knas inte heller int�kt som avse s i 32 � 1 mom. f�rsta stycket h och i kom munalskattelagen (1928:370) eller s�dan ers�ttning som enligt 1 � f�rsta stycket 26 lagen (1990:659) om s�rskild l�neskatt p� viss a f�rv�rvsinkomster utg�r und erlag f�r n�mnda skatt. I fr�ga om arbete som har utf�rts utomland s bortses vid ber�kningen av pensionsgrundande inkomst fr�n s�dana l�netill�gg som betingas av �kade levnadskostnader och andra s�rskilda f�rh�llanden i syssels�ttningslandet. S�som inkomst av anst�llning anses �ven a) sjukpenning och rehabilite ringspenning enligt denna lag s amt sjuk� penning enligt lagen (1976:380) om arbetss kadef�rs�kring eller motsva� rande ers�ttning som utg�r enligt annan f�rfattning eller p� grund av regeringens f�rordnande, i den m�n ers�ttningen tr�der i st�llet f�r f�rs�k- rads inkomst s�som arbetstagare i allm�n eller enskild tj�nst, b) f�r�ldrapenningf�rm�ner, c) v�rdbidrag enligt 9 kap. 4 �, i den m�n bidraget inte �r ers�ttning f�r merkostnader, d) dagpenning fr�n erk�nd arbetsl�shetskassa, e) kontant arbetsmarknadsst�d enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d, O utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering i form av dagpenning, g) korttidsstudiest�d, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt studiest�dslagen (1973:349), h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions- f�rs�kring, i) dagpenning till v�rnpliktiga och vapenfria tj�nstepliktiga under repe� titionsutbildning, frivilliga som genomg�r utbildning under krigsf�rbands- �vning eller s�rsk ild �vning inom v�rnpliktsutbildningen, l�kare unde r f�rsvarsmedicinsk tj�nstg�ring samt civilf�rsvarspliktiga, j) utbildningsbidrag f�r doktorander, k) timers�ttning vid grundutbildning f�r vuxna (grundvux), vid v uxen� utbildning f�r psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux) och vid gr undl�ggande svenskundervisning f�r invandrare, 1) livr�nta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring eller motsvarande livr�nta som best�ms med till�mpning av sagda lag, m) fr�n Sveriges f�rfattarfond och konstn �rsn�mnden utg�ende bidrag som ej �r att h�nf�ra till inkomst av annat f�rv�rvsarbete enligt 3 �, i d en m�n regeringen s� f�rordnar, n) statsbidrag till arbetsl �sa som tillskott till deras f�rs� rjning n�r de startar egen r�relse, o) v�rdet av vad den f�rs�krade tillgodof�rs som f�ljd av att en arbetsgi� vare l�mnar s�dant bidrag som likst�lls med l�n enli gt 2 kap. 3 � andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter, p) ers�ttning enlig t lagen (1988:1465) om ers�ttning och ledighet f�r n�rst�endev�rd, q) tillf�lliga f�rv�rvs inkomster av verksamhet som inte bedrivs sj�lv� st�ndigt, � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r) ers�ttning som en allm�n f�rs�kringskassa utger enligt 20 � lagen SFS 1991:1040 (1991:1047) om sjukl�n. I fr�ga om ers�ttning i pengar eller andra skattepliktiga f�rm�ner f�r utf�rt arbete i annan form �n pension samt i fr�ga om ers�ttning till idrottsut�vare fr�n visst slag av ideell f�rening g�ller i till�mpliga delar best�mmelserna i 3 kap. 2 � andra stycket. Vid ber�kning av inkomst av anst�llning skall h�nsyn tas till l�n eller annan ers�ttning, som den f�rs�krade har f�tt fr�n en arbetsgivare, som �r bosatt utom riket eller �r utl�ndsk juridisk person, endast i fall d� den f�rs�krade sysselsatts h�r i riket och �verenskommelse inte tr�ffats enligt 3 kap. 2 a � eller d� han tj�nstgjort som sj�man ombord p� svenskt handels� fartyg. Vad som s�gs h�r skall inte g�lla betr�ffande l�n till svenska medborgare, om svenska staten eller, d�r l�nen h�rr�r fr�n utl�ndsk juri� disk person, en svens k juridisk person, som �ger ett best�mmande infly� tande �ver den utl�ndska jurid iska personen, enligt av riksf�rs�kringsver� ket godtagen f�rbindelse har att svara f�r till�ggspensionsavgiften. H�nsyn skall ej heller tas till l�n eller annan ers�ttning fr�n fr�mmande makts beskickning eller l�nade konsulat h�r i riket el ler fr�n arbetsgivare, som tillh�r s�dan beskickning eller s�dant konsulat och som inte �r svensk medborgare. Vad som s�gs h�r ska ll inte g�lla betr�ffa nde l�n till sve nsk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare �r bosatt i riket, om en utl�n dsk beskickning h�r i riket enlig t av riksf�rs�kringsver� ket godtagen f�rbindelse har att svara f�r till�ggspensionsavgiften. Den som �tagit sig f�rbindelse enligt tredje eller fj�rde stycket skall anses s�som arbetsgivare. 3 Mtd inkomst av annat f�rv�rvsarbete awsQS a) inkomst av aktiv n�ringsverksamhet h�r i riket; b) tillf�lliga f�rv�rvsinkomster av sj�lvst�ndigt bedriven verksamhet; c) ers�ttning f�r arbete f�r n�gon annans r�kning i pengar eller andra skattepliktiga f�rm�ner; d) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk� penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring eller motsva� rande ers�ttning som utg�r enligt annan f�rfattning eller p� grund av regeringens f�rordnande, i den m�n ers�ttningen tr�der i st�llet f�r in� komst som ovan n�mnts samt e) ers�ttning som utg�r skattepliktig inkomst av tj�nst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan att anst�llnin gsf�rh�llan� de f�relegat, utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller utl�ndsk juridisk person; allt i den m�n inkomsten inte enligt 2 � �r a tt h�nf�ra till inkomst av anst�llning. Har inkomst som avs es i f�rst a stycket a) eller b) inte uppg� tt till 1 000 kronor f�r �r, tas den inte i ber�knin g. Ej hel ler tas s�dan ers�ttning so m avses i f�rsta sty cket c) i ber�kn ing, om ers�tt ningen fr�n den, f�r vilken arbetet utf�rts, under �ret inte uppg�tt till 1000 kronor. Int�kt som avses i 32 � 1 mom. f�r sta stycket h och i kommu nalskattelagen (1928:370) eller s�dan ers�ttning enligt gruppsjukf�rs�kring eller trygghetsf�rs�kring vid ''Senaste lydelse 1991:689. 1773 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1040 'V " arbetsskada som enligt 2� f�rsta stycket lagen (1990:659) om s�rskild l�neskatt p� vissa f�rv�rvsinkomster utg�r underlag f�r n�mnda sk�tt r�knas inte som inkomst av annat f�rv�rvsarbete. 'V 16 kap. 1 �'" Den som �nskar pension skall g�ra ans�kan hos allm�n f�rs�k� ringskassa i enlighet med vad regeringen f�rordnar. F�rs�kringskassan skall dock utan ans�kan besluta om hel � lderspension till en hos kass�n inskriven pensionsber�ttigad fr�n och med den m�nad han fyller 65 �r, om han inte skriftligen beg�rt annat. Uppb�r en f�rs�krad sjukpenning eller ers�ttning f�r sjukhusv�rd eller rehabiliteringspenning enligt denna lag, f� r f�rs�kringskassan tillerk�nna honom f�rtidspension utan hinder av att han inte gjort ans�kan d�rom. Detsamma skall g�lla d � en f�rs�krad uppb�r sjukpenning, ers�ttning f�r sjukhusv�rd eller livr�nta enligt lagen (1 976:380) om arbetsskadef�rs�k� ring eller motsvarande ers�ttning som utg�r enligt annan f�rfattning eller p� grund av regeringens f�rordnande. Uppb�r en f�rs�krad sjukbidrag eller har handikappers�ttning eller v�rdbidrag tillerk�nts honom f�r begr�nsad tid, f�r den tid f�r vilken f�rm�nen skall utg� f�rl�ngas utan att ans�kan har gjorts. Motsvarande g�ller i fr�ga o m s�rskild efterlevandepension som tillerk�nts en efterle� vande f�r begr�nsad tid.- I den m�n regeringen s� f�rordnar m� allm�n f�rs�kringskassa tillerk�n� na den pensionsber�ttigade pension enligt denna lag utan hinder av att han icke gjort ans�kan d�rom. F�r kostnader f�r l�karunders�kning och l�karutl�tande vid ans�kan om f�rtidspension, handikappers�ttning, v�rdbidrag eller s�rskild efter� levandepension skall ers�ttning l�mnas i enlighet med vad regeringen elle r, efter regeringens bemyndigande, riksf�rs�kringsverket f�reskriver. 20 kap. 3 �" Ers�ttning enligt denna lag f�r dras in eller s�ttas ned, om den som �r ber�ttigad till ers�ttningen a) �dragit sig sjukdomen eller skadan vid upps�tligt brott som han har d�mts f�r genom dom som har vunnit laga kraft; b) v�grar att genomg� unders�kning av l�kare eller att f�lja l�kares f�reskrifter; c) medvetet eller av grov v�rdsl�shet l�mnar oriktig eller vilseledande uppgift ang�ende f�rh�llande, som �r av betydelse f�r r�tten till ers�ttning. V�grar en f�rs�krad utan giltig anledning att underkasta sig s�dan reha� bilitering som avses i 22 kap. 7 � f�r sjukpenning eller f�rtidspension helt eller delvis tills vidare f�rv�gras honom, under f�ruts�ttning att han erin� rats om denna p�f�ljd. Motsvarande skall g�lla i fr�ga om s�rskild efterlevandepension, om den efterlevande utan giltig anledning v�grar att f�lja ett villkor som uppst�llts med st�d av 16 kap. 3 �. 1774 Senaste lydelse 1988:881. " Senaste lydelse 1988:881. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 �'^ Beslut av en allm�n f�rs�kringskassa som har fattats av tj�nste- SFS 1991:1040 man i �renden om f�rs�kring en ligt denna lag s kall ompr�vas av kassan, om det beg�rs av en enskild som beslutet ang�r och beslutet inte har meddelats med st�d av 10 a �. Ompr�vningen skall g�ras av socialf�rs�k� ringsn�mnden om bes lutet g�ller fr�ga som avses i 2 kap. 12 a eller 12 b �, 3 kap. 7 9 eller 17 �, 20 kap. 3 eller 4 � eller 22 kap. 710 eller 16 �. Vid ompr�vningen f�r beslutet inte �ndras till den enskildes nackdel. Om ompr�vning beg�rs av ett beslut och riksf�rs�kringsverket �verkla� gar samma beslut, skall f�rs�kringskassan inte ompr�va beslutet. B eg�ran om ompr�vning skall anses som ett �verklagande. I �TTONDE AVDELNINGEN I Best�mmelser om rehabilitering 1 22 kap. Om rehabilitering och rehabiliteringsers�ttning 1 � En f�rs�krad som �r inskriven hos allm�n f�rs�kringskassa eller har r�tt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 � andra stycket har m�jligheter till rehabilitering och r�tt till rehabiliteringsers�ttning enligt vad som ang es i detta kapitel. 2 � Rehabilitering enligt detta kapitel skall syft a till att �terge den som har drabbats av sjukdom sin arbetsf�rm�ga och f�ruts�ttningar att f�rs�rja sig sj�lv genom f�rv�rvsarbete. Rehabiliterings�tg�rder skall planeras i samr�d med den f �rs�krade och utg� fr�n dennes individuella f�ruts�ttningar och behov. 3 � Den f�rs�krades arbetsgivare skall i samr�d med den f�rs�krade svara f�r att dennes behov av rehabilitering snarast klarl�ggs och f�r att de �tg�rder vidtas som beh�vs f�r en effektiv rehabilitering. Om det inte framst�r som obeh�vligt skall arbetsgivaren p�b�rja en rehabiliteringsutredning 1. n�r den f�rs�krade till f�ljd av sjukdom har varit helt eller delvis fr�nvarande fr�n sitt arbete under l�ngre tid �n fyra veckor i f�ljd, 2. n�r den f�rs�krades arbete ofta har avbrutits av kortare sjukperioder eller 3. n�r den f�rs�krade beg�r det. Rehabiliteringsutredningen skall i fa ll som avses i andra stycket 1 till� st�llas f�rs�kringskassan inom �tta veckor fr�n dagen f�r anm�lan om sjukdomsfallet och i fall som avses i andra stycket 2 inom samma tid r�knat fr�n da gen f�r anm�lan om det sjukdomsfall som n�rmast f�regick rehabiliteringsutredningen. Har rehabiliteringsutredningen gjorts p� beg� ran av den f�rs�krade, skall den tillst�llas kassan inom �tta veckor fr�n den dag d� beg�ran framst�lldes hos arbetsgivaren. Om rehabiliteringsutredningen inte kan slutf�ras inom den i tredje stycket angivna tiden, skall detta anm�las till f�rs�kringskassan inom samma tid. D�rvid skall uppgift l�mnas om orsaken till dr�jsm�let och om '^Senaste lydelse 1989: 121. I775 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "'r . " ,u SFS 1991:1040 den tidpunkt d� utredningen ber�knas vara avslutad. Sedan utredningen , slutf�rts skall den omg�ende tillst�llas f�rs�kringskassan. Utredningen skall genomf�ras i sa mr�d med den f�rs�krades arbetsta� garorganisation, om den f�rs�krade medger det. F�rs�kringskassan skall �verta ansvaret f�r rehabiliteringsutredningen, om det finns sk�l till d et. 4 � Den f�rs�krade skall l�mna de upplysningar som beh�vs f�r att klarl�gga hans behov av rehabilitering och efter b�sta f�rm�ga aktivt medverka i reha biliteringen. 5 � F�rs�kringskassan samordnar och ut�var tillsyn �ver de insatser som beh�vs f�r rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag. F�rs�kringskassan skall i samr�d med den f�rs�krade se till att hans behov av rehabilitering snarast klarl�ggs och att de �tg�rder vidtas som beh�vs f�r en effektiv rehabilitering. F�rs�kringskassan skall, om den f�rs�krade medger det, i a rbetet med rehabiliteringen samverka med h ans arbetsgivare och arbetstagarorganisa� tion, h�lso- och sjukv�rden, socialtj�nsten samt arbetsmarknadsmyndig� heterna och andra myndigheter som kan vara ber�rda. F�rs�kringskassan skall d�rvid verka f�r att dessa, var och en inom sitt verksamhetsomr�de, vidtar de �tg�rder som beh�vs f�r en effektiv rehabilitering av den f�rs�k� rade. F�rs�kringskassan skall se till att rehabiliteringsinsatser p�b�rjas s� snart det av medicinska och andra sk�l �r m�jligt. 6 � Om den f�rs�krade beh�ver en rehabiliterings�tg�rd, f�r vilken er� s�ttning kan utges enligt detta kapitel, skall f�rs�kringskassan uppr�tta en rehabiliteringsplan. Planen skall s�vitt m�jligt uppr�ttas i samr�d med den f�rs�krade. Rehabiliteringsplanen skall ange de rehabiliterings�tg�rder som skall komma i fr�ga och vem som h ar ansvaret f�r dem, en tidsplan f�r rehabili� teringen samt uppgifter i �vrigt som beh�vs f�r att genomf�ra rehabilite� ringen. Planen skall �ven inneh�lla uppgift om den ber�knade kostnaden f�r ers�ttning under rehabiliteringstiden. F�rs�kringskassan skall fortl�pande se till att rehabiliteringsplanen f�ljs och att det vid behov g�rs n�dv�ndiga �ndringar i den. 7 � Rehabiliteringsers�ttning utges n�r en f�rs�krad, vars arbetsf�rm�ga till f�ljd av sjukdom �r nedsatt med minst en fj�rdedel, deltar i arbetslivs- inriktad rehabilitering som avser att f�rkorta sjukdomstiden eller att helt eller delvis f�rebygga eller h�va neds�ttning av arbetsf�rm�gan. Rehabiliteringsers�ttning best�r av rehabiliteringspenning och s�rskilt bidrag. Rehabiliteringsers�ttning utbetalas efter ans�kan av den f�rs�krade. Rehabiliteringsers�ttning utges l�ngst till och med m�naden f�re den d� den f�rs�krade fyller 65 �r. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifterom rehabiliteringsers�ttning vid utbildning. 1776 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 � Hel rehabiliteringspenning utg�r for dag den fastst�llda sjukpenning- SFS 1991:1040 grundande inkomsten, delad med 365. Rehabilit eringspenningen avrun� das till n�rmaste hela krontal. 9 � Saknar den f�rs�krade arbetsf�rm�ga utges hel rehabiliterings� penning. Om arbet sf�rm�gan inte saknas helt men �r nedsatt med minst tre fj�rdedelar utges tre fj�rdedels rehabiliteringspenning. �r arbetsf�rm� gan nedsatt i mindre grad men med minst h�lften utges halv rehabilite� ringspenning. I annat fall ut ges en fj�rdedels rehabiliteringspenning. Arbetsf�rm�gan skall under tiden f �r rehabiliterings�tg�rden anses ned� satt i den m�n den f�rs�krade p� grund av �tg�rden �r f�rhindrad att f�rv�rvsarbeta. 10 � S�rskilt bidrag utge s under rehabiliteringstiden f�r kostnader som uppst�r f�r den f�rs�krade i samband med rehabiliteringen. Ytterligare f�reskrifter om s�dant bidrag f�r meddelas av regeringen. 11 � Den f�rs�krade skall s� snart det kan ske och senast inom tv� veckor till f�rs� kringskassan anm�la s�dan �ndring av sina f�rh�llanden som �r av betydelse f�r r�tten till rehabiliteringsers�ttning eller for rehabiliteringsers�ttningens storlek. 12 � Best�mmelserna i 3 kap. 16 � f�rsta femte styckena till�mpas �ven i fr� ga om rehabiliteringspenning. 13 � Den som f�r rehabiliteringsers�ttning f�r beh�lla ers�ttningen 1. vid kortvarig ledighet for enskild angel�genhet av vikt oc h 2. vid ledighet p� grund av uppeh�ll i rehabiliteringen enligt f�reskrifter som me ddelas av regeringen eller den myndi ghet som reg eringen best�m � mer. 14 � F�r varje dag d� den f�rs�krade f�r sju khusv�rd eller vistas vid e n s�dan v�rdinr�ttning som anges i 3 kap. 4 a � skall rehabiliteringspenning� en minskas med belopp s om framg�r av 3 kap. 4 � andra stycket. 15 � Rehabiliteringspenningen skall minskas med det belopp den f�rs�k� rade f�r samma tid f�r som 1. sjukpenning eller f�r�ldrapenningf�rm�n enligt denna lag , 2. sjukpenning eller livr�nta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�r� s�kring eller motsvarande ers�ttning enligt n�gon annan f�rfattning, do ck inte livr�nta till efterlevande samt i �v rigt endast till den del ers�ttnin gen avser samma inkomstb ortfall som rehabiliteringspenningen �r avsedd att t�cka, 3. studiehj�lp, studiemedel, korttidsstudiest�d, s�rskilt vuxenstudie� st�d eller utbildningsarvode enligt studiest�dslagen (1973:349), dock inte till den del ers�ttningen �r �terbetalningspliktig, 4. dagpenning enlig t f�rordningen (1987:406) om arbetsmarknadsut� bildning. 1777 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1040 16 � Rehabiliteringsers�ttning enligt detta kapitel f�r, om omst�ndighe� terna motiverar det, dras in eller s�ttas ned om den f�rs�krade 1. v�grar att ta emot bes �k av en perso n som f�t t i uppdrag av f�rs�k� ringskassan att utreda r�tten till reha biliteringsers�ttning eller behovet av rehabiliterings�tg�rd, 2. v�grar att l�mna upplysningar som beh �vs f�r att klarl�gga behovet av rehabiliterings�tg�rd, 3. underl�ter att till f�rs�kringskassan anm�la s�dan �ndring av f�rh�l� lande, som �r av bet ydelse f�r r�tten till rehabiliteringsers�ttning eller f�r rehabiliteringsers�ttningens storlek. Om neds�ttning eller indragning i andra fall av ers�ttning som h�r avses f�reskrivs i 20 kap. 3 �. 17 � Fr�gor som avses i detta kapitel pr�vas av den allm�n na f�rs�k� ringskassa hos vilken den f�rs�krade �r inskriven eller skulle ha varit inskriven om ha n hade up pfyllt �ldersvillkoret i 1 kap. 4 �. Denna f�rs�k� ringskassa f�r dock uppdra �t en annan f�rs�kringskassa att pr�va s�dana fr�gor. 1. Denna lag tr�der i kraft i fr�ga om 2 kap. 14 � och 3 kap. 9 � den I ju li 1991 och i � vrigt den 1 janua ri 1992. 2. Vid till�mpn ing av den nya f�reskriften i 3 kap . 7 � andra stycket i fall d� sjukperioden har p�b�ijats f�re den 1 ja nuari 1992 bortses fr�n det antal dagar me d en fj�rde dels sjukpenning som infalli t f�re n�mnda da� tum. 3. Den nya f�reskriften i 11 kap. 2 � till�mpas f�rsta g�ngen n�r pen� sionsgrundande inkomst best�ms f�r �r 1992. P� regeringens v�gnar INGELA THALEN Karl-Ingvar Rundqvist (Socialdepartementet) � </div> </div>

SFS 1991:1040 Lag

utkom fr�n trycket

001 �ndring I lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring;

den 28 juni 1991

utf�rdad den 13 juni 1991.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om lagen (1962:381) om

allm�n f�rs�kring^

dels att 2 kap. 11 � skall upph�ra att g�lla,
dels att 1 kap. 1 �, 3 kap. 7, 8, 9, 13 och 15 ��, 7 kap. 3 �, 11 kap, 2 och

3 ��, 16 kap. 1 � samt 20 kap. 3 och 10 �� skall ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras tre nya paragrafer, 2 kap. 14 �, 3 kap.

7 b � och 7 kap. 3 a �, en ny avdelning, �ttonde avdelningen, och ett nytt
kapitel, 22 kap., samt n�rmast f�re 22 kap. nya rubriker av f�ljande
lydelse.

1 kap.
1 � Den allm�nna f�rs�kringen best�r av sjukf�rs�kring, folkpensione�

ring och f�rs�kring f�r till�ggspension.

Till sjukf�rs�kringen h�r fr�gorom rehabilitering.
Till den allm�nna f�rs�kringen �r anslutna frivillig sjukpenningf�rs�k�

ring och frivillig pensionsf�rs�kring.

2 kap.

14 � Bidrag till s�dana arbetshj�lpmedel som en f�rv�rvsarbetande f�r�
s�krad beh�ver som ett led i sin reha bilitering utges enligt f�reskrifter som

regeringen meddelar.

1768

3 kap.

7 �' Sjukpenning utges vid sjukdom som s�tter ned den f�rs�krades
arbetsf�rm�ga med minst en fj�rdedel. Med sjukdom j�mst�lls ett tillst�nd

' Prop. 1990/91: 141 och 1 81. SfU 16 och 18 , rskr. 303 och 372.

- L agen omtryckt 198 2: 120.

Senaste lydelse av 2 kap. 11 � 1990:1407.

' Senaste lydelse 1990:157.

�

av nedsatt arbetsf�rm�ga, som orsakats av sjukdom f�r vilken sjukpenning

SFS 1991:1040

utgetts och som fortfarande kvarst�r efter det att sjukdomen upph�rt.

Saknar den f�rs�krade arbetsf�rm�ga utges hel sjukpenning. Om arbets�

f�rm�gan inte saknas helt men �r nedsatt med minst tre Q�rded elar utges

tre fj�rdedels sjukpenning. �r arbetsf�rm�gan nedsatt i mindre grad men
med minst h�lften utge s halv sj ukpenning. I annat fall utg es en fj�rdedels

sjukpenning. En fj�rdedels sjukpenning f�r dock under samma sjukperiod

utges f�r h�gst 365 dagar.

F�rs�kringskassan f�r n�r det finns sk�l till de t kr�va att l�karintyg ges

in f�r att styrka neds�ttning av arbetsf�rm�gan.

N�r en sjukperiod har p�g�tt fyra vecko r skall den f�rs�krade ge in ett

l�karutl�tande till f�rs�kringskassan, om kassan beg�r det. Ett s�dant

l�karutl�tande skall inneh�lla uppg ift om behov et av rehabiliteri ng, p�g�
ende och planerad behandling eller rehabiliterings�tg�rd samt, om m�jligt,

ber�knad �terst�ende sjukdomstid med nedsatt arbetsf�rm� ga.

F�r utgifter f�r l�karunders�kning oc h utl�tande som f�ranleds av en

beg�ran enligt Q�rde stycket l�mnas ers�ttning i enlighet med vad r egering�

en eller, efter regeringens bemyndigand e, riksf�rs�kringsverket f�reskri�

ver.

7 b � Sjukpenning enligt 7 � utges �ven n�r den f�rs�krade g�r miste om

f�rv�rvsinkomst i samband med att han genomg�r en behandling som

syftar till att f�rebygga sjukdom och neds�ttning av arbets f�rm�gan. Som

villkor g�ller att behandlingen har ordinerats av l�kare och ing�r i en av
f�rs�kringskassan godk�nd behandlingsplan. Vidare f�ruts�tts att den f�r�

s�krade f�r behandlingen beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete minst tv�

timmar under en dag och d�rvid g�r miste om minst en fj�rdedel av sin

dagsinkomst.

Arbetsf�rm�gan skall anses nedsatt i den m�n den f�rs�krade p� gru nd

av behandlingen �r f�rhindrad att f�rv�rvsarbeta.

8 �"" Vid bed�mningen av om arbetsf�rm�gan �r fullst�ndigt nedsatt

skall, om sjukdomen kan an tas vara kortvarig, s�rskilt beaktas om den

f�rs�krade p� gru nd av sjukdomen �r ur st�nd att utf�ra sitt vanli ga eller

d�rmed j�mf�rligt arbete. Om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen

beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete under minst en fj�rdedel av sin normala

arbetstid en viss dag, skall hans arbetsf�rm�ga anses nedsatt i minst

motsvarande m�n den dagen.

Om sjukdomen kan antas b li l�ngvarig eller den f�rs�krade bed�ms inte

kunna �terg� till sitt arbete, skall f�rs�kringskassan unders�ka om den

f�rs�krade efter s�dan rehabiliterin gs�tg�rd, som avses i 22 kap. 7 � , kan
f�rs�rja sig sj�lv genom f�rv�rvsarbete om arbetsf�rh�llandena �ndras
eller om annat l�mpligt arbete erh�lls. D�rvid skall beaktas vad som

rimligen kan beg�ras av honom med h�nsyn till sjukdomen, hans utbild�
ning och tidigare verksamhet samt �lder, bos�ttningsf�rh�llanden och

andra s�dana omst�ndigheter.

Om den f�rs�krade uppb�r f�rtidspension eller s�rskil d efterlevande�

pension enligt denna lag, skall vid pr�vning av den f�rs�krades r�tt till

"* Senaste lydelse i 988:881.

�

SFS 1991:1040

sjukpenning bed�mningen av hans arbetsf�rm�ga ske med bortseende fr�n
den neds�ttning av f�rm�gan eller m�jligheten att bereda sig inkomst
genom arbete som ligger till grund f�r utg�ende pension.

Som sjukperiod anses tid, under vilken en f�rs�krad i oa vbruten f�ljd

lider av sjukdom som avses i 7 �.

En f�rs�krad kvinna har r�tt till havandeskapspenning, om havande�

skap har satt ned hennes f�rm�ga att utf�ra uppgifterna i sitt f�rv�rvsarbe�

te med minst en fj�rdedel och hon inte kan o mplaceras till annat mindre

anstr�ngande arbete enligt best�mmelserna i 12 � lagen (1978:410) om r�tt

till ledighet f�r v�rd av barn, m. m.

En kvinna har �ven r�tt till havandeskapspenning om hon inte f�r

syssels�ttas i sitt f�rv�rvsarbete p� grund av en f�reskrift om f�rbud mot
arbete under havandeskap, som har meddelats med st�d av 4 kap. 6 �
arbetsmilj�lagen (1977:1160), och hon inte kan omplaceras till annat
arbete enligt best�mmelserna i 12 � lagen om r�tt till ledighet f�r v�rd av

barn, m. m.

Havandeskapspenning utges i fall som avses i f�rsta stycket f�r varje dag

som neds�ttningen best�r, dock tidigast fr�n och med den sextionde dagen

f�re den ber�knade tidpunkten f�r barnets f�delse, och i fall som avses i

andra stycket f�r varje dag som f�rbudet g�ller. Havandeskapspenning

utges l�ngst till och med den el fte dagen f�re den ber�knade tidpunkten f�r
barnets f�delse.

Havandeskapspenning utges med belopp som motsvarar kvinnans sjuk�

penning enligt 4 �.

1770

13 �'^ Fr�gor om f�rm�ner enligt detta kapitel pr�vas av den allm�nna

f�rs�kringskassa hos vilken den f�rs�krade �r inskriven eller skulle ha varit
inskriven, om han uppfyllt �ldersvillkoret i 1 kap. 4 �. Denn a f�rs�krings�
kassa f�r dock uppdra �t en annan f�rs�kringskassa att pr�va s�dana fr�gor
med un dantag av fr�gor som avses i 5 �.

Best�mmelserna i 2 kap. 13 � ti ll�mpas �ven i fr�ga om sjukpenning.

Vid till�mpning av 2 kap, 13 � andra stycket skall h�nsyn inte tas till

s�rskild sjukpenning enligt lagen (1977:265) om statligt personskade�
skydd.

Best�mmelserna i 3, 5 och 8 �� i fr�ga om f�rtidspension till�mpas �ven

d�r den f�rs�krade skulle ha erh�llit s�dan pension, om han varit svensk

medborgare.

Har en f�rs�krad, utan att best�mmelserna i 3 kap. 3 � �r till�mpliga,

efter ing�ngen av den m�nad d� han uppn�dde sextiofem �rs �lder, erh�llit
sjukpenning under etthundra�ttio dagar, f�r den allm�nna f�rs�kringskas�
san besluta att sjukpenning inte l�ngre skall utg�.

15 �' Sjukpenning utg�r ej f�r tid d� den f�rs�krade

a) fullg�r v�rnpliktstj�nstg�ring eller vapenfri tj�nst, om tj�nstg�ringen

inte avser grundutbildning eller d�rtill omedelbart anslutande repetitions�
utbildning;

' Senaste lydelse 1990:157.

'' Senaste lydelse 1983; 1064.

' Senaste lydelse 1991:470.

�

b) �r intagen i s�dant hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med

SFS 1991:1040

s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga med st�d av 3 � sagda lag;

c) �r h�ktad eller intagen i kriminalv�rdsanstalt;
d) i annat fall �n under b) eller c) sagts av annan orsak �n sjukdom tagits

om hand p� det allm�nnas bekostnad;

e) vistas utomlands i an nat fall �n d� den f�rs�krade insjuknar medan

han utf�r arbete som ett led i en h�r i riket bedriven verksamhet eller som

sj�man anst�lld p� svenskt handelsfartyg eller under sjukdom eller i fall

som avses i 7 b � reser till utlandet med f�rs�kringskassans medgivande.

F�r varje dag d� en f�rs�krad bereds v�rd i ett s�dant hem f�r v�rd eller

boende eller familjehem enligt socialtj�nstlagen (1980:620) som ger v�rd

och behandling �t missbrukare av alkohol eller narkotika, skall sjukpen�

ningen p� beg�ran av den som svarar f�r v�rdkostnaderna minskas p� det

s�tt som framg�r av 4 � andra stycket. Det belopp som sjukpenningen

minskas med skall betalas ut till den p� vars beg�ran minskningen har

gjorts.

Utan hinder av f�rsta stycket utg�r sjukpenning till f�rs�krad-som avses

under c) vid sjukdom som intr�ffar under tid d� han f�r vistas utom anstalt

och d�rvid bereds tillf�lle att f�rv�rvsarbeta.

7 kap.

3 � Vid bed�mande i vad m�n arbetsf�rm�gan �r nedsatt skall beaktas

den f�rs�krades f�rm�ga att vid den neds�ttning av prestationsf�rm�gan,

varom �r fr�ga, bereda sig inkomst genom s�dant arbete, som motsvarar

hans krafter och f�rdigheter och som rimligen kan beg�ras av honom med
h�nsyn till hans utbildning och tidigare verksamhet samt �lder, bos�tt�
ningsf�rh�llanden och d�rmed j�mf�rliga omst�ndigheter. Bed�mningen

skall g�ras efter samma grunder oavsett arten av den f�religgande neds�tt-

ningen av prestationsf�rm�gan. I fr�ga om f�rs�krad som fyllt sextio �r

skall bed�mningen fr�mst avse hans f�rm�ga och m�jlighet att bereda sig
fortsatt inkomst genom s�dant arbete som han tidigare utf�rt eller genom
annat f�r honom tillg�ngligt l�mpligt arbete. Med inkomst av arbete lik�

st�lls i sk�lig omfattning v�rdet av hush�llsarbete i hemmet.

�r den f�rs�krade f�rem�l f�r �tg�rd av beskaffenhet, som anges i 2 2

kap. 7 �, skall arbetsf�rm�gan under tiden f�r �tg�rden anses nedsatt i de n

m�n den f�rs�krade p� grund av �tg�rden �r hindrad att utf�ra f�rv�rvsar�
bete.

3 a � En f�rs�krad som uppb�r hel �lderspension enligt denna lag har

inte r�tt till f�rtidspension. En f�rs�krad som uppb�r halv �lderspension

enligt denna lag har inte r�tt till hel f�rtidspension eller tv� tredjedelar av

hel f�rtidspension.

11 kap.

Med inkomst av anst�llning avses l�n eller annan ers�ttning i pengar

eller andra skattepliktiga f�rm�ner, som en f�rs�krad har f�tt s�som ar-

" S enaste lydelse 1991:689.

\11\

�

SFS 1991:1040

1772

betstagare i allm�n eller ensk ild tj�nst. Me d l�n likst�lls kostnadsers�tt�
ning som inte enligt 10 � uppb�rdslagen (1953:272) undantas vid ber�k�

ning av prelimin�r A-ska tt. Till s�dan inkomst r�knas do ck inte fr�n en

och samme arbetsgivare utgiven l�n som unde r ett �r ej uppg�tt till 1000

kronor. Till s�dan inkoms t r�knas inte heller int�kt som avse s i 32 � 1

mom. f�rsta stycket h och i kom munalskattelagen (1928:370) eller s�dan

ers�ttning som enligt 1 � f�rsta stycket 26 lagen (1990:659) om s�rskild

l�neskatt p� viss a f�rv�rvsinkomster utg�r und erlag f�r n�mnda skatt. I
fr�ga om arbete som har utf�rts utomland s bortses vid ber�kningen av

pensionsgrundande inkomst fr�n s�dana l�netill�gg som betingas av �kade

levnadskostnader och andra s�rskilda f�rh�llanden i syssels�ttningslandet.

S�som inkomst av anst�llning anses �ven

a) sjukpenning och rehabilite ringspenning enligt denna lag s amt sjuk�

penning enligt lagen (1976:380) om arbetss kadef�rs�kring eller motsva�
rande ers�ttning som utg�r enligt annan f�rfattning eller p� grund av
regeringens f�rordnande, i den m�n ers�ttningen tr�der i st�llet f�r f�rs�k-
rads inkomst s�som arbetstagare i allm�n eller enskild tj�nst,

b) f�r�ldrapenningf�rm�ner,

c) v�rdbidrag enligt 9 kap. 4 �, i den m�n bidraget inte �r ers�ttning f�r

merkostnader,

d) dagpenning fr�n erk�nd arbetsl�shetskassa,
e) kontant arbetsmarknadsst�d enligt lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsst�d,

O utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad

rehabilitering i form av dagpenning,

g) korttidsstudiest�d, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt

studiest�dslagen (1973:349),

h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-

f�rs�kring,

i) dagpenning till v�rnpliktiga och vapenfria tj�nstepliktiga under repe�

titionsutbildning, frivilliga som genomg�r utbildning under krigsf�rbands-

�vning eller s�rsk ild �vning inom v�rnpliktsutbildningen, l�kare unde r
f�rsvarsmedicinsk tj�nstg�ring samt civilf�rsvarspliktiga,

j) utbildningsbidrag f�r doktorander,

k) timers�ttning vid grundutbildning f�r vuxna (grundvux), vid v uxen�

utbildning f�r psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux) och vid gr undl�ggande

svenskundervisning f�r invandrare,

1) livr�nta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring eller

motsvarande livr�nta som best�ms med till�mpning av sagda lag,

m) fr�n Sveriges f�rfattarfond och konstn �rsn�mnden utg�ende bidrag

som ej �r att h�nf�ra till inkomst av annat f�rv�rvsarbete enligt 3 �, i d en

m�n regeringen s� f�rordnar,

n) statsbidrag till arbetsl �sa som tillskott till deras f�rs� rjning n�r de

startar egen r�relse,

o) v�rdet av vad den f�rs�krade tillgodof�rs som f�ljd av att en arbetsgi�

vare l�mnar s�dant bidrag som likst�lls med l�n enli gt 2 kap. 3 � andra

stycket lagen (1981:691) om socialavgifter,

p) ers�ttning enlig t lagen (1988:1465) om ers�ttning och ledighet f�r

n�rst�endev�rd,

q) tillf�lliga f�rv�rvs inkomster av verksamhet som inte bedrivs sj�lv�

st�ndigt,

�

r) ers�ttning som en allm�n f�rs�kringskassa utger enligt 20 � lagen

SFS 1991:1040

(1991:1047) om sjukl�n.

I fr�ga om ers�ttning i pengar eller andra skattepliktiga f�rm�ner f�r

utf�rt arbete i annan form �n pension samt i fr�ga om ers�ttning till
idrottsut�vare fr�n visst slag av ideell f�rening g�ller i till�mpliga delar
best�mmelserna i 3 kap. 2 � andra stycket.

Vid ber�kning av inkomst av anst�llning skall h�nsyn tas till l�n eller

annan ers�ttning, som den f�rs�krade har f�tt fr�n en arbetsgivare, som �r
bosatt utom riket eller �r utl�ndsk juridisk person, endast i fall d� den
f�rs�krade sysselsatts h�r i riket och �verenskommelse inte tr�ffats enligt 3
kap. 2 a � eller d� han tj�nstgjort som sj�man ombord p� svenskt handels�
fartyg. Vad som s�gs h�r skall inte g�lla betr�ffande l�n till svenska
medborgare, om svenska staten eller, d�r l�nen h�rr�r fr�n utl�ndsk juri�
disk person, en svens k juridisk person, som �ger ett best�mmande infly�
tande �ver den utl�ndska jurid iska personen, enligt av riksf�rs�kringsver�

ket godtagen f�rbindelse har att svara f�r till�ggspensionsavgiften.

H�nsyn skall ej heller tas till l�n eller annan ers�ttning fr�n fr�mmande

makts beskickning eller l�nade konsulat h�r i riket el ler fr�n arbetsgivare,

som tillh�r s�dan beskickning eller s�dant konsulat och som inte �r svensk

medborgare. Vad som s�gs h�r ska ll inte g�lla betr�ffa nde l�n till sve nsk
medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare �r bosatt i

riket, om en utl�n dsk beskickning h�r i riket enlig t av riksf�rs�kringsver�

ket godtagen f�rbindelse har att svara f�r till�ggspensionsavgiften.

Den som �tagit sig f�rbindelse enligt tredje eller fj�rde stycket skall

anses s�som arbetsgivare.

Mtd inkomst av annat f�rv�rvsarbete awsQS

a) inkomst av aktiv n�ringsverksamhet h�r i riket;

b) tillf�lliga f�rv�rvsinkomster av sj�lvst�ndigt bedriven verksamhet;
c) ers�ttning f�r arbete f�r n�gon annans r�kning i pengar eller andra

skattepliktiga f�rm�ner;

d) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk�

penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring eller motsva�
rande ers�ttning som utg�r enligt annan f�rfattning eller p� grund av
regeringens f�rordnande, i den m�n ers�ttningen tr�der i st�llet f�r in�

komst som ovan n�mnts samt

e) ers�ttning som utg�r skattepliktig inkomst av tj�nst enligt

kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan att anst�llnin gsf�rh�llan�

de f�relegat, utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller utl�ndsk
juridisk person;

allt i den m�n inkomsten inte enligt 2 � �r a tt h�nf�ra till inkomst av

anst�llning.

Har inkomst som avs es i f�rst a stycket a) eller b) inte uppg� tt till 1 000

kronor f�r �r, tas den inte i ber�knin g. Ej hel ler tas s�dan ers�ttning so m

avses i f�rsta sty cket c) i ber�kn ing, om ers�tt ningen fr�n den, f�r vilken
arbetet utf�rts, under �ret inte uppg�tt till 1000 kronor. Int�kt som avses i

32 � 1 mom. f�r sta stycket h och i kommu nalskattelagen (1928:370) eller

s�dan ers�ttning enligt gruppsjukf�rs�kring eller trygghetsf�rs�kring vid

''Senaste lydelse 1991:689.

1773

�

SFS 1991:1040

arbetsskada som enligt 2� f�rsta stycket lagen (1990:659) om s�rskild

l�neskatt p� vissa f�rv�rvsinkomster utg�r underlag f�r n�mnda sk�tt
r�knas inte som inkomst av annat f�rv�rvsarbete.

16 kap.

1 �'" Den som �nskar pension skall g�ra ans�kan hos allm�n f�rs�k�

ringskassa i enlighet med vad regeringen f�rordnar. F�rs�kringskassan

skall dock utan ans�kan besluta om hel � lderspension till en hos kass�n

inskriven pensionsber�ttigad fr�n och med den m�nad han fyller 65 �r, om

han inte skriftligen beg�rt annat.

Uppb�r en f�rs�krad sjukpenning eller ers�ttning f�r sjukhusv�rd eller

rehabiliteringspenning enligt denna lag, f� r f�rs�kringskassan tillerk�nna
honom f�rtidspension utan hinder av att han inte gjort ans�kan d�rom.

Detsamma skall g�lla d � en f�rs�krad uppb�r sjukpenning, ers�ttning f�r

sjukhusv�rd eller livr�nta enligt lagen (1 976:380) om arbetsskadef�rs�k�

ring eller motsvarande ers�ttning som utg�r enligt annan f�rfattning eller
p� grund av regeringens f�rordnande.

Uppb�r en f�rs�krad sjukbidrag eller har handikappers�ttning eller

v�rdbidrag tillerk�nts honom f�r begr�nsad tid, f�r den tid f�r vilken

f�rm�nen skall utg� f�rl�ngas utan att ans�kan har gjorts. Motsvarande

g�ller i fr�ga o m s�rskild efterlevandepension som tillerk�nts en efterle�

vande f�r begr�nsad tid.-

I den m�n regeringen s� f�rordnar m� allm�n f�rs�kringskassa tillerk�n�

na den pensionsber�ttigade pension enligt denna lag utan hinder av att han

icke gjort ans�kan d�rom.

F�r kostnader f�r l�karunders�kning och l�karutl�tande vid ans�kan

om f�rtidspension, handikappers�ttning, v�rdbidrag eller s�rskild efter�
levandepension skall ers�ttning l�mnas i enlighet med vad regeringen elle r,

efter regeringens bemyndigande, riksf�rs�kringsverket f�reskriver.

20 kap.

3 �" Ers�ttning enligt denna lag f�r dras in eller s�ttas ned, om den som
�r ber�ttigad till ers�ttningen

a) �dragit sig sjukdomen eller skadan vid upps�tligt brott som han har

d�mts f�r genom dom som har vunnit laga kraft;

b) v�grar att genomg� unders�kning av l�kare eller att f�lja l�kares

f�reskrifter;

c) medvetet eller av grov v�rdsl�shet l�mnar oriktig eller vilseledande

uppgift ang�ende f�rh�llande, som �r av betydelse f�r r�tten till ers�ttning.

V�grar en f�rs�krad utan giltig anledning att underkasta sig s�dan reha�

bilitering som avses i 22 kap. 7 � f�r sjukpenning eller f�rtidspension helt

eller delvis tills vidare f�rv�gras honom, under f�ruts�ttning att han erin�

rats om denna p�f�ljd. Motsvarande skall g�lla i fr�ga om s�rskild

efterlevandepension, om den efterlevande utan giltig anledning v�grar att

f�lja ett villkor som uppst�llts med st�d av 16 kap. 3 �.

1774

Senaste lydelse 1988:881.

" Senaste lydelse 1988:881.

�

10 �'^ Beslut av en allm�n f�rs�kringskassa som har fattats av tj�nste-

SFS 1991:1040

man i �renden om f�rs�kring en ligt denna lag s kall ompr�vas av kassan,

om det beg�rs av en enskild som beslutet ang�r och beslutet inte har

meddelats med st�d av 10 a �. Ompr�vningen skall g�ras av socialf�rs�k�

ringsn�mnden om bes lutet g�ller fr�ga som avses i 2 kap. 12 a eller 12 b �,
3 kap. 7 9 eller 17 �, 20 kap. 3 eller 4 � eller 22 kap. 710 eller 16 �.

Vid ompr�vningen f�r beslutet inte �ndras till den enskildes nackdel.

Om ompr�vning beg�rs av ett beslut och riksf�rs�kringsverket �verkla�

gar samma beslut, skall f�rs�kringskassan inte ompr�va beslutet. B eg�ran
om ompr�vning skall anses som ett �verklagande.

I �TTONDE AVDELNINGEN

I Best�mmelser om rehabilitering

1 22 kap. Om rehabilitering och rehabiliteringsers�ttning

1 � En f�rs�krad som �r inskriven hos allm�n f�rs�kringskassa eller har

r�tt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 � andra stycket har m�jligheter till
rehabilitering och r�tt till rehabiliteringsers�ttning enligt vad som ang es i

detta kapitel.

2 � Rehabilitering enligt detta kapitel skall syft a till att �terge den som

har drabbats av sjukdom sin arbetsf�rm�ga och f�ruts�ttningar att f�rs�rja

sig sj�lv genom f�rv�rvsarbete.

Rehabiliterings�tg�rder skall planeras i samr�d med den f �rs�krade och

utg� fr�n dennes individuella f�ruts�ttningar och behov.

3 � Den f�rs�krades arbetsgivare skall i samr�d med den f�rs�krade
svara f�r att dennes behov av rehabilitering snarast klarl�ggs och f�r att de
�tg�rder vidtas som beh�vs f�r en effektiv rehabilitering.

Om det inte framst�r som obeh�vligt skall arbetsgivaren p�b�rja en

rehabiliteringsutredning

1. n�r den f�rs�krade till f�ljd av sjukdom har varit helt eller delvis

fr�nvarande fr�n sitt arbete under l�ngre tid �n fyra veckor i f�ljd,

2. n�r den f�rs�krades arbete ofta har avbrutits av kortare sjukperioder

eller

3. n�r den f�rs�krade beg�r det.

Rehabiliteringsutredningen skall i fa ll som avses i andra stycket 1 till�

st�llas f�rs�kringskassan inom �tta veckor fr�n dagen f�r anm�lan om

sjukdomsfallet och i fall som avses i andra stycket 2 inom samma tid

r�knat fr�n da gen f�r anm�lan om det sjukdomsfall som n�rmast f�regick

rehabiliteringsutredningen. Har rehabiliteringsutredningen gjorts p� beg�

ran av den f�rs�krade, skall den tillst�llas kassan inom �tta veckor fr�n

den dag d� beg�ran framst�lldes hos arbetsgivaren.

Om rehabiliteringsutredningen inte kan slutf�ras inom den i tredje

stycket angivna tiden, skall detta anm�las till f�rs�kringskassan inom
samma tid. D�rvid skall uppgift l�mnas om orsaken till dr�jsm�let och om

'^Senaste lydelse 1989: 121.

I775

�

"'r

. "

SFS 1991:1040

den tidpunkt d� utredningen ber�knas vara avslutad. Sedan utredningen ,

slutf�rts skall den omg�ende tillst�llas f�rs�kringskassan.

Utredningen skall genomf�ras i sa mr�d med den f�rs�krades arbetsta�

garorganisation, om den f�rs�krade medger det.

F�rs�kringskassan skall �verta ansvaret f�r rehabiliteringsutredningen,

om det finns sk�l till d et.

4 � Den f�rs�krade skall l�mna de upplysningar som beh�vs f�r att

klarl�gga hans behov av rehabilitering och efter b�sta f�rm�ga aktivt
medverka i reha biliteringen.

5 � F�rs�kringskassan samordnar och ut�var tillsyn �ver de insatser som

beh�vs f�r rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag.

F�rs�kringskassan skall i samr�d med den f�rs�krade se till att hans

behov av rehabilitering snarast klarl�ggs och att de �tg�rder vidtas som
beh�vs f�r en effektiv rehabilitering.

F�rs�kringskassan skall, om den f�rs�krade medger det, i a rbetet med

rehabiliteringen samverka med h ans arbetsgivare och arbetstagarorganisa�

tion, h�lso- och sjukv�rden, socialtj�nsten samt arbetsmarknadsmyndig�

heterna och andra myndigheter som kan vara ber�rda. F�rs�kringskassan

skall d�rvid verka f�r att dessa, var och en inom sitt verksamhetsomr�de,

vidtar de �tg�rder som beh�vs f�r en effektiv rehabilitering av den f�rs�k�
rade.

F�rs�kringskassan skall se till att rehabiliteringsinsatser p�b�rjas s�

snart det av medicinska och andra sk�l �r m�jligt.

6 � Om den f�rs�krade beh�ver en rehabiliterings�tg�rd, f�r vilken er�
s�ttning kan utges enligt detta kapitel, skall f�rs�kringskassan uppr�tta en

rehabiliteringsplan. Planen skall s�vitt m�jligt uppr�ttas i samr�d med den
f�rs�krade.

Rehabiliteringsplanen skall ange de rehabiliterings�tg�rder som skall

komma i fr�ga och vem som h ar ansvaret f�r dem, en tidsplan f�r rehabili�

teringen samt uppgifter i �vrigt som beh�vs f�r att genomf�ra rehabilite�
ringen. Planen skall �ven inneh�lla uppgift om den ber�knade kostnaden
f�r ers�ttning under rehabiliteringstiden.

F�rs�kringskassan skall fortl�pande se till att rehabiliteringsplanen f�ljs

och att det vid behov g�rs n�dv�ndiga �ndringar i den.

7 � Rehabiliteringsers�ttning utges n�r en f�rs�krad, vars arbetsf�rm�ga

till f�ljd av sjukdom �r nedsatt med minst en fj�rdedel, deltar i arbetslivs-

inriktad rehabilitering som avser att f�rkorta sjukdomstiden eller att helt

eller delvis f�rebygga eller h�va neds�ttning av arbetsf�rm�gan.

Rehabiliteringsers�ttning best�r av rehabiliteringspenning och s�rskilt

bidrag.

Rehabiliteringsers�ttning utbetalas efter ans�kan av den f�rs�krade.
Rehabiliteringsers�ttning utges l�ngst till och med m�naden f�re den d�

den f�rs�krade fyller 65 �r.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifterom rehabiliteringsers�ttning vid utbildning.

1776

�

8 � Hel rehabiliteringspenning utg�r for dag den fastst�llda sjukpenning-

SFS 1991:1040

grundande inkomsten, delad med 365. Rehabilit eringspenningen avrun�
das till n�rmaste hela krontal.

9 � Saknar den f�rs�krade arbetsf�rm�ga utges hel rehabiliterings�

penning. Om arbet sf�rm�gan inte saknas helt men �r nedsatt med minst

tre fj�rdedelar utges tre fj�rdedels rehabiliteringspenning. �r arbetsf�rm�

gan nedsatt i mindre grad men med minst h�lften utges halv rehabilite�

ringspenning. I annat fall ut ges en fj�rdedels rehabiliteringspenning.

Arbetsf�rm�gan skall under tiden f �r rehabiliterings�tg�rden anses ned�

satt i den m�n den f�rs�krade p� grund av �tg�rden �r f�rhindrad att

f�rv�rvsarbeta.

10 � S�rskilt bidrag utge s under rehabiliteringstiden f�r kostnader som

uppst�r f�r den f�rs�krade i samband med rehabiliteringen. Ytterligare

f�reskrifter om s�dant bidrag f�r meddelas av regeringen.

11 � Den f�rs�krade skall s� snart det kan ske och senast inom tv�

veckor till f�rs� kringskassan anm�la s�dan �ndring av sina f�rh�llanden

som �r av betydelse f�r r�tten till rehabiliteringsers�ttning eller for

rehabiliteringsers�ttningens storlek.

12 � Best�mmelserna i 3 kap. 16 � f�rsta femte styckena till�mpas

�ven i fr� ga om rehabiliteringspenning.

13 � Den som f�r rehabiliteringsers�ttning f�r beh�lla ers�ttningen

1. vid kortvarig ledighet for enskild angel�genhet av vikt oc h
2. vid ledighet p� grund av uppeh�ll i rehabiliteringen enligt f�reskrifter

som me ddelas av regeringen eller den myndi ghet som reg eringen best�m �

mer.

14 � F�r varje dag d� den f�rs�krade f�r sju khusv�rd eller vistas vid e n
s�dan v�rdinr�ttning som anges i 3 kap. 4 a � skall rehabiliteringspenning�
en minskas med belopp s om framg�r av 3 kap. 4 � andra stycket.

15 � Rehabiliteringspenningen skall minskas med det belopp den f�rs�k�

rade f�r samma tid f�r som

1. sjukpenning eller f�r�ldrapenningf�rm�n enligt denna lag ,
2. sjukpenning eller livr�nta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�r�

s�kring eller motsvarande ers�ttning enligt n�gon annan f�rfattning, do ck

inte livr�nta till efterlevande samt i �v rigt endast till den del ers�ttnin gen

avser samma inkomstb ortfall som rehabiliteringspenningen �r avsedd att

t�cka,

3. studiehj�lp, studiemedel, korttidsstudiest�d, s�rskilt vuxenstudie�

st�d eller utbildningsarvode enligt studiest�dslagen (1973:349), dock inte

till den del ers�ttningen �r �terbetalningspliktig,

4. dagpenning enlig t f�rordningen (1987:406) om arbetsmarknadsut�

bildning.

1777

�

SFS 1991:1040

16 � Rehabiliteringsers�ttning enligt detta kapitel f�r, om omst�ndighe�
terna motiverar det, dras in eller s�ttas ned om den f�rs�krade

1. v�grar att ta emot bes �k av en perso n som f�t t i uppdrag av f�rs�k�

ringskassan att utreda r�tten till reha biliteringsers�ttning eller behovet av

rehabiliterings�tg�rd,

2. v�grar att l�mna upplysningar som beh �vs f�r att klarl�gga behovet

av rehabiliterings�tg�rd,

3. underl�ter att till f�rs�kringskassan anm�la s�dan �ndring av f�rh�l�

lande, som �r av bet ydelse f�r r�tten till rehabiliteringsers�ttning eller f�r

rehabiliteringsers�ttningens storlek.

Om neds�ttning eller indragning i andra fall av ers�ttning som h�r avses

f�reskrivs i 20 kap. 3 �.

17 � Fr�gor som avses i detta kapitel pr�vas av den allm�n na f�rs�k�

ringskassa hos vilken den f�rs�krade �r inskriven eller skulle ha varit

inskriven om ha n hade up pfyllt �ldersvillkoret i 1 kap. 4 �. Denna f�rs�k�

ringskassa f�r dock uppdra �t en annan f�rs�kringskassa att pr�va s�dana

fr�gor.

1. Denna lag tr�der i kraft i fr�ga om 2 kap. 14 � och 3 kap. 9 � den I ju li

1991 och i � vrigt den 1 janua ri 1992.

2. Vid till�mpn ing av den nya f�reskriften i 3 kap . 7 � andra stycket i

fall d� sjukperioden har p�b�ijats f�re den 1 ja nuari 1992 bortses fr�n det
antal dagar me d en fj�rde dels sjukpenning som infalli t f�re n�mnda da�

tum.

3. Den nya f�reskriften i 11 kap. 2 � till�mpas f�rsta g�ngen n�r pen�

sionsgrundande inkomst best�ms f�r �r 1992.

P� regeringens v�gnar

INGELA THALEN

Karl-Ingvar Rundqvist

(Socialdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1991:1040

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se