SFS 1987:667

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt Associationsrätt Bank- och finansmarknadsrätt

Start / Associationsrätt / Lag (2018:672) om ekonomiska föreningar / SFS 1987:667

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1987:667 om ekonomiska f�reningar; utkom fr�n trycket den 28 juli 1987 utf�rdad den 11 juni 1987. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � En ekonomisk f�rening har till �ndam�l att fr�mja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken m edlemmar� na deltar 1. som konsumenter eller andra f�rbrukare, 2. som leverant�rer, 3. med egen arbet sinsats, 4. genom att begagna f�reningens tj�nster, eller 5. p� annat liknande s�tt. F�r en ekonomisk f�rening �r utm�rkande att den uppfyller s�rskilda villkor i fr�ga om r�tten till medlemskap, r�str�tt och �verskottsutdelning. Om detta f�reskrivs i 3, 7 och 10 ka p. 2 � En ekonomisk f�rening skall registreras. Sedan f�reningen har registrerats kan den f�rv�rva r�ttigheter och ikl�da sig skyldigheter samt f�ra talan inf�r domstolar och andra myndigheter. En f�rening som har till �ndam�l att fr�mja medlemmarnas ekonomiska intressen genom annan ekonomisk verksamhet �n som avses i 1 � f� rsta stycket kan inte f�rv�rva r�ttigheter eller ikl�da sig skyldigheter eller f�ra talan inf�r dom stolar eller andra myndigheter, om inte annan lag medger det, 3 � F�r en ekonomisk f�renings f�rpliktelser svarar endast f�reningens tillg�ngar. I tillg�ngarna in r�knas insatser och avgifter som har f�rfallit till betalning, �ven om de �nnu inte har betalts. 4 � �ger en ekonomisk f�rening s� m�nga aktier eller andelar i en svensk eller utl�ndsk juridisk person att den har mer �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller andelar, �r den ekonomiska f�reningen moderf�rening och den andra juridiska personen dotterf�retag. �ger ett dotterf�retag eller �ger en moderf�rening och ett eller flera dotterf�retag tillsammans eller ' Prop. 1986/87: 7, LU 20, rskr. 172. 1489 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 �ger flera dotterf�retag tillsammans s� m�nga aktier eller andelar i en juridisk person som nyss har sagts, �r �ven sistn�mnda juridiska person dotterf�retag till moderf�reningen. Har en ekonomisk f�rening i annat fall p� grund av aktie- eller andelgin- nehav eller avtal ensam ett best�mmande inflytande �ver en juridisk per� son och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, �r den ekono� miska f�reningen moderf�rening och den juridiska personen dotterf�retag. Moderf�rening och dotterf�retag utg�r tillsammans en koncern. 2 kap. Bildandet av en ekonomisk f�rening 1 � En ekonomisk f�rening skall ha minst fem medlemmar. Antalet med� lemmar far dock vara tre eller fyra, om minst tre medlemmar �r ekonomis� ka f�reningar eller andra f�reningar som �r att anse som juridiska perso� ner. Medlemmarna skall anta stadgar samt v�lja styrelse och revisorer. 2 � F�reningens stadgar skall ange 1. f�reningens firma, 2. den ort i Sverige d�r f�reningens styrelse skall ha sitt s�te, 3. �ndam�let med f�reningens verksamhet och verksamhetens art, 4. den insats med vilken vaije medlem skall delta i f�reningen, hur insatserna skall fullg�ras samt i vad m�n en medlem far delta i f�reningen med insats ut�ver vad han �r skyldig att delta med, 5. f�r det fall att regelbundna eller p� s�rskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till f�reningen skall f�rekomma, avgifternas belopp eller de h�gsta belopp till vilka de far best�mmas, 6. antalet eller l�gsta och h�gsta antalet styrelseledam�ter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden f�r deras uppdrag samt, om n�gon av dem skall utses p� annat s�tt �n som anges i denna lag, hur det i s� fall skall ske, 7. f�r det fall att fullm�ktige enligt 7 kap. 12 � skall finnas, deras befo� genhet, hur de skall utses och tiden f�r deras uppdrag, 8. inom vilken tid och hur f�reningsst�mma skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullm�ktiges k�n� nedom, 9. vilka �renden som skall f�rekomma p� ordinarie st�mma, 10. vilken tid f�reningens r�kenskaps�r skall omfatta, 11. gru nderna f�r f�rdelning av f�reningens vinst samt hur man skal ! f�rfara med f�reningens beh�llna tillg�ngar n�r f�reningen uppl�ses, samt 12. f�r det fall att f�rlagsinsatser som avses i 5 ka p. skall f�rekomma, vad som skall g�lla d�ro m. 3 � F�reningen skall anm�las f�r registrering senast sex m�nader efter det att beslut fattades om att bilda den. Om f �reningen enligt stadgarna eller enligt beslut som har fattats vid sammantr�de med medlemmarna inte skall b�ija sin verksamhet f�rr�n visst villkor har uppfyllts, r�knas tiden f�r anm�lan f�r registrering i st�llet fr�n den tidpunkt d� villkoret �r uppfyllt. Registrering f�r inte ske f�re denna tidpunkt. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Fr�gan om f�reningens bildande har fallit, om anm�lan f�r registrering SFS 1987:667 inte skett inom den tid som anges i f�rsta eller andra stycket eller om registreringsmyndigheten genom beslut som vunnit laga kraft har avskrivit s�dan anm�lan eller v�grat registrering. Styrelseledam�terna svarar solida� riskt f�r �terbetalningen av insatser eller avgifter j�mte uppkommen av� kastning, med avdrag f�r kostnader p� grund av �tg�rder som avses i 4 � f�rsta stycket. 4 � Utan hinder av 1 ka p. 2 � andra stycket f�r styrelsen f�re registre� ringen f�ra talan i m�l r�ran de f�reningens bildande och �ven i �vrigt vid ta �tg�rder f�r att erh�lla utfasta insatser eller avgifter. Om en f�rpliktelse uppkommer genom en �tg�rd p� f�reningens v�gnar f�re registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i �tg�rden solidariskt f�r f�rpliktelsen. Vid registreringen �verg�r ansvaret p� f�r� eningen, om f�rpliktelsen har tillkommit efter det att f�reningen bildats. Har f�re registreringen ett avtal f�r f�reningen slutits med en medkon- trahent som visste att f�reningen var oregistrerad kan denne, s�vida inte annat f�ljer av avtalet, fr�ntr�da detta endast om fr�gan om f�reningens bildande har fallit enligt 3 � tredje stycket. Om medkontrahenten inte visste att f�reningen var oregistrerad, kan han fr�ntr�da avtalet innan f�reningen har registrerats. 3 kap. F�reningens medlemmar m. m. 1 � En ekonomisk f�rening f�r inte v�gra n�gon intr�de som medlem, om det inte finns s�rskilda sk�l f�r v�gran med h�nsyn till arten eller omfatt� ningen av f�reningens verksamhet eller f�reningens syfte eller annan or� sak. Styrelsen skall pr�va en ans�kan om intr�de, om inte annat f�ljer av stadgarna. I stadgarna f�r f�reskrivas att intr�desans�kan skall g�ras skriftligen och att ans�kningshandlingen skall vara f�rsedd med s�kandens bevittnade namnunderskrift. 2 � Den som genom bodelning, arv eller testamente har f�rv�rvat en medlems andel har r�tt att efter anm�lan intr�da som medlem i f�reningen, om inte annat f�reskrivs i stadgarna. Anm�lan om intr�de skall, vid f�rv�rv av en avliden medlems andel, g�ras senast sex m�nader efter d�dsfallet eller vid den senare tidpunkt d� d�dsboets avg�ng ur f�reningen intr�ffar enligt 5 �. I annat fall �n som s�gs i and ra stycket skall anm�lan g�ras senast sex m�nader efter det att andelen vid bodel ning har lagts ut p� andra makens lott. Ans�ker f�rv�rvaren inte om intr�de inom denna tid, skall medlem� men d�rmed anses ha sagt upp sig till uttr�de. F�rv�rvaren har i s�dant fall den r� tt som tillkommer en avg�ngen medlem enligt 4 kap. 1 �, med den skyldighet som f�ljer av 4 kap. 2 �. 3 � Den som genom �verl�telse har f�rv�rvat en medlems andel skall ans�ka om intr�de i f�reningen inom sex m�nader d�refter. Om han antas, intr�der han som medlem i �verl�tarens st�lle. Ans�ker han inte om intr�de inom f �reskriven tid eller avsl�s hans ans�kan, skall �verl�taren 1491 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 d�rmed anses ha sagt upp sig till uttr�de. F�rv�rvaren har i s�dant fall iden r�tt som tillkommer en avg�ngen medlem enligt 4 kap. 1 �, med den skyldighet som f�ljer av 4 kap. 2 �. 4 � En medlem har r�tt att s�ga upp sig till uttr�de ur f�reningen. I stadgarna f�r f�reslcrivas a tt en upps�gning skall g�ras skriftligen och att upps�gningshandlingen skall vara f�rsedd med medlemmens bevittnade namnunderskrift. I stadgarna f�r �ven f�reskrivas att upps�gning inte f�r g�ras f�rr�n efter viss tid, h�gst tv� �r, fr�n intr�det. Tiden f�r utstr�ckas till h�gst fem �r, om registreringsmyndigheten medger det. F�reskrifter i stadgarna om att upps�gning f�r g�ras f�rst efter en viss tid g�ller inte i fall som avses i 7 kap. 15 � tredje stycket och 12 kap. 4 � andra stycket. En medlem f�r uteslutas ur f�reningen p� s�dan grund som anges i stadgarna. F�reningsst�mman skall besluta om uteslutningen, om inte annat f�reskrivs i stadgarna. 5 � Avg�ng ur f�reningen ske r, utom i fall som avses i 7 kap. 15 � tr edje stycket och 12 kap. 4 � an dra stycket, vid utg�ngen av det r�kenskaps�r som slutar n�st efter en m�nad eller den l�ngre tid, h�gst sex m�nader, som har best�mts i sta dgarna, sedan medlemmen har sagt upp sig till uttr�de eller uteslutits eller n�gon annan omst�ndighet som f�ranlett avg�ngen har intr�ffat. En medlem som har uteslutits ur f�reningen f�rlorar genast sin r�tt att delta i �verl�ggningar Och beslut om f�reningens angel� genheter. 6 � Styrelsen skall f�ra en medlemsf�rteckning. Denna skall inneh�lla uppgift om 1. v aije medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser med vilket han delt ar i f�reningen, 2. det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt den se� nast fastst�llda balansr�kningen, samt 3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utg�ngen av det r�k en� skaps�r balansr�kningen avser har �terbetalats eller h�gst skall �terbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 �� och om tiden f�r �terbetalningarna. Medlemsf�rteckningen kan best� av betryggande l�sblads- eller kortsys� tem. Den kan ocks� f�ras med au tomatisk databehandling eller p� annat liknande s�tt. Medlemsf�rteckningen skall h�llas tillg�nglig hos f�reningen f�r var och en som vill ta del av de n. Vaije medlem har r�tt att p� beg�ran f� skriftlig uppgift av f�reningen om sitt m edlemskap och om de insatser som han har betalt in. 4 kap. �terbetalning av medlemsinsatser 1 � N�r en medlem har a vg�tt har han r�tt att sex m�nader efter avg�ng� en f� ut sina inbetalda medlemsinsatser. Beloppet f�r dock inte �verstiga vad som bel�per p� honom i f�rh�llande till �vriga medlemmar av f�r� eningens egna kapital enligt den balansr�kning som h�nf�r sig till tiden f�r 1492 avg�ngen. Vid ber�kningen av f�reningens egna kapital skall bortses fr�n reservfonden, uppskrivningsfonden och f�rlagsinsatserna. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Den avg�ngne har vidare r�tt att i samma ordning som �vriga medlem- SFS 1987:667 mar f� ut vad som bel�per p� honom av beslutad vinstutdelning. Tr�der f�reningen i likvidation inom sex m�nader fr�n avg�ngen eller meddelas inom samma tid beslut om att f�rs�tta f�reningen i konkurs, skall den avg�ngnes r�tt att f� ut medlemsinsatser bed�mas enligt grunderna f�r reglerna om skifte av f�reningens tillg�ngar. En medlems r�tt enligt f�rstatredje styckena kan begr�nsas i stadgar� na. Detta g�ller dock inte i s�dana fall som avses i 7 k ap. 15 � tredje stycket eller 12 kap. 4 � andra stycket. 2 � Om f�reningen f�rs�tts i konkurs p� en ans�kan som har gjorts inom ett �r fr�n en medlems avg�ng, �r denne skyldig att betala tillbaka vad han har f�tt ut av sina medlemsinsatser i den m�n det beh�vs f�r att f�rening� ens skulder skall kunna betalas. 3 � En medlem, som deltar i f�reningen med h�gre insatsbelopp �n han �r skyldig att delta med, har r�tt att efter upps�gning f� ut �verskjutande belopp utan a tt avg� ur f�reningen. Betr�ffande upps�gningen samt med� lemmens r�tt att f� ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att betala tillbaka vad han har f�tt ut till�mpas 1 och 2 �� samt 3 kap. 4 � f�rsta stycket. Sexm�nadersfristen enligt 1 � skall d�rvid r�knas fr�n utg�ngen av det r�kenskaps�r som sedan upps�gningen har gjorts slutar n�st efter en m�nad eller den l�ngre tid, h�gst sex m�nader, som har best�mts i stadgar� na. 5 kap. F�rlagsinsatser 1 � En ekonomisk f�rening kan i stadgarna f�reskriva att, ut�ver vad som f�ljer av 2 kap. 2 � f�rsta stycket 4, kapital f�r tillskjutas genom s�rskilda insatser (f�rlagsinsatser) och att s�dana insatser far tillskjutas �ven av andra �n medlemmar. F�rlagsinsatser f�r tillskjutas med h�gst ett s� stort belopp att summan av gjorda f�r lagsinsatser efter tillskottet uppg�r till h�gst det belopp som svarar mot summan av andra d� inbetalda insatser �n f�rlagsinsatser. 2 � I stadgarna kan tas in f�reskrifter om begr�nsningar i fr�ga om vem som har r�tt att tillskjuta f�rlagsinsatser och genom �verl�telse f�rv�rva de r�ttigheter som �r f�renade med f�rlagsinsatserna (f�rlagsandelar). F�r redan gjorda insatser f�r inte inf�ras str�ngare begr�nsningar �n vad som g�llde n�r insatsen gjordes. F�rv�rv av f�rlagsandelar i strid mot f�reskrifter som avses i f�rsta stycket �r ogiltiga. 3 � Om f�reningen uppl�ses och det vid uppl�sningen finns �verskott, har innehavarna av f�rlagsandelar r�tt att s� l�ngt �verskottet r�cker f� f�rlagsinsatserna inl�sta med be lopp motsvarande insatsernas storlek, in� nan utbetalning sker f�r andra �ndam�l. Finns flera f�rlagsinsatser och f�rsl�r inte �verskottet till full betalning av samtliga, skall �verskottet f�rdelas p� insatserna i f�rh�llan de till deras storlek. 1493 / � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 4 � F�r vaije f�rlagsinsats skall f�reningen utf�rda ett f�rlagsandels� bevis. Beviset skall st�llas till viss man, till inne havaren eller till viss ma n eller order och inneh�lla uppgift om 1. f�reningens firma, 2. nummer eller annan beteckning f�r beviset, 3. insatsens storlek, 4. den r�tt till utdelning som in satsen medf�r, 5. det s�tt p� vilket utdelning skall utbetalas och inl�sen ske, 6. f�reskrifter som avses i 2 � f�rsta stycket, samt 7. erinran enligt 2 � andra stycket. F�rlagsandelsbeviset skall undertecknas av f�reningen. Styrelseledam�� ters eller firmatecknares namnteckning f�r �terges genom tryckning eller p� liknande s�tt. 5 � I fr�ga om f�rlagsandelsbevis g�ller, om ej annat f�ljer av denna lag, i till�mpliga delar vad som f�reskrivs i lagen (1936:81) om skuldebrev. H�rvid j�mst�lls bevis som har st�llts till viss man med enkelt skuldebrev och bevis till innehavaren eller till viss man eller order med l�pande skuldebrev. Den som innehar ett f�rlagsandelsbevis st�llt till viss man eller order och som enligt f�reningens p�skrift p� beviset �r �gare till f�rlagsan� delen �r likst�lld med den som enligt 13 � andra stycket samma lag f�rmo� das �ga r�tt att g�ra skuldebrevet g�llande. P�skrift p� beviset skall g�ras endast om innehavaren styrker sitt f�rv�rv av den f�rlagsandel som bevi� set avser. 6 � Styrelsen skall f�ra en f�rteckning �ver samtliga f�rlagsinsatser. Denna kan best� av betryggande l�sblads- eller kortsystem eller f�ras med automatisk databehandling eller p� annat liknande s�tt. F�rteckningen skall inneh�lla uppgift om storleken p� vaije f�rlagsinsats, om tidpunkten f�r vaije insats och om den r�tt till utdelning som insatsen medf�r. F�r� teckningen skall h�llas tillg�nglig f�r var och en som vill ta del av den. 7 � Den som inn ehar en f�rlagsandel har r�tt att fa f�rlagsinsatsen inl�st tidigast efter fem �r fr�n tillskottet, om han skriftligen s�ger upp beloppet minst tv� �r i f�rv�g. F�reningen f�r inl�sa en f�rlagsinsats tidigast efter fem �r fr�n tillskot� tet, om f�reningen skriftligen s�ger upp beloppet minst sex m�nader i f�rv�g. Inl�sen enligt denna paragraf sker till d et belopp som utg�r insatsens storlek enligt f�rlagsandelsbeviset. Beloppet f�r dock inte �verstiga vad som av f�reningens egna kapital enligt den senast fastst�llda balansr�k� ningen, utan anlitande av reservfonden eller uppskrivningsfonden, bel�per p� andelen i f�rh�llande till �vriga f�rlagsinsatser. Om f�reningen f�rs�tts i konkurs p� en ans�kan som g�rs inom e tt �r efter inl�sen, skall vad som f�reskrivs i 4 kap. 2 � betr�ffande �terbetalning till�mpas i fr�ga om f�r � lagsinsatsen. 6 kap. F�reningens ledning 1494 1 � En ekonomisk f�rening skall ha en styrelse med minst tre ledam �ter. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Styrelsen v�ljs av f�reningsst�mman, om det inte f�reskrivs i stadgarna SFS 1987:667 att en eller flera styrelseledam�ter skall utses p� annat s�tt. En styrelseledamots uppdrag g�ller f�r den tid som anges i sta dgarna. Uppdragstiden f�r inte omfatta mer �n fyra r�kenskaps�r och skall best�m� mas s� att uppdraget upph�r vid slute t av den ordinarie f�reningsst�mma p� vilken styrelseval f�rr�ttas. Vad som s�gs i denn a lag om sty relseledam�ter skall i till�mpliga delar g�lla �ven suppleanter. 2 � Ett uppdrag som styrelseledamot upph�r i f�rtid, om ledamoten eller den som har utsett honom beg�r det. Anm�lan om avg�ng skall g�ras hos styrelsen och, om en ledamot som inte �r vald p� f�reningsst�mma vill avg�, �ven hos den som har tillsatt honom. Om en styrelseledamots uppdrag upph�r i f�rtid eller hinder enligt 4 � uppkommer f�r honom att vara styrelseledamot och det inte finns n�gon suppleant som kan intr�da i hans st�lle, skall �vriga styrelseledam�ter vidta �tg�rde r f�r att en ny styrelseledamot tills�tts f�r den �terst�ende mandattiden. S�dana �tg�rder beh�ver dock inte vidtas, om den f�rutva� rande ledamoten var arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1976:351) om sty relserepresentation f�r de anst�llda i aktiebolag och ekonomiska f�reningar. Skall ledamoten v�ljas p� f�reningsst�mma, kan utan hinder av 1 � f�rsta styck et valet anst� till n� sta ordinarie st�mma p� vilken styrel� seval f�rr�ttas, om styrelsen �r beslutf�r med kvarst�ende ledam�ter och suppleanter. Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tills�ttas i annan ordning �n genom val av f�reningsst�mman inte har utsetts, skall r�tten f�rordna en ers�ttare p� ans�kan av en styrelseledamot, medlem, borgen�r eller n�gon annan vars r�tt kan vara beroende av att det finns n�gon som kan f�retr�da f�reningen. 3 � Styrelsen skall utse en verkst�llande direkt�r, om antalet anst�llda i f�reningen under vart och ett av de tv� senaste r�kenskaps�ren i medeltal har �verstigit 200. Ha r en verkst�llande direkt�r utsetts, f�r han kvarst� i befattningen �ven om antalet anst�llda skulle komma att nedg� till 200 eller ett l�gre tal. I en f�renings stadgar kan f�reskrivas att styrelsen �ven i andra fall skall u tse en verkst�llande direkt�r. Vad som s�gs i de nna lag om verkst�llande direkt�r skall i till�mpliga delar g�lla �ven en suppleant f�r honom (vice verkst�llande direkt�r). Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer far i s�rskil� da fall meddela undantag fr�n f�rsta stycket f�rsta meningen, om det finns s�rskilda sk�l. 4 � Styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer i s�rskilda fall till�ter annat. Med svenskt medborgarskap j�mst�lls medborgarskap i Dan mark, Finland, Island eller Norge, No rdiska medborgare som �r bosatta i n�got av dessa l�nder kan vara styrelseledam�ter, om minst halva antalet styrelseledam�ter �r bosat� ta i Sverige. Den som �r omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseleda� mot eller verkst�llande direkt�r. 1495 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 Styrelseledam�terna skall vara medlemmar i f�reningen, om inte st�dr garna i s�rskilt angivna fall till�ter annat. Den som enligt lag �r st�llf�f�tf�i dare f�r en medlem eller, om en juridisk person �r medlem, den som �r ledamot av styrelsen f�r den juridiska personen eller del�gare i denna f�f dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i f�reningen, �ven om stadgarna saknar f�reskrift om det. 5 � Styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren skall n�r de tilltr� der sina uppdrag f�r inf�ring i a ktiebok anm�la sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som f�reningen, om del inte har skett dessf�rinnan. F�r�ndringar i aktieinnehavet skall anm�las inom en m�nad. F�rsta stycket g�ller inte, om anm�lningsskyldighet f�religger enligt lagen (1985: 571) om v� rdepappersmarknaden. 6 � Styrelsen svarar f�r f�reningens organisation och f�rvaltningen av f�reningens angel�genheter. Verkst�llande direkt�ren skall ha hand om den l�pande f�rvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styr el� sen meddelar. Verkst�llande direkt�ren f�r dessutom utan styrelsens be� myndigande vidta s�dana �tg�rder som med h�nsy n till omfattningen och arten av f�reningens verksamhet �r av osedvanlig beskaffenhet eller st�r betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan v�sentlig ol�genhet f�r f�reningens verksamhet. I s�dana fall skall styrelsen s� snart som m�jligt underr�ttas om �tg�rderna. Styrelsen skall se till att organisationen betr�ffande bokf�ringen och medelsf�rvaltningen �ven innefattar en tillfredsst�llande kontroll. Verk� st�llande direkt�ren skall s�ija f�r att f�reningens bokf�ring fullg�rs i �verensst�mmelse med lag och att medelsf�rvaltningen sk�ts p� ett be� tryggande s�tt. 7 � Om en f�rening har blivit moderf�rening, skall styrelsen meddela detta till dotterf�retagets ledning. Dotterf�retagets ledning skall l�mna styrelsen f�r moderf�reningen de upplysningar som beh�vs f�r ber�kning� en av k oncernens st�llning och resultatet av koncernens verksamhet. 8 � Inom s tyrelsen skall en av ledam�terna vara ordf�rande. Styrelsen skall v�lja ordf�rande, om inte annat f�reskrivs i stadgarna eller har beslutats av f�reningsst�mman. Vid lika r� stetal avg�rs valet genom lo tt- ning. Verkst�llande direkt�ren f�r inte vara ordf�rande. Ordf�randen skall se till att sammantr�den h�lls n�r det beh�vs. P� beg�ran av en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren skall styrel� sen sammankallas. Verkst�llande direkt�ren har, �ven om han inte �r styrelseledamot, r�tt att n�rvara och yttra sig vid styrelsens sammantr� den, om inte styrelsen best�mmer annat i ett s�rsk ilt fall. Vid styrel sens sammantr�den skall det f�ras protokoll som underteck� nas eller justeras av ordf�randen och den ledamot som styrelsen utser till det. Styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren har r�tt att f� avvi� kande mening antecknad till protokollet. Protokollen skall f�ras i nu mmer� f�ljd och f �rvaras p� betryggande s�tt. 1495 9 � Styrelsen �r beslutf�r, om mer �n h�lften av hela antalet styrelseleda- � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> m�ter eller det h�gre antal som f�reskrivs i stadgarna �r n�rvarande. SFS 1987:667 Beslut i ett �rende far dock inte fattas, om inte s�vitt m�jligt samtliga styrelseledam�ter har f�tt tillf�lle att delta i �rendets behandling och erh�l� lit tillfredsst�llande underlag f�r att avg�ra �rendet. Om en styrelseleda� mot inte kan komma och det finns en suppleant som skall tr�da in i han s st�lle, skall suppleanten beredas tillf�lle till det . Om inte stadg arna f�reskriver en s�rskild r�stmajoritet, g�ller som sty� relsens beslut den mening f�r vilken mer �n h�lften av de n�rvarande r�star eller, vid lika r�stetal, den mening som ordf�randen bitr�der. �r styrelsen inte fulltalig, skall de som r�star f�r beslutet dock utg�ra mer �n en tredjedel av hela antalet styrelseledam�ter, om in te annat f�reskrivs i stadgarna. Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst h�lften av hela antalet styrelseledam�ter. 10 � En styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren f�r inte handl�gga fr�gor r�rande avtal mellan honom och f�reningen. Han f�r inte heller handl�gga fr�gor om avtal mellan f�reningen och tredje man, om han i fr�gan har ett v�sentligt intresse som kan vara stridande mot f�reningens. Med avtal j�mst�lls r�tteg�ng eller annan talan. 11 � Styrelsen f�retr�der f�reningen och tecknar dess firma. Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren eller n�gon annan att f�retr�da f�reningen och teckna dess firma, om inte ett f�rbud mot s�dant bemyndigande har tagits in i sta dgarna. I fr�ga om den som inte �r styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r g�ller vad som s�gs i 4 och 10 �� om verkst�llande direkt�r. Styrelsen kan f�reskriva att r�tten att f�retr�da f�reningen och teckna dess firma f�r ut�vas endast av tv� eller flera personer i f�ren ing. Ingen annan inskr�nkning far registre� ras. Styrelsen kan n�r som helst �terkalla ett bemyndigande som avses i andra stycket. 12 � Verkst�llande direkt�ren har alltid r�tt att f�retr�da f�reningen och teckna dess firma betr�ffande s�dana �tg�rder som enligt 6 � ankommer p� honom. 13 � Styrelsen eller annan st�llf�retr�dare f�r f�reningen f�r inte f�reta en r�ttshandling eller annan �tg�rd som �r �gnad att bereda en otillb�rlig f�rdel �t en medlem eller n�gon annan till nackdel f�r f�reningen eller annan medlem. En st�llf�retr�dare f�r inte f�lja s�dana f�reskrifter av f�reningsst�m� man eller annat f�reningsorgan som inte �r g�llande d�rf�r att de st�r i strid med denna lag eller stadgarna. 14 � Har en st�llf�retr�dare �verskridit sin befogenhet n�r han f�retog en r�ttshandling f�r f�reningen, g�ller inte r�ttshandlingen mot f�reningen, om den mot vilken r�ttshandlingen f�retogs ins�g eller borde ha insett att befogenheten �verskreds. Detsamma g�ller, om verkst�llande direkt�ren d� han f�retog en r�ttshandling �verskred den beh�righet att vidta �tg�rder I497 p� f�reningens v�gnar som tillkommer honom enligt 6 �. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 15 � F�r registrering skall f�reningen anm�la vem som har utsetts'till styrelseledamot, verkst�llande direkt�r, suppleant eller firmatecknar� samt deras postadress och personnummer. F�r registrering skall �verl anm�las av vilka och hur f�reningens firma tecknas. Anm�lan g�rs f�rsta g�ngen n�r f�reningen enligt 2 kap. 3 � anm�ls f�r registrering och d�refter genast efter det att �ndring har intr�ffat i ett f�rh�llande som har anm�lts eller skall anm�las f�r registrering enligt f�rsta stycket. R�tt att g�ra anm�lan tillkommer �ven den som anm�lning� en g�ller. Om f�reningens postadress �ndras, skall f�reningen genast anm�la det f�r registrering. 7 kap. F�reningsst�mman 1 � F�reningsmedlemmarnas r�tt att besluta i f�reningens angel�genhe� ter ut�vas vid f�reningsst�mman. Vaije medlem har en r�st, om inte annat anges i stadgarna. Av 12 � framg�r a tt f�reningsst�mmans befogenheter kan helt eller del� vis �verl�mnas �t s�rskilt valda fullm�ktige. 2 � En medlems r�tt vid f�reningsst� mman ut�vas av medlemmen pe r� sonligen eller den som �r medlemmens st�llf�retr�dare enligt lag elle r genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Endast medlemmens make eller sambo eller annan medlem f�r vara ombud, om inte annat anges i stadgarna. �r medlemmen en juridisk person f�r denne f�retr�das av ombud som inte �r medlem, om inte annat anges i stadgarna. Ingen far som ombud f�retr�da mer �n en medlem, om inte annat anges i stad garna. Fullmakten g�ller h�gst ett �r fr�n utf�rdandet. En medlem kan vid f�reningsst�mman medf�ra h�gst ett bitr�de. Endast medlemmens make eller sambo eller annan medlem f �r vara bitr�de, om inte annat anges i sta dgarna. 3 � En medlem f�r inte sj�lv eller genom ombud r�sta i fr�ga om 1. talan mot honom, 2. hans befrielse fr�n skadest�ndsansvar eller annan f�rpliktelse gent� emot f�reningen, eller 3. talan eller befrielse som avses i i eller 2 betr�ffande annan, om medlemmen i fr�gan har ett v�sentligt intresse som kan strida mot f�r� eningens. Best�mmelserna i f�rsta stycket om medlem g�ller �ven ombud f�r medlem. 4 � Ordinarie f�reningsst�mma skall h�llas inom sex m�nader efter ut� g�ngen av varje r�kenskaps�r. Vid s�dan st�mma skall styrelsen l�gga fram �rsredovisningen och revisionsber�ttelsen samt, i moderf�rening, koncernredovisningen och koncernrevisionsber�ttelsen. Vid st�mman skall beslut fattas I. om fastst�llelse av resultatr�kningen och balansr�kningen samt, i moderf�rening, koncernresultatr�kningcn och koncernbalansr�kningen, j49g 2. om dispositioner betr�ffande vinst elle r f�rlust enligt den fastst� llda balansra'mingen. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3. om ansvarsfrihet �t styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�- SFS 1987:667 ren, samt 4. i andra �renden som ankommer p� st�mman enligt denna lag e ller stadgarna. Beslut i en fr�ga som avses i andra stycket 1 -3 skall dock skjutas upp till en fortsatt st�mma, om majoriteten eller en minoritet som best�r av minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade beg�r det. S�dan st�mma skall h�llas minst en och h�gst tv� m�nader d�refter. N�got ytterligare uppskov �r inte till�tet. 5 � Extra f�reningsst�mma skall h�llas n�r styrelsen finner sk�l till de t. S�dan st�mma skall �ven h�llas n�r det f�r uppgivet �ndam�l skriftligen beg�rs av en revisor eller av minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade eller det mindre antal som kan vara best�mt i stadgarna. Kallelse skall utf�rdas inom Qorton dagar fr�n den dag d� s�dan beg�ran kom in till f�reningen. 6 � En medlem har r�tt att f� ett �rende behandlat vid en f�reningsst�m� ma, om han beg�r det i den ordning och inom den tid som kan vara best�md i sta dgarna. Saknar stadgarna s�dana best�mmelser, skall med� lemmen skriftligen framst�lla sin beg�ran hos styrelsen i s� god tid att �rendet kan tas upp i kallelsen till st�mman. Den som har uteslutits ur f�reningen saknar r�tt att f� �renden behandlade vid st�mman �ven om han �nnu inte har avg�tt ur f�reningen. 7 � Styrelsen kallar till f�reningsst�mma. Om en st�mma som skall h�llas enligt de nna lag, enligt stadgarna eller enligt ett st�mmobeslut inte sam� mankallas i f�reskriven ordning, skall l�nsstyrelsen p� anm�lan av en styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, en revisor eller n�gon r�stbe� r�ttigad genast p� f�reningens bekostnad sammankalla st�mman i den ordning som s�gs i 8 �. 8 � Kallelse till en f�reningsst�mma f�r utf�rdas tidigast fyra veckor f�re st�mman. Kallelsen skall utf�rdas senast tv� veckor f�re ordinarie och en vecka f�re extra st�mma, om inte stadgarna f�reskriver l�ngre tid. Om en st�mma skjuts upp till en d ag som infaller senare �n fyra veckor efter det att st�mman har inletts, skall kallelse utf�rdas till den fortsatta st�mman. Om det enligt denna lag eller stadgarna kr�vs f�r att ett f�reningsst�mmo� beslut skall bli giltigt att det fattas p� tv� st�mmor, f�r kallelse till den senare st�mman inte utf�rdas innan den f�rsta st�mman har h�llits. I en s�dan kallelse skall anges vilket beslut den f�rsta st�mman har fattat. Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid avs�ndas till varje medlem vars postadress �r k�nd f�r f�reningen, om 1. ordinarie f�reningsst�mma skall h�llas p� annan tid �n som f�reskrivs i stadgarna, eller 2. f�reningsst�mma skall behandla fr�ga om a) s�dan �ndring av stadgarna som avses i 15 � f�rsta eller andra stycket, b) f�reningens f�rs�ttande i likvidation, c) f�reningens uppg�ende i en annan f�rening genom fusion. I kallelsen skall tydligt anges de �renden som skall f�rekomma p� 1499 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 st�mman. Om st�mman skall behandla ett �rende om f�reningens uppg��ft!-'' de i en annan f�rening genom fusion eller ett �rende om f�reningens, f�rs�ttande i likvidation, skall f�rslaget och grunden f�r detta anges i kallelsen. Om ett �rende avser �ndring av stadgarna, skall det huvudsakli� ga inneh� llet av f�rslaget till �ndringen anges i kallelsen. Ett fullst�ndigt f�rslag till stadge�nd ringen skall efter det att kallelse har utf�rdats h�llas tillg�ngligt f�r medlemmarna hos f�reningen och genast s�ndas till med� lemmar som beg�r det och uppger sin postadress. Under minst en vecka f�re den st�mma som avses i 4 � skall redov is� ningshandlingarna och revisionsber�ttelsen eller avskrifter d�rav h�llas tillg�ngliga f�r medlemmarna och innehavarna av f�rlagsandelar hos f�r� eningen och genast s�ndas till medlemmar och innehavare av f�rlagsandel som beg�r det. 9 � Om best�mmelser i denna lag eller stadgarna r�rande kallelse till f�reningsst�mma eller tillhandah�llande av handlingar har �sidosatts i ett �rende, f�r st�mman inte besluta i �rendet utan samtycke av alla med lem� mar som ber�rs av felet. St�mman f�r dock �ven utan s�dant samtycke avg�ra ett �rende som inte har tagits upp i kallelsen, om �rendet enligt stadgarna skall f�rekomma p� st�mman eller omedelbart f�ranleds av ett annat �rende som skall a vg�ras. Den f�r ocks� besluta att extra f�renings� st�mma skall sammankallas f�r behandling av �rendet. 10 � F�reningsst�mman �ppnas av styrelsens ordf�rande eller av den som styrelsen har utsett. Ordf�rande vid f�reningsst�mma utses av st�m � man. I stadgarna kan dock best�mmas vem som skall �ppna f�renings� st�mman och vara ordf�rande vid st�mman. St�mmans ordf�rande skall, om det beh�vs, uppr�tta en f�rteckning �ver n�rvarande medlemmar, ombud och bitr�den (r�stl�ngd). Uppgift om medlemmarnas r�str�tt skall l�mnas i r�stl�ngden, om det f�rekommer olika r�str�tt bland medlemmarna. Sedan r�stl�ngden har godk�nts av st�mman, skall den till�mpas till de ss att st�mman beslutar om �ndri ng. Uppskjuts st�mman till en senare dag �n n�stf�ljande vardag, skall en ny r�stl�ngd uppr�ttas om det beh�vs. Ordf�randen skall s�ija f�r att det f�rs protokoll vid st�mman. I fr�ga om protokollets inneh�ll g�ller 1. att r�stl�ngden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet, 2. att st�mmans beslut skall f�r as in i p rotokollet, samt 3. om r�stnin g har skett, att resultatet skall anges i proto kollet. Protokollet skall undertecknas av ordf�randen och minst en justeri ngs� man som utses av st�mman. Senast tre veckor efter st�mman skall det justerade protokollet h�llas tillg�ngligt hos f�reningen f�r medlemmarna och innehavarna av f�rlagsandelar. Protokollen skall f�rvaras p� betr yg� gande s�tt. 11 � Styrelsen och verkst�llande direkt�ren skall, om n�gon medlem beg�r det och styrelsen finner att det kan ske utan v�sentlig nackdel f� r f�reningen, p� f�reningsst�mman l�mna upplysningar om f�rh�llanden som kan inverka p� bed�mningen av f�reningens �rsredovisning och dess 1500 st�llning i �vrigt eller av ett �rende p� st�mman. Ing�r f�reningen i en � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> koncern, avser upplysningsplikten �ven f�reningens f�rh�llande till andra SFS 1987: 667 koncernf�retag samt, om f�reningen �r moderf�rening, koncernredovis� ning liksom s�dana f�rh�llanden som kan inverka p� bed�mningen av dotterf�retagens st�llning. Kan en beg�rd upplysning l�mnas endast med st�d av uppgifter som inte �r tillg�ngliga p� st�mman, skall upplysningen inom tv� veckor d�refter h�llas skriftligen tillg�nglig hos f�reningen f�r medlemmarna samt �ver� s�ndas till vaije medlem som har beg�rt upplysningen. Finner styrelsen att en beg�rd upplysning inte kan l �mnas till medlem� marna utan v�sentlig nackdel f�r f�reningen, skall upplysningen i st�llet p� medlemmens beg�ran l�mnas till f�re ningens revisorer inom tv� veckor d�refter. Revisorerna skall inom en m�nad efter st�mman till styrelsen skriftligen yttra sig om huru vida den beg�rda upplysningen har l�mnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha f�ranlett �ndring i revisionsber�ttelsen eller, betr�ffande moderf�rening, i koncern� revisionsber�ttelsen, liksom huruvida upplysningen i �vrigt ger anledning till erinran. Om s� �r fallet, skall �ndringen eller erinringen anges i ytt ran� det. Styrelsen skall h�lla revisorernas yttrande tillg�ngligt ho s f�reningen f�r medlemmarna samt �vers�nda yttrandet i avskrift till varje medlem som har beg�rt upply sningen. 12 � I stadgarna f�r best�mmas att f�reningsst�mmans befogenheter skall helt eller delvis ut�vas av s�rskilt valda fullm�ktige. En fullm�ktig f�r inte v�ljas f�r l�ngre tid �n tre �r. Till fullm�ktig f�r utses endast medlemmar i f�reningen eller n�gon som utan att vara med� lem enligt 6 kap. 4 � andra stycket �nd� kan v�ljas till styrelseledamot. Ett fullm�ktigsammantr�de anses som en f�reningsst�mma. I fr�ga om fullm�ktig g�ller best�mmelserna i 1 -11 �� om f�reningsmedlem. Dock f�r en fullm�ktig inte r�sta genom ombud. Ang�ende beslut av fullm�ktige i �mnen som avses i 15 � eller i 12 kap. 4 � skall medlemmarna underr�ttas p� det s�tt som stadgarna f�reskriver. �ven om fullm�ktige har utsetts, har f�reningsmedlemmarna s�dan r�tt som avses i 6 �, 8 � fj�rde stycket och 10 � fj�rde stycket andra meningen. 13 � F�reningsst�mmans beslut utg�rs av den mening som har f�tt mer �n h�lften av de avgivna r�sterna eller, vid lika r�stetal, den mening som ordf�randen b itr�der. Vid val an ses den vald som har f�tt de flesta r�ster� na. Vid lika r�stetal av g�rs valet genom lottning, om inte annat beslutas av st�mman innan valet f�rr�ttas. F�rsta stycket g�ller inte, om annat f�ljer av denna lag eller f�reskrivs i stadgarna. Betr�ffande beslut som avses i 14 och 15 �� kan dock i stadgar� na endast f�reskrivas villkor som g�r l�ngre �n som anges i dessa paragra� fer. 14 � Beslut att �ndra stadgarna fattas av f�reningsst�mman. Beslutet �r giltigt, om samtliga r�stber�ttigade i f�reningen har f�renat sig om det. Beslutet �r �ven giltigt, om det har fattats p� tv� p� varandra f�ljande st�mmor och p� den senar e st�mman bitr�tts av minst tv � tredjedelar av de r�stande eller den st�rre majoritet som kr�vs enligt 15 �. Har i stadgarna tagits in ytterligare villkor f�r �ndring av stadgarna, 1501 g�ller det villkoret. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 Om enligt e n f�reskrift i stadgarna en viss best�mmelse inte f�r �ndras' utan regeringens tillst�nd, f�r inte heller en s�dan f�reskrift �ndras utan' regeringens tillst�nd, om f�reskriften har tagits in i sta dgarna p� grund:avs lag eller annan f�rfattning eller efter regeringens medgivande. j. , Ett beslut om �ndring av stadgarna skall genast anm�las f�r registrering. Beslutet f�r inte verkst�llas f�rr�n registreringen har skett. Beslut som inneb�r neds�ttning av medlemsinsatsernas belopp eller annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna f�r inte verkst�llas f�rr�n ett �r har f�rflutit efter registreringen. 15 � Ett beslut om s�dan �ndring av stadgarna som inneb�r att en med� lems f�rpliktelse att erl�gga insatser eller avgifter till f�reningen �kas eller att hans r�tt till � rsvinst inskr�nks �r giltigt, om beslutet p� den senare st�mman enligt 14 � har bitr�tts av minst tre Q�rdedelar av de r�stande. Ett beslut om s�dan �ndring av stadgarna som inneb�r att en medlems r�tt till f�renin gens beh�llna tillg�ngar vid dess uppl�sning inskr�nks �r giltigt, om beslutet p� den senare st�mman enligt 14 � har bitr�tts av samtliga r�stande. Detsamma g�ller, om �ndringen inneb�r inskr�nkning i en medlems r�tt att �terf� insats enligt 4 kap. 1 eller 3 � eller inneb�r att en medlems uttr�de ur f�reningen f�rsv�ras och �ndringen skall g�lla �ven dem som var medlemmar i f�reningen n�r fr�gan avgjordes. Ett beslut om �ndring av stadgarna i de h�nseenden som avses i f�rsta och andra styckena f�r inte till�mpas mot en medlem som inte har sam� tyckt till �ndringen och som s�ger upp sig till uttr�de ur f�reningen inom en m�nad fr�n det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av fullm�ktige, fr�n det att medlemmen underr�ttades om beslutet. I ett s�dant fall f�r medlemmen, oavsett vad stadgarna f�reskriver, uttr�da ur f�reningen vid den utg�ng av ett r�kenskaps�r som infaller n�st efter en m�nad efter upps�gningen. Vid uttr�det har medlemmen den r�tt som enligt 4 ka p. 1 � f�rsta och andra styckena tillkommer en avg�ende med� lem. 16 � F�reningsst�mman f�r inte fatta beslut som �r �gnade att bereda otillb�rlig f�rdel �t en medlem eller n�gon annan till nackdel f�r f�reningen eller annan medlem. 17 � Om e tt beslut av f�reningsst�mman inte har kommit till i beh� rig ordning eller i �vrigt strider mot denna lag eller mot stadgarna, kan talan mot f�reningen om a tt beslutet skall upph�vas eller �ndras f�ras av f�re� ningsmedlemmar, innehavare av f�rlagsandelar, styrelsen, styrelseleda� m�ter eller verkst�llande direkt�ren. Talan skall v�ckas inom tre m�nader fr�n dagen f�r beslutet. V�cks inte talan inom den na tid, �r r�tten till talan f�rlorad. Talan f�r v�ckas senare �n vad som s�gs i andra sty cket, n�r 1. beslutet �r s�dant att det inte lagligen kan fattas ens med alla medlem� marnas samtycke, 2. samtycke till bes lutet kr�vs av alla eller vissa medlemmar och s�d ant samtycke inte har getts, eller 3. kallelse till st�mm an inte har skett eller de best�mmelser om kallelse j^Q2 som g�ller f�r f�reningen har eftersatts i n�got v�sentligt avsee nde. / � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> En dom varigenom f�reningsst�mmans beslut upph�vs eller �ndras g�l- SFS 1987:667 ler �ven f�r medlemmar och innehavare av f�rlagsandelar som inte har f�rt talan. R�tten kan �ndra f�reningsst�mmans beslut endast om det kan fastst�llas vilket inneh�ll beslutet r�tteligen borde ha haft. �r f�renings� st�mmans beslut s�dant som enligt denna lag skall anm�las f�r registrering, skall r�tten underr�tta registreringsmyndigheten f�r registrering, om beslu� tet har upph�vts eller �ndrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller r�tten genom beslut under r�tteg�ngen har f�rordnat att f�reningsst�m� mans beslut inte f�r verkst�llas. 18 � Om styrelsen vill v�cka talan mot f�reningen, skall styrelsen sam� mankalla en f�reningsst�mma f�r val av st�llf�retr�dare att f�ra f�rening� ens talan i tvisten. St�mning delges med den valde st�llf�retr�daren. Ett f�rbeh�ll i stadgarna att tvister mellan f�reningen och styrelsen, styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, likvidator, f�reningsmedlem, innehavare av f�rlagsandel eller r�stber�ttigad som inte �r medlem skall h�nskjutas till skiljem�n har s amma verkan som ett skiljeavtal. Om styrel� sen beg�r skiljemannaf�rfarande mot f�reningen, till�mpas f�rsta stycket. �r det fr�ga om en klandertalan av styrelsen mot f�reningsst�mmans beslut �r r�tten till talan inte f�rlorad enligt 17 � andra stycket, om styrel� sen inom den klandertid som anges d�r har kallat till f �reningsst�mma enligt f�rsta stycket. 8 kap. Revision och s�rskild granskning 1 � En ekonomisk f�rening skall ha minst en revisor. Revisorerna v�ljs av f�reningsst�mman, om det inte f�reskrivs i stadg arna att en eller flera revisorer skall utses p� annat s�tt. En revisors uppdrag g�ller f�r den tid som anges i stadgarna. Om uppdraget inte skall g�lla tills vidare, skall uppdragstiden best�mmas s� att uppdraget upph�r vid s lutet av den ordinarie f�reningsst�mma p� vilken re visors val f�rr�ttas. Den som har utsetts till revisor skall omedelbart underr�ttas om det. Har revisorn valts p� f�reningsst�mma �r styrelsen skyldig att s�ija f�r under� r�ttelsen. I annat fall ligger skyldigheten p� den som har tillsatt revisorn. F�reningsst�mman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Best�m� melserna i de nna lag om revisorer g�ller i till�mpliga delar om revisors� suppleanter. 2 � Varje r�stber�ttigad har r�tt att f�resl� att det hos l�nsstyrelsen p�kallas att en revisor (medrevisor) utses att delta i revisionen tillsa mmans med de �vriga revisorerna. F�rslaget skall framst�llas p� en f�renings� st�mma d�r revisorsval skall ske eller d�r f�rslaget enligt kallelsen till st�mman skall behan dlas. Om f�rslaget har bitr�tts av minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade eller en tredjedel av de p� st�mman n�rvarande r�stber�ttigade, skall styrelsen inom en vecka g�ra framst�llning hos l�ns� styrelsen om att en medrevisor utses. F�rsummas detta f�r varje r�stber�t� tigad g�ra s�dan framst�llning. Medrevisorn skall tj�nstg�ra f�r tiden till och med ordinarie f�reningsst�mma under n�sta r�kenskaps�r. Innehavare av f�rlagsandelar kan beg�ra hos styrelsen att en medrevisor I503 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 utses. Beg�rs detta av innehavare som f�retr�der f�rlagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen senast inom tv� m�nader g�ra framst�llning hos l�nsstyrelsen om att en medrevisor utses. F�rsummas detta f�r vaije innehavare av en f�rlagsandel g�ra s�dan framst�llning. 3 � Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer i s�r� skilda fall till�ter annat. Den som �r auktoriserad eller godk�nd revisor beh�ver dock inte vara svensk medborgare. Den som �r omyndig, i kon � kurs eller underkastad n�ringsf�rbud f�r inte vara revisor. Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska f�rh�llanden som med h�nsyn till arten och omf�nget av f�reningens verksamhet fordras f�r uppdragets fullg�rande. Till revisor kan utses �ven ett auktoriserat eller ett godk�nt revisionsbo� lag. Vid till�mpningen av best�mmelserna i detta kapitel likst�lls ett aukto� riserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godk�nt revisions� bolag med godk�nd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till styrelsen f�r den f�rening som revisionen avser anm�la vem som �r huvud� ansvarig f�r revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revi� sionsbolag vara auktoriserad revisor och i ett godk�nt revisionsbolag auk� toriserad eller godk�nd revisor. Best�mmelserna i 7 och 15 �� till�mpas p� den huvudansvarige. Till revisor i dotterf�retag b�r utses minst en av moderf�reningens revisorer, om det kan ske. 4 � Om det hos en sammanslutning med �ndam�l att ha hand om gemen� samma uppgifter f�r f�reningar finns ett s�rskilt revisionsorgan, far sammanslutningen eller, om revisionsorganet �r en juridisk person, denna utses till revisor. Den som s�lunda har tillsatts som revisor skall utse en f�r uppdraget l�mpad person att f�rr�tta revisionen. I fr�ga om honom g�ller i till�mpliga delar vad som s�gs i denna lag om re visor. F�religger fall som avses i 5 � f�rs ta eller tredje stycket, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer, om det finns s�rskilda sk�l, medge att en sammanslutning eller ett revisionsorgan utses till revisor trots att revisionen d�rmed inte kommer att f�rr�ttas av n�gon auktori� serad revisor. 5 � Minst en re visor skall vara auktoriserad, om 1. t illg�ngamas nettov�rde enligt fastst�llda balansr�kningar f�r de tv� senaste r�kenskaps�ren �verstiger ett gr�nsbelopp som motsvarar I 00 0 g�nger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring som g�llde under den sista m�naden av respektive r�kenskaps�r, eller 2. antalet anst�llda hos f�reningen under vart och ett av de tv� senaste r�kenskaps�ren i medeltal har �verstigit 200. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan i fr� ga om f�rening som avses i f�rsta stycket f�rordna att en viss godk�nd revisor f�r utses i st�llet f�r en auktoriserad revisor. S�dana beslut �r giltiga i h�gst fem �r. ]504 F�rsta och andra styckena g�ller �ven f�r en moderf�rening i en kon- � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> cem, om nettov�rdet av koncernf�retagens tillg�ngar enligt fastst�llda SFS 1987:667 koncernbalansr�kningar f�r de tv� senaste r�kenskaps�ren �verstiger det gr�nsbelopp som anges i f�rsta stycket eller om antalet anst�llda vid koncernf�retagen under n�mnda tid i medeltal har �verstigit 200. I andra f�reningar �n som avses i f�rsta eller tredje stycket skall en auktoriserad revisor eller en godk�nd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade beg�r det vid en f�reningsst�mma d�r revisorsval skall ske. 6 � I fr�ga om andra f�reningar �n som avses i 5 � f�r l�nsstyrelsen, om det �r p�kallat av s�rskilda omst�ndigheter, besluta att minst en revisor skall vara auktoriserad revisor eller godk�nd revisor. Om det finns sk�l till det, f�r l�nsstyrelsen samtidigt f�rordna en auktori� serad revisor eller en godk�nd revisor att med �vriga revisorer delta i revisionen. Up pdragstiden f�r revisorn skall best�mmas s� att uppdraget upph�r n�r annan beh�rig revisor har blivit utsedd i f�reskriven ordning. Innan l�nsstyrelsen meddelar beslut som avses i de nna paragraf, skall f�reningen beredas tillf�lle att yttra sig. 7 � Den kan inte vara revisor som 1. �r styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r i f�reningen eller dess dotterf�retag eller bitr�der vid f� reningens bokf�ring eller medelsf�rvalt� ning eller f�reningens kontroll d�r�ver, 2. �r anst�lld hos eller p� annat s�tt intar en underordnad eller beroende st�llning till f�reningen eller n�gon som avses under 1 eller �r verksam i samma f�retag som den som yrkesm�ssigt bitr�der f�reningen vid grun d� bokf�ringen eller medelsf�rvaltningen eller f�reningens kontroll d�r�ver, 3. �r gift eller sambo med eller �r syskon eller sl�kting i r�tt upp- eller nedstigande led till en person som avses under 1 eller �r besv�grad med en s�dan person i r�tt upp- eller nedstigande led eller s� att den ene �r gift med den andres syskon, eller 4. ut�ver vad som normalt sammanh�nger med medlemskap i f�rening� en, st�r i l�neskuld till denna eller annat f�retag i samma koncern eller har f�rpliktelser f�r vilka f�reningen eller s�dant f�retag har st�llt s�kerhet. I ett dotterf�retag kan den inte vara revisor som enligt f�rsta stycket inte �r beh�rig att vara revisor i moderf�reningen. En revisor f�r vid revisionen inte anlita n�gon som enligt f�rsta eller andra stycket inte �r beh�rig att vara revisor. Har f�reningen eller moder� f�reningen n�gon anst�lld i sin tj�nst med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen ha ha nd om f�reningens interna revision, f�r revisorn dock anlita en s �dan anst�lld i den utstr�ckning det �r f�renligt med god revi� sionssed. 8 � Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upph�r n�r ny revisor har utsetts. Ett uppdrag som revisor upph�r i f�rtid, om revisorn eller den som har utsett honom beg�r det. Anm�lan om detta skall g�ras hos styrelsen och, om en revisor som inte �r vald p� f�reningsst�mman vill avg�, hos den som har tillsatt honom. En revisor vars uppdrag upph�r i f�rtid skall genast anm�la detta till 1505 48-SFS 1987 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ,S' SFS 1987:667 l�nsstyrelsen. Revisorn skall i anm�lningen l�mna en redog�relse f�r' tagelsema vid den granskning som han har utf�rt under den del av 1 r�kenskaps�r som hans uppdrag har omfattat. F�r anm�lningen g�ll > till�mpliga delar vad som f�reskrivs i 13 � tredje och fj�rde styckena Om' '/" revisionsber�ttelse. Avskrift av anm�lningen skall �verl�mnas till f�r- > eningens styrelse. > Upph�r en revisors uppdrag i f�rtid eller uppkommer hinder f�r honom' enligt 3, 5 eller 7 � eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det iht� n�gon suppleant f�r honom, skall styrelsen vidta �tg�rder f�r att en ny revisor tills�tts f�r den �terst�ende mandattiden. "' - j 9 � P� anm�lan skall l�nsstyrelsen f�rordna beh�rig revisor, om 1. n�gon auktoriserad revisor eller godk�nd revisor inte �r utsedd enligt 5 � f�rstatredje styckena, 2. en revisor �r obeh�rig enligt 3 � f� rsta stycket eller 7 � f�rsta eller andra stycket, eller 3. en best�mmelse i stadgarna om antalet revisorer eller om revisors beh�righet har �sidosatts. Var och en kan g�ra anm�lan enligt f�rsta stycket. Styrelsen �r skyldig att g�ra anm�lan, om inte r�ttelse utan dr�jsm�l sker genom den som utser revisor. Har f�reningsst�mman underl�tit att p� beg�ran enligt 5 � ^�rde stycket utse en auktoriserad eller godk�nd revisor och g�r n�gon r�stber �ttigad inom en m�nad fr�n st�mman framst�llning till l �nsstyrelsen, skall denna f�rordna en s�dan revisor. F�rordnande enligt denna paragraf skall meddelas efter det att f�rening� en har h�rts och avse tid till dess att annan revisor har blivit utsed d i f�reskriven ordning. Vid f�rordnande p� grund av att en revisor �r obeh�� rig enligt 3 � f�rsta stycket eller 7 � f�rsta eller andra stycket skall l�nssty� relsen entlediga den obeh�rige revisorn. 10 � Revisorerna skall i den omfattning som f�ljer av god revisio nssed granska f�reningens �rsredovisning j�mte r�kenskaperna samt styrelsens och verkst�llande direkt�rens f�rvaltning. Om f�reningen �r en moderf�rening, skall revisorerna �ven granska koncernredovisningen och koncernf�retagens inb�rdes f�rh�llanden i �v� rigt. Revisorerna skall f�lja d e s�rskilda f�reskrifter som meddelas av f�r� eningsst�mman, om de inte strider mot lag, stadgarna eller god revis ions- ' sed. 11 � Styrelsen och verkst�llande direkt�ren skall ge revisorerna tillf�lle att verkst�lla granskningen i den omfattning som dessa finner beh�vligt samt l�mna de upplysningar och det bitr�de som de beg�r. Samma skyldig� het f�religger f�r f�retagsledningen och revisorerna i ett dotterf�retag gentemot revisorerna i en moderf�ren ing. 12 � Sedan revisorerna har slutf�rt granskningen, skall de skriva en h�nvisning till r evisionsber�ttelsen p� �rsredovisningen och, i en modcr^ ' (5Q5 f�rening, p� koncernredovisningen. Finner revisorerna att balansr�kning- /""t;; � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> en eller resultatr�kningen inte b�r fastst�llas, skall de anteckna �ven detta. SFS 1987:667 I en moderf�rening g�ller detsamma i fr�g a om koncembalansr�kningen och koncernresultatr�kningen. 13 � Revisorerna skall f�r vaije r�kenskaps�r avge en revisionsber�ttel� se till f�reningsst�mman. Ber�ttelsen skall �verl�mnas till f�reningens styrelse senast tv� veckor f�re den ordinarie f�reningsst�mman. Reviso� rerna skall inom samma tid till styrelsen �terl�mna de redovisningshand� lingar som har �verl�mnats till dem. Revisionsber�ttelsen skall inneh�lla ett uttalande om huruvida �rsredo� visningen har gjorts upp enligt denna lag. Inneh�ller inte �rsredovisningen s�dana upplysningar som skall l�mnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange detta och l�mna beh�vliga upplysningar i sin ber�ttelse, om det kan ske. Har revisorerna vid sin granskning funnit att n�gon �tg�rd eller f�rsum� melse som kan f�ranleda ers�ttningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren till last eller att en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren p� annat s�tt har handlat i strid mot denna lag eller stadgarna, skall det anm�rkas i ber�ttelsen. Revisionsber�ttelsen skall �ven inneh�lla ett uttalande i fr�gan om ansvarsfrihet f�r styrelseleda� m�terna och verkst�llande direkt�ren. Revisorerna kan �ven i �vrigt i ber�ttelsen anteckna de upplysningar som de �nskar meddela medlemmar� na. I revisionsber�ttelsen skall ocks� anm�rkas om revisorerna funnit att f�reningen inte har fullgjort sin skyldighet 1. att g�ra avdrag f�r prelimin�r A-skatt eller kvarst�ende skatt enligt uppb�rdslagen (1953:272), 2. att anm�la sig f�r registrering enligt 19 � lagen (1968:430 ) om merv�r� deskatt, 3. att l�mna uppgift enligt 54 � 1 mom. u ppb�rdslagen, 4 eller 11 � lagen (1984:668) om uppb�rd av socialavgifter fr�n arbetsgivare eller 22 � lagen om merv�rdeskatt, eller 4. att i r�tt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3. Om revis ionsber�ttelsen inneh�ller anm�rkning om att f�reningen inte har fullgjort n�gon s �dan skyldighet som avses i fj �rde stycket 1-4, skall revisorerna genast s�nda in en avskrift av den till l�nsstyrelsen. Revisionsber�ttelsen skall inneh�lla s�rskilda uttalanden om fastst�llan� de av balansr�kningen och resultatr�kningen samt om det f�rslag till dispo� sitioner betr�ffande f�reningens vinst eller f�rlust som har lagts fram i f�rvaltningsber�ttelsen. I en moderf�rening skall revisorerna avge en s�rskild revisionsber�ttelse betr�ffande koncernen. H�rvid skall f�rsta-tredje och sj�tte styckena till�mpas. 14 � Erinringar som revisorerna framst�ller till sty relsen eller verkst�l� lande direkt�ren och som inte har tagits in i revisionsber�ttelsen skall de anteckna i protokoll eller n�gon annan handling. Handlingen skall �ver� l�mnas till styrelsen och bevaras av denna p� betryggande s�tt. 15 � Revisorerna har r�tt att n�rvara vid f�reningsst�mmorna. De �r skyldiga att n�rvara vid en st�mma, om det med h�nsy n till �rendena kan 1507 anses p�kallat. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 16 � Revisorerna f�r inte l�mna upplysningar till enskilda medlemmar eller utomst�ende om s�dana f�reningens angel�genheter som de hanf�ft k�nnedom om vid fullg�randet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel f�r f�reningen. Revisorerna �r skyldiga att 1. till f�ren ingsst�mman l�mna alla upplysningar som st�mman beg�r, om det inte skulle vara till v�sentlig nackdel f�r f�reningen, 2. till medrevisor, granskare som avses i 17 �, ny revisor och, om f�reningen har f�rsatts i konkurs, konkursf�rvaltare l�mna erforderliga upplysningar om f�reningens angel�genheter, samt 3. p� beg�ran l�mna upplysningar om f�reningens angel�genheter till unders�kningsledaren under f�runders�kning i b rottm�l, 17 � Vaije r�stber�ttigad kan v�cka f�rslag om att l�nsstyrelsen skall utse granskare f�r s�rskild granskning av f�reningens f�rvaltning och r�kenskaper under viss f�rfluten tid eller av vissa �tg�rder eller f�rh�llan� den i f�reningen. F�rslaget skall framst�llas p� en ordinarie f�reningsst�mma eller p� e n st�mma d�r �rendet enligt kallelsen skall behandlas. Om f�rslaget har bitr�tts av minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade eller en tredjedel av de n�rvarande r�stber�ttigade, skall styrelsen inom en vecka g�ra fram� st�llning hos l�nsstyrelsen om att granskare skall utses. F�rsummas detta f�r varje r�stber�ttigad g�ra s�dan framst�llning. L�nsstyrelsen far f�rord� na en eller flera granskare. Innehavare av f�rlagsandelar kan beg�ra hos styrelsen att granskare utses. Beg�rs detta av innehavare som f�retr�der f�rlagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen senast inom tv� m�nader g�ra framst�llning h�rom hos l�nsstyrelsen. F�rsummas detta far vaije innehavare av en f�rlagsandel g�ra s�dan framst�llning. L�nsstyrelsen f�r f�rordna en eller flera granskare. Vad som s�gs i 3 � f�rsta och tredje styckena, 4,7, 11, 15 och 16 �� samt 13 kap. 2 och 4 -6 �� om revisor till�mpas �ven i fr�ga om granskare. Yttrande �ver granskningen skall avges till f�reningsst�mman. Yttran� det skall h�llas tillg�ngligt f�r och s�ndas till medlemmar och andra r�stbe� r�ttigade enligt 7 kap. 8 � fj�rde stycket samt l�ggas fram p� st�mm an. P� samma s�tt skall yttrandet dessutom h�llas tillg�ngligt f�r och s�ndas till innehavare av f�rlagsandelar, om granskaren har utsetts p� beg�ran av en s�dan innehavare. 9 kap. Redovisning �rsredovisning m.m. 1 � F�r varje r�kenskaps�r skall �rsredovisning avges. Denna best�r av resultatr�kning, balansr�kning och f�rvaltningsber�ttelse. I fr�ga om resultatr�kning och balansr�kning i �rsredovisning och i �rsbokslut enligt bokf�ringslagen (1976:125) g�ller, f�rutom best�mmel� serna i den lagen, f�reskrifterna i detta kapitel. Dock till�mpas 5 � a ndra stycket och 6 � f�rsta stycket i detta kapitel endast p� �rsredovisningen. 1508 / � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 � I �rsredovisningen skall �terges resultatr�kningen och balansr�k- SFS 1987:667 ningen f�r det n�rmast f�reg�ende r�kenskaps�ret. Har det under �ret skett n�gon �ndring i specificeringen av poster i resultatr�kningen och balansr�kningen, skall uppgifterna fr�n den tidigare �rsredovisningen sammanst�llas s� att dessa kan j�mf�ras med posterna i den senare �rsre� dovisningen, om det inte m�ter s�rskilda hinder. �rsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledam�ter och av verkst�llande direkt�ren. Har en avvikande mening betr�ffande �rsre� dovisningen antecknats till styr elsens protokoll, skall den avvikande me� ningen fogas till redovisningen. 3 � Minst en m�nad f�re ordinarie f�reningsst�mma skall �rsredovis� ningshandlingarna f�r det f�rflutna r�kenskaps�ret avl�mnas till revisorer� na. Senast en m�nad efter det att resultatr�kningen och balansr�kningen har blivit fastst�llda, skall avskrift av �rsredovisning och revisionsber�ttelse h�llas tillg�ngliga hos f�reningen f�r alla som �r intresserade. Dessa hand� lingar skall efter s�rskilt f�rel�ggande av l�nsstyrelsen s�ndas in dit. S� dant f�rel�ggande utf�rdas n�r n�gon beg�r det. F�reningar som avses i 8 kap. 5 � f�rsta och tredje styckena �r utan s�rskilt f�rel�ggande skyldiga att inom den tid som nyss har angetts s�nda in n�mnda handlingar till l�nsstyrelsen. P� avskriften av �rsredovisningen skall en styrelseledamot eller verk� st�llande direkt�ren teckna bevis om att resultatr�kning och balansr�kning har fastst�llts. Uppgift skall ocks� l�mnas om fastst�llelsedagen. Beviset skall �ven inneh�lla uppgift om f�reningsst�mmans beslut betr�ffande f�reningens vinst eller f�rlust. 4 � Utan hinder av vad som f�reskrivs i 15 � fj�rde stycket bokf�ringsla� gen (1976: 125) om anv�ndningen av det belopp med vilket en anl�ggnings� tillg�ng har skrivits upp f�r ett s�dant belopp utnyttjas �ven till avs�ttning till en s�dan uppskrivningsfond som f�r tas i ansp r�k endast f�r �ndam�l som avses i 15 � fj�rde stycket bokf�ringslagen. Vid v�rdering av aktier eller andelar som en moderf�rening �ger i e tt dotterf�retag skall andelar som dotterf�retaget �ger i moderf�reningen inte anses ha n�got v�rd e. 5 � Andelar i and ra f�retag �n aktiebolag skall vid uppst�llning av resul� tatr�kningen och balansr�kningen samt vid specificering enligt 8 � likst�l� las med aktier som �gs av f�reningen. I balansr�kning och resultatr�kning i �rsredo visningen beh�ver storlek och f�r�ndringar av lagerreserven uppges endast av f�reningar som avses i 8 kap. 5 � f�rsta stycket. 6 � Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best� mmer medge att bruttooms�ttningssumman inte beh�ver anges i resultatr�kningen i �rsredovis ningen. I resultatr�kningen skall utdelning p� aktier i dotterbolag tas upp som en s�rskild int�ktspost, Som en s�rskild kostnadspost skall tas upp �ver� skottsutdelning som avses i 10 kap 1 � andra s tycket 1. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 7 � I balansr�kningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en s post bland tillg�ngarna. -.i En f�renings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och.fritt l eget kapital eller ansamlad f�rlust. Under bundet eget kapital skall tas tippt' inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. MedlemsinsatSet och f�rlagsinsatser skall redovisas var f�r sig. Under fritt eget kapital eller ansamlad f�rlust skall tas upp fria fonder, var f�r sig, balanserad vinst eller f�rlust samt nettovinst eller f�rlust f�r r�kenskaps�ret. Balanserad f�rlust och f�rlust f�r r�kenskaps�ret tas d�rvid upp som avdragsposter. rt*. Fordran p� insats f�r inte tas upp som tillg�ng. Redovisningen av fullgjorda insatser f�r g�ras s� att i b alansr�kningen anges hela insatskapi� talet samt hur mycket d�rav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de betalda insatserna utf�rs som en s�rskild post under eget kapital. Om det i e n fordrings- eller skuldpost enligt balansr�kningen ing�r en fordran hos eller skuld till ett dotterf�retag eller en moderf�rening, skall beloppet anges s�rskilt. Detta far ske inom linjen. Detsamma g�ller ifr�ga om pant och med pant j�mf�rliga s�kerheter eller ansvarsf�rbindelser till f�rm�n f�r ett dotterf�retag eller en moderf�rening. 8 � Ut�ver vad som f�ljer av bokf�ringslagen (1976:125) skall i r esultat� r�kningen och balansr�kningen l�mnas uppgifter och s�rskilda upplysning� ar i f�ljande h�nseenden: 1. Aktier skall tas upp med angivande f�r vaije bolag av dess namn, antalet aktier samt dessas nominella v�rde och v�rde enligt balansr�kning� en. Understiger b�da dessa v�rden f�r aktierna i ett bolag, som in tc�r dotterf�retag, femtiotusen kronor eller det l�gre belopp som motsvarar fem procent av f�reningens eget kapital enligt balansr�kningen, f�r dock specifikation utel�mnas. N�r det fr�n allm�n och enskild synpunkt �r p�kallat, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer till�ta att aktier �ven i andra fall redovisas utan specifikation. 2. �ndringar i beloppen av det egna kapitalets poster j�mf�rt med f�reg�ende balansr�kning skall specificeras. 3. F�r vaije post som tas upp i balansr�kningen som anl�ggningstillg�ng och d�r skepp eller maskiner, inventarier och dylikt eller byggnader ing�r skall anges dels tillg�ngarnas anskaffningsv�rde, dels det sammanlagda beloppet av de av- och nedskrivningar som har f�retagits p� anskaffnings� v�rdet intill balansdagen. Om s�dana tillg�ngar har uppskrivits, skall �ven anges kvarst�ende oavskrivet belopp av uppskrivningen. 4. F�r fastigheter som �r anl�ggningstillg�ngar skall anges de samman� lagda taxeringsv�rdena f�rdelade p� de tillg�ngar som tagits upp und er s�rskilda poster i balansr�kningen. 5. Om det har f�rekommit s�dana f�r�ndringar i resultatr�kningen el ler balansr�kningen betr�ffande posternas gruppering eller n�got annat som v�sentligt p�verkar j�mf�rbarheten mellan �ren, skall redog�relse l�mnas_ f�r f�r�ndringarna. 'r 6. Om f�reningen driver r�relsegrenar som �r v�sentligen oberocndc^r)?!; varandra, skall bruttoresultatet av varje s�dan r�relsegren redovisas piif 4 skilt. i.: De uppgifter och s�rskilda upplysningar som avses i f�rsta styekctjfafly 1510 tas in i noter, om tydliga h�nvisningar g�rs vid de poster i re dovisninf^fe handlingarna till vilka de h�nf�r sig. : � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 � F�rvaltningsber�ttelsen skall uppr�ttas med iakttagande av god re- SFS 1987:667 dovisningssed. I f�rvaltningsber�ttelsen skall upplysningar l�mnas i f�ljande h�nseen� den: 1. S�dana f�rh�llanden som inte skall redovisas i resultatr�kningen eller i balansr�kningen men som �r viktiga f�r bed�mningen av f�rmeningens verksamhetsresultat och st�llning. 2. S�dana h�ndelser av v�sentlig betydelse f�r f�reningen som har intr�ffat under r�kenskaps�ret eller efter dettas slut. 3. V�sentliga f�r�ndringar i medle msantalet. 4. Summorna av insatsbelopp som skall �terbetalas under n�sta r�ken� skaps�r enligt best�mmelserna i 4 kap. 1 och 3 ��. 5. Den r�tt till utdelning som gjorda f�rlagsinsatser medf�r. 6. Summan av de f�rlagsinsatser som sagts upp och skall inl�sas under de n�st f�ljande tv� r�kenskaps�ren. 7. Medelantalet under r�kenskaps�ret anst�llda personer s�v�l f�r f�re� taget i d ess helhet som f�r vaije arbetsst�lle med mer �n tjugo anst�llda, det sammanlagda beloppet av r�kenskaps�rets l�ner och ers�ttningar dels till styrelsen och verkst�llande direkt�ren dels till �vriga anst�llda samt, om f�reningen har anst�llda i flera l�nder, l�ner och ers�ttningar angivna s�rskilt f�r vaije land j�mte uppgift om medelan talet anst�llda i respektive land. F�rvaltningsber�ttelsen skall inneh�lla f�rslag till dispositioner betr�f� fande f�reningens vinst eller f�rlust. F�r f�rening som avses i 8 kap. 5 � f�rsta stycket skall till f�rvaltnings� ber�ttelsen fogas en finansieringsanalys. I finansieringsanalysen skall re� dovisas f�reningens finansiering och kapitalinvesteringar under r�ken� skaps�ret. Koncernredovisning 10 � I en moderf�rening skall, ut�ver �rsredovisning f�r moderf�rening� en, f�r vaije r�kenskaps�r avges en koncernredovisning best�ende av koncernresultatr�kning och koncernbalansr�kning. Redovisningen skall h�nf�ra sig till balansdagen f�r moderf�reningen. Best�mmelserna i 3 � till�mpas �ven p� koncernredovisning och kon� cernrevisionsber�ttelse. Moderf�reningen �r dock utan s�rskilt f�rel�ggan� de skyldig att s�nda in n�mnda handlingar till l�nsstyrelsen. 11 � Koncernresultatr�kningen och koncernbalansr�kningen skall var f�r sig utg�ra ett sammandrag av moderf�reningens och dotterf�retagens resultatr�kningar och balansr�kningar. Sammandraget skall uppr�ttas en� ligt god redovisningssed och med iakttagande i till�mpliga dela r av 2 och 5-8 ��. Koncernresultatr�kningen skall utvisa koncernens �rsresultat efter av� drag f�r redovisad vinstutdelning inom koncernen och efter avdrag eller till�gg f �r �kning eller minskning av internvinst under r�kenskaps�ret. Koncernbalansr�kningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansamlad f�rlust i koncernen efter avdrag f�r internvinster. Med in� ternvinst av ses moderf�reningens andel av vinst som uppkommit genom att en tillg�ng har �verl�tits inom koncernen, i den m�n inte tillg�ngen 1511 � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 d�refter �verl�tits till k�pare utanf�r koncernen eller tillg�ngen f�rbruk�t�' eller dess v�rde satts ned hos det f�retag inom koncernen som har f�rv�g vat tillg�ngen. Om det med h�nsyn till koncernens sammans�ttning eller andra s�rskil� da sk�l �r f�renat med synnerliga sv�righeter att vid koncer nredovisningen i visst h� nseende till�mpa f�rsta eller andra stycket, f�r de undantag g�ras som f�rh�llandena kr�ver. F�r s�dana undantag skall l�mnas en motiverad redog�relse i moderf�ren ingens f�rvaltningsber�ttelse. I f�rvaltningsber�ttelsen f�r en moderf�rening skall vidare i till �mpliga delar l�mnas s�dana upplysningar om koncernen som avses i 9 � andr a stycket 1, 2 och 7. Redog�relse skall l�mnas f�r vilka metoder och v�rde� ringsprinciper som har anv�nts vid uppr�ttandet av koncernredovisningen. Vidare skall uppges det belopp som av det fria egna kapitalet i konce rnen enligt �rsredovisningarna f�r f�retag inom denna skall f�ras �ver till b un� det eget kapital. Ett dotterf�retag skall i f�rva ltningsber�ttelsen eller, om f�retaget inte �r skyldigt att uppr�tta f�rvaltningsber�ttelse, i en bilag a till sin balansr�k� ning ange namnet p� moderf�reningen och i f� rekommande fall denn as moderf�rening. Moderf�reningen och dotterf�retaget skall vidare ange hur stor del av �rets ink�p och f�rs�ljningar som avser annat f�retag inom samma koncern. Uppgifter om koncernens lagerreserv skall tas in i koncernr edovisning� en, om koncernen �r av s�dan storlek som avses i 8 kap. 5 � tredje stycket. I s�dana fall skall till koncernredovisningen fogas en finansieringsanalys f�r koncernen. Del�rsrapport 12 � F�r f�rening som avses i 8 kap. 5 � f�rsta stycket och f�r moderf�r� ening i koncern som avses i 8 kap. 5 � tredje stycket skall minst en g� ng under vaije r�kenskaps�r som omfattar mer �n tio m�nader avges en s�rskild redovisning (del�rsrapport). Rapporterna skall avse f�reningens verksamhet fr�n r�kenskaps�rets b�rjan. Minst en rapport skall omfatta en period av minst h�lften och h�gst tv� tredjedelar av r�kenskaps�ret. Del�rsrapportema avges av styrelsen eller, om styrelsen best�mmer det, av verkst�llande direkt�ren. Rapporterna skall h�llas tillg�ngliga hos f�r� eningen f�r var och en som vill ta del av dem och genast s�ndas till den medlem som beg�r det. Del�rsrapporter som avses i f�rsta stycket tredje meningen skall senast tv� m�nader efter rapportperiodens utg�ng s�ndas in till l�nsstyrelsen. 13 � I del�rsrapporter skall �versiktligt redog�ras f�r verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt f�r investeringar och f�r�ndringar i likviditet och finansiering sedan f�reg�ende r�kenskaps�rs utg�ng. Vidare skall l�mnas beloppsuppgifter om oms�ttningen och resultatet f�re bo k� slutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r en ungef�rlig beloppsuppgift betr�ffande resultatet l�mnas. Be� st�mmelserna i 6 � f�rsta stycket och 9 � andra stycket 1 och 2 g� ller i till�mpliga delar i fr�ga om d el�rsrapport. Om en koncern � r av s�dan storlek som anges i 8 kap. 5 � tredje stycket, 1512 skall moderf�reningen i del�rsra pporterna, ut�ver uppgifter f�r moderf�rc- � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> nirigen, l�mna uppgifter f�r koncernen motsvarande vad som s�gs i f�rsta SFS 1987:667 stycket. Uppgifter om oms�ttning och resultat skall avse beloppen efter avdrag f�r interna poster inom koncernen och med h�nsyn tagen till intemvinsteliminering. 14 � Om s�rskilda hinder inte m�ter, skall i anslutning till uppgifter enligt 13 � �ven l�mnas motsvarande uppgifter f�r samma rapportperiod under det f�reg�ende r�kenskaps�ret. Begrepp och termer skall i m�jlig m�n �verensst�mma med dem som har anv�nts i den senast framlagda �rsredovisningen. 10 kap. �verskottsutdelning och annan anv�ndning av f�reningens egendom 1 � F�reningens medel f�r betalas ut till medlemmarna endast i form av �verskottsutdelning, �terbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap., utbe� talning vid neds� ttning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid f�reningens likvidation. Med �verskottsutdelning avses i denna lag 1. g ottg�relse i form av efterlikvider, �terb�ringar eller liknande som grundas p� r�relsens resultat utan att ha r�knats in i redovisade �rsresultat, och 2. utdelningar fr�n redovisade �rsresultat i form av medlems�terb�ring eller p� annat s�tt {vinstutd elning). Att sta dgarna skall inneh�lla best�mmelser om anv�ndningen av vinst och av beh�llna tillg�ngar vid f�reningens likvidation f�ljer av 2 ka p. 2 �. 2 � Vinstutdelning f�r inte �verstiga vad som i den fastst�llda balansr�k� ningen och, i fr�ga om m oderf�rening, i den fast st�llda koncembalansr�k- ningen f�r det senaste r�kenskaps�ret redovisas som f�reningens eller koncernens fria egna kapital med avdrag f�r 1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avs�ttas till bundet eget kapital ell er, i fr�ga om moderf�rening, det belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt �rsredovisningarna f�r f�retag inom denna skall f�ras �ver till det bundna egna kapitalet, och 2. belopp som annars enligt stadgarna skall anv�ndas f�r n�got annat �ndam�l �n utdelning till medlemmarna. Vinstutdelning, som ber�knas p� annat s�tt �n i f�rh�llande till den omfattning i vilken medlemmarna har deltagit i f�reningens verksamhet eller i �vrigt tagit denna i anspr�k, f�r fastst�llas till h�gst en r�nta f�r �r p� inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fastst�llda diskonto som g�llde vid r�kenskaps�rets utg�ng med till�gg av tre procent� enheter. 3 � Gottg�relser som avses i 1 � and ra stycket 1 f�r inte l�mnas i vidare m�n �n att f�reskriven avs�ttning kan g�ras till reservfonden. �verskottsutdelning f�r inte ske med s� stort belopp att utdelningen med h�nsyn till f�reningens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet lid eller st�llning i �vrigt st�r i strid med god aff�rssed. {I!? 4 � Gottg�relser och s�dan vinstutdelning som ber�knas i f�rh�llande till 1513 � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 den omfattning i vilken n�gon ha r deltagit i f�reningens verksamhet �vrigt tagit denna i anspr�k f�r l�mnas �ven till andra �n medlemmaK;^' �ven vinstutdelning av det slag som avses i 2 � andra stycket f�r ^ till innehavare av f�rlagsandelar. D�rvid g�ller inte den begr�nsning!fr�ga om utdelningens h�jd som anges d�r. 5 � F�reningsst�mman fattar beslut om �verskottsutdelning. Den far uppdra �t styrelsen att fatta beslut om gottg�relser. t 6 � Till reservfonden skall avs�ttas minst fem procent av den del ay f�reningens nettovinst f�r �ret som inte g�r �t f�r att t�cka en balanserad f�rlust. Vid avs�ttning till reservfonden skall till nettovinsten r�knas �ven gottg�relser. Uppg�r reservfonden till minst tjugo procent av det inbetalda insatskapitalet beh�ver s�dan avs�ttning till reservfond som avses i detta stycke inte ske, om summan av reservfonden och det inbetalda insatskapi� talet uppg�r antingen till minst fyrtio procent av nettov�rdet p� f�rening� ens tillg�ngar eller till minst s amma belopp som f�reningens skulder enligt balansr�kningen. Till reservfonden skall vidare avs�ttas det belopp som 1. medlem vid avg�ng ur f�reninge n inte far tillbaka av sina insatser, 2. f�rlagsandelsinnehavare inte far ut vid inl�sen av en f�rlagsinsats, 3. enligt stadgarna skall avs�ttas till reservfonden, 4. enligt beslut av f�reningsst�mman i �vrigt skall f�ras �ver fr�n det i balansr�kningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden. ^ Reservfonden far enligt beslut av f�reningsst�mman s�ttas ned endast f�r att t�cka s�dan f�rlust enligt den fastst�llda balansr�kningen som inte kan t�ckas av fritt eget kapital. Vid till�mpningen av f�rsta stycket skall belopp som i bala nsr�kningen har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner inte r�knas som skuld i den m�n det �verstiger det belopp under vilket posten enligt 7 � f�rs ta stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutf�stelse m. m. inte f�r nedbringas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer far medge eh f�rening eller vissa grupper av f�reningar undantag helt eller delvis fr�n best�mmelserna i f�rsta- tredje styckena, om det finns synnerliga sk�l till det med h�nsyn till arten av f�reningsverksamheten och �vriga omst�ndig� heter. .. O ' i 7 � Sker utbetalning till en medlem eller n�gon annan i strid mot denna lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han har erh�llit med r�nta be r�k� nad enligt 5 � r�ntelagen (1975; 635) fr�n det att utbetalningen erh�llits intill dess att h�gre r�nta skall betalas enligt 6 � r�ntelagen till f�ljd av 3 eller'4''� samma lag. Detta g�ller dock inte, om mottagaren hade sk�lig anledningatt anta att utbetalningen utgjorde laglig �verskottsutdelning. F�r den brist som uppkommer vid �terbetalningen ansvarar 13 kap. 1-4 �� de som har medverkat till att besluta om eller verk utbetalningen eller till att uppr�tta eller fastst�lla en oriktig balans som har legat till grund f�r beslutet. 15]4 8 � F�reningsst�mman f�r besluta om g�vor till allm�nnyttiga eller � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> med j�mf�rliga �ndam�l, om det med h�nsyn till �nd am�let, f�reningens SFS 1987:667 st�llning och omst�ndigheterna i �vrigt kan anses sk�ligt. Styrelsen f�r f�r s�dana �ndam�l endast anv�nda tillg�ngar som med h�nsyn till f�reningens st�llning �r av ringa betydelse. 11 kap. Likvidation och uppl�sning Frivillig likvidation 1 � F�reningsst�mman kan besluta att f�reningen skall tr�da i likvida� tion. Ett beslut om likvidation �r giltigt e ndast om samtliga r�stber�ttigade har f�renat sig om beslutet eller detta har fattats p� tv� p� varandra f�ljande f�reningsst�mmor och p� den senare st�mman bitr�tts av minst tv� tredjedelar av de r�stande. L�ngre g�ende villkor f�r att beslutet skall bli giltigt f�r f�reskrivas i stadgarna. Likvidationen intr�der omedelbart eller den senare dag som f�reningsst�mman beslutar. Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om det g�ller ett beslut enligt 19 � and ra stycket eller om det f�religger grund f�r tv�ngslikvidation enligt 3 eller 4 �. Vid lika r�stetal utg�rs st�mmans beslut av den mening som ordf�randen bitr�der. Ett beslut om likvidation enligt detta stycke har omedelbar verkan. 2 � Styrelsen skall genast till f�reningsst�mman h�nskjuta fr�gan huruvi� da f�reningen skall tr�da i likvidation, om det p� grund av intr�ffade f�rluster eller av annan orsak finns anledning att anta att f�reningens st�llning fortg�ende kommer att f�rs�mras s� att f�reningens skulder inte t�cks av tillg�ngarna. Tv�ngslikvidation 3 � Om antalet f�reningsmedlemmar g�r ned under det l�gsta antal som f�reskrivs i 2 kap. 1 �, skall st yrelsen snarast m�jligt till f�reningsst�mman h�nskjuta fr�gan huruvida f�reningen skall tr�da i likvidation. Intr�der inte ett tillr�ckligt antal medlemmar i f�reningen inom tre m�nader efter det att antalet ha r g�tt ned under det f�reskrivna l�gsta antalet, skall styrelsen, om inte st�mman beslutar att f�reningen skall tr�da i likvidation, hos r� tten ans�ka att f�reningen f�rs�tts i lik vidation. En s�dan ans�kan kan �ven g�ras av en styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, en revisor, en f�re� ningsmedlem eller en innehavare av f�rlagsandel. G�rs ans�kan enligt f�rsta stycket, f�rordnar r�tten att f�reningen skall tr�da i likvidation, om det inte under �rendets handl�ggning i f�rsta instans styrks att det f�reskrivna l�gsta medlemsantalet har uppn�tts. Om s tyrelseledam�terna underl�ter att fullg�ra vad som �ligger dem enligt f�rsta stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna underl�tenhet handlar p� f�reningens v�gnar solidariskt f�r de f�rpliktelser som uppkommer f�r f�reningen. Ett s�dant ansvar intr�der �ven f�r s�da� na medlemmar som , n�r likvidationsplikt f�religger enligt f�rsta stycket, med vetskap om likvidationsplikten deltar i beslut att forts�tta f�reningens verksamhet. Ansvarighet enligt denna paragraf g�ller dock inte f�r f�rplik� telser som uppkommer sedan likvidationsfr�gan har h�nskjutits till r� ttens pr�vning eller seda n ett tillr�ckligt antal medlemmar har intr�tt efter den 1515 tid som anges i f�rsta stycket. � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I SFS 1987:667 4 � R�tten skall f�rordna att f�reningen skall tr�da i likvid ation, om " i-: 1. likvidationsskyldighet f�religger enligt stad garna, r, 2. f�reningen efter en konkurs som avslutats med � verskott inte mcifi" f�reskriven tid har fa ttat beslut om likvidation enligt 19 �, 3. f�reningen s aknar till registret anm�ld beh�rig styrelse eller verkst�l� lande direkt�r som skall finn as enligt denna lag, eller 4. f�reningens verksamhet drivs p� ett s�tt som uppenbarligen inte' motsvarar de f�ruts�ttningar under vilka registrering har s kett. Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvida� tionsgrunden har upph�rt under �rendets handl�ggning i f�rsta instans. . Fr�gor om likvidation enligt f�rsta stycket pr�vas p� anm�lan av regi� streringsmyndigheten eller, i fall som avses i 1-3, p� ans�kan av styrelsen, styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, f�reningsmedlem eller inneha� vare av f�rlagsandel. I de fall som avses i f�rsta stycket 2 eller 3 pr�vas fr�gan �ven p� ans�kan av borgen�r eller av annan vars r�tt kan vara beroende av att det finns n�gon som kan f �retr�da f�reningen. F�rfarandet hos r�tten 5 � G�rs ans�kan eller anm�lan som avses i 3 eller 4 �, skall r�tten genast kalla f�reningen samt de f�reningsmedlemmar och borgen�rer som vill yttra sig i �rendet att inst�lla sig f�r r�tten p� en best�md dag, d� fr�gan om skyldighet f�r f�reningen att tr�da i likvidation skall pr�v as. Kallelsen skall delges f �reningen, om det kan ske p� annat s�tt �n enligt 15- 17 �� delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kung�ras genom r�ttens f�r� sorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tv� och h�gst fyra m�nader f�re inst�llelsedagen. 6 � Har s�kanden haft kostnader f�r delgivning eller kung�relse samt f�r expeditioner i e tt �rende enligt 3 el ler 4 �, skall kostnaderna betalas av f�reningens medel, om f�reningen f�rpliktas tr�da i likvidation eller om r�tten i ann at fall finner det sk�ligt. N�r anm�lan har gjorts av registre� ringsmyndigheten, skall dessa kostnader betalas av f�reningen eller, om f�reningen saknar tillg�ngar, av staten. Genomf�randet av likvidationen 7 � N�r f�reningsst�mman har fattat beslut om likvidation skall detta genom st �mmans f�rsorg genast anm�las till r� tten. Denna skall d�refter utan dr�jsm�l utse en eller flera likvidatorer. En domstol som fattar bes lut att f�reningen skall tr�da i likvidation skall samtidigt utse en eller flera likvidatorer. Likvidatorerna tr�der i styrels ens och verkst�llande direkt�� rens st�lle och har i uppgift att genomf�ra likvidationen. Om en f�rening som har tr�tt i likvidation saknar till registret anm�ld beh�rig likvidator, skall r�tten f�rordna en eller flera likvidatorer efter anm�lan av registreringsmyndigheten eller ans�kan av f�reningsmedlem, borgen�r eller annan vars r�tt kan vara beroende av att det finns n�gog som kan f�retr�da f�reningen. Likvidatorerna skall genast f�r registrering anm�la beslut om likvidation och f�rordnande av likvidator. Best�mmelserna i denna lag om styrelse och styre lseledam�ter till�mpas p� likvidatorerna, i den m�n inte annat f�ljer av detta kapitel. � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ett uppdrag att vara revisor upph�r inte genom att f�reningen tr�der i SFS 1987:667 likvidation. B est�mmelserna i 8 k ap. till�mpas under likvidationen. Revi� sionsber�ttelsen skall inneh�lla ett uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen on�digt f�rdr�js. 8 � I fr�ga om f�reningsst�mma under likvidationen skall best�mmelser� na i denna lag om f�reningsst�mma till�mpas, i den m�n inte annat f�ljer av detta kapitel. 9 � N�r f�reningen har tr�tt i likvidation skall styrelsen och verkst�llan� de direkt�ren genast avge en redovisning f�r sin f�rvaltning av f�reningens angel�genheter under den tid f�r vilken redovisningshandlingar inte f�rut har lagts fram p� f�reningsst�mma. Redovisningen skall l�ggas fram p� f�reningsst�mma s� snart det kan ske. Best�mmelserna om �rsredovisning och revisionsber�ttelse skall till�mpas. Om tiden �ven omfattar det f�reg�ende r�kenskaps�ret, skall en s�rskild redovisning avges f�r detta �r. I e n moderf�rening skall denna s�rskilda redovisning �ven omfatta koncernredovisning. 10 � Likvidatorerna skall genast s�ka kallelse p� f�reningens ok�nda borgen�rer. 11 � Likvidatorerna skall s� snart det kan ske genom f�rs�ljning p� offentlig auktion eller p� annat l�mpligt s�tt f�rvandla f�reningens egen� dom till pengar, i den m�n det beh�vs f�r likvidationen, samt betala f�reningens skulder. F�reningens r�relse f�r forts�ttas, om det beh�vs f�r en �ndam�lsenlig avveckling eller f�r att de anst�llda skall f� sk�ligt r�drum f�r att skaffa sig nya anst�llningar. Om r�tten har beslutat om likvidation enligt 4 � f�rsta stycket 4, far likvidatorerna inte utan s�rskilt tillst�nd av f�reningsst�mman avyttra f�reningens egendom p� annat s�tt �n genom f�rs�ljning p� offentlig auk� tion. Till dess att beslutet har vunnit laga kraft f�r likvidatorerna inte utan st�mmans samtycke vidta n�gra likvidations�tg�rder utan endast v�rda f�reningens egendom och bevaka dess angel�genheter. 12 � Likvidatorerna skall f�r varje r�kenskaps�r avge en �rsredovisning, som skall l�ggas fram p� den ordinarie f�reningsst�mman f�r godk�nnan� de. I fr�ga om likvidatorernas redovisning och dess behandling p� f�r� eningsst�mman till �mpas inte 7 kap. 4 � andr a stycket 1 och 2, 9 kap. 9 � andra stycket 7, 9 � tre dje och Q�rde styckena samt 10 och 11 �� . I balansr�kningen tas det egna kapitalet upp i en po st, varvid insatskapi� talet anges inom linjen och i f�rekommande fall delas upp p� medlemsin� satskapital och f�rlagsinsatskapital. Ingen tillg�ng f�r tas upp till ett h�gre v�rde �n den ber�knas inbringa efter avdrag f�r f�rs�ljningskostnaderna. Om en tillg�ng kan ber�knas inbringa ett v�sentligt h�gre belopp �n det v�rde som har tagits upp i balansr�kningen eller om f�r en skuld eller en likvidationskostnad kan ber�knas �tg� ett belopp som v�sentligt avviker fr�n den redovisade skul� den, skall vid tillg�ngs- eller skuldposten det ber�knade beloppet anges inom linjen. 1517 � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ts- SFS 1987:667 13 � N�r den i kallelsen p� ok�nda borgen�rer best�mda anm�lnitl^stl-' f; den har g�tt ut och alla k�nda skulder blivit beta lda, skall likvida tor�fh�' ' skifta f�reningens beh�llna tillg�ngar. Om n�got skuldbelopp �r tVi�tij^f eller inte f�rfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall s� mycket av f�reningens medel som kan beh�vas f�r denna betalning beh�llas och �terstoden skiftas. De f�reningsmedlemmar eller innehavare av f�rlagsandelar som vill klandra skiftet skall v�cka talan mot f�reningen senast tre m�nader efter det att slutredovisning lades fram p� f�reningsst�mman. Om en medlem eller innehavare av en f�rlagsandel inte inom fem �r efter det att slutredovisning lades fram p� f�reningsst�mman har anm�lt sig f�r att lyfta vad han erh�llit vid skiftet, har han f�rlorat sin r�tt till detta. Oih medlen �r ringa i f� rh�llande till d e skiftade tillg�ngarna, kan r�tten p� anm�lan av likvidatorema f�rordna att medlen skall tillfalla allm�nna arvs� fonden. I annat fall skall 16 � till�mpas. 14 � N�r likvidatorema har fullgjort sitt uppdrag, skall de s� snart de t kan ske avge en slutredovisning f�r sin f�rvaltning genom en f�rvaltnings� ber�ttelse som avser likvidationen i dess helhet. Ber�ttelsen skall �ven inneh�lla en redog�relse f�r skiftet. Till ber�ttelsen skall fogas redov is� ningshandlingar f�r hela likvidationstiden. Ber�ttelsen och redovisnings� handlingarna skall avl�mnas till r evisorerna. Dessa skall inom en m�nad d�refter avge en revisionsber�ttelse �ver slutredovisningen och f�rvalt� ningen under likvidationen. Efter det att revisionsber�ttelsen har avl�mnats till likvidatorema sk all dessa genast kalla f�reningsmedlemmama till en f�reningsst�mma f�r granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovis� ningshandlingar och revisionsber�ttelsen skall h�llas tillg�ngliga och s� n� das till med lemmar och innehavare av f�rlagsandelar enligt best�mmelser� na i 7 kap. 8 � fj�rde stycket samt l�ggas fram p� st�mman. F�reskrifterna i 7 kap. 4 � andra stycket 3 och tredje stycket om beslut p� f�reningsst�m� ma om ansvarsfrihet f�r styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren skall till�mpas p� likvidatorema. 15 � N�r likvidatorema har lagt fram slutredovisningen, �r f�reningen uppl�st. Detta f�rh�llande skall genast anm�las f�r registrering. En tiondel av samtliga r�stber�ttigade kan dock beg�ra hos likvidatorer- na att en f�reningsst�mma inkallas f�r att behandla fr�gan humvida talan skall v� ckas enligt 13 k ap. 5 �. D�rvid till�mpas 7 kap. 7 � andra mening� en. Om likvidatorema finner att f�reningen �r p� obest�nd och inte ka n betala likvidationskostnaderna, skall de ans�ka om att f�reningen f�rs�tts i konkurs. 16 � Om det efter f�reningens uppl�sning enligt 15 � visar sig att f�r� eningen har tillg�ngar eller om talan v�cks mot f�reningen eller det av n�gon annan orsak uppkommer behov av en likvidations�tg�rd, skall likvi� dationen forts�ttas. Detta skall genast anm�las av likvidatorema f�r regist� rering. Kallelse till f�rsta f�reningsst�mman efter �terupptagandet skall 1518 utf�rdas enligt stadgarna. D�rut�ver skall skriftliga kallelser s�ndas til l varje f�reningsmedlem vars postadress �r k�nd f�r f�reningen. S"* � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 � Om en f�rening har tr�tt i likvidation p� grund av f�reningsst�m- SFS 1987:667 mans beslut, kan st�mman sedan revisorerna har avgett yttrande besluta att likvidationen skall upph�ra och f�reningens verksamhet �terupptas. Ett s�dant beslut f�r dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation p� grund av denna lag eller stadgarna eller om utskiftning har �gt rum. N�r beslut enligt f�rst a stycket fattas, skall en styrelse samtidigt v�ljas. F�reningsst�mmans beslut om likvidationens upph�rande och val av styrelse skall likvidatorerna genast anm�la f�r registrering. Beslutet f�r inte verkst�llas f�rr�n registrering har skett. Om ett likvidationsbeslut som avses i 1, 3 eller 4 � har blivit upph�vt genom en dom ell er ett beslut av domstol som har vunnit laga kraft, skall likvidatorerna genast anm�la detta f�r registrering samt kalla till f�renings� st�mma f�r val av st yrelse. N�r likvidation har upph�rt enligt denna paragraf, skall 14 � till�mpas. Uppl�sning utan likvidation 18 � Om n�gon anm �lan r�rande f�reningen inte har kommit in till regi� streringsmyndigheten under de tio senaste �ren, skall denna p� l�mpligt s�tt unders�ka huruvida f�reningen har upph�rt med sin verksamhet. Om det d� inte framg�r att f�reningen fortfarande best�r, skall den avf�ras ur registret och �r d�rmed uppl�st. Uppkommer d�refter behov av likvida� tions�tg�rd, skall p� a ns�kan av den vars r�tt ber�rs en eller flera likvida- torer f�rordnas av r�tten. Kallelse till f�rsta f�reningsst�mman skall ske enligt 16 �. Konkurs och ackord 19 � Om en f�rening �r f�rsatt i ko nkurs och denna avslutas utan �ver� skott, �r f�reningen uppl�st n�r konkursen avslutas. Om det finns �verskott, skall f�reningsst�mman inom en m�nad fr�n det att konkursen avslutades besluta att f�reningen skall tr�da i lik vidation. Om inte ett s�dant beslut fattas g�ller 4 �. Var f�reningen i likvi dation n�r den f�rsattes i konkurs, skall likvida� tionen forts�ttas enligt 16 �, om konkursen avslutas med �verskott. 20 � Om en f�rening f�rs�tts i konkurs eller om f�rhandling om offentligt ackord inleds f�r f�reningen, skall konkursdomaren s�nda en underr�ttelse om beslutet till registreringsmyndigheten f�r registrering. Under konkursen f�retr�ds f�reningen som konkursg�lden�r av den styrelse och verkst�llande direkt�r eller de likvidatorer som finns vid konkursens b�ijan. �ven under konkursen g�ller dock best�mmelserna i denna lag om r�tt att avg�, om entledigande och om nytills�ttning. N�r en konkurs har avslutats eller en f�rhandling om offentligt ackord har avslutats p� annat s�tt �n genom konkurs, skall konkursdomaren genast f�r registrering underr�tta registreringsmyndigheten och i det f�rra fallet ange om n�got �verskott finns eller inte. Konkursdomaren skall �ven f�r registrering underr�tta registreringsmyndigheten n�r en �verr�tt genom beslut som vunnit laga kraft har upph�vt ett beslut att f�rs�tta f�reningen i konkurs eller att inleda f�rhandling om offentligt ackord. 1519 � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 12 kap. Fusion och inl�sen av aktier i dotteraktiebolag ^ ^ Fusion genom absorption ^ 1 � Genom ett avtal om fusion kan en ekonomisk f�rening (den �verj�-' t�nde f�reningen) g� upp i en annan ekonomisk f�rening (den �vertagande f�reningen). En s�dan fusion inneb�r att medlemmarna i den �verl�tande f�reningen blir medlemmar i den �vertagande f�reningen, att den �verl� tande f�reningen uppl�ses utan likvidation samt att dess tillg�ngar och skulder �vertas av den �vertagande f�reningen. Avtalet skall f�r att bli giltigt godk�nnas av f�reningsst�mman i den �verl�tande f�reningen. Fusion kan ske, trots att den �verl�tande f�reningen har tr�tt i likvida� tion. I ett s�dant fall skall likvidationen avslutas n�r tillst�nd till fu sionen enligt 6 � har reg istrerats. 2 � F�ljande handlingar skall h�llas tillg�ngliga f�r de r�stber�ttigade, f�reningsmedlemmarna och innehavarna av f�rlagsandelar i den �verl�tan� de f�reningen under minst en vecka f�re den f�reningsst�mma vid v ilken fr�gan om godk�nnande av fusionsavtalet skall behandlas samt l�ggas fram p� st�mman: 1. f�rslag till f�reningsst�mmans beslut, 2. fusionsavtalet, 3. en redog�relse av styrelsen i den �verl�tande f�reningen f�r de omst�ndigheter som kan vara av vikt vid bed�mningen av f�rslagets l�mp� lighet f�r f�reningen, 4. ett yttrande av revisorerna �ver styrelsens redog�relse enligt 3, samt 5. avskrift av den �vertagande f�reningens �rsredovisning f�r det senas� te r�kenskaps�ret, f�rsedd med anteckning om f�reningsst�mmans beslut r�rande f�reningens vinst eller f�rlust, samt avskrift av revisionsber�ttel� sen f�r samma r�kenskaps�r. Skall den �ve rl�tande f�reningens �rsredovisning inte behandlas p� den st�mma som anges i f�rsta stycket eller har den �vertagande f�reningens �rsredovisning f�r det senaste r�kenskaps�ret inte behandlats p� en st�m� ma i den f�reningen, skall i st�ll et f�r de handlingar som anges i f�rsta stycket 5 f�ljande handlingar h�llas tillg�ngliga och l�ggas fram p� de n f�rstn�mnda st�mman i enligh et med vad som anges i f�rsta stycket: 1. avskrift av f�reningens senaste �rsredovisning, f�rsedd med ante ck� ning om f�reningsst� mmans beslut r�rande f�reningens vinst eller f�rlust, samt avskrift av revisionsber�ttelsen f�r det �r �rsredovisningen avser, 2. en av f�reningens styrelse undertecknad redog�relse f�r h�ndelser av v�sentlig betydelse f�r f�reningens st�llning som har intr�ffat efter det a tt �rsredovisningen har avgetts, samt 3. ett av revisorerna avgivet yttrande �ver styrelsens redog�relse enligt 2. Handlingarna skall genast s�ndas till s�dan r�stber�ttigad, medlem eller innehavare av f�rlagsandel som beg�r det och uppger sin postadress. Fusion genom kombination 3 � Genom ett avtal om fusion kan tv� eller flera f�reningar (de �v erl�d t�nde f�reningarna) f�renas genom att bilda en ny f�rening (den �vertagan� de f�reningen). En s�dan fusion inn eb�r att medlemmarna i de � verl�tande 1520 ..tf � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> f�reningarna blir medlemmar i den nya f�reningen, att de �verl�tande SFS 1987:667 f�reningarna upp l�ses utan likvidation samt att deras tillg�ngar och skul� der �verl�s av den nya f�reningen. Avtalet skall f�r att bli gilti gt godk�n� nas av f�rening sst�mman i varje �verl�tande f�rening. Best�mmelserna i 1 � andra stycket skall d�rvid till�mpas. De handlingar som anges i 2 � f�rsta stycket 1 -4 och andra stycket 1 -3 skall uppr�ttas f�r vaije �verl�tande f�rening. De skall h�llas tillg�ngliga f�r de r�stber�ttigade, f�reningsmedlemmarna och innehavarna av f�rlags� andelar i respektive �verl�tande f�rening under minst en vecka f�re den f�reningsst�mma vid vilken fr�gan om godk�nnande av fusionsavtalet skall behandlas. Handlingarna skall genast s�ndas till s�dan r�stber�ttigad, medlem e ller innehavare av f�rlagsandel som beg�r det och uppger sin postadress. Handlingarna skall l�ggas fram p� st �mmorna. Fusionsavtalet skall inneh�lla ett f�rslag till stadgar f�r den nya f�r� eningen och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de �verl�tande f�reningarna go dk�nner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet med fusionsavtalets best�mmelser utse styrelse och revisorer i den nya f�r� eningen. Fusionsf�rfarandet 4 � Ett beslut om godk�nnande av fusionsavtal �r giltigt en dast om det har bitr�tts av s amtliga r�stber�ttigade eller har fattats p� tv� p� varandra f�ljande f�reningsst�mmor och p� den senare st�mman har bitr�tts av minst tv� tredjedelar av de r�stande. I stadgarna f�r f�reskrivas villkor som g�r l�ngre. En medlem i en �verl�tande f�rening som inte har samtyckt till fusionen, f�r s�ga upp sig till uttr�de ur f�reningen inom den tid och p� de villkor som anges i 7 ka p. 15 � tredje stycket. 5 � N�r fusionsavtalet har slutligt godk�nts av f�reningsst�mman skall det anm�las av f�reningen f�r registrering. Om detta inte har skett inom fyra m�nader fr�n st�mmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom lagakraft�gande beslut har avskrivit en s�dan anm�lan eller v�grat registrering av avtalet, har fr�gan om fusion fallit. Hinder mot registrering m �ter, om fusionen har f�rbjudits enligt konkur� renslagen (1982:729) eller om n�ringsfrihetsombudsmannen inte har beslu� tat att l�mna fusionen utan �tg�rd enligt 20 � f�r sta stycket konkurrens� lagen. 6 � Senast tv� m�nader efter det att avtalet om fusion har registrerats skall s�v�l �verl�tande som �vertagande f�reningar ans�ka om tillst�nd att verkst�lla avtalet. Ans�kan skall g�ras hos r�tten i den ort d �r den �verl� tande eller, vid fusion enligt 3 �, d en �vertagande f�reningens styrelse har sitt s�te. Vid ans�kningshandlingen skall fogas bevis att fusionsavtalet har registrerats och en f�rteckning �ver den eller de �verl�tande f�reningarnas k�nda borgen�rer med angivande av deras postadresser. R�tten skall kalla den eller de �verl�tande f�reningarnas borgen�rer, s�v�l k�nda som ok�nda, med f�rel�ggande f�r den som vill bestrida ans�kningen att senast viss dag skriftligen hos r�tten anm�la detta vid 1521 � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 p�f�ljd att han annars anses ha medgett ans�kningen. Kallelsen skall skyndsamt kung�ras genom r�ttens f�rsorg i Post- och Inrikes Tidningar. Kronofogdemyndigheten i orten och alla k�nda borgen�rer skall underr�t� tas s�rskilt genom r�ttens f�rsorg. Tillst�nd skall meddelas, om ans�kningen inte bestrids eller om dp borgen�rer som bestrider den f�r full betalning eller betryggande s�kerhet f�r sina fordringar. Om d en r�tt som tillkommer innehavare av pensions- fordran finns best�mmelser i 23 � andra stycket lagen (1967: 531) om tryg� gande av pensionsutf�stelse m. m. En borgen�r som samtidigt �r g�lden�r i samma r�ttsf�rh�llande skall inte tas upp i f�rteckningen �ver f�reningens k�nda borgen�rer. Han skall inte heller kallas av r�tten och har inte r�tt till betalning eller s�kerhet enligt tredje stycket. 7 � R�tten skall underr�tta �verl�tande f�renings registreringsmyndighet om ans�kan om tillst�nd att verkst�lla fusionsavtalet och om lagakraftvun- net beslut som har meddelats med an ledning av ans�kningen. N�r ett lagakraftvunnet beslut om tillst�nd att verkst�lla fusionsavtalet har registrerats, anses fusionen genomf�rd och �verl�tande f�rening upp� l�st. �verl�tande f�renings medlemmar blir d� medlemmar i den �verta� gande f�reningen, om inte upps�gning har skett enligt 4 � andra stycket. Samtidigt �verg�r �verl�tande f�renings tillg�ngar och skulder med undan� tag av skadest�ndsanspr�k enligt 13 kap. 1-3 �� till den �vertagande f�reningen. Registreringsmyndigheten skall f� rklara att fr�gan om fusion har fallit, om ans�kan om r�ttens tillst�nd inte har gjorts inom f�reskriven tid eller om r�tten genom lagakraftvunnet beslut har avslagit ans�kningen. �ven om en f�rening anses uppl�st enligt andra stycket, kan en tio ndel av samtliga r�stber�ttigade hos styrelsen p�kalla f�reningsst�mma f�r att behandla fr�gan huruvida talan skall v�ckas enligt 13 kap. 5 �. D�rvid till�mpas 7 kap. 7 � andra meningen. Om st�mman beslutar att v�cka talan, skall den samtidigt f�rordna att f�reningen skall t r�da i lik vidation. Betr�ffande genomf�randet av likvidationen till�mpas 11 kap. Likvidato- rerna beh�ver dock inte s�ka kallelse p� ok�nda borgen�rer. Fusion mellan en ekonomisk f�rening och ett liel�gt dotteraktieholag 8 � Om en ekonomisk f�rening �ger samtliga aktier i ett dotteraktiebolag, kan f�reningens och bolagets styrelser tr�ffa ett fusionsavtal som inneb�r att bolaget skall g� upp i f�rening en. Bolagets styrelse skall anm�la avtalet f�r registrering hos bolagets registreringsmyndighet. I fr�ga om det fortsatta fusionsf�rfarandet till�mpas 6 � samt 7 � f�rsta stycket, andra stycket f�rsta och tredje meningarna samt tredje stycket, Vad som s�gs d�r om �verl�tande f�rening skall i st�llet g�lla bolag et. Inl�sen av aktier i ett dotteraktieholag 9 � Om en ekon omisk f�rening sj�lv eller tillsammans med ett eller flera dotterf�retag �ger mer �n nio tiondel ar av aktierna med mer �n nio tion� delar av r�stetalet f�r samtliga aktier i ett dotteraktiebolag, har f�reningen r�tt att av de �vriga aktie�garna i bolaget l�sa in de �terst�ende aktierna. 1522 � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Den som har aktier som kan l�sas in har ocks� r�tt att f� dessa inl�sta av SFS 1987:667 f�reningen. En tvist huruvida r�tt eller skyldighet till inl�sen f�religger eller om l�senbeloppet pr�vas av tre skiljem�n. Om inte annat f�ljer av best�mmel� serna i de tta kapitel, g�ller i fr�ga om skiljem�nnen och f�rfarandet inf�r dem i till�mpliga delar vad som �r f�reskrivet i lagen (1929:145) om skiljem�n. Best�mmelserna i 18 � a ndra stycket n�mnda lag om den tid inom vilken skiljedomen skall meddelas g�ller dock inte. Kostnaderna f�r skiljemannaf�rfarandet skall b�ras av f�reningen, om inte skiljem�nnen p� s�rskilda sk�l �l�gger n�gon annan aktie�gare att helt eller delvis svara f�r dessa kostnader. Part som �r missn�jd med skiljedomen har r�tt att v�cka talan vid domstol inom sextio dagar fr�n det att han fick del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. R�tt domstol �r tingsr�tten i den ort d�r bolagets styrelse har sitt s�te. Har f�reningen f�rv�rvat st�rre delen av sina aktier i bolaget p� grund av att en vidare krets inbjudits att till f�reningen �verl�ta s�dana aktier mot viss ers�ttning, skall l�senbeloppet motsvara ers�ttningen, om det inte finns s�rskilda sk�l f�r annat. 10 � Vill en ekonomisk f�rening l�sa in aktier i ett dotteraktiebolag enligt 9 � men kan en �verenskommelse om detta inte tr�ffas, skall f�reningen hos bolagets styrelse skriftligen beg�ra att tvisten h�nskjuts till skiljem�n. F�reningen skall samtidigt uppge sin skiljeman. Om en beg�ran g�rs enligt f�rsta stycket, skall bolagets styrelse genast genom kung�relse i Po st- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstid� ningar som styrelsen best�mmer anmoda de aktie�gare mot vilka l�snings� anspr�ket riktas att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast tv� veckor fr�n kung�relsen. Anmodan skall �ven genom brev s�ndas till varje s�dan aktie�gare, om hans postadress �r k�nd f�r bolaget. Om inte samtliga aktie�gare, vilkas namn �r inf�rda i aktieboken och mot vilka l�sningsanspr�ket riktas, inom den f�reskrivna tiden har uppgett en gemensam skiljeman, skall bolagets styrelse beg�ra hos r�tten i den ort d�r styrelsen har sitt s�te att god man f�rordnas. Denne skall hos samma r�tt ans�ka om f�rordnande av en s�dan skiljeman och i tvis ten bevaka de fr�nvarande aktie�garnas r�tt. 11 � Aktie�garna �r skyldiga att till f�reningen �verl�mna sina aktiebrev med p�skrifter om �verl�telse, om en tvist om inl�sen enligt 9 � pr�vas av skiljem�n eller domstol och det �r ostridigt mellan part erna att det f�relig� ger l�sningsr�tt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har f�rklarats att s�dan r�tt f�religger utan att l�senbeloppet samtidigt har fastst�llts. Skyldighet att �verl�mna aktiebreven f�religger dock endast om f�reningen st �ller s�dan s�kerhet f�r kommande l�senbelopp j�mte r�nta som godk�nns av skiljem�nnen eller, om tv isten �r anh�ngig vid domstol, av domstolen. Aktie�garna har r�tt till sk�lig r�nta p� l�senbeloppet f�r tiden fr�n det att s�kerhet har st�llts till dess att l�senbeloppet f�rfaller till betalning. 12 � Om e tt fastst�llt l�senbelopp har erbjudits en aktie�gare utan att denne har �verl�mnat sina aktiebrev, skall f�reningen utan dr�jsm�l s�tta ]523 � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 ned l�senbeloppet enligt lagen (1927:56) om neds�ttning av pengar jios^] myndighet. F�reningen f�r inte g�ra f�rbeh�ll om r�tt att �terta det neds�trr ta beloppet. > 13 � F�reningen �r �gare till aktierna, om s�kerhet har st�llts enligt U � eller om neds�ttning har skett enligt 12 �, Innan aktiebreven har �verl�m� nats till f�reningen medf�r breven i s�dana fall endast r�tt f�r innehavaren att mot �verl�mnande av breven till f�reningen eller l�nsstyrelsen f� ut l�senbeloppet med r�nta. Om ett aktiebrev inte har �verl�mnats inom en m�nad fr�n det att f�reningen blev �gare till aktien, f�r det utf�rdas ett nytt aktiebrev som �r st�llt till f�reningen. Det nya aktiebrevet skall inneh�lla uppgift om att.det ers�tter det �ldre brevet. Om det �ldre brevet d�refter �verl�mnas till f�reningen, skall det i sin tur � verl�mnas till bolaget f�r att makuleras. 13 kap. Skadest�nd m. m. 1 � Om en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren upps�tligen eller av oaktsamhet skadar f�reningen d� han fullg�r sitt uppdrag, skall han ers�tta skadan. Detsamma g�ller n�r skadan tillfogas en f�reningsmedlem eller n�gon annan genom �vertr�delse ay denna lag eller stadgarna. 2 � En revisor �r ers�ttningsskyldig enligt d e grunder som anges i 1 � . Han ansvarar �ven f�r skada som upps�tligen eller av oaktsamhet orsakas av hans medhj�lpare. Om e tt revisionsbolag �r revisor, �ligger ers�ttningsskyldigheten detta bolag och den som �r huvudansvarig f�r revisionen. Om en sammanslut� ning eller ett revisionsorgan som avses i 8 kap. 4 � �r revisor, �ligger ers�ttningsskyldigheten den som har f�rr�ttat revisionen och den som h ar utsett honom. 3 � En f�reningsmedlem eller en r�stber�ttigad som inte �r medlem �r skyldig att ers�tta den skada som han genom att medverka till �vertr�delse av denna lag eller sta dgarna upps�tligen eller av grov oaktsamhet tillfogar f�reningen, en medlem eller n�gon an nan. 4 � Om n�gon �r ers�ttningsskyldig enligt 1-3 ��, kan skadest�ndet j�mkas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till handlingens besk affenhet, skadans storlek och omst�ndigheterna i �vrigt. Skall flera ers�tta samma skada, svarar de solidariskt f�r skadest�ndet i den m�n inte skadest�ndsskyldigheten har j�mkats f�r n�gon av dem enligt f�rsta stycket. Vad n�gon har utgett i skadest �nd f�r kr�vas tillbaka fr�n de andra efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till omst�ndigheterna. 5 � Talan om skadest�nd till f�reningen enligt 1-3 �� kan v�ckas, om vid en f�rening sst�mma majoriteten eller en minoritet best�ende av min st en tiondel av samtliga r�stber�ttigade har bitr�tt ett f�rslag om att v�cka skadest�ndstalan eller, s�vitt g�ller en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren, har r�stat mot ett f�rslag om att bevilja ansvarsfrihet. En 1524 uppg�relse om skadest�ndsskyldighcten kan tr�ffas endast av f�renings- � </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> st�mman och bara under f�ruts�ttning att inte en tiondel av samtliga SFS 1987:667 r�stber�ttigade r�star mot f�rslaget till uppg� relse. Om en f�reningsmed� lem f�r s kadest�ndstalan f�r f�reningens r�kning, kan n�gon uppg�relse inte tr�ffas utan ha ns samtycke. Talan om skadest�nd till f�reningen f�r f�ras av r�stber�ttigade som utg�r minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade. Om en r�stber�ttigad sedan talan har v�ckts avst�r fr�n talan, kan likv�l de �vriga fullf�lja denna. Den som ha r v�ckt talan svarar f�r r�tteg�ngskostnaderna men har r�tt till ers�ttning av f�reningen f�r den kostnad som t�cks av vad som har kommit f�reningen till godo genom r�tt eg�ngen. Talan f�r f�reningens r�kning mot en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren om skadest�nd p� grund av ett beslut eller en �tg�rd under ett r�kenskaps�r skall v�ckas senast ett �r fr�n det att �rsredovisningen och revisionsber�ttelsen f�r r�kenskaps�ret lades fram p� f�reningsst�mma. Har ett beslut fattats om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte f�ra skadest�ndstalan utan att det minsta antalet r�stber�ttigade som avses i f�rsta stycket r�stat mot beslutet eller har tiden f�r talan f�rsuttits enligt tredje stycket, kan trots detta talan enligt f�rsta eller andra stycket v�ckas, om det i �rsred ovisningen eller i revi sionsber�ttelsen eller p� n�got annat s�tt till f�reningsst�mman inte har l�mnats i v�sentliga h�nseenden riktiga och fullst�ndiga uppgifter om det beslut eller den �tg�rd som ligger till grund f�r talan. Skadest�ndstalan som grundas p� brott kan alltid f�ras av styrelsen. 6 � S�dan talan f� r f�reningens r�kning enligt 1-3 �� som inte grundas p� brott kan ej v�c kas mot 1. styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren sedan tre �r har f�rflu� tit fr�n utg�ngen av det r�kenskaps�r d� det beslut eller den �tg�rd, som ligger till grund f�r talan fattades eller vidtogs, 2. revisor sedan tre �r har f�rflutit fr�n det att revisionsber�ttelsen lades fram p� f�reningsst�mman eller yttrande som avses i denn a lag avgavs, 3. f�reningsmedlem eller r�stber�ttigad, som inte �r f�reningsmedlem, sedan tv� �r har f�rflutit fr�n det beslut eller den �tg�rd som ligger till grund f�r talan. F�rs�tts f�reningen i konkurs p� en ans�kan som gjorts innan den tid som anges i f�rsta stycket har g�tt ut, kan konkursboet f�ra talan enligt 1- 3 �� trots att frihet fr�n skadest�ndsansvar har intr�tt enligt 5 �. Efter utg�ngen av den n �mnda tiden kan en s�dan talan dock inte v�ckas senare �n sex m�nader fr�n f�rsta borgen�rssammantr�det eller, i mindre kon� kurs, fr�n konkursbeslutet. 14 kap. F�reningens firma 1 � En ekonomisk f�renings firma skall inneh�lla orden "ekonomisk" och "f�rening" eller f�rkortningen "ek. f�r." I firman f�r inte ordet "bolag"eller n�got annat som betecknar ett bolagsf�rh�llande tas in p� et t s�dant s�t t som kan leda till m issf�rst�ndet att ett bolag inne har firman. Firman skall tydligt skilja sig fr�n andra �nnu best�ende firmor som �r inf�rda i n�got av de f�reningsregister som avses i 15 kap. 1 �. Registre- 1525 � </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> J, SFS 1987:667 ringen av en f�renings firma g�ller f�r hela la ndet. I �vrigt finns best�lai melserom registreringen i firmalagen (1974: 156). Om f�reningens firma skall registreras p� tv� eller flera spr�k, skall varje' lydelse anges i stadgarn a. ' F�reningens styrelse kan anta bifirma. Best�mmelserna i f�rsta styck et g�ller �ven bifirma. Uttrycket ekonomisk f�rening eller f�rkortning d�rav far dock inte tas in i en bifirma. 2 � Skriftliga handlingar som utf�rdas f�r en f�rening b�r undertecknas med f�reningens firma. Har styrelsen eller n�gon annan st�llf�retr�dare f�r f�reningen utf�rdat en handling utan firmateckning och framg�r det inte av handlingens inneh�ll att den har utf�rdats p� f�reningens v�gnar, svarar de som har undertecknat handlingen solidariskt f�r f�rpliktelsen enligt hand� lingen. Detta g�ller dock inte, om 1. det framgick av omst�ndigheterna vid handlingens tillkomst att han d� lingen utf�rdades f�r f�reningen, samt 2. medkontrahenten har f�tt ett av f�reningen beh�rigen undertecknat godk�nnande av handlingen utan osk�ligt dr�jsm�l efter det att antingen en beg�ran om s�dant godk�nnande har framst�llts eller personlig ansvarighet har gjorts g�llande mot undertecknarna. 3 � Endast ekonomisk f�rening f�r i sin firma anv�nda uttrycket ekono� misk f�rening eller f�rkortning d�rav. I firmalagen (1974: 156) finns best�mmelser om f�rbud mot anv�ndning av firma och om h�vande av firmaregistrering. 15 kap. Registrering m. m. 1 � Registreringsmyndighet f�r en ekonomisk f�rening �r l�nsstyrelsen i det l�n d�r f�reningens styrelse enligt stadgarna har sitt s�te. Ett f�reningsregister skall f�ras hos registreringsmyndigheten f�r regist� reringar enligt denna lag eller andra f�rfattningar. Regeringen kan f�rordna att ett f�reningsregister skall f�ras gemensamt f�r tv� eller flera l�n. Vad som s�gs i denna lag om l�n g�ller �ven omr�de f�r vilket ett gemensamt f�reningsregister f�rs. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om avgifter i registrerings�renden enligt denna lag. 2 � Registreringsmyndigheten skall utan dr�jsm�l kung�ra i Post- och Inrikes Tidningar vad som inf�rs i f�reningsregistret med undantag f�r registrering av underr�ttelse enligt 11 kap. 20 �. En kung�relse som avser �ndring i ett f�rh�llande som tidigare har inf�rts i registret skall endas t ange �ndringens art. 3 � Det som enligt denna lag eller s�rskilda best�mmelser har blivit inf�rt i f�reningsr egistret skall anses ha kommit till tredje mans k�nnedom, om det enligt 2 � har kungjorts i Pos t- och Inrikes Tidningar och det inte av omst�ndigheterna framg�r att han varken k�nde till eller b orde ha k�nt till det som kungjorts. 1526 � </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Om en s�kande vid anm�lan f�r registrering inte har iakttagit vad SFS 1987:667 ��m �r f�reskrivet om anm�lan, skall han f�rel�ggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta r�ttelse. Detsamma g�ller, om registreringsmyndighe- t�n finner att ett beslut som anm�ls f�r registrering eller en handling som bifogas anm�lningen 1. inte har tillkommit i beh�rig ord ning, 2. till sitt inneh�ll strider mot denna lag eller annan f�rfattning eller stadgarna, eller 3. i n�got viktigare h�nseende har en otydlig eller vilseledande avfatt- ning. Om s�kanden inte r�ttar sig efter f�rel�ggandet, skall anm�lan avskri� vas. En underr�ttelse om denna p�f�ljd skall tas in i f�re l�ggandet. Finns det �ven efter det att yttrandet har avgetts n�got hinder mot registrering och har s�kanden haft tillf�lle att yttra sig �ver hindret, skall registrering v�gras, om det inte finns anledning att ge s�kanden ett nytt f�rel�ggande. Best�mmelserna i f�rsta stycket utg�r inte hinder mot registrering av ett beslut av f�reningsst�mman, om r�tten till talan mot beslutet har g�tt f�rlorad enligt 7 kap. 17 � andra stycket. Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen underr�tta f�reningen n�r registreringsmyndigheten fattar beslut enligt 11 kap. 18 �, 12 kap , 7 � tredje stycket eller 16 kap. 2 �. 5 � I firmalagen (1974:156) finns best�mmelserom avf�rande av en firma ur registret sedan en dom om h�vande av firmaregistreringen har vunnit laga kraft. 6 � Myndighets beslut i till st�nds�renden enligt 6 kap. 3 eller 4 8,8 kap. 3-5 �8, 9 kap. 6 8 eller 8 8 f�rsta stycket 1 eller 10 k ap. 6 8 femte stycket �verklagas till regeringen genom besv�r. Ett beslut av registreringsmyndigheten som inneb�r att anm�lan har avskrivits eller registrering har v�grats enligt 4 8 f�rsta och andra styckena �verklagas till kam marr�tten genom besv�r inom tv � m�nader fr�n beslu� tets dag. Detsamma g�ller ett beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 8 fl�rde stycket. L�nsstyrelsens beslut enligt denna lag �verklagas i �vriga fall till kam� marr�tten genom besv�r. 16 kap. Straff och vite 1 8 Till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r d�ms den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot 6 kap. 8 8 andra stycket andra meningen eller 9 8 f�rsta stycket andra eller tredje meningen. Till b�ter d�ms den som 1. upps�tligen eller av oaktsamhet underl�ter att f�ra medlemsf�rteck� ning eller h�lla s�dan f �rteckning tillg�nglig enligt 3 ka p. 6 8, eller 2. upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot 14 kap. 3 8 f�rsta stycket. I fall som a vses i 8 kap. 16 8 f�rsta st ycket skall inte f�lja an svar enligt 20 kap. 3 8 bro ttsbalken. 2 8 Registreringsmyndigheten kan vid vite f�rel�gga verkst�lla nde direk- 1527 � </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 t�ren eller styrelseledamot att fullg�ra skyldighet enligt denna lag �ll bf^, andra f�rfattningar att 1. till myndigheten s�nda in beh�riga redovisningshandlingar, revisions� ber�ttelser eller del�rsrapporter, samt 2. hos myndigheten g�ra beh�rig anm�lan f�r registrering. Ett f�rel�ggande enligt f� rsta stycket 2 f�r inte meddelas, om unde rl� tenheten att g�ra anm�lan medf�r att f�reningsst�mmans eller styrelsens beslut f�rfaller eller f �reningen blir skyldig att tr�d a i likvidation. Registreringsmyndigheten skall pr�va fr�gan om utd�mande av ett vite som har f�relagts enligt f�rsta stycket. F�reskrifterom ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lage n (1987:668) om inf�rande av lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar. P� regeringens v�gnar INGVAR CARLSSON STEN WICKBOM (Justitiedepartementet) P \ ,c � </div> </div>

Lag

SFS 1987:667

om ekonomiska f�reningar;

utkom fr�n trycket

den 28 juli 1987

utf�rdad den 11 juni 1987.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser
1 � En ekonomisk f�rening har till �ndam�l att fr�mja medlemmarnas

ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken m edlemmar�
na deltar

1. som konsumenter eller andra f�rbrukare,

2. som leverant�rer,
3. med egen arbet sinsats,
4. genom att begagna f�reningens tj�nster, eller

5. p� annat liknande s�tt.

F�r en ekonomisk f�rening �r utm�rkande att den uppfyller s�rskilda

villkor i fr�ga om r�tten till medlemskap, r�str�tt och �verskottsutdelning.

Om detta f�reskrivs i 3, 7 och 10 ka p.

2 � En ekonomisk f�rening skall registreras.

Sedan f�reningen har registrerats kan den f�rv�rva r�ttigheter och ikl�da

sig skyldigheter samt f�ra talan inf�r domstolar och andra myndigheter.

En f�rening som har till �ndam�l att fr�mja medlemmarnas ekonomiska

intressen genom annan ekonomisk verksamhet �n som avses i 1 � f� rsta
stycket kan inte f�rv�rva r�ttigheter eller ikl�da sig skyldigheter eller f�ra

talan inf�r dom stolar eller andra myndigheter, om inte annan lag medger

det,

3 � F�r en ekonomisk f�renings f�rpliktelser svarar endast f�reningens

tillg�ngar. I tillg�ngarna in r�knas insatser och avgifter som har f�rfallit till

betalning, �ven om de �nnu inte har betalts.

4 � �ger en ekonomisk f�rening s� m�nga aktier eller andelar i en svensk
eller utl�ndsk juridisk person att den har mer �n h�lften av r�sterna f�r
samtliga aktier eller andelar, �r den ekonomiska f�reningen moderf�rening

och den andra juridiska personen dotterf�retag. �ger ett dotterf�retag eller
�ger en moderf�rening och ett eller flera dotterf�retag tillsammans eller

' Prop. 1986/87: 7, LU 20, rskr. 172.

1489

�

SFS 1987:667

�ger flera dotterf�retag tillsammans s� m�nga aktier eller andelar i en

juridisk person som nyss har sagts, �r �ven sistn�mnda juridiska person

dotterf�retag till moderf�reningen.

Har en ekonomisk f�rening i annat fall p� grund av aktie- eller andelgin-

nehav eller avtal ensam ett best�mmande inflytande �ver en juridisk per�
son och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, �r den ekono�

miska f�reningen moderf�rening och den juridiska personen dotterf�retag.

Moderf�rening och dotterf�retag utg�r tillsammans en koncern.

2 kap. Bildandet av en ekonomisk f�rening

1 � En ekonomisk f�rening skall ha minst fem medlemmar. Antalet med�

lemmar far dock vara tre eller fyra, om minst tre medlemmar �r ekonomis�
ka f�reningar eller andra f�reningar som �r att anse som juridiska perso�

ner.

Medlemmarna skall anta stadgar samt v�lja styrelse och revisorer.

2 � F�reningens stadgar skall ange

1. f�reningens firma,
2. den ort i Sverige d�r f�reningens styrelse skall ha sitt s�te,
3. �ndam�let med f�reningens verksamhet och verksamhetens art,

4. den insats med vilken vaije medlem skall delta i f�reningen, hur

insatserna skall fullg�ras samt i vad m�n en medlem far delta i f�reningen
med insats ut�ver vad han �r skyldig att delta med,

5. f�r det fall att regelbundna eller p� s�rskilt beslut om uttaxering

beroende avgifter till f�reningen skall f�rekomma, avgifternas belopp eller

de h�gsta belopp till vilka de far best�mmas,

6. antalet eller l�gsta och h�gsta antalet styrelseledam�ter och revisorer

samt eventuella suppleanter, tiden f�r deras uppdrag samt, om n�gon av
dem skall utses p� annat s�tt �n som anges i denna lag, hur det i s� fall skall
ske,

7. f�r det fall att fullm�ktige enligt 7 kap. 12 � skall finnas, deras befo�

genhet, hur de skall utses och tiden f�r deras uppdrag,

8. inom vilken tid och hur f�reningsst�mma skall sammankallas samt hur

andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullm�ktiges k�n�

nedom,

9. vilka �renden som skall f�rekomma p� ordinarie st�mma,

10. vilken tid f�reningens r�kenskaps�r skall omfatta,
11. gru nderna f�r f�rdelning av f�reningens vinst samt hur man skal !

f�rfara med f�reningens beh�llna tillg�ngar n�r f�reningen uppl�ses, samt

12. f�r det fall att f�rlagsinsatser som avses i 5 ka p. skall f�rekomma,

vad som skall g�lla d�ro m.

3 � F�reningen skall anm�las f�r registrering senast sex m�nader efter

det att beslut fattades om att bilda den.

Om f �reningen enligt stadgarna eller enligt beslut som har fattats vid

sammantr�de med medlemmarna inte skall b�ija sin verksamhet f�rr�n

visst villkor har uppfyllts, r�knas tiden f�r anm�lan f�r registrering i st�llet

fr�n den tidpunkt d� villkoret �r uppfyllt. Registrering f�r inte ske f�re

denna tidpunkt.

�

Fr�gan om f�reningens bildande har fallit, om anm�lan f�r registrering

SFS 1987:667

inte skett inom den tid som anges i f�rsta eller andra stycket eller om

registreringsmyndigheten genom beslut som vunnit laga kraft har avskrivit

s�dan anm�lan eller v�grat registrering. Styrelseledam�terna svarar solida�

riskt f�r �terbetalningen av insatser eller avgifter j�mte uppkommen av�
kastning, med avdrag f�r kostnader p� grund av �tg�rder som avses i 4 �

f�rsta stycket.

4 � Utan hinder av 1 ka p. 2 � andra stycket f�r styrelsen f�re registre�

ringen f�ra talan i m�l r�ran de f�reningens bildande och �ven i �vrigt vid ta

�tg�rder f�r att erh�lla utfasta insatser eller avgifter.

Om en f�rpliktelse uppkommer genom en �tg�rd p� f�reningens v�gnar

f�re registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i �tg�rden
solidariskt f�r f�rpliktelsen. Vid registreringen �verg�r ansvaret p� f�r�

eningen, om f�rpliktelsen har tillkommit efter det att f�reningen bildats.

Har f�re registreringen ett avtal f�r f�reningen slutits med en medkon-

trahent som visste att f�reningen var oregistrerad kan denne, s�vida inte

annat f�ljer av avtalet, fr�ntr�da detta endast om fr�gan om f�reningens

bildande har fallit enligt 3 � tredje stycket. Om medkontrahenten inte
visste att f�reningen var oregistrerad, kan han fr�ntr�da avtalet innan

f�reningen har registrerats.

3 kap. F�reningens medlemmar m. m.

1 � En ekonomisk f�rening f�r inte v�gra n�gon intr�de som medlem, om

det inte finns s�rskilda sk�l f�r v�gran med h�nsyn till arten eller omfatt�
ningen av f�reningens verksamhet eller f�reningens syfte eller annan or�
sak.

Styrelsen skall pr�va en ans�kan om intr�de, om inte annat f�ljer av

stadgarna. I stadgarna f�r f�reskrivas att intr�desans�kan skall g�ras
skriftligen och att ans�kningshandlingen skall vara f�rsedd med s�kandens
bevittnade namnunderskrift.

2 � Den som genom bodelning, arv eller testamente har f�rv�rvat en

medlems andel har r�tt att efter anm�lan intr�da som medlem i f�reningen,

om inte annat f�reskrivs i stadgarna.

Anm�lan om intr�de skall, vid f�rv�rv av en avliden medlems andel,

g�ras senast sex m�nader efter d�dsfallet eller vid den senare tidpunkt d�
d�dsboets avg�ng ur f�reningen intr�ffar enligt 5 �.

I annat fall �n som s�gs i and ra stycket skall anm�lan g�ras senast sex

m�nader efter det att andelen vid bodel ning har lagts ut p� andra makens

lott. Ans�ker f�rv�rvaren inte om intr�de inom denna tid, skall medlem�

men d�rmed anses ha sagt upp sig till uttr�de. F�rv�rvaren har i s�dant fall

den r� tt som tillkommer en avg�ngen medlem enligt 4 kap. 1 �, med den
skyldighet som f�ljer av 4 kap. 2 �.

3 � Den som genom �verl�telse har f�rv�rvat en medlems andel skall

ans�ka om intr�de i f�reningen inom sex m�nader d�refter. Om han antas,
intr�der han som medlem i �verl�tarens st�lle. Ans�ker han inte om
intr�de inom f �reskriven tid eller avsl�s hans ans�kan, skall �verl�taren

1491

�

SFS 1987:667

d�rmed anses ha sagt upp sig till uttr�de. F�rv�rvaren har i s�dant fall iden
r�tt som tillkommer en avg�ngen medlem enligt 4 kap. 1 �, med den
skyldighet som f�ljer av 4 kap. 2 �.

4 � En medlem har r�tt att s�ga upp sig till uttr�de ur f�reningen. I
stadgarna f�r f�reslcrivas a tt en upps�gning skall g�ras skriftligen och att

upps�gningshandlingen skall vara f�rsedd med medlemmens bevittnade
namnunderskrift.

I stadgarna f�r �ven f�reskrivas att upps�gning inte f�r g�ras f�rr�n efter

viss tid, h�gst tv� �r, fr�n intr�det. Tiden f�r utstr�ckas till h�gst fem �r,

om registreringsmyndigheten medger det. F�reskrifter i stadgarna om att
upps�gning f�r g�ras f�rst efter en viss tid g�ller inte i fall som avses i
7 kap. 15 � tredje stycket och 12 kap. 4 � andra stycket.

En medlem f�r uteslutas ur f�reningen p� s�dan grund som anges i

stadgarna. F�reningsst�mman skall besluta om uteslutningen, om inte
annat f�reskrivs i stadgarna.

5 � Avg�ng ur f�reningen ske r, utom i fall som avses i 7 kap. 15 � tr edje

stycket och 12 kap. 4 � an dra stycket, vid utg�ngen av det r�kenskaps�r
som slutar n�st efter en m�nad eller den l�ngre tid, h�gst sex m�nader, som

har best�mts i sta dgarna, sedan medlemmen har sagt upp sig till uttr�de

eller uteslutits eller n�gon annan omst�ndighet som f�ranlett avg�ngen har
intr�ffat.

En medlem som har uteslutits ur f�reningen f�rlorar genast sin r�tt att

delta i �verl�ggningar Och beslut om f�reningens angel� genheter.

6 � Styrelsen skall f�ra en medlemsf�rteckning. Denna skall inneh�lla

uppgift om

1. v aije medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser

med vilket han delt ar i f�reningen,

2. det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt den se�

nast fastst�llda balansr�kningen, samt

3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utg�ngen av det r�k en�

skaps�r balansr�kningen avser har �terbetalats eller h�gst skall �terbetalas

enligt 4 kap. 1 och 3 �� och om tiden f�r �terbetalningarna.

Medlemsf�rteckningen kan best� av betryggande l�sblads- eller kortsys�

tem. Den kan ocks� f�ras med au tomatisk databehandling eller p� annat

liknande s�tt.

Medlemsf�rteckningen skall h�llas tillg�nglig hos f�reningen f�r var och

en som vill ta del av de n.

Vaije medlem har r�tt att p� beg�ran f� skriftlig uppgift av f�reningen

om sitt m edlemskap och om de insatser som han har betalt in.

4 kap. �terbetalning av medlemsinsatser

1 � N�r en medlem har a vg�tt har han r�tt att sex m�nader efter avg�ng�

en f� ut sina inbetalda medlemsinsatser. Beloppet f�r dock inte �verstiga

vad som bel�per p� honom i f�rh�llande till �vriga medlemmar av f�r�

eningens egna kapital enligt den balansr�kning som h�nf�r sig till tiden f�r

1492

avg�ngen. Vid ber�kningen av f�reningens egna kapital skall bortses fr�n

reservfonden, uppskrivningsfonden och f�rlagsinsatserna.

�

Den avg�ngne har vidare r�tt att i samma ordning som �vriga medlem-

SFS 1987:667

mar f� ut vad som bel�per p� honom av beslutad vinstutdelning.

Tr�der f�reningen i likvidation inom sex m�nader fr�n avg�ngen eller

meddelas inom samma tid beslut om att f�rs�tta f�reningen i konkurs, skall
den avg�ngnes r�tt att f� ut medlemsinsatser bed�mas enligt grunderna f�r
reglerna om skifte av f�reningens tillg�ngar.

En medlems r�tt enligt f�rstatredje styckena kan begr�nsas i stadgar�

na. Detta g�ller dock inte i s�dana fall som avses i 7 k ap. 15 � tredje

stycket eller 12 kap. 4 � andra stycket.

2 � Om f�reningen f�rs�tts i konkurs p� en ans�kan som har gjorts inom
ett �r fr�n en medlems avg�ng, �r denne skyldig att betala tillbaka vad han
har f�tt ut av sina medlemsinsatser i den m�n det beh�vs f�r att f�rening�
ens skulder skall kunna betalas.

3 � En medlem, som deltar i f�reningen med h�gre insatsbelopp �n han

�r skyldig att delta med, har r�tt att efter upps�gning f� ut �verskjutande

belopp utan a tt avg� ur f�reningen. Betr�ffande upps�gningen samt med�

lemmens r�tt att f� ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att betala
tillbaka vad han har f�tt ut till�mpas 1 och 2 �� samt 3 kap. 4 � f�rsta
stycket. Sexm�nadersfristen enligt 1 � skall d�rvid r�knas fr�n utg�ngen av

det r�kenskaps�r som sedan upps�gningen har gjorts slutar n�st efter en

m�nad eller den l�ngre tid, h�gst sex m�nader, som har best�mts i stadgar�
na.

5 kap. F�rlagsinsatser

1 � En ekonomisk f�rening kan i stadgarna f�reskriva att, ut�ver vad

som f�ljer av 2 kap. 2 � f�rsta stycket 4, kapital f�r tillskjutas genom
s�rskilda insatser (f�rlagsinsatser) och att s�dana insatser far tillskjutas
�ven av andra �n medlemmar.

F�rlagsinsatser f�r tillskjutas med h�gst ett s� stort belopp att summan

av gjorda f�r lagsinsatser efter tillskottet uppg�r till h�gst det belopp som
svarar mot summan av andra d� inbetalda insatser �n f�rlagsinsatser.

2 � I stadgarna kan tas in f�reskrifter om begr�nsningar i fr�ga om vem
som har r�tt att tillskjuta f�rlagsinsatser och genom �verl�telse f�rv�rva de

r�ttigheter som �r f�renade med f�rlagsinsatserna (f�rlagsandelar). F�r
redan gjorda insatser f�r inte inf�ras str�ngare begr�nsningar �n vad som

g�llde n�r insatsen gjordes.

F�rv�rv av f�rlagsandelar i strid mot f�reskrifter som avses i f�rsta

stycket �r ogiltiga.

3 � Om f�reningen uppl�ses och det vid uppl�sningen finns �verskott,

har innehavarna av f�rlagsandelar r�tt att s� l�ngt �verskottet r�cker f�

f�rlagsinsatserna inl�sta med be lopp motsvarande insatsernas storlek, in�

nan utbetalning sker f�r andra �ndam�l. Finns flera f�rlagsinsatser och

f�rsl�r inte �verskottet till full betalning av samtliga, skall �verskottet
f�rdelas p� insatserna i f�rh�llan de till deras storlek.

1493

�

SFS 1987:667

4 � F�r vaije f�rlagsinsats skall f�reningen utf�rda ett f�rlagsandels�
bevis. Beviset skall st�llas till viss man, till inne havaren eller till viss ma n
eller order och inneh�lla uppgift om

1. f�reningens firma,

2. nummer eller annan beteckning f�r beviset,

3. insatsens storlek,
4. den r�tt till utdelning som in satsen medf�r,

5. det s�tt p� vilket utdelning skall utbetalas och inl�sen ske,
6. f�reskrifter som avses i 2 � f�rsta stycket, samt
7. erinran enligt 2 � andra stycket.

F�rlagsandelsbeviset skall undertecknas av f�reningen. Styrelseledam��

ters eller firmatecknares namnteckning f�r �terges genom tryckning eller

p� liknande s�tt.

5 � I fr�ga om f�rlagsandelsbevis g�ller, om ej annat f�ljer av denna lag, i

till�mpliga delar vad som f�reskrivs i lagen (1936:81) om skuldebrev.

H�rvid j�mst�lls bevis som har st�llts till viss man med enkelt skuldebrev
och bevis till innehavaren eller till viss man eller order med l�pande

skuldebrev. Den som innehar ett f�rlagsandelsbevis st�llt till viss man eller
order och som enligt f�reningens p�skrift p� beviset �r �gare till f�rlagsan�
delen �r likst�lld med den som enligt 13 � andra stycket samma lag f�rmo�

das �ga r�tt att g�ra skuldebrevet g�llande. P�skrift p� beviset skall g�ras
endast om innehavaren styrker sitt f�rv�rv av den f�rlagsandel som bevi�
set avser.

6 � Styrelsen skall f�ra en f�rteckning �ver samtliga f�rlagsinsatser.

Denna kan best� av betryggande l�sblads- eller kortsystem eller f�ras med

automatisk databehandling eller p� annat liknande s�tt. F�rteckningen
skall inneh�lla uppgift om storleken p� vaije f�rlagsinsats, om tidpunkten

f�r vaije insats och om den r�tt till utdelning som insatsen medf�r. F�r�

teckningen skall h�llas tillg�nglig f�r var och en som vill ta del av den.

7 � Den som inn ehar en f�rlagsandel har r�tt att fa f�rlagsinsatsen inl�st

tidigast efter fem �r fr�n tillskottet, om han skriftligen s�ger upp beloppet
minst tv� �r i f�rv�g.

F�reningen f�r inl�sa en f�rlagsinsats tidigast efter fem �r fr�n tillskot�

tet, om f�reningen skriftligen s�ger upp beloppet minst sex m�nader i

f�rv�g.

Inl�sen enligt denna paragraf sker till d et belopp som utg�r insatsens

storlek enligt f�rlagsandelsbeviset. Beloppet f�r dock inte �verstiga vad
som av f�reningens egna kapital enligt den senast fastst�llda balansr�k�
ningen, utan anlitande av reservfonden eller uppskrivningsfonden, bel�per
p� andelen i f�rh�llande till �vriga f�rlagsinsatser. Om f�reningen f�rs�tts i
konkurs p� en ans�kan som g�rs inom e tt �r efter inl�sen, skall vad som

f�reskrivs i 4 kap. 2 � betr�ffande �terbetalning till�mpas i fr�ga om f�r �

lagsinsatsen.

6 kap. F�reningens ledning

1494

1 � En ekonomisk f�rening skall ha en styrelse med minst tre ledam �ter.

�

Styrelsen v�ljs av f�reningsst�mman, om det inte f�reskrivs i stadgarna

SFS 1987:667

att en eller flera styrelseledam�ter skall utses p� annat s�tt.

En styrelseledamots uppdrag g�ller f�r den tid som anges i sta dgarna.

Uppdragstiden f�r inte omfatta mer �n fyra r�kenskaps�r och skall best�m�
mas s� att uppdraget upph�r vid slute t av den ordinarie f�reningsst�mma

p� vilken styrelseval f�rr�ttas.

Vad som s�gs i denn a lag om sty relseledam�ter skall i till�mpliga delar

g�lla �ven suppleanter.

2 � Ett uppdrag som styrelseledamot upph�r i f�rtid, om ledamoten eller
den som har utsett honom beg�r det. Anm�lan om avg�ng skall g�ras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte �r vald p� f�reningsst�mma vill
avg�, �ven hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag upph�r i f�rtid eller hinder enligt 4 �

uppkommer f�r honom att vara styrelseledamot och det inte finns n�gon

suppleant som kan intr�da i hans st�lle, skall �vriga styrelseledam�ter

vidta �tg�rde r f�r att en ny styrelseledamot tills�tts f�r den �terst�ende
mandattiden. S�dana �tg�rder beh�ver dock inte vidtas, om den f�rutva�

rande ledamoten var arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1976:351)

om sty relserepresentation f�r de anst�llda i aktiebolag och ekonomiska
f�reningar. Skall ledamoten v�ljas p� f�reningsst�mma, kan utan hinder av
1 � f�rsta styck et valet anst� till n� sta ordinarie st�mma p� vilken styrel�
seval f�rr�ttas, om styrelsen �r beslutf�r med kvarst�ende ledam�ter och
suppleanter.

Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tills�ttas i annan

ordning �n genom val av f�reningsst�mman inte har utsetts, skall r�tten

f�rordna en ers�ttare p� ans�kan av en styrelseledamot, medlem, borgen�r
eller n�gon annan vars r�tt kan vara beroende av att det finns n�gon som

kan f�retr�da f�reningen.

3 � Styrelsen skall utse en verkst�llande direkt�r, om antalet anst�llda i
f�reningen under vart och ett av de tv� senaste r�kenskaps�ren i medeltal

har �verstigit 200. Ha r en verkst�llande direkt�r utsetts, f�r han kvarst� i
befattningen �ven om antalet anst�llda skulle komma att nedg� till 200 eller

ett l�gre tal. I en f�renings stadgar kan f�reskrivas att styrelsen �ven i
andra fall skall u tse en verkst�llande direkt�r.

Vad som s�gs i de nna lag om verkst�llande direkt�r skall i till�mpliga

delar g�lla �ven en suppleant f�r honom (vice verkst�llande direkt�r).

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer far i s�rskil�

da fall meddela undantag fr�n f�rsta stycket f�rsta meningen, om det finns
s�rskilda sk�l.

4 � Styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren skall vara svenska

medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen best�mmer i s�rskilda fall till�ter annat. Med svenskt
medborgarskap j�mst�lls medborgarskap i Dan mark, Finland, Island eller

Norge, No rdiska medborgare som �r bosatta i n�got av dessa l�nder kan

vara styrelseledam�ter, om minst halva antalet styrelseledam�ter �r bosat�
ta i Sverige. Den som �r omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseleda�
mot eller verkst�llande direkt�r.

1495

�

SFS 1987:667

Styrelseledam�terna skall vara medlemmar i f�reningen, om inte st�dr

garna i s�rskilt angivna fall till�ter annat. Den som enligt lag �r st�llf�f�tf�i
dare f�r en medlem eller, om en juridisk person �r medlem, den som �r
ledamot av styrelsen f�r den juridiska personen eller del�gare i denna f�f
dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i f�reningen, �ven om

stadgarna saknar f�reskrift om det.

5 � Styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren skall n�r de tilltr�

der sina uppdrag f�r inf�ring i a ktiebok anm�la sitt innehav av aktier i

aktiebolag inom samma koncern som f�reningen, om del inte har skett

dessf�rinnan. F�r�ndringar i aktieinnehavet skall anm�las inom en m�nad.

F�rsta stycket g�ller inte, om anm�lningsskyldighet f�religger enligt

lagen (1985: 571) om v� rdepappersmarknaden.

6 � Styrelsen svarar f�r f�reningens organisation och f�rvaltningen av
f�reningens angel�genheter. Verkst�llande direkt�ren skall ha hand om

den l�pande f�rvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styr el�

sen meddelar. Verkst�llande direkt�ren f�r dessutom utan styrelsens be�
myndigande vidta s�dana �tg�rder som med h�nsy n till omfattningen och

arten av f�reningens verksamhet �r av osedvanlig beskaffenhet eller st�r

betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan v�sentlig ol�genhet

f�r f�reningens verksamhet. I s�dana fall skall styrelsen s� snart som

m�jligt underr�ttas om �tg�rderna.

Styrelsen skall se till att organisationen betr�ffande bokf�ringen och

medelsf�rvaltningen �ven innefattar en tillfredsst�llande kontroll. Verk�

st�llande direkt�ren skall s�ija f�r att f�reningens bokf�ring fullg�rs i
�verensst�mmelse med lag och att medelsf�rvaltningen sk�ts p� ett be�

tryggande s�tt.

7 � Om en f�rening har blivit moderf�rening, skall styrelsen meddela
detta till dotterf�retagets ledning. Dotterf�retagets ledning skall l�mna
styrelsen f�r moderf�reningen de upplysningar som beh�vs f�r ber�kning�
en av k oncernens st�llning och resultatet av koncernens verksamhet.

8 � Inom s tyrelsen skall en av ledam�terna vara ordf�rande. Styrelsen

skall v�lja ordf�rande, om inte annat f�reskrivs i stadgarna eller har
beslutats av f�reningsst�mman. Vid lika r� stetal avg�rs valet genom lo tt-
ning. Verkst�llande direkt�ren f�r inte vara ordf�rande.

Ordf�randen skall se till att sammantr�den h�lls n�r det beh�vs. P�

beg�ran av en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren skall styrel�

sen sammankallas. Verkst�llande direkt�ren har, �ven om han inte �r
styrelseledamot, r�tt att n�rvara och yttra sig vid styrelsens sammantr�

den, om inte styrelsen best�mmer annat i ett s�rsk ilt fall.

Vid styrel sens sammantr�den skall det f�ras protokoll som underteck�

nas eller justeras av ordf�randen och den ledamot som styrelsen utser till

det. Styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren har r�tt att f� avvi�

kande mening antecknad till protokollet. Protokollen skall f�ras i nu mmer�

f�ljd och f �rvaras p� betryggande s�tt.

1495

9 � Styrelsen �r beslutf�r, om mer �n h�lften av hela antalet styrelseleda-

�

m�ter eller det h�gre antal som f�reskrivs i stadgarna �r n�rvarande.

SFS 1987:667

Beslut i ett �rende far dock inte fattas, om inte s�vitt m�jligt samtliga

styrelseledam�ter har f�tt tillf�lle att delta i �rendets behandling och erh�l�

lit tillfredsst�llande underlag f�r att avg�ra �rendet. Om en styrelseleda�
mot inte kan komma och det finns en suppleant som skall tr�da in i han s

st�lle, skall suppleanten beredas tillf�lle till det .

Om inte stadg arna f�reskriver en s�rskild r�stmajoritet, g�ller som sty�

relsens beslut den mening f�r vilken mer �n h�lften av de n�rvarande
r�star eller, vid lika r�stetal, den mening som ordf�randen bitr�der. �r

styrelsen inte fulltalig, skall de som r�star f�r beslutet dock utg�ra mer �n
en tredjedel av hela antalet styrelseledam�ter, om in te annat f�reskrivs i
stadgarna.

Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall

skrivas under av minst h�lften av hela antalet styrelseledam�ter.

10 � En styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren f�r inte handl�gga

fr�gor r�rande avtal mellan honom och f�reningen. Han f�r inte heller

handl�gga fr�gor om avtal mellan f�reningen och tredje man, om han i

fr�gan har ett v�sentligt intresse som kan vara stridande mot f�reningens.

Med avtal j�mst�lls r�tteg�ng eller annan talan.

11 � Styrelsen f�retr�der f�reningen och tecknar dess firma.

Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren

eller n�gon annan att f�retr�da f�reningen och teckna dess firma, om inte
ett f�rbud mot s�dant bemyndigande har tagits in i sta dgarna. I fr�ga om
den som inte �r styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r g�ller vad som
s�gs i 4 och 10 �� om verkst�llande direkt�r. Styrelsen kan f�reskriva att

r�tten att f�retr�da f�reningen och teckna dess firma f�r ut�vas endast av

tv� eller flera personer i f�ren ing. Ingen annan inskr�nkning far registre�
ras.

Styrelsen kan n�r som helst �terkalla ett bemyndigande som avses i

andra stycket.

12 � Verkst�llande direkt�ren har alltid r�tt att f�retr�da f�reningen och

teckna dess firma betr�ffande s�dana �tg�rder som enligt 6 � ankommer p�
honom.

13 � Styrelsen eller annan st�llf�retr�dare f�r f�reningen f�r inte f�reta

en r�ttshandling eller annan �tg�rd som �r �gnad att bereda en otillb�rlig
f�rdel �t en medlem eller n�gon annan till nackdel f�r f�reningen eller
annan medlem.

En st�llf�retr�dare f�r inte f�lja s�dana f�reskrifter av f�reningsst�m�

man eller annat f�reningsorgan som inte �r g�llande d�rf�r att de st�r i strid
med denna lag eller stadgarna.

14 � Har en st�llf�retr�dare �verskridit sin befogenhet n�r han f�retog

en r�ttshandling f�r f�reningen, g�ller inte r�ttshandlingen mot f�reningen,
om den mot vilken r�ttshandlingen f�retogs ins�g eller borde ha insett att
befogenheten �verskreds. Detsamma g�ller, om verkst�llande direkt�ren

d� han f�retog en r�ttshandling �verskred den beh�righet att vidta �tg�rder

I497

p� f�reningens v�gnar som tillkommer honom enligt 6 �.

�

SFS 1987:667

15 � F�r registrering skall f�reningen anm�la vem som har utsetts'till
styrelseledamot, verkst�llande direkt�r, suppleant eller firmatecknar�
samt deras postadress och personnummer. F�r registrering skall �verl
anm�las av vilka och hur f�reningens firma tecknas.

Anm�lan g�rs f�rsta g�ngen n�r f�reningen enligt 2 kap. 3 � anm�ls f�r

registrering och d�refter genast efter det att �ndring har intr�ffat i ett

f�rh�llande som har anm�lts eller skall anm�las f�r registrering enligt
f�rsta stycket. R�tt att g�ra anm�lan tillkommer �ven den som anm�lning�
en g�ller.

Om f�reningens postadress �ndras, skall f�reningen genast anm�la det

f�r registrering.

7 kap. F�reningsst�mman

1 � F�reningsmedlemmarnas r�tt att besluta i f�reningens angel�genhe�

ter ut�vas vid f�reningsst�mman.

Vaije medlem har en r�st, om inte annat anges i stadgarna.

Av 12 � framg�r a tt f�reningsst�mmans befogenheter kan helt eller del�

vis �verl�mnas �t s�rskilt valda fullm�ktige.

2 � En medlems r�tt vid f�reningsst� mman ut�vas av medlemmen pe r�
sonligen eller den som �r medlemmens st�llf�retr�dare enligt lag elle r
genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt.

Endast medlemmens make eller sambo eller annan medlem f�r vara

ombud, om inte annat anges i stadgarna. �r medlemmen en juridisk person
f�r denne f�retr�das av ombud som inte �r medlem, om inte annat anges i
stadgarna. Ingen far som ombud f�retr�da mer �n en medlem, om inte
annat anges i stad garna. Fullmakten g�ller h�gst ett �r fr�n utf�rdandet.

En medlem kan vid f�reningsst�mman medf�ra h�gst ett bitr�de. Endast

medlemmens make eller sambo eller annan medlem f �r vara bitr�de, om

inte annat anges i sta dgarna.

3 � En medlem f�r inte sj�lv eller genom ombud r�sta i fr�ga om

1. talan mot honom,

2. hans befrielse fr�n skadest�ndsansvar eller annan f�rpliktelse gent�

emot f�reningen, eller

3. talan eller befrielse som avses i i eller 2 betr�ffande annan, om

medlemmen i fr�gan har ett v�sentligt intresse som kan strida mot f�r�

eningens.

Best�mmelserna i f�rsta stycket om medlem g�ller �ven ombud f�r

medlem.

4 � Ordinarie f�reningsst�mma skall h�llas inom sex m�nader efter ut�

g�ngen av varje r�kenskaps�r. Vid s�dan st�mma skall styrelsen l�gga
fram �rsredovisningen och revisionsber�ttelsen samt, i moderf�rening,

koncernredovisningen och koncernrevisionsber�ttelsen.

Vid st�mman skall beslut fattas

I. om fastst�llelse av resultatr�kningen och balansr�kningen samt, i

moderf�rening, koncernresultatr�kningcn och koncernbalansr�kningen,

j49g

2. om dispositioner betr�ffande vinst elle r f�rlust enligt den fastst� llda

balansra'mingen.

�

3. om ansvarsfrihet �t styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�-

SFS 1987:667

ren, samt

4. i andra �renden som ankommer p� st�mman enligt denna lag e ller

stadgarna.

Beslut i en fr�ga som avses i andra stycket 1 -3 skall dock skjutas upp till

en fortsatt st�mma, om majoriteten eller en minoritet som best�r av minst
en tiondel av samtliga r�stber�ttigade beg�r det. S�dan st�mma skall h�llas

minst en och h�gst tv� m�nader d�refter. N�got ytterligare uppskov �r inte
till�tet.

5 � Extra f�reningsst�mma skall h�llas n�r styrelsen finner sk�l till de t.
S�dan st�mma skall �ven h�llas n�r det f�r uppgivet �ndam�l skriftligen

beg�rs av en revisor eller av minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade

eller det mindre antal som kan vara best�mt i stadgarna. Kallelse skall

utf�rdas inom Qorton dagar fr�n den dag d� s�dan beg�ran kom in till

f�reningen.

6 � En medlem har r�tt att f� ett �rende behandlat vid en f�reningsst�m�

ma, om han beg�r det i den ordning och inom den tid som kan vara
best�md i sta dgarna. Saknar stadgarna s�dana best�mmelser, skall med�

lemmen skriftligen framst�lla sin beg�ran hos styrelsen i s� god tid att
�rendet kan tas upp i kallelsen till st�mman. Den som har uteslutits ur

f�reningen saknar r�tt att f� �renden behandlade vid st�mman �ven om han
�nnu inte har avg�tt ur f�reningen.

7 � Styrelsen kallar till f�reningsst�mma. Om en st�mma som skall h�llas
enligt de nna lag, enligt stadgarna eller enligt ett st�mmobeslut inte sam�

mankallas i f�reskriven ordning, skall l�nsstyrelsen p� anm�lan av en

styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, en revisor eller n�gon r�stbe�

r�ttigad genast p� f�reningens bekostnad sammankalla st�mman i den

ordning som s�gs i 8 �.

8 � Kallelse till en f�reningsst�mma f�r utf�rdas tidigast fyra veckor f�re

st�mman. Kallelsen skall utf�rdas senast tv� veckor f�re ordinarie och en
vecka f�re extra st�mma, om inte stadgarna f�reskriver l�ngre tid. Om en

st�mma skjuts upp till en d ag som infaller senare �n fyra veckor efter det
att st�mman har inletts, skall kallelse utf�rdas till den fortsatta st�mman.
Om det enligt denna lag eller stadgarna kr�vs f�r att ett f�reningsst�mmo�

beslut skall bli giltigt att det fattas p� tv� st�mmor, f�r kallelse till den

senare st�mman inte utf�rdas innan den f�rsta st�mman har h�llits. I en

s�dan kallelse skall anges vilket beslut den f�rsta st�mman har fattat.

Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid

avs�ndas till varje medlem vars postadress �r k�nd f�r f�reningen, om

1. ordinarie f�reningsst�mma skall h�llas p� annan tid �n som f�reskrivs

i stadgarna, eller

2. f�reningsst�mma skall behandla fr�ga om
a) s�dan �ndring av stadgarna som avses i 15 � f�rsta eller andra stycket,
b) f�reningens f�rs�ttande i likvidation,
c) f�reningens uppg�ende i en annan f�rening genom fusion.
I kallelsen skall tydligt anges de �renden som skall f�rekomma p�

1499

�

SFS 1987:667

st�mman. Om st�mman skall behandla ett �rende om f�reningens uppg��ft!-''
de i en annan f�rening genom fusion eller ett �rende om f�reningens,
f�rs�ttande i likvidation, skall f�rslaget och grunden f�r detta anges i

kallelsen. Om ett �rende avser �ndring av stadgarna, skall det huvudsakli�

ga inneh� llet av f�rslaget till �ndringen anges i kallelsen. Ett fullst�ndigt
f�rslag till stadge�nd ringen skall efter det att kallelse har utf�rdats h�llas

tillg�ngligt f�r medlemmarna hos f�reningen och genast s�ndas till med�
lemmar som beg�r det och uppger sin postadress.

Under minst en vecka f�re den st�mma som avses i 4 � skall redov is�

ningshandlingarna och revisionsber�ttelsen eller avskrifter d�rav h�llas

tillg�ngliga f�r medlemmarna och innehavarna av f�rlagsandelar hos f�r�
eningen och genast s�ndas till medlemmar och innehavare av f�rlagsandel
som beg�r det.

9 � Om best�mmelser i denna lag eller stadgarna r�rande kallelse till
f�reningsst�mma eller tillhandah�llande av handlingar har �sidosatts i ett

�rende, f�r st�mman inte besluta i �rendet utan samtycke av alla med lem�

mar som ber�rs av felet. St�mman f�r dock �ven utan s�dant samtycke

avg�ra ett �rende som inte har tagits upp i kallelsen, om �rendet enligt
stadgarna skall f�rekomma p� st�mman eller omedelbart f�ranleds av ett
annat �rende som skall a vg�ras. Den f�r ocks� besluta att extra f�renings�
st�mma skall sammankallas f�r behandling av �rendet.

10 � F�reningsst�mman �ppnas av styrelsens ordf�rande eller av den

som styrelsen har utsett. Ordf�rande vid f�reningsst�mma utses av st�m �

man. I stadgarna kan dock best�mmas vem som skall �ppna f�renings�

st�mman och vara ordf�rande vid st�mman.

St�mmans ordf�rande skall, om det beh�vs, uppr�tta en f�rteckning

�ver n�rvarande medlemmar, ombud och bitr�den (r�stl�ngd). Uppgift om

medlemmarnas r�str�tt skall l�mnas i r�stl�ngden, om det f�rekommer

olika r�str�tt bland medlemmarna. Sedan r�stl�ngden har godk�nts av
st�mman, skall den till�mpas till de ss att st�mman beslutar om �ndri ng.

Uppskjuts st�mman till en senare dag �n n�stf�ljande vardag, skall en ny

r�stl�ngd uppr�ttas om det beh�vs.

Ordf�randen skall s�ija f�r att det f�rs protokoll vid st�mman. I fr�ga

om protokollets inneh�ll g�ller

1. att r�stl�ngden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet,

2. att st�mmans beslut skall f�r as in i p rotokollet, samt
3. om r�stnin g har skett, att resultatet skall anges i proto kollet.
Protokollet skall undertecknas av ordf�randen och minst en justeri ngs�

man som utses av st�mman. Senast tre veckor efter st�mman skall det

justerade protokollet h�llas tillg�ngligt hos f�reningen f�r medlemmarna
och innehavarna av f�rlagsandelar. Protokollen skall f�rvaras p� betr yg�
gande s�tt.

11 � Styrelsen och verkst�llande direkt�ren skall, om n�gon medlem

beg�r det och styrelsen finner att det kan ske utan v�sentlig nackdel f� r

f�reningen, p� f�reningsst�mman l�mna upplysningar om f�rh�llanden

som kan inverka p� bed�mningen av f�reningens �rsredovisning och dess

1500

st�llning i �vrigt eller av ett �rende p� st�mman. Ing�r f�reningen i en

�

koncern, avser upplysningsplikten �ven f�reningens f�rh�llande till andra

SFS 1987: 667

koncernf�retag samt, om f�reningen �r moderf�rening, koncernredovis�
ning liksom s�dana f�rh�llanden som kan inverka p� bed�mningen av

dotterf�retagens st�llning.

Kan en beg�rd upplysning l�mnas endast med st�d av uppgifter som inte

�r tillg�ngliga p� st�mman, skall upplysningen inom tv� veckor d�refter

h�llas skriftligen tillg�nglig hos f�reningen f�r medlemmarna samt �ver�

s�ndas till vaije medlem som har beg�rt upplysningen.

Finner styrelsen att en beg�rd upplysning inte kan l �mnas till medlem�

marna utan v�sentlig nackdel f�r f�reningen, skall upplysningen i st�llet p�
medlemmens beg�ran l�mnas till f�re ningens revisorer inom tv� veckor

d�refter. Revisorerna skall inom en m�nad efter st�mman till styrelsen

skriftligen yttra sig om huru vida den beg�rda upplysningen har l�mnats till

dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha f�ranlett
�ndring i revisionsber�ttelsen eller, betr�ffande moderf�rening, i koncern�

revisionsber�ttelsen, liksom huruvida upplysningen i �vrigt ger anledning
till erinran. Om s� �r fallet, skall �ndringen eller erinringen anges i ytt ran�
det. Styrelsen skall h�lla revisorernas yttrande tillg�ngligt ho s f�reningen

f�r medlemmarna samt �vers�nda yttrandet i avskrift till varje medlem

som har beg�rt upply sningen.

12 � I stadgarna f�r best�mmas att f�reningsst�mmans befogenheter

skall helt eller delvis ut�vas av s�rskilt valda fullm�ktige.

En fullm�ktig f�r inte v�ljas f�r l�ngre tid �n tre �r. Till fullm�ktig f�r

utses endast medlemmar i f�reningen eller n�gon som utan att vara med�

lem enligt 6 kap. 4 � andra stycket �nd� kan v�ljas till styrelseledamot.

Ett fullm�ktigsammantr�de anses som en f�reningsst�mma. I fr�ga om

fullm�ktig g�ller best�mmelserna i 1 -11 �� om f�reningsmedlem. Dock f�r
en fullm�ktig inte r�sta genom ombud.

Ang�ende beslut av fullm�ktige i �mnen som avses i 15 � eller i 12 kap.

4 � skall medlemmarna underr�ttas p� det s�tt som stadgarna f�reskriver.

�ven om fullm�ktige har utsetts, har f�reningsmedlemmarna s�dan r�tt

som avses i 6 �, 8 � fj�rde stycket och 10 � fj�rde stycket andra meningen.

13 � F�reningsst�mmans beslut utg�rs av den mening som har f�tt mer
�n h�lften av de avgivna r�sterna eller, vid lika r�stetal, den mening som
ordf�randen b itr�der. Vid val an ses den vald som har f�tt de flesta r�ster�

na. Vid lika r�stetal av g�rs valet genom lottning, om inte annat beslutas av

st�mman innan valet f�rr�ttas.

F�rsta stycket g�ller inte, om annat f�ljer av denna lag eller f�reskrivs i

stadgarna. Betr�ffande beslut som avses i 14 och 15 �� kan dock i stadgar�

na endast f�reskrivas villkor som g�r l�ngre �n som anges i dessa paragra�

fer.

14 � Beslut att �ndra stadgarna fattas av f�reningsst�mman. Beslutet �r
giltigt, om samtliga r�stber�ttigade i f�reningen har f�renat sig om det.

Beslutet �r �ven giltigt, om det har fattats p� tv� p� varandra f�ljande

st�mmor och p� den senar e st�mman bitr�tts av minst tv � tredjedelar av de

r�stande eller den st�rre majoritet som kr�vs enligt 15 �.

Har i stadgarna tagits in ytterligare villkor f�r �ndring av stadgarna,

1501

g�ller det villkoret.

�

SFS 1987:667

Om enligt e n f�reskrift i stadgarna en viss best�mmelse inte f�r �ndras'

utan regeringens tillst�nd, f�r inte heller en s�dan f�reskrift �ndras utan'
regeringens tillst�nd, om f�reskriften har tagits in i sta dgarna p� grund:avs

lag eller annan f�rfattning eller efter regeringens medgivande.

j. ,

Ett beslut om �ndring av stadgarna skall genast anm�las f�r registrering.

Beslutet f�r inte verkst�llas f�rr�n registreringen har skett.

Beslut som inneb�r neds�ttning av medlemsinsatsernas belopp eller

annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna f�r inte

verkst�llas f�rr�n ett �r har f�rflutit efter registreringen.

15 � Ett beslut om s�dan �ndring av stadgarna som inneb�r att en med�

lems f�rpliktelse att erl�gga insatser eller avgifter till f�reningen �kas eller
att hans r�tt till � rsvinst inskr�nks �r giltigt, om beslutet p� den senare
st�mman enligt 14 � har bitr�tts av minst tre Q�rdedelar av de r�stande.

Ett beslut om s�dan �ndring av stadgarna som inneb�r att en medlems

r�tt till f�renin gens beh�llna tillg�ngar vid dess uppl�sning inskr�nks �r
giltigt, om beslutet p� den senare st�mman enligt 14 � har bitr�tts av
samtliga r�stande. Detsamma g�ller, om �ndringen inneb�r inskr�nkning i
en medlems r�tt att �terf� insats enligt 4 kap. 1 eller 3 � eller inneb�r att en

medlems uttr�de ur f�reningen f�rsv�ras och �ndringen skall g�lla �ven

dem som var medlemmar i f�reningen n�r fr�gan avgjordes.

Ett beslut om �ndring av stadgarna i de h�nseenden som avses i f�rsta

och andra styckena f�r inte till�mpas mot en medlem som inte har sam�

tyckt till �ndringen och som s�ger upp sig till uttr�de ur f�reningen inom en

m�nad fr�n det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av

fullm�ktige, fr�n det att medlemmen underr�ttades om beslutet. I ett
s�dant fall f�r medlemmen, oavsett vad stadgarna f�reskriver, uttr�da ur
f�reningen vid den utg�ng av ett r�kenskaps�r som infaller n�st efter en

m�nad efter upps�gningen. Vid uttr�det har medlemmen den r�tt som

enligt 4 ka p. 1 � f�rsta och andra styckena tillkommer en avg�ende med�
lem.

16 � F�reningsst�mman f�r inte fatta beslut som �r �gnade att bereda

otillb�rlig f�rdel �t en medlem eller n�gon annan till nackdel f�r f�reningen
eller annan medlem.

17 � Om e tt beslut av f�reningsst�mman inte har kommit till i beh� rig

ordning eller i �vrigt strider mot denna lag eller mot stadgarna, kan talan
mot f�reningen om a tt beslutet skall upph�vas eller �ndras f�ras av f�re�
ningsmedlemmar, innehavare av f�rlagsandelar, styrelsen, styrelseleda�
m�ter eller verkst�llande direkt�ren.

Talan skall v�ckas inom tre m�nader fr�n dagen f�r beslutet. V�cks inte

talan inom den na tid, �r r�tten till talan f�rlorad.

Talan f�r v�ckas senare �n vad som s�gs i andra sty cket, n�r

1. beslutet �r s�dant att det inte lagligen kan fattas ens med alla medlem�

marnas samtycke,

2. samtycke till bes lutet kr�vs av alla eller vissa medlemmar och s�d ant

samtycke inte har getts, eller

3. kallelse till st�mm an inte har skett eller de best�mmelser om kallelse

j^Q2

som g�ller f�r f�reningen har eftersatts i n�got v�sentligt avsee nde.

�

En dom varigenom f�reningsst�mmans beslut upph�vs eller �ndras g�l-

SFS 1987:667

ler �ven f�r medlemmar och innehavare av f�rlagsandelar som inte har f�rt
talan. R�tten kan �ndra f�reningsst�mmans beslut endast om det kan

fastst�llas vilket inneh�ll beslutet r�tteligen borde ha haft. �r f�renings�

st�mmans beslut s�dant som enligt denna lag skall anm�las f�r registrering,
skall r�tten underr�tta registreringsmyndigheten f�r registrering, om beslu�
tet har upph�vts eller �ndrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller
r�tten genom beslut under r�tteg�ngen har f�rordnat att f�reningsst�m�
mans beslut inte f�r verkst�llas.

18 � Om styrelsen vill v�cka talan mot f�reningen, skall styrelsen sam�

mankalla en f�reningsst�mma f�r val av st�llf�retr�dare att f�ra f�rening�

ens talan i tvisten. St�mning delges med den valde st�llf�retr�daren.

Ett f�rbeh�ll i stadgarna att tvister mellan f�reningen och styrelsen,

styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, likvidator, f�reningsmedlem,
innehavare av f�rlagsandel eller r�stber�ttigad som inte �r medlem skall

h�nskjutas till skiljem�n har s amma verkan som ett skiljeavtal. Om styrel�

sen beg�r skiljemannaf�rfarande mot f�reningen, till�mpas f�rsta stycket.
�r det fr�ga om en klandertalan av styrelsen mot f�reningsst�mmans
beslut �r r�tten till talan inte f�rlorad enligt 17 � andra stycket, om styrel�
sen inom den klandertid som anges d�r har kallat till f �reningsst�mma
enligt f�rsta stycket.

8 kap. Revision och s�rskild granskning

1 � En ekonomisk f�rening skall ha minst en revisor. Revisorerna v�ljs

av f�reningsst�mman, om det inte f�reskrivs i stadg arna att en eller flera
revisorer skall utses p� annat s�tt.

En revisors uppdrag g�ller f�r den tid som anges i stadgarna. Om

uppdraget inte skall g�lla tills vidare, skall uppdragstiden best�mmas s� att

uppdraget upph�r vid s lutet av den ordinarie f�reningsst�mma p� vilken
re visors val f�rr�ttas.

Den som har utsetts till revisor skall omedelbart underr�ttas om det. Har

revisorn valts p� f�reningsst�mma �r styrelsen skyldig att s�ija f�r under�
r�ttelsen. I annat fall ligger skyldigheten p� den som har tillsatt revisorn.

F�reningsst�mman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Best�m�

melserna i de nna lag om revisorer g�ller i till�mpliga delar om revisors�

suppleanter.

2 � Varje r�stber�ttigad har r�tt att f�resl� att det hos l�nsstyrelsen

p�kallas att en revisor (medrevisor) utses att delta i revisionen tillsa mmans
med de �vriga revisorerna. F�rslaget skall framst�llas p� en f�renings�

st�mma d�r revisorsval skall ske eller d�r f�rslaget enligt kallelsen till
st�mman skall behan dlas. Om f�rslaget har bitr�tts av minst en tiondel av
samtliga r�stber�ttigade eller en tredjedel av de p� st�mman n�rvarande

r�stber�ttigade, skall styrelsen inom en vecka g�ra framst�llning hos l�ns�

styrelsen om att en medrevisor utses. F�rsummas detta f�r varje r�stber�t�
tigad g�ra s�dan framst�llning. Medrevisorn skall tj�nstg�ra f�r tiden till
och med ordinarie f�reningsst�mma under n�sta r�kenskaps�r.

Innehavare av f�rlagsandelar kan beg�ra hos styrelsen att en medrevisor

I503

�

SFS 1987:667

utses. Beg�rs detta av innehavare som f�retr�der f�rlagsinsatser till ett

sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda

insatskapitalet, skall styrelsen senast inom tv� m�nader g�ra framst�llning

hos l�nsstyrelsen om att en medrevisor utses. F�rsummas detta f�r vaije

innehavare av en f�rlagsandel g�ra s�dan framst�llning.

3 � Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige,

om inte regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer i s�r�
skilda fall till�ter annat. Den som �r auktoriserad eller godk�nd revisor
beh�ver dock inte vara svensk medborgare. Den som �r omyndig, i kon �
kurs eller underkastad n�ringsf�rbud f�r inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och

ekonomiska f�rh�llanden som med h�nsyn till arten och omf�nget av
f�reningens verksamhet fordras f�r uppdragets fullg�rande.

Till revisor kan utses �ven ett auktoriserat eller ett godk�nt revisionsbo�

lag. Vid till�mpningen av best�mmelserna i detta kapitel likst�lls ett aukto�

riserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godk�nt revisions�

bolag med godk�nd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till
styrelsen f�r den f�rening som revisionen avser anm�la vem som �r huvud�

ansvarig f�r revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revi�

sionsbolag vara auktoriserad revisor och i ett godk�nt revisionsbolag auk�
toriserad eller godk�nd revisor. Best�mmelserna i 7 och 15 �� till�mpas p�
den huvudansvarige.

Till revisor i dotterf�retag b�r utses minst en av moderf�reningens

revisorer, om det kan ske.

4 � Om det hos en sammanslutning med �ndam�l att ha hand om gemen�
samma uppgifter f�r f�reningar finns ett s�rskilt revisionsorgan, far
sammanslutningen eller, om revisionsorganet �r en juridisk person, denna
utses till revisor. Den som s�lunda har tillsatts som revisor skall utse en f�r
uppdraget l�mpad person att f�rr�tta revisionen. I fr�ga om honom g�ller i

till�mpliga delar vad som s�gs i denna lag om re visor.

F�religger fall som avses i 5 � f�rs ta eller tredje stycket, f�r regeringen

eller den myndighet som regeringen best�mmer, om det finns s�rskilda
sk�l, medge att en sammanslutning eller ett revisionsorgan utses till revisor
trots att revisionen d�rmed inte kommer att f�rr�ttas av n�gon auktori�

serad revisor.

5 � Minst en re visor skall vara auktoriserad, om

1. t illg�ngamas nettov�rde enligt fastst�llda balansr�kningar f�r de tv�

senaste r�kenskaps�ren �verstiger ett gr�nsbelopp som motsvarar I 00 0
g�nger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring som
g�llde under den sista m�naden av respektive r�kenskaps�r, eller

2. antalet anst�llda hos f�reningen under vart och ett av de tv� senaste

r�kenskaps�ren i medeltal har �verstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan i fr� ga

om f�rening som avses i f�rsta stycket f�rordna att en viss godk�nd revisor

f�r utses i st�llet f�r en auktoriserad revisor. S�dana beslut �r giltiga i h�gst
fem �r.

]504

F�rsta och andra styckena g�ller �ven f�r en moderf�rening i en kon-

�

cem, om nettov�rdet av koncernf�retagens tillg�ngar enligt fastst�llda

SFS 1987:667

koncernbalansr�kningar f�r de tv� senaste r�kenskaps�ren �verstiger det

gr�nsbelopp som anges i f�rsta stycket eller om antalet anst�llda vid

koncernf�retagen under n�mnda tid i medeltal har �verstigit 200.

I andra f�reningar �n som avses i f�rsta eller tredje stycket skall en

auktoriserad revisor eller en godk�nd revisor utses, om minst en tiondel av
samtliga r�stber�ttigade beg�r det vid en f�reningsst�mma d�r revisorsval
skall ske.

6 � I fr�ga om andra f�reningar �n som avses i 5 � f�r l�nsstyrelsen, om

det �r p�kallat av s�rskilda omst�ndigheter, besluta att minst en revisor
skall vara auktoriserad revisor eller godk�nd revisor.

Om det finns sk�l till det, f�r l�nsstyrelsen samtidigt f�rordna en auktori�

serad revisor eller en godk�nd revisor att med �vriga revisorer delta i

revisionen. Up pdragstiden f�r revisorn skall best�mmas s� att uppdraget
upph�r n�r annan beh�rig revisor har blivit utsedd i f�reskriven ordning.

Innan l�nsstyrelsen meddelar beslut som avses i de nna paragraf, skall

f�reningen beredas tillf�lle att yttra sig.

7 � Den kan inte vara revisor som

1. �r styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r i f�reningen eller dess

dotterf�retag eller bitr�der vid f� reningens bokf�ring eller medelsf�rvalt�

ning eller f�reningens kontroll d�r�ver,

2. �r anst�lld hos eller p� annat s�tt intar en underordnad eller beroende

st�llning till f�reningen eller n�gon som avses under 1 eller �r verksam i
samma f�retag som den som yrkesm�ssigt bitr�der f�reningen vid grun d�
bokf�ringen eller medelsf�rvaltningen eller f�reningens kontroll d�r�ver,

3. �r gift eller sambo med eller �r syskon eller sl�kting i r�tt upp- eller

nedstigande led till en person som avses under 1 eller �r besv�grad med en
s�dan person i r�tt upp- eller nedstigande led eller s� att den ene �r gift med

den andres syskon, eller

4. ut�ver vad som normalt sammanh�nger med medlemskap i f�rening�

en, st�r i l�neskuld till denna eller annat f�retag i samma koncern eller har

f�rpliktelser f�r vilka f�reningen eller s�dant f�retag har st�llt s�kerhet.

I ett dotterf�retag kan den inte vara revisor som enligt f�rsta stycket inte

�r beh�rig att vara revisor i moderf�reningen.

En revisor f�r vid revisionen inte anlita n�gon som enligt f�rsta eller

andra stycket inte �r beh�rig att vara revisor. Har f�reningen eller moder�

f�reningen n�gon anst�lld i sin tj�nst med uppgift att uteslutande eller

huvudsakligen ha ha nd om f�reningens interna revision, f�r revisorn dock

anlita en s �dan anst�lld i den utstr�ckning det �r f�renligt med god revi�
sionssed.

8 � Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upph�r n�r ny revisor har

utsetts.

Ett uppdrag som revisor upph�r i f�rtid, om revisorn eller den som har

utsett honom beg�r det. Anm�lan om detta skall g�ras hos styrelsen och,

om en revisor som inte �r vald p� f�reningsst�mman vill avg�, hos den som

har tillsatt honom.

En revisor vars uppdrag upph�r i f�rtid skall genast anm�la detta till

1505

48-SFS 1987

�

,S'

SFS 1987:667

l�nsstyrelsen. Revisorn skall i anm�lningen l�mna en redog�relse f�r'
tagelsema vid den granskning som han har utf�rt under den del av 1
r�kenskaps�r som hans uppdrag har omfattat. F�r anm�lningen g�ll

till�mpliga delar vad som f�reskrivs i 13 � tredje och fj�rde styckena Om' '/"
revisionsber�ttelse. Avskrift av anm�lningen skall �verl�mnas till f�r- >
eningens styrelse.

Upph�r en revisors uppdrag i f�rtid eller uppkommer hinder f�r honom'

enligt 3, 5 eller 7 � eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det iht�

n�gon suppleant f�r honom, skall styrelsen vidta �tg�rder f�r att en ny
revisor tills�tts f�r den �terst�ende mandattiden.

"' - j

9 � P� anm�lan skall l�nsstyrelsen f�rordna beh�rig revisor, om

1. n�gon auktoriserad revisor eller godk�nd revisor inte �r utsedd enligt

5 � f�rstatredje styckena,

2. en revisor �r obeh�rig enligt 3 � f� rsta stycket eller 7 � f�rsta eller

andra stycket, eller

3. en best�mmelse i stadgarna om antalet revisorer eller om revisors

beh�righet har �sidosatts.

Var och en kan g�ra anm�lan enligt f�rsta stycket. Styrelsen �r skyldig

att g�ra anm�lan, om inte r�ttelse utan dr�jsm�l sker genom den som utser

revisor.

Har f�reningsst�mman underl�tit att p� beg�ran enligt 5 � ^�rde stycket

utse en auktoriserad eller godk�nd revisor och g�r n�gon r�stber �ttigad

inom en m�nad fr�n st�mman framst�llning till l �nsstyrelsen, skall denna

f�rordna en s�dan revisor.

F�rordnande enligt denna paragraf skall meddelas efter det att f�rening�

en har h�rts och avse tid till dess att annan revisor har blivit utsed d i

f�reskriven ordning. Vid f�rordnande p� grund av att en revisor �r obeh��

rig enligt 3 � f�rsta stycket eller 7 � f�rsta eller andra stycket skall l�nssty�
relsen entlediga den obeh�rige revisorn.

10 � Revisorerna skall i den omfattning som f�ljer av god revisio nssed
granska f�reningens �rsredovisning j�mte r�kenskaperna samt styrelsens
och verkst�llande direkt�rens f�rvaltning.

Om f�reningen �r en moderf�rening, skall revisorerna �ven granska

koncernredovisningen och koncernf�retagens inb�rdes f�rh�llanden i �v�
rigt.

Revisorerna skall f�lja d e s�rskilda f�reskrifter som meddelas av f�r�

eningsst�mman, om de inte strider mot lag, stadgarna eller god revis ions- '
sed.

11 � Styrelsen och verkst�llande direkt�ren skall ge revisorerna tillf�lle
att verkst�lla granskningen i den omfattning som dessa finner beh�vligt

samt l�mna de upplysningar och det bitr�de som de beg�r. Samma skyldig�

het f�religger f�r f�retagsledningen och revisorerna i ett dotterf�retag

gentemot revisorerna i en moderf�ren ing.

12 � Sedan revisorerna har slutf�rt granskningen, skall de skriva en

h�nvisning till r evisionsber�ttelsen p� �rsredovisningen och, i en modcr^ '

(5Q5

f�rening, p� koncernredovisningen. Finner revisorerna att balansr�kning-

/""t;;

�

en eller resultatr�kningen inte b�r fastst�llas, skall de anteckna �ven detta.

SFS 1987:667

I en moderf�rening g�ller detsamma i fr�g a om koncembalansr�kningen
och koncernresultatr�kningen.

13 � Revisorerna skall f�r vaije r�kenskaps�r avge en revisionsber�ttel�

se till f�reningsst�mman. Ber�ttelsen skall �verl�mnas till f�reningens
styrelse senast tv� veckor f�re den ordinarie f�reningsst�mman. Reviso�
rerna skall inom samma tid till styrelsen �terl�mna de redovisningshand�
lingar som har �verl�mnats till dem.

Revisionsber�ttelsen skall inneh�lla ett uttalande om huruvida �rsredo�

visningen har gjorts upp enligt denna lag. Inneh�ller inte �rsredovisningen

s�dana upplysningar som skall l�mnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange
detta och l�mna beh�vliga upplysningar i sin ber�ttelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att n�gon �tg�rd eller f�rsum�

melse som kan f�ranleda ers�ttningsskyldighet ligger en styrelseledamot

eller verkst�llande direkt�ren till last eller att en styrelseledamot eller

verkst�llande direkt�ren p� annat s�tt har handlat i strid mot denna lag

eller stadgarna, skall det anm�rkas i ber�ttelsen. Revisionsber�ttelsen
skall �ven inneh�lla ett uttalande i fr�gan om ansvarsfrihet f�r styrelseleda�

m�terna och verkst�llande direkt�ren. Revisorerna kan �ven i �vrigt i
ber�ttelsen anteckna de upplysningar som de �nskar meddela medlemmar�
na.

I revisionsber�ttelsen skall ocks� anm�rkas om revisorerna funnit att

f�reningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att g�ra avdrag f�r prelimin�r A-skatt eller kvarst�ende skatt enligt

uppb�rdslagen (1953:272),

2. att anm�la sig f�r registrering enligt 19 � lagen (1968:430 ) om merv�r�

deskatt,

3. att l�mna uppgift enligt 54 � 1 mom. u ppb�rdslagen, 4 eller 11 � lagen

(1984:668) om uppb�rd av socialavgifter fr�n arbetsgivare eller 22 � lagen
om merv�rdeskatt, eller

4. att i r�tt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.
Om revis ionsber�ttelsen inneh�ller anm�rkning om att f�reningen inte

har fullgjort n�gon s �dan skyldighet som avses i fj �rde stycket 1-4, skall
revisorerna genast s�nda in en avskrift av den till l�nsstyrelsen.

Revisionsber�ttelsen skall inneh�lla s�rskilda uttalanden om fastst�llan�

de av balansr�kningen och resultatr�kningen samt om det f�rslag till dispo�
sitioner betr�ffande f�reningens vinst eller f�rlust som har lagts fram i
f�rvaltningsber�ttelsen.

I en moderf�rening skall revisorerna avge en s�rskild revisionsber�ttelse

betr�ffande koncernen. H�rvid skall f�rsta-tredje och sj�tte styckena
till�mpas.

14 � Erinringar som revisorerna framst�ller till sty relsen eller verkst�l�

lande direkt�ren och som inte har tagits in i revisionsber�ttelsen skall de

anteckna i protokoll eller n�gon annan handling. Handlingen skall �ver�
l�mnas till styrelsen och bevaras av denna p� betryggande s�tt.

15 � Revisorerna har r�tt att n�rvara vid f�reningsst�mmorna. De �r

skyldiga att n�rvara vid en st�mma, om det med h�nsy n till �rendena kan

1507

anses p�kallat.

�

SFS 1987:667

16 � Revisorerna f�r inte l�mna upplysningar till enskilda medlemmar
eller utomst�ende om s�dana f�reningens angel�genheter som de hanf�ft

k�nnedom om vid fullg�randet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel

f�r f�reningen.

Revisorerna �r skyldiga att
1. till f�ren ingsst�mman l�mna alla upplysningar som st�mman beg�r,

om det inte skulle vara till v�sentlig nackdel f�r f�reningen,

2. till medrevisor, granskare som avses i 17 �, ny revisor och, om

f�reningen har f�rsatts i konkurs, konkursf�rvaltare l�mna erforderliga

upplysningar om f�reningens angel�genheter, samt

3. p� beg�ran l�mna upplysningar om f�reningens angel�genheter till

unders�kningsledaren under f�runders�kning i b rottm�l,

17 � Vaije r�stber�ttigad kan v�cka f�rslag om att l�nsstyrelsen skall

utse granskare f�r s�rskild granskning av f�reningens f�rvaltning och
r�kenskaper under viss f�rfluten tid eller av vissa �tg�rder eller f�rh�llan�

den i f�reningen.

F�rslaget skall framst�llas p� en ordinarie f�reningsst�mma eller p� e n

st�mma d�r �rendet enligt kallelsen skall behandlas. Om f�rslaget har

bitr�tts av minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade eller en tredjedel av

de n�rvarande r�stber�ttigade, skall styrelsen inom en vecka g�ra fram�
st�llning hos l�nsstyrelsen om att granskare skall utses. F�rsummas detta
f�r varje r�stber�ttigad g�ra s�dan framst�llning. L�nsstyrelsen far f�rord�

na en eller flera granskare.

Innehavare av f�rlagsandelar kan beg�ra hos styrelsen att granskare

utses. Beg�rs detta av innehavare som f�retr�der f�rlagsinsatser till ett

sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda
insatskapitalet, skall styrelsen senast inom tv� m�nader g�ra framst�llning
h�rom hos l�nsstyrelsen. F�rsummas detta far vaije innehavare av en

f�rlagsandel g�ra s�dan framst�llning. L�nsstyrelsen f�r f�rordna en eller
flera granskare.

Vad som s�gs i 3 � f�rsta och tredje styckena, 4,7, 11, 15 och 16 �� samt

13 kap. 2 och 4 -6 �� om revisor till�mpas �ven i fr�ga om granskare.

Yttrande �ver granskningen skall avges till f�reningsst�mman. Yttran�

det skall h�llas tillg�ngligt f�r och s�ndas till medlemmar och andra r�stbe�

r�ttigade enligt 7 kap. 8 � fj�rde stycket samt l�ggas fram p� st�mm an. P�

samma s�tt skall yttrandet dessutom h�llas tillg�ngligt f�r och s�ndas till
innehavare av f�rlagsandelar, om granskaren har utsetts p� beg�ran av en
s�dan innehavare.

9 kap. Redovisning

�rsredovisning m.m.

1 � F�r varje r�kenskaps�r skall �rsredovisning avges. Denna best�r av

resultatr�kning, balansr�kning och f�rvaltningsber�ttelse.

I fr�ga om resultatr�kning och balansr�kning i �rsredovisning och i

�rsbokslut enligt bokf�ringslagen (1976:125) g�ller, f�rutom best�mmel�

serna i den lagen, f�reskrifterna i detta kapitel. Dock till�mpas 5 � a ndra
stycket och 6 � f�rsta stycket i detta kapitel endast p� �rsredovisningen.

1508

�

2 � I �rsredovisningen skall �terges resultatr�kningen och balansr�k-

SFS 1987:667

ningen f�r det n�rmast f�reg�ende r�kenskaps�ret. Har det under �ret

skett n�gon �ndring i specificeringen av poster i resultatr�kningen och

balansr�kningen, skall uppgifterna fr�n den tidigare �rsredovisningen

sammanst�llas s� att dessa kan j�mf�ras med posterna i den senare �rsre�
dovisningen, om det inte m�ter s�rskilda hinder.

�rsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledam�ter och

av verkst�llande direkt�ren. Har en avvikande mening betr�ffande �rsre�
dovisningen antecknats till styr elsens protokoll, skall den avvikande me�

ningen fogas till redovisningen.

3 � Minst en m�nad f�re ordinarie f�reningsst�mma skall �rsredovis�

ningshandlingarna f�r det f�rflutna r�kenskaps�ret avl�mnas till revisorer�
na.

Senast en m�nad efter det att resultatr�kningen och balansr�kningen har

blivit fastst�llda, skall avskrift av �rsredovisning och revisionsber�ttelse
h�llas tillg�ngliga hos f�reningen f�r alla som �r intresserade. Dessa hand�

lingar skall efter s�rskilt f�rel�ggande av l�nsstyrelsen s�ndas in dit. S�
dant f�rel�ggande utf�rdas n�r n�gon beg�r det. F�reningar som avses i
8 kap. 5 � f�rsta och tredje styckena �r utan s�rskilt f�rel�ggande skyldiga
att inom den tid som nyss har angetts s�nda in n�mnda handlingar till
l�nsstyrelsen.

P� avskriften av �rsredovisningen skall en styrelseledamot eller verk�

st�llande direkt�ren teckna bevis om att resultatr�kning och balansr�kning

har fastst�llts. Uppgift skall ocks� l�mnas om fastst�llelsedagen. Beviset

skall �ven inneh�lla uppgift om f�reningsst�mmans beslut betr�ffande
f�reningens vinst eller f�rlust.

4 � Utan hinder av vad som f�reskrivs i 15 � fj�rde stycket bokf�ringsla�
gen (1976: 125) om anv�ndningen av det belopp med vilket en anl�ggnings�
tillg�ng har skrivits upp f�r ett s�dant belopp utnyttjas �ven till avs�ttning
till en s�dan uppskrivningsfond som f�r tas i ansp r�k endast f�r �ndam�l
som avses i 15 � fj�rde stycket bokf�ringslagen.

Vid v�rdering av aktier eller andelar som en moderf�rening �ger i e tt

dotterf�retag skall andelar som dotterf�retaget �ger i moderf�reningen inte
anses ha n�got v�rd e.

5 � Andelar i and ra f�retag �n aktiebolag skall vid uppst�llning av resul�

tatr�kningen och balansr�kningen samt vid specificering enligt 8 � likst�l�
las med aktier som �gs av f�reningen.

I balansr�kning och resultatr�kning i �rsredo visningen beh�ver storlek

och f�r�ndringar av lagerreserven uppges endast av f�reningar som avses i

8 kap. 5 � f�rsta stycket.

6 � Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som

regeringen best� mmer medge att bruttooms�ttningssumman inte beh�ver

anges i resultatr�kningen i �rsredovis ningen.

I resultatr�kningen skall utdelning p� aktier i dotterbolag tas upp som en

s�rskild int�ktspost, Som en s�rskild kostnadspost skall tas upp �ver�
skottsutdelning som avses i 10 kap 1 � andra s tycket 1.

�

SFS 1987:667

7 � I balansr�kningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en s

post bland tillg�ngarna.

-.i

En f�renings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och.fritt l

eget kapital eller ansamlad f�rlust. Under bundet eget kapital skall tas tippt'
inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. MedlemsinsatSet
och f�rlagsinsatser skall redovisas var f�r sig. Under fritt eget kapital eller
ansamlad f�rlust skall tas upp fria fonder, var f�r sig, balanserad vinst eller

f�rlust samt nettovinst eller f�rlust f�r r�kenskaps�ret. Balanserad f�rlust

och f�rlust f�r r�kenskaps�ret tas d�rvid upp som avdragsposter. rt*.

Fordran p� insats f�r inte tas upp som tillg�ng. Redovisningen av

fullgjorda insatser f�r g�ras s� att i b alansr�kningen anges hela insatskapi�

talet samt hur mycket d�rav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden -
de betalda insatserna utf�rs som en s�rskild post under eget kapital.

Om det i e n fordrings- eller skuldpost enligt balansr�kningen ing�r en

fordran hos eller skuld till ett dotterf�retag eller en moderf�rening, skall

beloppet anges s�rskilt. Detta far ske inom linjen. Detsamma g�ller ifr�ga
om pant och med pant j�mf�rliga s�kerheter eller ansvarsf�rbindelser till

f�rm�n f�r ett dotterf�retag eller en moderf�rening.

8 � Ut�ver vad som f�ljer av bokf�ringslagen (1976:125) skall i r esultat�

r�kningen och balansr�kningen l�mnas uppgifter och s�rskilda upplysning�
ar i f�ljande h�nseenden:

1. Aktier skall tas upp med angivande f�r vaije bolag av dess namn,

antalet aktier samt dessas nominella v�rde och v�rde enligt balansr�kning�

en. Understiger b�da dessa v�rden f�r aktierna i ett bolag, som in tc�r
dotterf�retag, femtiotusen kronor eller det l�gre belopp som motsvarar
fem procent av f�reningens eget kapital enligt balansr�kningen, f�r dock
specifikation utel�mnas. N�r det fr�n allm�n och enskild synpunkt �r
p�kallat, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer
till�ta att aktier �ven i andra fall redovisas utan specifikation.

2. �ndringar i beloppen av det egna kapitalets poster j�mf�rt med

f�reg�ende balansr�kning skall specificeras.

3. F�r vaije post som tas upp i balansr�kningen som anl�ggningstillg�ng

och d�r skepp eller maskiner, inventarier och dylikt eller byggnader ing�r
skall anges dels tillg�ngarnas anskaffningsv�rde, dels det sammanlagda

beloppet av de av- och nedskrivningar som har f�retagits p� anskaffnings�
v�rdet intill balansdagen. Om s�dana tillg�ngar har uppskrivits, skall �ven

anges kvarst�ende oavskrivet belopp av uppskrivningen.

4. F�r fastigheter som �r anl�ggningstillg�ngar skall anges de samman�

lagda taxeringsv�rdena f�rdelade p� de tillg�ngar som tagits upp und er

s�rskilda poster i balansr�kningen.

5. Om det har f�rekommit s�dana f�r�ndringar i resultatr�kningen el ler

balansr�kningen betr�ffande posternas gruppering eller n�got annat som

v�sentligt p�verkar j�mf�rbarheten mellan �ren, skall redog�relse l�mnas_

f�r f�r�ndringarna.

6. Om f�reningen driver r�relsegrenar som �r v�sentligen oberocndc^r)?!;

varandra, skall bruttoresultatet av varje s�dan r�relsegren redovisas piif 4
skilt.

i.:

De uppgifter och s�rskilda upplysningar som avses i f�rsta styekctjfafly

1510

tas in i noter, om tydliga h�nvisningar g�rs vid de poster i re dovisninf^fe

handlingarna till vilka de h�nf�r sig.

�

9 � F�rvaltningsber�ttelsen skall uppr�ttas med iakttagande av god re-

SFS 1987:667

dovisningssed.

I f�rvaltningsber�ttelsen skall upplysningar l�mnas i f�ljande h�nseen�

den:

1. S�dana f�rh�llanden som inte skall redovisas i resultatr�kningen eller

i balansr�kningen men som �r viktiga f�r bed�mningen av f�rmeningens

verksamhetsresultat och st�llning.

2. S�dana h�ndelser av v�sentlig betydelse f�r f�reningen som har

intr�ffat under r�kenskaps�ret eller efter dettas slut.

3. V�sentliga f�r�ndringar i medle msantalet.
4. Summorna av insatsbelopp som skall �terbetalas under n�sta r�ken�

skaps�r enligt best�mmelserna i 4 kap. 1 och 3 ��.

5. Den r�tt till utdelning som gjorda f�rlagsinsatser medf�r.
6. Summan av de f�rlagsinsatser som sagts upp och skall inl�sas under

de n�st f�ljande tv� r�kenskaps�ren.

7. Medelantalet under r�kenskaps�ret anst�llda personer s�v�l f�r f�re�

taget i d ess helhet som f�r vaije arbetsst�lle med mer �n tjugo anst�llda,

det sammanlagda beloppet av r�kenskaps�rets l�ner och ers�ttningar dels

till styrelsen och verkst�llande direkt�ren dels till �vriga anst�llda samt,

om f�reningen har anst�llda i flera l�nder, l�ner och ers�ttningar angivna

s�rskilt f�r vaije land j�mte uppgift om medelan talet anst�llda i respektive
land.

F�rvaltningsber�ttelsen skall inneh�lla f�rslag till dispositioner betr�f�

fande f�reningens vinst eller f�rlust.

F�r f�rening som avses i 8 kap. 5 � f�rsta stycket skall till f�rvaltnings�

ber�ttelsen fogas en finansieringsanalys. I finansieringsanalysen skall re�

dovisas f�reningens finansiering och kapitalinvesteringar under r�ken�

skaps�ret.

Koncernredovisning

10 � I en moderf�rening skall, ut�ver �rsredovisning f�r moderf�rening�

en, f�r vaije r�kenskaps�r avges en koncernredovisning best�ende av
koncernresultatr�kning och koncernbalansr�kning. Redovisningen skall
h�nf�ra sig till balansdagen f�r moderf�reningen.

Best�mmelserna i 3 � till�mpas �ven p� koncernredovisning och kon�

cernrevisionsber�ttelse. Moderf�reningen �r dock utan s�rskilt f�rel�ggan�

de skyldig att s�nda in n�mnda handlingar till l�nsstyrelsen.

11 � Koncernresultatr�kningen och koncernbalansr�kningen skall var
f�r sig utg�ra ett sammandrag av moderf�reningens och dotterf�retagens

resultatr�kningar och balansr�kningar. Sammandraget skall uppr�ttas en�
ligt god redovisningssed och med iakttagande i till�mpliga dela r av 2 och

5-8 ��.

Koncernresultatr�kningen skall utvisa koncernens �rsresultat efter av�

drag f�r redovisad vinstutdelning inom koncernen och efter avdrag eller
till�gg f �r �kning eller minskning av internvinst under r�kenskaps�ret.

Koncernbalansr�kningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller
ansamlad f�rlust i koncernen efter avdrag f�r internvinster. Med in�
ternvinst av ses moderf�reningens andel av vinst som uppkommit genom
att en tillg�ng har �verl�tits inom koncernen, i den m�n inte tillg�ngen

1511

�

SFS 1987:667

d�refter �verl�tits till k�pare utanf�r koncernen eller tillg�ngen f�rbruk�t�'
eller dess v�rde satts ned hos det f�retag inom koncernen som har f�rv�g

vat tillg�ngen.

Om det med h�nsyn till koncernens sammans�ttning eller andra s�rskil�

da sk�l �r f�renat med synnerliga sv�righeter att vid koncer nredovisningen
i visst h� nseende till�mpa f�rsta eller andra stycket, f�r de undantag g�ras
som f�rh�llandena kr�ver. F�r s�dana undantag skall l�mnas en motiverad
redog�relse i moderf�ren ingens f�rvaltningsber�ttelse.

I f�rvaltningsber�ttelsen f�r en moderf�rening skall vidare i till �mpliga

delar l�mnas s�dana upplysningar om koncernen som avses i 9 � andr a
stycket 1, 2 och 7. Redog�relse skall l�mnas f�r vilka metoder och v�rde�

ringsprinciper som har anv�nts vid uppr�ttandet av koncernredovisningen.
Vidare skall uppges det belopp som av det fria egna kapitalet i konce rnen

enligt �rsredovisningarna f�r f�retag inom denna skall f�ras �ver till b un�

det eget kapital.

Ett dotterf�retag skall i f�rva ltningsber�ttelsen eller, om f�retaget inte

�r skyldigt att uppr�tta f�rvaltningsber�ttelse, i en bilag a till sin balansr�k�

ning ange namnet p� moderf�reningen och i f� rekommande fall denn as
moderf�rening. Moderf�reningen och dotterf�retaget skall vidare ange hur

stor del av �rets ink�p och f�rs�ljningar som avser annat f�retag inom
samma koncern.

Uppgifter om koncernens lagerreserv skall tas in i koncernr edovisning�

en, om koncernen �r av s�dan storlek som avses i 8 kap. 5 � tredje stycket.

I s�dana fall skall till koncernredovisningen fogas en finansieringsanalys

f�r koncernen.

Del�rsrapport

12 � F�r f�rening som avses i 8 kap. 5 � f�rsta stycket och f�r moderf�r�

ening i koncern som avses i 8 kap. 5 � tredje stycket skall minst en g� ng

under vaije r�kenskaps�r som omfattar mer �n tio m�nader avges en

s�rskild redovisning (del�rsrapport). Rapporterna skall avse f�reningens

verksamhet fr�n r�kenskaps�rets b�rjan. Minst en rapport skall omfatta en
period av minst h�lften och h�gst tv� tredjedelar av r�kenskaps�ret.

Del�rsrapportema avges av styrelsen eller, om styrelsen best�mmer det,

av verkst�llande direkt�ren. Rapporterna skall h�llas tillg�ngliga hos f�r�
eningen f�r var och en som vill ta del av dem och genast s�ndas till den

medlem som beg�r det. Del�rsrapporter som avses i f�rsta stycket tredje
meningen skall senast tv� m�nader efter rapportperiodens utg�ng s�ndas in
till l�nsstyrelsen.

13 � I del�rsrapporter skall �versiktligt redog�ras f�r verksamheten och

resultatutvecklingen i denna samt f�r investeringar och f�r�ndringar i

likviditet och finansiering sedan f�reg�ende r�kenskaps�rs utg�ng. Vidare
skall l�mnas beloppsuppgifter om oms�ttningen och resultatet f�re bo k�
slutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om det finns s�rskilda
sk�l, f�r en ungef�rlig beloppsuppgift betr�ffande resultatet l�mnas. Be�
st�mmelserna i 6 � f�rsta stycket och 9 � andra stycket 1 och 2 g� ller i

till�mpliga delar i fr�ga om d el�rsrapport.

Om en koncern � r av s�dan storlek som anges i 8 kap. 5 � tredje stycket,

1512

skall moderf�reningen i del�rsra pporterna, ut�ver uppgifter f�r moderf�rc-

�

nirigen, l�mna uppgifter f�r koncernen motsvarande vad som s�gs i f�rsta

SFS 1987:667

stycket. Uppgifter om oms�ttning och resultat skall avse beloppen efter

avdrag f�r interna poster inom koncernen och med h�nsyn tagen till
intemvinsteliminering.

14 � Om s�rskilda hinder inte m�ter, skall i anslutning till uppgifter enligt

13 � �ven l�mnas motsvarande uppgifter f�r samma rapportperiod under

det f�reg�ende r�kenskaps�ret.

Begrepp och termer skall i m�jlig m�n �verensst�mma med dem som har

anv�nts i den senast framlagda �rsredovisningen.

10 kap. �verskottsutdelning och annan anv�ndning av f�reningens egendom

1 � F�reningens medel f�r betalas ut till medlemmarna endast i form av

�verskottsutdelning, �terbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap., utbe�

talning vid neds� ttning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid

f�reningens likvidation.

Med �verskottsutdelning avses i denna lag
1. g ottg�relse i form av efterlikvider, �terb�ringar eller liknande som

grundas p� r�relsens resultat utan att ha r�knats in i redovisade �rsresultat,
och

2. utdelningar fr�n redovisade �rsresultat i form av medlems�terb�ring

eller p� annat s�tt {vinstutd elning).

Att sta dgarna skall inneh�lla best�mmelser om anv�ndningen av vinst

och av beh�llna tillg�ngar vid f�reningens likvidation f�ljer av 2 ka p. 2 �.

2 � Vinstutdelning f�r inte �verstiga vad som i den fastst�llda balansr�k�
ningen och, i fr�ga om m oderf�rening, i den fast st�llda koncembalansr�k-
ningen f�r det senaste r�kenskaps�ret redovisas som f�reningens eller
koncernens fria egna kapital med avdrag f�r

1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avs�ttas till bundet eget

kapital ell er, i fr�ga om moderf�rening, det belopp som av det fria egna
kapitalet i koncernen enligt �rsredovisningarna f�r f�retag inom denna

skall f�ras �ver till det bundna egna kapitalet, och

2. belopp som annars enligt stadgarna skall anv�ndas f�r n�got annat

�ndam�l �n utdelning till medlemmarna.

Vinstutdelning, som ber�knas p� annat s�tt �n i f�rh�llande till den

omfattning i vilken medlemmarna har deltagit i f�reningens verksamhet
eller i �vrigt tagit denna i anspr�k, f�r fastst�llas till h�gst en r�nta f�r �r p�
inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fastst�llda
diskonto som g�llde vid r�kenskaps�rets utg�ng med till�gg av tre procent�
enheter.

3 � Gottg�relser som avses i 1 � and ra stycket 1 f�r inte l�mnas i vidare

m�n �n att f�reskriven avs�ttning kan g�ras till reservfonden.

�verskottsutdelning f�r inte ske med s� stort belopp att utdelningen med

h�nsyn till f�reningens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet

lid

eller st�llning i �vrigt st�r i strid med god aff�rssed.

{I!?

4 � Gottg�relser och s�dan vinstutdelning som ber�knas i f�rh�llande till

1513

�

SFS 1987:667

den omfattning i vilken n�gon ha r deltagit i f�reningens verksamhet
�vrigt tagit denna i anspr�k f�r l�mnas �ven till andra �n medlemmaK;^'

�ven vinstutdelning av det slag som avses i 2 � andra stycket f�r

till innehavare av f�rlagsandelar. D�rvid g�ller inte den begr�nsning!fr�ga
om utdelningens h�jd som anges d�r.

5 � F�reningsst�mman fattar beslut om �verskottsutdelning. Den far

uppdra �t styrelsen att fatta beslut om gottg�relser.

6 � Till reservfonden skall avs�ttas minst fem procent av den del ay
f�reningens nettovinst f�r �ret som inte g�r �t f�r att t�cka en balanserad

f�rlust. Vid avs�ttning till reservfonden skall till nettovinsten r�knas �ven
gottg�relser. Uppg�r reservfonden till minst tjugo procent av det inbetalda

insatskapitalet beh�ver s�dan avs�ttning till reservfond som avses i detta
stycke inte ske, om summan av reservfonden och det inbetalda insatskapi�
talet uppg�r antingen till minst fyrtio procent av nettov�rdet p� f�rening�

ens tillg�ngar eller till minst s amma belopp som f�reningens skulder enligt

balansr�kningen.

Till reservfonden skall vidare avs�ttas det belopp som

1. medlem vid avg�ng ur f�reninge n inte far tillbaka av sina insatser,
2. f�rlagsandelsinnehavare inte far ut vid inl�sen av en f�rlagsinsats,
3. enligt stadgarna skall avs�ttas till reservfonden,

4. enligt beslut av f�reningsst�mman i �vrigt skall f�ras �ver fr�n det i

balansr�kningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Reservfonden far enligt beslut av f�reningsst�mman s�ttas ned endast

f�r att t�cka s�dan f�rlust enligt den fastst�llda balansr�kningen som inte

kan t�ckas av fritt eget kapital.

Vid till�mpningen av f�rsta stycket skall belopp som i bala nsr�kningen

har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner inte r�knas som skuld i

den m�n det �verstiger det belopp under vilket posten enligt 7 � f�rs ta
stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutf�stelse m. m. inte f�r

nedbringas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer far medge eh

f�rening eller vissa grupper av f�reningar undantag helt eller delvis fr�n

best�mmelserna i f�rsta- tredje styckena, om det finns synnerliga sk�l till

det med h�nsyn till arten av f�reningsverksamheten och �vriga omst�ndig�

heter.

.. O

' i

7 � Sker utbetalning till en medlem eller n�gon annan i strid mot denna

lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han har erh�llit med r�nta be r�k�
nad enligt 5 � r�ntelagen (1975; 635) fr�n det att utbetalningen erh�llits intill

dess att h�gre r�nta skall betalas enligt 6 � r�ntelagen till f�ljd av 3 eller'4''�
samma lag. Detta g�ller dock inte, om mottagaren hade sk�lig anledningatt
anta att utbetalningen utgjorde laglig �verskottsutdelning.

F�r den brist som uppkommer vid �terbetalningen ansvarar

13 kap. 1-4 �� de som har medverkat till att besluta om eller verk
utbetalningen eller till att uppr�tta eller fastst�lla en oriktig balans
som har legat till grund f�r beslutet.

15]4

8 � F�reningsst�mman f�r besluta om g�vor till allm�nnyttiga eller

�

med j�mf�rliga �ndam�l, om det med h�nsyn till �nd am�let, f�reningens

SFS 1987:667

st�llning och omst�ndigheterna i �vrigt kan anses sk�ligt. Styrelsen f�r f�r
s�dana �ndam�l endast anv�nda tillg�ngar som med h�nsyn till f�reningens
st�llning �r av ringa betydelse.

11 kap. Likvidation och uppl�sning

Frivillig likvidation

1 � F�reningsst�mman kan besluta att f�reningen skall tr�da i likvida�

tion.

Ett beslut om likvidation �r giltigt e ndast om samtliga r�stber�ttigade

har f�renat sig om beslutet eller detta har fattats p� tv� p� varandra

f�ljande f�reningsst�mmor och p� den senare st�mman bitr�tts av minst

tv� tredjedelar av de r�stande. L�ngre g�ende villkor f�r att beslutet skall
bli giltigt f�r f�reskrivas i stadgarna. Likvidationen intr�der omedelbart

eller den senare dag som f�reningsst�mman beslutar.

Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om

det g�ller ett beslut enligt 19 � and ra stycket eller om det f�religger grund

f�r tv�ngslikvidation enligt 3 eller 4 �. Vid lika r�stetal utg�rs st�mmans

beslut av den mening som ordf�randen bitr�der. Ett beslut om likvidation

enligt detta stycke har omedelbar verkan.

2 � Styrelsen skall genast till f�reningsst�mman h�nskjuta fr�gan huruvi�
da f�reningen skall tr�da i likvidation, om det p� grund av intr�ffade

f�rluster eller av annan orsak finns anledning att anta att f�reningens

st�llning fortg�ende kommer att f�rs�mras s� att f�reningens skulder inte

t�cks av tillg�ngarna.

Tv�ngslikvidation

3 � Om antalet f�reningsmedlemmar g�r ned under det l�gsta antal som
f�reskrivs i 2 kap. 1 �, skall st yrelsen snarast m�jligt till f�reningsst�mman

h�nskjuta fr�gan huruvida f�reningen skall tr�da i likvidation. Intr�der inte

ett tillr�ckligt antal medlemmar i f�reningen inom tre m�nader efter det att
antalet ha r g�tt ned under det f�reskrivna l�gsta antalet, skall styrelsen,
om inte st�mman beslutar att f�reningen skall tr�da i likvidation, hos r� tten
ans�ka att f�reningen f�rs�tts i lik vidation. En s�dan ans�kan kan �ven
g�ras av en styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, en revisor, en f�re�

ningsmedlem eller en innehavare av f�rlagsandel.

G�rs ans�kan enligt f�rsta stycket, f�rordnar r�tten att f�reningen skall

tr�da i likvidation, om det inte under �rendets handl�ggning i f�rsta instans
styrks att det f�reskrivna l�gsta medlemsantalet har uppn�tts.

Om s tyrelseledam�terna underl�ter att fullg�ra vad som �ligger dem

enligt f�rsta stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna
underl�tenhet handlar p� f�reningens v�gnar solidariskt f�r de f�rpliktelser
som uppkommer f�r f�reningen. Ett s�dant ansvar intr�der �ven f�r s�da�

na medlemmar som , n�r likvidationsplikt f�religger enligt f�rsta stycket,
med vetskap om likvidationsplikten deltar i beslut att forts�tta f�reningens
verksamhet. Ansvarighet enligt denna paragraf g�ller dock inte f�r f�rplik�

telser som uppkommer sedan likvidationsfr�gan har h�nskjutits till r� ttens
pr�vning eller seda n ett tillr�ckligt antal medlemmar har intr�tt efter den

1515

tid som anges i f�rsta stycket.

�

SFS 1987:667

4 � R�tten skall f�rordna att f�reningen skall tr�da i likvid ation, om " i-:

1. likvidationsskyldighet f�religger enligt stad garna,

2. f�reningen efter en konkurs som avslutats med � verskott inte mcifi"

f�reskriven tid har fa ttat beslut om likvidation enligt 19 �,

3. f�reningen s aknar till registret anm�ld beh�rig styrelse eller verkst�l�

lande direkt�r som skall finn as enligt denna lag, eller

4. f�reningens verksamhet drivs p� ett s�tt som uppenbarligen inte'

motsvarar de f�ruts�ttningar under vilka registrering har s kett.

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvida�

tionsgrunden har upph�rt under �rendets handl�ggning i f�rsta instans. .

Fr�gor om likvidation enligt f�rsta stycket pr�vas p� anm�lan av regi�

streringsmyndigheten eller, i fall som avses i 1-3, p� ans�kan av styrelsen,
styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, f�reningsmedlem eller inneha�

vare av f�rlagsandel. I de fall som avses i f�rsta stycket 2 eller 3 pr�vas

fr�gan �ven p� ans�kan av borgen�r eller av annan vars r�tt kan vara

beroende av att det finns n�gon som kan f �retr�da f�reningen.

F�rfarandet hos r�tten

5 � G�rs ans�kan eller anm�lan som avses i 3 eller 4 �, skall r�tten

genast kalla f�reningen samt de f�reningsmedlemmar och borgen�rer som

vill yttra sig i �rendet att inst�lla sig f�r r�tten p� en best�md dag, d� fr�gan

om skyldighet f�r f�reningen att tr�da i likvidation skall pr�v as. Kallelsen
skall delges f �reningen, om det kan ske p� annat s�tt �n enligt 15- 17 ��

delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kung�ras genom r�ttens f�r�
sorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tv� och h�gst fyra m�nader f�re

inst�llelsedagen.

6 � Har s�kanden haft kostnader f�r delgivning eller kung�relse samt f�r
expeditioner i e tt �rende enligt 3 el ler 4 �, skall kostnaderna betalas av
f�reningens medel, om f�reningen f�rpliktas tr�da i likvidation eller om
r�tten i ann at fall finner det sk�ligt. N�r anm�lan har gjorts av registre�
ringsmyndigheten, skall dessa kostnader betalas av f�reningen eller, om

f�reningen saknar tillg�ngar, av staten.

Genomf�randet av likvidationen
7 � N�r f�reningsst�mman har fattat beslut om likvidation skall detta
genom st �mmans f�rsorg genast anm�las till r� tten. Denna skall d�refter

utan dr�jsm�l utse en eller flera likvidatorer. En domstol som fattar bes lut

att f�reningen skall tr�da i likvidation skall samtidigt utse en eller flera
likvidatorer. Likvidatorerna tr�der i styrels ens och verkst�llande direkt��

rens st�lle och har i uppgift att genomf�ra likvidationen.

Om en f�rening som har tr�tt i likvidation saknar till registret anm�ld

beh�rig likvidator, skall r�tten f�rordna en eller flera likvidatorer efter

anm�lan av registreringsmyndigheten eller ans�kan av f�reningsmedlem,

borgen�r eller annan vars r�tt kan vara beroende av att det finns n�gog

som kan f�retr�da f�reningen.

Likvidatorerna skall genast f�r registrering anm�la beslut om likvidation

och f�rordnande av likvidator.

Best�mmelserna i denna lag om styrelse och styre lseledam�ter till�mpas

p� likvidatorerna, i den m�n inte annat f�ljer av detta kapitel.

�

Ett uppdrag att vara revisor upph�r inte genom att f�reningen tr�der i

SFS 1987:667

likvidation. B est�mmelserna i 8 k ap. till�mpas under likvidationen. Revi�
sionsber�ttelsen skall inneh�lla ett uttalande huruvida enligt revisorernas

mening likvidationen on�digt f�rdr�js.

8 � I fr�ga om f�reningsst�mma under likvidationen skall best�mmelser�

na i denna lag om f�reningsst�mma till�mpas, i den m�n inte annat f�ljer av

detta kapitel.

9 � N�r f�reningen har tr�tt i likvidation skall styrelsen och verkst�llan�
de direkt�ren genast avge en redovisning f�r sin f�rvaltning av f�reningens
angel�genheter under den tid f�r vilken redovisningshandlingar inte f�rut

har lagts fram p� f�reningsst�mma. Redovisningen skall l�ggas fram p�

f�reningsst�mma s� snart det kan ske. Best�mmelserna om �rsredovisning
och revisionsber�ttelse skall till�mpas.

Om tiden �ven omfattar det f�reg�ende r�kenskaps�ret, skall en s�rskild

redovisning avges f�r detta �r. I e n moderf�rening skall denna s�rskilda
redovisning �ven omfatta koncernredovisning.

10 � Likvidatorerna skall genast s�ka kallelse p� f�reningens ok�nda

borgen�rer.

11 � Likvidatorerna skall s� snart det kan ske genom f�rs�ljning p�

offentlig auktion eller p� annat l�mpligt s�tt f�rvandla f�reningens egen�

dom till pengar, i den m�n det beh�vs f�r likvidationen, samt betala

f�reningens skulder. F�reningens r�relse f�r forts�ttas, om det beh�vs f�r

en �ndam�lsenlig avveckling eller f�r att de anst�llda skall f� sk�ligt

r�drum f�r att skaffa sig nya anst�llningar.

Om r�tten har beslutat om likvidation enligt 4 � f�rsta stycket 4, far

likvidatorerna inte utan s�rskilt tillst�nd av f�reningsst�mman avyttra
f�reningens egendom p� annat s�tt �n genom f�rs�ljning p� offentlig auk�

tion. Till dess att beslutet har vunnit laga kraft f�r likvidatorerna inte utan

st�mmans samtycke vidta n�gra likvidations�tg�rder utan endast v�rda
f�reningens egendom och bevaka dess angel�genheter.

12 � Likvidatorerna skall f�r varje r�kenskaps�r avge en �rsredovisning,
som skall l�ggas fram p� den ordinarie f�reningsst�mman f�r godk�nnan�
de. I fr�ga om likvidatorernas redovisning och dess behandling p� f�r�
eningsst�mman till �mpas inte 7 kap. 4 � andr a stycket 1 och 2, 9 kap. 9 �

andra stycket 7, 9 � tre dje och Q�rde styckena samt 10 och 11 �� .

I balansr�kningen tas det egna kapitalet upp i en po st, varvid insatskapi�

talet anges inom linjen och i f�rekommande fall delas upp p� medlemsin�
satskapital och f�rlagsinsatskapital.

Ingen tillg�ng f�r tas upp till ett h�gre v�rde �n den ber�knas inbringa

efter avdrag f�r f�rs�ljningskostnaderna. Om en tillg�ng kan ber�knas
inbringa ett v�sentligt h�gre belopp �n det v�rde som har tagits upp i

balansr�kningen eller om f�r en skuld eller en likvidationskostnad kan
ber�knas �tg� ett belopp som v�sentligt avviker fr�n den redovisade skul�

den, skall vid tillg�ngs- eller skuldposten det ber�knade beloppet anges

inom linjen.

1517

�

ts-

SFS 1987:667

13 � N�r den i kallelsen p� ok�nda borgen�rer best�mda anm�lnitl^stl-' f;

den har g�tt ut och alla k�nda skulder blivit beta lda, skall likvida tor�fh�' '
skifta f�reningens beh�llna tillg�ngar. Om n�got skuldbelopp �r tVi�tij^f

eller inte f�rfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall
s� mycket av f�reningens medel som kan beh�vas f�r denna betalning
beh�llas och �terstoden skiftas.

De f�reningsmedlemmar eller innehavare av f�rlagsandelar som vill

klandra skiftet skall v�cka talan mot f�reningen senast tre m�nader efter

det att slutredovisning lades fram p� f�reningsst�mman.

Om en medlem eller innehavare av en f�rlagsandel inte inom fem �r efter

det att slutredovisning lades fram p� f�reningsst�mman har anm�lt sig f�r
att lyfta vad han erh�llit vid skiftet, har han f�rlorat sin r�tt till detta. Oih

medlen �r ringa i f� rh�llande till d e skiftade tillg�ngarna, kan r�tten p�

anm�lan av likvidatorema f�rordna att medlen skall tillfalla allm�nna arvs�
fonden. I annat fall skall 16 � till�mpas.

14 � N�r likvidatorema har fullgjort sitt uppdrag, skall de s� snart de t

kan ske avge en slutredovisning f�r sin f�rvaltning genom en f�rvaltnings�
ber�ttelse som avser likvidationen i dess helhet. Ber�ttelsen skall �ven

inneh�lla en redog�relse f�r skiftet. Till ber�ttelsen skall fogas redov is�

ningshandlingar f�r hela likvidationstiden. Ber�ttelsen och redovisnings�
handlingarna skall avl�mnas till r evisorerna. Dessa skall inom en m�nad

d�refter avge en revisionsber�ttelse �ver slutredovisningen och f�rvalt�
ningen under likvidationen.

Efter det att revisionsber�ttelsen har avl�mnats till likvidatorema sk all

dessa genast kalla f�reningsmedlemmama till en f�reningsst�mma f�r

granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovis�

ningshandlingar och revisionsber�ttelsen skall h�llas tillg�ngliga och s� n�

das till med lemmar och innehavare av f�rlagsandelar enligt best�mmelser�

na i 7 kap. 8 � fj�rde stycket samt l�ggas fram p� st�mman. F�reskrifterna

i 7 kap. 4 � andra stycket 3 och tredje stycket om beslut p� f�reningsst�m�
ma om ansvarsfrihet f�r styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren

skall till�mpas p� likvidatorema.

15 � N�r likvidatorema har lagt fram slutredovisningen, �r f�reningen

uppl�st. Detta f�rh�llande skall genast anm�las f�r registrering.

En tiondel av samtliga r�stber�ttigade kan dock beg�ra hos likvidatorer-

na att en f�reningsst�mma inkallas f�r att behandla fr�gan humvida talan

skall v� ckas enligt 13 k ap. 5 �. D�rvid till�mpas 7 kap. 7 � andra mening�

en.

Om likvidatorema finner att f�reningen �r p� obest�nd och inte ka n

betala likvidationskostnaderna, skall de ans�ka om att f�reningen f�rs�tts i
konkurs.

16 � Om det efter f�reningens uppl�sning enligt 15 � visar sig att f�r�
eningen har tillg�ngar eller om talan v�cks mot f�reningen eller det av

n�gon annan orsak uppkommer behov av en likvidations�tg�rd, skall likvi�

dationen forts�ttas. Detta skall genast anm�las av likvidatorema f�r regist�

rering. Kallelse till f�rsta f�reningsst�mman efter �terupptagandet skall

1518

utf�rdas enligt stadgarna. D�rut�ver skall skriftliga kallelser s�ndas til l
varje f�reningsmedlem vars postadress �r k�nd f�r f�reningen.

S"*

�

17 � Om en f�rening har tr�tt i likvidation p� grund av f�reningsst�m-

SFS 1987:667

mans beslut, kan st�mman sedan revisorerna har avgett yttrande besluta

att likvidationen skall upph�ra och f�reningens verksamhet �terupptas. Ett
s�dant beslut f�r dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation p�
grund av denna lag eller stadgarna eller om utskiftning har �gt rum.

N�r beslut enligt f�rst a stycket fattas, skall en styrelse samtidigt v�ljas.

F�reningsst�mmans beslut om likvidationens upph�rande och val av

styrelse skall likvidatorerna genast anm�la f�r registrering. Beslutet f�r
inte verkst�llas f�rr�n registrering har skett.

Om ett likvidationsbeslut som avses i 1, 3 eller 4 � har blivit upph�vt

genom en dom ell er ett beslut av domstol som har vunnit laga kraft, skall

likvidatorerna genast anm�la detta f�r registrering samt kalla till f�renings�
st�mma f�r val av st yrelse.

N�r likvidation har upph�rt enligt denna paragraf, skall 14 � till�mpas.

Uppl�sning utan likvidation
18 � Om n�gon anm �lan r�rande f�reningen inte har kommit in till regi�
streringsmyndigheten under de tio senaste �ren, skall denna p� l�mpligt
s�tt unders�ka huruvida f�reningen har upph�rt med sin verksamhet. Om
det d� inte framg�r att f�reningen fortfarande best�r, skall den avf�ras ur

registret och �r d�rmed uppl�st. Uppkommer d�refter behov av likvida�
tions�tg�rd, skall p� a ns�kan av den vars r�tt ber�rs en eller flera likvida-
torer f�rordnas av r�tten. Kallelse till f�rsta f�reningsst�mman skall ske
enligt 16 �.

Konkurs och ackord

19 � Om en f�rening �r f�rsatt i ko nkurs och denna avslutas utan �ver�
skott, �r f�reningen uppl�st n�r konkursen avslutas.

Om det finns �verskott, skall f�reningsst�mman inom en m�nad fr�n det

att konkursen avslutades besluta att f�reningen skall tr�da i lik vidation.
Om inte ett s�dant beslut fattas g�ller 4 �.

Var f�reningen i likvi dation n�r den f�rsattes i konkurs, skall likvida�

tionen forts�ttas enligt 16 �, om konkursen avslutas med �verskott.

20 � Om en f�rening f�rs�tts i konkurs eller om f�rhandling om offentligt
ackord inleds f�r f�reningen, skall konkursdomaren s�nda en underr�ttelse

om beslutet till registreringsmyndigheten f�r registrering.

Under konkursen f�retr�ds f�reningen som konkursg�lden�r av den

styrelse och verkst�llande direkt�r eller de likvidatorer som finns vid

konkursens b�ijan. �ven under konkursen g�ller dock best�mmelserna i

denna lag om r�tt att avg�, om entledigande och om nytills�ttning.

N�r en konkurs har avslutats eller en f�rhandling om offentligt ackord

har avslutats p� annat s�tt �n genom konkurs, skall konkursdomaren
genast f�r registrering underr�tta registreringsmyndigheten och i det f�rra

fallet ange om n�got �verskott finns eller inte. Konkursdomaren skall �ven

f�r registrering underr�tta registreringsmyndigheten n�r en �verr�tt genom

beslut som vunnit laga kraft har upph�vt ett beslut att f�rs�tta f�reningen i
konkurs eller att inleda f�rhandling om offentligt ackord.

1519

�

SFS 1987:667

12 kap. Fusion och inl�sen av aktier i dotteraktiebolag

^ ^

Fusion genom absorption

1 � Genom ett avtal om fusion kan en ekonomisk f�rening (den �verj�-'

t�nde f�reningen) g� upp i en annan ekonomisk f�rening (den �vertagande

f�reningen). En s�dan fusion inneb�r att medlemmarna i den �verl�tande
f�reningen blir medlemmar i den �vertagande f�reningen, att den �verl�

tande f�reningen uppl�ses utan likvidation samt att dess tillg�ngar och

skulder �vertas av den �vertagande f�reningen. Avtalet skall f�r att bli
giltigt godk�nnas av f�reningsst�mman i den �verl�tande f�reningen.

Fusion kan ske, trots att den �verl�tande f�reningen har tr�tt i likvida�

tion. I ett s�dant fall skall likvidationen avslutas n�r tillst�nd till fu sionen

enligt 6 � har reg istrerats.

2 � F�ljande handlingar skall h�llas tillg�ngliga f�r de r�stber�ttigade,

f�reningsmedlemmarna och innehavarna av f�rlagsandelar i den �verl�tan�
de f�reningen under minst en vecka f�re den f�reningsst�mma vid v ilken
fr�gan om godk�nnande av fusionsavtalet skall behandlas samt l�ggas fram

p� st�mman:

1. f�rslag till f�reningsst�mmans beslut,
2. fusionsavtalet,
3. en redog�relse av styrelsen i den �verl�tande f�reningen f�r de

omst�ndigheter som kan vara av vikt vid bed�mningen av f�rslagets l�mp�

lighet f�r f�reningen,

4. ett yttrande av revisorerna �ver styrelsens redog�relse enligt 3, samt
5. avskrift av den �vertagande f�reningens �rsredovisning f�r det senas�

te r�kenskaps�ret, f�rsedd med anteckning om f�reningsst�mmans beslut
r�rande f�reningens vinst eller f�rlust, samt avskrift av revisionsber�ttel�

sen f�r samma r�kenskaps�r.

Skall den �ve rl�tande f�reningens �rsredovisning inte behandlas p� den

st�mma som anges i f�rsta stycket eller har den �vertagande f�reningens
�rsredovisning f�r det senaste r�kenskaps�ret inte behandlats p� en st�m�

ma i den f�reningen, skall i st�ll et f�r de handlingar som anges i f�rsta

stycket 5 f�ljande handlingar h�llas tillg�ngliga och l�ggas fram p� de n

f�rstn�mnda st�mman i enligh et med vad som anges i f�rsta stycket:

1. avskrift av f�reningens senaste �rsredovisning, f�rsedd med ante ck�

ning om f�reningsst� mmans beslut r�rande f�reningens vinst eller f�rlust,

samt avskrift av revisionsber�ttelsen f�r det �r �rsredovisningen avser,

2. en av f�reningens styrelse undertecknad redog�relse f�r h�ndelser av

v�sentlig betydelse f�r f�reningens st�llning som har intr�ffat efter det a tt

�rsredovisningen har avgetts, samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande �ver styrelsens redog�relse enligt

Handlingarna skall genast s�ndas till s�dan r�stber�ttigad, medlem eller

innehavare av f�rlagsandel som beg�r det och uppger sin postadress.

Fusion genom kombination

3 � Genom ett avtal om fusion kan tv� eller flera f�reningar (de �v erl�d

t�nde f�reningarna) f�renas genom att bilda en ny f�rening (den �vertagan�

de f�reningen). En s�dan fusion inn eb�r att medlemmarna i de � verl�tande

1520

..tf

�

f�reningarna blir medlemmar i den nya f�reningen, att de �verl�tande

SFS 1987:667

f�reningarna upp l�ses utan likvidation samt att deras tillg�ngar och skul�
der �verl�s av den nya f�reningen. Avtalet skall f�r att bli gilti gt godk�n�

nas av f�rening sst�mman i varje �verl�tande f�rening. Best�mmelserna i

1 � andra stycket skall d�rvid till�mpas.

De handlingar som anges i 2 � f�rsta stycket 1 -4 och andra stycket 1 -3

skall uppr�ttas f�r vaije �verl�tande f�rening. De skall h�llas tillg�ngliga
f�r de r�stber�ttigade, f�reningsmedlemmarna och innehavarna av f�rlags�
andelar i respektive �verl�tande f�rening under minst en vecka f�re den
f�reningsst�mma vid vilken fr�gan om godk�nnande av fusionsavtalet skall

behandlas. Handlingarna skall genast s�ndas till s�dan r�stber�ttigad,
medlem e ller innehavare av f�rlagsandel som beg�r det och uppger sin
postadress. Handlingarna skall l�ggas fram p� st �mmorna.

Fusionsavtalet skall inneh�lla ett f�rslag till stadgar f�r den nya f�r�

eningen och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de �verl�tande

f�reningarna go dk�nner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet med

fusionsavtalets best�mmelser utse styrelse och revisorer i den nya f�r�
eningen.

Fusionsf�rfarandet

4 � Ett beslut om godk�nnande av fusionsavtal �r giltigt en dast om det

har bitr�tts av s amtliga r�stber�ttigade eller har fattats p� tv� p� varandra

f�ljande f�reningsst�mmor och p� den senare st�mman har bitr�tts av

minst tv� tredjedelar av de r�stande. I stadgarna f�r f�reskrivas villkor

som g�r l�ngre.

En medlem i en �verl�tande f�rening som inte har samtyckt till fusionen,

f�r s�ga upp sig till uttr�de ur f�reningen inom den tid och p� de villkor

som anges i 7 ka p. 15 � tredje stycket.

5 � N�r fusionsavtalet har slutligt godk�nts av f�reningsst�mman skall

det anm�las av f�reningen f�r registrering. Om detta inte har skett inom
fyra m�nader fr�n st�mmans beslut eller om registreringsmyndigheten
genom lagakraft�gande beslut har avskrivit en s�dan anm�lan eller v�grat

registrering av avtalet, har fr�gan om fusion fallit.

Hinder mot registrering m �ter, om fusionen har f�rbjudits enligt konkur�

renslagen (1982:729) eller om n�ringsfrihetsombudsmannen inte har beslu�
tat att l�mna fusionen utan �tg�rd enligt 20 � f�r sta stycket konkurrens�

lagen.

6 � Senast tv� m�nader efter det att avtalet om fusion har registrerats
skall s�v�l �verl�tande som �vertagande f�reningar ans�ka om tillst�nd att

verkst�lla avtalet. Ans�kan skall g�ras hos r�tten i den ort d �r den �verl�
tande eller, vid fusion enligt 3 �, d en �vertagande f�reningens styrelse har

sitt s�te. Vid ans�kningshandlingen skall fogas bevis att fusionsavtalet har

registrerats och en f�rteckning �ver den eller de �verl�tande f�reningarnas
k�nda borgen�rer med angivande av deras postadresser.

R�tten skall kalla den eller de �verl�tande f�reningarnas borgen�rer,

s�v�l k�nda som ok�nda, med f�rel�ggande f�r den som vill bestrida
ans�kningen att senast viss dag skriftligen hos r�tten anm�la detta vid

1521

�

SFS 1987:667

p�f�ljd att han annars anses ha medgett ans�kningen. Kallelsen skall
skyndsamt kung�ras genom r�ttens f�rsorg i Post- och Inrikes Tidningar.
Kronofogdemyndigheten i orten och alla k�nda borgen�rer skall underr�t�

tas s�rskilt genom r�ttens f�rsorg.

Tillst�nd skall meddelas, om ans�kningen inte bestrids eller om dp

borgen�rer som bestrider den f�r full betalning eller betryggande s�kerhet

f�r sina fordringar. Om d en r�tt som tillkommer innehavare av pensions-
fordran finns best�mmelser i 23 � andra stycket lagen (1967: 531) om tryg�
gande av pensionsutf�stelse m. m.

En borgen�r som samtidigt �r g�lden�r i samma r�ttsf�rh�llande skall

inte tas upp i f�rteckningen �ver f�reningens k�nda borgen�rer. Han skall

inte heller kallas av r�tten och har inte r�tt till betalning eller s�kerhet
enligt tredje stycket.

7 � R�tten skall underr�tta �verl�tande f�renings registreringsmyndighet
om ans�kan om tillst�nd att verkst�lla fusionsavtalet och om lagakraftvun-

net beslut som har meddelats med an ledning av ans�kningen.

N�r ett lagakraftvunnet beslut om tillst�nd att verkst�lla fusionsavtalet

har registrerats, anses fusionen genomf�rd och �verl�tande f�rening upp�

l�st. �verl�tande f�renings medlemmar blir d� medlemmar i den �verta�

gande f�reningen, om inte upps�gning har skett enligt 4 � andra stycket.

Samtidigt �verg�r �verl�tande f�renings tillg�ngar och skulder med undan�

tag av skadest�ndsanspr�k enligt 13 kap. 1-3 �� till den �vertagande

f�reningen.

Registreringsmyndigheten skall f� rklara att fr�gan om fusion har fallit,

om ans�kan om r�ttens tillst�nd inte har gjorts inom f�reskriven tid eller
om r�tten genom lagakraftvunnet beslut har avslagit ans�kningen.

�ven om en f�rening anses uppl�st enligt andra stycket, kan en tio ndel

av samtliga r�stber�ttigade hos styrelsen p�kalla f�reningsst�mma f�r att
behandla fr�gan huruvida talan skall v�ckas enligt 13 kap. 5 �. D�rvid

till�mpas 7 kap. 7 � andra meningen. Om st�mman beslutar att v�cka

talan, skall den samtidigt f�rordna att f�reningen skall t r�da i lik vidation.
Betr�ffande genomf�randet av likvidationen till�mpas 11 kap. Likvidato-
rerna beh�ver dock inte s�ka kallelse p� ok�nda borgen�rer.

Fusion mellan en ekonomisk f�rening och ett liel�gt dotteraktieholag

8 � Om en ekonomisk f�rening �ger samtliga aktier i ett dotteraktiebolag,

kan f�reningens och bolagets styrelser tr�ffa ett fusionsavtal som inneb�r

att bolaget skall g� upp i f�rening en. Bolagets styrelse skall anm�la avtalet
f�r registrering hos bolagets registreringsmyndighet.

I fr�ga om det fortsatta fusionsf�rfarandet till�mpas 6 � samt 7 � f�rsta

stycket, andra stycket f�rsta och tredje meningarna samt tredje stycket,
Vad som s�gs d�r om �verl�tande f�rening skall i st�llet g�lla bolag et.

Inl�sen av aktier i ett dotteraktieholag

9 � Om en ekon omisk f�rening sj�lv eller tillsammans med ett eller flera

dotterf�retag �ger mer �n nio tiondel ar av aktierna med mer �n nio tion�
delar av r�stetalet f�r samtliga aktier i ett dotteraktiebolag, har f�reningen

r�tt att av de �vriga aktie�garna i bolaget l�sa in de �terst�ende aktierna.

1522

�

Den som har aktier som kan l�sas in har ocks� r�tt att f� dessa inl�sta av

SFS 1987:667

f�reningen.

En tvist huruvida r�tt eller skyldighet till inl�sen f�religger eller om

l�senbeloppet pr�vas av tre skiljem�n. Om inte annat f�ljer av best�mmel�
serna i de tta kapitel, g�ller i fr�ga om skiljem�nnen och f�rfarandet inf�r
dem i till�mpliga delar vad som �r f�reskrivet i lagen (1929:145) om
skiljem�n. Best�mmelserna i 18 � a ndra stycket n�mnda lag om den tid
inom vilken skiljedomen skall meddelas g�ller dock inte. Kostnaderna f�r

skiljemannaf�rfarandet skall b�ras av f�reningen, om inte skiljem�nnen p�
s�rskilda sk�l �l�gger n�gon annan aktie�gare att helt eller delvis svara f�r
dessa kostnader. Part som �r missn�jd med skiljedomen har r�tt att v�cka

talan vid domstol inom sextio dagar fr�n det att han fick del av skiljedomen
i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. R�tt domstol �r tingsr�tten i den ort

d�r bolagets styrelse har sitt s�te.

Har f�reningen f�rv�rvat st�rre delen av sina aktier i bolaget p� grund av

att en vidare krets inbjudits att till f�reningen �verl�ta s�dana aktier mot

viss ers�ttning, skall l�senbeloppet motsvara ers�ttningen, om det inte

finns s�rskilda sk�l f�r annat.

10 � Vill en ekonomisk f�rening l�sa in aktier i ett dotteraktiebolag enligt

9 � men kan en �verenskommelse om detta inte tr�ffas, skall f�reningen

hos bolagets styrelse skriftligen beg�ra att tvisten h�nskjuts till skiljem�n.
F�reningen skall samtidigt uppge sin skiljeman.

Om en beg�ran g�rs enligt f�rsta stycket, skall bolagets styrelse genast

genom kung�relse i Po st- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstid�

ningar som styrelsen best�mmer anmoda de aktie�gare mot vilka l�snings�

anspr�ket riktas att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast tv�

veckor fr�n kung�relsen. Anmodan skall �ven genom brev s�ndas till varje

s�dan aktie�gare, om hans postadress �r k�nd f�r bolaget.

Om inte samtliga aktie�gare, vilkas namn �r inf�rda i aktieboken och

mot vilka l�sningsanspr�ket riktas, inom den f�reskrivna tiden har uppgett

en gemensam skiljeman, skall bolagets styrelse beg�ra hos r�tten i den ort
d�r styrelsen har sitt s�te att god man f�rordnas. Denne skall hos samma

r�tt ans�ka om f�rordnande av en s�dan skiljeman och i tvis ten bevaka de

fr�nvarande aktie�garnas r�tt.

11 � Aktie�garna �r skyldiga att till f�reningen �verl�mna sina aktiebrev

med p�skrifter om �verl�telse, om en tvist om inl�sen enligt 9 � pr�vas av

skiljem�n eller domstol och det �r ostridigt mellan part erna att det f�relig�
ger l�sningsr�tt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har

f�rklarats att s�dan r�tt f�religger utan att l�senbeloppet samtidigt har
fastst�llts. Skyldighet att �verl�mna aktiebreven f�religger dock endast om

f�reningen st �ller s�dan s�kerhet f�r kommande l�senbelopp j�mte r�nta
som godk�nns av skiljem�nnen eller, om tv isten �r anh�ngig vid domstol,
av domstolen.

Aktie�garna har r�tt till sk�lig r�nta p� l�senbeloppet f�r tiden fr�n det

att s�kerhet har st�llts till dess att l�senbeloppet f�rfaller till betalning.

12 � Om e tt fastst�llt l�senbelopp har erbjudits en aktie�gare utan att
denne har �verl�mnat sina aktiebrev, skall f�reningen utan dr�jsm�l s�tta

]523

�

SFS 1987:667

ned l�senbeloppet enligt lagen (1927:56) om neds�ttning av pengar jios^]

myndighet. F�reningen f�r inte g�ra f�rbeh�ll om r�tt att �terta det neds�trr
ta beloppet.

13 � F�reningen �r �gare till aktierna, om s�kerhet har st�llts enligt U �
eller om neds�ttning har skett enligt 12 �, Innan aktiebreven har �verl�m�

nats till f�reningen medf�r breven i s�dana fall endast r�tt f�r innehavaren

att mot �verl�mnande av breven till f�reningen eller l�nsstyrelsen f� ut

l�senbeloppet med r�nta.

Om ett aktiebrev inte har �verl�mnats inom en m�nad fr�n det att

f�reningen blev �gare till aktien, f�r det utf�rdas ett nytt aktiebrev som �r
st�llt till f�reningen. Det nya aktiebrevet skall inneh�lla uppgift om att.det
ers�tter det �ldre brevet. Om det �ldre brevet d�refter �verl�mnas till
f�reningen, skall det i sin tur � verl�mnas till bolaget f�r att makuleras.

13 kap. Skadest�nd m. m.
1 � Om en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren upps�tligen

eller av oaktsamhet skadar f�reningen d� han fullg�r sitt uppdrag, skall han
ers�tta skadan. Detsamma g�ller n�r skadan tillfogas en f�reningsmedlem
eller n�gon annan genom �vertr�delse ay denna lag eller stadgarna.

2 � En revisor �r ers�ttningsskyldig enligt d e grunder som anges i 1 � .

Han ansvarar �ven f�r skada som upps�tligen eller av oaktsamhet orsakas
av hans medhj�lpare.

Om e tt revisionsbolag �r revisor, �ligger ers�ttningsskyldigheten detta

bolag och den som �r huvudansvarig f�r revisionen. Om en sammanslut�
ning eller ett revisionsorgan som avses i 8 kap. 4 � �r revisor, �ligger

ers�ttningsskyldigheten den som har f�rr�ttat revisionen och den som h ar

utsett honom.

3 � En f�reningsmedlem eller en r�stber�ttigad som inte �r medlem �r

skyldig att ers�tta den skada som han genom att medverka till �vertr�delse

av denna lag eller sta dgarna upps�tligen eller av grov oaktsamhet tillfogar
f�reningen, en medlem eller n�gon an nan.

4 � Om n�gon �r ers�ttningsskyldig enligt 1-3 ��, kan skadest�ndet

j�mkas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till handlingens besk affenhet,
skadans storlek och omst�ndigheterna i �vrigt.

Skall flera ers�tta samma skada, svarar de solidariskt f�r skadest�ndet i

den m�n inte skadest�ndsskyldigheten har j�mkats f�r n�gon av dem enligt
f�rsta stycket. Vad n�gon har utgett i skadest �nd f�r kr�vas tillbaka fr�n de
andra efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till omst�ndigheterna.

5 � Talan om skadest�nd till f�reningen enligt 1-3 �� kan v�ckas, om

vid en f�rening sst�mma majoriteten eller en minoritet best�ende av min st

en tiondel av samtliga r�stber�ttigade har bitr�tt ett f�rslag om att v�cka

skadest�ndstalan eller, s�vitt g�ller en styrelseledamot eller verkst�llande
direkt�ren, har r�stat mot ett f�rslag om att bevilja ansvarsfrihet. En

1524

uppg�relse om skadest�ndsskyldighcten kan tr�ffas endast av f�renings-

�

st�mman och bara under f�ruts�ttning att inte en tiondel av samtliga

SFS 1987:667

r�stber�ttigade r�star mot f�rslaget till uppg� relse. Om en f�reningsmed�
lem f�r s kadest�ndstalan f�r f�reningens r�kning, kan n�gon uppg�relse
inte tr�ffas utan ha ns samtycke.

Talan om skadest�nd till f�reningen f�r f�ras av r�stber�ttigade som

utg�r minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade. Om en r�stber�ttigad

sedan talan har v�ckts avst�r fr�n talan, kan likv�l de �vriga fullf�lja
denna. Den som ha r v�ckt talan svarar f�r r�tteg�ngskostnaderna men har

r�tt till ers�ttning av f�reningen f�r den kostnad som t�cks av vad som har
kommit f�reningen till godo genom r�tt eg�ngen.

Talan f�r f�reningens r�kning mot en styrelseledamot eller verkst�llande

direkt�ren om skadest�nd p� grund av ett beslut eller en �tg�rd under ett

r�kenskaps�r skall v�ckas senast ett �r fr�n det att �rsredovisningen och
revisionsber�ttelsen f�r r�kenskaps�ret lades fram p� f�reningsst�mma.

Har ett beslut fattats om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte f�ra

skadest�ndstalan utan att det minsta antalet r�stber�ttigade som avses i
f�rsta stycket r�stat mot beslutet eller har tiden f�r talan f�rsuttits enligt
tredje stycket, kan trots detta talan enligt f�rsta eller andra stycket v�ckas,
om det i �rsred ovisningen eller i revi sionsber�ttelsen eller p� n�got annat
s�tt till f�reningsst�mman inte har l�mnats i v�sentliga h�nseenden riktiga
och fullst�ndiga uppgifter om det beslut eller den �tg�rd som ligger till
grund f�r talan.

Skadest�ndstalan som grundas p� brott kan alltid f�ras av styrelsen.

6 � S�dan talan f� r f�reningens r�kning enligt 1-3 �� som inte grundas

p� brott kan ej v�c kas mot

1. styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren sedan tre �r har f�rflu�

tit fr�n utg�ngen av det r�kenskaps�r d� det beslut eller den �tg�rd, som
ligger till grund f�r talan fattades eller vidtogs,

2. revisor sedan tre �r har f�rflutit fr�n det att revisionsber�ttelsen lades

fram p� f�reningsst�mman eller yttrande som avses i denn a lag avgavs,

3. f�reningsmedlem eller r�stber�ttigad, som inte �r f�reningsmedlem,

sedan tv� �r har f�rflutit fr�n det beslut eller den �tg�rd som ligger till
grund f�r talan.

F�rs�tts f�reningen i konkurs p� en ans�kan som gjorts innan den tid

som anges i f�rsta stycket har g�tt ut, kan konkursboet f�ra talan enligt 1-
3 �� trots att frihet fr�n skadest�ndsansvar har intr�tt enligt 5 �. Efter

utg�ngen av den n �mnda tiden kan en s�dan talan dock inte v�ckas senare
�n sex m�nader fr�n f�rsta borgen�rssammantr�det eller, i mindre kon�
kurs, fr�n konkursbeslutet.

14 kap. F�reningens firma

1 � En ekonomisk f�renings firma skall inneh�lla orden "ekonomisk"

och "f�rening" eller f�rkortningen "ek. f�r." I firman f�r inte ordet

"bolag"eller n�got annat som betecknar ett bolagsf�rh�llande tas in p� et t
s�dant s�t t som kan leda till m issf�rst�ndet att ett bolag inne har firman.

Firman skall tydligt skilja sig fr�n andra �nnu best�ende firmor som �r
inf�rda i n�got av de f�reningsregister som avses i 15 kap. 1 �. Registre-

1525

�

SFS 1987:667 ringen

av en f�renings firma g�ller f�r hela la ndet. I �vrigt finns best�lai

melserom registreringen i firmalagen (1974: 156).

Om f�reningens firma skall registreras p� tv� eller flera spr�k, skall varje'

lydelse anges i stadgarn a.

F�reningens styrelse kan anta bifirma. Best�mmelserna i f�rsta styck et

g�ller �ven bifirma. Uttrycket ekonomisk f�rening eller f�rkortning d�rav
far dock inte tas in i en bifirma.

2 � Skriftliga handlingar som utf�rdas f�r en f�rening b�r undertecknas
med f�reningens firma. Har styrelsen eller n�gon annan st�llf�retr�dare f�r

f�reningen utf�rdat en handling utan firmateckning och framg�r det inte av

handlingens inneh�ll att den har utf�rdats p� f�reningens v�gnar, svarar de

som har undertecknat handlingen solidariskt f�r f�rpliktelsen enligt hand�
lingen. Detta g�ller dock inte, om

1. det framgick av omst�ndigheterna vid handlingens tillkomst att han d�

lingen utf�rdades f�r f�reningen, samt

2. medkontrahenten har f�tt ett av f�reningen beh�rigen undertecknat

godk�nnande av handlingen utan osk�ligt dr�jsm�l efter det att antingen en

beg�ran om s�dant godk�nnande har framst�llts eller personlig ansvarighet
har gjorts g�llande mot undertecknarna.

3 � Endast ekonomisk f�rening f�r i sin firma anv�nda uttrycket ekono�

misk f�rening eller f�rkortning d�rav.

I firmalagen (1974: 156) finns best�mmelser om f�rbud mot anv�ndning

av firma och om h�vande av firmaregistrering.

15 kap. Registrering m. m.

1 � Registreringsmyndighet f�r en ekonomisk f�rening �r l�nsstyrelsen i

det l�n d�r f�reningens styrelse enligt stadgarna har sitt s�te.

Ett f�reningsregister skall f�ras hos registreringsmyndigheten f�r regist�

reringar enligt denna lag eller andra f�rfattningar.

Regeringen kan f�rordna att ett f�reningsregister skall f�ras gemensamt

f�r tv� eller flera l�n. Vad som s�gs i denna lag om l�n g�ller �ven omr�de
f�r vilket ett gemensamt f�reningsregister f�rs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om avgifter i registrerings�renden enligt denna lag.

2 � Registreringsmyndigheten skall utan dr�jsm�l kung�ra i Post- och

Inrikes Tidningar vad som inf�rs i f�reningsregistret med undantag f�r

registrering av underr�ttelse enligt 11 kap. 20 �. En kung�relse som avser

�ndring i ett f�rh�llande som tidigare har inf�rts i registret skall endas t
ange �ndringens art.

3 � Det som enligt denna lag eller s�rskilda best�mmelser har blivit inf�rt

i f�reningsr egistret skall anses ha kommit till tredje mans k�nnedom, om

det enligt 2 � har kungjorts i Pos t- och Inrikes Tidningar och det inte av
omst�ndigheterna framg�r att han varken k�nde till eller b orde ha k�nt till
det som kungjorts.

1526

�

4 � Om en s�kande vid anm�lan f�r registrering inte har iakttagit vad

SFS 1987:667

��m �r f�reskrivet om anm�lan, skall han f�rel�ggas att inom viss tid avge

yttrande eller vidta r�ttelse. Detsamma g�ller, om registreringsmyndighe-
t�n finner att ett beslut som anm�ls f�r registrering eller en handling som
bifogas anm�lningen

1. inte har tillkommit i beh�rig ord ning,

2. till sitt inneh�ll strider mot denna lag eller annan f�rfattning eller

stadgarna, eller

3. i n�got viktigare h�nseende har en otydlig eller vilseledande avfatt-

ning.

Om s�kanden inte r�ttar sig efter f�rel�ggandet, skall anm�lan avskri�

vas. En underr�ttelse om denna p�f�ljd skall tas in i f�re l�ggandet. Finns

det �ven efter det att yttrandet har avgetts n�got hinder mot registrering
och har s�kanden haft tillf�lle att yttra sig �ver hindret, skall registrering

v�gras, om det inte finns anledning att ge s�kanden ett nytt f�rel�ggande.

Best�mmelserna i f�rsta stycket utg�r inte hinder mot registrering av ett

beslut av f�reningsst�mman, om r�tten till talan mot beslutet har g�tt

f�rlorad enligt 7 kap. 17 � andra stycket.

Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen underr�tta f�reningen

n�r registreringsmyndigheten fattar beslut enligt 11 kap. 18 �, 12 kap , 7 �
tredje stycket eller 16 kap. 2 �.

5 � I firmalagen (1974:156) finns best�mmelserom avf�rande av en firma

ur registret sedan en dom om h�vande av firmaregistreringen har vunnit
laga kraft.

6 � Myndighets beslut i till st�nds�renden enligt 6 kap. 3 eller 4 8,8 kap.
3-5 �8, 9 kap. 6 8 eller 8 8 f�rsta stycket 1 eller 10 k ap. 6 8 femte stycket

�verklagas till regeringen genom besv�r.

Ett beslut av registreringsmyndigheten som inneb�r att anm�lan har

avskrivits eller registrering har v�grats enligt 4 8 f�rsta och andra styckena
�verklagas till kam marr�tten genom besv�r inom tv � m�nader fr�n beslu�

tets dag. Detsamma g�ller ett beslut av registreringsmyndigheten som

avses i 4 8 fl�rde stycket.

L�nsstyrelsens beslut enligt denna lag �verklagas i �vriga fall till kam�

marr�tten genom besv�r.

16 kap. Straff och vite

1 8 Till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r d�ms den som upps�tligen eller

av oaktsamhet bryter mot 6 kap. 8 8 andra stycket andra meningen eller
9 8 f�rsta stycket andra eller tredje meningen.

Till b�ter d�ms den som

1. upps�tligen eller av oaktsamhet underl�ter att f�ra medlemsf�rteck�

ning eller h�lla s�dan f �rteckning tillg�nglig enligt 3 ka p. 6 8, eller

2. upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot 14 kap. 3 8 f�rsta stycket.

I fall som a vses i 8 kap. 16 8 f�rsta st ycket skall inte f�lja an svar enligt

20 kap. 3 8 bro ttsbalken.

2 8 Registreringsmyndigheten kan vid vite f�rel�gga verkst�lla nde direk-

1527

�

SFS 1987:667

t�ren eller styrelseledamot att fullg�ra skyldighet enligt denna lag �ll bf^,

andra f�rfattningar att

1. till myndigheten s�nda in beh�riga redovisningshandlingar, revisions�

ber�ttelser eller del�rsrapporter, samt

2. hos myndigheten g�ra beh�rig anm�lan f�r registrering.
Ett f�rel�ggande enligt f� rsta stycket 2 f�r inte meddelas, om unde rl�

tenheten att g�ra anm�lan medf�r att f�reningsst�mmans eller styrelsens

beslut f�rfaller eller f �reningen blir skyldig att tr�d a i likvidation.

Registreringsmyndigheten skall pr�va fr�gan om utd�mande av ett vite

som har f�relagts enligt f�rsta stycket.

F�reskrifterom ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lage n (1987:668)

om inf�rande av lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar.

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

STEN WICKBOM

(Justitiedepartementet)

\ ,c

�

;

Viktiga lagar inom associationsrätten

Aktiebolagslag (2005:551)
Lag (2018:672) om ekonomiska föreningar
Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag
Stiftelselag (1994:1220)
Årsredovisningslag (1995:1554)

JP Infonets tjänster inom associationsrätt

Arbetar du med associationsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom associationsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1987:667

Viktiga lagar inom associationsrätten

JP Infonets tjänster inom associationsrätt

Om Lagboken.se