SFS 1963:114

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

nr 114 lag om semester^ . • given slockbolms slott den 17 maj 1963. vi g ustaf adolf, med guds näde, sveriges, götes och ven des konung, göra veterligt: att vi, med riksdagen^, funnit golt förordna som följer. inledande bcbtiumnelser 1 §. denna lag äger tillämpning å arbetstagare i allmän eller enskild tjänst med und antag av sådana arbetstagare,' för vilka enligt statliga föreskrifter gälla särskilda bestämmelser rörande semester. från lagens tillämpning är ock, undantagen a rbetstagare, som är medlem av arbetsgivarens familj eller som avlönas uteslutande genom andel i vinst. 2 §. 28 § mellan arbetsgivare ocli arbetstagare träffats avtal, som innefattar avslående från rätt till semester eller i något avseende mindre förmåner or arbetstagaren än vad i denna lag stadgas, är avtalet , i sådan del ogiltigt, oa mindre annat angivas i lagen. 3 §. l-'u «.• rsit i sl. «»»«».vr -• författningssamling 1963, nr lu oeh iis 1' . i f"[: i • ••. •ri = ' i v -t - . a 5. /, äger på grund av det arbete, som han under ett kalenderår ' o hikationsår) utfört för arbetsgivarens rältning, ratt att av denne er- oin såsom kvalifikationsår må, såframt överenskommelse där- j spttin f^'samma längd. .ijl eller" ^ skall utgå under året näst efter kvalifikation såret; dock ma [j.jj^^^^skommelse semestern, helt eller delvis, åtnjutas tidigare, r semestern skall arbetstagaren åtnjuta lön (semesterlön). utför arbetet i sitt hem eller eljest under sådana för- anni-^ ^ anses tillkomma arbetsgivaren att vaka over arbe- %skilri icke berättigad till semester utan äger i stället uppbara vad i §• . v n ha. ^^isvaran i ®ch andra styckena är stadgat om semester skall tillämpning beträffande sådan semesterlön. j'" ¬ • j—».i nt*---ä • t) i % ''m 4 /. é % i ha" ^ nr im 5 §. niini^c. iiinnii i.rbclstit^aron älnjutit scmesfer eller senir.,,. , -,,;\';r;'m'l"it krvärv.^ mit onligl d.n.k, lag, skall han erl.älla arsä„s •iiulrats. (i §. nxcrhwohc av fbrrea- eller favly- mii icl<o invor]v:i på rtrbctslagarens riill ^•:ilij;t denn a ing. semesterns längd " §• semesler utgår med två dagar för varje kalendermånad av kvalifikaliuiis- mel. mider vkkcii arbolslagaren för adiotsgivarcns rakning utfört arbete ;\ minst femton dagar. har arljotstagarcji för arbetsgivarens räkning utfört arbete å minst åtta och högst fjorton dagar under cn kalendermånad, lu^iir semester för den månaden med cn dag. med dag, å vilken arhelt: utförts, jämställes dag, varunder arbetstagaren muler pågående ansläiining at ålnjiitil semester^ b) varit oförmögen till arlmtel på grund av sjukdom, dock att dag, som infauer ef ter det att arhetslagaren till följd av sjukdom varit frånvarande lian arindet under sainiiianlagt nittio dagar av kvalifikationsårel, jämsiiik ivs endast run arbet.sutormågan föranlctts av yrkasskada; c; 1 samhaiid med havandeskap eller barnshörd avhållit sig från arbetet, i den man_bortoyaron_icke överstigit nillio dagar; vr t i i^ådan i 27 § vårnpliklslagon eller med stöd därav föreskri- direk ,n h?t-n ^<»1" oj år bercdskapsövning eller bö"st srvdin^u. första tjänstgöring, dock att av tid för militärövnias tiirgodo-ellerinrider varje kvalifikationsår må räknas arbetstagaren han fyllt tjugotvå år fullgjort tjänst- beredskat)sövnin"\n'^ t^d än då civilcörsvar.sberedskap råder eller dj oivilförsvaret ^ kngsmalitoii, duck att av tjäns" itliolslagaren tilfyodo '^'k^or under varje kvalifikationsår mf nstgöring i må räknas ""tg.'^som i^andr!rsdvs/.^^i^^^'""^" frånvarande från arbetet av anied- mbete ulförls. döreu 'jjrj! • från arbe- 011 fortg åt ^^^^oi'crinden icke därefter infallande dag av från- , '"11 uvsk1 " ''"ä. ä vilken arbelc uttörla. [g;?!™"" "il i'ifonlrar eei'' • '"'lie'stagaren skyldig att, om ' ,s p»s"l<«sa stv ka alf "" '?'•'= 'ö'"»'" =llcr uppgitt frän alla® om f5 ri,„„ • •' -i"' "jnkdom vafit oförniägen nu o-i" ) "arskild la g. '''' v"s"a nrhclslngare med radinlo.qiskt arbete slaä ¬ 1963 . nr lu 249 8 §. , semestern inräknas icke söndrar. helgdagar inräknas däri, om semes- [em utgår m ed flera dagar i en foljd an sex. sedvanliga fridagar inräknas i asetsågure, som har att utföra sitt arbete jämväl å söndag, äger åtnjuta , ,ilhe t från arbetet å söndag, som infaller under eller omedelbart efter se- skrn ehuru sådan dag ej skall inrälcnas i semestern. är arbetstagare, var- "in lrif är fråga, berättigad till ledighet från arbetet å annan veckodag än ssitla? och infaller dylik ledighetsdag under semestern, skall den dagen in räknas i s emestern. vad i andra stycket första punkten sägs med avseende å söndag skall acta motsvarande tillämpning å sådan helgdag, som icke enligt första stycket skall inräknas i semestern. ^ ^ ä<^er ar betstagare enligt avtal med arbetsgivaren rätt till längre semester än som föres krives i 7 §, skola övriga bestämmelser i denna lag, i de avseen den ej annat överenskommits, gälla jämväl beträffande den överskjutande delen av semestern. i sådant fall skall en tolftedel av semestern anses belöpa å va rje kalendermånad av kvalifikationsåret. uppstår vid berälcningen av semesterns längd brutet dagantal, skall semestern utgå med närmast högre antal dag ar. semesterns förläggning 10 §. arbetsgivaren äger bestämma, när semestern skall utgå; dock bör semes tern, om arbetstagaren icke annat begär, såvitt möjligt förläggas till som martid. utan arbetstagarens medgivande må semestern icke förläggas till w, då arbetstagaren på grund av sjukdom, som inträffat innan semestern börjat, är oförmögen till arbetet, eller till sådan tid för hans bortovaro från arbetet, som enligt 7 § andra stycket c)—e) skall jämställas med tid å vil- bcn arbete utförts. dylikt medgivande erfordras dock icke, därest arbete eljest up penbarligen icke kunnat beredas arbetstagaren å tid som nu sa^s. semestern skall utgå i ett sammanhang, såframt icke överen^ommelse öm annan ordning träffas med arbetstagaren, överstiger semestertiden tjugo yra dagar, må doclv semestern förläggas till två skilda perioder, av viuca gör minst tjugofyra dagar. , . semester för arbetstagare å fartyg må icke utan arbetstagarens medgi- ^önde utgå a nnat än i svensk hamn. ^ §• um?'^-®sivaren skall i god tid före semesterns början på lämplig satt t om tiden för semestern. u^^epättelsen bor la^as ^önare månad före semesterns början och må icke i nåj,ot » a '^joi'ton dagar dessförinnan. ^briftiif,^^ anställd arbetstagare, som önskar erballa semester, s därom hos arbetsgivaren. har sådan med beln ^ s tället för semester utgiva ersättning 1'^ . ^ocks^pp' niolsvarande vad denne skulle hava uppbunt arbets?a„^^ ^^^sivaren i stället, såframt överenskommelse därom traffas m såren, under högst ett år uppskjuta semestern. ¬ uxi3 • nr rfä k fe r. v, i för scii!0-''teriyn 12 §. .vr!>clsta-.ir<\ som är »vlönml med iidl^dn fcräknad ior vecka eller liin., irtkcnhci ä%r uppbara den ä scmcslertiden belöpande lönen. v c annan arbetstagare än i första stycket sags utgör semesterlönen fr. bcla"^scmcsterliden nio procent av arbetstagarens sammanlagda arbetsii- s-fil varnicd . , . »jasmed tvra tiondels procent av mkoinstcn. ' vid tilläiaiming av andra stycket skall i arbetsinkomsten icke inräknas semesterlön, sjuklön eller sädant tillägg till lönen, som utgått för tid uk över den för arbetstagaren normala arbetstiden (övertidstillägg). för varje d.ig som arbetstagaren varit frånvarande från arbetet och som enti'g 7 s iuilira stycket b)—e) jämställes med dag, å vilken arbete utförts,''skall arbetsinkomsten ökas med ett belopp, motsvarande arbetstagarens äenoni- snittliga dagsiakomst i anställningen under kvalifikationsåret. ^ vid beräkning av semesterlön skall bänsyn icke tagas till förmän av fr i imstad eller till löneförmån, som är avsedd att utgöra ersättniim för sär skilda kostnader, tivavtal och a arbetstagarsidan slutits cllcr godkänts av organisation, som or^anisohnn ocli förhandlingsrätt är att anse .såsom hitvnd- länun d! tr'r, bunden av dylikt kollektivavtal, må till- kilsslii{'ind)w>,vv • arbetstagare, vilken ej är medlem av den av bete cqin ,a vse^ men. sv^sselsättcs i sådant ar- c^nif^tlas nv annat tiimmplft tdokca^d^ under semcstern ^ktf^ mii kost, äger för varje dag, dä lian ersättning därför krs^^ttl • del erhåller denna förmån, rätt till skälic helgdag, som i nfäller under "se— han-id jämväl lor söndag odi 13 §. -semestern. _ semesterlön skall rö,,:,i • .. stycket, ulbetnlas t i ^"^^^omnrelse om annat träffas enligt it till arbct.stagaren i samband med semestern. ^"^lönal ^^'mestcrlön, om jmn under någon del 'inställuin'^ påföljd äger do i os, utföra arbete soiu o! jämsides med den vari seinestc - oj gar nlover det vanliga. .-årbetslagarc, som . .. - ^• unvcn horättigad till särskild semesterlön m '"'lif'hationsarel ^'^'""i^nlagda arbetsinkomst hos arbetsgivnt' 1 ¬ 1963 - nr u4 reträffande arbetstagare varom här är fråga, skall vad i 12 6 fiärde st och 13 § ar stadgat aga motsvarande tillämpning. ^ ^ cvoll nfviptqlae fih ^ " 30 juni .'ket io s ^ul ranae . ' &wld seniesjcrlon skall utbelalas till arbetslagafen senast den näst efler icvaw.kat.ons&rets utgång eller, därest kvalitlkationsäret utldper ner den 30 ap" 5. senast tva månader efter dess ntgång. ^ 17 §. har arbetstagare imder viss kalendermånad för arbetsgivarens räkning ulfort, förutom arbete som avses i 4 § jamval annat arbete utan att semes terlön skall beralmas enligt 12 §. skall jamval si-stnänmda arbete anses vara utfört under förhållanden, som avses i 4 §, och arbetstagaren förty vara be rättigad till särskild semesterlön for arbetet i dess helhet enli^ bestämmel serna i 16 §. semeslerersättnine: tj 18 §. , semesterersättning skall bestämmas enligt de i 12, 13, 16 och 17 §§ stad gade grunderna. vid beräkning av semesterersättningens storlek skall, där arbetstagaren var avlönad med tidlön, beräknad för vecka eller månad, av lönen å varje dag, för vilken semesterersättning skall utgå, anses belöpa vid veckolön en sjättedel och vid månadslön en tjugofemledel. för arbets tagare i arbetsgivarens kost skall ersättning för kosten utgå allenast for det antal dagar, för vilket ersättning i övtigt skall beräknas. har arbetstagare utan invändning mottagit semester, vartill han ännu icke fö rvärvat rätt eller som han eljest ännu icke varit berättigad åtnjuta, må honom tillkommande semesterersättning minskas med s å stor del av er sättningen som svarar mot förhållandet mellan den i förskott åtnjutna semestern och den semester vartill arbetstagaren vid tidpunkten för an ställningens upphörande förvärvat rätt. vad nu sagts skall dock ej gälla, om förskottssemestern åtnjutits mer än fem år före anställningens upp körande. 19 §. öemesterersättning skall utbetalas inom en vecka från utgången av det luiknderkvartal, varunder arbetstagarens anställning upphört, eller, därest arbetstagaren innehaft sin anställning sedan minst tre månader, inom en anställningens upphörande, oter hinder mot att inom den i första stycket anghma tiden beräkna emesterersättningens storlek, må semeslerersättningen utbetalas senare n dar sägs; dock skall semesterersättningen i dylikt fall utbetalas inom en cka sedan h indret upphört. särskilda bestämmelser arbetsgivare sina förpulelser enligt denna garen' den semesterlön eller semesterersättmng vartill " ^kada srund av lagen kan vara berättigad, ersättning for upp od, i yad mån skada .ippstått ska".hänsynjagas ära. intresse av att erhålla semester och ovnga sådana om dof ^r> rent ekonomisk betydelse. _ ,,i.„^pti(3on- han syn till den skadevållandes ringa eller om-^llande i avseende å tvistens uppkomst, skadans storlek el ¬ } i 11 ) j ) a . xr im • •• fjrti finnf^'? skäligt, mil skadeståndets belonn noj - f.ä» ska.lc.l.lnds»l<yldighet nis ocl< äga's,s"'''"«« 2j §. skiklestamlsskyldishet flerm skall den fördelas mellan dem efte, den 5(irre rllcr mindre skuld, som provas ii-a envar till lasl. 22 §. envar, soui viii lordra lön. ersältning dier skadestånd enligt denna w skall anliangigit dra sin liiiaii mom tya ar fran ulgängen av det är, varunder arbetstagaren enligt lagen agl loriiian, till vnlken anspråket bänför sig. för summas del, är laian forlorad. 23 §. mål, som avse tilläin]mingen av denna lag, upptagas oeh avgöras av al l män doinsloi; dock skoia mål hetröffande arlictstagarc, vilkas arbetsavtal regieras av kolleklivavtai, anhäiigiggöras vid arbetsdomstolen. att betal- ningsrörcläggando för fordran i>ä semesterlön eller scraesterersutlning en ligt lag inä sökas vid allmän underrätt jämväl om arbetsavtalet regleras av kollektivavtal, därom är särskilt stadgat. i fråga 0511 anbängigg örande och n t föran do hos arbetsdomstolen av talan jämlikt denna lag skall gälla vad i 13 § lagen om arhetsdomstol stadgas, ändock att målet ej är sådant .som i sistnämnda lag sägs. denna lag träder i kraft den 1 jnli 10g3, frän och med vilken dag seiiiesler-ralt enhgf lagen kan förvärvas. genom denna lag iipphaves lagen den 29 jiiiii 1945 (nr 420) om se mester. kalendermånad, å vilka arbetsta- ;ti'dele för arbetsgivarens räkning för att bliva be - stållh wf'i såvity avser månad före den 1 januari 19641 slad-'as i / ^ stycket nya lagen tillämpas vad so m wl i 5 (l en äldre lagen, i stälfel förvärvats före den 1 januari 1964, skola i'osliijniuchenn i ^ 1- § andra och tredje styckena nya lagen gälla ^^^uumuuserua 1 1 4 ^ a ndra stycket i den äldre lagen samt i stället för 16 3^ kmniniindc fönua]i"'l\to^'''t ^dnjiitil honom enligt nämnda lag tilk nya lagen, med i-ft f ifcmesterförmån enligt bestammelserno ' :'ir stad gat. ''^'^^l-'sande dock av vad i tredje och fjärde styckcm' liava vrde\k^nm,[ ^jg hörsamligcn alt efter bekralln låtit. ^--an hand nnderskrivnl och m ^loekholms slott den 17 __tätta, till ytterniciji med värt kungl. sigih '•^'"•iafdej.art 1963. gustaf adolf e in enl cl i (l. s.) sves aspm^'f^ [!3cii irznc^t ¬