SFS 1982:80

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt Ordning och säkerhet

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning / SFS 1982:80

820080.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982: 80 Lag Utkom fr�n trycket ooi anst�llningsskydd; den 16 mars 1982 utf�rdad den 24 februari 1982. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. Inledande best�mmelser ti' CF 1 � Denna lag g�ller arbetstagare i allm�n eller enskild tj�nst. Fr�n lagens till�mpning undantas dock 1. arbetstagare som med h�nsyn till arbetsuppgifter och anst�llningsvill- : kor f�r anses ha f�retagsledande eller d�rmed j�mf�rlig st�llning, �: 2. arbetstagare som tillh�r arbetsgivarens familj, fcs 3. arbetstagare som �r anst�llda f�r arbete i arbetsgivarens hush�ll, 4. arbetstagare som har anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete. : 2 � Finns det i annan lag eller i f�rordning som har meddelats med st�d ^ av lag s�rskilda f�reskrifter som avviker fr�n denna lag, g�ller de f�reskrif- i terna. i Avtal �r ogiltiga i den m�n de upph�ver eller inskr�nker arbetstagarnas r�ttigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som har slutits eller god- f 224 ' Prop. 1981/82:71, AU 11, rskr 153. Sr � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> k�nts av en centr al arbetstagarorganisation f�r dock g�ras avvikelser fr �n SFS 1982: 80 5, 6, 11, 15 , 21, 22, 2 4-28, 32, 33, 40 och 41 ��. Den n�rmare ber�kningen av f�rm�ner som avses i 12 � samt avvikelser fr�n best�mmelserna i 30 �, , s�vitt g�ller besked enligt 15 �, liksom fr�n be st�mmelserna i 30 och 31 ��, s�vitt g�ller den lokala arbetstagarorganisationens r�ttigheter, f�r ocks� best�mmas p� det s�ttet. En arbetsgivare som �r bunden av ett s�dant kollektivavtal f�r till�mpa I; avtalet �ven p� arbetstagare som inte �r medlemmar av den avtalsslutande 1- arbetstagarorganisationen men syssels�tts i arbete som avses med avtalet. | 3 � Vid till�mpning av 11, 15, 22, 25, 26 och 39 �� g�ller f�ljande s�r skil� da best�mmelser om ber�kning av anst�llningstid: ' 1. En arbetstagare, som byter anst�llning genom att �verg� fr�n en ar� betsgivare till en annan, f�r i d en senare anst�llningen tillgodor�kna sig ocks� tiden i den f�rra, om arbetsgivarna vid tidpunkten f�r �verg�ngen s tillh�r samma koncern. | 2. En arbetstagare, som byter anst�llning i samb and med att ett f�retag eller en del av ett f�retag �verg�r fr�n en arbetsgivare till en a nnan, f�r till- ^ godor�kna sig tiden hos den f�rre arbetsgivaren n�r anst�llningstid skall ber�knas hos den senare. ? 3. Om det sker flera s�dana byten av anst�llning som avses i 1 -2, f�r ar- ^ betstagaren r�kna samman anst�llningstiderna hos alla arbetsgivarna. Vid till�mpning av 22, 26 och 39 �� f�r arbetstagaren tillgodor�kna sig en |: extra anst�llningsm�nad f�r varje anst�llningsm�nad som arbetstagaren | har p�b� rjat efter fyllda 45 �r. Sammanlagt f�r arbetstagaren dock tillgodo- 'i- r�kna sig h�gst 60 s�da na extra anst�llningsm�nader. Arbetstagare som har f�tt �teranst�llning enligt 25 � skall a nses ha upp- ji| n�tt den ans t�llningstid som fordras f�r r�tt till upps�gni ngstid enligt 11 � Is andra stycket, besked enligt 15 � och f�retr�desr�tt enligt 25 �. j; Anst�llningsavtalet 4 � Anst�llningsavtal g�ller tills vidare. Avtal om tidsbegr�nsad anst�ll� ning f�r dock tr�ffas i d e fall som anges i 5 och 6 ��. Tr�ffas i ann at fall ett s�dant av tal, kan arbetstagaren p� det s�tt som anges i 36 � f� domstols f�rklaring att avtalet skall g�lla tills v idare. Anst�llningsavtal som g�ller tills vidare kan s�gas upp av arbetsgivaren eller arbet stagaren f�r att upph�ra efter en viss upps�gningstid. En tids� begr�nsad anst�llning upph�r utan f�reg�ende upps�gning vid anst�ll� ningstidens utg�ng eller n�r arbetet �r slutf�rt, om inte annat har avtalats eller f�ljer av 6 �. I 33 � finns s�rs kilda regler om avg�ng med p ension. En arbetstagare f�r med omedelbar verkan fr�ntr�da sin anst�llning, om arbetsgivaren i v�sentlig m�n h ar �sidosatt sina �ligganden mot arbetstaga� ren. I de fall som avses i 18 � kan en arbetsgivare genom avskedande av� bryta anst�llningen med omedelbar verkan. Att arbetsgivaren i vissa fall � r skyldig att informera och �verl�gga med arbetstagaren och ber�rd arbetstagarorganisation samt att till�mpa ett visst f�rfarande i samband med at t ett anst�llningsavtal ing�s eller upph�r f�ljer av 6, 8- 10, 15, 16, 19, 20 och 28-33 ��. 15-SFS 1982 Ii I ii 225 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982: 80 5 � Avtal om tidsbegr�nsad anst�llning f�r tr�ffas i f�ljande fall: 1. Avtal f�r viss tid, viss s�song eller visst arbete, om det f�ranleds av arbetets s�rskilda beskaffenhet. 2. Avtal f�r viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete, 3. Avtal f�r viss tid, dock sammanlagt h�gst sex m�nader under tv� �r, om det f�ranleds av tillf�llig arbetsanhopning. 4. Avtal som g�ller f�r tiden till dess arbetstagaren skall b�rja v�rn� pliktstj�nstg�ring eller annan d�rmed j�mf�rlig tj�nstg�ring, som skall p� g� mer �n tre m�nader. 5. Avtal f�r viss tid som av ser anst�llning efter pensionering, om arbets� tagaren har uppn�tt den �lder som medf�r skyldighet att avg� fr�n anst�ll� ningen med �lderspension eller, om n�gon s�dan avg�ngsskyldighet inte finns, n�r arbetstagaren har fyllt 65 �r. 6 � Avtal f�r �ven tr�ffas om tidsbegr�nsad provanst�llning, om pr�vo ti- den �r h�gst sex m�nader. Vill inte a rbetsgivaren eller arbetstagaren att anst�llningen skall forts�t� ta efter det att pr�votiden har l�pt ut, skall besked om detta l�mnas till motparten senast vid pr�votide ns utg�ng. Sker det ej, �verg�r provanst�ll� ningen i en tills vidareanst�llning. Om inte annat har avtalats, f�r en provanst�llning avbrytas �ven f�re pr�votidens utg�ng. Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida 7 � Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. Saklig grund f�religger ej om det �r sk�ligt att kr�va att arbetsgivaren be� reder arbetstagaren annat arbete hos sig. Om upps�gningen beror p� f�rh�llanden som h�nf�r sig till arbetstaga� ren personligen, f�r den inte grundas enbart p� omst�ndigheter som arbets� givaren har k�nt till mer �n en m�nad innan underr�ttelse l�mnades enligt 30 �. Har arbetsgivaren underl�tit att underr�tta, r�knas tiden i st�llet fr� n tidpunkten f�r upps�gningen. 8 � Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida skall v ara skriftlig. 1 upps�gningsbeske det skall arbetsgivaren ange vad arb etstagaren skall iaktta f�r det fall att arbetstagaren vill g�ra g�llande att upps�gningen ar ogiltig eller yrka skadest�nd med anle dning av upps�gningen. 1 besk edet skall vidare anges om arbetstagaren har f�retr�desr�tt till �teranst�llning eller ej. Har arbetstagaren f�retr�desr�tt och kr�vs ciet anm�lan f�r att f�� retr�desr�tten skall kunn a g�ras g�llande, skall det ocks� anges. 9 � Arbetsgivaren �r skyldig att p� arbetstagarens beg�ran uppge de om� st�ndigheter som �beropas som grund f�r upps�gningen. Uppgiften skal l vara skriftlig, om arbetstagaren beg�r det. 10 � Upps�gningsbeskedet skall l�mnas till arbetstagaren personligen. �r det inte sk�ligt att kr�va detta, f�r beskedet i st�llet s�ndas i re kommen� derat brev till a rbetstagarens senast k�nda adress. Upps�gning anses ske n�r arbetstagaren f�r del av upps�gningen. Om ar- 226 betstagaren inte kan antr �ffas och ett upps�gningsbesked har s�nts i bre v / � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> enligt f�rsta stycket, anses upps�gning ha skett tio dagar efter det att br e- SFS 1982: 80 vet l�mnades till posten f�r befordran. Har arbetstagaren semester, anses upps�gning ha sk ett tidigast dagen efter den d� semestern upph�rde. Upps�gningstid 11 � F�r b�de arbetsgivare och arbetstagare g�ller en minsta upps�g� ningstid av en m�nad. Om en arbetstagare vid upps�gningstillf�llet har varit anst�lld hos ar� betsgivaren de senaste sex m�naderna i f�ljd eller sammanlagt minst tolv m�nader un der de senaste tv� �ren, har arbetstagaren r�tt till en upps�g� ningstid av tv� m�nader vid fyllda 25 �r, tre m�nader vid fyllda 30 �r, fyra m�nader vid fyllda 35 �r, fem m�nader vid fyllda 40 �r, sex m�nader vid fyllda 45 �r. i, I" b j: L�n och andra f�rm�ner under upps�gningstiden 12 � En ar betstagare som har blivit uppsagd har r�tt att under upps�g� ningstiden beh�lla sin l�n och an dra anst�llningsf�rm�ner �ven om arbets� tagaren inte f�r n�gra arbetsuppgifter alls eller f�r andra arbetsuppgifter �n tidigare. i Om vissa anst�llningsf�rm�ner enligt lag utg�r endast f�r arbetad tid, skall med s�d an tid j�m st�llas tid under vilken a rbetstagaren uppb�r f�r- ;j m�ner enligt f�rsta stycket. 13 � Om arbetsgivaren har f�rklarat att arbetstagaren inte beh�ver st� f' till f�rfogande under upps�gningstiden eller en del d�rav, f�r arbetsgivaren fr�n f�rm�ner enligt 12 � f�rsta stycket avr�kna inkomster som arbetstaga- t ren under sa mma tid har f�rv�rvat i annan anst�llning. Arbetsgivaren har ocks� r�tt att avr�kna inkomster som arbetstagaren under denna tid up- | penbarligen kunde ha f�rv�rvat i annan godtagbar anst�llning. Utbild- ! ningsbidrag som utg�r efter beslut av arbetsmarknadsmyndighet f�r avr�k- nas i den m�n bidraget avser samma tid som anst�llningsf�rm�nerna och har beviljats arbetstagaren efter upps�gningen. 14 � En uppsagd arbetstagare f�r inte f�rflyttas till annan ort under upp� s�gningstiden, om a rbetstagarens m�jligheter att s�ka nytt arbete d�rige� nom skulle icke obety dligt f�rs�mras. Under upps�gningstiden har en uppsagd arbetstagare ocks� r�tt till sk� lig ledighet fr�n anst�llningen med b ibeh�llna anst�llningsf�rm�ner f�r att bes�ka arbetsf�rmedlingen eller p� annat s�tt s�ka arbete. Besked om att tidsbegr�nsad anst�llning inte kommer att forts�tta 15 � En arbetstagare som �r anst�lld f�r begr�nsad tid enligt 5 � och som inte kommer att f� fortsatt anst�llning n�r anst�llningen upph�r, skall f� besked av arbetsgivaren om detta minst en m�nad f�re anst�llningstidens utg�ng. En f�ruts�ttning f�r r�tt till s�dant besked �r dock att arbetstaga- 227 i f � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982: 80 ren, n�r anst�llningen upph�r, har varit anst�lld hos arbetsgivaren mer �n tolv m�nader under de senaste tv� �ren. �r anst�llningstiden s� kort att be� sked inte kan l�mnas en m�nad i f�rv�g, skall besked et i st�llet l�mnas n�r anst�llningen b�rjar. Om en s�songanst�lld arbetstagare, som n�r anst�llningen upph�r har varit anst�lld f�r viss s�song hos arbetsgivaren mer �n sex m�nader under de senaste tv� �ren, inte kommer att f� fortsatt s�songanst�llning vid den nya s�songens b�rjan, skall arbetsgivaren ge arbetstagaren besked om det� ta minst en m�nad innan den nya s�songen b�rjar. 16 � Besked enligt 15 � skall vara skriftligt. I beskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta f�r det fall att arbetstagaren vill f�ra talan om att anst�llningsavtalet skall f�rkla� ras g�lla tills vidare eller yrka s kadest�nd f�r brott mot 4 � f�rsta stycket. I beskedet skall vidare anges om arbetstagaren har f�retr�desr�tt till �ter- anst�llning eller ej. Har arbetstagaren f�retr�desr�tt och kr�vs det anm� lan f�r at t f�retr�desr�tten skall kunna g�ras g�llande, skall det ocks� an� ges. Beskedet skall l�mnas till arbetstagaren personligen. �r det inte sk�ligt att kr�va detta, f�r beskedet i st�llet s�ndas i re kommenderat brev till ar � betstagarens senast k�nda adress. 17 � En arbetstagare som har f�tt besked enligt 15 � f�rsta stycket har r�tt till sk�lig ledighet fr�n anst�llningen med bibeh�llna anst�llningsf�r� m�ner f�r att bes�ka arbetsf�rmedlingen eller p� annat s�tt s�ka arbete. Avskedande 18 � Avskedande f�r ske, om arbetstagaren grovt har �sidosatt sina �lig� ganden mot arbetsgivaren. Avskedandet f�r inte grundas enbart p� omst�ndigheter som arbetsgiva� ren har k�nt till mer �n en m�nad innan underr�ttelse l�mnades enligt 30 �. Har arbetsgivaren underl�tit att underr�tta, r�knas tiden i st�llet fr�n tid� punkten f�r avskedandet. 19 � Avskedande skall vara skriftligt. I beskedet om avskedande skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta f�r det fall att arbetstagaren vill g�ra g�llande att avskedandet �r ogiltigt eller yrka skadest�nd med anledning av avskedandet. Arbetsgivaren �r skyldig att p� arbetstagarens beg�ran uppge de om� st�ndigheter som �beropas som grund f�r avskedandet. Uppgiften skall va� ra skriftlig, om ar betstagaren beg�r det. 20 � Beskedet om avskedande skall l�mnas till arbetstagaren personli� gen. �r det inte sk�ligt att kr�va detta, f�r beskedet i st�llet s�ndas i re� kommenderat brev till arbetstagarens senast k�nda adress. Avskedande anses ske n�r arbetstagaren f�r del av avskedandet. Om ar� betstagaren inte kan a ntr�ffas och ett besked om avskedande har s�nts i brev enligt f�rsta stycket, anses avskedande ha skett tio dagar efter det att 228 brevet l�mnades till posten f�r befordran. Har arbetstagaren semester, an� ses avskedande ha skett tidigast dagen e fter den d� semestern upph�rde. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> L�n och andra f�rm�ner under permittering SFS 1982:80 21 � En arbetstagare som under anst�llningstiden har varit permitterad mer �n tv � veckor i f�ljd eller sammanlagt mer �n 30 dagar under samma kalender�r har r�tt till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner f�r ytterligare permitteringstid. F�rm�nerna f�r inte understiga vad som normalt skulle ha utg�tt om ar betstagaren hade f�tt beh�lla sina arbetsuppgifter. Har en arbetstagare varit permitterad f�re ett s�dant byte av anst�llning som avses i 3 � f�rs ta stycket, skall permitteringen r�knas med n�r det av� g�rs om arbetstagaren har r�tt till f�rm�ner enligt f�rsta stycket. Om vissa anst�llningsf�rm�ner enligt lag utg�r endast f�r arbetad tid, skall med s� dan tid j�m st�llas tid under vilken arbetstagaren uppb�r f�rm�ner enligt f�rsta stycket. R�tten till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner g�ller ej, om permittering� en � r en f�ljd a v att arbetet �r s�songbetonat eller av andra sk�l inte �r sammanh�ngande till sin natur. Turordning vid upps�gning och permittering 22 � Vid upps�gnin g p� grund av arbetsbrist och vid permittering skall arbetsgivaren iaktta f�ljande turordningsregler. Arbetstagarnas plats i turordningen best�ms med utg�ngspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anst�llningstid hos arbetsgivaren. Arbetstaga- re med l�ngre anst�llningstid har f�retr�de framf�r arbetstagare med korta- ." re anst�llningstid. Vid lika anst�llningstid ger h�gre �lder f�retr�de. Kan [ en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos ar- " betsgivaren, g�ller som f�ruts�ttning f�r f�retr�de enligt turordningen att |i arbetstagaren har tillr�ckliga kvalifikationer f�r det fortsatta arbetet. j Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastst�lls turordningen f�r varje j enhet f�r sig. Om arbetsgivaren �r eller brukar vara bunden av kollektivav- tal, fastst�lls en s�rskild turordning f�r vaije avtalsomr�de. Finns det i ett j s�dant fall flera driftsenheter p� samma ort, skall inom en arbetstagarorga- f nisations avtalsomr�de fastst�llas en gemensam turordning f�r samtliga enheter p� orten, om organisationen beg�r det senast vid f�rhandlingar en- t ligt 29 �. I Vid en perm ittering som �r av enstaka och kortvarig natur och som inte 1 har kunnat f�rutses f�r arbetsgivaren , utan hinder av reglerna i andra och \ tredje styckena, permittera de arbetstagare som n�rmast ber�rs av drifts- ' avbrottet. 23 � Arbetstagare som har nedsatt arbetsf�rm�ga och som p� grund d�r� av har beretts s�rskild syssels�ttning hos arbetsgivaren skall, om det kan ske utan allvarliga ol�genheter, f� f�retr�de till for tsatt arbete oberoende av turordningen. 24 � Arbetstagare som har permitterats har f�retr�desr�tt till arbete i den " verksamhet d�r de tidigare har varit sysselsatta. Vid �terintagning efter permittering till�mpas turordningsreglerna i 22 och 23 ��. Har f�retaget eller den del av f�retaget d�r verksamheten bedrivs �ver� g�tt till en ny arbetsgivare under permitteringstiden, g�ller f�retr�desr�t� ten mot den nye arbetsgivaren. 229 t- 'i I' I'll' :iF � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982: 80 F�retr�desr�tt till �teranst�llning 25 � Arbetstagare som har sagts upp p� grund av a rbetsbrist har f�retr� desr�tt till �teranst�llning i den verksamhet d�r de tidigare har varit syssel� satta. Detsamma g�ller arbetstagare som har anst�llts f�r begr�nsad tid en� ligt 5 � och som p� grund av arbetsbrist inte har f�tt fortsatt anst�llning. En f�ruts�ttning f�r f�retr�desr�tt �r dock att arbetstagaren har varit anst�lld hos arbetsgivaren sammanlagt mer �n tolv eller, n�r det g�ller f�retr�des� r�tt till ny s�songanst�llning f�r en tidigare s�songanst�lld arbetstagare, sex m�nader under de senaste tv� �ren och att arbetstagaren har tillr�ckli� ga kvalifikationer f�r den nya anst�llningen. F�retr�desr�tten g�ller fr�n den tidpunkt d� upps�gning skedde eller besked l�mnades eller skulle ha l�mnats enligt 15 � f�rsta stycket och d�r� efter till d ess ett �r har f�rflutit fr�n den dag d� anst�llningen upph�rde. Vid s�songanst�llning g�ller f�retr�desr�tten i st�llet fr�n tidpunkten d� besked l�mnades eller skulle ha l�mnats enligt 15 � andra st ycket och d�r� efter till dess ett �r har f�rflutit fr�n den nya s�songens b�rjan. Har under de nu n�mnd a tidsperioderna f�retaget eller den del av f�retaget d�r verk� samheten bedrivs �verg�tt till en ny arbetsgivare, g�ller f�retr�desr�tten mot den nye arbetgivaren. Om arbetsgivaren har flera driftsenheter eller om det i arbetsgivarens verksamhet finns olika kollektivavtalsomr�den, g�ller f�retr�desr�tten an� st�llning inom den enhet och det avtalsomr�de d�r arbetstagaren var sys� selsatt n�r den tidigare anst�llningen upph�rde. Finns det i ett s�dant fall flera driftsenheter p� samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations avtalsomr�de f�retr�desr�tten g�lla arbetsgivarens samtliga enheter p� or� ten, om organisationen beg�r det senast vid f�rhandlingar enligt 32 �. 26 � Om flera arbetstagare har f�retr�desr�tt till �teranst�llning, best�ms turordningen dem emellan med utg�ngspunkt i varje arbetstagares sam� manlagda anst�lln ingstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med l�ngre an� st�llningstid har f�retr�de framf�r arbetstagare med kortare anst�llnings� tid. Vid lika anst�llningstid ger h�gre �lder f�retr�de. 27 � Har besked om f�retr�desr�tt till �teranst�l lning l�mnats enligt 8 � andra stycket eller 16 � andra stycket, kan f�retr�desr�tt inte g�ras g�llan� de innan arbetstagaren har anm�lt anspr�k p� f�retr�desr�tt hos arbetsgi� varen. En arbetstagare som antar ett erbjudande om �teranst�llning beh�ver in� te tilltr�da den nya anst�llningen f�rr�n efter sk�lig �verg�ngstid. Om arb etstagaren avvisar ett erbjudande om �teranst�llning som sk�li- gen borde ha godtagits, har arbetstagaren f�rlorat sin f�retr�desr�tt. F�rhandlingar m. m. 28 � En arbetsgivare som �r bunden av kollektivavtal och som tr�ffar av� tal om tidsbegr�nsad anst�llning f�r arbete som avses med kollektivavta� let. skall s narast underr�tta den ber�rda lokala arbetstagarorgani-sationcn om anst�llningsavtalet. Underr�ttelse skall l �mnas �ven n�r kollektivavtal tillf�lligt inte g�lle r. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 � En a rbetsgivare som avser att anst�lla en arbetstagare, n�r n�gon annan har f �retr�desr�tt till �teranst�llning i verks amheten, skall f�rst f�r� handla med den ber�rda arbetstagarorganisationen p� det s�tt som anges i 11-14 �� lagen (1976:580) om m edbest�mmande i arbe tslivet. Detsamma g�ller n�r fr�ga uppkommer om vem av flera f�retr�desber�ttigade som skall f� �teranst�llning. Avg�ng med pension m . m. 33 � En arbetsgivare, som vill att en arbetstagare skall l�mna sin anst�ll� ning n�r arbetstagaren uppn�r den �lder som medf�r skyldighet att avg� med �lderspension eller, om n�gon s�dan avg�ngsskyldighet inte finns, vid fyllda 65 � r, skall skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en 231 m�nad i f�rv�g. I 4 N�gon un derr�ttelse beh�ver dock inte l�mnas, om anst�llningstiden �r SFS 1982: 80 h�gst en m �nad. 29 � I fr�ga o m en arbetsgivares skyldighet att f�rhandla f�re beslut om upps�gning p� grund av arbetsbrist, permittering eller �terintagning efter permittering g�ller 11-14 �� lagen (1976:580) om medbest�mmande i ar� betslivet. f i; 30 � En arbetsgivare som vill avskeda eller s�ga upp en arbetstagare p� j grund av omst�ndigheter som h�nf�r sig till arbetstagaren personligen eller |,>i l�mna besked enligt 15 � om att en tidsbegr�nsad anst�llning skall upph�- h ra, skall un derr�tta arbetstagaren om detta i f�rv�g. G�ller underr�ttelsen upps�gning eller besked enligt 15 �, skall den l�mnas minst tv� veckor i f�rv�g, och g� ller den avskedande, skall den l�mnas minst en vecka i f�r� v�g. �r arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt med u nderr�ttelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbets- jj| tagaren tillh�r. �r anst�llningstiden s� kort att besked enligt 15 � f�rsta stycket skall l�mnas n�r anst�llningen b�rjar, skall underr�ttelsen och varslet i st �llet l�mnas samtidigt med beskedet. Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillh�r har r�tt till �verl�ggning med arbetsgivaren om den �tg�rd som un� derr�ttelsen och varslet avser. En f�ruts�ttning �r dock att �verl�ggning beg�rs senast en vecka efter det att underr�ttelsen eller varslet l�mnades. I det fall som avse s i an dra stycket skall �verl�ggning beg�ras omg�ende. Har �verl�ggning beg�rts, f�r arbetsgivaren inte verkst�lla upps�gning eller avskedande f�rr�n �verl�ggningen har avslutats. 31 � En arbetsgivare som avser att ge en arbetstagare besked om att en (j provanst�llning skall avbrytas i f�rtid eller avslutas utan att �verg� i en tillsvidareanst�llning skall underr�tta arbetstagaren om detta minst tv� '" i veckor i f�rv�g. Ar arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren ) samtidigt med underr�ttelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation 1 som arbetstagaren tillh�r. j Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen har r�tt till ^ �verl�ggning med arbets givaren om beskedet. ii h u ' >i' . ;!" : i ; I, M � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982: 80 Om en arbetsgivare vill at t en arbetstagare skall l�mna sin anst�llning i samband med att arbetstagaren f�r r�tt till hel f�rtidsp ension enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring, skall arbetsgivaren skriftligen ge arbets� tagaren besked om detta s� snart arbetsgivaren har f�tt k�nnedom om pen� sionsbeslutet. En arbetstagare som �r anst�lld tills vidare och har uppn�tt den �lder som anges i f�rsta stycket har inte r�tt till l�ngre upps�gningstid �n en m� nad och har inte heller f�retr�desr�tt enligt 22-25 ��. Tvister om giltigheten av upps�gningar eller avskedanden m. m, 34 � Om en arbetstagare s�gs upp utan saklig grund, skall upps�gningen f�rklaras ogiltig p� yrkande av arbetstagaren. Detta g�ller dock ej, om upp� s�gningen angrips endast d�rf�r att den strider mot turordningsregler. Uppkommer tvist om en upps�gnings giltighet, upph�r ej anst�llningen till f�ljd av upps�gningen f�rr�n tvisten har slutligt avf�rts. Arbetstagaren f�r inte heller avst�ngas fr�n arbete p� grund av de omst�ndigheter som har f�ranlett upps�gningen annat �n om det finns s�rskilda sk�l. Arbetsta� garen har r�tt till l�n och andra f�rm�ner enligt 12-14 �� s� l�nge anst�ll� ningen b est�r. Domstol kan f�r tiden intill det slutliga avg�randet besluta att anst�ll� ningen skall upph�ra vid upps�gningstidens utg�ng eller vid den senare tid� punkt som domstolen best�mmer eller att en p�g�ende avst�ngning skall upph�ra. 35 � Har en arbetstagare blivit avskedad under omst�ndigheter som inte ens skulle ha r�ck t till f�r en giltig upps�gning, skall avs kedandet f�rklaras ogiltigt p� yrk ande av arbetstagaien. Om ett s�dant yrkande framst�lls, kan domstol besluta att anst�llningen trots avskedandet skall best� tills tvisten har slutligt avgjorts. Har en domstol meddelat beslut enligt andra stycket, f�r arbetsgivaren inte avst�nga arbetstagaren fr�n arbete p� grund av de omst�ndigheter som har f�ranlett avskedandet. Arbetstagaren har r�tt till l�n och andra f�rm� ner enligt 1 2- 14 �� s� l�nge anst�llningen best�r. 36 � Ett anst�llningsavtal, som har tidsbegr�nsats i strid mot 4 � f�rsta stycket, skall f�rklaras g�lla tills vidare p� yrkande av arbetstagaren. Om ett s�dant yrkande framst�lls, kan domstol besluta att anst�llningen trots avtalet skall best� tills tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren har r�tt till l�n och andra f�rm�ner enligt 12- 14 �� s� l�nge anst�llningen be� st�r. 37 � Om en domstol genom lagakraftvunnen dom har ogiltigf�rklarat en upps�gning eller e tt avskedande, f�r arbetsgivaren inte avst�nga arbetsta� garen fr�n arbete p� grund av de omst�ndigheter som har f�ranlett upps�g� ningen eller av skedandet. 232 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Skadest�nd SFS 1982:80 38 � En arbetsgivare som bryter mot defina lag skall betala inte bara l�n och andra anst�llningsf�rm�ner som arbetstagaren kan ha r�tt till utan �ven ers�ttning f�r skada som uppkommer. En arbetstagare �r skade� st�ndsskyldig om han eller hon inte iakttar den upps�gningstid som anges i 11 � f�rsta stycket. Skadest�nd enligt f�rsta stycket kan avse b�de ers�ttning f�r den f�rlust som uppkommer och ers�ttning f�r den kr�tikning som lagbrottet inneb�r. Ers�ttning f�r f�rlust som avser tid efter anst�llningens upph�rande f�r un� der alla f�rh�llanden best�mmas till h�gst det belopp som anges i 39 �. Om det �r sk�ligt, kan skadest�ndet s�ttas ned eller helt falla bort. | V 39 � Om en arbetsgivare v�grar att r�tta sig efter en dom, varigenom en domstol har ogiltigf�rklarat en upps�gning eller ett avskedande eller har f�rklarat att en tidsbegr�nsad anst�llning skall g�lla tills vidare, skall an� st�llningsf�rh�llandet anses som uppl�st. Arbetsgivaren skall f�r sin v�g� ran betala skadest�nd till arbetstagaren enligt f�ljande best�mmelser. Skadest�ndet ber�knas med utg�ngspunkt i arb etstagarens sammanlag- da anst�llningstid hos arbetsgivaren n�r anst�llningsf�rh�llandet uppl�ses och best�ms till ett belopp motsvarande t: " L' I r| i/' ^ 16 m�nadsl�ner vid mindre �n fem �rs anst�llningstid, ? t 24 m�nadsl�ner vid minst fem men mindre �n tio �rs anst�llningstid, 32 m�nadsl�ner vid minst tio �rs anst�llningstid. Har arbetstagaren fyllt 60 � r, h�js beloppet s� att det motsvarar 24, 36 respektive 48 m�nadsl�ner. Skadest�ndet f�r dock inte best�mmas s� att beloppet ber�knas efter fle� ra m�nadsl�ner �n som motsvarar antalet p�b�rjade anst�llningsm�nader hos arbetsgivaren. Har arbetstagaren varit anst�lld mindre �rl sex m�na� der, skall belopp et likv�l motsvara sex m�nadsl�ner. Preskription 40 � En arbetstagare som avser att yrka ogiltigf�rklaring av en upps�g� ning eller et t avskedande, skall underr�tta arbetsgivaren om detta senast ||! tv� veckor efter det att upps�gningen eller avskedandet skedde. Har ar- 11], betstagaren inte f�tt n�got s�dant besked om ogiltighetstalan som avses i ! i i 8 � andra stycket eller 19 � andra stycket, uppg�r dock tidsfristen till en [i;' m�nad och r �knas fr�n den dag d� anst�llningen upph�rde. Om en arbetstagare g�r g�llande att ett anst�llningsavtal har tidsbegr�n� sats i strid mot 4 � f�rsta stycket och avser att yrka f�rklaring att avtalet skall g�lla tills vidare, skall arbetstagaren underr�tta arbetsgivaren om det- jf,| ta senast en m�nad efter anst�llningstidens utg�ng. Har inom underr�ttelsetiden p�kallats f�rhandling r�rande tvistefr�gan enligt lagen (1976:580) om medbest�mmande i ar betslivet eller med st�d av kollektivavtal, skall talan v�ckas inom tv� veckor efter det att f�rhand� lingen avslutades. I annat fall skall ta lan v�ckas inom tv� veckor efter det att tiden f�r un derr�ttelse gick ut. 41 � Den som vill kr�va skadest�nd eller framst�lla annat fordringsan� spr�k som grundar sig p� best�mmelserna i denna lag skall undeir�tta mot- � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:80 parten om delta inom fyra m�nader fr�n den tidpunkt d� den skadeg�rande handlingen f�retogs eller fordringen f�rf�ll till betalning. Har en arbetsta� gare inte f�tt n�got s�dant besked om skadest�ndstalan som avses i 8 � andra stycket eller 19 � andra stycket, r�knas tiden i st�llet fr�n den dag d� anst�llningen upph�rde. Avser arbetstagarens yrkande brott mot 4 � f�rsta stycket, r�knas tidsfristen fr�n anst�llningstidens utg�ng. Har inom underr�ttelsetiden p�kallats f�rhandling r�rande tvistefr�gan enligt lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbet slivet eller med st�d av kollektivavtal, skall talan v�ckas inom fyra m�nader efter det att f�r� handlingen avslutades. I ann at fall skall talan v�ckas inom fyra m�nader efter det att tiden f�r underr�ttelse gick ut. 42 � L�mnas inte underr�ttelse eller v�cks inte talan inom den tid som f�reskrivs i 40 eller 41 �, har parten f�rlorat sin talan. R�tteg�ngen 43 � M�l om till�mpning av denna lag handl�ggs enligt lagen (197 4:371) om r�tteg�ngen i arbets tvister. M�l som avses i 34 -36 �� skall handl�ggas skyndsamt. Ett yrkande om beslut enligt 34 � tredje s tycket, 35 � andra stycket eller 36 � andra stycket f�r ej bifallas utan att motparten har beretts tillf�lle att yttra sig. Om e tt dr�jsm�l skulle medf�ra risk f�r skada, f�r dock domsto� len o medelbart bifalla yrk andet att g�lla till dess annat f�rordnas. Beslut som en tingsr �tt har meddelat under r�tteg�ngen f�r �verklagas s�rskilt ge� nom besv�r. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 1982, d� lagen (1974: 12) om an � st�llningsskydd skall upph�r a att g�lla. 2. Den nya lagens b est�mmelser om arbetstagare som f�r anses ha f�re� tagsledande eller d�rmed j�mf�rlig st�llning och om tidsbegr�nsad anst�ll� ning g�ller end ast anst�llningsavtal som har ing�tts efter lagens ikrafttr� dande. Betr�ffande tidigare ing�ngna s�dana anst�llningsavtal till�mpas �ven efter ikrafttr�dandet den �ldre lagens best�mmelser. 3. N�r den nya lagens best�mmelser om ber�kning av anst�llningstid skall till�mpas, g�ller de �ven anst�llningstid f�re ikrafttr�dandet. 4. Har f�re den nya lagens ikrafttr�dande l�mnats underr�ttelse eller varsel enligt den �ldre lagen, till�mpas �ven efter ik'afttr�dandet den la� gens best�mmelser i fr�ga om den �tg�rd som underr�ttelsen eller varslet avser. Den nya lagens best�mmelser om f�retr�desr�tt till �teranst�llni ng fr�n den tidpunkt d� besked har l�mnats enligt 15 �, g�ller en dast om be � skedet har eller skulle ha l�mnats efter ikrafttr�dandet. 5. Best�mmelserna i 33 � f�rsta st ycket i den nya lagen till�mpas p� ar� betstagare som fyller 65 � r den 1 maj 1982 eller se nare. F�r arbetstagare som �r �ldre, till�mpas motsvarande best�mmelser i den � ldre lagen. 6. Den nya lagens best�mmelser om skadest�nd och preskription till�m� pas endast om den omst�ndighet, vartill yrkandet h�nf�r sig, har intr�ffat efter ikrafttr�dandet. I annat fall till�mpas den �ldre lagens motsvarande best�mmelser. 234 7. Den �ldre lagens best�mmelser om r�tteg� ngskostnad till�mpas �ven � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> efter den nya lagens ikrafttr�dande, om talan har v�ckts f�re ikrafttr�dan- SFS 1982:80 det. 8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift som har ersat ts genom best�mmelse i denna lag till�mpas i st �llet den nya best�mmelsen. P� regeringens v�gnar THORBJ�RN F�LLDIN INGEMAR ELIASSON (Arbetsmarknadsdepartementet) H � </div> </div>

SFS 1982: 80

Lag

Utkom fr�n trycket

ooi anst�llningsskydd;

den 16 mars 1982

utf�rdad den 24 februari 1982.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

Inledande best�mmelser

ti'
CF

1 � Denna lag g�ller arbetstagare i allm�n eller enskild tj�nst.

Fr�n lagens till�mpning undantas dock
1. arbetstagare som med h�nsyn till arbetsuppgifter och anst�llningsvill-

kor f�r anses ha f�retagsledande eller d�rmed j�mf�rlig st�llning,

�:

2. arbetstagare som tillh�r arbetsgivarens familj, fcs
3. arbetstagare som �r anst�llda f�r arbete i arbetsgivarens hush�ll,
4. arbetstagare som har anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete.

2 � Finns det i annan lag eller i f�rordning som har meddelats med st�d

av lag s�rskilda f�reskrifter som avviker fr�n denna lag, g�ller de f�reskrif-

terna.

Avtal �r ogiltiga i den m�n de upph�ver eller inskr�nker arbetstagarnas

r�ttigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som har slutits eller god-

224

' Prop. 1981/82:71, AU 11, rskr 153.

�

k�nts av en centr al arbetstagarorganisation f�r dock g�ras avvikelser fr �n

SFS 1982: 80

5, 6, 11, 15 , 21, 22, 2 4-28, 32, 33, 40 och 41 ��. Den n�rmare ber�kningen

av f�rm�ner som avses i 12 � samt avvikelser fr�n best�mmelserna i 30 �,

s�vitt g�ller besked enligt 15 �, liksom fr�n be st�mmelserna i 30 och 31 ��,
s�vitt g�ller den lokala arbetstagarorganisationens r�ttigheter, f�r ocks�

best�mmas p� det s�ttet.

En arbetsgivare som �r bunden av ett s�dant kollektivavtal f�r till�mpa

avtalet �ven p� arbetstagare som inte �r medlemmar av den avtalsslutande

arbetstagarorganisationen men syssels�tts i arbete som avses med avtalet.

3 � Vid till�mpning av 11, 15, 22, 25, 26 och 39 �� g�ller f�ljande s�r skil�

da best�mmelser om ber�kning av anst�llningstid:

1. En arbetstagare, som byter anst�llning genom att �verg� fr�n en ar�

betsgivare till en annan, f�r i d en senare anst�llningen tillgodor�kna sig
ocks� tiden i den f�rra, om arbetsgivarna vid tidpunkten f�r �verg�ngen

tillh�r samma koncern.

2. En arbetstagare, som byter anst�llning i samb and med att ett f�retag

eller en del av ett f�retag �verg�r fr�n en arbetsgivare till en a nnan, f�r till-

godor�kna sig tiden hos den f�rre arbetsgivaren n�r anst�llningstid skall

ber�knas hos den senare.

3. Om det sker flera s�dana byten av anst�llning som avses i 1 -2, f�r ar-

betstagaren r�kna samman anst�llningstiderna hos alla arbetsgivarna.

Vid till�mpning av 22, 26 och 39 �� f�r arbetstagaren tillgodor�kna sig en

extra anst�llningsm�nad f�r varje anst�llningsm�nad som arbetstagaren

har p�b� rjat efter fyllda 45 �r. Sammanlagt f�r arbetstagaren dock tillgodo-

'i-

r�kna sig h�gst 60 s�da na extra anst�llningsm�nader.

Arbetstagare som har f�tt �teranst�llning enligt 25 � skall a nses ha upp-

ji|

n�tt den ans t�llningstid som fordras f�r r�tt till upps�gni ngstid enligt 11 �

andra stycket, besked enligt 15 � och f�retr�desr�tt enligt 25 �.

Anst�llningsavtalet
4 � Anst�llningsavtal g�ller tills vidare. Avtal om tidsbegr�nsad anst�ll�

ning f�r dock tr�ffas i d e fall som anges i 5 och 6 ��. Tr�ffas i ann at fall ett

s�dant av tal, kan arbetstagaren p� det s�tt som anges i 36 � f� domstols
f�rklaring att avtalet skall g�lla tills v idare.

Anst�llningsavtal som g�ller tills vidare kan s�gas upp av arbetsgivaren

eller arbet stagaren f�r att upph�ra efter en viss upps�gningstid. En tids�

begr�nsad anst�llning upph�r utan f�reg�ende upps�gning vid anst�ll�
ningstidens utg�ng eller n�r arbetet �r slutf�rt, om inte annat har avtalats

eller f�ljer av 6 �. I 33 � finns s�rs kilda regler om avg�ng med p ension.

En arbetstagare f�r med omedelbar verkan fr�ntr�da sin anst�llning, om

arbetsgivaren i v�sentlig m�n h ar �sidosatt sina �ligganden mot arbetstaga�

ren. I de fall som avses i 18 � kan en arbetsgivare genom avskedande av�

bryta anst�llningen med omedelbar verkan.

Att arbetsgivaren i vissa fall � r skyldig att informera och �verl�gga med

arbetstagaren och ber�rd arbetstagarorganisation samt att till�mpa ett

visst f�rfarande i samband med at t ett anst�llningsavtal ing�s eller upph�r

f�ljer av 6, 8- 10, 15, 16, 19, 20 och 28-33 ��.

15-SFS 1982

225

�

SFS 1982: 80

5 � Avtal om tidsbegr�nsad anst�llning f�r tr�ffas i f�ljande fall:

1. Avtal f�r viss tid, viss s�song eller visst arbete, om det f�ranleds av

arbetets s�rskilda beskaffenhet.

2. Avtal f�r viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete,

3. Avtal f�r viss tid, dock sammanlagt h�gst sex m�nader under tv� �r,

om det f�ranleds av tillf�llig arbetsanhopning.

4. Avtal som g�ller f�r tiden till dess arbetstagaren skall b�rja v�rn�

pliktstj�nstg�ring eller annan d�rmed j�mf�rlig tj�nstg�ring, som skall p�

g� mer �n tre m�nader.

5. Avtal f�r viss tid som av ser anst�llning efter pensionering, om arbets�

tagaren har uppn�tt den �lder som medf�r skyldighet att avg� fr�n anst�ll�
ningen med �lderspension eller, om n�gon s�dan avg�ngsskyldighet inte

finns, n�r arbetstagaren har fyllt 65 �r.

6 � Avtal f�r �ven tr�ffas om tidsbegr�nsad provanst�llning, om pr�vo ti-
den �r h�gst sex m�nader.

Vill inte a rbetsgivaren eller arbetstagaren att anst�llningen skall forts�t�

ta efter det att pr�votiden har l�pt ut, skall besked om detta l�mnas till

motparten senast vid pr�votide ns utg�ng. Sker det ej, �verg�r provanst�ll�

ningen i en tills vidareanst�llning.

Om inte annat har avtalats, f�r en provanst�llning avbrytas �ven f�re

pr�votidens utg�ng.

Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida

7 � Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.

Saklig grund f�religger ej om det �r sk�ligt att kr�va att arbetsgivaren be�

reder arbetstagaren annat arbete hos sig.

Om upps�gningen beror p� f�rh�llanden som h�nf�r sig till arbetstaga�

ren personligen, f�r den inte grundas enbart p� omst�ndigheter som arbets�

givaren har k�nt till mer �n en m�nad innan underr�ttelse l�mnades enligt

30 �. Har arbetsgivaren underl�tit att underr�tta, r�knas tiden i st�llet fr� n

tidpunkten f�r upps�gningen.

8 � Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida skall v ara skriftlig.

1 upps�gningsbeske det skall arbetsgivaren ange vad arb etstagaren skall

iaktta f�r det fall att arbetstagaren vill g�ra g�llande att upps�gningen ar

ogiltig eller yrka skadest�nd med anle dning av upps�gningen. 1 besk edet

skall vidare anges om arbetstagaren har f�retr�desr�tt till �teranst�llning

eller ej. Har arbetstagaren f�retr�desr�tt och kr�vs ciet anm�lan f�r att f��

retr�desr�tten skall kunn a g�ras g�llande, skall det ocks� anges.

9 � Arbetsgivaren �r skyldig att p� arbetstagarens beg�ran uppge de om�
st�ndigheter som �beropas som grund f�r upps�gningen. Uppgiften skal l

vara skriftlig, om arbetstagaren beg�r det.

10 � Upps�gningsbeskedet skall l�mnas till arbetstagaren personligen.

�r det inte sk�ligt att kr�va detta, f�r beskedet i st�llet s�ndas i re kommen�

derat brev till a rbetstagarens senast k�nda adress.

Upps�gning anses ske n�r arbetstagaren f�r del av upps�gningen. Om ar-

226

betstagaren inte kan antr �ffas och ett upps�gningsbesked har s�nts i bre v

�

enligt f�rsta stycket, anses upps�gning ha skett tio dagar efter det att br e-

SFS 1982: 80

vet l�mnades till posten f�r befordran. Har arbetstagaren semester, anses

upps�gning ha sk ett tidigast dagen efter den d� semestern upph�rde.

Upps�gningstid

11 � F�r b�de arbetsgivare och arbetstagare g�ller en minsta upps�g�

ningstid av en m�nad.

Om en arbetstagare vid upps�gningstillf�llet har varit anst�lld hos ar�

betsgivaren de senaste sex m�naderna i f�ljd eller sammanlagt minst tolv
m�nader un der de senaste tv� �ren, har arbetstagaren r�tt till en upps�g�
ningstid av

tv� m�nader vid fyllda 25 �r,

tre m�nader vid fyllda 30 �r,

fyra m�nader vid fyllda 35 �r,
fem m�nader vid fyllda 40 �r,
sex m�nader vid fyllda 45 �r.

L�n och andra f�rm�ner under upps�gningstiden
12 � En ar betstagare som har blivit uppsagd har r�tt att under upps�g�

ningstiden beh�lla sin l�n och an dra anst�llningsf�rm�ner �ven om arbets�
tagaren inte f�r n�gra arbetsuppgifter alls eller f�r andra arbetsuppgifter �n
tidigare.

Om vissa anst�llningsf�rm�ner enligt lag utg�r endast f�r arbetad tid,

skall med s�d an tid j�m st�llas tid under vilken a rbetstagaren uppb�r f�r-

m�ner enligt f�rsta stycket.

13 � Om arbetsgivaren har f�rklarat att arbetstagaren inte beh�ver st�

till f�rfogande under upps�gningstiden eller en del d�rav, f�r arbetsgivaren

fr�n f�rm�ner enligt 12 � f�rsta stycket avr�kna inkomster som arbetstaga-

ren under sa mma tid har f�rv�rvat i annan anst�llning. Arbetsgivaren har

ocks� r�tt att avr�kna inkomster som arbetstagaren under denna tid up-

penbarligen kunde ha f�rv�rvat i annan godtagbar anst�llning. Utbild-

ningsbidrag som utg�r efter beslut av arbetsmarknadsmyndighet f�r avr�k-
nas i den m�n bidraget avser samma tid som anst�llningsf�rm�nerna och
har beviljats arbetstagaren efter upps�gningen.

14 � En uppsagd arbetstagare f�r inte f�rflyttas till annan ort under upp�
s�gningstiden, om a rbetstagarens m�jligheter att s�ka nytt arbete d�rige�

nom skulle icke obety dligt f�rs�mras.

Under upps�gningstiden har en uppsagd arbetstagare ocks� r�tt till sk�

lig ledighet fr�n anst�llningen med b ibeh�llna anst�llningsf�rm�ner f�r att

bes�ka arbetsf�rmedlingen eller p� annat s�tt s�ka arbete.

Besked om att tidsbegr�nsad anst�llning inte kommer att forts�tta

15 � En arbetstagare som �r anst�lld f�r begr�nsad tid enligt 5 � och som

inte kommer att f� fortsatt anst�llning n�r anst�llningen upph�r, skall f�

besked av arbetsgivaren om detta minst en m�nad f�re anst�llningstidens
utg�ng. En f�ruts�ttning f�r r�tt till s�dant besked �r dock att arbetstaga-

227

�

SFS 1982: 80

ren, n�r anst�llningen upph�r, har varit anst�lld hos arbetsgivaren mer �n

tolv m�nader under de senaste tv� �ren. �r anst�llningstiden s� kort att be�
sked inte kan l�mnas en m�nad i f�rv�g, skall besked et i st�llet l�mnas n�r

anst�llningen b�rjar.

Om en s�songanst�lld arbetstagare, som n�r anst�llningen upph�r har

varit anst�lld f�r viss s�song hos arbetsgivaren mer �n sex m�nader under

de senaste tv� �ren, inte kommer att f� fortsatt s�songanst�llning vid den

nya s�songens b�rjan, skall arbetsgivaren ge arbetstagaren besked om det�

ta minst en m�nad innan den nya s�songen b�rjar.

16 � Besked enligt 15 � skall vara skriftligt.

I beskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta f�r det

fall att arbetstagaren vill f�ra talan om att anst�llningsavtalet skall f�rkla�

ras g�lla tills vidare eller yrka s kadest�nd f�r brott mot 4 � f�rsta stycket. I
beskedet skall vidare anges om arbetstagaren har f�retr�desr�tt till �ter-

anst�llning eller ej. Har arbetstagaren f�retr�desr�tt och kr�vs det anm�

lan f�r at t f�retr�desr�tten skall kunna g�ras g�llande, skall det ocks� an�

ges.

Beskedet skall l�mnas till arbetstagaren personligen. �r det inte sk�ligt

att kr�va detta, f�r beskedet i st�llet s�ndas i re kommenderat brev till ar �

betstagarens senast k�nda adress.

17 � En arbetstagare som har f�tt besked enligt 15 � f�rsta stycket har

r�tt till sk�lig ledighet fr�n anst�llningen med bibeh�llna anst�llningsf�r�
m�ner f�r att bes�ka arbetsf�rmedlingen eller p� annat s�tt s�ka arbete.

Avskedande

18 � Avskedande f�r ske, om arbetstagaren grovt har �sidosatt sina �lig�
ganden mot arbetsgivaren.

Avskedandet f�r inte grundas enbart p� omst�ndigheter som arbetsgiva�

ren har k�nt till mer �n en m�nad innan underr�ttelse l�mnades enligt 30 �.
Har arbetsgivaren underl�tit att underr�tta, r�knas tiden i st�llet fr�n tid�
punkten f�r avskedandet.

19 � Avskedande skall vara skriftligt.

I beskedet om avskedande skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren

skall iaktta f�r det fall att arbetstagaren vill g�ra g�llande att avskedandet
�r ogiltigt eller yrka skadest�nd med anledning av avskedandet.

Arbetsgivaren �r skyldig att p� arbetstagarens beg�ran uppge de om�

st�ndigheter som �beropas som grund f�r avskedandet. Uppgiften skall va�

ra skriftlig, om ar betstagaren beg�r det.

20 � Beskedet om avskedande skall l�mnas till arbetstagaren personli�

gen. �r det inte sk�ligt att kr�va detta, f�r beskedet i st�llet s�ndas i re�

kommenderat brev till arbetstagarens senast k�nda adress.

Avskedande anses ske n�r arbetstagaren f�r del av avskedandet. Om ar�

betstagaren inte kan a ntr�ffas och ett besked om avskedande har s�nts i
brev enligt f�rsta stycket, anses avskedande ha skett tio dagar efter det att

228

brevet l�mnades till posten f�r befordran. Har arbetstagaren semester, an�

ses avskedande ha skett tidigast dagen e fter den d� semestern upph�rde.

�

L�n och andra f�rm�ner under permittering

SFS 1982:80

21 � En arbetstagare som under anst�llningstiden har varit permitterad
mer �n tv � veckor i f�ljd eller sammanlagt mer �n 30 dagar under samma
kalender�r har r�tt till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner f�r ytterligare
permitteringstid. F�rm�nerna f�r inte understiga vad som normalt skulle
ha utg�tt om ar betstagaren hade f�tt beh�lla sina arbetsuppgifter.

Har en arbetstagare varit permitterad f�re ett s�dant byte av anst�llning

som avses i 3 � f�rs ta stycket, skall permitteringen r�knas med n�r det av�
g�rs om arbetstagaren har r�tt till f�rm�ner enligt f�rsta stycket. Om vissa
anst�llningsf�rm�ner enligt lag utg�r endast f�r arbetad tid, skall med s�
dan tid j�m st�llas tid under vilken arbetstagaren uppb�r f�rm�ner enligt
f�rsta stycket.

R�tten till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner g�ller ej, om permittering�

en � r en f�ljd a v att arbetet �r s�songbetonat eller av andra sk�l inte �r
sammanh�ngande till sin natur.

Turordning vid upps�gning och permittering

22 � Vid upps�gnin g p� grund av arbetsbrist och vid permittering skall
arbetsgivaren iaktta f�ljande turordningsregler.

Arbetstagarnas plats i turordningen best�ms med utg�ngspunkt i varje

arbetstagares sammanlagda anst�llningstid hos arbetsgivaren. Arbetstaga-
re med l�ngre anst�llningstid har f�retr�de framf�r arbetstagare med korta-

re anst�llningstid. Vid lika anst�llningstid ger h�gre �lder f�retr�de. Kan

[

en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos ar-

betsgivaren, g�ller som f�ruts�ttning f�r f�retr�de enligt turordningen att

arbetstagaren har tillr�ckliga kvalifikationer f�r det fortsatta arbetet.

Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastst�lls turordningen f�r varje

enhet f�r sig. Om arbetsgivaren �r eller brukar vara bunden av kollektivav-

tal, fastst�lls en s�rskild turordning f�r vaije avtalsomr�de. Finns det i ett

s�dant fall flera driftsenheter p� samma ort, skall inom en arbetstagarorga-

nisations avtalsomr�de fastst�llas en gemensam turordning f�r samtliga

enheter p� orten, om organisationen beg�r det senast vid f�rhandlingar en-

ligt 29 �.

Vid en perm ittering som �r av enstaka och kortvarig natur och som inte

har kunnat f�rutses f�r arbetsgivaren , utan hinder av reglerna i andra och

tredje styckena, permittera de arbetstagare som n�rmast ber�rs av drifts-

avbrottet.

23 � Arbetstagare som har nedsatt arbetsf�rm�ga och som p� grund d�r�
av har beretts s�rskild syssels�ttning hos arbetsgivaren skall, om det kan

ske utan allvarliga ol�genheter, f� f�retr�de till for tsatt arbete oberoende
av turordningen.

24 � Arbetstagare som har permitterats har f�retr�desr�tt till arbete i den

verksamhet d�r de tidigare har varit sysselsatta. Vid �terintagning efter

permittering till�mpas turordningsreglerna i 22 och 23 ��.

Har f�retaget eller den del av f�retaget d�r verksamheten bedrivs �ver�

g�tt till en ny arbetsgivare under permitteringstiden, g�ller f�retr�desr�t�

ten mot den nye arbetsgivaren.

229

'i I'
I'll'

:iF

�

SFS 1982: 80

F�retr�desr�tt till �teranst�llning
25 � Arbetstagare som har sagts upp p� grund av a rbetsbrist har f�retr�

desr�tt till �teranst�llning i den verksamhet d�r de tidigare har varit syssel�
satta. Detsamma g�ller arbetstagare som har anst�llts f�r begr�nsad tid en�

ligt 5 � och som p� grund av arbetsbrist inte har f�tt fortsatt anst�llning. En

f�ruts�ttning f�r f�retr�desr�tt �r dock att arbetstagaren har varit anst�lld

hos arbetsgivaren sammanlagt mer �n tolv eller, n�r det g�ller f�retr�des�

r�tt till ny s�songanst�llning f�r en tidigare s�songanst�lld arbetstagare,

sex m�nader under de senaste tv� �ren och att arbetstagaren har tillr�ckli�

ga kvalifikationer f�r den nya anst�llningen.

F�retr�desr�tten g�ller fr�n den tidpunkt d� upps�gning skedde eller

besked l�mnades eller skulle ha l�mnats enligt 15 � f�rsta stycket och d�r�

efter till d ess ett �r har f�rflutit fr�n den dag d� anst�llningen upph�rde.

Vid s�songanst�llning g�ller f�retr�desr�tten i st�llet fr�n tidpunkten d�
besked l�mnades eller skulle ha l�mnats enligt 15 � andra st ycket och d�r�

efter till dess ett �r har f�rflutit fr�n den nya s�songens b�rjan. Har under
de nu n�mnd a tidsperioderna f�retaget eller den del av f�retaget d�r verk�
samheten bedrivs �verg�tt till en ny arbetsgivare, g�ller f�retr�desr�tten

mot den nye arbetgivaren.

Om arbetsgivaren har flera driftsenheter eller om det i arbetsgivarens

verksamhet finns olika kollektivavtalsomr�den, g�ller f�retr�desr�tten an�

st�llning inom den enhet och det avtalsomr�de d�r arbetstagaren var sys�
selsatt n�r den tidigare anst�llningen upph�rde. Finns det i ett s�dant fall
flera driftsenheter p� samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations
avtalsomr�de f�retr�desr�tten g�lla arbetsgivarens samtliga enheter p� or�

ten, om organisationen beg�r det senast vid f�rhandlingar enligt 32 �.

26 � Om flera arbetstagare har f�retr�desr�tt till �teranst�llning, best�ms

turordningen dem emellan med utg�ngspunkt i varje arbetstagares sam�

manlagda anst�lln ingstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med l�ngre an�

st�llningstid har f�retr�de framf�r arbetstagare med kortare anst�llnings�

tid. Vid lika anst�llningstid ger h�gre �lder f�retr�de.

27 � Har besked om f�retr�desr�tt till �teranst�l lning l�mnats enligt 8 �
andra stycket eller 16 � andra stycket, kan f�retr�desr�tt inte g�ras g�llan�
de innan arbetstagaren har anm�lt anspr�k p� f�retr�desr�tt hos arbetsgi�

varen.

En arbetstagare som antar ett erbjudande om �teranst�llning beh�ver in�

te tilltr�da den nya anst�llningen f�rr�n efter sk�lig �verg�ngstid.

Om arb etstagaren avvisar ett erbjudande om �teranst�llning som sk�li-

gen borde ha godtagits, har arbetstagaren f�rlorat sin f�retr�desr�tt.

F�rhandlingar m. m.
28 � En arbetsgivare som �r bunden av kollektivavtal och som tr�ffar av�
tal om tidsbegr�nsad anst�llning f�r arbete som avses med kollektivavta�
let. skall s narast underr�tta den ber�rda lokala arbetstagarorgani-sationcn
om anst�llningsavtalet. Underr�ttelse skall l �mnas �ven n�r kollektivavtal
tillf�lligt inte g�lle r.

�

32 � En a rbetsgivare som avser att anst�lla en arbetstagare, n�r n�gon
annan har f �retr�desr�tt till �teranst�llning i verks amheten, skall f�rst f�r�

handla med den ber�rda arbetstagarorganisationen p� det s�tt som anges i
11-14 �� lagen (1976:580) om m edbest�mmande i arbe tslivet. Detsamma

g�ller n�r fr�ga uppkommer om vem av flera f�retr�desber�ttigade som

skall f� �teranst�llning.

Avg�ng med pension m . m.

33 � En arbetsgivare, som vill att en arbetstagare skall l�mna sin anst�ll�

ning n�r arbetstagaren uppn�r den �lder som medf�r skyldighet att avg�
med �lderspension eller, om n�gon s�dan avg�ngsskyldighet inte finns, vid

fyllda 65 � r, skall skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en

231

m�nad i f�rv�g.

N�gon un derr�ttelse beh�ver dock inte l�mnas, om anst�llningstiden �r

SFS 1982: 80

h�gst en m �nad.

29 � I fr�ga o m en arbetsgivares skyldighet att f�rhandla f�re beslut om
upps�gning p� grund av arbetsbrist, permittering eller �terintagning efter

permittering g�ller 11-14 �� lagen (1976:580) om medbest�mmande i ar�
betslivet.

30 � En arbetsgivare som vill avskeda eller s�ga upp en arbetstagare p�

grund av omst�ndigheter som h�nf�r sig till arbetstagaren personligen eller

|,>i

l�mna besked enligt 15 � om att en tidsbegr�nsad anst�llning skall upph�-

ra, skall un derr�tta arbetstagaren om detta i f�rv�g. G�ller underr�ttelsen
upps�gning eller besked enligt 15 �, skall den l�mnas minst tv� veckor i

f�rv�g, och g� ller den avskedande, skall den l�mnas minst en vecka i f�r�

v�g. �r arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt

med u nderr�ttelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbets-

jj|

tagaren tillh�r.

�r anst�llningstiden s� kort att besked enligt 15 � f�rsta stycket skall

l�mnas n�r anst�llningen b�rjar, skall underr�ttelsen och varslet i st �llet

l�mnas samtidigt med beskedet.

Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren

tillh�r har r�tt till �verl�ggning med arbetsgivaren om den �tg�rd som un�
derr�ttelsen och varslet avser. En f�ruts�ttning �r dock att �verl�ggning

beg�rs senast en vecka efter det att underr�ttelsen eller varslet l�mnades. I
det fall som avse s i an dra stycket skall �verl�ggning beg�ras omg�ende.

Har �verl�ggning beg�rts, f�r arbetsgivaren inte verkst�lla upps�gning

eller avskedande f�rr�n �verl�ggningen har avslutats.

31 � En arbetsgivare som avser att ge en arbetstagare besked om att en

provanst�llning skall avbrytas i f�rtid eller avslutas utan att �verg� i en
tillsvidareanst�llning skall underr�tta arbetstagaren om detta minst tv�

veckor i f�rv�g. Ar arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren

)

samtidigt med underr�ttelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation

som arbetstagaren tillh�r.

Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen har r�tt till

�verl�ggning med arbets givaren om beskedet.

h u

' >i'

. ;!"

: i ;

I, M

�

SFS 1982: 80

Om en arbetsgivare vill at t en arbetstagare skall l�mna sin anst�llning i

samband med att arbetstagaren f�r r�tt till hel f�rtidsp ension enligt lagen
(1962: 381) om allm�n f�rs�kring, skall arbetsgivaren skriftligen ge arbets�
tagaren besked om detta s� snart arbetsgivaren har f�tt k�nnedom om pen�

sionsbeslutet.

En arbetstagare som �r anst�lld tills vidare och har uppn�tt den �lder

som anges i f�rsta stycket har inte r�tt till l�ngre upps�gningstid �n en m�
nad och har inte heller f�retr�desr�tt enligt 22-25 ��.

Tvister om giltigheten av upps�gningar eller avskedanden m. m,
34 � Om en arbetstagare s�gs upp utan saklig grund, skall upps�gningen

f�rklaras ogiltig p� yrkande av arbetstagaren. Detta g�ller dock ej, om upp�

s�gningen angrips endast d�rf�r att den strider mot turordningsregler.

Uppkommer tvist om en upps�gnings giltighet, upph�r ej anst�llningen

till f�ljd av upps�gningen f�rr�n tvisten har slutligt avf�rts. Arbetstagaren

f�r inte heller avst�ngas fr�n arbete p� grund av de omst�ndigheter som

har f�ranlett upps�gningen annat �n om det finns s�rskilda sk�l. Arbetsta�

garen har r�tt till l�n och andra f�rm�ner enligt 12-14 �� s� l�nge anst�ll�

ningen b est�r.

Domstol kan f�r tiden intill det slutliga avg�randet besluta att anst�ll�

ningen skall upph�ra vid upps�gningstidens utg�ng eller vid den senare tid�
punkt som domstolen best�mmer eller att en p�g�ende avst�ngning skall
upph�ra.

35 � Har en arbetstagare blivit avskedad under omst�ndigheter som inte
ens skulle ha r�ck t till f�r en giltig upps�gning, skall avs kedandet f�rklaras

ogiltigt p� yrk ande av arbetstagaien.

Om ett s�dant yrkande framst�lls, kan domstol besluta att anst�llningen

trots avskedandet skall best� tills tvisten har slutligt avgjorts.

Har en domstol meddelat beslut enligt andra stycket, f�r arbetsgivaren

inte avst�nga arbetstagaren fr�n arbete p� grund av de omst�ndigheter som
har f�ranlett avskedandet. Arbetstagaren har r�tt till l�n och andra f�rm�
ner enligt 1 2- 14 �� s� l�nge anst�llningen best�r.

36 � Ett anst�llningsavtal, som har tidsbegr�nsats i strid mot 4 � f�rsta
stycket, skall f�rklaras g�lla tills vidare p� yrkande av arbetstagaren.

Om ett s�dant yrkande framst�lls, kan domstol besluta att anst�llningen

trots avtalet skall best� tills tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren har

r�tt till l�n och andra f�rm�ner enligt 12- 14 �� s� l�nge anst�llningen be�

st�r.

37 � Om en domstol genom lagakraftvunnen dom har ogiltigf�rklarat en

upps�gning eller e tt avskedande, f�r arbetsgivaren inte avst�nga arbetsta�

garen fr�n arbete p� grund av de omst�ndigheter som har f�ranlett upps�g�

ningen eller av skedandet.

232

�

Skadest�nd

SFS 1982:80

38 � En arbetsgivare som bryter mot defina lag skall betala inte bara l�n

och andra anst�llningsf�rm�ner som arbetstagaren kan ha r�tt till utan

�ven ers�ttning f�r skada som uppkommer. En arbetstagare �r skade�

st�ndsskyldig om han eller hon inte iakttar den upps�gningstid som anges i
11 � f�rsta stycket.

Skadest�nd enligt f�rsta stycket kan avse b�de ers�ttning f�r den f�rlust

som uppkommer och ers�ttning f�r den kr�tikning som lagbrottet inneb�r.

Ers�ttning f�r f�rlust som avser tid efter anst�llningens upph�rande f�r un�

der alla f�rh�llanden best�mmas till h�gst det belopp som anges i 39 �.

Om det �r sk�ligt, kan skadest�ndet s�ttas ned eller helt falla bort.

39 � Om en arbetsgivare v�grar att r�tta sig efter en dom, varigenom en
domstol har ogiltigf�rklarat en upps�gning eller ett avskedande eller har
f�rklarat att en tidsbegr�nsad anst�llning skall g�lla tills vidare, skall an�

st�llningsf�rh�llandet anses som uppl�st. Arbetsgivaren skall f�r sin v�g�

ran betala skadest�nd till arbetstagaren enligt f�ljande best�mmelser.

Skadest�ndet ber�knas med utg�ngspunkt i arb etstagarens sammanlag-

da anst�llningstid hos arbetsgivaren n�r anst�llningsf�rh�llandet uppl�ses
och best�ms till ett belopp motsvarande

" L'

i/' ^

16 m�nadsl�ner vid mindre �n fem �rs anst�llningstid,

? t

24 m�nadsl�ner vid minst fem men mindre �n tio �rs anst�llningstid,

32 m�nadsl�ner vid minst tio �rs anst�llningstid.

Har arbetstagaren fyllt 60 � r, h�js beloppet s� att det motsvarar 24, 36

respektive 48 m�nadsl�ner.

Skadest�ndet f�r dock inte best�mmas s� att beloppet ber�knas efter fle�

ra m�nadsl�ner �n som motsvarar antalet p�b�rjade anst�llningsm�nader
hos arbetsgivaren. Har arbetstagaren varit anst�lld mindre �rl sex m�na�

der, skall belopp et likv�l motsvara sex m�nadsl�ner.

Preskription

40 � En arbetstagare som avser att yrka ogiltigf�rklaring av en upps�g�
ning eller et t avskedande, skall underr�tta arbetsgivaren om detta senast

||!

tv� veckor efter det att upps�gningen eller avskedandet skedde. Har ar-

11],

betstagaren inte f�tt n�got s�dant besked om ogiltighetstalan som avses i

! i i

8 � andra stycket eller 19 � andra stycket, uppg�r dock tidsfristen till en

[i;'

m�nad och r �knas fr�n den dag d� anst�llningen upph�rde.

Om en arbetstagare g�r g�llande att ett anst�llningsavtal har tidsbegr�n�

sats i strid mot 4 � f�rsta stycket och avser att yrka f�rklaring att avtalet
skall g�lla tills vidare, skall arbetstagaren underr�tta arbetsgivaren om det-

jf,|

ta senast en m�nad efter anst�llningstidens utg�ng.

Har inom underr�ttelsetiden p�kallats f�rhandling r�rande tvistefr�gan

enligt lagen (1976:580) om medbest�mmande i ar betslivet eller med st�d

av kollektivavtal, skall talan v�ckas inom tv� veckor efter det att f�rhand�
lingen avslutades. I annat fall skall ta lan v�ckas inom tv� veckor efter det
att tiden f�r un derr�ttelse gick ut.

41 � Den som vill kr�va skadest�nd eller framst�lla annat fordringsan�
spr�k som grundar sig p� best�mmelserna i denna lag skall undeir�tta mot-

�

SFS 1982:80

parten om delta inom fyra m�nader fr�n den tidpunkt d� den skadeg�rande

handlingen f�retogs eller fordringen f�rf�ll till betalning. Har en arbetsta�

gare inte f�tt n�got s�dant besked om skadest�ndstalan som avses i 8 �
andra stycket eller 19 � andra stycket, r�knas tiden i st�llet fr�n den dag d�
anst�llningen upph�rde. Avser arbetstagarens yrkande brott mot 4 � f�rsta

stycket, r�knas tidsfristen fr�n anst�llningstidens utg�ng.

Har inom underr�ttelsetiden p�kallats f�rhandling r�rande tvistefr�gan

enligt lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbet slivet eller med st�d
av kollektivavtal, skall talan v�ckas inom fyra m�nader efter det att f�r�

handlingen avslutades. I ann at fall skall talan v�ckas inom fyra m�nader

efter det att tiden f�r underr�ttelse gick ut.

42 � L�mnas inte underr�ttelse eller v�cks inte talan inom den tid som
f�reskrivs i 40 eller 41 �, har parten f�rlorat sin talan.

R�tteg�ngen

43 � M�l om till�mpning av denna lag handl�ggs enligt lagen (197 4:371)

om r�tteg�ngen i arbets tvister. M�l som avses i 34 -36 �� skall handl�ggas
skyndsamt.

Ett yrkande om beslut enligt 34 � tredje s tycket, 35 � andra stycket eller

36 � andra stycket f�r ej bifallas utan att motparten har beretts tillf�lle att

yttra sig. Om e tt dr�jsm�l skulle medf�ra risk f�r skada, f�r dock domsto�

len o medelbart bifalla yrk andet att g�lla till dess annat f�rordnas. Beslut
som en tingsr �tt har meddelat under r�tteg�ngen f�r �verklagas s�rskilt ge�

nom besv�r.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 1982, d� lagen (1974: 12) om an �

st�llningsskydd skall upph�r a att g�lla.

2. Den nya lagens b est�mmelser om arbetstagare som f�r anses ha f�re�

tagsledande eller d�rmed j�mf�rlig st�llning och om tidsbegr�nsad anst�ll�

ning g�ller end ast anst�llningsavtal som har ing�tts efter lagens ikrafttr�
dande. Betr�ffande tidigare ing�ngna s�dana anst�llningsavtal till�mpas
�ven efter ikrafttr�dandet den �ldre lagens best�mmelser.

3. N�r den nya lagens best�mmelser om ber�kning av anst�llningstid

skall till�mpas, g�ller de �ven anst�llningstid f�re ikrafttr�dandet.

4. Har f�re den nya lagens ikrafttr�dande l�mnats underr�ttelse eller

varsel enligt den �ldre lagen, till�mpas �ven efter ik'afttr�dandet den la�

gens best�mmelser i fr�ga om den �tg�rd som underr�ttelsen eller varslet
avser. Den nya lagens best�mmelser om f�retr�desr�tt till �teranst�llni ng
fr�n den tidpunkt d� besked har l�mnats enligt 15 �, g�ller en dast om be �
skedet har eller skulle ha l�mnats efter ikrafttr�dandet.

5. Best�mmelserna i 33 � f�rsta st ycket i den nya lagen till�mpas p� ar�

betstagare som fyller 65 � r den 1 maj 1982 eller se nare. F�r arbetstagare

som �r �ldre, till�mpas motsvarande best�mmelser i den � ldre lagen.

6. Den nya lagens best�mmelser om skadest�nd och preskription till�m�

pas endast om den omst�ndighet, vartill yrkandet h�nf�r sig, har intr�ffat

efter ikrafttr�dandet. I annat fall till�mpas den �ldre lagens motsvarande

best�mmelser.

234

7. Den �ldre lagens best�mmelser om r�tteg� ngskostnad till�mpas �ven

�

efter den nya lagens ikrafttr�dande, om talan har v�ckts f�re ikrafttr�dan-

SFS 1982:80

det.

8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift

som har ersat ts genom best�mmelse i denna lag till�mpas i st �llet den nya

best�mmelsen.

P� regeringens v�gnar

THORBJ�RN F�LLDIN

INGEMAR ELIASSON

(Arbetsmarknadsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1982:80

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se