SFS 2020:985 Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

SFS2020-985.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Utfärdad den 19 november 2020

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)

dels att 22 kap. 11 § ska upphöra att gälla,
dels att nuvarande 10 kap. 23 § ska betecknas 10 kap. 26 §,
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 5 §, 4 kap. 44 §, 9 kap. 7 och 9 §§, 10 kap. 7,

21, 22 och den nya 26 §§, 12 kap. 1 och 4 §§, 13 kap. 4 och 5 §§, 14 kap. 5,
6 och 32 §§, 15 kap. 5 och 6 §§, 17 kap. 1 och 2 §§, 20 kap. 35 och 36 §§
och 22 kap. 5–7, 15, 27 och 28 §§, rubriken till 20 kap. och rubriken närmast
före 14 kap. 32 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast efter 20 kap. 34 § ska lyda ”Minskning av den

bundna överkursfonden och reservfonden”,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 9 kap. 9 b § och 10 kap. 23–

25, 27 och 28 §§, och närmast före 10 kap. 21, 22 och 24–27 §§ nya rubriker
av följande lydelse.

1 kap.
1 §
2 Denna lag innehåller bestämmelser om aktiebolag. Bestämmelserna
avser

– bildande av aktiebolag (2 kap.),
– bolagsordning (3 kap.),
– aktierna (4 kap.),
– aktiebok (5 kap.),
– aktiebrev (6 kap.),
– bolagsstämma (7 kap.),
– bolagets ledning (8 kap.),
– revision (9 kap.),
– allmän och särskild granskning (10 kap.),
– ökning av aktiekapitalet, utgivande av nya aktier, upptagande av vissa

penninglån, m.m. (11 kap.),

– fondemission (12 kap.),
– nyemission av aktier (13 kap.),
– emission av teckningsoptioner med åtföljande teckning av nya aktier

(14 kap.),

– emission av konvertibler med åtföljande konvertering till nya aktier

(15 kap.),

– vissa riktade emissioner m.m. (16 kap.),
– vissa närståendetransaktioner (16 a kap.),

1 Prop. 2019/20:194, bet. 2020/21:CU3, rskr. 2020/21:51.
2 Senaste lydelse 2019:288.

SFS

2020:985

Publicerad
den

21 november 2020

background image

2

SFS

– värdeöverföringar från bolaget (17 kap.),
– vinstutdelning (18 kap.),
– förvärv av egna aktier m.m. (19 kap.),
– minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden och reserv-

fonden (20 kap.),

– lån från bolaget till aktieägare m.fl. (21 kap.),
– inlösen av minoritetsaktier (22 kap.),
– fusion av aktiebolag (23 kap.),
– delning av aktiebolag (24 kap.),
– likvidation och konkurs (25 kap.),
– byte av bolagskategori (26 kap.),
– registrering (27 kap.),
– aktiebolagets företagsnamn (28 kap.),
– skadestånd (29 kap.),
– straff och vite (30 kap.),
– överklagande (31 kap.), och
– aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (32 kap.).

2 kap.


5 §3 I stiftelseurkunden ska stiftarna ange

1. hur mycket som ska betalas för varje aktie (teckningskursen), och
2. fullständigt namn, postadress och personnummer eller, om sådant

saknas, födelsedatum för styrelseledamot och, i förekommande fall, revisor,
styrelsesuppleant, revisorssuppleant och lekmannarevisor. Om revisorn är
ett registrerat revisionsbolag, ska bolagets organisationsnummer eller något
annat identifieringsnummer anges.

I förekommande fall ska det även anges om
1. en aktie ska kunna tecknas med rätt eller skyldighet att betala aktien

med någon annan egendom än pengar,

2. en aktie ska kunna tecknas med rätt eller skyldighet för bolaget att

överta egendom mot någon annan ersättning än aktier,

3. en aktie ska kunna tecknas med andra villkor,
4. bolaget ska ersätta kostnader för bolagets bildande, och
5. någon på något annat sätt ska få särskilda rättigheter eller förmåner av

bolaget.

En sådan bestämmelse som avses i andra stycket ska återges i sin helhet i

stiftelseurkunden.

Teckningskursen enligt första stycket 1 får inte understiga aktiens kvot-

värde. Kvotvärdet ska då beräknas på grundval av bolagsordningens upp-
gifter om aktiekapital och antal aktier. Om det i bolagsordningen föreskrivs
ett minimikapital och ett maximikapital och ett lägsta och högsta antal aktier,
ska beräkningen ske genom att det högsta angivna aktiekapitalet divideras
med det högsta antalet aktier eller det lägsta angivna aktiekapitalet med det
lägsta antalet aktier.

Om teckningskursen överstiger aktiens kvotvärde ska det framgå av

stiftelseurkunden hur det överstigande beloppet ska fördelas mellan den
bundna överkursfonden och den fria överkursfonden.


3 Senaste lydelse 2016:431.

2020:985

background image

3

SFS

4 kap.


44 § En aktie som innehas av bolaget självt medför inte rätt till vinst-
utdelning eller återbetalning i samband med minskning av aktiekapitalet,
den bundna överkursfonden eller reservfonden.

9 kap.


7 § Bolaget ska ge revisorn tillfälle att genomföra granskningen i den
omfattning som revisorn anser är nödvändig. Bolaget ska lämna de
upplysningar och den hjälp som revisorn begär.

Samma skyldigheter har ett dotterföretag och dess revisor gentemot en

revisor i moderbolaget.

9 §4 Bolagsverket ska, efter ansökan från en eller flera aktieägare, utse en
revisor som ska delta i revisionen tillsammans med övriga revisorer.

Ansökan får göras av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i

bolaget.

Ansökan får också göras av varje aktieägare, om
1. ett förslag att utse en revisor har behandlats på en bolagsstämma, och
2. ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget eller till minst en

tredjedel av de aktier som är företrädda vid stämman har röstat för förslaget.

Ett förslag enligt andra stycket får framställas av en aktieägare på en

bolagsstämma där revisorsval ska hållas eller förslaget enligt kallelsen till
stämman ska behandlas.

9 b § Bolagsverket ska ge bolagets styrelse tillfälle att yttra sig innan
verket utser en revisor enligt 9 eller 9 a §. Beslutet ska avse tiden till och
med årsstämman under nästa räkenskapsår.

10 kap.


7 § Bolaget ska ge lekmannarevisorn tillfälle att genomföra granskningen
i den omfattning som lekmannarevisorn anser är nödvändig. Bolaget ska
lämna de upplysningar och den hjälp som lekmannarevisorn begär.

Samma skyldigheter har ett dotterföretag samt dess revisor och lekmanna-

revisor gentemot en lekmannarevisor i moderbolaget.

Vad särskild granskning är


21 § Bolagsverket ska, efter ansökan från en eller flera aktieägare, utse en
särskild granskare. Granskaren ska utföra en särskild granskning som får
avse.

1. bolagets eller ett dotterföretags förvaltning och räkenskaper under en

viss förfluten tid, och

2. vissa åtgärder eller förhållanden i bolaget eller ett dotterföretag.
Granskningen får som längst omfatta tiden fram till den tidpunkt då

ansökan kom in till Bolagsverket.

En granskning som avser ett dotterföretag får enbart omfatta förhållanden

som har betydelse för moderbolaget.


4 Senaste lydelse 2016:431.

2020:985

background image

4

SFS

Ansökan om särskild granskning


22 §5 En ansökan enligt 21 § får göras av ägare till minst en tiondel av
samtliga aktier i bolaget.

Ansökan får också göras av varje aktieägare, om
1. ett förslag att utse en särskild granskare har behandlats på en bolags-

stämma, och

2. ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget eller till minst en

tredjedel av de aktier som är företrädda vid stämman har röstat för förslaget.

Ett förslag enligt andra stycket får framställas av en aktieägare på en

ordinarie bolagsstämma eller en bolagsstämma där ärendet enligt kallelsen
till stämman ska behandlas.

23 § I en ansökan till Bolagsverket om särskild granskning ska det anges
vad som ska granskas och vilken tidsperiod som granskningen ska avse.
Detsamma gäller ett förslag på en bolagsstämma om särskild granskning.

Bolagsverket ska ge bolagets styrelse tillfälle att yttra sig innan en särskild

granskare utses.

Den särskilda granskaren och hans eller hennes arbete


24 § Den som utses till särskild granskare ska vara oberoende i förhållande
till aktieägarna och bolaget samt i övrigt lämplig för uppdraget.

Vidare ska följande bestämmelser tillämpas på en särskild granskare:
– 7 § om tillhandahållande av upplysningar m.m.,
– 9 § om obehörighetsgrunder,
– 10 och 11 §§ om jäv,
– 15 § om närvaro vid bolagsstämma,
– 17 och 18 §§ om upplysningsplikt, och
– 9 kap. 19 § om registrerat revisionsbolag.

Den särskilda granskarens tystnadsplikt


25 § Den särskilda granskaren får inte obehörigen lämna upplysningar till
en enskild aktieägare eller till någon utomstående om sådana angelägenheter
för bolaget eller ett dotterföretag som den särskilda granskaren får känne-
dom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för
bolaget eller dotterföretaget.

Den särskilda granskarens yttrande


26 § Den särskilda granskaren ska lämna ett yttrande över sin granskning.
Yttrandet ska tillhandahållas aktieägarna på det sätt som anges i 7 kap. 25 §
och läggas fram på en bolagsstämma.

Den som inte längre är aktieägare har samma rätt att ta del av yttrandet

som en aktieägare, om han eller hon

1. var upptagen i röstlängden för den bolagsstämma där frågan om att utse

en särskild granskare behandlades, eller

2. ansökte hos Bolagsverket om att utse en särskild granskare.

Den särskilda granskarens ersättning


27 § Bolaget ska svara för ersättningen till den särskilda granskaren. Om
den särskilda granskaren begär det ska bolaget ställa säkerhet för ersätt-
ningen.


5 Senaste lydelse 2013:737.

2020:985

background image

5

SFS

28 § Om någon del av den särskilda granskningen har varit uppenbart
obehövlig och en aktieägare som har ansökt hos Bolagsverket om att en
särskild granskare ska utses har insett eller borde ha insett detta, ska han
eller hon ersätta bolaget för dess kostnader i den delen. Om flera aktieägare
är ersättningsskyldiga svarar de solidariskt med varandra för kostnaderna.

Om den särskilda granskaren bedömer att det finns en ersättnings-

skyldighet för någon eller några aktieägare, ska den särskilda granskaren
uttala sig om detta i sitt yttrande.

Denna paragraf gäller inte i fråga om publika aktiebolag.

12 kap.


1 §6 Vid fondemission ökas aktiekapitalet genom att

1. belopp överförs från den bundna överkursfonden, uppskrivningsfond-

en, reservfonden, fonden för utvecklingsutgifter eller fritt eget kapital enligt
den senast fastställda balansräkningen, eller

2. värdet av en anläggningstillgång skrivs upp.
Vid beräkning av utrymmet för fondemission enligt första stycket 1 ska

ändringar i det bundna egna kapitalet och värdeöverföringar som har skett
efter balansdagen beaktas.

En fondemission kan ske med eller utan utgivande av nya aktier.

4 §7 I förslaget till beslut om fondemission ska följande anges:

1. det belopp som aktiekapitalet ska ökas med,
2. om nya aktier ska ges ut i samband med ökningen av aktiekapitalet, och
3. i vilken utsträckning det belopp som aktiekapitalet ska ökas med ska

tillföras aktiekapitalet

a. från fritt eget kapital,
b. från den bundna överkursfonden,
c. från uppskrivningsfonden,
d. från reservfonden,
e. från fonden för utvecklingsutgifter, eller
f. genom uppskrivning av värdet på en anläggningstillgång.

13 kap.


4 §8 I förslaget enligt 3 § ska följande anges:

1. det belopp eller högsta belopp som bolagets aktiekapital ska ökas med,

eller det lägsta och högsta beloppet för ökningen,

2. det antal aktier, högsta antal aktier eller lägsta och högsta antal aktier

som ska ges ut,

3. det belopp som ska betalas för varje ny aktie (teckningskursen),
4. den rätt att teckna aktier som aktieägarna eller någon annan ska ha,
5. den tid inom vilken aktieteckning ska ske,
6. den fördelningsgrund som styrelsen ska tillämpa för aktier som inte

tecknas med företrädesrätt,

7. den tid inom vilken aktierna ska betalas eller, i förekommande fall, att

teckning ska ske genom betalning enligt 13 § tredje stycket, och

8. från vilken tidpunkt de nya aktierna ska ge rätt till utdelning.


6 Senaste lydelse 2015:824.
7 Senaste lydelse 2015:824.
8 Senaste lydelse 2007:566.

2020:985

background image

6

SFS

Uppgifter som avses i första stycket 1–3 behöver inte anges i förslaget,

om det föreslås att stämman ska besluta om ett sådant bemyndigande som
avses i 5 § första stycket 8.

Teckningskursen enligt första stycket 3 får inte understiga de tidigare

aktiernas kvotvärde. I bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad
marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet får dock teckningskursen vara lägre, om ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan teckningskursen och aktiernas kvotvärde till-
förs aktiekapitalet genom överföring från bolagets eget kapital i övrigt eller
genom uppskrivning av värdet av anläggningstillgångar. En sådan över-
föring eller uppskrivning ska ske innan beslutet om nyemission registreras.
Om teckningskursen överstiger de tidigare aktiernas kvotvärde, ska det
anges i förslaget hur det överstigande beloppet ska fördelas mellan den
bundna överkursfonden och den fria överkursfonden.

Om förslaget enligt första stycket 4 innebär en avvikelse från aktieägarnas

företrädesrätt, ska skälen till avvikelsen och grunderna för teckningskursen
anges i förslaget eller i en bifogad handling.

Teckningstiden enligt första stycket 5 får inte understiga två veckor, om

aktieägarna ska ha företrädesrätt till de nya aktierna. I bolag som inte är
avstämningsbolag räknas denna tid från det att underrättelse enligt 12 § har
skett eller, om samtliga aktieägare har varit företrädda på den stämma som
har beslutat om emissionen, från beslutet. I avstämningsbolag räknas tiden
från avstämningsdagen.

5 §9 Förslaget enligt 3 § ska i förekommande fall innehålla uppgifter om

1. de nya aktiernas aktieslag, om det i bolaget finns eller kan ges ut aktier

av olika slag.

2. huruvida ett förbehåll enligt 4 kap. 6, 8, 18 eller 27 § eller 20 kap. 31 §

som gäller för gamla aktier i bolaget ska gälla för de nya aktierna,

3. att kuponger som hör till aktiebreven ska användas som emissions-

bevis,

4. att överskjutande teckningsrätter ska säljas enligt 11 kap. 9 §,
5. avstämningsdagen, om bolaget är ett avstämningsbolag och aktieägare

ska ha företrädesrätt att delta i emissionen,

6. att nya aktier ska betalas med apportegendom eller i annat fall på villkor

som avses i 2

kap. 5 § andra stycket 1–3 och 5 eller att en aktie ska tecknas

med kvittningsrätt,

7. övriga särskilda villkor för aktieteckning, och
8. bemyndigande för styrelsen eller den som styrelsen utser inom sig att

innan teckningstiden börjar löpa besluta om

– vilket belopp som bolagets aktiekapital ska ökas med,
– det antal aktier som ska ges ut,
– teckningskursen enligt 4 § första stycket 3, och
– hur, för det fall att teckningskursen överstiger de tidigare aktiernas kvot-

värde, det överstigande beloppet ska fördelas mellan den bundna överkurs-
fonden och den fria överkursfonden.

Om emissionsbeslutet förutsätter ändring av bolagsordningen, ska också

detta anges.

Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än en vecka från dagen för

beslutet.

I fråga om apportegendom gäller 2 kap. 6 §.


9 Senaste lydelse 2007:566.

2020:985

background image

7

SFS

Ett bemyndigande som avses i första stycket 8 får lämnas endast om

aktierna ska tas upp till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande
marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Om bolaget är
ett avstämningsbolag och aktieägare ska ha företrädesrätt att delta i
emissionen, ska bemyndigandet utformas så att villkoren beslutas senast den
dag som infaller fem vardagar före avstämningsdagen.

I fråga om publika aktiebolag gäller även 39 §.


14 kap.


5 §10 Förslaget enligt 3 § ska i förekommande fall innehålla uppgifter om

1. att kuponger som hör till aktiebreven ska användas som emissions-

bevis,

2. att överskjutande teckningsrätter ska säljas enligt 11 kap. 9 §,
3. avstämningsdagen, om bolaget är ett avstämningsbolag och aktieägare

ska ha företrädesrätt att delta i emissionen,

4. det belopp som ska betalas för varje teckningsoption,
5. den tid inom vilken teckningsoptionerna ska betalas eller att teckning

ska ske genom betalning enligt 15 § tredje stycket,

6. att teckningsoptionerna ska betalas med apportegendom eller i annat

fall på villkor som avses i 2 kap. 5 § andra stycket 1–3 och 5 eller att teck-
ningsoptioner ska tecknas med kvittningsrätt,

7. övriga särskilda villkor för tecknande av teckningsoptioner, och
8. bemyndigande för styrelsen eller den som styrelsen utser inom sig att

innan teckningstiden börjar löpa besluta om

– det antal teckningsoptioner som ska ges ut,
– vilket belopp som ska betalas för varje teckningsoption,
– teckningskursen enligt 6 § första stycket 2,
– hur, för det fall att teckningskursen överstiger de tidigare aktiernas kvot-

värde, det överstigande beloppet ska fördelas mellan den bundna överkurs-
fonden och den fria överkursfonden, och

– sådana villkor som avses i 7.
Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än en vecka från dagen för

beslutet.

Ett bemyndigande som avses i första stycket 8 får lämnas endast om teck-

ningsoptionerna ska tas upp till handel på en reglerad marknad eller en mot-
svarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Om
bolaget är ett avstämningsbolag och aktieägare ska ha företrädesrätt att delta
i emissionen, ska bemyndigandet utformas så att villkoren beslutas senast
den dag som infaller fem vardagar före avstämningsdagen.

6 § I förslaget enligt 3 § ska följande anges i fråga om utnyttjande av
optionsrätten:

1. det belopp som bolagets aktiekapital ska kunna ökas med,
2. det belopp som ska betalas för varje ny aktie (teckningskursen),
3. den tid inom vilken optionsrätten får utnyttjas, och
4. från vilken tidpunkt de nya aktierna ska ge rätt till utdelning.
En uppgift om teckningskursen behöver inte anges i förslaget, om det

föreslås att stämman ska besluta om ett sådant bemyndigande som avses i
5 § första stycket 8.

Teckningskursen enligt första stycket 2 får inte understiga de tidigare

aktiernas kvotvärde. Om teckningskursen överstiger de tidigare aktiernas


10 Senaste lydelse 2007:566.

2020:985

background image

8

SFS

kvotvärde, ska det i förslaget anges hur det överstigande beloppet ska för-
delas mellan den bundna överkursfonden och den fria överkursfonden.

Hur aktier ska tecknas


32 § Teckning av nya aktier med utnyttjande av optionsrätt ska ske på en
teckningslista som innehåller emissionsbeslutet. Följande handlingar ska
vara bifogade till teckningslistan eller hållas tillgängliga för aktietecknare
på en plats som anges i listan:

1. en kopia av bolagsordningen,
2. en kopia av den årsredovisning som innehåller de senast fastställda

balans- och resultaträkningarna, försedd med en anteckning om bolagsstäm-
mans beslut om bolagets vinst eller förlust,

3. en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
4. en redogörelse, undertecknad av styrelsen, för händelser av väsentlig

betydelse för bolagets ställning som har inträffat efter det att årsredovis-
ningen lämnades, och

5. ett yttrande över den redogörelse som avses i 4, undertecknat av

bolagets revisor.

I emissionsbeslutet får det bestämmas att teckning i fråga om hela eller en

viss del av emissionen i stället ska ske genom betalning. I så fall ska de
handlingar som anges i första stycket hållas tillgängliga för tecknarna hos
bolaget.

15 kap.


5 §11 Förslaget enligt 3 § ska i förekommande fall innehålla uppgifter om

1. att kuponger som hör till aktiebreven ska användas som emissions-

bevis,

2. att överskjutande teckningsrätter ska säljas enligt 11 kap. 9 §,
3. avstämningsdagen, om bolaget är ett avstämningsbolag och aktieägare

ska ha företrädesrätt att delta i emissionen,

4. att konvertiblerna ska betalas med apportegendom eller i annat fall på

villkor som avses i 2 kap. 5 § andra stycket 1–3 och 5 eller att en konvertibel
ska tecknas med kvittningsrätt,

5. övriga särskilda villkor för det lån som bolaget tar genom emissionen,

och

6. bemyndigande för styrelsen eller den som styrelsen utser inom sig att

innan teckningstiden börjar löpa besluta om

– lånebelopp,
– det belopp som ska betalas för varje konvertibel,
– räntefot,
– konverteringskursen,
– sådana villkor som avses i 5, och
– hur, för det fall att konverteringskursen innebär att bolaget genom kon-

verteringen tillförs en ersättning som för varje aktie som lämnas i utbyte
överstiger de tidigare aktiernas kvotvärde, det överstigande beloppet ska för-
delas mellan den bundna överkursfonden och den fria överkursfonden.

Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än en vecka från tidpunkten för

beslutet.

I fråga om apportegendom gäller 2 kap. 6 §.
Ett bemyndigande som avses i första stycket 6 får lämnas endast om

konvertiblerna ska tas upp till handel på en reglerad marknad eller en


11 Senaste lydelse 2007:566.

2020:985

background image

9

SFS

motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Om bolaget är ett avstämningsbolag och aktieägare ska ha företrädesrätt att
delta i emissionen, ska bemyndigandet utformas så att villkoren beslutas
senast den dag som infaller fem vardagar före avstämningsdagen.

I fråga om publika aktiebolag gäller även 41 §.

6 § I förslaget enligt 3 § ska följande anges i fråga om konverteringen:

1. det belopp som bolagets aktiekapital ska kunna ökas med,
2. utbytesförhållandet mellan konvertiblerna och de nya aktierna (kon-

verteringskursen),

3. den tid inom vilken konvertering får begäras, och
4. från vilken tidpunkt de nya aktierna ska ge rätt till utdelning.
En uppgift om konverteringskursen behöver inte anges i förslaget, om det

föreslås att stämman ska besluta om ett sådant bemyndigande som avses i
5 § första stycket 6.

Konverteringskursen enligt första stycket 2 får inte vara lägre än att

bolaget genom konverteringen tillförs en ersättning som för varje aktie som
lämnas i utbyte minst motsvarar tidigare aktiers kvotvärde. En lägre kon-
verteringskurs får tillämpas om mellanskillnaden ska täckas genom betal-
ning med pengar vid konverteringen. Om konverteringskursen innebär att
bolaget genom konverteringen tillförs en ersättning som för varje aktie som
lämnas i utbyte överstiger de tidigare aktiernas kvotvärde, ska det anges hur
det överstigande beloppet ska fördelas mellan den bundna överkursfonden
och den fria överkursfonden.

17 kap.


1 § Med värdeöverföring avses i denna lag

1. vinstutdelning,
2. förvärv av egna aktier, dock inte förvärv enligt 19 kap. 5 §,
3. minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reserv-

fonden för återbetalning till aktieägarna, och

4. någon annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet

minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget.

I 23–25 kap. finns särskilda bestämmelser om överföring av tillgångar i

samband med fusion eller delning av aktiebolag och om utskiftning vid
likvidation.

2 §12 Värdeöverföringar från bolaget får endast ske enligt bestämmelserna

1. om vinstutdelning i denna lag,
2. om förvärv av egna aktier i denna lag,
3. om minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reserv-

fonden för återbetalning till aktieägarna i denna lag,

4. om gåva till allmännyttigt ändamål i 5 §, och
5. i ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd som godkänts enligt

6 b kap. 6 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 8 b kap.
6 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

20 kap. Minskning av aktiekapitalet, den bundna

överkursfonden och reservfonden


35 § Minskning av den bundna överkursfonden eller reservfonden får ske
för


12 Senaste lydelse 2015:1030.

2020:985

background image

10

SFS

1. täckning av förlust, om det inte finns fritt eget kapital som motsvarar

förlusten,

2. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission av

aktier, och

3. återbetalning till aktieägarna eller något annat ändamål, om Bolags-

verket eller, i tvistiga fall, allmän domstol med tillämpning av 23–29 §§ ger
tillstånd till minskningen.

36 §
Ett beslut om minskning av den bundna överkursfonden eller reserv-
fonden fattas av bolagsstämman.

Vid bolagsstämmans beslut gäller 7 kap. 40 §.

22 kap.


5 § En tvist om huruvida det finns en rätt eller skyldighet till inlösen eller
om lösenbeloppets storlek ska prövas av skiljemän. Antalet skiljemän ska
vara tre, om inte samtliga aktieägare är överens om ett annat antal. I övrigt
gäller lagen (1999:116) om skiljeförfarande i tillämpliga delar för skilje-
förfarandet, om inte något annat följer av detta kapitel.

En talan i en inlösentvist får tas upp till prövning om den avser
1. fastställelse av rätt eller skyldighet till inlösen,
2. fastställelse av lösenbeloppets storlek, eller
3. förpliktelse för majoritetsaktieägaren att betala ett fastställt lösenbe-

lopp till aktieägare vars aktier löses in.

Bestämmelser om talan mot skiljedomen finns i 24 §.
Denna paragraf hindrar inte att en talan mot en utländsk majoritetsaktie-

ägare väcks vid en utländsk domstol.

6 § Om en majoritetsaktieägare vill lösa in aktier i ett bolag enligt 1 § och
det inte kan träffas en överenskommelse om detta, ska han eller hon skrift-
ligen begära hos bolagets styrelse att tvisten avgörs av skiljemän och uppge
sin skiljeman.

Om samtliga aktieägare är överens om det får de bestämma att skilje-

männen ska utses på något annat sätt än det som framgår av första stycket
och 7–10 §§.

7 §13 Styrelsen ska genast efter det att den har mottagit en begäran enligt
6 § skriftligen underrätta de aktieägare som lösningsanspråket riktas mot om
att inlösen har begärts. I underrättelsen ska aktieägarna ges tillfälle att inom
två veckor skriftligen anmäla till bolaget om de önskar föra sin egen talan
och uppge sin skiljeman.

I fråga om publika aktiebolag gäller även 28 §.

15 § Om frågan om majoritetsaktieägarens rätt eller skyldighet till inlösen
är tvistig, får skiljemännen på yrkande av en part eller den gode mannen
avgöra frågan genom en särskild skiljedom.

Om ett avgörande om förhandstillträde enligt 12 § har fått laga kraft, får

skiljemännen på yrkande av en part eller den gode mannen meddela en sär-
skild skiljedom över ett belopp som har medgetts av majoritetsaktieägaren
och ränta på det beloppet enligt 3 §.

Om ett avgörande om förhandstillträde enligt 12 § ska gälla även om det

inte har fått laga kraft, får skiljemännen på yrkande av en part eller den gode
mannen, i samma avgörande eller i en särskild skiljedom, döma över ett

13 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

2020:985

background image

11

SFS

sådant belopp och en sådan ränta som avses i andra stycket, även om avgör-
andet om förhandstillträde inte har fått laga kraft.

27 §14 Om majoritetsaktieägaren har begärt att såväl en tvist om inlösen av
aktier som en tvist om inlösen av teckningsoptioner eller konvertibler ska
avgöras av skiljemän, ska tvisterna handläggas i samma skiljeförfarande.

I en tvist om inlösen av teckningsoptioner eller konvertibler ska 1–10 §§

och 15–25 §§ tillämpas.

Om en tvist om inlösen avser såväl aktier som teckningsoptioner eller

konvertibler och en god man enligt 8 § har utsetts, är han eller hon också
behörig att företräda frånvarande innehavare av teckningsoptioner eller
konvertibler.

28 §15 I fråga om publika aktiebolag ska en underrättelse enligt 7 § skickas
med brev till varje aktieägare som lösningsanspråket riktas mot och vars
postadress är känd för bolaget samt annonseras i Post- och Inrikes Tidningar
och i den rikstäckande dagstidning som har angetts i bolagsordningen i
enlighet med 7 kap. 56 eller 56 a §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Om ett förslag om att utse en särskild granskare har behandlats på en

bolagsstämma före ikraftträdandet gäller 10 kap. 21–23 §§ i den äldre lydel-
sen för ansökan till Bolagsverket, granskningens omfattning, den särskilda
granskarens arbete och hans eller hennes yttrande.

3. De nya 10 kap. 23–28 §§ ska inte tillämpas om förslaget att utse den

särskilda granskaren har behandlats på en bolagsstämma före ikraftträdan-
det.

4. Om inlösen av aktier har begärts före ikraftträdandet gäller 22 kap. i

den äldre lydelsen för förfarandet.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Erik Hällströmer

(Justitiedepartementet)


14 Senaste lydelse 2015:824.
15 Senaste lydelse 2010:1516.

2020:985

JP Infonets tjänster inom associationsrätt

JP Infonets tjänster inom associationsrätt

Arbetar du med associationsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom associationsrätt.