SFS 2016:749 Lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Lag
om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare
som slår larm om allvarliga missförhållanden;
utfärdad den 16 juni 2016.
Enligt riksdagens beslut
1 föreskrivs följande.
Lagens tillämpningsområde
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser som ger ett särskilt skydd mot
repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i
arbetsgivarens verksamhet. Lagen inskränker inte det skydd som kan gälla på
annan grund.
Med allvarliga missförhållanden avses brott med fängelse i straffskalan
eller därmed jämförliga missförhållanden. Det är tillräckligt att arbetstagaren
genom larmet framför konkreta misstankar om sådana allvarliga missförhål-
landen.
2 §
Med arbetstagare jämställs den som utför arbete som inhyrd, om larmet
avser förhållanden i inhyrarens verksamhet. I sådana fall ska med arbets-
givare avses inhyraren.
Med inhyrd avses arbetstagare som lagen (2012:854) om uthyrning av
arbetstagare är tillämplig på. Med inhyrare avses detsamma som med kund-
företag enligt den lagen.
Avtals ogiltighet
3 §
Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning som det upphäver eller inskränker
arbetstagares skydd enligt denna lag.
Vad lagen skyddar mot
4 §
En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund
av att arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens
verksamhet enligt 5–7 §§.
Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör arbets-
tagaren ska likställas med arbetsgivaren vid tillämpningen av första stycket.
1 Prop. 2015/16:128, bet. 2015/16:AU11, rskr. 2015/16:269.
SFS 2016:749
Utkom från trycket
den 29 juni 2016
2
SFS 2016:749
Olika sätt att slå larm
Interna larm
5 §
En arbetstagare har skydd enligt 4 § om arbetstagaren slår larm till
arbetsgivaren eller en representant för denne, eller genom att använda sig av
interna rutiner för rapportering av missförhållanden som gäller hos arbets-
givaren.
Larm till arbetstagarorganisation
6 §
En arbetstagare har skydd enligt 4 § om arbetstagaren slår larm genom
att vända sig till sin arbetstagarorganisation.
Externa larm
7 §
En arbetstagare som slår larm genom att offentliggöra uppgifter eller
lämna uppgifter för offentliggörande, eller genom att vända sig till en myn-
dighet, har skydd enligt 4 § om
1. arbetstagaren
a) först slagit larm internt enligt 5 § utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga
åtgärder med anledning av larmet och i skälig utsträckning informerat arbets-
tagaren om i vilken omfattning åtgärder vidtagits, eller
b) av något annat skäl hade befogad anledning att slå larm externt, och
2. arbetstagaren hade fog för det påstående om allvarliga missförhållanden
som larmet avser.
Undantag från skyddet vid brott
8 §
Den arbetstagare som genom att slå larm gör sig skyldig till brott har
inte skydd enligt lagen.
Skadestånd
9 §
En arbetsgivare som bryter mot 4 § ska betala skadestånd för den förlust
som uppkommer och för den kränkning som repressalien innebär.
Om talan förs med anledning av uppsägning eller avskedande eller annat
förfarande som omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd får ersätt-
ning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande under alla för-
hållanden bestämmas till högst det belopp som anges i 39 § i den lagen.
Om det är skäligt, får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.
Bevisbörda
10 §
Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier som strider mot
denna lag visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är
det arbetsgivaren som ska visa att sådana repressalier inte har vidtagits.
Rättegången
11 §
Mål om tillämpningen av denna lag ska handläggas enligt lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister.
3
SFS 2016:749
I sådana mål ska som arbetstagare anses också den som utför arbete som in-
hyrd. Den hos vilken arbetet utförs ska anses som arbetsgivare. Detta gäller
också när reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestäm-
mande i arbetslivet tillämpas.
När någon för talan ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om med-
bestämmande i arbetslivet tillämpas:
– 64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,
– 65 § om tidsfrist för väckande av talan,
– 66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagar-
organisation, och
– 68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
På regeringens vägnar
STEFAN LÖFVEN
MIKAEL DAMBERG
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Wolters Kluwer
Elanders Sverige AB, 2016