SFS 1999:1078 Bokföringslag

Du är här: Start / Associationsrätt / Bokföringslag (1999:1078) / SFS 1999:1078 Bokföringslag
991078.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Bokföringslag;

utfärdad den 2 december 1999.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens innehåll

1 §

I denna lag finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för vissa fy-

siska och juridiska personer. Lagen innehåller bestämmelser om

� kretsen av bokföringsskyldiga (2 kap.),
� räkenskapsår (3 kap.),
� bokföringsskyldighetens innebörd (4 kap.),
� löpande bokföring och verifikationer (5 kap.),
� hur den löpande bokföringen avslutas (6 kap.),
� arkivering av räkenskapsinformation m.m. (7 kap.),
� utvecklandet av god redovisningssed (8 kap.), samt
� överklagande (9 kap.).

Definitioner

2 §

I denna lag betyder

1. företag: en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt

denna lag,

2. bokslutsföretag: företag som tillhör någon eller några av följande kate-

gorier

a) aktiebolag,
b) ekonomiska föreningar,
c) handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,
d) företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-

institut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag,

e) stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag,
f) företag som är moderföretag i en koncern,
g) företag i vilka den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till mer än

ett belopp motsvarande tjugo prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om all-
män försäkring som gällde under den sista månaden av räkenskapsåret.

1

Prop. 1998/99:130, bet. 1999/2000:LU2, rskr. 1999/2000:50.

SFS 1999:1078

Utkom från trycket
den 15 december 1999

background image

2

SFS 1999:1078

3. verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som omfattas

av bokföringsskyldighet enligt denna lag,

4. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt definitionen i

1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),

5. koncern: vad som utgör koncern enligt definitionen i 1 kap. 4 § årsredo-

visningslagen,

6. bokföringspost: varje enskild notering i grundbokföringen eller huvud-

bokföringen,

7. affärshändelser: alla förändringar i storleken och sammansättningen av

ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med
omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder
samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller an-
nat,

8. verifikation: de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller en

vidtagen justering i bokföringen,

9. räkenskapsinformation:
a) sådana sammanställningar av uppgifter som avses i
� 4 kap. 3 § (balansräkning),
� 5 kap. 1 § (grundbokföring och huvudbokföring),
� 5 kap. 4 § (sidoordnad bokföring),
� 5 kap. 6 § (verifikation),
� 5 kap. 7 § (handling m.m. som en verifikation hänvisar till),
� 5 kap. 11§ (systemdokumentation och behandlingshistorik),
� 6 kap. 2 § (årsredovisning),
� 6 kap. 4 § (årsbokslut),
� 6 kap. 5 § (noter till balansräkning och resultaträkning), samt
� 6 kap. 11 § (specifikation av balansräkningspost).
b) avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksam-

hetens ekonomiska förhållanden, samt

c) sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det skall gå att följa

och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bokföringen.

Trots bestämmelsen i första stycket 2 g skall en bokföringsskyldig fysisk

person inte anses som bokslutsföretag om han eller hon med stöd av 4 kap.
4 § andra stycket har olika bokföringar och nettoomsättningen enligt varje
enskild bokföring normalt inte uppgår till mer än tjugo prisbasbelopp.

3 §

Vad som sägs i denna lag om juridiska personer tillämpas inte på döds-

bon. I fråga om dödsbon gäller i stället vad som sägs om fysiska personer.

2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga

När juridiska personer är bokföringsskyldiga

1 §

En juridisk person är bokföringsskyldig, om inte annat anges i 2�5 §§.

2 §

Följande juridiska personer är bokföringsskyldiga i den utsträckning

som anges i andra�fjärde styckena:

1. ideella föreningar,
2. registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av så-

dana samfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund,

background image

3

SFS 1999:1078

3. samfällighetsföreningar enligt 17 § lagen (1973:1150) om förvaltning

av samfälligheter,

4. jaktvårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1980:894) om jaktvårds-

områden,

5. fiskevårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1981:533) om fiske-

vårdsområden.

Juridiska personer som anges i första stycket är bokföringsskyldiga, om

värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger ett gränsbelopp som
motsvarar trettio prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring. Bokföringsskyldigheten inträder

1. från och med tidpunkten för den juridiska personens bildande, om till-

gångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller

2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna

överstiger gränsbeloppet.

Bokföringsskyldigheten enligt andra stycket upphör, om tillgångarnas

värde vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har varit lägre än det
angivna gränsbeloppet.

Om den juridiska personen bedriver näringsverksamhet eller är moder-

företag i en koncern, är den bokföringsskyldig även om förutsättningarna en-
ligt andra stycket inte är uppfyllda.

3 §

Stiftelser är bokföringsskyldiga, om värdet av tillgångarna, beräknat

enligt 4 §, överstiger ett gränsbelopp som motsvarar tio prisbasbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bokföringsskyldigheten inträder

1. från och med tidpunkten för stiftelsens bildande, om tillgångarna då

överstiger det angivna gränsbeloppet, eller

2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna

överstiger gränsbeloppet.

Bokföringsskyldigheten enligt första stycket upphör, om tillgångarnas

värde vid utgången av de tre senaste åren har varit lägre än det angivna
gränsbeloppet.

Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om förutsättningarna

enligt första stycket inte är uppfyllda:

1. stiftelser som bedriver näringsverksamhet,
2. stiftelser som är moderstiftelser,
3. insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220),
4. kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag,
5. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun

eller ett landsting,

6. pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:531) om tryggande av pen-

sionsutfästelse m.m.,

7. personalstiftelser enligt 27 § samma lag.

4 §

När värdet på tillgångarna enligt 2 § andra stycket och 3 § första

stycket bestäms, skall varje tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad
tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden.
Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxerings-
värdet, om ett sådant värde finns.

background image

4

SFS 1999:1078

5 §

Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga enligt denna

lag:

1. staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden och region-

förbunden,

2. konkursbon, samt
3. stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast

till förmån för bestämda fysiska personer.

När fysiska personer är bokföringsskyldiga

6 §

En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig

för denna.

Vid tillämpningen av första stycket skall uthyrning av en fastighet som en-

ligt 5 § kommunalskattelagen (1928:370) räknas som privatbostadsfastighet
inte anses som näringsverksamhet. �gande eller brukande av en fastighet
som enligt 5 § kommunalskattelagen räknas som näringsfastighet skall alltid
anses som näringsverksamhet.

Bokföringsskyldighet för utländska filialer m.m.

7 §

I lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. finns bestämmelser om

bokföringsskyldighet för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av ut-
ländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska medborgare.

3 kap. Räkenskapsår

Normalt räkenskapsår

1 §

Ett räkenskapsår skall omfatta tolv månader.

Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person skall beskattas för

hela eller en del av bolagets inkomst och sådana samfällighetsförvaltande ju-
ridiska personer som avses i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
skall ha kalenderåret som räkenskapsår.

Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räken-

skapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj�den 30 april,
den 1 juli�den 30 juni eller den 1 september�den 31 augusti.

Annat tolvmånaders räkenskapsår

2 §

Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra

omständigheter finns synnerliga skäl, kan Riksskatteverket medge att annan
period av tolv hela månader än som följer av 1 § får utgöra räkenskapsår.

Förkortat eller förlängt räkenskapsår

3 §

När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om, får

räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att om-
fatta högst arton månader. Räkenskapsåret får också kortas av om bokfö-
ringsskyldigheten upphör.

background image

5

SFS 1999:1078

Gemensamt räkenskapsår för flera verksamheter

4 §

Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det tillämpa samma

räkenskapsår för dessa.

Gemensamt räkenskapsår för koncernföretag

5 §

Företag som ingår i samma koncern skall ha gemensamt räkenskapsår.

Om det finns synnerliga skäl, kan Riksskatteverket medge att olika räken-

skapsår får tillämpas.

Om en fysisk person som bedriver jordbruksverksamhet också äger ett ak-

tiebolag, som också bedriver jordbruksverksamhet, utan att han är skyldig att
upprätta koncernredovisning, får aktiebolaget, trots bestämmelsen i första
stycket, ha brutet räkenskapsår.

Omläggning av räkenskapsår

6 §

Räkenskapsår får läggas om endast om skattemyndigheten ger tillstånd

till det. Tillstånd behövs dock inte

1. för omläggning från brutet räkenskapsår till kalenderår,
2. för omläggning till gemensamt räkenskapsår i fall som avses i 4 § och

5 § första stycket.

Föreläggande om rättelse

7 §

Om ett företag tillämpar brutet räkenskapsår i strid med 1 § andra

stycket, får skattemyndigheten förelägga företaget att lägga om räken-
skapsåret till kalenderår. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Räkenskapsår i finansiella företag

8 §

I 1 kap. 7 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag och i 1 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag finns bestämmelser om räkenskapsår i vissa företag.

4 kap. Bokföringsskyldighetens innebörd

Allmänt om vad bokföringsskyldigheten innebär

1 §

Ett företag skall

1. löpande bokföra alla affärshändelser enligt bestämmelserna i 5 kap. 1�

5 §§,

2. se till att det finns verifikationer enligt 5 kap. 6�9 §§ för alla bokfö-

ringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik enligt 5 kap.
11 §,

3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana sys-

tem som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den form som
anges i 7 kap. 1 § 1 eller 2.

Ett bokslutsföretag skall dessutom
1. upprätta en balansräkning enligt 3 §, och
2. avsluta den löpande bokföringen enligt bestämmelserna i 6 kap.

background image

6

SFS 1999:1078

God redovisningssed

2 §

Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer

med god redovisningssed.

Upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten inträder
eller när grunden för denna ändras

3 §

Bokslutsföretag skall utan dröjsmål upprätta en balansräkning, när

bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet ändras.

Vid upprättandet av balansräkningen gäller 6 kap. 4 § andra stycket i till-

lämpliga delar.

Bokföring för flera verksamheter

4 §

Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det ha en bokföring

som omfattar samtliga verksamheter.

Trots bestämmelsen i första stycket får ett företag som bedriver flera verk-

samheter ha en bokföring för varje enskild verksamhet, om det finns sär-
skilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. Företag som avses
i 6 kap. 1 § skall i så fall löpande arkivera uppgifter om ställning och resultat
i de olika verksamheterna på en gemensam plats. Om företaget bedriver
verksamhet på egen hand, skall arkiveringen ske i anslutning till bokföringen
för en sådan verksamhet.

Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga

5 §

Ett företag får ha gemensam bokföring med någon annan bokförings-

skyldig endast för gemensamt bedriven verksamhet och endast om det är för-
enligt med god redovisningssed.

Trots bestämmelsen i första stycket får församlingar i Svenska kyrkan

som ingår i en kyrklig samfällighet enligt 3 § andra stycket lagen
(1998:1591) om Svenska kyrkan ha en gemensam bokföring som omfattar
församlingarnas och samfällighetens verksamheter. Vidare får prästlöne-
tillgångar enligt 10 § lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591)
om Svenska kyrkan ha gemensam bokföring, om de förvaltas tillsammans.

5 kap. Löpande bokföring och verifikationer

Grundbokföring och huvudbokföring

1 §

Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i registre-

ringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring).
Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständig-
heten i bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp, ställning
och resultat.

Tidpunkten för bokföring

2 §

Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbets-

dag. Andra affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske.

background image

7

SFS 1999:1078

Affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första stycket, om

det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed.

Andra företag än bokslutsföretag får dröja med att bokföra affärs-

händelserna tills betalning sker, under förutsättning att detta är förenligt med
god redovisningssed. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då
obetalda fordringar och skulder bokföras.

Vad som sägs i tredje stycket gäller också bokslutsföretag, om det endast

förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten
och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda be-
lopp.

Bokslutstransaktioner

3 §

I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall sådana pos-

ter som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostna-
der och den finansiella ställningen på balansdagen bokföras.

Sidoordnad bokföring

4 §

Vid bokföringen skall konton över tillgångar, avsättningar och skulder

specificeras i en sidoordnad bokföring i den utsträckning det behövs för att
ge en tillfredsställande kontroll och överblick.

Rättelse av bokföringspost

5 §

Om en bokföringspost rättas, skall det anges när rättelsen har skett och

vem som har gjort den. Sker rättelsen genom en särskild rättelsepost, skall
det samtidigt säkerställas att det vid en granskning av den rättade bokfö-
ringsposten utan svårighet går att få kännedom om rättelsen.

Verifikationer

6 §

För varje affärshändelse skall det finnas en verifikation. Om företaget

har tagit emot en uppgift om affärshändelsen i den form som anges i 7 kap.
1 § första stycket, skall denna uppgift, i förekommande fall kompletterad
med uppgifter enligt 7 och 8 §§, användas som verifikation.

Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna verifikationen, får

bokföringen grundas på en särskilt upprättad hänvisningsverifikation.

Flera likartade affärshändelser får dokumenteras genom en gemensam ve-

rifikation. Vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning får
även inbetalningarna under en dags försäljning dokumenteras genom en ge-
mensam verifikation, om det skulle vara förenat med svårigheter att upprätta
verifikationer för de olika affärshändelserna. Den gemensamma verifikatio-
nen får då utgöras av uppgifter från en kassaapparat, kassarapport eller an-
nan uppgift som anger summan av mottagna betalningar.

7 §

Verifikationen skall innefatta uppgift om när den har sammanställts,

när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller
och vilken motpart den berör. I förekommande fall skall verifikationen även

background image

8

SFS 1999:1078

innefatta upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat till
grund för affärshändelsen samt var dessa finns tillgängliga.

I verifikationen skall det ingå ett verifikationsnummer eller annat identi-

fieringstecken samt sådana övriga uppgifter som är nödvändiga för att sam-
bandet mellan verifikationen och den bokförda affärshändelsen utan svårig-
het skall kunna fastställas.

8 §

Uppgifter enligt 7 § första stycket får utelämnas, om det är förenat med

svårigheter att låta uppgiften ingå i verifikationen och ett utelämnande är
förenligt med god redovisningssed.

9 §

Om en verifikation rättas, skall det anges när rättelsen har skett och

vem som har gjort den.

Andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser

10 §

Vad som föreskrivs i 1�9 §§ gäller även andra bokföringsposter än så-

dana som avser affärshändelser.

Systemdokumentation och behandlingshistorik

11 §

Företaget skall upprätta sådana beskrivningar över bokförings-

systemets organisation och uppbyggnad som behövs för att ge överblick
över systemet (systemdokumentation). Företaget skall också upprätta sådana
beskrivningar över genomförda bearbetningar inom systemet som gör det
möjligt att utan svårighet följa och förstå de enskilda bokföringsposternas
behandling (behandlingshistorik).

Om företaget har flera separata bokföringar, skall det av system-

dokumentationen för varje bokföring framgå var uppgifter ur övriga bokfö-
ringar kan erhållas.

6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas

När den löpande bokföringen skall avslutas med en årsredovisning

1 §

Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier skall för

varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentlig-
göra den enligt 2 §:

1. aktiebolag,
2. ekonomiska föreningar,
3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,
4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-

institut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag,

5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftel-

ser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar
av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund
av 2 kap. 3 § första stycket,

6. bokslutsföretag i vilka

background image

9

SFS 1999:1078

a) antalet anställda i verksamheten under de senaste två räkenskpsåren i

medeltal har uppgått till mer än tio, eller

b) nettovärdet av tillgångarna i verksamheten enligt en balansräkning för

räkenskapsåret uppgår till mer än 24 miljoner kronor,

7. företag som är moderföretag i en koncern om
a) antalet anställda hos koncernföretagen under de senaste två räken-

skapsåren i medeltal har uppgått till mer än tio, eller

b) nettovärdet av koncernföretagens tillgångar, enligt balansräkningarna

för koncernföretagens senaste räkenskapsår, på moderföretagets balansdag
uppgår till mer än 24 miljoner kronor.

�&rsredovisningens innehåll m.m.

2 §

En årsredovisning skall upprättas och offentliggöras enligt bestäm-

melserna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, la-
gen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

När den löpande bokföringen får avslutas med ett årsbokslut i stället
för en årsredovisning

3 §

Andra bokslutsföretag än sådana som avses i 1 § skall, om de inte upp-

rättar årsredovisning, för varje räkenskapsår avsluta den löpande bok-
föringen med ett årsbokslut enligt 4 §.

�&rsbokslutets innehåll

4 §

Ett årsbokslut skall bestå av en resultaträkning och en balansräkning.

När årsbokslutet upprättas, skall följande bestämmelser i årsredovis-

ningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 kap. 3 § om vad som avses med andelar,
1 kap. 4�6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,
2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,
2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,
2 kap. 5 § om språk och form,
2 kap. 6 § om valuta,
2 kap. 7 § om undertecknande,
3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll,
3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer,
3 kap. 9 § om avsättningar,
3 kap. 12 § och 13 § första stycket om nettoomsättning och extraordinära

poster,

4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsättnings-

tillgångar,

4 kap. 3 § om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar,
4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,
4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,
4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar,
4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,
4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,

background image

10

SFS 1999:1078

4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,
4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta, och
4 kap. 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån.

Tilläggsupplysningar i årsbokslutet

5 §

I årsbokslutet skall företaget lämna de ytterligare upplysningar som

anges i 6�9 §§.

Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på

överskådlighet i 2 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554), får upplys-
ningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen.

Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i ba-

lansräkningen eller resultaträkningen som upplysningarna hänför sig till.

6 §

Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall

anges.

För poster i balansräkningen som avser tillgångar, avsättningar eller skul-

der i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen har räk-
nats om till svenska kronor.

7 §

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen

eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 årsredovis-
ningslagen (1995:1554) skall uppgift lämnas om

1. tillgångarnas anskaffningsvärde,
2. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,
3. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har

gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen,

4. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,
5. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar

som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster skall

anges.

8 §

För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3

kap. 4 § fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall den del som
förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen anges.

9 §

Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, skall upplysning läm-

nas om detta. Skälen för ändringen skall anges.

Tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet

10 §

�&rsbokslutet skall färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex

månader eller, i stiftelser, fyra månader efter räkenskapsårets utgång.

Specifikation till årsredovisning eller årsbokslut

11 §

För varje sammandragen post i den balansräkning som skall ingå i

årsredovisningen eller årsbokslutet skall, om inte postens sammansättning

background image

11

SFS 1999:1078

klart framgår av bokföringen i övrigt, de belopp som ingår i posten specifice-
ras i en särskild förteckning, som inte behöver offentliggöras.

7 kap. Arkivering av räkenskapsinformation m.m.

Former för bevarande

1 §

Räkenskapsinformation skall bevaras i

1. vanlig läsbar form (dokument),
2. mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller
3. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast

med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom omedel-
bar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i 1 eller 2.

Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskaps-

information som företaget har tagit emot från någon annan skall bevaras i det
skick materialet hade när det kom till företaget. Dokument, mikroskrift och
maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget självt har
upprättat skall bevaras i det skick materialet fick när räkenskaps-
informationen sammanställdes.

Tid och plats för förvaring

2 §

Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att

bevara räkenskapsinformation skall vara varaktiga och lätt åtkomliga. De
skall bevaras fram till och med det tionde året efter utgången av det kalen-
derår då räkenskapsåret avslutades. De skall förvaras i Sverige, i ordnat
skick och på betryggande och överskådligt sätt.

Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räkenskaps-

nformationen i den form som anges i 1 § första stycket 1 eller 2 skall hållas
tillgängliga i Sverige under hela den tid som anges i första stycket.

Tillfällig förvaring av verifikation utomlands

3 §

Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed,

får ett dokument som innefattar en verifikation, trots bestämmelserna i 2 §,
tillfälligt förvaras utomlands.

Utomlands placerad utrustning m.m.

4 §

Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten tillåta att ett före-

tag, trots bestämmelserna i 2 §, förvarar maskinläsbara medier utomlands. I
sådana fall får maskinutrustning och system som avses i 2 § andra stycket
hållas tillgängliga i samma land. Tillståndet får förenas med villkor och be-
gränsas till viss tid. �ven om tillstånd ges, skall företaget genom omedelbar
utskrift kunna ta fram räkenskapsinformationen i Sverige i sådan form som
avses i 1 § 1 eller 2.

Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller fö-

retag som står under inspektionens tillsyn.

background image

12

SFS 1999:1078

Förvaring av dokument m.m. som hör till en filial utomlands

5 §

Bestämmelserna i 2 § om förvaring i Sverige gäller inte dokument,

mikroskrift, maskinläsbara medier, utrustning och system som avser verk-
samhet som företaget bedriver genom en filial utomlands, om företaget är
bokföringsskyldigt i det landet.

�verföring av räkenskapsinformation på maskinläsbart medium till
annan form

6 §

Ett företag får förstöra ett maskinläsbart medium som används för att

bevara räkenskapsinformation, om räkenskapsinformationen på ett betryg-
gande sätt överförs till dokument, mikroskrift eller annat maskinläsbart me-
dium. Om räkenskapsinformationen består av uppgifter som företaget har ta-
git emot från någon annan, får det maskinläsbara mediet dock förstöras först
från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskaps-
året avslutades.

När räkenskapsinformation får förstöras

7 §

Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten för visst fall tillåta

att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att be-
vara räkenskapsinformation förstörs före utgången av den tid som anges i
2 §.

Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller fö-

retag som står under inspektionens tillsyn.

8 kap. Utvecklandet av god redovisningssed

1 §

Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed.

Finansinspektionen ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i så-
dana företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-
institut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag i den utsträckning det är påkallat av dessa företags särart.

Av 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-

bolag, 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och 11 kap.
2 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet följer att regeringen
får bemyndiga Finansinspektionen att meddela föreskrifter om redovisning
för finansiella företag.

9 kap. �verklagande

1 §

En myndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän för-

valtningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången

för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I fråga
om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket skall dock lagen
tillämpas först från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den

background image

13

SFS 1999:1078

31 december 2000. Detsamma gäller fysiska personer som vid utgången av
år 1999 inte var bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1976:125) och
som skulle vara bokföringsskyldiga enligt den nya lagen endast därför att de
äger eller brukar en näringsfastighet.

2. Bokföringslagen (1976:125) skall upphöra att gälla vid utgången av år

1999. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har in-
letts före nämnda tidpunkt. I fråga om juridiska personer som avses i 2 kap.
2 § första stycket, med undantag av Svenska kyrkan och dess organisatoriska
delar, skall lagen även tillämpas för räkenskapsår som inleds före utgången
av år 2000. Lagen skall vidare tillämpas på understödsföreningar som med
stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1114) om
ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag alltjämt
tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar.

Bestämmelsen i 16 § andra stycket bokföringslagen får tillämpas även för

det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.

3. Jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall upphöra att gälla vid ut-

gången av år 2000. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår
som har inletts före nämnda tidpunkt.

4. Om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till någon föreskrift

i bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141)
som har ersatts av en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya före-
skriften.

På regeringens vägnar

G�RAN PERSSON

Britta Lejon
(Justitiedepartementet)

background image

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1999

JP Infonets tjänster inom associationsrätt

JP Infonets tjänster inom associationsrätt

Arbetar du med associationsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom associationsrätt.