SFS 1974:12

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt Ordning och säkerhet

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden / SFS 1974:12

740012.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1974:12 om anst�llningsskydd; utkom fr�n trycket utf�rdad den 9 januari 1974. 29 januari 1974 Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagen'. Inledande best�mmelser 1 � Denna lag �ger till�mpning p� arbetstagare i allm�n eller enskild tj�nst. Lagen g�ller ej 1. arbetstagare med f�retagsledande eller d�rmed j�mf�rlig st�llning, 2. arbetstagare som �r medlem av arbetsgivarens familj, 3. arbetstagare som �r anst�lld f�r arbete i arbetsgivarens hush�ll, 4. arbetstagare som av arbetsmarknadsmyndighet meddelats arbets- l�shetshj�lp i form av beredskapsarbete, arkivarbete eller musikerhj�lp eller som anvisats arbete i verkstad inom arbetsv�rden. 2 � Har i lag meddelats best�mmelse som avviker fr�n denna lag, g�ller den best�mmelsen. �ven avvikande best�mmelse i annan f�r� fattning �n lag g�ller, om den r�r arbetstagare, vars avl�ningsf�rm�ner fastst�lles under medverkan av Konungen eller myndighet som Konung� en best�mmer, eller arbetstagare hos riksdagen eller dess verk. 3 � Avtal som inneb�r att arbetstagares r�ttigheter enligt denna lag inskr�nkes �r ogiltigt i den delen. Utan hinder av f�rsta stycket f�r avvikelse fr�n 5 � andra stycket, 11, 15, 22, 2430 ��, 31 � f�rsta stycket, 32 � f�rsta och tredje stycke- 1 Prop. 1973: 129, InU 36, rskr 351. 33 3SFS 1974 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 12 na samt 33 � g�ras med st�d av kollektivavtal som p� arbetstagarsidan slutits eller godk�nts av organisation som �r att anse som huvudorgani^ sation enligt lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt. Arbetsgivare, som � r bunden av kollektivavtal som avses i a ndra styc� ket, f �r till�mpa avtalet �ven p� arbetstagare som ej �r medlem av den avtalsslutande organisationen p� arbetstagarsidan, under f�ruts�ttning att arbetstagaren syssels�ttes i a rbete som avses med avtalet och ej om� fattas av annat till�mpligt kollektivavtal. 4 � Vid best�mmande av anst�llningstid enligt denna lag skall med� r�knas tid under vilken arbetstagaren har varit anst�lld hos annat f�retag inom koncern som arbetsgivaren tillh�r. Har f�retag eller del av f�retag �verg�tt till ny arbetsgivare, skall vid best�mmande av anst�llningstid hos den nye arbetsgivaren medr�lcnas tid under vilken arb etstagaren har varit anst�lld hos f�rutvarande arbetsgivaren eller hos f�retag inom kon� cern som f�rutvarande arbetsgivaren tillh�rde. Anst�llningen 5 � Anst�llning g�ller tills vidare, om ej annat har avtalats. Avtal om att anst�llning skall avse viss tid, viss s�song eller visst ar� bete f�r tr�ffas endast om det f�ranledes av arbetsuppgifternas s�rskilda beskaffenhet. Avtal om anst�llning f�r viss tid f�r dock tr�ffas, om av� talet g�ller praktikarbete eller vikariat. 6 � Anst�llning som g�ller tills vidare kan genom upps�gning bringas att upph�ra vid utg�ngen av viss upps�gningstid. Anst�llning som avser viss tid, viss s�song eller visst arbete upph�r utan f�reg�ende upps�gning vid anst�llningstidens utg�ng eller d� arbe� tet blivit slutf�rt, om ej annat har avtalats. Arbetstagare f�r med omedelbar verkan fr�ntr�da anst�llning som avses i f�rsta eller andra stycket, om arbetsgivaren i v�sentlig grad har �sidosatt sina �ligganden enligt anst�llningsavtalet. I fall som avses i 18 � kan arbetsgivaren genom avskedande bringa anst�llningen att ome� delbart upph�ra. Grund f�r upps�gning 7 � Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. Saklig grund f�r upps�gning f�religger ej, om det sk�ligen kan kr�vas att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Beror upps�gning p� f�rh�llande som h�nf�r sig till arbetstagaren personligen, f�r upps�gningen icke grundas enbart p� omst�ndighet som arbetsgivaren har k�nt till mer �n en m�nad innan varsel eller under� r�ttelse enligt 31 � andra stycket l�mnades om upps�gningen. F�rfarandet vid upps�gning ^ 34 8 � Upp.s�gning fr�n arbetsgivarens sida skall ske skriftligen. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Arbetsgivaren �r skyldig att p� arbetstagarens beg�ran uppge de om- SFS 1974: 12 st�ndigheter som �beropas som grund f�r upps�gningen. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren beg�r det, 9 � I besked om upps�gning skall arbetsgivaren ange vad arbetstaga� ren har att iakttaga, om han vill g�ra g�llande att upps�gningen �r ogiltig. Har arbetstagaren f�retr�desr�tt tiil ny anst�llning enligt 25 �, skall det anges i upps�gningsbeskedet. Beskedet skall i s �dant fall �ven inne� h�lla uppgift om vad arbetstagaren har att iakttaga, om han vill utnyttja f�retr�desr�tten. 10 � Upps�gningsbeskedet skall l�mnas till arbetstagaren personligen eller, om det ej sk�ligen kan fordras, s�ndas till honom i rekommende� rat brev under hans vanliga adress. Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida sker n�r arbetstagaren f�r del av upps�gningen. Kan arbetstagaren icke antr�ffas, anses upps�gning ha skett en vecka efter det att besked om upps�gningen var tillg�ngligt f� r honom p� postanstait. Har arbetstagaren semester, anses upps�gning dock ha skett tidigast dagen efter den d� semestern upph�rde. Upps�gningstid 11 � F�r s�v�l arbetsgivare som arbetstagare g�ller en upps�gningstid av minst en m�nad. Arbetstagare som vid upps�gningen har varit anst�lld hos arbetsgi� varen de senaste sex m�naderna eller sammanlagt minst tolv m�nader under de senaste tv� �ren har r�tt till en upps�gningstid av tv� m�nader, om han har fyllt 25 �r, tre m�nader, om han har fyllt 30 �r, fyra m�nader, om han har fyllt 35 �r, fem m�nader, om han har fyllt 40 �r, sex m�nader, om han har fyllt 45 �r. L�n och andra f�rm�ner under upps�gningstid 12 � Arbetstagare har r�tt till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner un� der upps�gningstiden �ven om arbetsgivaren icke erbjuder honom ar� bete. S�dana f�rm�ner f�r ej understiga vad som normalt skulle ha ut� g�tt till arbetstagaren, om han hade f�tt beh�lla sina arbetsuppgifter. Den n�rmare ber�kningen av f�rm�nerna f�r grundas p� kollektivavtal som p� arbetstagarsidan slutits eller godk�nts av organisation som �r att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt. D�rvid �ger 3 � tredje stycket motsvarande till- l�mpning. Om anst�ilningsf�rm�n enligt lag utg�r endast f�r arbetad tid, skall med s�dan tid likst�lias tid under vilken arbetstagaren enligt f�rsta stycket �r ber�ttigad till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner. 13 � Fr�n l�n som utg�r p� grund av 12 � f�rsta stycket f�r arbets- 35 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 12 givaren avr�kna inkomst som arbetstagaren under den tid l�nen avser har f�rv�rvat i annan anst�llning. R�tt till avr�kning f�religger ocks� betr�ffande inkomst som arbetstagaren under n�mnda tid uppenbarligen kunde ha f�rv�rvat i annan anst�llning som han sk�ligen bort godtaga. Utbildningsbidrag som utg�r av statsmedel vid arbetsmarknadsutbild� ning f�r avr�knas, i den m�n bidraget avser samma tid som l�nen och arbetstagaren har blivit ber�ttigad till bidraget efter upps�gningen. 14 � Arbetsgivaren f�r icke under upps�gningstiden utnyttja den r�tt att f�rflytta arbetstagaren till annan ort som annars kan tillkomma ho� nom, om arbetstagarens m�jligheter att s�ka ny anst�llning d�rigenom f�rs�mras ej obetydligt. Under upps�gningstiden har arbetstagaren r�tt till ledighet med bibe� h�llna anst�llningsf�rm�ner i den utstr�ckning som sk�ligen fordras f�r att han skall ku nna bes�ka arbetsf�rmedlingen eller annars s�ka arbete. Underr�ttelse om att anst�llning f�r begr�nsad tid icke kommer att f�rnyas 15 � Har arbetstagare varit anst�lld hos arbetsgivaren f�r viss tid eller visst arbete sammanlagt minst tolv m�nader under de senaste tv� �ren och kommer fortsatt anst�llning icke att erbjudas honom i sam� band med eller i n�ra anslutning till anst�llningens upph�rande, skall arbetsgivaren underr�tta honom h�rom minst en m�nad innan anst�ll� ningen upph�r. Har arbetstagare varit anst�lld hos arbetsgivaren f�r viss s�song sam� manlagt minst sex m�nader under de senaste tv� �ren och kommer fortsatt anst�llning icke att erbjudas honom i samband med eller i n�ra anslutning till den nya s�songens b�rjan, skall arbetsgivaren underr�tta honom h�rom minst en m�nad innan s�songen b�rjar. 16 � Underr�ttelse enligt 15 � skall ske skriftligen. Har arbetstagaren f�retr�desr�tt till ny anst�llning enligt 25 �, skall det anges i underr�ttelsen. Denna skall i s�dant fall �ven inneh�lla uppgift om vad arbetstagaren har att iakttaga, om han vill utnyttja f�retr�desr�tten. Underr�ttelsen skall l�mnas till arbetstagaren personligen eller, om det ej sk�ligen kan fordras, s�ndas till honom i rekommenderat brev under hans vanliga adress. 17 � �r arbetstagare anst�lld f�r viss tid eller visst arbete och har han erh�llit underr�ttelse enligt 15 �, har han r�tt till ledighet med bibe� h�llna anst�llningsf�rm�ner i den utstr�ckning som sk�ligen fo rdras f�r att han'skall kunna bes�ka arbe tsf�rmedlingen eller annars s�ka arbete. Avskedande 18 � Avskedande f�r �ga rum, om arbetstagaren grovt har �sidosatt sina �ligganden mot arbetsgivaren. 35 Avskedande f�r icke grundas enbart p� omst�ndighet som arbetsgi� varen har k�nt till mer �n en m�nad f�re avskedandet. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 � Avskedande skall ske skriftligen. SFS 1974: 12 Arbetsgivaren �r skyldig att p� arbetstagarens beg�ran uppge de om� st�ndigheter som �beropas som grund f�r avskedandet. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren beg�r det. I besked om avskedande skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren har att iakttaga, om han vill g�ra g�llande att avskedandet �r ogiltigt. 20 � Besked om avskedande skall l�mnas till arbetstagaren personligen eller, om det ej sk�ligen kan fordras, s�ndas till honom i rekommende� rat brev under hans vanliga adress. Avskedande sker n�r arbetstagaren f�r del av det. Kan arbetstagaren icke antr�ffas, anses avskedande ha skett en vecka efter def att besked h�rom var tillg�ngligt f�r honom p� postanstalt. Har arbetstagaren se� mester, anses avskedande dock ha skett tidigast dagen efter den d� se� mestern upph�rde. L�n och andra f�rm�ner under permittering 21 � Arbetstagare, som under anst�llningstiden har varit permitterad mer �n tv� veckor i f�ljd eller sammanlagt mer �n 30 dagar under samma kalender�r, har r�tt till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner f�r �verskjutande permitteringstid, s�vida ej permitteringen �r en f�ljd av att arbetet �r s�songbetonat eller annars till sin natur icke samman� h�ngande. F�rm�ner som avses i f�rsta stycket f�r ej understiga vad som nor� malt skulle ha utg�tt till arbetstagaren, om 'han hade f�tt beh�lla sina arbetsuppgifter. Den n�rmare ber�kningen av f�rm�nerna f�r grundas p� kollektivavtal som p� arbetstagarsidan slutits eller godk�nts av or� ganisation som �r att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt. D�rvid �ger 3 � tredje stycket motsvarande till�mpning. Om anst�llningsf�rm�n enligt lag utg�r endast f�r arbetad tid, skall med s�dan tid likst�llas tid under vilken arbetstagaren enligt f�rsta stycket �r ber�ttigad till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner. Turordning vid up ps�gning och perm ittering 22 � Vid upps�gning p� grund av arbetsbrist och vid permittering skall arbetsgivaren iakttaga f�ljande turordningsregler. Arbetstagares plats i turordning best�mmes med utg�ngspunkt fr�n hans sammanlagda anst�llningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med l�ngre anst�llningstid har f�retr�de framf�r arbetstagare med kortare anst�llningstid. Vid lika anst�llningstid ger h�gre levnads�lder f�re� tr�de. Kan arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, g�ller som f�ruts�ttning f�r att han skall ges f�re� tr�de att han har tillr�ckliga kvalifikationer f�r det fortsatta arbetet. Vid ber�kning av anst�llningstid skall arbetstagare tillgodor�knas en extra anst�llningsm�nad f�r varje anst�llningsm�nad som han har p� b�rjat e fter det att han har fyllt 45 �r. Sammanlagt f�r arbetstagare till� godor�knas h�gst 60 s�dana extra anst�llningsm�nader. 37 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ " f SFS 1974:12 Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastst�lles turordning f�r varje i driftsenhet f�r sig. Om arbetsgivaren �r eller brukar vara bunden av kollektivavtal, fastst�lles s�rskild turordning f�r varje avtalsomr�de. Finns i s �dant fall flera driftsenheter p� samma ort skall, om arbetsta� garorganisation beg�r det senast vid �verl�ggning om turordningen, inom organisationens avtalsomr�de fastst�llas gemensam turordning f�r samtliga driftsenheter p� orten. 23 � Utan hinder av 22 � skall, om ej s�rskilda sk�l f�ranleder annat, f�retr�de till f ortsatt arbete ges �t arbetstagare som har nedsatt arbets� f�rm�ga och som med st�d av lagen (1974: 13) om vissa anst�llnings- fr�mjande �tg�rder eller eljest har beretts s�rskild syssels�ttning hos arbetsgivaren. 24 � Arbetstagare som har blivit permitterad har f�retr�desr�tt till arbete inom den verksamhet d�r han har varit sysselsatt f�rut. Vid �terintagning av arbetstagare efter permittering �ger best�mmelserna i 22 � andra, tredje och fj�rde styckena samt 23 � motsvarande till�mp� ning. F�retr�desr�tt till ny anst�llning 25 � Arbetstagare som har blivit uppsagd p� grund av arbetsbrist har till dess ett �r f�rflutit fr�n anst�llningens upph�rande f�retr�desr�tt till ny anst�llning inom den verksamhet d�r han har varit sysselsatt f�rut. Vad som nu sagts g�ller �ven arbetstagare som har anst�llts f�r viss tid, viss s�song eller visst arbete och som p� grund av arbetsbrist icke f�tt fortsatt anst�llning. F�retr�desr�tt till ny anst�llning enligt f�rsta stycket tillkommer en� dast arbetstagare som har varit anst�lld hos arbetsgivaren sammanlagt minst tolv eller, vid s�songanst�llning, sex m�nader under de tv� se� naste �ren och som har tillr�ckliga kvalifikationer f�r den nya anst�ll� ningen. Har arbetsgivaren flera driftsenheter, g�ller f�retr�desr�tten till ny anst�llning den driftsenhet d�r arbetstagaren var sysselsatt n�r den tidi� gare anst�llningen upph�rde. Om arbetsgivaren �r eller brukar vara bunden av kollektivavtal, g�ller f�retr�desr�tten anst�llning inom det avtalsomr�de d�r arbetstagaren var sysselsatt n�r den tidigare anst�ll� ningen upph�rde. Finns i s�dant fall flera driftsenheter p� samma ort skall, om arbetstagarorganisation beg�r det senast vid �verl�ggning om f�retr�desr�tten till ny anst�llning, inom organisationens avtalsomr�de f�retr�desr�tten till ny anst�llning g�lla samtliga driftsenheter p� orten. 26 � Har flera arbetstagare f�retr�desr�tt till ny anst�llning, skall f�� retr�de ges �t den arbetstagare som har den l�ngsta anst�llningstiden hos arbetsgivaren. Vid lika anst�llningstid ger h�gre levnads�lder f�re� tr�de. Vid ber�kning av anst�llningstid enligt f�rsta stycket skall arbetsta� gare tillgodor�knas en extra anst�llningsm�nad f�r varje anst�llnings- m�nad som han har p�b�rjat efter det att han har fyllt 45 �r. Samman- � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> lagt f�r arbetstagare tillgodor�knas h�gst 60 s�dana extra anst�llnings- m�nader. SFS 1974:12 27 � Arbetstagare har ej f�retr�desr�tt till ny anst�llning innan han till arbetsgivaren anm�lt anspr�k p� s�dan f�retr�desr�tt. Antager ar� betstagaren erbjudande om ny anst�llning, �r han skyldig att tilltr�da anst�llningen f�rst efter sk�ligt r�drum. Avvisar arbetstagaren erbjudande om ny anst�llning som han sk�li- gen bort godta ga, �r f�retr�desr�tten f�rfallen. 28 � Arbetstagare som har f�tt ny anst�llning enligt best�mmelserna om f�r etr�desr�tt skall anses ha uppn�tt den anst�llningstid som fordras enligt denna lag f�r r�tt till l�ngre upps�gningstid �n en m�nad, r�tt till underr�ttelse om att anst�llning f�r begr�nsad tid icke kommer att f�r� nyas samt f�retr�desr�tt till ny anst�ll ning. Varsel och �verl�ggning 29 � Arbetsgivaren skall varsla arbetstagarorganisation om tillt�nkt �t� g�rd enligt vad som anges i f�ljande uppst�llning. Fr�ga uppkommer om 1. Upps�gning p� grund av ar� betstagares personliga f�rh�llan� den. 2. Avskedande. 3. Upps�gning p� grund av ar� betsbrist. 4. Underr�ttelse om att anst�ll� ning f�r begr�nsad tid icke kom� mer att f�rnyas. 5. Permittering som ej �r av enstaka och kortvarig natur och ej heller beror p� att arbetet �r s�songbetonat eller annars till sin natur icke sammanh�ngande. 6. Aterintagning av arbetstaga� re i arbete efter permittering. 7. Ny anst�llning n�r arbetsta� gare har f�retr�desr�tt d�rtill. Varseltid Minst tv� veckor f�re upps�g� ningen. S� snart det kan ske. Minst en m�nad f�re upps�g� ningen. Minst tv� veckor innan under� r�ttelsen l�mnas. Minst en m�nad f�re permit- teringen. Minst tv� veckor f�re �terin- tagningen. Minst tv� veckor f�re erbjudan� det om anst�llning. 30 � F�religger hinder i fall som avses i 29 � 31 att varsla inom f�reskriven tid, skall varsel i st�llet l�mnas s� snart det kan ske. Om arbetsgivaren p� grund av lagen (1974: 13) om vissa anst�ll� ningsfr�mjande �tg�rder varslar l�nsarbetsn�mnd om s�dan driftsin� skr�nkning som kan medf�ra upps�gning innan motsvarande varsel� skyldighet h ar intr�tt enligt 29 � 3, skall samma varsel l�mnas samtidigt till arbetstagarorganisation. 39 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 12 31 � Varsel l�mnas till lokal arbetstagarorganisation i f�rh�llande till vilken arbetsgivaren �r eller brukar vara bunden av kollektivavtal, s�vitt g�ller ber�rd arbetstagarkategori. Uppkommer fr�ga om �tg�rd som avses i 29 � 1 eller 2, skall arbets� givaren underr�tta den ber�rde arbetstagaren om den tillt�nkta �tg�rden inom tid som anges i 29 �. 32 � Den som har r�tt till varsel har �ven r�tt till �verl�ggning med arbetsgivaren om den tillt�nkta �tg�rden. R�tt till �verl�ggning tillkommer �ven den som har r�tt till under� r�ttelse enligt 31 � andra stycket. �verl�ggning skall p�kallas senast en vecka efter det att varsel eller underr�ttelse l�mnades. Har �verl�ggning p�kallats, f�r arbetsgivaren icke vidtaga den �tg�rd varslet eller underr�ttelsen g�ller f�rr�n tillf�lle till �verl�ggning har l�mnats. Avg�ng med pension m . m. 33 � Vill arbetsgivaren att arbetstagare skall l�mna anst�llningen n�r han uppn�r den gr�ns vid vilken han �r skyldig att avg� med �lders� pension eller, om s�dan gr�ns icke finns, i samband med att arbetsta� garen fyller 67 �r, skall han underr�tta arbetstagaren minst en m�nad i f�rv�g. Detsamma g�ller, om arbetsgivaren vill att arbetstagare skall l�mna anst�llningen n�r han f�r r�tt till hel f�rtidspension eller helt sjuk� bidrag enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring. Underr�ttelse enligt f�rsta stycket skall ske skriftligen. Arbetstagare som har uppn�tt den gr�ns vid vilken han �r skyldig att avg� med �lderspension eller, om s�dan gr�ns icke finns, som har fyllt 67 �r har icke r�tt till l�ngre upps�gningstid �n en m�nad. Han har icke heller f�retr�desr�tt, n�r turordning skall best�mmas vid upps�g� ning eller permittering, n�r �terintagning i arbete skall ske efter permit- tering eller n�r nyanst�llning skall �ga rum. Tvist om giltigheten av upps�gning eller avskedande 34 � �r upps�gning ej sakligt grundad, skall den p� yrkande av arbets� tagaren f�rklaras ogiltig. D etta g�ller dock ej om upps�gningen angri- pes enbart p� den grund att den strider mot best�mmelse om turordning. Uppkommer tvist om giltigheten av upps�gning, upph�r ej anst�ll� ningen till f�ljd av upps�gningen f�rr�n tvisten slutligt pr�vats. Arbets� givaren f�r ej p� grund av den omst�ndighet som f�ranlett upps�g� ningen avst�nga arbetstagaren fr�n arbete annat �n om s�rskilda sk�l f�religger. Arbetstagaren har r�tt till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner enligt 1214 � � f�r den tid anst�llningen best�r. F�r tiden intill dess lagakraft�gande dom eller beslut f�religger kan r�tten f�rordna att anst�llningen skall upph�ra vid upps�gningstidens utg�ng eller den senare tidpunkt som r�tten best�mmer eller att p�g�en- 40 de avst�ngning fr�n arbetet skall upph�ra. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 35 � Har avskedande skett under s�dana omst�ndigheter att ej ens SFS 1974:12 saklig grund f�r upps�gning skulle ha f�relegat, skall avskedandet p� yrkande av arbetstagaren f�rklaras ogiltigt. F�r tiden intill dess lagakraft�gande dom eller beslut f�religger kan r�tten f�rordna att anst�llningen skall best� utan hinder av avskedandet. Har s�dant f�rordnande meddelats, f�r arbetsgivaren ej p� grund av den omst�ndighet som f�ranlett avskedandet avst�nga arbetstagaren fr�n arbete. Arbetstagaren har r�tt till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner enligt 1214 �� f�r den tid f�rordnandet g�ller. 36 � Har genom dom som vunnit laga kraft upps�gning eller avske� dande f�rklarats ogiltigt, f�r arbetsgivaren ej p� grund av den omst�n� dighet som f�ranlett upps�gningen eller avskedandet avst�nga arbets� tagaren fr�n arbete. 37 � Vill arbetstagare g�ra g�llande att upps�gning eller avskedande �r ogiltigt, skall arbetsgivaren underr�ttas h�rom inom tv� veckor efter det att upps�gningen eller avskedandet skedde. Har arbetstagaren ej er� h�llit skriftligt besked om upps�gningen eller avskedandet med uppgift om vad han skall iakttaga, om han vill g�ra g�llande att �tg�rden �r ogiltig, uppg�r tidsfristen till fyra veckor och r�knas fr�n den dag d� anst�llningen enligt upps�gningen eller avskedandet upph�rde. Har inom tid som anges i f�rsta stycket f�rhandling r�rande tviste� fr�gan p�kallats enligt lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhandlings� r�tt eller med st�d av kollektivavtal, skall talan v�ckas inom tv� veckor efter det att f�rhandlingen avslutades. I annat fall skall talan v�ckas inom tv� veckor fr�n det att tiden f�r underr�ttelse enligt f�rsta stycket gick u t. Iakttager arbetstagaren ej vad som f�rskrives i f�rsta och andra styckena, �r talan f�rlorad. Skadest�nd m. m. 38 � �sidos�tter arbetsgivare sina f�rpliktelser enligt denna lag skall han utge, f�rutom l�n och andra anst�llningsf�rm�ner vartill arbets� tagare p� grund av lagen kan vara ber�ttigad, ers�ttning f�r uppkom� men skada. Underl�ter arbetstagare att iakttaga upps�gningstid enligt 11 � f�rsta stycket skall han ers�tta arbetsgivaren uppkommen skada. Vid bed�mande om och i vad m�n skada har uppst�tt skall h�nsyn tagas �ven till arbetstagarorganisations intresse av att lagens best�m� melser iakttages i f�rh�llande till organisationens medlemmar samt till �vriga omst�ndigheter av annan �n rent ekonomisk betydelse. Ers�tt� ning f�r skada som avser tid efter anst�llningens upph�rande best�mmes h�gst till belopp som avses i 39 �. Om det med h�nsyn till skadans storlek eller andra omst�ndigheter �r sk�ligt, kan skadest�ndets belopp neds�ttas i f�rh�llande till vad som annars skulle ha utg�tt. Fullst�ndig befrielse fr�n skadest�ndsskyldighet kan ocks� �ga rum. 41 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 12 39 � �sidos�tter arbetsgivaren domstols f�rklaring om ogiltighet av upps�gning eller avskedande, skall anst�llningsf�rh�llandet anses upp� l�st. I fall som avses i f� rsta stycket skall skadest�nd utg� med 16 m�nadsl�ner, om arbetstagaren sammanlagt har varit anst�lld mindre �n fem �r hos arbetsgivaren, 24 m�nadsl�ner, om arbetstagaren sammanlagt har varit anst�lld minst fem �r hos arbetsgivaren, 32 m�nadsl�ner, om arbetstagaren sammanlagt har varit anst�lld minst tio �r hos arbetsgivaren I st�llet f�r de skadest�nd som anges i andra stycket ska ll skad est�nd utg� med 24, 36, respektive 48 m�nadsl�ner om arbetstagaren fyllt 60 �r. Vid ber�kning av anst�llningstid enligt andra stycket skall arbetsta� gare tillgodor�knas en extra anst�llningsm�nad f�r varje anst�llnings� m�nad som han har p�b�rjat efter det att han har fyllt 45 �r. Samman� lagt f�r arbetstagare tillgodor�knas h�gst 60 s�dana extra anst�llnings� m�nader. Skadest�nd som avses i denna paragraf f�r ej i n�got fall utg� med fler m�nadsl�ner �n som motsvarar antalet p�b�rjade anst�llningsm�na� der hos arbetsgivaren. 40 � Den som vill fordra skadest�nd enligt denna lag skall under� r�tta motparten h�rom inom fyra m�nader fr�n det skadan intr�ffade. Har inom den tiden f�rhandling r�rande anspr�ket p�kallats enligt lagen (1936: 506) om f�renings- o ch f�rhandlingsr�tt eller med st�d av kollek� tivavtal, skall talan v�ckas inom fyra m�nader efter det att f�rhandling� en avslutades. I annat fall skall talan v�ckas inom �tta m�nader fr�n ska� dans uppkomst. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om anspr�k p� l�n och andra anst�llningsf�rm�ner enligt denna lag. lakttages ej vad som f�reskrives i f�rsta och andra styckena, �r talan f�rlorad. �vriga best�mmelser 41 � R�tten skall handl�gga m�l om giltighet av upps�gning eller av� skedande skyndsamt. Yrkande om f�rordnande som avses i 34 � tredje stycket eller 35 � andra stycket f�r ej bifallas utan att motparten beretts tillf�lle att yttra sig �ver yrkandet. Om arbetstagare f�rlorar m�l om till�mpning av denna lag men hade sk�lig anled ning att f� tvisten pr�vad, kan f�rordnas att vardera parten skall b�ra sin r�tteg�ngskostnad. 42 � M�l om till�mpning av denna lag pr�vas av allm�n domstol, om m�let r�r oorganiserad arbetstagare. I annat fall pr�vas m�let av arbets� domstolen. Tvist *f�r genom avtal h�nskjutas till avg�rande av skiljem�n. I fr�ga om talans v�ckande och utf�rande hos arbetsdomstolen g�ller 42 13 � lagen (1928: 254) om arbetsdomstol, �ven om m�let ej �r s�dant i-C'- � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> som avses i den lagen. SFS 1974: 12 Mot beslut som allm�n underr�tt meddelat under r�tteg�ngen enligt 34 � tredje stycket eller 35 � andra stycket skall talan f�ras s�rskilt ge� nom besv�r. Mot hovr�ttens beslut f�r talan ej f�ras. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1974, d� lagen (1971: 199) om anst�llningsskydd f�r vissa arb etstagare skall upph�ra att g�lla. 2. Har i anst�llni ng som omfattas av den �ldre lagen upps�gning eller permittering skett f�re ikrafttr�dandet, till�mpas alltj�mt den �ldre la- gens best�mmelser om upps�gningstid, l�n under upps�gningstid eller ifi ii permitteringstid samt f�retr�desr�tt till ny a nst�llning. G�r arbetstagare g�llande f�retr�desr�tt enligt den �ldre lagen samti� digt som anna n arbetstagare p�kallar f�retr�desr�tt enligt den nya lagen, best�mmes f�retr�det arbetstagarna emellan enligt den nya lagen eller, i f�rekommande fall, enligt kollektivavtal som slutits med st�d av den nya lagen. Har arbetstagare vunnit �teranst�llning enligt den �ldre lagen, �ger 28 � i nya lagen motsvarande till�mpning. 3. Har i anst�llning som ej omfattas av den �ldre lagen upps�gning, avskedande eller permittering eller, s�vitt g�ller anst�llning f�r begr�n� sad tid, upph�rande av anst�llningen skett f�re ikrafttr�dandet, till�mpas ej p� grund d�rav den nya lagen. Permittering som skett under tiden januarijuni 1974 skall dock medr�knas vid till�mpning av best�m� melserna i 21 � r�rande permittering sammanlagt mer �n 30 dagar. 4. Arbetsgivare �r icke skyldig att l�mna varsel eller underr�ttelse enligt den nya lagen, om denna inneb�r att varslet eller underr�ttelsen skulle l�m nas f�re ikrafttr�dandet. 5. Kollektivavtal enligt 3 � andra stycket, 12 � f�rsta stycket och 21 � andra stycket nya lagen kan ing�s f�re ikrafttr�dandet. CARL GUSTAF ANNA-GRETA LEIJON (Arbetsmarknadsdepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1974:12

om anst�llningsskydd;

utkom fr�n trycket

utf�rdad den 9 januari 1974.

29 januari 1974

Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagen'.

Inledande best�mmelser

1 � Denna lag �ger till�mpning p� arbetstagare i allm�n eller enskild

tj�nst.

Lagen g�ller ej

1. arbetstagare med f�retagsledande eller d�rmed j�mf�rlig st�llning,

2. arbetstagare som �r medlem av arbetsgivarens familj,
3. arbetstagare som �r anst�lld f�r arbete i arbetsgivarens hush�ll,

4. arbetstagare som av arbetsmarknadsmyndighet meddelats arbets-

l�shetshj�lp i form av beredskapsarbete, arkivarbete eller musikerhj�lp

eller som anvisats arbete i verkstad inom arbetsv�rden.

2 � Har i lag meddelats best�mmelse som avviker fr�n denna lag,
g�ller den best�mmelsen. �ven avvikande best�mmelse i annan f�r�
fattning �n lag g�ller, om den r�r arbetstagare, vars avl�ningsf�rm�ner
fastst�lles under medverkan av Konungen eller myndighet som Konung�
en best�mmer, eller arbetstagare hos riksdagen eller dess verk.

3 � Avtal som inneb�r att arbetstagares r�ttigheter enligt denna lag

inskr�nkes �r ogiltigt i den delen.

Utan hinder av f�rsta stycket f�r avvikelse fr�n 5 � andra stycket,

11, 15, 22, 2430 ��, 31 � f�rsta stycket, 32 � f�rsta och tredje stycke-

1 Prop. 1973: 129, InU 36, rskr 351.

3SFS 1974

�

SFS 1974: 12

na samt 33 � g�ras med st�d av kollektivavtal som p� arbetstagarsidan
slutits eller godk�nts av organisation som �r att anse som huvudorgani^

sation enligt lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt.

Arbetsgivare, som � r bunden av kollektivavtal som avses i a ndra styc�

ket, f �r till�mpa avtalet �ven p� arbetstagare som ej �r medlem av den

avtalsslutande organisationen p� arbetstagarsidan, under f�ruts�ttning
att arbetstagaren syssels�ttes i a rbete som avses med avtalet och ej om�

fattas av annat till�mpligt kollektivavtal.

4 � Vid best�mmande av anst�llningstid enligt denna lag skall med�

r�knas tid under vilken arbetstagaren har varit anst�lld hos annat f�retag

inom koncern som arbetsgivaren tillh�r. Har f�retag eller del av f�retag
�verg�tt till ny arbetsgivare, skall vid best�mmande av anst�llningstid

hos den nye arbetsgivaren medr�lcnas tid under vilken arb etstagaren har

varit anst�lld hos f�rutvarande arbetsgivaren eller hos f�retag inom kon�

cern som f�rutvarande arbetsgivaren tillh�rde.

Anst�llningen

5 � Anst�llning g�ller tills vidare, om ej annat har avtalats.

Avtal om att anst�llning skall avse viss tid, viss s�song eller visst ar�

bete f�r tr�ffas endast om det f�ranledes av arbetsuppgifternas s�rskilda
beskaffenhet. Avtal om anst�llning f�r viss tid f�r dock tr�ffas, om av�
talet g�ller praktikarbete eller vikariat.

6 � Anst�llning som g�ller tills vidare kan genom upps�gning bringas

att upph�ra vid utg�ngen av viss upps�gningstid.

Anst�llning som avser viss tid, viss s�song eller visst arbete upph�r

utan f�reg�ende upps�gning vid anst�llningstidens utg�ng eller d� arbe�
tet blivit slutf�rt, om ej annat har avtalats.

Arbetstagare f�r med omedelbar verkan fr�ntr�da anst�llning som

avses i f�rsta eller andra stycket, om arbetsgivaren i v�sentlig grad har
�sidosatt sina �ligganden enligt anst�llningsavtalet. I fall som avses i

18 � kan arbetsgivaren genom avskedande bringa anst�llningen att ome�
delbart upph�ra.

Grund f�r upps�gning

7 � Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.

Saklig grund f�r upps�gning f�religger ej, om det sk�ligen kan kr�vas

att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.

Beror upps�gning p� f�rh�llande som h�nf�r sig till arbetstagaren

personligen, f�r upps�gningen icke grundas enbart p� omst�ndighet som
arbetsgivaren har k�nt till mer �n en m�nad innan varsel eller under�

r�ttelse enligt 31 � andra stycket l�mnades om upps�gningen.

F�rfarandet vid upps�gning

8 � Upp.s�gning fr�n arbetsgivarens sida skall ske skriftligen.

�

Arbetsgivaren �r skyldig att p� arbetstagarens beg�ran uppge de om-

SFS 1974: 12

st�ndigheter som �beropas som grund f�r upps�gningen. Uppgiften skall

vara skriftlig, om arbetstagaren beg�r det,

9 � I besked om upps�gning skall arbetsgivaren ange vad arbetstaga�

ren har att iakttaga, om han vill g�ra g�llande att upps�gningen �r
ogiltig.

Har arbetstagaren f�retr�desr�tt tiil ny anst�llning enligt 25 �, skall

det anges i upps�gningsbeskedet. Beskedet skall i s �dant fall �ven inne�

h�lla uppgift om vad arbetstagaren har att iakttaga, om han vill utnyttja
f�retr�desr�tten.

10 � Upps�gningsbeskedet skall l�mnas till arbetstagaren personligen

eller, om det ej sk�ligen kan fordras, s�ndas till honom i rekommende�

rat brev under hans vanliga adress.

Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida sker n�r arbetstagaren f�r del av

upps�gningen. Kan arbetstagaren icke antr�ffas, anses upps�gning ha

skett en vecka efter det att besked om upps�gningen var tillg�ngligt f� r

honom p� postanstait. Har arbetstagaren semester, anses upps�gning
dock ha skett tidigast dagen efter den d� semestern upph�rde.

Upps�gningstid

11 � F�r s�v�l arbetsgivare som arbetstagare g�ller en upps�gningstid

av minst en m�nad.

Arbetstagare som vid upps�gningen har varit anst�lld hos arbetsgi�

varen de senaste sex m�naderna eller sammanlagt minst tolv m�nader
under de senaste tv� �ren har r�tt till en upps�gningstid av

tv� m�nader, om han har fyllt 25 �r,

tre m�nader, om han har fyllt 30 �r,
fyra m�nader, om han har fyllt 35 �r,
fem m�nader, om han har fyllt 40 �r,
sex m�nader, om han har fyllt 45 �r.

L�n och andra f�rm�ner under upps�gningstid

12 � Arbetstagare har r�tt till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner un�

der upps�gningstiden �ven om arbetsgivaren icke erbjuder honom ar�

bete. S�dana f�rm�ner f�r ej understiga vad som normalt skulle ha ut�

g�tt till arbetstagaren, om han hade f�tt beh�lla sina arbetsuppgifter.

Den n�rmare ber�kningen av f�rm�nerna f�r grundas p� kollektivavtal

som p� arbetstagarsidan slutits eller godk�nts av organisation som �r

att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936: 506) om f�renings-
och f�rhandlingsr�tt. D�rvid �ger 3 � tredje stycket motsvarande till-

l�mpning.

Om anst�ilningsf�rm�n enligt lag utg�r endast f�r arbetad tid, skall

med s�dan tid likst�lias tid under vilken arbetstagaren enligt f�rsta

stycket �r ber�ttigad till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner.

13 � Fr�n l�n som utg�r p� grund av 12 � f�rsta stycket f�r arbets-

�

SFS 1974: 12

givaren avr�kna inkomst som arbetstagaren under den tid l�nen avser
har f�rv�rvat i annan anst�llning. R�tt till avr�kning f�religger ocks�

betr�ffande inkomst som arbetstagaren under n�mnda tid uppenbarligen
kunde ha f�rv�rvat i annan anst�llning som han sk�ligen bort godtaga.

Utbildningsbidrag som utg�r av statsmedel vid arbetsmarknadsutbild�

ning f�r avr�knas, i den m�n bidraget avser samma tid som l�nen

och arbetstagaren har blivit ber�ttigad till bidraget efter upps�gningen.

14 � Arbetsgivaren f�r icke under upps�gningstiden utnyttja den r�tt

att f�rflytta arbetstagaren till annan ort som annars kan tillkomma ho�
nom, om arbetstagarens m�jligheter att s�ka ny anst�llning d�rigenom
f�rs�mras ej obetydligt.

Under upps�gningstiden har arbetstagaren r�tt till ledighet med bibe�

h�llna anst�llningsf�rm�ner i den utstr�ckning som sk�ligen fordras f�r
att han skall ku nna bes�ka arbetsf�rmedlingen eller annars s�ka arbete.

Underr�ttelse om att anst�llning f�r begr�nsad tid icke kommer att

f�rnyas

15 � Har arbetstagare varit anst�lld hos arbetsgivaren f�r viss tid

eller visst arbete sammanlagt minst tolv m�nader under de senaste tv�
�ren och kommer fortsatt anst�llning icke att erbjudas honom i sam�
band med eller i n�ra anslutning till anst�llningens upph�rande, skall
arbetsgivaren underr�tta honom h�rom minst en m�nad innan anst�ll�
ningen upph�r.

Har arbetstagare varit anst�lld hos arbetsgivaren f�r viss s�song sam�

manlagt minst sex m�nader under de senaste tv� �ren och kommer

fortsatt anst�llning icke att erbjudas honom i samband med eller i n�ra
anslutning till den nya s�songens b�rjan, skall arbetsgivaren underr�tta
honom h�rom minst en m�nad innan s�songen b�rjar.

16 � Underr�ttelse enligt 15 � skall ske skriftligen.

Har arbetstagaren f�retr�desr�tt till ny anst�llning enligt 25 �, skall

det anges i underr�ttelsen. Denna skall i s�dant fall �ven inneh�lla

uppgift om vad arbetstagaren har att iakttaga, om han vill utnyttja

f�retr�desr�tten.

Underr�ttelsen skall l�mnas till arbetstagaren personligen eller, om

det ej sk�ligen kan fordras, s�ndas till honom i rekommenderat brev

under hans vanliga adress.

17 � �r arbetstagare anst�lld f�r viss tid eller visst arbete och har

han erh�llit underr�ttelse enligt 15 �, har han r�tt till ledighet med bibe�
h�llna anst�llningsf�rm�ner i den utstr�ckning som sk�ligen fo rdras f�r

att han'skall kunna bes�ka arbe tsf�rmedlingen eller annars s�ka arbete.

Avskedande

18 � Avskedande f�r �ga rum, om arbetstagaren grovt har �sidosatt

sina �ligganden mot arbetsgivaren.

Avskedande f�r icke grundas enbart p� omst�ndighet som arbetsgi�

varen har k�nt till mer �n en m�nad f�re avskedandet.

�

19 � Avskedande skall ske skriftligen.

SFS 1974: 12

Arbetsgivaren �r skyldig att p� arbetstagarens beg�ran uppge de om�

st�ndigheter som �beropas som grund f�r avskedandet. Uppgiften skall

vara skriftlig, om arbetstagaren beg�r det.

I besked om avskedande skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren

har att iakttaga, om han vill g�ra g�llande att avskedandet �r ogiltigt.

20 � Besked om avskedande skall l�mnas till arbetstagaren personligen
eller, om det ej sk�ligen kan fordras, s�ndas till honom i rekommende�

rat brev under hans vanliga adress.

Avskedande sker n�r arbetstagaren f�r del av det. Kan arbetstagaren

icke antr�ffas, anses avskedande ha skett en vecka efter def att besked

h�rom var tillg�ngligt f�r honom p� postanstalt. Har arbetstagaren se�
mester, anses avskedande dock ha skett tidigast dagen efter den d� se�
mestern upph�rde.

L�n och andra f�rm�ner under permittering

21 � Arbetstagare, som under anst�llningstiden har varit permitterad

mer �n tv� veckor i f�ljd eller sammanlagt mer �n 30 dagar under

samma kalender�r, har r�tt till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner f�r

�verskjutande permitteringstid, s�vida ej permitteringen �r en f�ljd av
att arbetet �r s�songbetonat eller annars till sin natur icke samman�
h�ngande.

F�rm�ner som avses i f�rsta stycket f�r ej understiga vad som nor�

malt skulle ha utg�tt till arbetstagaren, om 'han hade f�tt beh�lla sina
arbetsuppgifter. Den n�rmare ber�kningen av f�rm�nerna f�r grundas
p� kollektivavtal som p� arbetstagarsidan slutits eller godk�nts av or�

ganisation som �r att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936:

506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt. D�rvid �ger 3 � tredje stycket

motsvarande till�mpning.

Om anst�llningsf�rm�n enligt lag utg�r endast f�r arbetad tid, skall

med s�dan tid likst�llas tid under vilken arbetstagaren enligt f�rsta

stycket �r ber�ttigad till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner.

Turordning vid up ps�gning och perm ittering

22 � Vid upps�gning p� grund av arbetsbrist och vid permittering
skall arbetsgivaren iakttaga f�ljande turordningsregler.

Arbetstagares plats i turordning best�mmes med utg�ngspunkt fr�n

hans sammanlagda anst�llningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med
l�ngre anst�llningstid har f�retr�de framf�r arbetstagare med kortare
anst�llningstid. Vid lika anst�llningstid ger h�gre levnads�lder f�re�
tr�de. Kan arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete
hos arbetsgivaren, g�ller som f�ruts�ttning f�r att han skall ges f�re�
tr�de att han har tillr�ckliga kvalifikationer f�r det fortsatta arbetet.

Vid ber�kning av anst�llningstid skall arbetstagare tillgodor�knas en

extra anst�llningsm�nad f�r varje anst�llningsm�nad som han har p�
b�rjat e fter det att han har fyllt 45 �r. Sammanlagt f�r arbetstagare till�
godor�knas h�gst 60 s�dana extra anst�llningsm�nader.

�

" f

SFS 1974:12

Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastst�lles turordning f�r varje i

driftsenhet f�r sig. Om arbetsgivaren �r eller brukar vara bunden av

kollektivavtal, fastst�lles s�rskild turordning f�r varje avtalsomr�de.
Finns i s �dant fall flera driftsenheter p� samma ort skall, om arbetsta�

garorganisation beg�r det senast vid �verl�ggning om turordningen,
inom organisationens avtalsomr�de fastst�llas gemensam turordning f�r
samtliga driftsenheter p� orten.

23 � Utan hinder av 22 � skall, om ej s�rskilda sk�l f�ranleder annat,
f�retr�de till f ortsatt arbete ges �t arbetstagare som har nedsatt arbets�

f�rm�ga och som med st�d av lagen (1974: 13) om vissa anst�llnings-

fr�mjande �tg�rder eller eljest har beretts s�rskild syssels�ttning hos
arbetsgivaren.

24 � Arbetstagare som har blivit permitterad har f�retr�desr�tt till
arbete inom den verksamhet d�r han har varit sysselsatt f�rut. Vid
�terintagning av arbetstagare efter permittering �ger best�mmelserna i
22 � andra, tredje och fj�rde styckena samt 23 � motsvarande till�mp�
ning.

F�retr�desr�tt till ny anst�llning

25 � Arbetstagare som har blivit uppsagd p� grund av arbetsbrist har
till dess ett �r f�rflutit fr�n anst�llningens upph�rande f�retr�desr�tt
till ny anst�llning inom den verksamhet d�r han har varit sysselsatt

f�rut. Vad som nu sagts g�ller �ven arbetstagare som har anst�llts f�r
viss tid, viss s�song eller visst arbete och som p� grund av arbetsbrist
icke f�tt fortsatt anst�llning.

F�retr�desr�tt till ny anst�llning enligt f�rsta stycket tillkommer en�

dast arbetstagare som har varit anst�lld hos arbetsgivaren sammanlagt
minst tolv eller, vid s�songanst�llning, sex m�nader under de tv� se�
naste �ren och som har tillr�ckliga kvalifikationer f�r den nya anst�ll�
ningen.

Har arbetsgivaren flera driftsenheter, g�ller f�retr�desr�tten till ny

anst�llning den driftsenhet d�r arbetstagaren var sysselsatt n�r den tidi�
gare anst�llningen upph�rde. Om arbetsgivaren �r eller brukar vara
bunden av kollektivavtal, g�ller f�retr�desr�tten anst�llning inom det

avtalsomr�de d�r arbetstagaren var sysselsatt n�r den tidigare anst�ll�

ningen upph�rde. Finns i s�dant fall flera driftsenheter p� samma ort

skall, om arbetstagarorganisation beg�r det senast vid �verl�ggning om

f�retr�desr�tten till ny anst�llning, inom organisationens avtalsomr�de
f�retr�desr�tten till ny anst�llning g�lla samtliga driftsenheter p� orten.

26 � Har flera arbetstagare f�retr�desr�tt till ny anst�llning, skall f��

retr�de ges �t den arbetstagare som har den l�ngsta anst�llningstiden
hos arbetsgivaren. Vid lika anst�llningstid ger h�gre levnads�lder f�re�

tr�de.

Vid ber�kning av anst�llningstid enligt f�rsta stycket skall arbetsta�

gare tillgodor�knas en extra anst�llningsm�nad f�r varje anst�llnings-
m�nad som han har p�b�rjat efter det att han har fyllt 45 �r. Samman-

�

lagt f�r arbetstagare tillgodor�knas h�gst 60 s�dana extra anst�llnings-

m�nader.

SFS 1974:12

27 � Arbetstagare har ej f�retr�desr�tt till ny anst�llning innan han
till arbetsgivaren anm�lt anspr�k p� s�dan f�retr�desr�tt. Antager ar�

betstagaren erbjudande om ny anst�llning, �r han skyldig att tilltr�da
anst�llningen f�rst efter sk�ligt r�drum.

Avvisar arbetstagaren erbjudande om ny anst�llning som han sk�li-

gen bort godta ga, �r f�retr�desr�tten f�rfallen.

28 � Arbetstagare som har f�tt ny anst�llning enligt best�mmelserna

om f�r etr�desr�tt skall anses ha uppn�tt den anst�llningstid som fordras
enligt denna lag f�r r�tt till l�ngre upps�gningstid �n en m�nad, r�tt till
underr�ttelse om att anst�llning f�r begr�nsad tid icke kommer att f�r�

nyas samt f�retr�desr�tt till ny anst�ll ning.

Varsel och �verl�ggning

29 � Arbetsgivaren skall varsla arbetstagarorganisation om tillt�nkt �t�
g�rd enligt vad som anges i f�ljande uppst�llning.

Fr�ga uppkommer om

1. Upps�gning p� grund av ar�

betstagares personliga f�rh�llan�

den.

2. Avskedande.

3. Upps�gning p� grund av ar�

betsbrist.

4. Underr�ttelse om att anst�ll�

ning f�r begr�nsad tid icke kom�
mer att f�rnyas.

5. Permittering som ej �r av

enstaka och kortvarig natur och

ej heller beror p� att arbetet �r

s�songbetonat eller annars till sin

natur icke sammanh�ngande.

6. Aterintagning av arbetstaga�

re i arbete efter permittering.

7. Ny anst�llning n�r arbetsta�

gare har f�retr�desr�tt d�rtill.

Varseltid

Minst tv� veckor f�re upps�g�

ningen.

S� snart det kan ske.

Minst en m�nad f�re upps�g�

ningen.

Minst tv� veckor innan under�

r�ttelsen l�mnas.

Minst en m�nad f�re permit-

teringen.

Minst tv� veckor f�re �terin-

tagningen.

Minst tv� veckor f�re erbjudan�

det om anst�llning.

30 � F�religger hinder i fall som avses i 29 � 31 att varsla inom

f�reskriven tid, skall varsel i st�llet l�mnas s� snart det kan ske.

Om arbetsgivaren p� grund av lagen (1974: 13) om vissa anst�ll�

ningsfr�mjande �tg�rder varslar l�nsarbetsn�mnd om s�dan driftsin�

skr�nkning som kan medf�ra upps�gning innan motsvarande varsel�
skyldighet h ar intr�tt enligt 29 � 3, skall samma varsel l�mnas samtidigt

till arbetstagarorganisation.

�

SFS 1974: 12

31 � Varsel l�mnas till lokal arbetstagarorganisation i f�rh�llande till

vilken arbetsgivaren �r eller brukar vara bunden av kollektivavtal, s�vitt
g�ller ber�rd arbetstagarkategori.

Uppkommer fr�ga om �tg�rd som avses i 29 � 1 eller 2, skall arbets�

givaren underr�tta den ber�rde arbetstagaren om den tillt�nkta �tg�rden

inom tid som anges i 29 �.

32 � Den som har r�tt till varsel har �ven r�tt till �verl�ggning med
arbetsgivaren om den tillt�nkta �tg�rden.

R�tt till �verl�ggning tillkommer �ven den som har r�tt till under�

r�ttelse enligt 31 � andra stycket.

�verl�ggning skall p�kallas senast en vecka efter det att varsel eller

underr�ttelse l�mnades.

Har �verl�ggning p�kallats, f�r arbetsgivaren icke vidtaga den �tg�rd

varslet eller underr�ttelsen g�ller f�rr�n tillf�lle till �verl�ggning har
l�mnats.

Avg�ng med pension m . m.

33 � Vill arbetsgivaren att arbetstagare skall l�mna anst�llningen n�r

han uppn�r den gr�ns vid vilken han �r skyldig att avg� med �lders�
pension eller, om s�dan gr�ns icke finns, i samband med att arbetsta�

garen fyller 67 �r, skall han underr�tta arbetstagaren minst en m�nad i
f�rv�g. Detsamma g�ller, om arbetsgivaren vill att arbetstagare skall
l�mna anst�llningen n�r han f�r r�tt till hel f�rtidspension eller helt sjuk�

bidrag enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring.

Underr�ttelse enligt f�rsta stycket skall ske skriftligen.

Arbetstagare som har uppn�tt den gr�ns vid vilken han �r skyldig att

avg� med �lderspension eller, om s�dan gr�ns icke finns, som har fyllt

67 �r har icke r�tt till l�ngre upps�gningstid �n en m�nad. Han har
icke heller f�retr�desr�tt, n�r turordning skall best�mmas vid upps�g�

ning eller permittering, n�r �terintagning i arbete skall ske efter permit-
tering eller n�r nyanst�llning skall �ga rum.

Tvist om giltigheten av upps�gning eller avskedande

34 � �r upps�gning ej sakligt grundad, skall den p� yrkande av arbets�
tagaren f�rklaras ogiltig. D etta g�ller dock ej om upps�gningen angri-

pes enbart p� den grund att den strider mot best�mmelse om turordning.

Uppkommer tvist om giltigheten av upps�gning, upph�r ej anst�ll�

ningen till f�ljd av upps�gningen f�rr�n tvisten slutligt pr�vats. Arbets�

givaren f�r ej p� grund av den omst�ndighet som f�ranlett upps�g�

ningen avst�nga arbetstagaren fr�n arbete annat �n om s�rskilda sk�l

f�religger. Arbetstagaren har r�tt till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner
enligt 1214 � � f�r den tid anst�llningen best�r.

F�r tiden intill dess lagakraft�gande dom eller beslut f�religger kan

r�tten f�rordna att anst�llningen skall upph�ra vid upps�gningstidens

utg�ng eller den senare tidpunkt som r�tten best�mmer eller att p�g�en-

de avst�ngning fr�n arbetet skall upph�ra.

�

35 � Har avskedande skett under s�dana omst�ndigheter att ej ens

SFS 1974:12

saklig grund f�r upps�gning skulle ha f�relegat, skall avskedandet p�

yrkande av arbetstagaren f�rklaras ogiltigt.

F�r tiden intill dess lagakraft�gande dom eller beslut f�religger kan

r�tten f�rordna att anst�llningen skall best� utan hinder av avskedandet.

Har s�dant f�rordnande meddelats, f�r arbetsgivaren ej p� grund av
den omst�ndighet som f�ranlett avskedandet avst�nga arbetstagaren fr�n

arbete. Arbetstagaren har r�tt till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner

enligt 1214 �� f�r den tid f�rordnandet g�ller.

36 � Har genom dom som vunnit laga kraft upps�gning eller avske�

dande f�rklarats ogiltigt, f�r arbetsgivaren ej p� grund av den omst�n�

dighet som f�ranlett upps�gningen eller avskedandet avst�nga arbets�

tagaren fr�n arbete.

37 � Vill arbetstagare g�ra g�llande att upps�gning eller avskedande

�r ogiltigt, skall arbetsgivaren underr�ttas h�rom inom tv� veckor efter
det att upps�gningen eller avskedandet skedde. Har arbetstagaren ej er�
h�llit skriftligt besked om upps�gningen eller avskedandet med uppgift
om vad han skall iakttaga, om han vill g�ra g�llande att �tg�rden �r

ogiltig, uppg�r tidsfristen till fyra veckor och r�knas fr�n den dag d�
anst�llningen enligt upps�gningen eller avskedandet upph�rde.

Har inom tid som anges i f�rsta stycket f�rhandling r�rande tviste�

fr�gan p�kallats enligt lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhandlings�

r�tt eller med st�d av kollektivavtal, skall talan v�ckas inom tv� veckor

efter det att f�rhandlingen avslutades. I annat fall skall talan v�ckas
inom tv� veckor fr�n det att tiden f�r underr�ttelse enligt f�rsta stycket
gick u t.

Iakttager arbetstagaren ej vad som f�rskrives i f�rsta och andra

styckena, �r talan f�rlorad.

Skadest�nd m. m.

38 � �sidos�tter arbetsgivare sina f�rpliktelser enligt denna lag skall

han utge, f�rutom l�n och andra anst�llningsf�rm�ner vartill arbets�
tagare p� grund av lagen kan vara ber�ttigad, ers�ttning f�r uppkom�
men skada.

Underl�ter arbetstagare att iakttaga upps�gningstid enligt 11 � f�rsta

stycket skall han ers�tta arbetsgivaren uppkommen skada.

Vid bed�mande om och i vad m�n skada har uppst�tt skall h�nsyn

tagas �ven till arbetstagarorganisations intresse av att lagens best�m�
melser iakttages i f�rh�llande till organisationens medlemmar samt till

�vriga omst�ndigheter av annan �n rent ekonomisk betydelse. Ers�tt�

ning f�r skada som avser tid efter anst�llningens upph�rande best�mmes
h�gst till belopp som avses i 39 �.

Om det med h�nsyn till skadans storlek eller andra omst�ndigheter

�r sk�ligt, kan skadest�ndets belopp neds�ttas i f�rh�llande till vad som
annars skulle ha utg�tt. Fullst�ndig befrielse fr�n skadest�ndsskyldighet
kan ocks� �ga rum.

�

SFS 1974: 12

39 � �sidos�tter arbetsgivaren domstols f�rklaring om ogiltighet av
upps�gning eller avskedande, skall anst�llningsf�rh�llandet anses upp�

l�st.

I fall som avses i f� rsta stycket skall skadest�nd utg� med

16 m�nadsl�ner, om arbetstagaren sammanlagt har varit anst�lld

mindre �n fem �r hos arbetsgivaren,

24 m�nadsl�ner, om arbetstagaren sammanlagt har varit anst�lld

minst fem �r hos arbetsgivaren,

32 m�nadsl�ner, om arbetstagaren sammanlagt har varit anst�lld

minst tio �r hos arbetsgivaren

I st�llet f�r de skadest�nd som anges i andra stycket ska ll skad est�nd

utg� med 24, 36, respektive 48 m�nadsl�ner om arbetstagaren fyllt 60

�r.

Vid ber�kning av anst�llningstid enligt andra stycket skall arbetsta�

gare tillgodor�knas en extra anst�llningsm�nad f�r varje anst�llnings�

m�nad som han har p�b�rjat efter det att han har fyllt 45 �r. Samman�

lagt f�r arbetstagare tillgodor�knas h�gst 60 s�dana extra anst�llnings�

m�nader.

Skadest�nd som avses i denna paragraf f�r ej i n�got fall utg� med

fler m�nadsl�ner �n som motsvarar antalet p�b�rjade anst�llningsm�na�
der hos arbetsgivaren.

40 � Den som vill fordra skadest�nd enligt denna lag skall under�
r�tta motparten h�rom inom fyra m�nader fr�n det skadan intr�ffade.
Har inom den tiden f�rhandling r�rande anspr�ket p�kallats enligt lagen
(1936: 506) om f�renings- o ch f�rhandlingsr�tt eller med st�d av kollek�
tivavtal, skall talan v�ckas inom fyra m�nader efter det att f�rhandling�

en avslutades. I annat fall skall talan v�ckas inom �tta m�nader fr�n ska�

dans uppkomst.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om anspr�k p�

l�n och andra anst�llningsf�rm�ner enligt denna lag.

lakttages ej vad som f�reskrives i f�rsta och andra styckena, �r talan

f�rlorad.

�vriga best�mmelser

41 � R�tten skall handl�gga m�l om giltighet av upps�gning eller av�

skedande skyndsamt.

Yrkande om f�rordnande som avses i 34 � tredje stycket eller 35 �

andra stycket f�r ej bifallas utan att motparten beretts tillf�lle att yttra
sig �ver yrkandet.

Om arbetstagare f�rlorar m�l om till�mpning av denna lag men hade

sk�lig anled ning att f� tvisten pr�vad, kan f�rordnas att vardera parten
skall b�ra sin r�tteg�ngskostnad.

42 � M�l om till�mpning av denna lag pr�vas av allm�n domstol, om
m�let r�r oorganiserad arbetstagare. I annat fall pr�vas m�let av arbets�

domstolen. Tvist *f�r genom avtal h�nskjutas till avg�rande av skiljem�n.

I fr�ga om talans v�ckande och utf�rande hos arbetsdomstolen g�ller

13 � lagen (1928: 254) om arbetsdomstol, �ven om m�let ej �r s�dant

i-C'-

�

som avses i den lagen.

SFS 1974: 12

Mot beslut som allm�n underr�tt meddelat under r�tteg�ngen enligt

34 � tredje stycket eller 35 � andra stycket skall talan f�ras s�rskilt ge�

nom besv�r. Mot hovr�ttens beslut f�r talan ej f�ras.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1974, d� lagen (1971: 199) om

anst�llningsskydd f�r vissa arb etstagare skall upph�ra att g�lla.

2. Har i anst�llni ng som omfattas av den �ldre lagen upps�gning eller

permittering skett f�re ikrafttr�dandet, till�mpas alltj�mt den �ldre la-

gens best�mmelser om upps�gningstid, l�n under upps�gningstid eller

ifi ii

permitteringstid samt f�retr�desr�tt till ny a nst�llning.

G�r arbetstagare g�llande f�retr�desr�tt enligt den �ldre lagen samti�

digt som anna n arbetstagare p�kallar f�retr�desr�tt enligt den nya lagen,

best�mmes f�retr�det arbetstagarna emellan enligt den nya lagen eller, i
f�rekommande fall, enligt kollektivavtal som slutits med st�d av den nya
lagen.

Har arbetstagare vunnit �teranst�llning enligt den �ldre lagen, �ger

28 � i nya lagen motsvarande till�mpning.

3. Har i anst�llning som ej omfattas av den �ldre lagen upps�gning,

avskedande eller permittering eller, s�vitt g�ller anst�llning f�r begr�n�
sad tid, upph�rande av anst�llningen skett f�re ikrafttr�dandet, till�mpas
ej p� grund d�rav den nya lagen. Permittering som skett under tiden

januarijuni 1974 skall dock medr�knas vid till�mpning av best�m�

melserna i 21 � r�rande permittering sammanlagt mer �n 30 dagar.

4. Arbetsgivare �r icke skyldig att l�mna varsel eller underr�ttelse

enligt den nya lagen, om denna inneb�r att varslet eller underr�ttelsen
skulle l�m nas f�re ikrafttr�dandet.

5. Kollektivavtal enligt 3 � andra stycket, 12 � f�rsta stycket och 21 �

andra stycket nya lagen kan ing�s f�re ikrafttr�dandet.

CARL GUSTAF

ANNA-GRETA LEIJON

(Arbetsmarknadsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1974:12

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se