SFS 2014:958 Lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567)

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i diskrimineringslagen (2008:567);

utfärdad den 26 juni 2014.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs i fråga om diskrimineringslagen

(2008:567)

dels att 1 kap. 1, 4 och 5 §§, 2 kap. 1 och 5 §§, 3 kap. 14, 15 och 16 §§,
4 kap. 18 §, 5 kap. 1 §, 6 kap. 1 § samt rubriken närmast före 1 kap. 5 § ska

ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 kap. 12 c § av följande

lydelse.

1 kap.

1 §

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt

främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identi-
tet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funk-
tionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

4 §

I denna lag avses med diskriminering

1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre

än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jäm-
förbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskri-
dande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp-
fattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,

2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en

bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt
men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion
eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning
eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har
ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för
att uppnå syftet,

3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning

missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för
att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna
funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och
annan författning, och med hänsyn till

– de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,

1 Prop. 2013/14:198, bet. 2013/14:AU8, rskr. 2013/14:367.

SFS 2014:958

Utkom från trycket
den 8 juli 2014

2

SFS 2014:958

– varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan

verksamhetsutövaren och den enskilde, samt

– andra omständigheter av betydelse,
4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har

samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,

5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker

någons värdighet,

6. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera

någon på ett sätt som avses i 1–5 och som lämnas åt någon som står i lydnads-
eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller
som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.

Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

5 §

I denna lag avses med

1. kön: att någon är kvinna eller man,
2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig

som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck
för att tillhöra ett annat kön,

3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat

liknande förhållande,

4. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmäs-

siga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas
uppstå,

5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning,

och

6. ålder: uppnådd levnadslängd.
Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas

av diskrimineringsgrunden kön.

2 kap.

1 §

En arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren

1. är arbetstagare,
2. gör en förfrågan om eller söker arbete,
3. söker eller fullgör praktik, eller
4. står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller in-

lånad arbetskraft.

Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet gäller inte i

fråga om den som gör en förfrågan om arbete.

Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon

som avses i första stycket ska likställas med arbetsgivaren.

5 §

2

Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller

annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera

2 Senaste lydelse 2010:861. Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

3

SFS 2014:958

något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker
till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas
med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller
uppdraget.

12 c §

Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet i 12 §

första stycket 1 gäller inte

1. i fråga om bostäder,
2. för privatpersoner,
3. för företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio

arbetstagare, och

4. om det i fråga om tillhandahållande av varor och tjänster krävs åtgärder i

fråga om fastigheter och byggnadsverk som går utöver de krav på tillgänglig-
het och användbarhet som har ställts i bygglov eller startbesked för den aktu-
ella fastigheten eller byggnadsverket enligt plan- och bygglagen (2010:900)
eller äldre motsvarande bestämmelser och enligt föreskrifter som har medde-
lats med stöd av dessa bestämmelser.

3 kap.

14 §

3

En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verk-

samhet enligt skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen
(1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen
(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna
verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter
och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp-
fattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.

Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i

15 och 16 §§.

15 §

En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att

förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som del-
tar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband
med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions-
nedsättning eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.

16 §

En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan

med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättig-
heter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller
söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga
och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redo-
görelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att på-
börja eller genomföra under det kommande året.

En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har ge-

nomförts ska tas in i efterföljande års plan.

3 Senaste lydelse 2010:861.

4

SFS 2014:958

4 kap.

18 §

4

Ett beslut av ett universitet eller en högskola med staten som huvud-

man får, i fråga om utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), överklagas
till Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att beslutet strider
mot

1. diskrimineringsförbudet i 2 kap. 5 §, om beslutet avser
a. tillträde till utbildning,
b. tillgodoräknande av utbildning,
c. anstånd med studier eller fortsättning av studier efter studieuppehåll,
d. byte av handledare,
e. indragning av handledare och andra resurser vid utbildning på forskar-

nivå,

f. utbildningsbidrag för doktorander, eller
g. en ingripande åtgärd mot en student,
2. diskrimineringsförbudet i 1 kap. 4 § 3, eller
3. förbudet mot repressalier i 2 kap. 19 §.
Om överklagandenämnden finner att det överklagade beslutet strider mot

något av förbuden och att detta kan antas ha inverkat på utgången, ska beslu-
tet undanröjas och ärendet, om det behövs, visas åter till universitetet eller
högskolan för ny prövning.

Om ett beslut kan överklagas enligt någon annan författning, ska överkla-

gande ske i den ordning som föreskrivs där i stället för enligt första stycket.

5 kap.

1 §

Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller

som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakas-
serier eller sexuella trakasserier enligt denna lag ska betala diskrimineringser-
sättning för den kränkning som överträdelsen innebär. När ersättningen be-
stäms ska särskilt syftet att motverka sådana överträdelser av lagen beaktas.
Ersättningen ska betalas till den som kränkts av överträdelsen.

En arbetsgivare som bryter mot 2 kap. 1 § första stycket eller 18 § ska

också betala ersättning för den förlust som uppkommer. Detta gäller dock inte
förlust som uppkommer vid beslut som rör anställning eller befordran. Det
gäller inte heller förlust som uppkommer med anledning av diskriminering i
form av bristande tillgänglighet.

Om det finns särskilda skäl kan ersättningen sättas ned helt eller delvis.

6 kap.

1 §

5

Mål om tillämpningen av 2 kap. 1, 2, 3 eller 18 § ska handläggas enligt

lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I sådana mål ska som arbets-
tagare anses också den som gör en förfrågan om eller söker arbete och den
som söker eller fullgör praktik eller står till förfogande för att utföra eller ut-
för arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Den hos vilken praktiken eller
arbetet utförs eller skulle ha utförts ska anses som arbetsgivare. Detta gäller

4 Senaste lydelse 2012:913.

5 Senaste lydelse 2012:673.

5

SFS 2014:958

också när reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestäm-
mande i arbetslivet tillämpas.

Mål om tillämpningen av 2 kap. 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 12 a, 12 b, 12 c, 13,

13 a, 13 b, 14, 14 a, 14 b, 15, 16, 17 eller 19 § ska prövas av allmän domstol
och handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i
tvistemål när förlikning om saken är tillåten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om diskriminering som ägt

rum före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

ELISABETH SVANTESSON

Monica Rodrigo
(Arbetsmarknadsdepartementet)

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014