SFS 1995:508 Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Du är här: Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete / SFS 1995:508 Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
SFS 1995_508 Lag om ändring i lagen (1962_381) om allmän försäkring

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

846

SFS 1995:508

Utkom från trycket
den 31 maj 1995

Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring;

utfärdad den 18 maj 1995.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om

allmän försäkring2

dels att 3 kap. 4, 7, 7 a, 8 och 16 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 3 och 4 §§, 13 kap.

1 §, 16 kap. 2 §, 18 kap. 12 § samt 20kap. 3 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall inforas tre nya paragrafer, 3 kap. 4 a och 8 a §§

och 7 kap. 3 b §, av följande lydelse.

1

Prop. 1994/95: 147, bet. 1994/95: SfU 10, rskr. 1994/95:343.

2

Lagen omtryckt 1982: 120.

background image

SFS 1995:508

3 kap.

4 §3 För dagar i en sjukperiod gäller, om inte annat följer av 10 - 10 b §§

1. att sjukpenning inte utges för den första dagen,

2. att hel sjukpenning för de två följande dagarna utgör för dag 65 pro-

cent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365,

3. att hel sjukpenning för tid därefter till och med den trehundrasextio-

femte dagen utgör för dag 80 procent av den fastställda sjukpenninggrun-
dande inkomsten, delad med 365, och

4. att hel sjukpenning för tid därefter utgör för dag 70procent av den

sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Sjukpenningen avrun-
das till närmaste hela krontal.

Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd

lider av sjukdom som avses i 7 § eller har rätt till sjukpenning enligt 7 b §
eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 §. Uppkommer för den försäk-
rade rätt till sjukpenning enligt kapitlet i omedelbar anslutning till en
sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, skall sjukperioden
enligt denna lag anses omfatta också sjuklöneperioden.

Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod

avslutats skall bestämmelserna i första stycket samt 4 a och 10 a §§ tilläm-
pas som om den senare sjukperioden utgör en fortsättning på den tidigare
sjukperioden.

Om den försäkrade gått miste om sjukpenning till följd av bestämmel-

serna i första stycket 1 eller 10 a § första stycket 1 för sammanlagt tio dagar
under de senaste tolv månaderna utges sjukpenning för dag som avses i
första stycket 1 med 65 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten,
delad med 365.

4 a § Om den försäkrade av arbetsgivaren erhåller skattepliktiga förmå-
ner i form av lön, bil, bostad eller helt fri kost under sjukdom för samma
tid som sjukpenningen avser, skall sjukpenning som utges till och med den

nittionde dagen i sjukperioden minskas med det belopp som förmånerna
under sjukdom överstiger 10 procent av vad den försäkrade skulle ha fått i
motsvarande förmåner om han varit i arbete och sjukpenning som utges
för tid därefter minskas med förmånerna under sjukdom. Till den del
förmånerna under sjukdom utges i förhållande till förmåner i arbete som

för år räknat överstiger den högsta sjukpenninggrundande inkomst som
kan beräknas enligt 2 § skall minskningen dock endast ske med belopp som
överstiger 75 procent av förmånerna i arbete när sjukpenning utges med
den procentandel som anges i 4 § första stycket 2, 90 procent av förmåner-

na i arbete när sjukpenning utges från och med den fjärde till och med den

nittionde dagen med den procentandel som anges i 4 § första stycket 3, 80
procent av förmånerna i arbete när sjukpenning utges från och med den
nittioförsta till och med den trehundrasextiofemte dagen med den pro-
centandel som anges i 4 § första stycket 3 och 70 procent av förmånerna i
arbete för tid därefter när sjukpenning utges med den procentandel som
anges i 4 § första stycket 4.

Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall ersättning som

utges på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt

3

Senaste lydelse 1994:46.

847

background image

SFS 1995:508

grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudor-
ganisationer anses som lön under sjukdom från arbetsgivare.

Det belopp varmed minskning skall göras avrundas till närmast lägre

hela krontal. Avräkning skall i första hand göras vid utbetalning av sjuk-
penning som avser samma tid som de förmåner under sjukdom som
föranlett minskningen men får också göras vid närmast följande utbetal-
ning av sjukpenning.

7 §4 Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades
arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Vid denna bedömning skall bortses
från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållan-
den. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga, som
orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts och som fortfarande
kvarstår efter det att sjukdomen upphört.

Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. Om arbets-

förmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar utges
tre fjärdedels sjukpenning. �r arbetsförmågan nedsatt i mindre grad men
med minst hälften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en fjärdedels
sjukpenning.

Vid bedömningen av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt skall,

om den försäkrade kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete, särskilt
beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra
sitt vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder
den anställde. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver avstå
från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstid en

viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande mån
den dagen.

Om den försäkrade inte kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete,

skall försäkringskassan undersöka om den försäkrade efter sådan åtgärd,
som avses i 7 b § eller 22 kap. kan försörja sig själv genom förvärvsarbete
om arbetsförhållandena ändras eller om annat lämpligt arbete erhålls.
Därvid skall beaktas vad som rimligen kan begäras av honom med hänsyn
till sjukdomen, hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bo-
sättningsförhållanden och andra sådana omständigheter.

Vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning för tid under

vilken han annars skulle ha uppburit föräldrapenning, skall arbetsförmå-

gan anses nedsatt endast i den utsträckning som den försäkrades förmåga
att vårda barnet är nedsatt på grund av sjukdomen.

Om den försäkrade uppbär förtidspension eller särskild efterlevande-

pension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades rätt till
sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende från
den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig inkomst

genom arbete som ligger till grund för utgående pension.

7 a §5 För att underlätta återgång till arbete i anslutning till ett sjukdoms-
fall får i stället för den sjukpenning som annars skulle ha utgetts enligt 7 §
andra stycket skälig ersättning utges för den försäkrades merutgifter för

resor till och från arbetet.

4

Senaste lydelse 1992:1702.

5

Senaste lydelse 1990:1516. �ndringen innebär bl. a. att tredje och fjärde styckena

upphävs/.

848

background image

SFS 1995:508

Merutgifterna skall ha uppkommit på grund av att den försäkrades

hälsotillstånd inte tillåter honom att utnyttja det färdsätt som han normalt
använder för sådana resor.

8 §6 Den försäkrade skall till försäkringskassan ge in en skriftlig försäk-
ran för sjukpenning. Försäkran skall innehålla uppgifter om sjukdomen,
en beskrivning av den försäkrades arbetsuppgifter och den försäkrades
egen bedömning av arbetsförmågan. Uppgifterna i försäkran skall lämna
på heder och samvete.

Den försäkrade skall till försäkringskassan ge in läkarintyg för att styrka

nedsättning av arbetsförmåga på grund av sjukdom senast från och med
den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen till dess sådant läkarutlåtan-
de som anges i tredje stycket har getts in till kassan.

Den försäkrade skall till försäkringskassan ge in ett särskilt läkarutlåtan-

de och en skriftlig särskild försäkran för att styrka nedsättning av arbets-
förmåga på grund av sjukdom senast från och med den tjugoåttonde dagen
efter sjukanmälningsdagen. Det särskilda läkarutlåtandet skall innehålla
uppgift om pågående och planerad behandling eller rehabiliteringsåtgärd,
behovet av övrig rehabilitering, beräknad återstående tid med nedsatt
funktionsförmåga på grund av sjukdom samt läkarens bedömning av i

vilken grad den nedsatta funktionen påverkar arbetsförmågan. Den sär-
skilda försäkran skall innehålla en utförligare beskrivning av den försäkra-
des arbetsuppgifter och egen bedömning av arbetsförmåga än försäkran
enligt första stycket. Uppgifterna i den särskilda försäkran skall lämnas på

heder och samvete.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsver-

ket får meddela föreskrifter dels om undantag i vissa fall från skyldighet att
lämna läkarintyg, läkarutlåtande, försäkran och särskild försäkran, dels
om att sådan skyldighet skall gälla från och med en annan dag än vad som
anges i denna paragraf.

8 a § Försäkringskassan skall, senast efter det att det särskilda läkarutlå-
tandet och den särskilda försäkran kommit in och efter hörande av en
sådan försäkringsläkare som avses i 18 kap. 12 §, bedöma i vilken mån
arbetsförmågan fortfarande är nedsatt på grund av sjukdom samt om
rehabilitering eller ytterligare utredningsåtgärder är erforderliga.

Försäkringskassan skall, om det är nödvändigt för bedömning enligt

första stycket, begära att den försäkrade genomgår utredning för bedöm-
ning av den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmågan och behovet
av och möjligheterna till rehabilitering.

Försäkringskassan skall även annars under sjukperioden, när det finns

skäl till det, undersöka om den försäkrade efter sådan åtgärd som avses i
7 b § eller 22 kap., helt eller delvis kan försörja sig själv genom arbete.

Försäkringskassan skall, när det kan anses nödvändigt för bedömningen

av rätt till sjukpenning eller åtgärder enligt 7 b§ eller 22kap., under
sjukperioden även i övrigt

1. infordra utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig,

2. göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades, arbetsgivare,

läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgif-
ter, och

6

Senaste lydelse 1992: 1702.

849

background image

SFS 1995:508

3. besöka den försäkrade.
För kostnader som den enskilde har med anledning av sådan utredning

som avses i andra eller fjärde stycket lämnas ersättning i enlighet med vad
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket
föreskriver.

16 §7 Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt statliga,

kommmunala eller landstingskommunala bestämmelser, kan regeringen
föreskriva undantag helt eller delvis från bestämmelserna om rätt till
sjukpenning.

I den mån sådant undantag inte har föreskrivits får arbetsgivaren i den

ordning regeringen bestämmer uppbära arbetstagarens sjukpenning till
den del den inte överstiger den utbetalda lönen.

En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har utgivit

lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att uppbära dennes sjukpen-
ning, är bindande för försäkringskassan om den har form av kollektivavtal
och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organisation som är
att anse som huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal får en arbetsgi-
vare som är bunden av avtalet efter överenskommelse åberopa även i fråga
om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men sysselsätts i arbete som
avses i det. Regeringen får meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning
och handläggning av sjukfall för arbetstagare hos staten som omfattas av
sådant avtal.

Regeringen får även meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning för

arbetstagare med statligt reglerad anställning som är anställda hos en
annan arbetsgivare än staten och som omfattas av sådant kollektivavtal
som anges i tredje stycket.

Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid erhållit

underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får förvaltningen i den
ordning regeringen bestämmer från försäkringskassan erhålla den försäk-
rades sjukpenning, i den mån den inte överstiger vad som har utgivits i
underhåll.

Sjukpenning som betalas ut enligt denna paragraf till en arbetsgivare

skall minskas med skattepliktiga förmåner i form av lön, bil, bostad och
helt fri kost under sjukdom som arbetsgivaren utger till arbetstagaren för
samma tid som sjukpenningen avser, dock endast med den del av förmå-
nerna under sjukdom som överstiger motsvarande förmåner i arbetet med

75 procent när sjukpenning utges med den procentandel som anges i 4 §

första stycket 2, med 90 procent när sjukpenning utges från och med den
fjärde till och med den nittionde dagen i sjukperioden med den procentan-
del som anges i 4 § första stycket 3, med 80 procent när sjukpenning utges
från och med den nittioförsta till och med den trehundrasextiofemte dagen

i sjukperioden med den procentandel som anges i 4 § första stycket 3 och
med 70 procent för tid därefter när sjukpenning utges med den procentan-
del som anges i 4 § första stycket 4. Härvid har bestämmelserna i 4 a §
andra och tredje styckena motsvarande tillämpning.

7

Senaste lydelse 1994:46.

850

background image

SFS 1995:508

6 kap.

2 §8 Hel ålderspension utgör, om inte annat följer av vad i andra stycket
samt 3 och 4 §§ sägs, för år räknat 96 procent av basbeloppet eller, för gift

försäkrad, 78,5 procent av basbeloppet.

Börjar ålderspension utges tidigare än från och med månad, varunder

den försäkrade fyller sextiofem år, skall pensionen minskas med fem
tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utges återstår
till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år.
Om pensionen börjar utges senare än från och med sistnämnda månad,
ökas pensionen med sju tiondels procent för varje månad, som då pen-
sionen börjar utges förflutit från ingången av den månad varunder den
försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid skall hänsyn dock inte tas till
tid efter ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt sjuttio
år, och inte heller till tid, då den försäkrade uppburit tilläggspension i form
av ålderspension eller inte varit berättigad till folkpension.

7 kap.

3 §9 Vid bedömande i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall beaktas

den försäkrades förmåga att vid den nedsättning av prestationsförmågan,
varom är fråga, bereda sig inkomst genom sådant arbete, som motsvarar

hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med
hänsyn till hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosätt-
ningsförhållanden och därmed jämförliga omständigheter. Bedömningen
skall göras efter samma grunder oavsett arten av den föreliggande nedsätt-
ningen av prestationsförmågan. Med inkomst av arbete likställs i skälig
omfattning värdet av hushållsarbete i hemmet.

�r den försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet, som anges i 3 kap.

7 b § eller 22 kap. 7 §, skall arbetsförmågan under tiden för åtgärden anses
nedsatt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är hindrad att
utföra förvärvsarbete.

3 b § Försäkringskassan skall, när det kan anses nödvändigt för bedöm-
ningen av om rätt till förtidspension föreligger, begära att den försäkrade
genomgår undersökning av viss läkare eller genomgår annan utredning
såsom arbetsprövning eller arbetsträning, för bedömning av den försäkra-
des medicinska tillstånd, arbetsförmågan och behovet av och möjligheter-
na till rehabilitering.

När det kan anses nödvändigt för bedömning av rätt till förtidspension,

skall försäkringskassan även

1. infordra utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig,

2. göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare,

läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgif-
ter,

3. besöka den försäkrade, samt

8

Senaste lydelse 1993: 1344. �ndringen innebär bl. a. att andra och tredje styckena

upphävs.

9

Senaste lydelse 1991: 1976.

851

background image

SFS 1995:508

4. undersöka om den försäkrade efter sådan åtgärd som avses i 7b §

eller 22 kap., helt eller delvis kan försörja sig själv genom arbete.

Försäkringskassan skall i samband med beslut om förtidspension också

bedöma om förnyad utredning av arbetsförmågan skall göras efter viss tid.

Försäkringskassan kan även under tid som pension utges vidta åtgärder

enligt första och andra styckena. Innan beslut fattas om medicinsk utred-
ning enligt första eller andra stycket skall försäkringsläkarens bedömning
inhämtas.

För kostnader som den enskilde har med anledning av sådan utredning

som avses i första och andra styckena lämnas ersättning i enlighet med vad
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket
föreskriver.

4 §10 Hel förtidspension utgör, om inte annat följer av vad i andra
stycket sägs, för år räknat 90 procent av basbeloppet eller, för gift försäk-
rad, 72,5 procent av basbeloppet.

Om förtidspension utges för tid efter det att ålderspension med stöd av

6 kap. 3 § upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med motsva-
rande tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 3 och 4 §§.

13 kap.

1 §11 Rätt till tilläggspension i form av förtidspension har enligt vad

nedan sägs försäkrad för tid före den månad, då han fyller sextiofem år,
om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av
den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst en
fjärdedel och nedsättningen kan anses varaktig samt den försäkrade skall
tillgodoräknas pensionspoäng för tid före det år, varunder pensionsfallet
inträffat.

Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den

antas bli bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätt till tilläggspension
i form av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid; och
skall i övrigt vad som är föreskrivet om förtidspension enligt första stycket
gälla beträffande sjukbidrag.

Föreskrifterna i 7 kap. 2, 3, 3 a och 3 b §§ skall tillämpas även beträffan-

de förtidspension enligt detta kapitel.

16 kap.

2 §12 Som villkor för rätt till förtidspension eller handikappersättning får
föreskrivas att den försäkrade skall under högst 30 dagar vara intagen på
visst sjukhus eller underkasta sig undersökning av viss läkare. Motsvaran-
de gäller i fråga om rätt till vårdbidrag och, såvitt gäller efterlevande,
särskild efterlevandepension. För kostnader som uppstår med anledning
av en sådan föreskrift skall ersättning lämnas i enlighet med vad regering-
en förordnar.

10

Senaste lydelse 1993:1344.

11

Senaste lydelse 1992:1702.

12

Senaste lydelse 1988:881.

852

background image

SFS 1995:508

I fråga om rätt till förtidspension gäller även vissa bestämmelser om

utredning i 7 kap. 3 b §.

18 kap.

12 § I den allmänna försäkringskassan skall finnas en direktör, som har

att leda arbetet inom kassan i enlighet med styrelsens anvisningar. Vidare
skall finnas en eller flera försäkringsläkare och försäkringstandläkare. Des-
sa skall biträda kassan i frågor som kräver medicinsk eller odontologisk
sakkunskap samt verka för ett gott samarbete mellan kassan och de läkare
och tandläkare som är verksamma inom dess område. Därutöver skall
finnas personal i mån av behov och tillgång på medel.

20 kap.

3 §13 Ersättning enligt denna lag får dras in eller sättas ned, om den som
är berättigad till ersättningen

a) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott som han har

dömts för genom dom som har vunnit laga kraft;

b) vägrar att genomgå undersökning av läkare eller att följa läkares

föreskrifter;

c) underlåter att ge in sådant läkarintyg, läkarutlåtande, försäkran eller

särskild försäkran som skall ges in till försäkringskassan enligt 3 kap. 8 §;

d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande

uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersättning.

Vägrar en försäkrad utan giltig anledning att genomgå sådan behandling,

utredning eller rehabilitering som avses i 3 kap. 7 b och 8 a §§, 7kap. 3 b §
eller 22 kap. 4, 5 och 7 §§ får sjukpenning eller förtidspension helt eller
delvis tills vidare förvägras honom, under förutsättning att han erinrats
om denna påföljd. Motsvarande skall gälla i fråga om särskild efterlevan-

depension, om den efterlevande utan giltig anledning vägrar att följa ett
villkor som uppställts med stöd av 16 kap. 3 §.

1. Denna lag träder i kraft i fråga om 6 kap. 2 § och 7 kap. 4 § den

1 januari 1996, i fråga om 7 kap. 3 § den 1 januari 1997 och i övrigt den 1
oktober 1995. �ldre bestämmelser tillämpas på sjukpenning och pension
som avser tid före ikraftträdandet.

2. 7kap. 3 § i dess äldre lydelse gäller fortfarande vid prövning av rätt

till förtidspension eller sjukbidrag om ansökan gjorts före den 1 januari

1997 och den försäkrade fyller 60 år före den 1 juli 1997.

3. De äldre föreskrifterna i 7kap. 3 § skall även tillämpas i fråga om

förtidspension eller sjukbidrag om ansökan därom dels inkommit före
utgången av en sådan sjukbidragsperiod som grundar sig på en ansökan
som avses i punkt 2, dels avser en sådan grad av nedsatt arbetsförmåga
som är lika stor som eller mindre än den som det tidigare sjukbidraget
avsåg.

13

Senaste lydelse 1991: 1976.

853

background image

SFS 1995:508

På regeringens vägnar

ANNA HEDBORG

Susanne Billum
(Socialdepartementet)

854

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölagen
Diskrimineringslagen
LAS
MBL
Semesterlagen
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt