SFS 1977:480

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Semesterlag (1977:480) / SFS 1977:480

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Semesterlag; SFS 1977:480 Utkom fr�n trycket utf�rdad den 9 juni 1977. 23 juni 1977 Enligt riksdagens besluf f�reskrives f�ljande. Inledande best�mmelser 1 � Arbetstagare har r�tt till semesterf�rm�ner enligt denna lag. S�dana f�rm�ner �r semesterledighet, semesterl�n och semesterers�ttning. 2 � Avtal �r ogiltigt i den m�n d et inneb�r att arbetstagares r�ttigheter enligt denna lag up ph�ves eller inskr�nkes. Detta g�ller dock ej. om annat framg�r av lagen. Avvikelse fr�n 3,9, II, 16, 22, 23, 26, 29 och 30 f�r g�ras med st�d av kollektivavtal som p� arbetstagarsidan har slutits eller godk�nts av. organi� sation som �r att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbe tslivet. Arbetsgivare, som �r bun� den av s�dant kollektivavtal, av kollektivavtal i fr�ga som avses i 5 � andra stycket eller av kollektivavtal om avvikelse fr�n 12, 19, 20 eller 21 S. f�r i angivna h�n seenden till�mpa avtalet �ven p� arbetstagare som ej �r med� lem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, under f�ruts�ttning att arbetstagaren syssels�ttes i arbete som avses med avtalet och ej omfat� tas av annat till�mpligt k ollektivavtal, 3 � Med semester�r avses tiden fr�n och med den I april ett �r till och med den 31 mars p�f�ljande �r. Motsvarande tid n�rmast f�re ett semester� �r kallas intj�nande�r. S�som semesterledighet skall anses ledighet enstaka semesterdagar och period av semesterdagar j�mte i 9 � angivna arbetsfria dagar, vilken b�rjar och slutar med se mesterdag. R�tt till semesterl edighet och semesterl�n 4 � Arbetstagare har r�tt till tjugofem semest erdagar varje semester�r ut� om i fall som avses i 5 och 27 ��. Under semesterledighet skall arbetstagare ha semesterl�n i den m�n han har tj�nat in s�dan under intj�nande�ret. ' Prop. 1976/77:90. SoU 32, rskr315. 1187 "'U � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977:480 Arbetstagare f�r avst� fr�n r�tt till semesterledighet som ej �r f�renad med semesterl�n. 5 � Under det semester�r d� arbetstagare anst�lles har han r�tt till fem semesterdagar, om anst�llningen b�rjar efter den 31 augusti. Anst�lles arbetstagare f�r arbete, som avses skola p�g� h�gst t re m�na� der och omfatta h�gst sextio timmar, och varar arbetet ej l�ngre tid, saknar arbetstagaren r�tt till semesterledighet. 1 fr�ga om arbetstagare som i annat fall anst�lles f�r viss tid, viss s�song eller visst arbete f�r avtalas, att ar� betstagaren ej skall ha r�tt till semesterledighet. Vad nu sagts g �ller ej, om anst�llningsavtalet avser eller anst�llningen varar l�ngre tid �n tre m�na� der. Saknar arbetstagaren i fall som avses i detta s tycke r�tt till semesterle� dighet, �ger han r�tt till semesterers�ttning'f�r anst�llningstiden hos ar� betsgivaren. Har arbetstagare r�tt till semesterers�ttning enligt andra stycket, skall vederlag f�r arbete, som har avsetts skola p�g� h�gst tre m�nader och om� fatta h�gst sextio timmar, f�ruts�ttas inbegripa semesterers�ttning, om ej annat framg�r av omst�ndigheterna. Om f�rl�ngd semesterledighet finns best�mmelser i lagen (196 3:115) om f�rl�ngd semester f�r vissa arbetstagare med radiologiskt arbete. 6 � Arbetstagare som byter anst�llning har r�tt till semesterledighet i den nya anst�llningen endast i den m�n han icke redan har f�tt s�dan ledighet. 7 � Semesterdagar med semesterl�n utg�r s� stort antal av semesterda� garna enligt 4 � som svarar mot den del av intj�nande�ret, under vilken ar� betstagaren har innehaft anst�llning hos arbetsgivaren. Arbetsdag d� ar� betstagaren har varit fr�nvarande utan l�n inr�knas i anst�llningstiden en� dast om fr�ga har varit om semesterledighet, ledighet p� grund av permit- tering eller ledighet som enligt 17 � �r semesterl�negrundande. Vid ber�kning enligt f �rsta stycket anges del av intj�nande�ret i antal dagar. Uppst�r vid ber�kning av antalet semesterdagar med semesterl�n brutet tal, avrundas detta till n�r mast h�gre hela tal. Av sem esterdagar som utl�gges under visst semester�r skall, om e j an� nat avtalas, dagar som �r f�renade med semesterl�n utg� f�rst. 8 � Arbetstagare �r skyldig att p� beg�ran l�mna arbetsgivaren besked i vad m�n han �nsk ar f� ut semesterledighet, som ej �r f�renad med semes� terl�n, eller avst� fr�n s�dan ledighet. Besked beh�ver ej l�mnas innan ar� betstagaren har f�tt veta, hur m�nga semesterdagar utan l�n han har eller kan b er�knas f� r�tt till. Har semesterledighet utan l�n lagts ut med anledning av arbetstagarens besked enligt f�rsta stycket, f�r arbetstagaren ej senare avst� fr�n ledighe� ten utom i fal l som a vses i 13 �. Ber�kning av semesterledighet 9 � Semesterledighet ber�knas i hela dagar. L�rdag och s�ndag r�knas ej som semesterdagar annat �n i fall som av ses i tredje s tycket. 1188 semesterledighet som omfattar minst fem dagar har arbetstagare, V- � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> som arb etar l�rdag eller s�ndag eller b�da dessa dagar, r�tt till ledighet SFS 1977:480 motsvarande tid av veckoslut dels under semesterledigheten och dels an� tingen omedelbart f�re eller omedelbart efter denna. Omfattar semesterle� digheten minst 19 daga r och f�ranleder ej s�rskilda sk�l annat, har arbets� tagaren r�tt till ledighet motsvarande tid av veckoslut s�v�l omedelbart f�� re som omedelbart efter denna. Har i fall som avses i detta stycke arbetsta� garen ledighet av motsvarande omfattning veckodag, som ej �r l�rdag eller s�ndag, och infaller den under semesterledigheten, r�knas den som semes� terdag. �r arbetstagaren ledig l�rdag eller s�ndag, som annars skulle ha utgjort arbetsdag, och �r fr�ga om kortare semesterledighet �n som anges i andr a stycket, r�knas s�dan dag som semesterdag. Arbetsfri dag skall d� ej anses som semesterdag. Med s�ndag j�mst�lles helgdag samt p�skafton, pingstafton, midsom� marafton, julafton och ny�rsafton. F�rl�ggning av semesterledighet 10 � Mellan parter som tr�ffar kollektivavtal om l�ner och allm�nna an� st�llningsvillkor b�r, om arbetstagarparten beg�r det, �ven tr�ffas kollek� tivavtal om medbest�mmander�tt f�r arbetstagarna i fr�gor som avser f�r� l�ggningen av semesterledighet. I fr�ga om arbetstagare f�r vilken s�dant avtal ej tr�ffats, skall g�lla vad som f�reskrives i andra och tredje stycke� na. Ang�ende f�rl�ggningen av semesterledighet som avses i 12 � skall vad som i lagen (197 6; 580) om medbest�mmande i arb etslivet f�reskrives om arbetsgivares f�rhandlingsskyldighet betr�ffande viktigare f�r�ndring av arbetstagares arbets- eller anst�llningsf�rh�llanden �ga motsvarande till- l�mpning. Om arb etstagaren icke f�retr�des av f�rhandlingsber�ttigad or� ganisation eller om s�dan organisation ej �nskar f�rhandla, skall arbetsgi� varen samr�da med arbetstagaren om ledighetens f�rl�ggning. Betr�ffande f�rl�ggningen av annan semesterledighet skall arbetsgivaren samr�da med arbetstagaren, om f�rhandling med dennes organisation icke har �gt rum. Kan � verenskommelse om f�rl�ggning av semesterledighet ej uppn�s, best�mmer arbetsgivaren om f�rl�ggningen i den m�n ej annat har avtalats. 11 � Har beslut om f�rl�ggning av semesterledighet tr�ffats p� annat s�tt �n genom �verenskommelse med arbetstagare eller f�retr�dare f�r honom, skall arbetsgivaren underr�tta arbetstagaren om beslutet. Underr�ttelsen skall l�mnas senast tv� m�nader f�re ledighetens b�ljan. N�r s�rskilda sk�l f�religger f�r den l�mnas senare, dock om m�jligt minst en m�nad f�re ledighetens b�rjan. 12 � Om ej annat har avtalats, skall semesterledigheten f�rl�ggas s�, att arbetstagaren f�r en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni-au� gusti. �ven utan st�d av avtal f�r s�dan semesterperiod f�rl�ggas till annan tid, n�r s�rskilda sk�l f�ranleder det. 13 � Beslutar arbetsgivare om permittering som arbetstagare ej hade an- 1189 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977: 480 ledning r�kna med d� han l�mnade besked enligt 8 �, har arbetstagaren r�tt att avst� fr�n utlagd semesterledighet, som ej �r f�renad med semesterl�n, i den m�n ledi gheten sammanfaller med permitteringsperioden. Detta g�l� ler dock endast om han underr�ttar arbetsgivaren senast tv� veckor f�re semesterledighetens b�rjan. F�r arbetstagaren f�rst senare k�nnedom om permitteringen, har han r�tt att avst� fr�n ledigheten genom att utan dr�js� m�l underr�tta arbetsgivaren. Har semesterledigheten d� inletts, upph�r ledigheten med utg�ngen av den dag d� arbetsgivaren underr�ttades. 14 � Semesterledighet f�r ej utan arbetstagarens medgivande f�rl�ggas till upp s�gningstid. Skulle vid upps�gning fr�n arbetsgivarens sida upps�gningstiden helt el� ler delvis infalla under redan utlagd semesterledighet och beror upps�g� ningen p� f�rh�llande som ej h�nf�r sig till arbetstagaren personligen, skall semesterledighetens f�rl�ggning i samma m�n upph�vas, om arbetstagaren beg�r det. F�rsta och andra styckena g�ller ej i den m�n upps�gningstiden �versti� ger sex m�nader. 15 � Infaller under semesterledigheten dag d� arbetstagaren �r of�rm�� gen till arbete p� grund av sjukdom eller dag som �r semesterl�negrundan� de enligt 17 � f�rsta stycket 2-6 skall, om arbetstagaren utan dr�jsm�l be� g�r det, s�dan dag ej r�knas som semesterdag. Semesterdagar som �terst�r p� grund av att f�rsta stycket har till�mpats skall utg� i ett sammanhang, om arbetstagaren ej medger annat. Ber�kning av scmcslerl�n 16 � Semesterl�nen utg�r tolv pr ocent av arbetstagarens under intj�nan- de�ret f�rfallna l�n i anst�ll ningen. Vid ber�kning av l�nen under intj�nande�ret skall i l�nesumm an ej in� r�knas annan semesterl�n �n s�dan som avses i 2 2 � eller permitteringsl�n med anledning av driftsuppeh�ll f�r samtidig semester. 1 l�nesumman skall ej heller inr�knas ers�ttning som har utg�tt f�r dag, d� arbetstagaren helt eller delvis har haft s�dan ledighet fr�n arbetet som �r semesterl�negrun� dande enligt 17 F�r varje s�dan dag skall arbetsinkomsten i st�llet �kas med ett belopp, motsvarande arbetstagarens genomsnittliga dagsinkomst i anst�llningen under �vrig tid av intj�nande�ret. Har arbetstagaren d� ej haft n�gon inkomst i anst�llningen, skall semesterl�nen ber�knas med h�n� syn till den inkomst som det kan antagas att han skulle ha haft, om han un� der denna tid hade arbetat f�r arbetsgivarens r�kning. 17 ij Fr�nvaro fr�n arbetet �r semesterl�negrundande, n�r fr�ga �r om 1. ledighet p� grund av sjukdom, i den m�n fr�nv aron under intj�nande� �ret icke �verstiger 180 dagar eller om fr�nvaron beror p� arbetsskada, 2. ledighet enligt lagen (1976:280) om r�tt till f�r�ldraledighet, dels i samband med b arns f�delse eller adoption i den m�n fr�nva ron icke �ver� stiger 120 dagar eller, f�r ensamst�ende f�r�lder, 180 dagar, dels f�r tillf�l� lig v�rd av barn. I j ^Q 3. ledighet p� grund av risk f�r �verf�rande av smitta, om arbetstagaren � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �r ber�ttigad till ers� ttning enligt lagen (1956: 293) om ers�ttning �t smitt- SFS 1977:480 b�rare, i den m�n f r�nvaron under intj�nande�ret icke �verstiger 180 da� gar, 4. ledighet f�r utbildning, som ej enligt annan lag medf�r r�tt till semes� terl�n, om arbetstagaren erh�ller timstudiest�d, inkomstbidrag eller vux� enstudiebidrag enligt studiest�dslagen (1973: 349) eller om utbildningen till v�sentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanh�ngande fr�gor, i den m�n fr�nvaron under intj�nande�ret icke �verstiger 180 d a� gar, 5. ledighet p� grund av s�dan i 2 7 � v�mpl iktslagen (1941:967) eller med st�d d�rav f�reskriven tj�nstg�ring om h�gst 60 d agar, som ej �r bered� skaps�vning och ej heller direkt ansluter sig till grund utbildning, eller le� dighet p� grund av motsvarande vapenfri tj�nst, i den m�n fr�nvaron under intj�nande�ret icke �verstiger 60 dagar, eller 6. ledighet p� grund av att arbetstagaren efter det kalender�r d� han har fyllt tjugotv� �r fullg�r tj�nstg�ring i civilf�rsvaret p� annan tid �n d� civil� f�rsvarsberedskap r�der eller beredskaps�vning f�r anordnas vid krigs� makten, i den m�n fr�nvaron under intj�nande�ret icke �verstiger 60 da� gar. Vid till�mpning av f�r sta stycket 1 skall fr�nvaro under de f�rsta 90 da� garna av fr�nvaroperiod ej i n�got fall anses bero p� arbetsskada. Har ar� betstagare av anledning som anges i f�rs ta stycket I varit oavbrutet fr�n� varande fr�n arbetet under tv� hela intj�nande�r, grundar d�refter infallan� de dag av fr�nvaroperioden icke r�tt till semesterl�n. I fr�nvaroperiod som avses i f�rsta stycket inr�knas �ven dagar under perioden d� arbetstagaren icke skulle ha utf�rt arbete. Sparande av semesterledighet och semesterl�n 18 � Arbetstagare, som under ett semester�r har r�tt till mer �n tjugo se� mesterdagar med l�n, f�r av �verskjutande s�dana dagar spara en eller fle� ra till ett senare semester�r. Sparad semesterdag skall l�ggas ut inom fem �r fr�n utg�ngen av det se� mester�r d� den sparades, om ej annat f�ljer av 20 � tredje meningen. Semesterdagar f�r icke sparas under semester�r d� arbetstagaren f�r ut semesterdag, som har sparats fr�n tidigare �r. 19 � Vill arbetstagare spara semesterdagar eller vill han taga i a nspr�k sparade semesterdagar i ans lutning till semesterledigheten i � vrigt, skall han underr �tta arbetsgivaren i samband med att f�rl�ggningen av �rets se� mesterledighet best�mmes. Underr�ttelse beh�ver dock icke l�mnas f�rr� �n arbetstagaren har f�tt veta, hur m�nga semesterdagar med l�n han har eller kan ber�kn as f� r�tt till. Arbetstagare, som vill taga i anspr� k sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i �vrigt, skall meddela arbetsgivaren detta senast tv� m�nader i f�rv�g. Vad i f�rsta sty cket s�gs g�ller endast i den m�n ej annat har avtalats. 20 � Sparade semesterdagar skall f�rl�ggas till de t semester�r som ar� betstagaren v�ljer. Detta g�ller dock ej om annat har avtalats eller s�rskil� da sk�l f�religger mot a tt semesterdagarna f�rl�gges till det �ret. Har ar� betstagaren avsett att sparade semesterdagar skall f�rl�ggas till det femte � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977:480 �ret efter det semester�r d� de sparades och skulle s�dan f�rl�ggning med� f�ra betydande ol�genhet, f�r �verenskommelse tr�ffas att semesterdagar� na skall l�ggas ut under det sj�tte �ret. 21 � �nskar arbetstagare samtidigt f� ut minst fem sparade semesterda� gar, skall dessa och hela semesterledigheten f�r semester�ret utg� i en f�ljd, om ej annat har avtalats, 22 � Semesterl�nen f�r vaije sparad semesterdag utg�r, om ej annat f�l� jer av 23 �, 0,48 pr ocent av summan av 1. den l�n i anst�llninge n som har f�rfallit under intj�nande�ret n�rmast f�re det semester�r, d� de sparade semesterdagarna uttages, dock fr�nsett l�n f�r tid d� arbetstagaren har varit helt eller delvis fr�nvarande fr�n arbe� tet, samt 2. ett ber�knat inkomstbelopp f�r de dagar under samma intj�nande�r d� arbetstagaren har varit helt eller delvis fr�nvarande fr�n arbetet av an� nan anledning �n semester, som utg�tt under intj�nande�ret och som ej sparats fr�n tidigare �r, eller permittering vid driftsuppeh�ll f�r samtidig semester. Ber�kning av underlag f�r semesterl�n som avses i f�rsta sty cket 2 sker enligt grunderna f�r 16 andra stycket tredje och Q�rde meningarna, 23 � Semesterl�n enligt 22 S skall ber �knas som om arbetstagaren under d�r avsett intj�nande�r varit anst�lld med samma andel av full ar betstid som under det eller de intj�nande�r, d� r�tt till semesterl�n f�r de sparade semesterdagarna f�rv�rvades. S�rskildci hest�nuiielser om semesterl�n 24 � Vid ber�kning av semesterl�n skall h�ns yn icke tagas till f�rm�n av fri bostad eller till l�n ef�rm�n, som �r avsedd att utg�ra ers�ttning f�r s�r� skilda kostnader. 25 � Arbetstagare, som f�r fri kost i arbets givarens hush�ll, har r�tt till sk�lig kosters�ttning f�r de dagar under semesterledigheten d� f�rm�nen ej har utnyttjats till n�gon d el. 26 � Arbetsgivaren skall betala ut s emesterl�nen till arbetstagaren i sam � band med se mesterledigheten, I fr�ga om arbetstagare med tidl�n, ber�k� nad f�r vecka eller l�ngre tidsenhet, f�r arbetsgivaren i samband med se� mesterledigheten utge den p� den betalda semestertiden bel�pande tidl�� nen samt senast vid s emester�rets utg�ng utge den semesterl�n som kan �terst�. 27 � Arbetstagare, som utf�r arbetet i sitt hem eller ann ars under s�dana f�rh�llanden att det icke kan anse s tillkomma arbetsgivaren att vaka �ver arbetets anordnande, �r ber�ttigad till s�rskild semesterl�n med tolv pro� cent av arbetstagarens under intj�nande�ret f�rfallna l�n i anst�llninge n. Ber�kning av l�nen under intj�nande�ret skall ske med mot svarande till- j l�mpning av 16 � andra stycket. Vad d�r f�reskrives ang�ende semesterl�- � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> begrundande fr�nvaro skall dock till�m pas med avseende p� kalenderv ec- SFS 1977:480 ka, om ej annan tidsperiod �verenskommes. �ven 24 och 25 �� samt, om anst�llningen har avsetts skola p�g� h�gst tre m�nader och omfatta h�gst 60 timmar. 5 � t redje stycket �ger motsvarande till�mpning. S�rskild semesterl�n skall betalas ut senast den 30 juni n�st efter intj�- nande�rets utg�ng eller, om intj�nande�ret l�per ut efter den 30 april, se� nast tv� m�nader efter dess utg�ng. Semesterers�llning 28 � Upph�r arbetstagare att vara anst�lld hos arbetsgivaren innan han har erh�llit den semesterl�n som han har tj�nat in, skall arbetstagaren i st�llet erh�lla semesterers�ttning, i den m�n ej annat f�ljer av 31 �. Motsvarande skall g�lla om arbetstagares anst�llningsvillkor �ndras s� att semesterledighet med semesterl�n skall utg� redan under intj�nande- �ret. I s �dant fall skall best�mmelserna om semesterers�ttning till�mpas som om anst�llningen upph�rt vid den tidpunkt fr�n vilken de nya anst�ll� ningsvillkoren skall g�lla. Om semesterers�ttning i visst an nat fall f�reskrives i 5 �. 29 � Semesterers�ttning best�mmes enligt grunderna f�r ber�kning av semesterl�n. F�r arbetstagare, som har r�tt till fri kost i arbetsgivarens hush�ll, skall kosters�ttning dock utg� endast f�r det antal dagar f�r vilka semesterers�ttning skall ber�knas. F�r sparade semesterdagar skall semesterers�ttning ber�knas som om de hade tagits ut under det semester�r d� anst�llningen upph�rde. Har arbetstagare mottagit semesterl�n i f� rskott, minskas semesterer� s�ttningen med s�da n semesterl�n. Detta g�ller dock ej, om den f�rskotts� vis erh�llna semesterl�nen har utg�tt mer �n fem �r f�re anst�llningens upph�rande eller om anst�llningen har upph�rt p� grund av 1. arbetstagarens sjukdom, 2. f�rh�llande som avses i 6 � tredje stycket f�rsta meningen lagen (1974:12) om anst�llningsskydd eller 3. upps�gning fr�n arbetsgivarens sida, som beror p� f�rh�llande som ej h�nf�r sig till arbetst agaren personligen. 30 � Semesterers�ttning skall betalas ut till a rbetstagaren utan osk�ligt dr�jsm�l och se nast en m�nad efter anst�llningens upph�rande. M�ter hinder mot att ber�kna semesterers�ttningen inom en m�nad efter anst�llningens upph�rande, skall den betalas ut inom en vecka efter det hindret up ph�rde. �verg�ng av f�relag 31 � Arbetstagares r�tt enligt d enna lag p�verkas ej av att f�retag eller del av f�retag �verg�r till ny a rbetsgivare. �verg�r arbetstagare till ny arbet sgivare inom samma koncern, skall han i semesterh �nseende �ga samma r�tt i den nya anst�llningen som han skul� le ha haft i den tidigare. H�rf�r f�ruts�ttes dock, att arbetstagaren ej upp� b�r semesterers�ttning av den tidigare arbetsgivaren och att han senast en j � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977:480 m�nad efter anst�llningens upph�rande avger f�rklaring till s�v�l den tidi� gare som den nye arbetsgivaren, att han �nskar �verf�ra intj�nade semes� terf�rm�ner till den nya anst�llningen. 1 fall som avses i andra stycket �r den nye arbetsgivaren ber�ttigad att av den tidigare arbetsgivaren f� ut ett belopp svarande mot den semesterer� s�ttning som denne eljest haft att utge till arbe tstagaren. Skadest�nd 32 � Arbetsgivare som bryter mot denna lag skall till arbetsta garen utge, f�rutom den semesterl�n eller semesterers�ttning vartill arbetstagaren kan vara ber�ttigad, ers�ttning f�r uppkommen skada. Vid bed�mande om och i vad m�n s kada har uppst�tt skall h�nsyn tagas �ven till arbetstagarens intresse av att erh�lla semesterledighet och till �v� riga omst�ndigheter av annan �n rent ekonomisk betydelse. Om det med h�nsyn till s kadans storlek eller andra omst�ndigheter �r sk�ligt, kan skadest�ndet neds�ttas eller helt bortfalla. Preskription 33 � Arbetstagare som vill fordra semesterl�n, semesterers�ttning eller skadest�nd enligt d enna lag skall v�cka talan d�rom inom tv� �r fr�n ut� g�ngen av det semester�r d� arbetstagaren enligt lagen skulle ha erh�llit den f�rm�n till vilken a nspr�ket h�nf�r sig. F�rsummar han det, �r r�tten till talan f�rl orad. R�tteg�ng 34 � M�l om till�mpning av denna lag handl�gges enligt lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i arbe tstvister. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1978. d� lagen (1963:114) om se� mester upph�r att g�lla. Semesterledighet enligt den nya lagen utg�r dock f�rst under semester�ret den 1 april 1978-den 31 mars 1979. om ej annat �verenskommes. 2. �ldre lag �ger for tsatt giltighet a) i fr�ga om semesterf�rm�n, som har tj�nats in f�re ikrafttr�dandet och som utg�r under tiden den 1 januari-den 31 mars 1978, b) i fr�ga om ber�kning av semesterl�n och semesterers�ttning som har tj�nats in under �r 1977 och skall utg� under semester�ret den 1 april 1978-den 31 mars 1979. 3. Under semester�ret den I april 1978-den 31 mars 1979 utg�r, f�rut� om semesterl�n eller semesterers�ttning enligt 2 b . semesterl�n eller se� mesterers�ttning som har tj�nats in under tiden den I janu ari-den 3 I mars 1978. F�r samma semester�r skall vid till�mpningen av 7 S tiden den I ja � nuari 1977-den 31 mars 1978 betraktas som in tj�nande�r. 4. Kollektivavtal, som har ing�tts f�re den I januari 1978 och innefattar s�mre f�rm�ner f�r arbetstagare �n som f�ljer av den nya lagen, �r i s�d an del utan verkan. Har avtalet tillkommit f�r att utg�ra a vvikelse fr�n viss regel i den nya lagen, betr�ffande vilken dennti medger att avvikelse �ver- � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> enskommes. och har avtalet tr�ffats i den ordning lagen anger, g�ller dock avtalet i den del en. Vad som sagts i f�r sta stycket inverkar ej p� giltigheten av avtalsf�re� skrifter i h�nseenden som anges under 2. " 5. Best�mmelserna under 4 g�ller i till�mpliga delar �ven i fr�ga om avtal som ej �r kollektivavtal. SFS 1977:480 P� regeringens v�gnar THORBJ�RN F�LLDIN PER AHLMARK (Arbetsmarknadsdepartementet) � </div> </div>

Semesterlag;

SFS 1977:480

Utkom fr�n trycket

utf�rdad den 9 juni 1977.

23 juni 1977

Enligt riksdagens besluf f�reskrives f�ljande.

Inledande best�mmelser

1 � Arbetstagare har r�tt till semesterf�rm�ner enligt denna lag. S�dana

f�rm�ner �r semesterledighet, semesterl�n och semesterers�ttning.

2 � Avtal �r ogiltigt i den m�n d et inneb�r att arbetstagares r�ttigheter

enligt denna lag up ph�ves eller inskr�nkes. Detta g�ller dock ej. om annat

framg�r av lagen.

Avvikelse fr�n 3,9, II, 16, 22, 23, 26, 29 och 30

f�r g�ras med st�d av

kollektivavtal som p� arbetstagarsidan har slutits eller godk�nts av. organi�

sation som �r att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen
(1976:580) om medbest�mmande i arbe tslivet. Arbetsgivare, som �r bun�
den av s�dant kollektivavtal, av kollektivavtal i fr�ga som avses i 5 � andra
stycket eller av kollektivavtal om avvikelse fr�n 12, 19, 20 eller 21 S. f�r i
angivna h�n seenden till�mpa avtalet �ven p� arbetstagare som ej �r med�

lem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, under f�ruts�ttning

att arbetstagaren syssels�ttes i arbete som avses med avtalet och ej omfat�

tas av annat till�mpligt k ollektivavtal,

3 � Med semester�r avses tiden fr�n och med den I april ett �r till och

med den 31 mars p�f�ljande �r. Motsvarande tid n�rmast f�re ett semester�

�r kallas intj�nande�r.

S�som semesterledighet skall anses ledighet enstaka semesterdagar och

period av semesterdagar j�mte i 9 � angivna arbetsfria dagar, vilken b�rjar

och slutar med se mesterdag.

R�tt till semesterl edighet och semesterl�n

4 � Arbetstagare har r�tt till tjugofem semest erdagar varje semester�r ut�
om i fall som avses i 5 och 27 ��.

Under semesterledighet skall arbetstagare ha semesterl�n i den m�n han

har tj�nat in s�dan under intj�nande�ret.

' Prop. 1976/77:90. SoU 32, rskr315.

1187

"'U

�

SFS 1977:480

Arbetstagare f�r avst� fr�n r�tt till semesterledighet som ej �r f�renad

med semesterl�n.

5 � Under det semester�r d� arbetstagare anst�lles har han r�tt till fem

semesterdagar, om anst�llningen b�rjar efter den 31 augusti.

Anst�lles arbetstagare f�r arbete, som avses skola p�g� h�gst t re m�na�

der och omfatta h�gst sextio timmar, och varar arbetet ej l�ngre tid, saknar

arbetstagaren r�tt till semesterledighet. 1 fr�ga om arbetstagare som i annat

fall anst�lles f�r viss tid, viss s�song eller visst arbete f�r avtalas, att ar�

betstagaren ej skall ha r�tt till semesterledighet. Vad nu sagts g �ller ej, om
anst�llningsavtalet avser eller anst�llningen varar l�ngre tid �n tre m�na�
der. Saknar arbetstagaren i fall som avses i detta s tycke r�tt till semesterle�
dighet, �ger han r�tt till semesterers�ttning'f�r anst�llningstiden hos ar�

betsgivaren.

Har arbetstagare r�tt till semesterers�ttning enligt andra stycket, skall

vederlag f�r arbete, som har avsetts skola p�g� h�gst tre m�nader och om�

fatta h�gst sextio timmar, f�ruts�ttas inbegripa semesterers�ttning, om ej

annat framg�r av omst�ndigheterna.

Om f�rl�ngd semesterledighet finns best�mmelser i lagen (196 3:115) om

f�rl�ngd semester f�r vissa arbetstagare med radiologiskt arbete.

6 � Arbetstagare som byter anst�llning har r�tt till semesterledighet i den

nya anst�llningen endast i den m�n han icke redan har f�tt s�dan ledighet.

7 � Semesterdagar med semesterl�n utg�r s� stort antal av semesterda�
garna enligt 4 � som svarar mot den del av intj�nande�ret, under vilken ar�

betstagaren har innehaft anst�llning hos arbetsgivaren. Arbetsdag d� ar�
betstagaren har varit fr�nvarande utan l�n inr�knas i anst�llningstiden en�

dast om fr�ga har varit om semesterledighet, ledighet p� grund av permit-

tering eller ledighet som enligt 17 � �r semesterl�negrundande.

Vid ber�kning enligt f �rsta stycket anges del av intj�nande�ret i antal

dagar. Uppst�r vid ber�kning av antalet semesterdagar med semesterl�n

brutet tal, avrundas detta till n�r mast h�gre hela tal.

Av sem esterdagar som utl�gges under visst semester�r skall, om e j an�

nat avtalas, dagar som �r f�renade med semesterl�n utg� f�rst.

8 � Arbetstagare �r skyldig att p� beg�ran l�mna arbetsgivaren besked i

vad m�n han �nsk ar f� ut semesterledighet, som ej �r f�renad med semes�
terl�n, eller avst� fr�n s�dan ledighet. Besked beh�ver ej l�mnas innan ar�
betstagaren har f�tt veta, hur m�nga semesterdagar utan l�n han har eller
kan b er�knas f� r�tt till.

Har semesterledighet utan l�n lagts ut med anledning av arbetstagarens

besked enligt f�rsta stycket, f�r arbetstagaren ej senare avst� fr�n ledighe�

ten utom i fal l som a vses i 13 �.

Ber�kning av semesterledighet

9 � Semesterledighet ber�knas i hela dagar. L�rdag och s�ndag r�knas ej
som semesterdagar annat �n i fall som av ses i tredje s tycket.

1188

semesterledighet som omfattar minst fem dagar har arbetstagare,

V-

�

som arb etar l�rdag eller s�ndag eller b�da dessa dagar, r�tt till ledighet

SFS 1977:480

motsvarande tid av veckoslut dels under semesterledigheten och dels an�
tingen omedelbart f�re eller omedelbart efter denna. Omfattar semesterle�

digheten minst 19 daga r och f�ranleder ej s�rskilda sk�l annat, har arbets�

tagaren r�tt till ledighet motsvarande tid av veckoslut s�v�l omedelbart f��

re som omedelbart efter denna. Har i fall som avses i detta stycke arbetsta�

garen ledighet av motsvarande omfattning veckodag, som ej �r l�rdag eller
s�ndag, och infaller den under semesterledigheten, r�knas den som semes�
terdag.

�r arbetstagaren ledig l�rdag eller s�ndag, som annars skulle ha utgjort

arbetsdag, och �r fr�ga om kortare semesterledighet �n som anges i andr a
stycket, r�knas s�dan dag som semesterdag. Arbetsfri dag skall d� ej anses
som semesterdag.

Med s�ndag j�mst�lles helgdag samt p�skafton, pingstafton, midsom�

marafton, julafton och ny�rsafton.

F�rl�ggning av semesterledighet

10 � Mellan parter som tr�ffar kollektivavtal om l�ner och allm�nna an�

st�llningsvillkor b�r, om arbetstagarparten beg�r det, �ven tr�ffas kollek�
tivavtal om medbest�mmander�tt f�r arbetstagarna i fr�gor som avser f�r�
l�ggningen av semesterledighet. I fr�ga om arbetstagare f�r vilken s�dant
avtal ej tr�ffats, skall g�lla vad som f�reskrives i andra och tredje stycke�

na.

Ang�ende f�rl�ggningen av semesterledighet som avses i 12 � skall vad

som i lagen (197 6; 580) om medbest�mmande i arb etslivet f�reskrives om

arbetsgivares f�rhandlingsskyldighet betr�ffande viktigare f�r�ndring av

arbetstagares arbets- eller anst�llningsf�rh�llanden �ga motsvarande till-
l�mpning. Om arb etstagaren icke f�retr�des av f�rhandlingsber�ttigad or�
ganisation eller om s�dan organisation ej �nskar f�rhandla, skall arbetsgi�

varen samr�da med arbetstagaren om ledighetens f�rl�ggning.

Betr�ffande f�rl�ggningen av annan semesterledighet skall arbetsgivaren

samr�da med arbetstagaren, om f�rhandling med dennes organisation icke
har �gt rum.

Kan � verenskommelse om f�rl�ggning av semesterledighet ej uppn�s,

best�mmer arbetsgivaren om f�rl�ggningen i den m�n ej annat har avtalats.

11 � Har beslut om f�rl�ggning av semesterledighet tr�ffats p� annat s�tt

�n genom �verenskommelse med arbetstagare eller f�retr�dare f�r honom,
skall arbetsgivaren underr�tta arbetstagaren om beslutet. Underr�ttelsen
skall l�mnas senast tv� m�nader f�re ledighetens b�ljan. N�r s�rskilda
sk�l f�religger f�r den l�mnas senare, dock om m�jligt minst en m�nad f�re
ledighetens b�rjan.

12 � Om ej annat har avtalats, skall semesterledigheten f�rl�ggas s�, att
arbetstagaren f�r en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni-au�
gusti. �ven utan st�d av avtal f�r s�dan semesterperiod f�rl�ggas till annan

tid, n�r s�rskilda sk�l f�ranleder det.

13 � Beslutar arbetsgivare om permittering som arbetstagare ej hade an-

1189

�

SFS 1977: 480

ledning r�kna med d� han l�mnade besked enligt 8 �, har arbetstagaren r�tt

att avst� fr�n utlagd semesterledighet, som ej �r f�renad med semesterl�n,
i den m�n ledi gheten sammanfaller med permitteringsperioden. Detta g�l�

ler dock endast om han underr�ttar arbetsgivaren senast tv� veckor f�re

semesterledighetens b�rjan. F�r arbetstagaren f�rst senare k�nnedom om

permitteringen, har han r�tt att avst� fr�n ledigheten genom att utan dr�js�

m�l underr�tta arbetsgivaren. Har semesterledigheten d� inletts, upph�r

ledigheten med utg�ngen av den dag d� arbetsgivaren underr�ttades.

14 � Semesterledighet f�r ej utan arbetstagarens medgivande f�rl�ggas

till upp s�gningstid.

Skulle vid upps�gning fr�n arbetsgivarens sida upps�gningstiden helt el�

ler delvis infalla under redan utlagd semesterledighet och beror upps�g�

ningen p� f�rh�llande som ej h�nf�r sig till arbetstagaren personligen, skall

semesterledighetens f�rl�ggning i samma m�n upph�vas, om arbetstagaren

beg�r det.

F�rsta och andra styckena g�ller ej i den m�n upps�gningstiden �versti�

ger sex m�nader.

15 � Infaller under semesterledigheten dag d� arbetstagaren �r of�rm��
gen till arbete p� grund av sjukdom eller dag som �r semesterl�negrundan�

de enligt 17 � f�rsta stycket 2-6 skall, om arbetstagaren utan dr�jsm�l be�
g�r det, s�dan dag ej r�knas som semesterdag.

Semesterdagar som �terst�r p� grund av att f�rsta stycket har till�mpats

skall utg� i ett sammanhang, om arbetstagaren ej medger annat.

Ber�kning av scmcslerl�n

16 � Semesterl�nen utg�r tolv pr ocent av arbetstagarens under intj�nan-

de�ret f�rfallna l�n i anst�ll ningen.

Vid ber�kning av l�nen under intj�nande�ret skall i l�nesumm an ej in�

r�knas annan semesterl�n �n s�dan som avses i 2 2 � eller permitteringsl�n

med anledning av driftsuppeh�ll f�r samtidig semester. 1 l�nesumman skall

ej heller inr�knas ers�ttning som har utg�tt f�r dag, d� arbetstagaren helt
eller delvis har haft s�dan ledighet fr�n arbetet som �r semesterl�negrun�

dande enligt 17

F�r varje s�dan dag skall arbetsinkomsten i st�llet �kas

med ett belopp, motsvarande arbetstagarens genomsnittliga dagsinkomst i

anst�llningen under �vrig tid av intj�nande�ret. Har arbetstagaren d� ej

haft n�gon inkomst i anst�llningen, skall semesterl�nen ber�knas med h�n�

syn till den inkomst som det kan antagas att han skulle ha haft, om han un�

der denna tid hade arbetat f�r arbetsgivarens r�kning.

17 ij Fr�nvaro fr�n arbetet �r semesterl�negrundande, n�r fr�ga �r om

1. ledighet p� grund av sjukdom, i den m�n fr�nv aron under intj�nande�

�ret icke �verstiger 180 dagar eller om fr�nvaron beror p� arbetsskada,

2. ledighet enligt lagen (1976:280) om r�tt till f�r�ldraledighet, dels i

samband med b arns f�delse eller adoption i den m�n fr�nva ron icke �ver�
stiger 120 dagar eller, f�r ensamst�ende f�r�lder, 180 dagar, dels f�r tillf�l�

lig v�rd av barn.

I j ^Q

3. ledighet p� grund av risk f�r �verf�rande av smitta, om arbetstagaren

�

�r ber�ttigad till ers� ttning enligt lagen (1956: 293) om ers�ttning �t smitt-

SFS 1977:480

b�rare, i den m�n f r�nvaron under intj�nande�ret icke �verstiger 180 da�

gar,

4. ledighet f�r utbildning, som ej enligt annan lag medf�r r�tt till semes�

terl�n, om arbetstagaren erh�ller timstudiest�d, inkomstbidrag eller vux�

enstudiebidrag enligt studiest�dslagen (1973: 349) eller om utbildningen till

v�sentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanh�ngande

fr�gor, i den m�n fr�nvaron under intj�nande�ret icke �verstiger 180 d a�
gar,

5. ledighet p� grund av s�dan i 2 7 � v�mpl iktslagen (1941:967) eller med

st�d d�rav f�reskriven tj�nstg�ring om h�gst 60 d agar, som ej �r bered�
skaps�vning och ej heller direkt ansluter sig till grund utbildning, eller le�
dighet p� grund av motsvarande vapenfri tj�nst, i den m�n fr�nvaron under
intj�nande�ret icke �verstiger 60 dagar, eller

6. ledighet p� grund av att arbetstagaren efter det kalender�r d� han har

fyllt tjugotv� �r fullg�r tj�nstg�ring i civilf�rsvaret p� annan tid �n d� civil�
f�rsvarsberedskap r�der eller beredskaps�vning f�r anordnas vid krigs�

makten, i den m�n fr�nvaron under intj�nande�ret icke �verstiger 60 da�

gar.

Vid till�mpning av f�r sta stycket 1 skall fr�nvaro under de f�rsta 90 da�

garna av fr�nvaroperiod ej i n�got fall anses bero p� arbetsskada. Har ar�

betstagare av anledning som anges i f�rs ta stycket I varit oavbrutet fr�n�
varande fr�n arbetet under tv� hela intj�nande�r, grundar d�refter infallan�

de dag av fr�nvaroperioden icke r�tt till semesterl�n.

I fr�nvaroperiod som avses i f�rsta stycket inr�knas �ven dagar under

perioden d� arbetstagaren icke skulle ha utf�rt arbete.

Sparande av semesterledighet och semesterl�n

18 � Arbetstagare, som under ett semester�r har r�tt till mer �n tjugo se�

mesterdagar med l�n, f�r av �verskjutande s�dana dagar spara en eller fle�

ra till ett senare semester�r.

Sparad semesterdag skall l�ggas ut inom fem �r fr�n utg�ngen av det se�

mester�r d� den sparades, om ej annat f�ljer av 20 � tredje meningen.

Semesterdagar f�r icke sparas under semester�r d� arbetstagaren f�r ut

semesterdag, som har sparats fr�n tidigare �r.

19 � Vill arbetstagare spara semesterdagar eller vill han taga i a nspr�k

sparade semesterdagar i ans lutning till semesterledigheten i � vrigt, skall

han underr �tta arbetsgivaren i samband med att f�rl�ggningen av �rets se�
mesterledighet best�mmes. Underr�ttelse beh�ver dock icke l�mnas f�rr�

�n arbetstagaren har f�tt veta, hur m�nga semesterdagar med l�n han har

eller kan ber�kn as f� r�tt till. Arbetstagare, som vill taga i anspr� k sparade

semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i �vrigt, skall

meddela arbetsgivaren detta senast tv� m�nader i f�rv�g.

Vad i f�rsta sty cket s�gs g�ller endast i den m�n ej annat har avtalats.

20 � Sparade semesterdagar skall f�rl�ggas till de t semester�r som ar�

betstagaren v�ljer. Detta g�ller dock ej om annat har avtalats eller s�rskil�

da sk�l f�religger mot a tt semesterdagarna f�rl�gges till det �ret. Har ar�

betstagaren avsett att sparade semesterdagar skall f�rl�ggas till det femte

�

SFS 1977:480

�ret efter det semester�r d� de sparades och skulle s�dan f�rl�ggning med�

f�ra betydande ol�genhet, f�r �verenskommelse tr�ffas att semesterdagar�

na skall l�ggas ut under det sj�tte �ret.

21 � �nskar arbetstagare samtidigt f� ut minst fem sparade semesterda�
gar, skall dessa och hela semesterledigheten f�r semester�ret utg� i en
f�ljd, om ej annat har avtalats,

22 � Semesterl�nen f�r vaije sparad semesterdag utg�r, om ej annat f�l�
jer av 23 �, 0,48 pr ocent av summan av

1. den l�n i anst�llninge n som har f�rfallit under intj�nande�ret n�rmast

f�re det semester�r, d� de sparade semesterdagarna uttages, dock fr�nsett
l�n f�r tid d� arbetstagaren har varit helt eller delvis fr�nvarande fr�n arbe�
tet, samt

2. ett ber�knat inkomstbelopp f�r de dagar under samma intj�nande�r

d� arbetstagaren har varit helt eller delvis fr�nvarande fr�n arbetet av an�

nan anledning �n semester, som utg�tt under intj�nande�ret och som ej

sparats fr�n tidigare �r, eller permittering vid driftsuppeh�ll f�r samtidig
semester.

Ber�kning av underlag f�r semesterl�n som avses i f�rsta sty cket 2 sker

enligt grunderna f�r 16 andra stycket tredje och Q�rde meningarna,

23 � Semesterl�n enligt 22 S skall ber �knas som om arbetstagaren under
d�r avsett intj�nande�r varit anst�lld med samma andel av full ar betstid
som under det eller de intj�nande�r, d� r�tt till semesterl�n f�r de sparade

semesterdagarna f�rv�rvades.

S�rskildci hest�nuiielser om semesterl�n

24 � Vid ber�kning av semesterl�n skall h�ns yn icke tagas till f�rm�n av
fri bostad eller till l�n ef�rm�n, som �r avsedd att utg�ra ers�ttning f�r s�r�
skilda kostnader.

25 � Arbetstagare, som f�r fri kost i arbets givarens hush�ll, har r�tt till
sk�lig kosters�ttning f�r de dagar under semesterledigheten d� f�rm�nen ej

har utnyttjats till n�gon d el.

26 � Arbetsgivaren skall betala ut s emesterl�nen till arbetstagaren i sam �

band med se mesterledigheten, I fr�ga om arbetstagare med tidl�n, ber�k�

nad f�r vecka eller l�ngre tidsenhet, f�r arbetsgivaren i samband med se�
mesterledigheten utge den p� den betalda semestertiden bel�pande tidl��

nen samt senast vid s emester�rets utg�ng utge den semesterl�n som kan

�terst�.

27 � Arbetstagare, som utf�r arbetet i sitt hem eller ann ars under s�dana

f�rh�llanden att det icke kan anse s tillkomma arbetsgivaren att vaka �ver
arbetets anordnande, �r ber�ttigad till s�rskild semesterl�n med tolv pro�

cent av arbetstagarens under intj�nande�ret f�rfallna l�n i anst�llninge n.

Ber�kning av l�nen under intj�nande�ret skall ske med mot svarande till-

l�mpning av 16 � andra stycket. Vad d�r f�reskrives ang�ende semesterl�-

�

begrundande fr�nvaro skall dock till�m pas med avseende p� kalenderv ec-

SFS 1977:480

ka, om ej annan tidsperiod �verenskommes. �ven 24 och 25 �� samt, om

anst�llningen har avsetts skola p�g� h�gst tre m�nader och omfatta h�gst
60 timmar. 5 � t redje stycket �ger motsvarande till�mpning.

S�rskild semesterl�n skall betalas ut senast den 30 juni n�st efter intj�-

nande�rets utg�ng eller, om intj�nande�ret l�per ut efter den 30 april, se�
nast tv� m�nader efter dess utg�ng.

Semesterers�llning
28 � Upph�r arbetstagare att vara anst�lld hos arbetsgivaren innan han

har erh�llit den semesterl�n som han har tj�nat in, skall arbetstagaren i

st�llet erh�lla semesterers�ttning, i den m�n ej annat f�ljer av 31 �.

Motsvarande skall g�lla om arbetstagares anst�llningsvillkor �ndras s�

att semesterledighet med semesterl�n skall utg� redan under intj�nande-
�ret. I s �dant fall skall best�mmelserna om semesterers�ttning till�mpas

som om anst�llningen upph�rt vid den tidpunkt fr�n vilken de nya anst�ll�

ningsvillkoren skall g�lla.

Om semesterers�ttning i visst an nat fall f�reskrives i 5 �.

29 � Semesterers�ttning best�mmes enligt grunderna f�r ber�kning av
semesterl�n. F�r arbetstagare, som har r�tt till fri kost i arbetsgivarens

hush�ll, skall kosters�ttning dock utg� endast f�r det antal dagar f�r vilka

semesterers�ttning skall ber�knas.

F�r sparade semesterdagar skall semesterers�ttning ber�knas som om

de hade tagits ut under det semester�r d� anst�llningen upph�rde.

Har arbetstagare mottagit semesterl�n i f� rskott, minskas semesterer�

s�ttningen med s�da n semesterl�n. Detta g�ller dock ej, om den f�rskotts�

vis erh�llna semesterl�nen har utg�tt mer �n fem �r f�re anst�llningens

upph�rande eller om anst�llningen har upph�rt p� grund av

1. arbetstagarens sjukdom,
2. f�rh�llande som avses i 6 � tredje stycket f�rsta meningen lagen

(1974:12) om anst�llningsskydd eller

3. upps�gning fr�n arbetsgivarens sida, som beror p� f�rh�llande som ej

h�nf�r sig till arbetst agaren personligen.

30 � Semesterers�ttning skall betalas ut till a rbetstagaren utan osk�ligt

dr�jsm�l och se nast en m�nad efter anst�llningens upph�rande.

M�ter hinder mot att ber�kna semesterers�ttningen inom en m�nad efter

anst�llningens upph�rande, skall den betalas ut inom en vecka efter det

hindret up ph�rde.

�verg�ng av f�relag
31 � Arbetstagares r�tt enligt d enna lag p�verkas ej av att f�retag eller

del av f�retag �verg�r till ny a rbetsgivare.

�verg�r arbetstagare till ny arbet sgivare inom samma koncern, skall han

i semesterh �nseende �ga samma r�tt i den nya anst�llningen som han skul�
le ha haft i den tidigare. H�rf�r f�ruts�ttes dock, att arbetstagaren ej upp�
b�r semesterers�ttning av den tidigare arbetsgivaren och att han senast en

�

SFS 1977:480

m�nad efter anst�llningens upph�rande avger f�rklaring till s�v�l den tidi�

gare som den nye arbetsgivaren, att han �nskar �verf�ra intj�nade semes�

terf�rm�ner till den nya anst�llningen.

1 fall som avses i andra stycket �r den nye arbetsgivaren ber�ttigad att av

den tidigare arbetsgivaren f� ut ett belopp svarande mot den semesterer�
s�ttning som denne eljest haft att utge till arbe tstagaren.

Skadest�nd
32 � Arbetsgivare som bryter mot denna lag skall till arbetsta garen utge,
f�rutom den semesterl�n eller semesterers�ttning vartill arbetstagaren kan

vara ber�ttigad, ers�ttning f�r uppkommen skada.

Vid bed�mande om och i vad m�n s kada har uppst�tt skall h�nsyn tagas

�ven till arbetstagarens intresse av att erh�lla semesterledighet och till �v�

riga omst�ndigheter av annan �n rent ekonomisk betydelse.

Om det med h�nsyn till s kadans storlek eller andra omst�ndigheter �r

sk�ligt, kan skadest�ndet neds�ttas eller helt bortfalla.

Preskription

33 � Arbetstagare som vill fordra semesterl�n, semesterers�ttning eller

skadest�nd enligt d enna lag skall v�cka talan d�rom inom tv� �r fr�n ut�
g�ngen av det semester�r d� arbetstagaren enligt lagen skulle ha erh�llit
den f�rm�n till vilken a nspr�ket h�nf�r sig. F�rsummar han det, �r r�tten

till talan f�rl orad.

R�tteg�ng
34 � M�l om till�mpning av denna lag handl�gges enligt lagen (1974:371)
om r�tteg�ngen i arbe tstvister.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1978. d� lagen (1963:114) om se�

mester upph�r att g�lla. Semesterledighet enligt den nya lagen utg�r dock

f�rst under semester�ret den 1 april 1978-den 31 mars 1979. om ej annat
�verenskommes.

2. �ldre lag �ger for tsatt giltighet

a) i fr�ga om semesterf�rm�n, som har tj�nats in f�re ikrafttr�dandet

och som utg�r under tiden den 1 januari-den 31 mars 1978,

b) i fr�ga om ber�kning av semesterl�n och semesterers�ttning som har

tj�nats in under �r 1977 och skall utg� under semester�ret den 1 april

1978-den 31 mars 1979.

3. Under semester�ret den I april 1978-den 31 mars 1979 utg�r, f�rut�

om semesterl�n eller semesterers�ttning enligt 2 b . semesterl�n eller se�

mesterers�ttning som har tj�nats in under tiden den I janu ari-den 3 I mars

1978. F�r samma semester�r skall vid till�mpningen av 7 S tiden den I ja �

nuari 1977-den 31 mars 1978 betraktas som in tj�nande�r.

4. Kollektivavtal, som har ing�tts f�re den I januari 1978 och innefattar

s�mre f�rm�ner f�r arbetstagare �n som f�ljer av den nya lagen, �r i s�d an

del utan verkan. Har avtalet tillkommit f�r att utg�ra a vvikelse fr�n viss

regel i den nya lagen, betr�ffande vilken dennti medger att avvikelse �ver-

�

enskommes. och har avtalet tr�ffats i den ordning lagen anger, g�ller dock

avtalet i den del en.

Vad som sagts i f�r sta stycket inverkar ej p� giltigheten av avtalsf�re�

skrifter i h�nseenden som anges under 2.

" 5. Best�mmelserna under 4 g�ller i till�mpliga delar �ven i fr�ga om avtal

som ej �r kollektivavtal.

SFS 1977:480

P� regeringens v�gnar

THORBJ�RN F�LLDIN

PER AHLMARK

(Arbetsmarknadsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1977:480

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se