SFS 1976:125

SFS 1976:125 Bokföringslag;

Utkom från trycket

utfärdad den 25 mars 1976.

den 13 april 1976

Enligt riksdagens besl uE föreskrives följande.

Itiledatide bestämmelser

1 § Näringsidkare är bokföringsskyldig enligt denna lag. Detsamma

gäller aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk förening, även om bola­

get eller föreningen ej utövar näringsverksamhet.

Enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk är ej på grund

därav bokföringsskyldig enligt denna lag. Hyr enskild person ut bygg­

nad eller del av byggnad föreligger bokföringsplikt på grund därav

endast om verksamheten är att anse som hotell- eller pensionatrörelse

eller omfattar mer än två lägenheter som regelmässigt uthyres och ej

utgör del av egen bostad.

Staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, församling

och kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.

Bestämmelserna i II—21 §§ äger ej tillämpning på enskild närings­

idkare som driver sin verksamhet utan biträde av flera än två årsan-

ställda personer och i vars rörelse den årliga bruttoomsättningssumman

understiger 200 000 kronor.

2 § Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sä tt som överensstämm er

med god redovisningssed.

Bokföringsskyldigheten innefattar att

1. till upplysning om rörelsens förlopp kronologiskt och systematiskt

löpande bokföra uppkomna affärshändelser samt i samband härmed

tillse att verifikationer finns till alla bokföringsposter,

2. med undantag i fall varom föreskrives i 1 § fjärde stycket till upp­

lysning om rörelsens ekonomiska resultat och ställning vid räkcnskaps-

202

I Prop. 1975; 104, LU 1975/76; 15, rskr 1975/76; 205.

¬

årets utgång avsluta bokföringen med årsbokslut,

SFS 1976: 125

3. arkivera verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskaps-

material,

3 § Har bestämmelse som avviker från denna lag meddelats i eller

med stöd av annan lag, gäller den bestämmelsen och i anslutning där­

till meddelade verkställighetsföreskrifter.

Särskilda bestämmelser finns om skyldighet att sörja för underlag för

deklarations- och uppgiftsskyldighet och för kontroll därav.

Lapande bokföring

4 § I bokföringen skall som affärshändelser löpande noteras alla för­

ändringar i förmögenhetens storlek och sammansättning såsom in- och

utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Som affärshän­

delse räknas också den bokföringsskyldiges tillskott till och uttag ur

verksamheten av pengar, varor eller annat. Inför bokslut skall bok­

föringen härutöver tillföras fordrings- och skuldposter som behövs för

att bestämma de intäkter och kostnader som rätteligen hör till räken­

skapsåret.

5 § Bokföringen skall för varje affärshändelse grundas på handling

som härrör från affärshändelsen eller särskilt upprättas med uppgifter

om denna (verifikation). Har den bokföringsskyldige tagit emot hand­

ling om affärshändelsen, skall denna handling användas som verifika­

tion. Om det är påkallat med hänsyn till arten av mottagen handling,

får bokföringen i stället grundas på särskilt upprättad hänvisningsveri­

fikation.

Verifikation skall på varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den

upprättats, när affärshändelsen inträffat, vad denna avser, vilket belopp

den gäller, vilken motpart den berör samt, i förekommande fall, vilka

handlingar som legat till grund för affärshändelsen och var original­

handling förvaras.

För likartade affärshändelser får gemensam verifikation användas, orn

den innehåller eller hä nvisar till uppgifter enligt andra stycket i fråga om

de affärshändelser som verifikationen omfattar. Gemensam verifikation

får även användas för inbetalningarna under en dag vid kontant för­

säljning av varor och tjänster, om försäljningen sker under sådana för­

hållanden att enskild verifikation med uppgifter enligt andra stycket ej

kan upprättas utan svårighet. I sådant fall får gemensam verifikation

utgöras av kontrollremsa från kassaapparat, kassarapport eller annan

handling som anger summan av erhållna betalningar.

Verifikationerna skall på varaktigt sätt vara försedda med verifika­

tionsnummer eller andra identifieringstecken och i övrigt erforderliga

uppgifter så att sambandet mellan verifikation och bokförd post utan

svårighet kan fastställas. Verifikationerna skall både före och efter bok­

föring förvaras ordnade på betryggande och överskådligt sätt. Sker rät­

telse i verifikation, skall anges när rättelsen skett och vem som före­
tagit den.

6 § Bokföringen skall ske på varaktigt sätt i ett ordnat och betryggan­

de system av böcker, kort, lösblad eller andra hjälpmedel. Vad som bok­

förts får ej utplånas eller göras oläsligt.

Vid rättelse av felförd post skall anges när rättelsen skett och vem

203

¬

SFS 1976; 125

som företagit den. Sker rättelse genom särskild rättelsepost, skall veri­
fikation om rättelsen upprättas. Samtidigt skall genom anteckning på
den tidigare verifikationen eller på annat sätt säkerställas att man vid
granskning av den tidigare bokförda posten utan svårighet kan få kän­

nedom om rättelsen.

7 § Om det behövs för att ge överblick över tillämpat bokföringssy­
stem, skall beskrivning upprättas över bokföringens organisation och
uppbyggnad, över använda hjälpmedel och deras funktion samt över
bokföringens konton och deras användning (kontoplan).

Användes automatisk databehandling i bokföringssystemet, skall be­

skrivning enligt första stycket kompletteras med systemdokumentation
och behandlingshistorik i den mån det behövs för att man utan svårig­
het i efterhand skall kunna följa och kontrollera de enskilda posternas

behandling och företagna bearbetningar inom systemet.

All beskrivning och dokumentation som avses i första och andra

styckena är räkenskapsmaterial.

8 § Affärshändelserna skall bokföras i kronologisk ordning post för

post efter verifikationsnummer eller andra identifieringstecken som åsatts

verifikationerna (grundbokföring). Verifikationer, som avser likartade
affärshändelser, får bokföras i sammandrag i en post, om det utan svå­

righet kan klarläggas vilka affärshändelser som ingår i såda n post.

Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande ar­

betsdag (kassabokföring). Övriga affärshändelser skall bokföras så snart
det kan ske. I fråga om fordringar och skulder gäller att de skall bok­
föras så snart det kan ske sedan faktura eller annan handling, som till­
kännager anspråk på vederlag, utfärdats eller mottagits eller sådan hand-
ling bort föreligga enligt god affärssed.

Om endast ett mindre antal fakturor eller andra handlingar, som till­

kännager anspråk på vederlag, förekommer i rörelsen och fordringarna

eller skulderna enligt dessa verifikationer ej uppgår till avsevärda be­
lopp. kan bokföring av sådana fordringar och skulder dröja tills betal­
ning sker, under förutsättning att detta är förenligt med god redovis­
ningssed. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då obetalda

fordringar och skulder bokföras. Verifikationerna för obetalda ford­

ringar och skulder skall ordnas och förvaras för sig så att betryggande
Överblick fortlöpande finns över dem.

9 § Affärshändelserna skall bokföras i systematisk ordning så att bok­

föringen gör det möjligt att överblicka verksamhetens gång och dess

resultat och ställning (huvudbokföring). Huvudbokföringen kan vara

förenad med grundbokföringen.

Konton Över tillgångar och skulder, vilka i huvudbokföringen föres i

sammandrag, skall ytterligare specificeras i sidoordnad redovisning i
den mån det behövs för att ge tillfredsställande överblick och kontroll.

Huvudbokföringen skall hållas aktuell och avstämmas efter vad som

med hänsyn till rörelsens förhållanden Överensstämmer med god redo­

visningssed.

10 § Verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial

kan utgöras av

1. material i vanlig läsbar form,
2. film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan

läsas med förstoringshjälpmedel.

¬

3. hålkort, hålremsa, magnetband eller annat material med registre-

SFS 1976: 125

ringar som genom omedelbar utskrift kan tagas fram i form som avses i

I eller 2.

Material som avses i första stycket 3 får ej användas för samman­

fattningar av huvudbokföringen eller samtidigt för både verifikationer

och grundbokföring.

Material som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast om

det kan anses säkerställt, att registreringarna är varaktiga, att registrera­

de uppgifter är lätt åtkomliga samt att materialet bevaras på betryggande

sätt.

Årsbokslut

II § För varje räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas

med ett årsbokslut. Detta består av resultaträkning och balansräkning.

Till äessa kan bilagor upprättas.

Årsbokslutet skall färdigställas och tagas in i bunden bok (årsbok) så

snart det kan ske och senast sex månader efter räkenskapsårets utgång.

Bilaga till årsbokslutet behöver dock ej återges i årsboken. Årsbokslutet

och därtill hörande bilagor skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form.

Bilaga som är av särskilt vidlyftig beskaffenhet får dock upprättas i

form som avses i 10 § första stycket 2. Årsbokslutet skall skrivas unde r

av den bokföringsskyldige med angivande av dagen för underskriften.

År flera delägare obegränsat ansvariga för rörelsens förbindelser, un-

derskrives bokslutet av dem alla .

När bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyl­

dighet ändras, skall balansräkning också utan dröjsmål uppgöras och

tagas in i årsbok.

12 § Räkenskapsåret skall omfatta tolv månader. Annat räkenskapsår

än kalenderår (brutet räkenskapsår) skall omfatta tiden den 1 maj—den

30 april, den 1 juli—den 30 juni eller den 1 september—den 31 augusti.

Föreligger synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet som rege­

ringen bestämmer medge att annan period av tolv hela månader skall

utgöra räkenskapsår.

När bokföringsskyldighet inträder eller räkenskapsåret lägges om, får

räkenskapsåret avse kortare tid än tolv månader eller utsträckas att

omfatta högst ad erton månader. Avkortning av räkenskapsåret får också

göras om bokföringsskyldi gheten upphör.

Tillämpas brutet räkenskapsår, får omläggning av räkenskapsåret ske

till kalenderår. I annat fall får omläggning av räkenskapsåret ej ske

med mindre tillstånd därti ll ges av länsstyrelsen.

Den som är bokföringsskyldig i fråga om flera rörelser skall använda

samma räkenskapsår för dessa, om ej synnerliga skäl föranleder annat.

För att få samma räkenskapsår för flera rörelser får omläggning av

räkenskapsår ske utan särskilt tillstånd. Vad nu sagts äger motsvarande

tillämpning inom koncern.

13 § Med anläggningstillgång förstås tillgång, som är avsedd att stadig­

varande brukas eller innehas i rörelsen. Med omsättningstillgång förstås
annan tillgång.

Med en tillgångs anskaffningsvärde förstås utgiften för dess förvärv

eller tillverkning och med å teranskaffningsvärde motsvarande utgift, om

anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång (balansdagen).

205

¬

SFS 1976; 125

14 § Omsättningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Är

tillgångens verkliga värde på balansdagen lägre än anskaffningsvärdet,

får tillgången dock ej tagas upp över detta verkliga värde.

Såsom verkliga värdet av omsättningstillgång anses försäljningsvärdet

^

efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om rörelsens förhållan­

den, tillgångens beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning

''

härtill, får verkliga värdet dock bestämmas till återanskaffningsvärdet, i

förekommande faJl med avdrag för inkurans, eller till annat värde som
är förenligt med god redovisningsse d.

Om varulager upptages till lägre värde än det i första stycket medgiv­

na högsta värdet, skall skillnade n upptagas som lagerreserv.

Omsättningstillgång får tagas upp över anskaffningsvärdet, om sär­

skilda omständigheter föreligger och det kan anses tillåtet enligt god re­

dovisningssed.

15 § Anläggningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. I an­

skaffningsvärdet får inräknas utgifter för värdehÖjande förbättring av

tillgången, vilka nedlagts imder räkenskapsåret eller balanserats från ti­

digare räkenskapsår. I andra fall än som avses i fjärde stycket och 16 §

andra stycket får anläggningstillgång ej tagas upp till högre värde än

det, vartill den är uppförd i närmast föregående balansräkning.

På anläggningstillgång, som fortlöpande minskar i värde på grund av

ålder eller nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak, skall årligen

avskrivning ske med minst belo pp som svarar mot lämplig avskrivnings­

plan, om ej tillgången uppenbarligen re dan är tillräckligt avskriven.

Har värdet på anläggningstillgång varaktigt gått ned, skall nedskriv­

ning ske med det engångsbelopp som kan anses erforderligt enligt god

redovisningssed.

Anläggningstillgång, som äger ett bestående värde väsentligt översti­

gande det belopp vartill den är uppförd i närmast föregående balansräk­

ning, får upptagas thl högst detta värde, om det belopp varmed upp­

skrivning sker användes till erfor derlig nedskrivning av värdet på andra

anläggningstillgångar och särskilda skäl föreligger för sådan utjämning.

Fast egendom, som åsättes taxeringsvärde, får dock ej uppskrivas över

taxeringsvärdet.

16 § Fordran, som är osäker, tages upp till belopp varmed den beräk­

nas inflyta. Värdelös fordran får ej tagas upp som tillgång.

Fordran som är anläggningstillgång får tagas upp till sitt beräknade

värde, även om fordringen såsom osäker eller värdelös tagits upp till

lägre belopp eller utelämnats i närmast föregående balansräkning.

17 § Har den bokföringsskyldige övertagit rörelse mot vederlag som

överstiger det behållna värdet av de övertagna tillgångarna, får skillnaden

tagas upp som anläggningstillgång till den del den representerar affärs-

värde (goodwill). Denna tillgång skall årligen avskrivas med skäligt be­

lopp, dock minst en tiondel.

Utgifter för teknisk hjälp, forsknings- och utvecklingsarbete, provdrift,

marknadsundersökningar och liknande får tagas upp som anläggnings­

tillgång, om de är av väsentligt värde för den bokföringsskyldiges rö­

relse under kommande år. Sådan tillgång skall årligen avslorivas med

skäligt belopp, dock minst en femtedel, om ej på grund av särskilda

omständigheter avskrivning med en mindre del får anses överensstämma

206

med god redovisningssed.

0

¬

Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lång-

SFS 1976: 125

fristigt lån får, om beloppen ej omedelbart redovisas såsom kostnad, av­

skrivas enligt lämplig avskrivningsplan under tiden till dess skulden för­

faller till betalning.

18 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa samtliga intäkter

och kostnader i rörelsen under räkenskapsåret samt lämna en med hän­
syn till rörelsens förhållanden tillfredsställande redovisning för hur rä­

kenskapsårets resultat uppkommit.

För resultaträkningen användes med de avvikelser som betingas av

rörelsens art och omfattning nedan intagna schema. Kompletterande
poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. An­
nan uppställningsform får användas endast om under räkenskapsåret i
medeltal mindre än tio anställda sysselsatts i rörelsen och uppställnings­
formen uppfyller de krav som anges i första stycket.

Rörelsens intäkter

Försäljningssumman
övriga rörelseintäkter

— Rörelsens kostnader

Rörelseresultat före avskrivningar

—Avskrivningar

Rörelseresultat efter avskrivningar

-f Finansiella intäkter

Utdelning på aktier och andelar
Ränteintäkter

— Finansiella kostnader

Räntekostnader

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

-b Extraordinära intäkter
— Extraordinära kostnader

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

± Bokslutsdispositioner

Förändringar i lagerreserv

Förändringar i investeringsfonder och liknande fonder, var för sig

Övriga bokslutsdispositioner, var för sig

Resultat före skatt

— Skatt

Redovisat årsresultat

Vinster och förluster på avyttring av anläggningstillgångar samt av­

skrivningar och nedskrivningar på sådana tillgångar skall fördelas på

samma sätt som motsvarande tillgångar i balansräkningen. Extraordi­

nära intäkter och kostnader skall specificeras till sin art.

19 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa rörelsens samtliga

tillgångar och skulder samt eget kapital i rörelsen på balansdagen.

Ställda panter och ansvarsförbindelser skall upptagas inom linjen.

För balansräkningen användes med de avvikelser som betingas av

rörelsens art och omfattning nedan intagna schema eller annan uppställ­
ningsform som ger en likvärdig överblick över rörelsens ställning.

^Qy

I schemat angivna poster skall upptagas var för sig. Kompletterande

\

s.

\

¬

SFS 1976: 125

poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. För

varje sammandragen post i balansräkningen skall i specificerad bilaga
upptagas de belopp som ingår i posten, om icke postens sammansättning
klart framgår av bokföringen i övrigt.

A Tillgångar

I Omsättningstillgångar

1. Kassa-och banktillgodohavanden

2. Aktier och andra andelar
3. Obligationer och andra värdepapper
4. Växelfordringar

5. Kundfordringar

6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
7. Övriga fordringar

8. Varulager
9. Förskott till leverantörer

II Spärrkonto hos riksbanken för investeringsfond och liknande fonder,

var för sig

[II Anläggningstillgångar

1. Aktier och andra andelar
2. Obligationer och andra värdepapper
3. Lån till delägare och denne närstående personer
4. Andra fordringar
5. Förskott till leverantörer

6. Patent och liknande rättigheter
7. Hyresrätt och liknande rättigheter

8. Goodwill, som avses i 17 § första stycket

9. Oavslcriven utgift, som avses i 17 § andra stycket

10. Skepp
11. Maskiner, inventarier och dylikt
12. Byggnader
13. Fast egendom, som ej är maskin eller byggnad

B Skulder och eget kapital

I Kortfristiga skulder

1. Växelskulder,

2. Leverantörskulder
3. Skatteskulder
4. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

5. övriga kortfristiga skulder

6. Förskott från kunder

II Långfristiga skulder

1. Avsatt till pensioner

2. Andra lån^ristiga slculder

III Obeskattade reserver

1. Lagerreserv

2. Investeringsfonder och liknande fonder, var för sig
3. övriga obeskattade reserver, var för sig

IV Eget kapital, med angivande av ingående belopp, insättningar eller

208

uttag under räkenskapsåret, redovisat årsresultat samt utgående be­

lopp

¬

c Ställda panter m. m.

Sjpg 1976: 125

1. Inteckningar i fast egendom, företagsinteckningar och andra in­

teckningar, varje slag för sig

2. Andra ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag

för sig, med angivande av de belastade tillgångarnas värde enligt

balansräkningen

D Ansvarsförbindelser

1. Diskonterade växlar

2. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser

3. Pensionsåtaganden som ej upptagits bland skulderna och ej har

täckning i pensionsstiftels es förmögenhet

20 § I resultaträkningen och balansräkningen skall ytterligare, anpas­

sat efter rörelsens förhållanden, lämnas uppgifter och upplysningar om

1. grunderna för värdering av tillgångar och skulder med angivande

av sådana ändringar i värderingsgrunderna som avsevärt påverkat års­

resultatet,

2. grunderna för avskrivning av olika grupper av anläggningstill­

gångar med angivande av betydelsefulla ändringar i dessa grunder,

3. uppskrivning av anläggningstillgångar som verkställts för räken­

skapsåret med angivande av uppskrivningsbeloppet och dess använd­

ning,

4. annat förhållande av väsentlig betydelse f ör att bedöma rörelsens

resultat och ställning.

De uppgifter och upplysningar som avses i första stycket får intagas

i noter, om tydliga hänvisningar göres vid de poster i bokslutshand­

lingarna, till vilka de hänf ör sig.

21 § Enskild näringsidkare samt varje delägare som är obegränsat an­

svarig för rörelsens förbindelser skall till årsbokslutet foga samman­

ställning över sina privata tillgångar och skulder. Sammanställningen

får utgöras av förmögenhetsbilaga till allmän självdeklaration, i före­

kommande fall kompletterad med hänsyn till fö rändringar i förmögen­

hetsläget som inträffat före balansdagen.

Om enskild näringsidkare driver mer än en rörelse, skall uppgift

om balansomslutning, års resultat och eget kapital i varje annan rörelse

tagas upp i bilaga till årsboks lutet. Samtliga rörelser får också var för sig

redovisas i samma årsbok.

Arkivering

22 § Allt räkenskapsmaterial skall bevaras i ordnat skick inom landet

under minst tio år från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret

avslutades. Vad nu sagts gäller också avtal och andra handlingar av sär­

skild betydelse för att belysa rörelsens ekonomiska förhållanden.

Skyldighet att som räkenskapsmaterial bevara material enligt 10 §

första stycket 3 upphör, om registrerade uppgifter på betryggande sätt

föres över till vanlig läsbar form eller till film eller annat material med

registreringar i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel.

Om särskilda skäl föreligger, får länsstyrelsen för visst fall tillåta, att

räkenskapsmaterial i vanlig läsbar form förstöres före utgången av den i

första stycket angivna tiden. Materialet skall därvid under betryggande

former mikrofilmas eller kopieras på likvärdigt sätt. Kopiorna skall ord­

nas så att sökta uppgifter lätt kan återfinnas och läsas samt bevaras

under den tid som återstår av den i första stycket angivna tiden.

209

14-SFS 1976

¬

SFS 1976: 125

Besvär
23 § Mot länsstyrelses beslut enligt denna lag föres talan hos regering­
en genom besvär.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Länsstyrelsen får dock

före nämnda dag pröva ansökan om tillstånd enligt 12 § tredje stycket

eller 22 § tredje stycket, såvitt avser tid efter utgången av år 1976. Vad

nu sagts äger motsvarande tillämpning på tillstånd enligt 12 § första

stycket.

2. Genom lagen upphävs bokföringslagen (1929: 117). Förekommer

i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift, som ersatts genom

bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Vissa frågor om rättsverkan av att någon är bokföringsskyldig skall dock

enligt särskilda bestämmelser därom avgöras med ledning av den äldre
lagen.

3. Den som är bokföringsskyldig enligt den äldre lagen får för räken­

skapsår som börjat löpa före den nya lagens ikraftträdande fullgöra sin

skyldighet i enlighet med den äldre lagen.

4. Den som ej är bokföringsskyldig enligt den äldre lagen behöver

icke vid ikraftträdandet av den nya lagen upprätta balansräkning enligt

11 § tredje stycket.

5. Tillämpas räkenskapsår som avviker från 12 § första stycket, skall

det räkenskapsår som börjar löpa närmast efter lagens ikraftträdande
avkortas eller förlängas så att därefter följande räkenskapsår kommer
att överensstämma med föreskrifterna i nämnda paragraf.

6. Har bolag, förening eller annan sammanslutning i sin bolagsordning

eUer s ina stadgar bestämmelse om räkenskapsåret, som strider mot nya

lagen, skall styrelsen utan dröjsmål vidtaga åtgärder för ändring av be­

stämmelsen tiU överensstämmelse med nya lagen.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

CARL LIDBOM
(Justitiedepartementet)

¬