SFS 1986:436

860436.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1986:436

Lag

Utkom från trycket

OEH n ärmgsförbud;

den 19juni 1986

utfärdad den 5 juni 1986.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.

Meddelande av förbud

1 § Näringsförbud får, om det är påkallat från allmän synpunkt, medde­

las den som i egenskap av enskild näringsidkare grovt åsidosatt vad som
ålegat honom i näringsverksamhet och därvid

1. gjort sig skyldig till brottslighet som inte är ringa, eller

2. i avsevärd omfattning underlåtit att betala sådan skatt, tull eller avgift

som omfattas av lagen (1978:880) om beta lningssäkring för skatter, tullar
och avgifter.

2 § Näringsförbud får också, om det är påkallat från allmän synpunkt,

f

meddelas den som försatts i konkurs och då var enskild näringsidkare, om

⬢ han förfarit grovt otillbörligt mot sina borgenärer eller på annat sätt grovt

tu.:

åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet.

i lib

3 § Vid prövningen av om näringsförbud är påkallat från allmän syn- fäs-

punkt skall särskilt beaktas om åsidosättandet varit systematiskt eller

\

syftat till betydande vinning, om det medfört eller varit ägnat att medföra

ötl

betydande skada eller om näringsidkaren tidigare dömts för brott i närings-

e (is

verksamhet.

!L'J

4 § Har näringsverksamhet bedrivits av en juridisk person får, under de

förutsättningar som anges i 1 -3 §§, näringsförbud meddelas, i fråga om

kommanditbolag: komplementär,

annat handelsbolag: bolagsman,
aktiebolag, sparbank och försäkringsbolag: ledamot och suppleant i

styrelsen samt verkställande direktör och vice verkställande direktör,

bankaktiebolag och ekonomisk förening: ledamot och suppleant i styrel­

sen,
om denne begått brottet i näringsverksamheten eller innehade sin ställning

när betalningen av skatt, tull eller avgift underläts eller den juridiska
personen försattes i konkurs.

Första stycket gäller också den som i annan egenskap än där sägs

faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet eller utåt har fram-

trätt som ansvarig för en enskild näringsverksamhet.

5 § Näringsförbud skall meddelas för en viss tid, lägst tre och högst fem

år.

k

Verkan av förbud

. b!:i

6 § Den som är underkastad näringsförbud får inte

1. driva näringsverksamhet.

866

' Prop, 1985/86: 126, NU 22, rskr. 335 .

¬

background image

2. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller

SF'S 1986:436

komplementär i ett kommanditbolag,

3. vara stiftare av ett aktiebolag, ett bankaktiebolag, en sparbank eller

ett försäkringsbolag,

4. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, ett bankak­

tiebolag, en sparbank, ett försäkringsbolag, ett handelsbolag eller en eko­
nomisk förening eller en sådan ideell förening eller stiftelse som driver
näringsverksamhet,

5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett

aktiebolag, en sparbank eller ett försäkringsbolag,

6. i an nan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person

som anges vid 4,

7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan

juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,

8. äga så många aktier i ett aktiebolag, ett bankaktiebolag eller ett

försäkringsaktiebolag att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i

bolaget överstiger femtio procent.

Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs som

innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. I § regeringsformen eller 1
kap. 1 §, 4 k ap. 1 §, 6 kap. I § elle r 13 ka p. 5 § tryckfrihetsförordningen.

7 § Den som är underkastad näringsförbud får inte vara anställd eller ta

emot återkommande uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en

närstående till hon om eller där en närstående har en sådan ställning som

anges i 4 § . Som närstående anses hans make, den med vilken han sam­
lever under äktenskapsliknande förhållanden, förälder, barn och syskon
samt den som är besvågrad med honom i rätt upp- eller nedstigande led
eller så att den ene är gift med den andres syskon.

Inte heller får den som är underkastad näringsförbud vara anställd eller

ta emot återkommande uppdrag i den näringsverksamhet där han åsidosatt
sina åligganden.

Förfarandet vid prövningen av frågor om förbud

8 § Talan om näringsförbud förs i tingsrätt av allmän åklagare. Angående

⬢ utredningen oc h förfarandet i mål om näringsförbud skall, om inte annat

föreskrivs i denna lag, i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är
föreskrivet om mål som rör allmänt åtal för brott där straffet är fängelse i

högst ett år. Tvångsmedel enligt 24 och 25 kap. rättegångsbalken far dock

inte tillgripas i fråga om näringsförbud.

' Talan om näringsförbud grundat på 2 § f ar tas upp av samma tingsrätt

som handlägger eller har handlagt konkursen.

9 § Vaije kronofogdemyndighet skall särskilt uppmärksamma när det

kan finnas skäl att meddela näringsförbud grundat på 1 § 2 och anmäla

förhållandet till åklagaren.

10 § �r det uppenbart att grund för näringsförbud föreligger, får rätten

meddela förbud för tiden till dess frågan om näringsförbud slutligt har

s avgjorts (tillfälligt näringsförbud).

⬢ En fråga om tillfälligt näringsförbud tas upp på yrkande av åklagaren.

867

¬

background image

SFS 1986:436

Innan ett förbud meddelas skall den som yrkandet avser fa tillfälle att yttra

sig, om det inte finns anledning att anta att han har avvikit eller på annat
sätt håller sig undan.

Rätten far hålla förhandling för frågans prövning. Till förhandlingen skall

den som avses med yrkandet kallas personligen. I kallelsen skall han

upplysas om att frågan kan avgöras även om han inte inställer sig. Om

förhandlingen gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i 24 kap. 14 § rätte ­

gångsbalken.

Bifalls en talan om näringsförbud, far rätten i domen självmant förordna

om tillfälligt förbud.

11 § Ett beslut om tillfälligt näringsförbud gäller omedelbart, om inte

annat förordnas. Beslutet skall delges den som avses med förbudet.

Har ett tillfälligt näringsförbud meddelats, skall detta beaktas vid

tillämpning av 5 §.

12 § Ett beslut om tillfälligt näringsförbud, som har meddelats under

rättegången, överklagas särskilt.

�verklagas ett beslut om tillfälligt förbud, får högre rätt omedelbart

förordna att förbudet tills vidare inte skall gälla.

13 § Om r ätten meddelar ett tillfälligt när ingsförbud innan talan om nä­

ringsförbud har väckts, skall den utsätta en tid inom vilken sådan talan
skall väckas. Tiden får inte bestämmas längre än vad som bedöms nödvän­

digt. �r den utsatta tiden inte tillräcklig, far rätten medge förlängning, om
ålclagaren före tidens utgång gjort framställning om sådan.

14 § I samband med att näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud med­

delas skall rätten till den som avses med fö rbudet överlämna en särskild

underrättelse, där innebörden av förbudet beskrivs.

H bi

Upphävande av förbud

15 § Har talan om näringsförbud inte väckts inom utsatt tid, och har en

ifein

framställning om förlängning av tiden inte heller inkommit, skall ett beslut

i

om tillfälligt näringsförbud omedelbart upphävas. Detsamma gäller om

talan återkallas eller lämnas utan bifall eller om det inte längre finns skäl

|] [j

för det tillfälliga näri ngsförbudet. Om talan bifalls, skall rätten pröva om

cfj;

det tillfälliga näringsförbudet fortfarande skall gälla.

J6 § Om den som genom en lagakraftvunnen dom fatt näringsförbud

grundat på 1 § 1 frikänns från ansvar för brottsligheten, skall näringsförbu­

det samtidigt upphävas. Avser frikännandet endast en viss del av brottslig­

heten eller hänförs denna under mildare straffbestämmelser, skall rätten
pröva om och under vilken tid fö rbudet fortfarande skall gälla. I fall som

avses nu far rätten också upphäva eller ändra ett beslut om skyldighet att
svara för rättegångskostnader, om ett sådant har meddelats i samband med
domen om förbud.

Upphäver rätten det konkursbeslut som utgjort förutsättning för ett

:|

näringsförbud enligt 2 §, skall näringsförbudet samtidigt upphävas.

868

Rättens beslut om att upphäva eller ändra ett näringsförbud skall gälla

omedelbart.

/

¬

background image

17 § Ett lagala^ftvunnet beslut om näringsförbud får upphävas på ansö-

SFS 1986:436

kan av den som förbudet avser, om det senare kommer fram att han inte
hade grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet.

Beträffande mål om upphävande av förbud gäller i tillämpliga delar vad

som föreskrivs i 8 § om talan om förbud. Ett sådant mål tas upp av den
tingsrätt som tidigare handlagt målet om näringsförbud. Målet får i stället
tas upp av rätten i den ort där sökanden har sitt hemvist, om rätten med
hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter finner
det lämpligt.

Mål om upphävande av förbud far avgöras utan huvudförhandling, om

saken ändå kan utredas tillfredsställande. Har rätten beslutat att målet

skall avgöras utan huvudförhandling, skall partema ges tillfälle att slutföra
sin talan, om det inte är uppenbart att detta inte behövs.

Rättens beslut om att upphäva ett näringsförbud skall gälla omedelbart.

Tid för avveckling av förbjuden näringsverksamhet m. m.

18 § En domstol som meddelar beslut om näringsförbud eller om tillfäl­

ligt n äringsförbud skall fastställa en begränsad tid efter vilken förbudet
skall gälla, om tiden behövs för avvecklingen av näringsverksamhet, an­
ställning, uppdrag, delägarskap i handelsbolag eller aktieinnehav som

anges i 6 och 7 §§. Rätten får föreskriva vilka åtgärder som får vidtas eller

som skall vara förbjudna under denna tid och vad den som fatt näringsför­

bud i övrigt då har att iaktta.

Om det föreligger synnerliga skäl, får tiden för avveckling förlängas på

ansökan av den som fatt förbudet.

Beträffande mål om förlängning av tiden för avveckling gäller vad som

sägs om upphävande av förbud i 17 § andra och tredje styckena.

Dispens från förbud
19 § Den som är underkastad näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud
far medges dispens för att driva en näringsverksamhet, inneha anställning
eller uppdrag, vara delägare i ett handelsbolag eller äga vissa aktier. Rätten

får föreskriva vad den som medges dispens har att iaktta då denna utnytt­
jas.

20 § En dispens får återkallas, om den som medgetts denna överträder

näringsförbudet eller det tillfälliga näringsförbudet eller bryter mot en

föreskrift som är knuten till dispensen. Detsamma gäller om den som

medgetts dispens från ett förbud i 6 § i annat hänseende åsidosätter vad

som åligger honom i den verksamhet som avses med dispensen.

21 § En fråga om dispens far prövas i samband med dom om näringsför­

bud eller beslut om tillfälligt näringsförbud eller efter en senare gjord

ansökan.

När en fråga om dispens prövas särskilt, gäller i tillämpliga delar vad

som sägs i 17 § andr a och tredje styckena.

22 § Talan om återkallelse av dispens förs av allmän åklagare. När
frågan prövas i ett särskilt mål, gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 17 §

andra stycket. Målet får dock tas upp även av den tingsrätt som tidigare

869

prövat frågan om dispens.

¬

background image

SFS 1586:436

Tillsynen av meddelade förbud m. m.

23 § Ril<sskatteverket skall föra ett register över näringsförbud och till­

fälliga näringsförbud.

24 § Tillsyn över att näringsförbud och tillfälliga näringsförbud efterlevs
utövas av de lo-onofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter i kon­

kurs. Tillsynen ankommer på den lixonofogdemyndighet som är tillsyns­
myndighet för konkurser som handläggs vid ting srätten i den ort där den

som är underkastad förbudet är bosatt.

Om det finns skäl att misstänka att ett förbud överträds eller att den som

fatt dispens enligt 19 § åsidosätter vad som åligger honom i den verksam­

het som avses med dispensen, eller vad som rätten föreskrivit i samband
med att den beviljade dispens, skall tillsynsmyndigheten göra anmälan om

förhållandet till åklagaren.

�verträdelse av förbud m. m.
25 § Den som överträder ett näringsförbud eller ett tillfälligt näringsför­

bud eller bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av 18 eller 19 §
skall dömas till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter

eller fängelse i högst sex månader.

26 § Ett näringsförbud som överträds får förlängas med högst fem år.

Sker flera förlängningar, får den sammanlagda tiden för förlängning inte

vara mer än fem år. Talan om förlängning skall väckas innan förbudstiden
har gått ut.

När en fråga om förlängning prövas särsldlt, gäller i tillämpliga delar vad

som föreskrivs i 8 § om mål om näringsförbud.

I 20 § finns bestämmelser om återkallelse av dispens när ett förbud

överträds.

27 § Om den som är underkastad ett näringsförbud får ett nytt förbud,
skall rätten upphäva det tidigare meddelade förbudet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.
2. Bestämmelserna i 15 §, 16 § andra och tredje styckena, 17 § samt

19-27 §§ tillämpas även i fråga om sådant näringsförbud och tillfälligt

näringsförbud som har meddelats enligt äldre bestämmelser.

3. Vid prövning av förutsättningarna enligt 1 § för näringsförbud eller

tillfälligt närings förbud får hänsyn tas till vad som ägt rum före ikraftträ­

dandet endast så vitt avser frågan om förbud är påkallat från allmän
synpunkt.

4. Meddelas ett beslut om näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud

med anledning av konkurs och grundas bedömningen att den som skall
vara underkastad förbudet förfarit grovt otillbörligt mot borgen ärerna eller

på annat sätt grovt åsidosatt sina åligganden på förfaranden som hänför sig
till tiden före ikraftträdandet, gäller i stället för 6 § första stycket och 7 § att
han inte får driva verksamhet med vilken följer bokföringsskyldighet enli gt
bokföringslagen (1976:125). Han får inte heller såsom styrelseledamot

eller i någon annan egenskap vara ställföreträdare för ett aktiebolag, ett

870

handelsbolag eller en ekonomisk förening eller en sådan ideell förening

ö

¬

background image

eller stiftelse som driver bokföringspliktig verksamhet. Inte heller får han

SFS 1986; 436

faktiskt handha ledningen eller förvaltningen av en sådan juridisk persons
angelägenheter. Rätten skall i sitt beslut erinra om näringsförbudets ver­

kan enligt denna punkt. Vad som i 5 § föreskrivs om att näringsförbud skall

meddelas för lägst tre år gäller ej i ett sådant fall som sagts nu.

Talan om näringsförbud får ej väckas, om konkursbeslutet har medde­

lats före den I juli 1984 och konkursen avslutats före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

INGVAR CARLSSON

BENGT K. �&. JOHANSSON

(Finansdepartementet)

¬

Viktiga lagar inom associationsrätten
JP Infonets tjänster inom associationsrätt

JP Infonets tjänster inom associationsrätt

Arbetar du med associationsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom associationsrätt.