SFS 2002:226 Lag om ändring i lagen (2001:489) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Du är här: Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete / SFS 2002:226 Lag om ändring i lagen (2001:489) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
020226.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (2001:489) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring;

utfärdad den 25 april 2002.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs att 3 kap. 5 och 7 §§ lagen (1962:381)

om allmän försäkring i stället för deras lydelse enligt lagen (2001:489) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

3 kap.

5 §

Den allmänna försäkringskassan skall besluta om en försäkrads tillhö-

righet till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande in-
komst. För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart an-
mälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall
framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till
anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall
omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden

eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till
sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt denna lag eller sär-

skild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn beviljas
den försäkrade eller sådan ersättning eller pension som redan utges ändras
med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild
efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom
arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan ut-

gående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades ar-
bets- eller inkomstförhållanden,

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade,
e) när ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetser-

sättning enligt 16 kap. 16 eller 17 § upphör, samt

f) när livränta beviljas den försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbets-

skadeförsäkring eller redan utgående livränta ändras.

�ndring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då an-

ledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst
som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för ersättning ti-

1

Prop. 2001/02:81, bet. 2001/02:SfU10, rskr. 2001/02:213.

SFS 2002:226

Utkom från trycket
den 8 maj 2002

5

SFS 2002:191�248

background image

2

SFS 2002:226

digast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i an-
slutning till att försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.

Under tid som anges under 1�6 får, om inte första stycket b, c eller d är

tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till
vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då känt
till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade

1. bedriver studier enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer,

3. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller

står till arbetsmarknadens förfogande enligt de grunder som fastställs av re-
geringen eller den myndighet regeringen bestämmer,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex

månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den

försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräld-
raledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäl-
ler vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant
barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den för-
säkrade fick barnet i sin vård,

6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller deltar i ett arbetsmark-

nadspolitiskt program och får aktivitetsstöd skall försäkringskassan, vid
sjukdom under den aktuella tiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpen-
ninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den in-
komst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om
därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra
till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal
arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsar-
bete under den aktuella tiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i

7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en
annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då liv-
ränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande in-
komst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete
som den försäkrade kan antas få under denna tid.

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock un-

der studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär
studiesocial förmån för studier som avses i tredje stycket 1, sjukpenningen
beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första�tredje
styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den
sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6

när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.

Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a skall ej

omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant
förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.

7 §

Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbets-

förmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom förelig-

background image

3

SFS 2002:226

ger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och lik-
nande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsför-
måga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts och som fort-
farande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.

Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. Om arbets-

förmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar utges tre
fjärdedels sjukpenning. �r arbetsförmågan nedsatt i mindre grad men med
minst hälften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en fjärdedels sjuk-
penning.

Vid bedömningen av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt skall, om

den försäkrade kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete, särskilt beaktas
om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga
eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den an-
ställde. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver avstå från för-
värvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstid en viss dag,
skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande mån den dagen.

Om den försäkrade inte kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete eller

till annat arbete hos arbetsgivaren, skall vid bedömningen av arbetsförmå-
gans nedsättning särskilt beaktas om den försäkrade kan försörja sig genom
sådant arbete efter åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap.

Om det efter prövning enligt fjärde stycket bedöms att den försäkrade inte

kan återgå till arbete hos arbetsgivaren eller försörja sig själv genom annat
förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, skall vid
bedömningen av arbetsförmågans nedsättning särskilt beaktas om den för-
säkrade efter åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap. kan försörja sig själv ge-
nom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarkna-
den, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade.

Om det finns särskilda skäl för det får vid bedömningen av arbetsförmå-

gans nedsättning beaktas den försäkrades ålder samt den försäkrades bosätt-
ningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande om-
ständigheter. Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning enligt fjärde och
femte styckena skall göras i förhållande till högst ett heltidsarbete.

Vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning för tid under vilken

han annars skulle ha uppburit föräldrapenning, skall arbetsförmågan anses
nedsatt endast i den utsträckning som den försäkrades förmåga att vårda bar-
net är nedsatt på grund av sjukdomen.

Om den försäkrade uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt

denna lag eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om in-
förande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd
till barn eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
skall vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning bedömningen av
hans eller hennes arbetsförmåga ske med bortseende från den nedsättning av
förmågan eller möjligheten att bereda sig inkomst genom arbete som ligger
till grund för den sjukersättning, aktivitetsersättning, pension eller livränta
som utges.

background image

4

SFS 2002:226

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2002

På regeringens vägnar

LARS ENGQVIST

Marianne Jenryd
(Socialdepartementet)

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölagen
Diskrimineringslagen
LAS
MBL
Semesterlagen
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt