470001.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
syehsk författhindssimling.
nr !•
tjk
utkom frfin trycket
dea 10 jannari 1947,
nr 1.
lag
om allmftn sjutförsäliring;
given stockholms slott den 3 januari 1947.
vi gustaf, med guds n å d e, sveriges, götes och vendes
0 nun g, göra ve te r 1 1 g t: att vi, med riksdagen", funnit gott förordnakonung
som följer.
inledande bestämmelser.
1 §. .
försäkring enligt denna lag avser att, i den omfattning nedan angives, vid
sjukdom bereda sjukhjalp i form av dels ersättning för utgifter för sjukvård
(sjukvårdsförsäkring) ooli dels för dag beräknad ersättning i penningar (sjuk
penningförsäkring) .
försäkringen är dels obligatorisk och dels fririllig.
2 §.
försäkring sker i allmän sjukkassa.
allmän sjukkassa skall vara antagen såsom sådan av tillsynsmyndighet,
varom i 91 § förmäles, samt registreras enligt vad nedan sägs.
^ §■
allmän sjuklrassa är centralsjukkassa eller lokal.sjukkassa.
för varje landstingsområde samt varje stad, som ej deltager i landsting,
skall finnas en centralsjukkassa.. då särskilda förhållanden föranleda _ där
till, må dock två landstingsområden eller sådant område oeli stad, som ej del
tager i landsting, förenas till ett centralsjuldcasseområde. om skäl äro därtill,
må annan sta.d än nu sagts bilda eget centralsjukkasseområde. angående in
delning i centralsjukkasseområden beslutar konungen. >11 +
centralsjukkasseområde,' som ej utgöres enbart av stad, skall vara indelat
1 lokalsjukkasseområden, omfattande en eller flera kommuner. angående in
delning i lokalsjukkasseområden beslutar konungen eller den myndighet ko
nungen bestämmer. för varje lokalsjukkasseområde skall finnas en lokalsjuk
kassa.lokalsjukkassa
skall vara ansluten till den centralsjukkass a, inom vars verk-
samlietsområde lokalsjukkasseorarådet är beläget.
lämnas för-
i denna lag förstås med
läkare: den som äger behörighet att inom riket utöva läkarkonsten ,
läkarvård: vård som meddelas av läkare, dock icke vård som lä
säkrad, vilken är intagen å siukvårdsanstalt; . . .mkvårdsanstalt:
allmänt sjukhus ävensom annan sjukvårdsinrättning, tiii
■vnrs drift statsbidrag utgår;
‘ riksdagens skrivelse 1946: 559.
1 i70024. svensk författningssamling 19^7, ivr 1.
¬
_ 1947. nr 1. —
s
h
le
h
el
på
e
ciiijchus: sjukvårdsinrättning, där vårdavgift å allmän sal eller dfc
rir t-srsmrtd^r d^ ijrkvå^dst^sng som äj anor?^d';^
^^^^ortssjukhus: allmänt sjukhus, drivet av det landsting eller den kom, ?
mun. inom vam område försäkrad är bosatt ,när
nedan i denna lag användes uttrycket sjukkassa, avses darmed lokal
sjukkassa eller, där sådan ej finnes inrättad, central sjukkassa.
om obligatorisk försäkring.
äumänna bestämmelser.
5 §.
varje svensk medborgare som är bosatt i riket skall, där ej nedan annor
lunda stadgas, från och med ingången av kalendermånaden näst efter den,
varimder han fyllt sexton år, genom medlemslmp i allmän sjuldrassa vara för^
säkrad enligt denna lag.
vad nu sagts gäller ock den som utan att vara svensk medborgare är bosatt
och mantalsskriven i riket.
annan än försäkringspliktig må ej vara medlem i allmän sjukkassa.
6 §.
försäkringsplikt åvilar ej gift kvinna, vars man är försäkringspliktig, så
framt makarna sammanleva och hennes årsinkomst av förvärvsarbete ej upp
går till ettusen kronor.
från försäkringsplikt undantagas vidare
a) _ den som vårdats å sjukvårdsanstalt under minst sjulmndratrettio dagar
1 följd, så länge vården å anstalten därefter pågår;
b) den som är omhändertagen å anstalt för obikibara sinnesslöa ;
c) den som är intagen i fångvårds- eller hmngsarbetsanstalt för tid, som
kan antagas komma att omfatta minst två årj
d) därest konungen eller efter konungens bemyndigande tiusynsmyndig-
heten sa bestämmer, den som är sjukförsäkrad enligt utländsk lag.
7
^mrdsförmkrai. på grund ay sådan
icke 7r f '‘^r f«rsäiiin«spukt, oct sm
'v™ i allmän sjukkassa,
lem intill utgången av den wlpnsfkassa, dels ock barn till sjukkassemed-
med egna barn likställas barnet fyller sexton år.bam
ocb fosterbarn till rnedlenmentmå? ävensom barn, adoptiv-
tivbarn gäller dock ei där vår^ln a sagt om bam och odop-wsemjlemmen ell^'mse sl-ll tillkommer annan än sjuk-
iclm anses såsom familjemedlem til7!!jf^ denne sammanlever. fosterbarn ma
därest enugt de bamafostraren.såsom fanuljemedlem till ma£r skfn'^p f
allenfmt till mannen. sjukkassan betraktas såsom familjemedlem
medgiva, att barnet i stället skall „ '"o ®^^®^^^^^fhllniag av makarna
anses sasom familjemedletm till hustrun.
.'f-
¬
— 1947. nr 1. — 3
sådant' medgivande ma lämnas allenast, såframt linstruns årsinkomst av för-
vätvsa-rbete överstiger mannens årsinkomst av dylikt arbete, ock gäller från
och med ingången av kalendermånaden näst efter den, varunder tillståndet lämnats,
intill dess kassan annorlunda bestämt.
fosterbarn skall anses såsom familjemedlem intill utgången av den kalender månad,
varunder det fyller sexton år.
9 §.
sjulckassemedlem, vars årsinkomst av förvärvsarbete uppgår till minst sex
hundra kronor, skall vara sjiikpenningförsäkrad. hustru, som är familjemed
lem och ej fyllt sextiosju år, är sjukpenningförsäkrad, oavsett huruvida hennes
man är sjukpenningförsäkrad eller ej, såframt icke beträffande henne före
ligger fall, som i 6 § andra stycket avses, eller till henne utgår folkpension
eller hennes make för henne uppbär hustrutillägg till folkpension.
annan än i första stycket avses må ej vara sjukpenningförsäkrad.
10 §.
med årsinkomst av förvärvsarbete avses den för år beräknade inkomst i
penningar eller naturaförmåner, som någon kan antagas komma att tills vidare
åtnjuta av sådant arbete. husbållsarbete, som make utför i hemmet, räknas
ej såsom förvärvsarbete.
utgöres inkomst helt eller delvis av naturaförmåner, skola dessa uppskattas
efter de regler, som tillämpas vid taxering till kommunal inkomstskatt.
inkomst av arbete för egen räkning må ej beräknas högre än som motsvarar
skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.
beräkning av årsinkomst av förvärvsarbete skall, där förhållandena ej eljest
äro kända för sjukkassan, grundas på de upplysningar, som kassan kan in
hämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som må kunna fram
gå av den uppskattning, som vid senaste taxering gjorts av den försäkrades
inkomst av rörelse, tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet.
11 §.
försäkringspliktig skall för varje kalenderår vara medlem i_ sjulaassan för
den kommun, där ban för samma år blivit mantalsskriven. ar försäkrings
pliktig icke mantalsskriven inom riket, skall kan vara medlem i sjukkassan
för den kommun, där han är bosatt vid ingången av kalenderaret eller vid den
senare tidpunkt, då försäkringsplikt inträder. _ , i • iimedlem
i lokalsjukkassa är genom dennas anslutmng till centralsoukkassa
tillika medlem i den senare.sjukvårdsersättning
till barn, som i 7 § andra stycket avses, utgives av
sjukkassan för den kommun, där barnet är bosatt.
12 §• , o ^
inträder försäkringsplikt för barn, som dittills vant att räkna sasom ta-
miljemedlem, skall sjukkassa inskriva den försäknngspliktige sasom medlem
då försäkringsplikt eljest uppkommer, skall den försäkrmgphktip renast
inom fjorton dagar därefter anmäla sig till inträde i den späassa han skall
tiuhöra. göres anmälan inom tid som nu sagts, blir den försäknngspliktige
medlem i kassan från försäkringspliktens uppkomst, ^ i n • 11ändå
att anmälan som i andra stycket sägs ej gjorts, skall sjukk^a ^
snart ske kan såsom medlem i kassan inskriva försakrmgsplifeg, vb ^ n
räknas såsom medlem från försäkringspliktens inträde, dock tidigast fran och
med tredje kalendermånaden före den, varunder insknvmng s er.sl sjrt sjuktassa, genom anmälan eller dj«t, ermlht
medlem i kassan ej längre är föisäfaingsplikfag skall kassan avfoia denne
såsom medlem från tidpunlrten för försäkringspliktens upphörande.
¬
4 _ 1947. nr 1.
siutesa i akairs “nä?ä^ss t
frbeäe> ajukpennibgförsäkringea, utan dröjsmål meddela det ^
^1ätfl,v nåkallas. _ . ,, ,.1 _• i.j__ _ . . dunder tid då sjukpeuningförsäkrad medlem hder ay sjukdom, som i 21)
avse? må hm icke uteslutas ma sjukpenmagforsaknugen, forian hans läi, htmljukpeuning
upphört till följd av vad 1 27 § stadgas, , j
1 a ft14 §,
blir den som är medlem i en sjukkassa mantalsskriven inom annan kassas
verksambets område, anses han därigenom från ocli med ingången ay det kalej.
derår mantalsskrivningen avser utträda ur den förra kassan och inga såsom
medlem i den senare.
sjukvårdsförsäkringen.
16 §.
ersättning för utgifter för läkarvård utgår vid varje sjukdom, som enligt
läkares utsago kräver sådan vård, med tre fjärdedelar av utgifterna eller, dn
dessa överstigit^ det belopp, vartill de enligt av konungen fastställd taxa skola
beräknas nppgå, _ med tre fjärdedelar av sistnämnda belopp. i utgifter föi
läkaijard akola inräknas kostnader för läkares resa ocb för läkarintyg, som eriordras
för utfående av sjukpenning.
taxa, som i första stycket sägs, skall avse sådan vård — däri inbegripea
röntgen- och annan imdersökning — som kan meddelas av varje läkare, sådstosishlfshizd
^tli^tehandlmg, som utföres a»
mläw att försäkrad vid samma sjukdomsfall utan fog sökt mer ä»
''.'■t “fallen äu som vfrit behövligt,
läkaren eller ffir den vard, som lämnats av deu först rådfrågadestan
7-^llz behövliga. har försäkrad, oak
läka/a uä försämring av hälsotilktåndet kunnal
erlsings ^eätlill bir annorstädes, må
försäkra! besöktfeljre^ ^
vård, skall ersättnin'^tgåfäimv?hs^,!^ft*^'^®*'^ ”® f<>r
dock endast såframt rsosw?. - "*9^**™ »r ^^sor lul och från läkarf sairamt
resekostnaden överstiger tre kronor för varje läkarbesök
m
cl
p
st kalenderår tillhöra annan sjuiucassa an cien vari nan loregaen-
ae ar vanr. medlem. i dylikt fall åligger det medlemmen att till den nya kas
san utan dröjsmål göra. anmälan om flyttningen. _ „ . i
i fall, som i denna paragraf avses, skall vad den sjul^assa, från vilken
medlemmen utträder, bestämt angående dennes sjukpenningförsäkring gälla
intill dess annat föreskrivits.
h
15 §. 1,
envar försäkrad äger i enlighet med vad nedan sägs rätt till ersättniag
för utgifter för läkarvård och i samband därmed företagna resor ävensom, däi
han för sjukdom intagits å sjukvårdsanstalt, för resan dit och åter.
.1;
¬
- 1947. nr 1. _ 5
it
is
i-
m
it
iga-
s-
a
la
ig
5i
id
!b
b
ie
■
,v
n
:e
v
ii
dr
d
>
■ päryid a?, ^^r^ytltemäe kostnaden, om försäkrad efter hän-
) jdsnim *aniat därm^te allmänna sjukhus, där vården
kunnat medaeias. i annat ±all utgar ersättning med tre fjärdedelar av den s
överskjutande kostnaden, dock ma hope belopp ej utgivas än som skulle hava
' t »ä* 4 provmmalläkare eller stadsläkare, inom vars distrikt
8 ersättning, som i första stycket pses, utgår endast där resan föranletts
huvudsakligen av behovet av läkarvård samt den försäkrade skriftligen be-
tygp att sa ax fallet. i frap om rätten till sådan ersättning skall vidare gällaa)
att ersättning ma berakna^ höpt efter det hilligastef vanligen förekl-
mande /ardsatt som med hansyn till den sjukes tillstånd kunnat användas;
b) att ersättning ej ma utgivas om med hänsyn till resans längd samt
den sjukes tillstånd skaligen kunnat fordras att han gått, cyklat eller färdats
pa annat dylikt satt, som icke krävt särskild kostnad;
c) att för resa med annan automohil än amhulansbii eller sådan bil, som
går 1 allman trahk, eller med hästskjuts, motorcykel eller maskindriven far
kost, som ej gar a allmän trafik, ersättning skall beräknas enligt av konungen fastställd
taxa; _ ^ e
d) att ersättning för återresa må utgivas högst för resa till den plats, var
ifrån resan till läkaren företogs, eller till den sjukes hostad, dock att ersätt
ning för aterresa till bostaden ej ma beräknas för den del av färdsträckan,
varmed denna med mp än en mil överstiger färdsträckan vid resan till läkaren;
e) att ersättning ej må utgivas för resa utom riket.
om försäkrads ålder eller tillstånd påkallar, att anhörig eller annan följer
honom till läkaren, skall jämväl följeslagarens resa ersättas enligt ovan an
givna grunder; exsättningen skall därvid beräknas å den sammanlagda rese
kostnaden för den sjuke och hans följeslagare.
, 18 §.
utgifter för försäkrads resa för miafjninf/ å sjutcv/iräsanstalt ersättas högst
med belopp, som motsvarar kostnaden för resa till närmaste allmänna sjuk
hus, där erforderlig vård kunnat beredas, eller, om den sjuke intagits å bera-
ortssjukbus ocli behovet av sjuldiusvård uppkommit vid vistelse inom sjuk
vårdsområdet eller därtill gränsande kommun, högst med belopp, som mot
svarar kostnaden för resa till närmaste hemortssjuldius, där erforderlig vård
kunnat beredas. ’’
utgifter för försäkrads återresa från sjukvårdsanstalten ersättas endast i
den mån de överstiga tre kronor. ersättning för återresa utgår icke. om be
hovet av sjukhusvård uppkommit under det försäkrad vistats utom det län,
inom vilket han är bosatt, och han i anledning därav intagits å sjukvårds-
anstalt belägen utom nämnda län. kostnad för återresa må ej beräknas högre
än för resa från sjukvårdsanstalten till den försäkrades bostad.
vid beräkning av ersättning, som i denna paragraf avses, skad vad i 17 §
andra stycket a), b), c) och e) är stadgat äga motsvarande tillämpning.
om försäkrads ålder eller tillstånd påkallar, att anhörig eller annan följer
honom vid intagning å sjukvårds anstalt eller vid återresa därifrån eller att
vårdare därvid anlitas, skali ersättning utgivas jämväl för följeslagarens resa
slier kostnaden för vårdare. härvid skall gälla, förutom vad ovan i denna
paragraf är stadgat, att ersättning skall beräknas å den sammanlagda kost
naden för den försäkrade och hans följeslagare eller vårdare samt att ersätt-
^ng för följeslagares resekostnad varje gång högst må utgivas efter kostna
den för tur- och returresa.
19 §._^har
kommun genom att anställa eller eljest träffa avtal med läkare ellp
53- annat sätt vidtagit åtgärder för att bereda medellösa eller mindre bemed-
¬
if..
_ 1947. nr 1. —
onudgeii
sjukpenningförsäkringen.
21 §.^ j. ^ *
sjukpenningförsäkrad medlem äger vid sjukdom, som förorsakar förlast m
arbetsförmägan dier för vars botande den sjuke enligt läkares föreskrift boi
fullständigt avhålla sig från arbete, för varje dag rätt till sjukpenning mei
tva kronor for tiden till och med den månad, varunder han fyller aderton åi
och for tiden fran och med månaden näst efter den, varunder han fvller
se^iosju ar, samt med tre kronor 50 öre för annan tid
.hsn ; ä;..siukpenmngförsäkrad i egenskap av familjemedlem, äger vid
för ‘ ^ ^ ^“kpenning med en krola 50 än
f0tokaka^'^av^^nwn^^ jämväl sådant tillstånd av arbetsoförmågra som
domen s^ntega^t^ra^^kort^arig ”ärskflt be's' »relig^r skall om sj*
pä gnmd av sjukdomen är urstånditt oh knruvida den för^kra*jämförligt
arbete. kan sinkrlmts utföra sitt vanliga eller därmed
skall, sedan skälig tid förflutit »kotlig eller eljest långvarig
den försäkrade, i förekommande fah j^örjan, undersökas huruvida
att försörja sii genom särskild yrkesutbildning, är i ståndnyss
sagts är i stånd därlsl må^ h^an försäkrade enligt vad
^ukkassa må, dä ski äro däi?n] ' arbeteoförmögen.
styrkes genom intyg av läkare ’ pafordra att förlust av arbetsförmåga
b) är värnpliktig
ollrnän uppfosbfö^ans; ’ baraa- och nugdomsvården elle!
e) ‘''“s“>^beteanstalt;
det allmännas bekostnad. annan orsak än sjukdom tagits i förvar
-ke. sfds
//
%
pe
al
av
pe
s
ih,iva-rvciru^ suill öoriu. »t o •■ji.* * 11* ot cqytskilt fall utgivas allenast i den man ersättning i anledning av värden ej wt
kommit den försälerade själv samt må ej överstiga vad som skolat utgivas^
denne, därest han fått vidkännas motsvarande kostnad.
om redare för svenskt fartyg jämlikt sjömanslagen hatt att vid sjon^
sjukdom vidkännas kostnad som ovan i 16 —18 §§ avses, äger han hos^
sjukkassa, där sjömannen är försäkrad, erhålla gottgörelse för kostnaden en
ligt bestämmelserna i denna lag; dock må ersättning utgå högst med belopn' d som
skulle hava utgivits, därest kostnaden uppkommit vid den sjukes vistel^
inom sjukkassans verksamhetsområde. ' ir
20 §.
om ersättning för sjukvård utom riket skola gälla de föreskrifter ko
meddelar.
är
1c
u
sl
ut
m
vi
uf
f
1
s
ti
ff
¬
— 1947. nr 1. — 7
maketillägg utgår dock ej, där medlemmen uppbär hustrutillägg till folk- :
pension eller maken lyilt sextiosju år.
äro båda makarna sjukpenningförsäkrade medlemmar, utgår maketillägg
! allenast till magens sjukpenning, såframt ej sjukkassan efter framställning
i* av makarna medgivit att maketillägg i stället skall utgivas till hustruns sjuk-
1 penning. beträffande sådant medgivande skall vad i 8 § andra stycket är
stadgat om där omförmält medgivande äga motsvarande tillämpning.
24 §.
har sjukpenningförsäkrad medlem ett eller flera hemmavarande bam, vilka
äro att anse såsom familjemedlemmar till den försäkrade, skall för varje så
dant barn utgivas bamtillägg till sjukpenningen med 50 öre för dag.
samma lag galler, där sjuki)enningförsäkmd medjem har annat barn, som
icke uppnått den ålder varmed följer försäkringsplikt, såframt medlemmen är
underhållsskyldig beträffande barnet och på sätt tillsynsmyndigheten före
skrivit styrker att underhållsskyldigheten fullgöres. barntiliägg må dock ej
utgivas för bam, som är att anse som familjemedlem till make med vilken
medlemmen sammanlever. ej heller må barntillägg ut^ för tid, beträffande
vilken annan jämlikt första stycket äger uppbära b^arntillägg för barnet.
till hustru, som är sjukpenningförsäkrad i egenskap av familjemedlem,
utgår barntillägg till sjukpenningen med en krona för dag, såframt i hemmet
finnes minst ett bam under tio år som också är att anse såsom familjemedlem.
il 25 §. .\ eör
tid, då sjukpenningförsäkrad vårdas å sjukvårdsanstalt, skall i stället
t för sjukpenning utgivas hempenning.
« hempenning utgör två kronor om dagen för sjukpenningförsäkrad med
lem, vars sjukpenning är tre kronor 50 öre, samt en krona om dagen för annan
j sjukpenningförsäkrad, å hempenning skola utgivas maketillägg och bam
tillägg enligt 23 och 24 §§.i
övrigt skall vad i denna lag sägs om sjukpenning gälla även hempenmng.
26 §' . . . ^ .sjukpenning
må ej utgivas för de tre första dagarna vid varje sjukdocm-
fall, den dag då sjukdomsfallet inträffade inräknad, (harenstid) och ej heller
för tid, innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts hos sjukkassan, där det ej
är uppenbart att hinder mött för sådan anmälan. _ j r.jkarenstid
tillämpas ej när sjukdomsfall inträffar inom nittio dagar etter
den sista dag, för vilken sjukpenning utgivits.
27 §.u
sjukpenning utgår vid varje sammanhängande sjukhghetstillstånd för högst
1 sjuhundratrettio dagar; dock må försäkrad för tid efter utgången a.v den ma
nad, varunder han fyllt sextiosju år, vid varje sammanhängande sjukligliets-
s tillstånd uppbära sjukpenning för högst nittio ^^r. - . pi»vid
tillämpning av denna paragraf skall sjukdomsfall, som intraffar under
tid för vilken sjukpenning utgives eller inom nittio dagar efter den sista ag
för vilken sjukpenning utgivits, räknas såsom samma sjukdomsfau soni de
tidigare fallet. därest försäkrad, frånsett arbetsoförmåga pa grund ay kort-
i varig och medicinskt sett fristärmde sjukdom, under mer an tva, ar yamt tuiit
arbetsför, skall därefter inträffande sjukdom anses utgöra, n^t sjukligkets-
tillstånd, ändå att medicinskt samband kan påvisas med sjukdom, varav den
försäkrade lidit före nänmda tid.
i 28 §^ vad i 21, 23 och 27 §§ är sagt om sjukpenning och m^etillägg ^ör tid efter
dtet någon fyllt sextiosju är skall äga motsvarande 1
sadan sjukhjälp för tid efter utgången av den manad, varunder till ibmajrraa
5
fl
a
¬
6 _ 1947. nr 1. —
1 n viro-rr-srfl må icoiiungen på. fra.mbtällning av kommunenil/atts ätertietsom åv konungen tetetälks skall vara bermläl
ått av vlderbörlde allmänna sjukk^sa erha la ersättning for vtaad ||
att av veaeiuu _ _ försäkrad. sadan ersättning ma^i varje sg|inlmrvård som sålunda beretts lorsaiutlu. ^ sä^
kommit den lorsanrane sjaiv t>aaiiu -
'^“m' rsre f “ slfilärtyg jtalikrsimanslagen haft att vid sjöma,^
sjukdom vidkännas kostnad som ovan i §§ avs^, äger^ nan hos d@ium reaare ior avctiatvb 0.0,1 ~u —_ ^1 §§ äger han déi
sjukkassa, där sjömannen är försäkrad, erhalla gottgorelse for kostnaden eit
ligt bestämmelserna i denna lag; dock må ersättning utga högst med belopp^
som skulle hava utgivits, därest kostnaden uppkommit vid den sjukes vist^
inom sjukkassans verksamhetsområde. 1
20 §.
om ersättning för sjukvård utom riket skola gälla de föreskrifter konuo;
meddelar.
igen
sj ukpenningförsäkringen.
21 §.
sjukpenningfötsäkrad medlem äger vid sjukdom, som förorsakar förlust av ^
arbetsförmågan eller för vars botande den sjuke enligt läkares föreskrift bsi
fullständigt avhålla sig från arbete, för varje dag rätt till sjuhpenning meå
två kronor för tiden till och med den månad, varunder han fyller aderton år,
och för tiden från och med månaden näst efter den, varunder han fyller a
sertiosju år, samt med tre kronor 50 öre för annan tid. ^
_ hustru, som är sjukpenningförsäkrad i egenskap av familjemedlem, äger viä .
sjukdom som i första stycket sägs rätt till sjukpenning med en krona 50 öre ^ för
dag.
såsom sjukdom ekall anses jämväl sådant tillstånd av arbetsoförmåga som
lororsakats av sjukdom, för vilken sjukpenning utgivits, och som alltjämt kvarstar
elter sjukdomens upphörande.
vid bedömande huruvida förlust av arbetsförmåga föreligger skall, om sjiik«
domen kan antagas vara kortvarig, särskilt beaktas hnruvida den försäkrade
vanliga eller därmedsl
.vt ®^ler eljest långvarigdl
föäadp^ ^if^'^omens början, undersökas huruvida
att försöria si^r tail efter särskild yrkesutbildning, är i ståndnyss
s är fstlntdär^r^n'^' —den försäkrade enligt vad
sjulpenning utgår ej för tid dä föiikrad
a) fullgör tjanstgönng såsom värnpliktig-
allirup^osfeii^anslt; '>8.™^- ooh mgdomsvärdeii ehsi
ä) yärdstlllmin alloholätist^^' tvångsarbetsanstalt; -
det^lsäsnat togi*- i ^var pl
23 §.
n»ke, ““ är gift ooh sammanlever med si»mutemiagg till ejukpeumngen med två kronor för do®
¬
~ 1947. nr 1. — 7
misen
in-
)g haketillägg utgår dock ej, där medlemmen uppbär hustrutillägg till foui-
pension eller maken fyllt sextiosju år.
'g| äro båda makarna sjukpenningförsäkrade_ medlemmar, utgår maketillägg
ife allenast till mannens sjukpenning, såframt ej sjukkassan efter framställning
jjt av makarna medgivit att maketillägg i stället skall utgivas till bustruns sjuk-
i|l penning. beträffande sådant medgivande skall vad i 8 § andra stycket är
^ stadgat om där omförmält medgivande äga motsvarande tillämpning.
24 §.
har sjukpenningförsäkrad medlem ett eller flera hemmavarande bam, vilka
äro att anse såsom familjemedlemmar till den försäkrade, skall för varje så
dant barn utgivas hamtulägg till sjukpenningen med 50 öre för dag.
samma lag gäller, där sjuki)enningförsäkrad medlem har annat barn, som
icke uppnått den ålder varmed följer försäkringsplikt, såframt medlemmen är
underhållsskyldig beträffande barnet och på sätt tillsynsmyndigheten före
skrivit styrker att underhållsskyldigheten fullgöres. barntillägg må dock ej
^ utgivas för bam, som är att anse som familjemedlem till make med vilken
medlemmen sammanlever. ej heller må baratillägg utgå för tid, beträffande
vilken annan jämlikt första stycket äger uppbära barntillägg för barnet.
till hustru, som är sjukpenningförsäkrad i egenskap av familjemedlem,
: utgår barntillägg till sjukpenningen med en krona för dag, såframt i hemmet
to finnes minst ett barn under tio år som också är att anse sasom familjemedlem.z
25 §.
ej eör tid, då sjukpenningförsäkrad vårdas å sjukvårdsanstalt, skall i stället
ir, för sjukpenning utgivas hempenning.
lei • hempenning utgör två kronor om dagen för sjukpenningförsäkrad med-
lem, vars sjukpenning är tre kronor 50 öre, samt en krona om dagen för annan
i ' sjukpenningförsäkrad. a hempenning skola utgivas maketillägg och bam-
tillägg enligt 23 och 24 §§• . .
i övrigt skall vad i denna lag sägs om sjukpenning gälla även hempenning.
26 §.
sjukpenning må ej utgivas för de tre första dagarna vid varje sjukdoms
fall, den dag då sjukdomsfallet inträffade inräknad, (harenstid) och ej heller
för tid, innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts hos sjukkassan, där det ej
är uppenbart att hinder mött för sådan anmälan.
karenstid tillämpas ej när sjukdomsfall inträffar inom nittio dagar efter
den sista dag, för vilken sjukpenning utgivits.
27 §.
sjukpenning utgår vid varje sammanhängande sjuklighetstillstånd för högst
sjuhundratrettio dagar; dock må försäkrad för tid efter utgången av den må
nad, varunder han fyllt sextiosju år, vid varje sammanhängande sjuklighets-
tillständ uppbära sjukpenning för högst nittio dagar.
vid tillämpning av denna paragraf skall sjukdomsfall, som inträffar under
tid för vilken sjukpenning utgives eller inom nittio dagar efter den sista dag
för vilken sjukpenning utgivits, räknas såsom samma sjukdomsfall som det
tidigare fallet. därest försäkra^ frånsett arbetsoförmåga på grund ay kort
varig och medicinskt sett fristående sjukdom, under mer än två år yarit fullt
arbetsför, skall därefter inträffande sjukdom anses utgöra nytt sjuklighets
tillstånd, ändå att medicinskt samband kan påvisas med sjukdom, varav den
försäkrade lidit före nämnda tid.
28 §. . ^ vad
i 21, 23 och 27 §§ är sagt om sjukpenning och maketillägg för tid efter
döt någon fyllt sextiosju är skall äga motsvarande tillämpning^ beträffande
sådan sjukhjälp för tid efter utgången av den månad, varunder till försäkrad
)ie
m
kde
ed
isda
adad
sa
m
ipa
&
¬
8 „ 1947. nr 1. — a
p • • or.n5.ti <’nrm än ålderspension eller till hans make nfi
™ mkpen^on, alltså länge förmånen åtnjutes,
sjukpenning samt make- och barntillägg må skäligen nedsättas eller hc|
“ttsa"aätn vid förövande av handling, för vilken straff
nom larakraftågande dom ådömts honom; j ..i • \ ■> a i-i “b) vfd sjukdom vägrar att underkasta sig undersökning oeh vard av lakate,
då sjukkassa föreskrivit det såsom villkor for sjnkhjalp, eller att kta undei.
söka sig av läkare, som har kassans uppdrag _dartill, eller att folja lakar^,
föreskrster eller att underkasta sig sjukhusvård da lakare lunmt sadan vatif
vara av betydelse för sjukhjälpstidens förkortande;
ct vid sjukdom gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt;
d) vägrar att mottaga besök av befattningshavare, som sjukkassa auställf
för sjukkontroll; -i i t ie)
medvetet eiler av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande upp*
gift angående förhållande, som är av bet3?^delse för rätten till sjukhjälp ;
f) under sjukdom ändrar vistelseort utan att underrätta sjukkassan därom;
g) under sjukdom avreser till utlandet, där ej sjukkassan medgivit att sjuk
penning må utgå under vistelse därstädes;
h) utan giltigt skäl underlåter att på sätt i 45 § stadgas anmäla sådan änd
ring i arbetsinkomsten, som är av betydelse för sjukpenningförsäliringen.
vägrar försäkrad utan giltig anledning- att underkasta sig sådan sjukvåid
eller j^rkesutbildning för förebyggande eller hävande av arbetsoförmåga, var- v
till bidrag erbjudits honom av allmänna medel, och anses utsikt förefinnas att k
1
genom djdik åtgärd förebygga varaktig oförmåga till arbete eller häva redan ^ ;
inträdd sådan, må sjnlcpenning jämte make- och barntillägg helt eller delvis f
tills vidare förvägras honom, under förutsättning att han erinrats om denna
påföljd.
3 o§.
har vid arbetstagares sjulrdom arbetsgivaren på grund av lag eller författ-
mng utfärdad av konungen, utgivit iön till arbetstagaren, äiger arbetsgivaren
1 arbetstagarens ställe hos sjukkassan uppbära arbetstagaren tillkommande
sjukpenning jämte make- och bamtillägg, i den mån nämnda sjukhjälp icke
överstiger den utbetalda lönen.
utgöres lön helt eller delvis av naturaförmåner, sikola dessa uppskattas efter
ae regler, som tillämpas vid taxering till kommunal inkomstskatt.
tid för ansökan om sjukhjälp samt aumänna inskränkningar i rätten
till sjukhjälp.
31 §
göras, beträffande sjukpenning inom sex tom
samr^rtirfri^ t"" ^ om annaf sjukhjälji
kassan mel5esat ’°honm''aå'^^' ’^ månader efter det sjok-
vägras. ^ kunnat ske, må utbetalning av sjukhjälpej
berättigad till e^ldning aj vid sjukdom, för vilken försäkrad
eller i anslntniug tis nämndf ll “\f««äkring för olycksfall i ai
av densamma å arbetare, som anvinz jäeästas
v
v
v
¬
— 1947. nr 1. — 9-
(fi om försäkring för vissa yrkessjukdomar, förordningen den 24 mars 1938 (nr
102) om olycksfalls- ock yrkessjukdomsersättning åt tvångsarbetare m. fl.,
förordningen samma dag (nr 103) om sådan ersättning åt fångar m. fl.,
# lagen om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer, för-
ordningen den 13 april 1940 (nr 213) om ersättning av statsmedel i vissa falli
fe,a-
«!
för skada till följd av olycksfall, som förorsakate av krigsåtgärd, eller ock
enligt gällande föreskrifter om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
•under militärtjänstgöring, kemvärnstjänstgöring, tjänstgöring i civilförsvaret
eller fullgörande av tjänsteplikt. 33
§.
sjukkjälp utgår ej för sjukdom, som försäkrad avsiktligt ådragpt sig.
34 §.
familjemedlem till sådan medlem i sjukkassa, som ej är svensk medbor
gare, äger rätt till sjukkjälp, allenast såframt familjemedlemmen vistas här
i riket.
sjukförsäkringsavgifter.
35 §.
medlem i allmän sjukkassa är, där ej nedan annorlunda stadgas, pliktig
att erlägga avgift för försäkringen (sjuhförsäkringsavgift). familjemedlem
la- eller den som i 7 § andra stycket avses ä.ger nppbära konom enligt denna lag
ut
m;k
tillkommande förmåner utan att därför erlägga avgift.
ir-
as
na :
tt-
■en
idb
ike
ter
sjukförsäkringsavgift for den som är niedlem i såväl lokal- som central-
sjnkkassa slcall innefatta avgift för försäkringen i båda kassorna.
$ 36 §.
sjukförsäkringsavgifterna skola vara så avvägda, att de i förening med
™« andra för vederbörande allmänna sjukkassa tillgängliga medel må antagas
förslå till infriande av kassans förfallna utfästelser, förvaltningskostnader ock
övriga utgifter ävensom till erforderlig fondkildning.
avgifterna, som beräknas för kalenderår och av vilka en tolftedel anses be
löpa å varje månad, skola inom envar av följande medlemsgrupper utgå med
samma belopp för varje medlem som tillhör gruppen, nämligen
a) medlemmar för vilka sjukpenningen enligt 21 ock 28 §§ utgör tre kro
nor 50 öre;
b) medlemmar för vilka sjukpenningen enligt nämnda paragrafer utgör två
kronor;
c) medlemmar som äro enbart sjukvärdsförsäkra4e.
inom grupperna b) och c) skola avgifterna vara så avvägda, att de unge
färligen motsvara inom grupp b) två tredjedelar ocb inom grupp c) en sjättedel
av avgifterna inom grupp aj.
avgifterna skola beräknas ocli efter vederbörande allmänna sjukkassas kö
rande fastställas av tillsynsmyndigketen, som ock i förekommande fall kar att
bestämma huru avgiftsbeloppen skola fördelas mellan central- och lokalsjuk
kassa.
37 §.
sjukförsäkringsavgift utgår från ock mej^ den kalendermånad, varunder för-
säkriugspliktig blivit medlem i sjukkassa. då försäkringsplikt uppkör, utgår
ej avgift för löpande kalendermånad. . .
har sjukkassa beslutat om ändring beträffande medlems sjukpenningför-
säkring eller bar eljest ändring inträffat i fråga om medlems .rätt till sjukipen-
niug, fikall 'därav betingad ändring i sjukförsäkringsavgiften belopp inträda
från ock med den kalendermånad, då beslutet vinner tillämpning eller beloppet
av sjukpenningen ändras.
2 —47002-i. svensk författningssamling nr 1.
lex
dp
ng
en
ii
¬
10 _ 1947. nr 1. —
38 §.
■it
oo s'..s/iä
ääää s.'-ss
lionom. ^
om detiteriag och uppbörd av sjukförsäkringsavgdftema stadgan i
bördsförordninigen. i:
40 §.
äp-er i den ordning konungen bestäanmer av statsverket uptbära heu beloppet sv de sjukförsäkringsavgifter, som debiterats för kassam
*l “s&kning å de sjukförsäkringsavgifter som komim att debite^ för visjt
kalenderår, äger allmän sjukkassa av statsverket erkalla forskott enligt de
föreskrifter konungen utfärdar.
statsbidrag.
41 §. ^ .. . .
till de allmänna sjukkassorna utgår enligt vad nedan sägs statsbidrag i i*
form av sjukhjälpsbidrag, medlemsbidrag ocb avgiftslindrdngsbiclrag.
statsbidrag beräknas för kalenderår och utbetalas i den ordning konungen
bestämmer. 42
§.
sjuhhjälpshidrag utgår med nedan angivna procentuella andel av de ut
gifter imder kalenderåret, som skola stanna å den allmänna sjukkassan, näm- ^
ligen för .:|,'
a) läkarvård ävensom försäkrads resa till ocb från läkare .... 50 procentj
b) försäkrads resa för intagning å ocb återresa från sjuk-
vårdsanstalt ..................................................................................... 50 procent; =*41
e) sjukpenning ............................................................................. 50 procent; '
d) make- ocb barntillägg ............................................................ 100 procent. '
konungen äger medgiva att till centralsjukkassa, för vilken med hänsyn tiu
bebyggelse och kommunikationer särskilt stora utgifter uppkomma för ända*
mål, som i första stycket a) och b) sägs, bidraget för utgifter till dylika ända-
mal skall ntgå med mer än femtio procent av de utgifter, som sko'la stanna a
kassan, dock med högst sjuttio procent av desanoma.
43 §.
medlemsbidrag ut^r för envar, som vid utgången av kalenderåret är sjuk-
kassemedlem, med följande belopp, nämligen
a) i stockholm, göteborg och malmö .......................... 3 kronor*
seoilåde?^^^ särskilda centralsjukkas-
3 kronor 50 öre;c) annorstädes
1 vär^ands kopparbergs, ^gävleborgs och väster-
kontrollentllef%j?aftsme^\ övri^^f^r^ svårigheter med avseende å sju|"
lemmar tillhörande viss pltor vt fofeligga, medlemsbidrag avseende med*i första sä ä ä w sr"^^
¬
i-
— 1947. nr 1. — 11
medlemsbidrag skall av tillsynsmyndigbeten fördelas mellan ceutralsjak-
i kassa ock till denna ansluten lokalsjukkassa efter vad med känsyn till för-
kållandena prövar skäligt.
u §.
fr avgiftsundringshidrag utgår med sex kronor för varje medlem, som vid
kalenderårets utgång är sjukpenningförsäkrad, ock med två kronor för varje
medlem, som vid nämnda tidpunkt är enbart sjukvårdsförsäkrad.
it . avgiftslindringsbidrag skall av tillsynsm;^digketen fördelas mellan cen
tralsjukkassa ock till denna ansluten lokalsjukkassa efter vad med känsyn
till förkållandena prövas skäligt.b
ie anmälnings- och nppgiftsskyldighet.
45 §.
försäkrad är skyldig att så snart ske kan ock senast inom fjorton dagar
'■ till sjukkassan anmäla sådan stadigvarande ändring i arbetsinkomsten, som
är av betydelse för sjukpenningförsäbringen.
j jämväl i övrigt åligger det försäkrad att, i enligket med de föreskrifter
' som meddelas av konungen eller, efter konungens bestämmande, av tillsyns-
myndigheten, till sjukkassan lämna de uppgifter, som äro av betydelse vid
tillämpningen av denna lag.
46 §.
t
1-
arbetsgivare är pliktig att på begäran av allmän sjukkassa lämna de upp
gifter angående kos honom anställdas avlönings- ock andra anställningsför-
hållanden, som äro av betydelse vid tillämpningen av denna lag. den som
tj -5 underlåter att fullgöra vad sålunda åligger honom straffes med böter, högst
i' etthundra kronor. böterna tillfalla kronan,
t; den som kar att verkställa debitering av statlig inkomst- ock förmögen-
^ hetsskatt är skyldig att på begäran av allmän sjukkassa lärnna kassan de
,t! uppgifter ur inkomstlängden, vilka kunna erfordras för beräkning av försäk-
11 rads årsinkomst av förvärvsarbete.
r i jämväl annan statlig eller kommunal myndighet än i andra stycket sägs
^ i \ ävensom försäkringsbolag, understödsförening eller annan försäkringsinrätt-
^ i ning eller stiftelse för välgörande ändamål skall, i den mån hinder däremot ej
•ö ■ möter enligt lag eller författning, på l)egäran av allmän sjukkassa lämna denna
de upplysningar rörande viss försäkrad, vilka äro av betydelse vid tillämp
ningen av denna lag ock som ej kunna erhållas från socialregister.
om frivillig försäkring.
47 §.
l-
e; medlem i allmän sjukkassa äger i enligket med vad nedan sägs genom fri
villiga avgifter försäkra sig ki^ den centralsjukkassa kan tillhör för erhål
lande av tillägg till den sjukkjälp, som utgives på grund av den obligatoriska
sjukförsäkringen.
sådan frivillig försäkring må meddelas endast under förutsättning att med
lemmen ej fyllt femtiofem år ock kar god hälsa; dock skall vad nn sagts icke
gälla när medlem, som är frivilligt försäkrad i en kassa, enligt 14 eller 104 §
övergår till annan kassa.försäkring,
som i denna paragraf sägs, må av medlemmen när som helst
llpi^sägas.
a;
l
i?
f
¬
k
12 __ 1947. nr 1. —
48 §.
bidrag «11 teäirada
ä£g me"^
jämförlig: behandling. ^ beredas endast av centralsjukkassl
de narmare foresknf må omfatta även familjemedlein
till sätifmedkmi »clr skau därvid vad i 47 § andra stycket sägs äga mcs
svarande tillämpning. 49 §.
siukpenningförsäkrad medlem äger genom fnyihig forsaknng erkalla
lägitiu sjukpenningen å en krona 50 öre, tre kronor eller fyra wr 5q örflör
dai ej må dock någon vara frivilligt försakmd sa, att sjukpennm^-
tillägget tillsammans med de förmåner den forsakrade a.^r uppbara enligi
den obligatoriska sjukpenningförsäkringen ocli den lon eller ersättning,
till han eljest må vara berättigad under sjukdorn, för dag raknat uppgår tib
högre belopp än en trehundrasextiondel av hans årsinkomst av förvärvsarbete,
50 §.har
för sjukkassemedlem vid den frivilliga^ försäkringens beviljande qjg
fordrats läkarintyg angående lians hälsotillstånd, må medlemmen icke på
grund av sådan försäkring tillerkännas sjukhjälp för sjukdomsfall, som in-
träffar under de första tre månaderna efter det försäkringen beviljats (vänie- ty.
tid). för medlem, vilken erhållit övergång från mindre till _mer omfattande '
sjuklijälp, skall, under samma förutsättning, sjukhjälp vid sjukdom, som in- ‘
träffar under de första tre månaderna efter övergången, utgå i den mindré
omfattningen. vad sålunda stadgats gäller dock icke, där sjukdomen föran-
letts av olycksfall, som inträffat efter den frivilliga, försäkringens beviljande
eller efter övergången till den mer omfattande sjuldijälpen.
lämnar centralsjukkassa vid sjukdom, som drabbar familjemedlem, ersätt
ning för sjukvård^ varom i 48 § sägs, skola bestämmelserna i första stycfefit
äga motsvarande tillämpning med avseende å familjemedlemmen.
väntetid må icke tillämpas då medlem, som är frivilligt försäkrad i en
kassa, enligt 14 eller 104 § övergår till annan kassa eller då ny försäkring
beviljas enligt vad i 51 § andra stycket sägs.
.. c . „ öl §•häftar
nå^n vid utgången av andra månaden efter den, varunder stad-
gad av^lt för den frivilliga försäkringen senast skolat betalas, fortfarande
lor avgift till kassan, eller, där lian enli^gb 14 eller 104 s övergått från en
kassa till en annan, för avgift till den förra kassan, skall hans friviuiga för-
s'"? yif nämnda tidpunkt, där ej dessförinnan av särskild
anledning anstand med betalningen medgivits honom.
erhina frivlm j sålunda upphört, inom ett år därefter ånyo
fär''si^arå^å'‘a“®™/''°', i fråga om såväl sjukvm
för ifrågavarande m av ^^vagda, att de, i förening med and®g-
varanae del av sjukkasseverksamheten tillgängliga medel, må an-
¬
1947. nr 1. — 13
1ea
i
6®
ot
ill.
50
ig-igt
ai-m
tagas förslå till infriande av förfallna utfästelser, förvaltningskostnader och
övriga centralsjuklcassan i denna del åliggande utgifter ävensom till erforder
lig fondbildning.
avgifterna för den friviliga försäkringen ma icke utgå med olika belopp
för olika medlemmar i centralsjukkassan i vidare mån än som föranledes av
skillnad mellan medlemmarna i fråga om deras ålder och sjukhjälpens om
fattning. 1 . 11avgifterna
skola beräknas och efter centralsjukkassaus hörande fastställas
av tillsynsmyndigheten.
53 §.
till centralsjukkassa utgår statsbidrag för den frivilliga sjukpenningförsäk-
ringen med tjugu procent av vad kassan under kalenderåret på grund av
nämnda försäkring utgivit i sjukhjälp.
statsbidrag utbetalas i den ordning konungen bestämmer.
54 §.
beträffande den frivilliga försäkringen skall i övrigt vad i 8. 10, 21, 22,
26, 27, 29, 31 —33, 45 och 46 §§ stadgas i tillämpliga delar lända till efter-
■: rättelse.
pain-
ide
db ,
an-
ade
itt
m :
en
ing
ad-
nde
enför-
nyo
%
föpket
årddra
aii'
om allmänna sjukkassor.
organisation och. verksamhet.
55 §.
allmän sjukkassas firma skall innehålla beteckning, som anknyter till kas
sans verksamhetsområde. centralsjukkassas finna skall därjämte innehålla^or-
den »allmän» och »centralsjukkassa». xiokalsjukkassas finna skall innehålla
orden »allmän» och »sjukkassa».
i allmän sjukkassas firma må ej intagas uågot av orden »bolag», »bank»,
»ömsesidig» eller »försäkring». lokalsjukkassas firma må ej heller innehålla
ordet »central».
lirman skall tydligt skilja sig från annan allmän sjuklmssas firma.
ej må annan än allmän sjukkassa i sin firma eller eljest vid beteckning
av rörelsen använda ordet »sjukkassa» tillsammans med något ay orden »all
män» eller »central». annan än allmän sjukkassa, må ej heller eljest i firman
intaga något, varigenom kan givas sken av att firman innehaves av allmän
sjukkassa.
56 §.
eör allmän sjukkassa skola finnas stadgar avfattade enligt formulär, fast
ställt av tillsynsmyndigheten.
stadgarna skola angiva
1) kassans firma;
2) kassans verksamhetsområde;
3) den ort, där kassans styrelse skall hava sitt säte;
4) hur kassans värde- och övriga säkerhetshandlingar skola förvaras;
5) ordningen för utbetalning av sjukhjälp;
6) antalet ombud, som i 61 § avses, samt, där så erfordras, grunderna för
utseendet av sådana ombud;
7) det sätt, varpå kallelse till ombudsval och ombudsmöte skall ske och
audra meddelanden skola bringas till medlemmarnas eller ombudens känne
dom, ävensom den tid före ombudsval och ombudsmöte, då föreskrivna kal
lelseåtgärder senast skola vara vidtagna;
8) antalet styrelseledamöter.
i-
¬
i
14 __ 1947. nr 1.„
^ 1 • skall härjäjmte angivas ordnin^n för ^wää.-3ae*;.£f?sj.
■ .,..1..™^ ..»i.e:ä=»rf “äa.
-.«..»»«... •
allmän sjukkas^s .. n • stadgarna må ej gå i verkstalligh'et
l^atlät“bhärtälkl och registrerad av tilbybsmyndigheteh. f.
ef
gör
san
i d
57 §.
?rsf stvidt c “saayar immurt stir^'anhang ld^kfsfans verkaåmhci
58 §.allmän
sjukkassa må ei bedriva annan verksamhet än som föreskrives elfe
“itfmåt konmgen så förordnar, är allmän sjukkassa pliktig att inm
sitt verksamhetsområde jämväl såvitt angår andra an kosans medlemm
biträda vid handhavandet av annan statlig social forsaknngs- eller unda.
stödsverlisamhet ävensom att tillställa socialregister behövliga uppgifter. i'm
sitt biträde vid omfönnälda försäkrings- eller understödsyerksamhet ma kas
san, där det finnas påkallat tul följd av den kassan sålunda anförtrodda vert
samlietens omfattning, erhålla ersättning enligt de grunder konungen be
stämmer. 1- 1 , iiallmän sjukkassa skall, i den mån så lean ske, till myndighet, som hand-
bar folkpensionering, olycksfallsförsälmng eller arbetstlöshetsförsäkring, av-
giva de yttranden ocli lämna det biträde i övrigt, som påkallas av myndig
heten. i övrigt slrall kassa tillbandagå statlig eller kommunal myndighet, for-
säkringsinrättning samt arbetsgivare med yttranden och upplysningar, i den
mån hinder enligt lag eller författning ej möter samt mera betydande olägen
het ej därigenom uppkommer för kassan.
00
frå
sen
ga
tal
ej
ans
. så
. iämö
§.lan
rel
: mö
rer
vi
59 §.
det åligger allmän sjukkassa att enligt bestämmelser, som utfärdas av till
synsmyndigheten, för annan sådan kassas räkning utgiva sjukhjälp och ut
öva sjukkontroll. även i övrigt skola kassorna genom samarbete underlätta
tillämpningen av denna lag.
de
60^ §.
allmän sjukkassas angelägenheter handhavas i enlighet med vad i denna
lag är stadgat av ombudsmöte och kassans styrelse.
an
att
h
sy
n
ombudsmöte.
61 §.
hetsområdet minst f^ton. består lakalsjukkassas verksam'
att ntcie mod 'll" onmuner, skall det antal ombud, som varje kommun hat ^^utse, med hansyn till kommunens invånarantal bestämmas i kassans stad^
i
¬
— 1947. nr 1. — 15
val av ombud skall avse två kalenderår, räknade från och med året näst
efter det, då valet sker. .beträffande
ombudsval i centralsjukkassa, vars verksamhetsområde ej ut-
göres enbart av stad, äger ombudsmöte eller efter dess bemyndigande kas
sans styrelse fastställa de föreskrifter, vilka erfordras utöver bestämmelserna
i denna lag och kassans stadgar.
62 §.
ombud må ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom
och den allmänna sjukkassan. ej heller må han deltaga i behandling av
fråga om avtal mellan kassan och tredje man, där han i frågan äger ett vä
sentligt intresse, som kan vara stridande mot kassans. vad sålunda stad
gats skall äga motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan
talan mot honom eller tredje man. ombud, som tillika är styrelseledamot, må
ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är
ansvarig, eller i val av revisor.
63 §.
till ombud må arvode ej utgivas; men resekostnad må, där ombudsmötet
. så bestämmer, ersättas efter billigaste färdsätt. i centralsjukkassa må där
jämte utgivas dagtraktamente enligt de grunder, som fastställas av ombuds
mötet, dock högst med vad som utgår till landstingsman vid tjänstgöring å
^ landstingsmöte.
64 §.
eöre den 1 juli varje år skall hållas ordinarie ombudsmöte, vid vilket sty-
; relsens förvaltningsberättelse och revisorernas berättelse framläggas. å detta
. möte skola följande ärenden företagas till avgörande:
a) frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid reviso
rernas berättelse omfattar;
b) val av styrelseledamöter och revisorer samt suppleanter för dem;
c) inom lokalsjukkassa, val av ombud i centralsjukkassan.
frågan om ansvarsfrihets beviljande må kunna uppskjutas till avgörande
vid nytt ombudsmöte.
65 §.
styrelsen för allmän sjukkassa äger, när den finner lämpligt, kalla ombu
den till extra ombudsmöte. enahanda rätt tillkommer tillsynsmyndigheten.
revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med
angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra ombudsmöte
att hållas så snart det pied iakttagande av föreskriven kallelsetid han ske.
har sådan påfordran skett, skola revisorerna ofördröjligen underrätta till
synsmyndigheten därom. efterkommer styrelsen ej inom en vecka revisorer-
nas^ påfordran, äga revisorerna själva utlysa ombudsmöte. äro icke samtliga
revisorer ense om ombudsmötes utlysande, gäller den mening, varom de flesta
förena sig, eller vid lika röstetal deras mening som anse extra ombudsmöte ej
böra hållas.
extra ombudsmöte skall ock av styrelsen utlysais, då det för uppgivet än
damål skriftligen påfordras av minst en tredjedel av samtliga ombud,
66 §.
ombudsmöte tiukommer, utöver vad i 64 § sägs,
a) att fastställa den allmänna sjukkassans förvaltningsstat för nästfoljan
de imlenderår;
b) att besluta angående överlåtelse av fast egendom eller belastande av så
dan egendom med inteckning för gäld;
¬
16 __ 1947. nr 1. —
m
d) ttt av^v*^ mio” ka^as ’ styrelse eller ■ "'
yndigheten hänskjutas till ombudsmöte.
67 §.
ä ombudsmöte må ärende, som ej wivit angivet i kallelsen till mötet,
företagas till avgörande, om det ej enligt 64 § skall forekomma a motet
omedelbart föranledes av ärende, som där skall avgöras, eller av tillsyns ■
digheten liänskjutits till ombudsmötet. , ''
hava de ärenden, som skola företagas till behandling' a ombudsmöte, ■
vit ombuden särskilt meddelade på sätt ocli å tid före mötet, som i stadga^
angåves beträffande kallelse till ombudsmöte, skall anses, som om ä
varit upptagna i kallelsen till mötet. ,.n i iönskar
lokalsjukkassa, att ärende skall upptagas till behandling å om
möte i den centralsjukkassa till vilken lokalsjukkassan är ansluten eller
kar ombud i lokalsjukkassa eller i centralsjukkassa, vars verksamhetso
utgöres enbart av stad, att ärende skall upptagas till behandling å omb
möte i kassan, skall lokalsjukkassan eller ombndet skriftligen anmäla detta
styrelsens ordförande, vilken, därest anmälningen inkommit inom erford
tid före mötet samt ärendet är av beskaffenhet att kunna företagas av så
möte, bar att tillse, att detsamma i kallelsen til] mötet uppföres bland ’
läggningsämnena.
de ärenden, som företagas till avgörande av ombudsmöte, skola, där ej fråh
är om val, förut vara vederbörligen beredda av den allmänna sjuklcassans
relse. val må beredas av därför särskilt utsedda ombud. vad nu sagts <q
val gäller även ärende, som av tillsynsmyndigheten hänskjutits till ombu4
mötet.
90
la
te
n
d
ef
ej
or
h
k
s
v
s
i r
varje ombud äger en röst. ombud må ej låta rösträtten utövas av annait
ombudsmöte är beslutfört, då mer än balva antalet ombud är närva
begares omröstnmg, skall sådan verkställas och utom vid val ske öppet.
beslut galler deu mening, om vilken de flesta röstande förena ‘
i-f mening,^ som biträdes av ordföranden. val av “dock vid lika rostetal genom lottmng.
djne, öviil?™? att leda förhandimgarna. dn
aemes överinseende skall genom styrelsens försorg föras nretokoll som
to^tefmmetllälf^^t k ‘l'!\’ ddtegande ombud. senast fyra
sans medlermir vara tillgängligt for den allmänna sj
t! i
styrelse ooh firmateekning.
69 §.69^beter,
i den mån^ dt^j äs^sdhav°™°^^^ besluta i kassans ängel"
skriven ordning ^ handhavas av ombudsmöte eller i särshlt r
ler- ^öt ledamot skalhäs^suppl^snt^ejtls f^
■utses av tillsynsmyndigheten, en^ledamo^^rb*^^ ”^^! ®^\®^ppleanten för ho .
cinalstyrelsen samt en ledamnf nnli i suppleanten för honom av m
där fråga är om centmlsjukkassa honom av landstinget
stad,_ av stadsfullmäktige hava två in ^®^^3' “ietsområde utgöres enbaxt .
tralsjukkasseområde, skali vartdera förenats till ett
ten for honom; utgöres centrakinkl-ao utse en ledamot och suppcentralsjulckasseområde
av landstingsområde och
¬
1947. nr 1. — 17
som ej deltager i landsting, ntses en ledamot och suppleanten för honom av
landstinget samt en ledamot och suppleanten för honom av stadsfullmäktige,
övriga styrelseledamöter och suppleanter väljas å ombudsmöte.
styrelse för lokalsjukkassa slmll bestå av minst fem och högst sju ledamö
ter. för ledamot skall finnas suppleant. en ledamot och suppleanten för ho
nom utses av styrelsen för den centralsjukkassa, till vilken lokalsjukkassan är
ansluten, övriga styrelseledamöter och suppleanter väljas å ombudsmöte.
är styrelseledamot förhindrad att tjänstgöra, skall till tjänstgöring i första
hand inkallas den för honom utsedde suppleanten.
70 §. ^
de styrelseledamöter, som skola väljas å ombudsmöte, utses för tiden från
det möte, då valet äger rum, till det ordinarie ombudsmötet andra året där
efter. av de första .gången vajda skall dock hälften eller, om antalet valda
ej är delbart med två, hälften av det med ett månskade antalet avgå vid det
ordinarie ombudsmötet året efter valet.
styrelseledamot må sldljas från uppdraget genom beslut av den som utsett
honom.
avgår styrelseledamot, som valts av ombudsmöte, innan den tid, för vil
ken han blivit utsedd, gått till ända och är styrelsen ej beslutför med kvar-
stående ledamöter och suppleanter, åligger det dessa att ofördröjligen föran-
•i' stalta om fyllnadsval.
71 §.
\ ledamot av styrelsen för allmän sjuldtassa skall vara svensk medborgare
samt medlem i kassan eller familjemedlem till sådan medlem. den som ej
råder över sig och sitt gods må ej vara styrelseledamot.
; 72 §. .
styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. äro både ord
föranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig till styrelsesamman
träde, äger styrelsen utse en ledamot att för tillfället föra ordet. vid styrelsens
sammanträden skola under ordförandens överinseende föras protokoll, vilka
skola till riktigheten bestyrkas av ordföranden och ytterligare en vid samman
trädet närvarande.
styrelsen är beslutför, då mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
till styrelsesammanträde skola dock, såvitt ske kan, samtliga ledamöter kal
las. såsom styrelsens beslut gäller den mening, om vilken de flesta röstande
förena sig, och vid lika röstetal den mening, som biträdes av ordföranden.
ledamot av styrelsen äger ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal
mellan honom och den allmänna sjukkassan eller rörande hans försäkring i
kassan. ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan kas
san och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara
stridande mot kassans. vad sålunda är stadgat äger motsvarande tillämpning
beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje
man.
minst sex veckor före det ordinarie ombudsmötet skall styrelsen till revi
sorerna avlämna en av styrelsens ledamöter underskriven förvaltningsberättelse
för det senast förflutna året.
styrelsen skall varje kalenderår upprätta förslag till förvaltningsstat för
nästföljande år. förslaget skall hållas tillgängligt för medlemmarna minst två
veckor före det ombudsmöte, å vilket förslaget skall behandlas.
o . “^3 §.styrelsen
äger bemyndiga styrelseledamot eller befattningshavare hos den
allmänna sjukkassan att teckna kassans firma (firmateclenare) samt uppdraga
åt styrelseledamot eller befattningshavare hos kassan att å styrelsens vägnar
3 —i7002^. svensk författningssamling 19i7, nr 1.
¬
18 _ 1947. nr 1. —
fatta beslut i de löpande förvaltningsangelägenbeter, beträffande vhka
^^^tyrflsen äger handla å kassans vägnar i förhållande till tredje man
företräda kassan inför domstolar och andra myndigheter. samma behörighet
tillkommer firmatecknare. inskränkning i befogenhet som nu sagts är, i
mån ej annat följer av vad i denna lag stadgas, utan verkan mot tredje man;
med mindre han ägt eller bort_ äga kännedom om inskränkningen. bestämmelse;;
innefattande sådan inskränkning, må ej re^streras.
fö
sa
ml'i'd. utcllllit? öd<\idll xxxct' ” *• ^ ^
har styrelsen bestämt, att rätten till firmateckning ma av_ lirmateeknaie
utövas allenast i förening med annan, skall det lända till efterrättelse.
fö
/•
74 §.
skriftlig handling, som utfärdas för allmän sjukkassa, bör undertecknas mei
kassans firma. vid firmateckning skola de som teckna firman även undfer^
skriva sina namn. har handlingen ej undertecknats med kassans firma ock
framgår ej av dess innehåll, att den utfärdats å kassans vägnar, svara de, soöi'
underskrivit handlingen, för vad genom denna må hava slutits, en för alla ock
alla för en, såsom för egen skuld. sådan ansvarighet skall dock ej åvila under
tecknarna, där av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick, att
den utfärdades för kassan, samt den till vilken handlingen ställts av kassatt
erhåller behörigen underteclmat godkännande av bandlingen utan oskäligt
dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts
gällande mot undertecknarna.
75 §.
angående behörighet att för allmän sjukkassas räkning mottaga delgivning
i rättegång är stadgat i rättegångsbalken; och skal] vad i sådant avseende gäl-
ler äp motsvarande tillämpning, då annat meddelande skall delgivas kassan.
vall styrelsp väcka talan mot kassan, skall styrelsen ' utlysa ombudsmöte
tor val av stä iforeträdare att föna. kassans talan i tvisten. stämning skall an^
ses delgiven, da den blivit föredragen å mötet.
u
m
a
b
a
. k
a
fa
76 §.styrelsen
och firinatecknare i allmän sjukkassa skola i sin förvaltning av
kassans angelagpbeter ställa sig till efterrättelse denna lag och andra^for
verksamhet plknde författningar samt kassans stadgar så ock de före-sräl
f firmatecknai^,":; stysen med:
<ieias, dar de ej finnas strida mot denna lag eller annan författn^g.
77 g ^
delar gäu^txä,tfande ” ?uppirant styrelseledamot skall i tdllämplip
-»^tändigteten, att förut-
1c
e
sä
: sä
ve
5)
di
k
sa
m
räkenskaper, fonder oeh revision.
ej
b
m
rifterädi ”“‘ait^smyndks “‘'tt mä särsldlda före
mlikt bnlrfnr^y,«.oi ----- sniyndigbeten att galla ntnvpr dpm
-------- v/jlu. uuhio
^^^^kkassan* " a'livisningar, som lämnas av cen-
samt vara verkställd inomweinkkassa
före rltäetpäl ”^”^ “““
4
¬
— 1947. nr 1. — 19
särskilda räkenskaper skola källas för den obligatoriska försäkringen ock
för den frivilliga försäkringen.
79 §.
då kokslut är uppgjort för centralsjukkassa, skall till särskilda fonder av-
sättas it..-, „a)
vad av kassans inkoraster från den obhgatonska försäkringen ej åtgått
för löpande utgifter under det år bokslutet avser (fonden för den obligatoriska
försäkringen);
b) vad av inkomsterna från den frivilliga försäkringen ej åtgått för löpande
utgifter under nämnda tid (fonden för den frivilliga försäkringen).
vardera fondens kapital ock avkastning inå tagas i anspråk allenast i den
mån beträffande vederbörande försäkring inkomsterna ej förslå till täckande
av löpande utgifter.
tillgångar motsvarande ifrågavarande fonder skola redovisas-
1) i obligationer, som utfärdats eller garanterats av staten;
2) i sveriges allmänna hypoteksbanks eller konungariket sveriges stads-
k3'^potekskassas obligationer;
3) i fordringsbevis, utfärdade av riksbanken, postverket, svenskt bank
aktiebolag, svensk sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit;
d) i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade
av svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande erhållit
konungens tillstånd;
5) i skuldförbindelser, för vilka kassan äger säkerhet genom inteckning uti
annan i stad, köping eller municipalsamkälle belägen fas-tigket än industri-
, fastighet eller uti jordbrulrsfastigket å landet, allt inom sextio procent av se-
nast fastställda taxeringsvärde, därvid i taxeringsvärdet å jordbruksfastighet
icke må inräknas värdet av växande skog, dock att i varje fall åbyggnad å
egendom skall, för att inteckning i egendomen må godkännas, vara brandför-
säkrad i något med vederbörligen fastställd bolagsordning försett brandför
säkringsbolag inom riket;
6) med tillsynsmyndighetens medgivande i fastighet, avsedd för kassans
verksamhet; och skall i fråga om brandförsäkring av åbyggnad gälla vad vid
5) stadgas.
^ utan hinder av vad ovan föreskrivits må centralsjukkassa med tillsynsmyn
dighetens medgivande såsom tillgång i fondema redovisa lån till lokalsjuk
kassa, så ock värdet av inyentarier, som anskaffats för centralsjukkassans verk
samhet, under förutsättning dock att nedskrivning av sagda värde sker med
minst en tiondel varje år.
80 §.
^ då bokslut är uppgjort för lokalsjukkassa, skall vad av kassans inkomster
åtgått för löpande utgifter under det år bokslutet avser avsättas till fond.
beträffande denna fond skall vad i 79 § andra och tredje styckena stadgas äga
motsvarande tillämpning.
81 §.
styrelsens förvaltning och den allmänna sjukkassans räkenskaper skola
granskas av revisorer.
årligen skola utses inom centralsjukkassa tre och inom lokalsjukkassa två
revisorer samt lika många suppleanter för dem. inom centralsjukkassa utses
en revisor och en suppleant av tillsynsmyndigheten samt övriga revisorer och
suppleanter av ombudsmöte. inom lokalsjukkassa utses en revisor och en supp
leant av styrelsen för centralsjukkassan samt den andre revisorn och suppleantjen
av ombudsmöte i lokalsjukkassan.
¬
20 — 1947. nr 1. —
revisors uppdrag utgår ej före det ordinarie ombudsmöte, vid vilket sorernas
berätfels^framlägges. revl^or ma skiljas fran uppdraget genom é
t *t ^ 2.j. 1..
v na
fö
sl
n
bö
sä
bewffande bokföring ^^ikt i efe.4 -
miska förhåll anden, som med hänsyn till kassans verksamhet erfordras fe
srag^t. till revisor må ej utses den som är i kassans eller styreleeledam| f
tjänst, ej keller nära ankörig till styrelseledamot.
82 §. „ • revisor
äger när som kelst inventera kassans medel ock övriga tillgån^j
samt granska dess böcker, räkenskaper och andra_ kandlm^r btyrelsen dl^
verkställande tjänsteman, varom i 84 § sägs, ma ej vagra att larrma av revisc|
begärd upplysning angående förvaltningen. .. i r- t •n ^revisorerna
kava att ställa sig till efterrättelse de sarskilda foreskrifki;
som tillsynsmyndigketen meddelar, så ock de särskilda löreskniter, som me^
delas av ombudsmöte ock ej innefatta inskränkning i revisorernas i lag sta^.
gade befogenhet eller eljest strida mot lag eller föifattmng eller mot kassans
stadgar. , , » i ^revisorerna
skola för varje räkenskapsår över granskmngen avgava en av be
dem underskriven berättelse, som skall överlämnas till styrelsen minst två vep.
kor före det ordinarie ombudsmötet.
an
m
li
ri
talan mot styrelse och revisorer.
83 §. . , i d
varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas berätteke vi
omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades å ombudsmöte j k
skall anses, som om ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad.
utan binder av att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvaltningese ■
som grundas på att styrelseledamot begått brottslig handling, kunna mot ko- '
nom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även nämndj
handling.
talan för allmän sjukkassa om skadestånd mot revisor på grund av hans
uppdrag ma ej anställas, sedan två ar förflutit från det revisorernas berättelsö
framades å ombudsmöte, såvida icke talan grundas på att revisor begått brotts
lig kandkng.
ej
vä
gå
re
befattningshavare hos allmän sjukkassa.
ö4 g.vas°ans^^
sjukkassa skau, därest tulsynsmyndigketen ej annat medgiver,
vara ansklld en verkställande tjänsteman, vilken i enlighet med de anvisning'
sls. kassans ^relse, kar att leda arbetet inom kassan. verk-
styrelseledamot, äger närvara vid stvrelseas'xänd "f- ^netej ""i
•j 1 besluten. ,entledigas
i centralsjukkassa av till- vsistffiande
tiäusw» “ eentralsjukkassans styrelse. inasj.
av i^'ssans sätilsa^ av
tiltetoo^che^esj'^tl'^"* altan sjukkassa än verkställande tjänsten)^
skall dock rfter i 3® § ^}å
»r oentralsjukkassas horande tiusättas ooh entledigas av mediei*
t
¬
— 1947. nr 1. — 21
v.:
nalstyrelsen. kassan är idettäffande avlönings- oc il andra anställningsvillkor
för sådan läkare pliktig ställa sig till efterrättelse de_ anvisningar, som på för
slag av medicinalstyrelsen meddelas av tillsynsmyndigheten.
förhållandet mellan oentralsjnkkassa och därtill ansluten lokalsjukkassa.
86 §.
lokalsjnkkassa ansvarar för utgivandet av ersättning enligt den obligato
riska sjukvårdsförsäkringen. av utgifterna härför äger kassan att från veder
börande centralsjukkassa återfå tre fjärdedelar eller, i fråga om sjukvårdser-
sättning till bam, som i 7 § andra stycket avses, hela beloppet.
med avseende å sjukbjälp enli^ den obligatoriska sjukpenuin^örsäkringen
ansvarar lokalsjukkassa för de nittio första sjukhjälpsdagama vid varje sam
manhängande sjuklighetstillstånd samt centralsjukkassa för tiden därefter.
87 §.
lokalsjukkassa har att på be^ran av den centralsjukkassa, vartill den är
ansluten, utöva nödig sjukkontroll och att för centralsjukkassans räkning ut
betala sjukbjälp.
i fråga om den frivilliga försäkringen har lokalsjukkassa därutöver att en
ligt centralsjukkassans bestämmande för dess räkning meddela sådan försäk-
, ring samt att handhava uppbörden av avgifterna för densamma.
: 88 §.
"■ä centralsjukkassa är pliktig att enligt de närmare bestämmelser, som utfär-
: das av tillsynsmyndigheten, utan ersättning biträda ansluten lokalsjukkassa
vid dennas bokförings- och statistikarbete samt jämväl i övrigt bistå lokalsjnk-
kassan i dennas arbete.
utan särskilt bemyndigande äger centralsjukkassa granska ansluten lokal-
sjukkassas räkenskaper och övriga handlingar samt inventera dess medel och
värdehandlingar. sådan granskning och inventering skall verkställas minst en
gång årligen.
representant för centralejukkassa äger närvara vid ombudsmöten och sty
relsesammanträden i ansluten lokalsjulikassa.
sjukkontroll
89 §.
alhuän sjukkassa skall genom anordnande av sjukkontroll tillse att miss
bruk av försäkringen hindras. lokalsjukkassa har därvid att iakttaga de före
skrifter, som lämnas av centralsjukkassan.
tillsynsmyndigheten äger utfärda erforderliga föreskrifter angående sjuk
kontrollens anordnande.
90 §.
hos centralsjukkassa skola förtroendeläkare till erforderligt antal vara an
ställda.
förtroendeläkare skall biträda vid sjukkontrollen inom centralsjukkassans
verksamhetsområde samt även i övrigt tillhandagå kassan i frågor, som kräva
medicinsk sakkunskap. han skall även söka främja samarbetet mellan allmän
sjukkassa och inom dess område verksamma läkare.
registrering o oh tillsyn.
91 §•i
denna lag föreskriven registrering av och tillsyn å allmänna sjukkassor
handhaves av en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.
¬
22 _ 1947. nr 1. —
;■
m
so
ta
ho. «lls —
^s"atf9^ss “ering elte vilkas intagande i regisfeet eljest är ell|
varder föreskrivet. 92
§. o
a -1 +iii oiiivlri^^^prpftistret skall göras skriftlig-en. vid anmälan om bfe slut “anrfende aäande a? stadgar eller ändring av stadgarna skola foga^
är anmälningen avser antagande av stadgar, tva exemplar av stadgarna jämjj
sfrift av pfotokoll vid ombudsmöte, utvisande att stadgarna bliyit anw
samt, där anmälningen avser ändring av stadgarna,! tva exemplar aysmf „
ot protokoll som förts i ärendet. nu nämnda haudlm^r skola vara till *
tigketen sts^kto av notarins publieus eller med styrelseledamöternas egeniäi. li
til
tis
oc
un
di
tilär bemyndigad att lcviixma, ---- ...... ... —...
sin av vittnen sl^^kta namnteckning, skall yid ansökningen logas en sarskile
bilaga, därå namnteckningen finnes ocb blivit styrkt av vittnen. vad nu sag^ä
skall äga motsvarande tillämpning, da anmälan sker att styrelseledamot ellei
suppleant blivit utsedd eller att eljest någon, ensam eller i förening med afr
nan, blivit berättigad att teckna firman.
öv
fö
93 §. v
ve
fö
vid registrering av allmän sjukkassa skall tillsynsmyndigbeten låta i is-
gistret införa
1) dagen för stadgarnas antagande;
2) kassans firma;
3) den ort, där styrelsen bar sitt säte;
4) varje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon, ensam
eller i förening med annan, är berättigad latt teckna kassans firma, demms
fullständig, namn ocb hemvist;
5) av vilka ocb buru kassans firma skall tecknas, där den ej tecknas alle*
nast av styrelsen.
det ena av de till tillsynsmjmdigbeten ingivna exemplaren av stadgarna
skall förses med bevis om antagandet till allmän sjukkassa ocb registreringen
samt återställas till sökanden.
m
u
r'fo
al
v
va
in
94 §.
anmäles ändring i förbållande, varom inskrivning skett i registret, skauj
bar re^trenng . beviljas, vad sålunda anmälts anmärkas i registret. samma
tag ^ller där åt administratörer på sätt i 99 § sägs uppdragits att bandba\:3
aijman sjukkassas angelägenheter eller sådant uppdrag nppbört.
registreras ändrmg i allmän sjukkassas stadgar, skall ena exemplaret av
det protokoll som innehåller beslutet om ändringen, återställas till sökande?,
lorsett men bevis om registreringen.
te
sk
lä
st
eg
m
de
sa
si
ra
95 §. di
allm^s^nvs!?/'?®'' '^^rvid fogade handlingar skola, särskilt för varjd
aiiman sjukkassa, forvaras sasom bilagor till registret.
so
■to-*
96 §.
om ändringen.
¬
— .1947. nr 1. —
97 §.
2s
det åligger allmän sjukkassas styrelse att varje år före utgången av juli
månad till tillsynsmyndigheten ingivo. styrkt avskrift av styrelsens och revi
sorernas berättelser angående föregående räkenskapsår samt av protokoll, upp
tagande de beslut, som ombudsmötet fattat i anledning av nämnda berättelser.
tlentralsjukkassas styrelse har att inom tid som i första stycket sägs till
tillsynsmyndigheten ingiva i enlighi.d med fastställt formulär upprättad sta
tistisk redogörelse rörande den verksamhet, som under året drivits av kassan
och envar av de till denna anslutna lokalsjukkassorna. redogörelsen skall vara
underskriven av styrelsens ordförande och kassans verloställande tjänsteman.
finner tillsjmsmyndigheten nödigt att ay allmän sjukkassa infordra ytter
ligare upplysningar, skola sådana ofördröjligen lämnas av kassans styrelse.
allmän sjukkassas styrelse är pliktig att när som helst bereda tillsynsmyn
digheten eller dess ombud tillfälle att inventera kassans medel samt att granska
kassans böcker, räkenskaper och andra handlingar så ock att lämna dem tillträde
till ombudsmöte.
98 §.
tillsynsmyndigheten skall tillse, att allmän sjukkas^ verksamhet står i
: överensstämmelse med denna lag och andra rörande verksamheten utfärdade
författningar och föreskrifter. tillsynsmyndigheten har vidare att övervaka.
^ verksamhetens ekonomiska utveckling och därvid, om så finnes erforderligt,
’^4 försäkringstekniskt utreda kassans ställning. jämväl i övrigt skall tillsyns
myndigheten vaka över verksamheten samt tillhandagå kassan med råd och
upplysningar.
tillsynsmyndigheten äger fastställa för kassornas verksamhet erforderliga
formulär; och kassa är pliktig att i föreskriven ordning begagna formulären.
99 §.
finner tillsynsmyndigheten, att anledning till anmärkning förekommer mot
allmän sjukkassas verksamhet, äger tillsynsmyndigheten meddela kassan an
visning att vidtaga den åtgärd eller den förändring av verksamheten som prö
vas erforderlig, därvid tillsynsmyndigheten skall bestämma viss skälig tid,
inom vilken anvisad åtgärd eller förändring skall hava vidtagits.
underlåter kassan att ställa sig sålunda meddelad anvisning till efterrät
telse, må tillsynsmyndigheten uppdraga åt två eller flera personer att i egen
skap av administratörer handhava kassans angelägenheter under viss tid, dock
längst intill dess, efter nyval av ombud som i 61 § avses, ombudsmöte utsett
stj^relseledaraöter och dessa trätt i tjänst. administratörer hava att i denna
egenskap fullgöra de på' ombudsmöte och styrelse enligt denna lag ankom
mande åliggandena, dock ej sådana som i 64 § avses, och skall i tillämpliga
delar beträffande dem gälla vad i denna lag stadgas angående ombudsmöte
samt styrelse euer styrelseledamöter. det åligger administratörer att ställa
sig till efterrättelse de särskilda bestämmelser angående uppdragets fullgö
rande, som må utfärdas av tillsynsmyndigheten.
uppdrag att vara administrator må när som helst återkallas av tillsynsmyn
digheten. arvode till administrator skall utgivas av kassan efter de grunder,
som fastställas av tillsynsmyndigheten.
100 §.
närmare föreskrifter om tillsynsmyndighetens organisation samt om sjuk-
kasseregistrets förande och tillsynsmyndighetens verksamhet i övrigt medde
las av konungen.
¬
24 _ 1947. istr 1. —
besvär m. m.
101 §. ^ . över
allmän sjuldtassas beslut i ärende angående forsaking enli^ ^
lag må idagan föras hos tillsynsmyndigheten genom besvär, vilka skola
lämnas till kassan eller dit insändas med posten. jd^varen skola hava ko
mit kassan tiuhanda senast inom en månad efter det klag^den erhållit kgj,.
nedom om beslutet. kassan har att inom "^å veckor därefter med eget yji,
ta
urgor ej ninaer lor uesvartijuis ajijpuigu.uiic
tillsynsmyndigheten före utgången av den stadgade besvärstiden. i så
fall skall tillsynsmyndigheten omedelbart överlämna besvären till kassan
behandling som ovan sagts.
tillsynsmyndigheten äger, ändå att klagan icke förts, till prövning
taga ärende som i första stycket avses.
a
de
102 §. efcg
ti
y.
uppstår tvist mellan allmänna sjukkassor angående tolkning eller tillän^
ning av denna lag, skall tvisten på yrkande av någon av kassorna avgo
av tillsynsmyndigheten.
103 §. ; ■
mot tillsynsmyndighetens beslut i fråga, varom i 101 och 102 §§ förnfi. \
les, må talan fullfölj^ allenast såframt tillsynsmjmdigheten lämnat tillstånl m
därtill. sådant tillstånd skall lämnas där någon av dem som inom tillsyns- -j:
myndigheten deltagit i behandlingen av ärendet uttalat avvikande meniig
sa ock där tillsynsmjmdigheten finner utgången av ärendet vara av synnei- -
ig betydelse för part. klagan föres hos konungen genom besvär, vilka skoli:, ^
miamnas eller insändas med posten till socialdepartementet. besvären sköliv
departementet senast inom en månad efter det hagande - erhållit
del av tillsynsmyndighetens beslut.
som nni "l? tiusynsmyndighetens beslut i mgl,
asorlkk fturdl? ^ där ej tiusynsmyndigheta
ovm i ordning äu ;
so
s
ä
al
sr
särskilda bestämmelser. as
tilskmml^pt n
betalas behörig ands^beräknad ef t kassans fondmedel é
digheten. ’ gninder som fastställas av tillsynbmyh'
låta sin rörelse oeli sina'ti%än^f'4° “®?? s ^ororduar, helt eller delvis öva
sen helt, skall kassan gå i ifkvätim t överlåtes rörf
telse av kassas rörelse eller s sknde fn
^,1 frå^ om allmän sintts stvlj « ’*«dation ej fattas,
tillämpliga delar gälla vad i sådant ^pp^-ösning skall i övrig^
^deretödsföreningar, därvid dock 4all in^tt^^ fmnes föreskrivet i lagen förekommande
hänvi-<tnin ^ ^ nämnda lag beträf
styrelseledamot skall avse l>es«lmmelse\sim ‘f£t®l “f^“'^®
¬
— 1947. nr 1. — 25
105 §.
fordran å sjumijälp, som innestår hos allmän sjnkhassa, må ej för gäld
tagas i mät.ej
heller må rätt till sjukhjälp överlåtas, innan den försäkrade är berätti
gad att lyfta sjukhjälpen.
106 §.
har försäkrad genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att full
göra stadgad anmälningsskyldighet eller annorledes förorsakat, att sjukhjälp
till honom eller hans familjemedlem obehörigen utgått eller utgått med för
högt belopp, eller har någon eljest obehörigen euer med för högt belopp upp
burit sjukhjälp, och har han skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske
av vad för mycket utbetalats, där ej i särskilt fall anledning är att helt eller
delvis eftergiva återbetalningsskyldighet.
i fall, som i denna paragraf avses, må i avräkning å vad för mycket ut
gått innehållas skäligt belopp av försäkrad tillkommande sjukhjälp, som där efter
förfaller. har försäkrad, till vilken sjukhjälp felaktig utbetalats, över
gått till annan sjukkassa, må sådan avräkning ske även å den sjukhjälp, var
till han må vara berättigad från nämnda kassa.
107 §•
allmän sjulrkassa äger ej av den som framkallat sjukdom hos annan eller
eljest i anledning av sjukdomen är pliktig att gälda skadestånd till försäkrad
w åtwkräva sina utgifter för utgiven sjukhjälp.
är någon på grund av vållande euer eljest pliktig att till försäkrad gälda
’’^ skadestånd i anledning av sjukdomsfall, skall från skadeståndet avräknas vad
den försäkrade på grand av den obligatoriska försäkringen uppburit eller ägt
uppbära från allmän sjukkassa.
; . 108 §.
• styrelseledamot, verkställande tjänsteman eller revisor i allmän sjukkassa,
som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslöshet till
skyndat kassan skada, är pliktig att till kassan utgiva ersättning för skadan.
äro flera ersättningsskyldiga, skola de svara för ersättningen en för alla och
alla för en. sinsemellan skola de taga del i ersättningens gäldande efter vad
som prövas skäligt naed hänsyn till den större eller mindre skuld, som fumes
ligga envar av dem till last, samt till omständigheterna i övrigt,
j vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, där styrelseledamot eller
. annan, som i första stycket avses, genom att överträda denna lag eller före
skrift, som meddelats med stöd av densamma, eller kassans stadgar uppsåtli
gen eller av vårdslöshet tillskyndat tredje man skada.
109 §.
styrelseledamot, revisor och befattningshavare hos allmän sjukkassa må ej
till obehörig yppa något om enskilds personliga förhållanden, varom han i sin
nämnda egenskap erhållit kunskap, eller utlämna handling, till vilken han i sådan
egenskap erhållit tillgång.
den som bryter mot vad i första stycket är stadgat straffes med dagsböter. böterna
tillfalla kronan.
^ ...................... 110 §.
^ ejonungen äger träffa överenskommelse med främmande makt om tillämp-
ning av denna lag å andra dess medborgare som vistas här i riket än dem å vilka
lagen eljest är tillämplig.
4 —i7002i. svensk författningssamling 1947, nr 1.
¬
26 __ 1947. nr 1. —
'tk
-4 sju
ligpå
bil
ej
syme
bö
om lagens itraftträdajide m. m.
1 1 11 • inåii pi nedan annorlunda stadgas, träda ide^finiuls?
vid vilto tidpunkt förordningen den 26 mm 1931 (nr
om erkända sjul^assor uppkör att liänvisning till stadgande, go.erss“
vselänä äall den bestän»elsen i
inom sex månader för registrering anmäla beslut om sadan andj^g effej.
konunes ej anmaningen, skall tillsynsmyndigbeten for^sla andnng av fore
ens firma och, sedan föreningen erhållit tillfälle att yttra sig over forsl
suta i ärendet. om beslutad ändring skall tiesynsmyndigheteu oford .
gen nnderrätta föreningen, över beslutet ma besvär anföras i den ordning,
i 79 § lagen om understödsföreningar sägs. sedan beslutet vnnnit laga
skall i nnderstödsföreningsregistret införas_ anteckning om ändringen samt h
vis om firmans nya lydelse tillställas föreningen.
1
ka
u
all
ka
st"
ga
■tr"
:fo
-f-
t öv
i-19
antagande av allmänna sjukkassor m. m.
112 §.till
allmän sjukkassa skall i första hand antagas erkänd sjuklcassa, stra : '
är verksam inom det för den allmänna sjukkassan avsedda verksamhetson-. ^
rådet. ...landsting
ävensom stad, som ej deltager i landsting, svarar för att aumsn
centralsjukkassa finnes för landstingsområdet eller staden. ansvar för att all
män lokalsjukltassa finnes för lokalsjulckasseområde åvilar den eller de inon
lokalsjnkkasseområdet belägna kommunerna.
no
en
113 §. r
en
ansökan om antagande till allmän sjulaassa skall göras av styrelsen för d|i ^
förening, som önskar bliva antagen till allmän sjuldcassa. ansökan skall vaii-;
tillsynsmyndigheten tillhanda före den 1 januari 1949, då fråga är om v
gande till centralsjukkassa, samt före den 1 juli 1949, såvitt angår antagm^ ‘"i
till lokalsjnkkassa. tillsynsmyndigheten må dock med hänsyn till särshl £»
omständigheter medgiva, att ansökningen ingives senare. vid ansökning®
skola fogas de uppgifter tillsynsmyndigheten bestämmer.
innan förening antages till allmän sjukkassa, skall den hava antagit s
•gar, ayfattede-på sätt i 56 § sägs, varjämte i fråga om lokalsjukkassa til
msmdigheten skall inhämta yttrande i ärendet från styrelsen för den cen ,sjukkassa,
till vilken lokalsjnkkassan skall vara ansluten. jj
erss i första och andra styckena sägs eller e ^ v
låteli ^"^,^'^‘i.säassas antagande till allmän sjukkassa eller för ö - el
§ förmäles, skall, utan hinder av att för den erk" o-l sj^kassan
galla bestämmelser av annat innehåll vara eiltig-t därest deisvnsxnd^tr^"^'^ ”^,^
hiträtts av de flesta röstande samf godlknnes av ^
d sedermera utan tillsynsmyndig ,kassa
som e-iortc and^ ansökan om antagande till allmän sj i•dande.
^ ^ beslutet, är för den erkända sjukkassan
le
fö
d-
di
e
6
¬
— 1947. nr 1. —
114 §.
27
,söker mer än en förening bliva antagen till centralsjukkassa eller lokal
sjukkassa för samma område, skall tillsynsmyndigketen, där så finnes lämp
ligt, söka få till stånd överlåtelse enligt 66 § lagen om understödsföreningar
på en av föreningarna av den eller de andras rörelse eller på en för ändamålet
bildad förening av samtliga de sökandes rörelse. _kan överlåtelse som nu sagts
ej åvägabringas eller finnes sådan lämpligen ej böra ifrågakomma, kar till
synsmyndigheten att pröva, vilken förening som må anses lämpligast, därvid,
med beaktande jämväl av vad i 112 § första stycket sägs, hänsyn särskilt
hör tagas till föreningarnas medlemsanslutning inom verksamhetsområdet.
115 §.
antages erkänd sjukkassa till allmän sjukkassa och skola medlemmar i
kassan enligt denna lag vara försäkrade i__annan allmän sjukkassa eller sker
utsträckning av den tid, under vilken i fraga om medlemmar i kassan annan
allmän sjukkassa skall ansvara för utgivandet av sjukpenning, är den förra
kassan pliktig att, i den omfattning och den ordning tillsynsmyndigheten be
stämmer, till den senare kassan överföra medel, som vid tidpunkten för anta-
■gandet funnos avsatta för sjukhjälpsverksamhetens bedrivande.
till sjukhjälpsfond avsatta medel, som i samband med denna lags ikraft-
trädande tillföras allmän central sjukkassa, skola enligt tillsynsmyndighetens
bestämmande fördelas mellan fonden för den obligatoriska försäkringen och
"^'' fonden för den frivilliga försäkringen.
‘-r antages erkänd sjukkassa ej till allmän sjukkassa och har dess rörelse ej
överlåtits på sätt i 114 § sägs, skall kassan utan särskilt beslut den 1 juli
.1950 träda i likvidation. sådan kassa är, utan hinder av vad därutinnan må
,f,vara föreskrivet i kassans stadgar, pliktig att, enligt de föreskrifter tillsyns-
ämyndigheten meddelar, till den eller de allmänna sjukkassor, till vilka med-
|i^lemmama skola höra, överföra de medel som vid utgången av juni 1950. fun-
l^-nos avsatta till sjukhjälpsfond.
il 116 §.tör
lokalsjukkassa samt centralsjukkassa, vars verksamhetsområde utgöres
^ k enbart av stad, skola före den 1 mars 1950 utses ombud för 1950 och 1951
f "^års ombudsmöten. lokalsjukkassa skall före den 1 maj 1950 för samma tid
lutse ombud i den centralsjukkassa, till vilken den är ansluten. vid val av
j"| som nu sagts, skall i .stället för vad i 61 § tredje stycket stadgas gälla,
^^^att ombudet skall vara myndig svensk medborgare, som är mantalsskriven
inom kassans verksamhetsområde.
. möte med ombud, som i första stycket avses, skall hållas i lokalsjukkassa
^ ; före den 1 maj 1950 och i centralsjukkassa före den 1 juni 1950. å sådant
möte skola utses de styrelseledamöter, revisorer och suppleanter för dem, vilka
enligt denna lag skola väljas å ombudsmöte.
de som hava att utse övriga styrelseledamöter och revisorer jämte supp-
leanter i allmänna sjukkassor skola göra detta, vad beträffar centralsjukkassa
' före den 1 maj 1950 och såvitt angår lokalsjukkassa före den 1 juni 1950.
därvid skall beträffande styrelseledamot och suppleant för sådan i stället för
vad i 71 § sägs om medlem i kassan eller familjemedlem gälla, att ledamoten
eller suppleanten är mantalsskriven inom kassans verksamhetsområde. upp
gift å de sålunda utsedda skau senast nämnda dagar tillställas tillsynsmyn-
j digheten och vederbörande kassa.
® styrelse, som i 116 § avses, skall icke^träda i tjänstgöring förrän den 1 juli
" 1950; dock tillkommer det dessförinnan sådan styrelse i centralsjukkassa att
’ enligt vad i 116 § tredje stycket stadgas utse de styrelseledamöter, revisorer
¬
28 _ 1947. nr 1. —
sa övri^ äger mtill nämrfa ti
den enligt äldre bestämmelser ntsedda styrelsen dor lorenmg, som. anta *
allmän sjukkassa, vidtaga sådana åtgärder som erfordras i anledning av
lags ikraftträdande. e n
e
övergångsbestämmelser för medlemmar i erkända sjujfckabsor, ^
118 §.
■i. e
i samband med ikraftträdandet av denna lag skall envar, som vid n "
av 1949 var medlem i erkänd sjukkassa ocb som är försäkringspliktig
lagen eller för vilken försäkringsplikt förelegat om ban fyllt sexton år,
föras såsom medlem till den allmänna sjukkassa ban skall tillböra. * ^'
fande medlem, som sist sagts skall ej gälla vad i lagen stadgas an
familjemedlem.
■sådan gift kvinna, som i 6 § första stycket avses ocb som vid utgångea
1949 var medlem i erkänd sjukkassa, skall vid lagens iknaftträxlande öve
till vederbörande allmänna sjukkassa såsom familjemedlem.
e
ö
ä
119 §.
vid tillämpningen av vad i 6 § andra stycket a) stadgas skall beträf
medlem i erkänd sjukkassa, som vid utgången av juni 1950 vårdas å sjå.. ,
var^an^lt, medräknas den tid sjukhusvården pågått före lagens ikraftbi! :- s®-
iuiii 1950 var medlem i erkänd sjukka3"l4
^ gerund av nämnda stadgande vara undantagen från ib •'
x o . » 1^0 g.ftå/erssrukl2nslfyia^de^gula' ’''* “‘®°‘‘
sjukpemiij;
&rund av samma sjuklighetstillstånr^ilu ^ att utgiva sjubpenimg
<len ifrågavarande .sjukdom» ™
bära sjukpenning^^äigt^ de^^?usue-p^^^^^^^iq?n^»^^ likväl ti®
föreskrifterna. ^ ^950 å bonom tillämplig:,
föf det sammanbängande°sjsighetstilltr^^lq sj^j^panniagförsäknad sklilj
gången av juni 1950 å den föreäkrade^h-^^^^^^
till sjukpenning, i den mån ba-n ^hampliga bestämmelserna om«r
längre .tid ta eljest eutr atsnrå ’=v«%ad till ejukpe ,fr läng?e.tidl; essffl 'i? ejukp= ,
an som eljest skolat tillkomma bnnr>t^ dmng for viss tid med högre bel
baratillägg för den tiden. sasom sjukpenning jämte make-
juni 1950 varmedkml'l.rs®^ -i ^är den som vid utgåugenmi
1950 var medlem i erkänd^ siutkacq^^^^t ’ utgången
d3 av sjubdom^ som nppbära sj ..
vilken rätt till sjukpennincr^r^. samband medförsäkrade,
^frånsett sjukkassa förelegat.ää.
ät*ä‘ä -ii- ■
!-°“^^^^fö^skrlde bafät beloppet av
e bestämmelser om sjukhjälp skola tidlmpa/^ ^
r
r
■f.
¬
— 1947. nr 1. — 29
121 §.
sådan medlem i allnmn sjukkassa, som vid utgången av juni 1950 var mod
em i erkänd sjukkassa, må utan kinder av att kan ej uppfyller de i 47 §
ndra ^tycket stadgade villkoren erkålla frivillig försäkring, såframt kan före
en 1 oktoker 1950 gör framställning därom. _
där på grund av före den 1 juli 1950 gjord _ ansökan frivillig försäkring
eviljas någon, som den 1 april 1950 i erkänd sjukkassa kade försäkring för
er omfattande sjukkjälp än som tillkommer konom enligt den okligatoriska
" ’rsäkringen, skall väntetid icke tillämpas; dock skall i fall som nu sagts vad
50 § förste stycket andra ock tredje punkterna stadgas äga motsvarande
därest f'allmän sjukkassa storleken av avgiftema_ för den frivilliga för-
"kringen gjorts beroende av medlemmens ålder vid inträdet i den frivilliga
örsäkringen, skall beträffande medlem som överförts från erkänd sjukkassa
änsyn tagas till bans ålder vid inträdet i erkänd sjukkassa eller, om kan
medelbart före inträdet i sådan kassa tillkört annan statsunderstödd sjuk-
5sa, vid inträdet i kassa, av sistnämnda slag.
, övergångsbestämmelser för andra än medlemmar i erkända sjukkassor.
122 §.
- det åligger envar, som före den 1 juli 1949 fyllt femton år ock jämlikt
3 idenna lag skall vara försäkringspliktig, att, därest kan ej vid utgångm av
b ^49 är medlem i erkänd sjukkassa, före den 1 februari 1950 anmäla sig till
d fnträde i vederbörande allmänna lokalsjukkassa eller, där sådan ej finnes, i
derbörande allmänna centralsjukkassa.
■ ändå att anmälan, som i första stycket avses, ej gjorts, skall envar, soin vid
tgången av 1949 ej är medlem i erkänd sjukkassa ock som är försäkrings-
liktig enligt lagen, från ock med den 1 juli 1950 inskrivas såsom medlem i
en allmänna sjukkassa kan skall tillköra.
123 §.
vårdas annan än medlem i erkänd sjukkassa vid utgången av juni 1950
sjukvårdsanstalt, skall vid tillämpningen av 6 § andra stycket a) medräk-
s den tid sjukkusvården pågått före lagens ikraftträdande.
vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning i fall, som
> 6 § andra stycket c) avses.
i 124 §.
i där den, som den 1 juli 1950 blir försäkrad i allmän sjukkassa men som
eke omedelbart dessförinnan var medlem i erkänd sjukkassa, vid utgången
y juni 1950 mer av sjukdom som i 21 § avses, skall vid beräkning av sjuk-
jälpstiden .medräknas den tid, varunder sjukligketetolståndet eller tidigare
ådant tillstånd, med vilket den ifrågavarande sjukdomen sammankänger, varat
öre lagens ikraftträdande. vid prövning, kuruvida sjukdom skall anses ut-
"ra fortsättning av tidigare sjukligketstillstånd, skall vad i 27 § andra styc-
et stadgas äga motsvarande tillämpning, därvid vad som sägs om tid, för
'iken sjukpenning utgivits, skall kava avseende å tid, uuder vilken arbets
förmåga på grund av sjukdom förelegat.
vad i första stycket sägs skall ock gälla, om försäkrad som där avses efter
tgången av juni 1950 drabbas av sjukdom, som äger medicinskt samband
ed dessförinnan inträffat sjukdomsfall, såvida den försäkrade mom två år
öre insjuknandet vid något tillfälle varit arbetsoförmögen på grund av det
digare sjukdomsfallet.
5 —i7q02i. svensk författninossamling 1947, nr l
3-
f.
h,
'y.
f
¬
?'•
1947. 1-
30
s>
^^fnrdorliffa för lagens tilläm ^
dighetea.
neddelas av jlonnu^vm
vissobekräfta
latit. ;j^947.
stockholms slott ^ l-rorr
(socialdepartementet.)
.nuan 13*'*gustaf.
(l. s.) g ustav mölie .
pk
■ an
t
i.
f:27
'sovi
'a-il
m
.h
1
•>,
kr 1, a*/4 ark. stockholm 1947. ktmgl. boktryckeriet, p. a. norstedt & soum
■■v'
■#
¬
Viktiga lagar inom arbetsrätten
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster
Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.