SFS 2003:774 Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554);

utfärdad den 13 november 2003.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs

2

i fråga om årsredovisningslagen

(1995:1554)

dels

att 4 kap. 3, 9 och 11 §§, 5 kap. 5 §, 6 kap. 1 § och 7 kap. 18 §, rubri-

ken närmast före 5 kap. 5 § samt bilaga 1 skall ha följande lydelse,

dels

att det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 4 kap. 14 a–14 e §§,

5 kap. 4 a, 4 b och 4 c §§ och 7 kap. 22 a §, samt närmast före nya 4 kap.
14 a och 14 e §§ och 5 kap. 4 a § nya rubriker av följande lydelse.

4 kap.

3 §

Anläggningstillgångar skall tas upp till belopp motsvarande utgifterna

för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat
följer av 4–6 §, 12 §, 14 a § eller 14 e §.

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång skall räknas in, utöver in-

köpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.

I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång skall räknas in, utöver så-

dana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en
skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en till-

gång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till till-
verkningsperioden. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, skall upp-
lysning om detta och det belopp som har räknats in lämnas i en not.

Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i an-

skaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats
från tidigare år.

1

Prop. 2002/03:121, bet. 2003/04:LU2, rskr. 2003/04:26.

2

Jfr rådets direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av

bolag (EGT L 222, 14.8.1978 s. 31, Celex 378L0660), senast ändrat genom Europa-
parlamentets och rådets direktiv 3001/65/EG av den 27 september 2001 om ändring
av direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG och 86/635/EEG med avseende på värde-
ringsreglerna för årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag samt
banker och andra finansiella institut (EGT L 283, 27.10.2001, s. 28, Celex
32001L0065) och rådets direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd
redovisning (EGT L 193, 18.7.1983 s. 1, Celex 383L0349, senast ändrat genom Euro-
paparlamentets och rådets direktiv 3001/65/EG av den 27 september 2001 om ändring
av direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG och 86/635/EEG med avseende på värde-
ringsreglerna för årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag samt
banker och andra finansiella institut (EGT L 283, 27.10.2001, s. 28, Celex
32001L0065).

SFS 2003:774

Utkom från trycket
den 25 november 2003

2

SFS 2003:774

9 §

3

Omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 10 §, 12 §, 14 a §

eller 14 e §, tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsälj-
ningsvärdet på balansdagen.

Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 11 §, utgifterna för

tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid bestämmandet av anskaffningsvär-
det tillämpas 3 § andra–fjärde styckena.

Med nettoförsäljningsvärde avses försäljningsvärdet efter avdrag för be-

räknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får återanskaff-
ningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för inkurans, eller något annat
värde som är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§ användas i stället för nettoför-
säljningsvärdet.

Med återanskaffningsvärde avses det belopp som motsvarar den utgift för

anskaffandet som företaget skulle ha haft, om tillgången anskaffats på ba-
lansdagen.

Om företaget drivs av en fysisk person eller ett dödsbo, får djur i jordbruk

eller renskötsel värderas till det värde som fastställs av Riksskatteverket.

11 §

4

Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas

enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt
någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas.

Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt avviker

från varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen, skall skillnadsbelop-
pet anges i en not med fördelning på de i balansräkningen upptagna pos-
terna. Nettoförsäljningsvärdet skall därvid beräknas enligt 9 § tredje stycket
första meningen.

Bestämmelsen i andra stycket gäller inte företag som avses i 3 kap. 8 §

andra stycket.

Värdering av finansiella instrument

14 a §

Derivatinstrument och andra finansiella instrument får tas upp till

sitt verkliga värde, om inte annat följer av 14 b §.

Det verkliga värdet skall bestämmas på grundval av instrumentets mark-

nadsvärde. Om något marknadsvärde inte kan bestämmas för ett instrument
men däremot för dess beståndsdelar eller för ett likartat instrument, skall det
verkliga värdet bestämmas på grundval av beståndsdelarnas eller det likar-
tade instrumentets marknadsvärde. Om inte heller en sådan värdering är
möjlig, skall det verkliga värdet bestämmas med hjälp av sådana allmänt ac-
cepterade värderingsmodeller och värderingsmetoder som ger en rimlig upp-
skattning av marknadsvärdet.

Värdering enligt första stycket får ske enbart om samtliga företagets fi-

nansiella instrument, utom sådana som enligt 14 b § inte får tas upp till verk-
ligt värde, värderas på samma sätt.

14 b §

Följande finansiella instrument får inte värderas enligt 14 a §:

1. finansiella instrument som hålls till förfall och som inte utgör derivatin-

strument,

3

Senaste lydelse 2003:716.

4

Senaste lydelse 1999:1112.

3

SFS 2003:774

2. lånefordringar och andra fordringar som härrör från företaget och som

inte innehas för handelsändamål,

3. andelar i dotterföretag, intresseföretag eller samriskföretag,
4. egetkapitalinstrument som företaget självt har gett ut,
5. avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och samgåenden,
6. skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handels-

portfölj eller som utgör derivatinstrument, samt

7. andra finansiella instrument, som är av sådan särskild karaktär att de

enligt vad som är allmänt accepterat bör redovisas på annat sätt.

Värdering enligt 14 a § får inte heller ske, om en sådan värdering inte

skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet.

14 c §

Vid tillämpningen av 14 a och 14 b §§ skall avtal som avser rå- och

stapelvaror och ger endera parten rätt att reglera avtalet med kontanter eller
med något annat finansiellt instrument anses som derivatinstrument. Detta
gäller dock inte om avtalet

1. ingicks för att täcka företagets förväntade behov av inköp, försäljning

eller egen förbrukning av rå- och stapelvaror,

2. även efter avtalets ingående har tillgodosett detta behov,
3. utformades för detta ändamål när det ingicks, och
4. förväntas regleras genom leverans av varan.

14 d §

Om värdering sker enligt 14 a §, skall värdeförändringen sedan fö-

regående balansdag redovisas i resultaträkningen.

I följande fall gäller att värdeförändringen skall redovisas i en fond för

verkligt värde i stället för i resultaträkningen:

1. värdeförändringen avser ett säkringsinstrument och de tillämpade prin-

ciperna för säkringsredovisning tillåter att en del av eller hela värdeföränd-
ringen inte redovisas i resultaträkningen, eller

2. värdeförändringen är orsakad av en kursförändring på en monetär post

som utgör en del av företagets nettoinvestering i en utländsk enhet.

En värdeförändring på en finansiell tillgång som inte innehas för handels-

ändamål och inte heller är ett derivatinstrument får redovisas i fonden för
verkligt värde i stället för i resultaträkningen.

När det inte längre finns skäl att redovisa ett belopp i fonden för verkligt

värde, skall fonden justeras och beloppet i stället tas upp i resultaträkningen.

Värdering av säkrade poster

14 e §

Om en tillgång, avsättning eller skuld eller en del därav har säkrats

mot ett finansiellt instrument som värderas enligt 14 a §, skall också den
säkrade posten värderas enligt den paragrafen, om de tillämpade principerna
för säkringsredovisning tillåter det. Därvid skall 14 d § tillämpas.

5 kap.

Finansiella instrument

4 a §

Om finansiella instrument värderas enligt 4 kap. 14 a §, gäller föl-

jande.

4

SFS 2003:774

För varje kategori av finansiella instrument skall upplysningar lämnas om
1. bokfört värde, och
2. i vilken utsträckning förekommande värdeförändringar har redovisats i

resultaträkningen eller i fonden för verkligt värde.

För varje kategori av derivatinstrument skall upplysningar även lämnas

om

1. omfattningen och typen av instrument, och
2. viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten för eller säker-

heten i framtida kassaflöden.

Om värderingen har gjorts enligt 4 kap. 14 a § andra stycket tredje me-

ningen, skall väsentliga antaganden som har gjorts vid tillämpningen av de
använda värderingsmodellerna och värderingsmetoderna anges.

4 b §

Om finansiella instrument inte värderas enligt 4 kap. 14 a §, gäller

följande.

För varje kategori av derivatinstrument skall upplysningar lämnas om
1. det värde till vilket instrumenten skulle ha värderats vid en tillämpning

av 4 kap. 14 a §, och

2. omfattningen och typen av instrument.
I fråga om finansiella anläggningstillgångar som enligt 4 kap. 14 a–

14 c §§ får värderas till verkligt värde och vilkas bokförda värde är högre än
det verkliga värdet skall upplysningar lämnas om

1. bokfört värde och det verkliga värdet, och
2. skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ner och det stöd som

finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

Andra stycket gäller inte företag som avses i 3 kap. 8 § andra stycket.

4 c §

Föreskrifterna i 4 a § och 4 b § skall även tillämpas på sådana avtal

som enligt 4 kap. 14 c § skall anses som derivatinstrument.

Uppskrivningsfond och fond för verkligt värde

5 §

Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden eller

fonden för verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, skall uppgift
lämnas om

1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,
2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och
3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i an-

språk med uppgift om hur beloppet har använts.

6 kap.

1 §

5

Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över ut-

vecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat.

Upplysningar skall även lämnas om
1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen, resul-

taträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av företa-
gets ställning och resultat,

5

Senaste lydelse 2000:73.

5

SFS 2003:774

2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat

under räkenskapsåret eller efter dess slut,

3. företagets förväntade framtida utveckling,
4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling,
5. företagets filialer i utlandet,
6. antal och nominellt belopp för egna aktier som innehas av företaget,

den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den er-
sättning som har betalats för aktierna,

7. antal och nominellt belopp för de egna aktier som har förvärvats under

räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt stor-
leken av den ersättning som har betalats,

8. antal och nominellt belopp för de egna aktier som har överlåtits under

räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt stor-
leken av den ersättning som har erhållits, och

9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett un-

der räkenskapsåret.

Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat,

skall det även lämnas följande upplysningar avseende användningen av fi-
nansiella instrument:

1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning jämte, för varje

viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, till-
lämpade principer för säkring, och

2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflö-

desrisker.

Utöver sådan information om verksamhetens miljöpåverkan som skall

lämnas enligt första och andra styckena skall företag som bedriver verksam-
het som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken (1998:808)
lämna upplysningar i övrigt om verksamhetens påverkan på den yttre mil-
jön.

Andra stycket 3 och 5 samt tredje stycket gäller inte företag som avses i

3 kap. 8 § andra stycket.

7 kap.

18 §

6

Sammanställning avseende moderföretag och dotterföretag skall gö-

ras enligt någon av de metoder som anges i 19–22 a §§, 23 eller 24 §.

22 a §

Om ett företag har förvärvat ett annat företag genom att betala med

andelar som det självt har gett ut och kontrollen över det förvärvande företa-
get som en följd av det har övergått till nya ägare (omvänt förvärv), skall vid
tillämpningen av 19–22 §§ det förvärvade företaget anses som moderföretag
och det förvärvande företaget anses som dotterföretag.

6

Senaste lydelse 1999:1112.

6

SFS 2003:774

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2003

Bilaga 1

7

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital

, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet

eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV. Andra fonder

1. Reservfond
2. Fond för verkligt värde
3. Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust
VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:

I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser

1. Medlemsinsatser
2. Förlagsinsatser

II. Uppskrivningsfond
III. Andra fonder

1. Reservfond
2. Fond för verkligt värde
3. Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust
V. Årets resultat

Övriga företag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början
II. Insättningar eller uttag under året
III. Förändringar i fonden för verkligt värde
IV. Årets resultat
V. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången för

det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2003.

På regeringens vägnar

THOMAS BODSTRÖM

Sten Andersson
(Justitiedepartementet)

7

Senaste lydelse 2000:73.