SFS 1996:1059 Lag om statsbudgeten

Start / Bank- och finansmarknadsrätt / Budgetlag (2011:203) / SFS 1996:1059 Lag om statsbudgeten

SFS 1996_1059 Lag om statsbudgeten

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:1059 Utkom fr�n trycket den 19 november 1996 Lag om statsbudgeten; utf�rdad den 7 november 1996. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. Effektivitet och resultat 1 � I statens verksamhet skall h�g effektivitet efterstr�vas och god hush�llning iakttas. Med statens verksamhet avses i denna lag s�dan verksamhet som sk�ts av regeringen, domstolarna och de f�rvaltningsmyndigheter som lyder un- der regeringen. 2 � Regeringen skall f�r riksdagen redovisa de m�l som �syftas och de resultat som uppn�tts p� olika verksamhetsomr�den. Anslag och inkomsttitlar 3 � N�r riksdagen enligt 9 kap. 3-5 �� regeringsformen anvisar anslag till angivna �ndam�l, skall anslagstyperna obetecknade anslag, reserva- tionsanslag eller ramanslag anv�ndas. De n�rmare villkoren f�r anslagen framg�r av 4-6 ��. Anslagstyper 4 � Ett obetecknat anslag f�r inte �verskridas. Outnyttjade medel f�r inte anv�ndas under f�ljande budget�r. 5 � Ett reservationsanslag f�r inte �verskridas. Outnyttjade medel f�r regeringen anv�nda l�ngst tre �r efter det att anslaget senast var uppf�rt p� statsbudgeten. 6 � Ett ramanslag f�r regeringen tillf�lligt �verskrida genom att ta i anspr�k en anslagskredit motsvarande h�gst tio procent av anvisat anslag. Tillg�ngliga medel under f�ljande �r reduceras med ett belopp motsvarande ianspr�ktagen anslagskredit. Med riksdagens bemyndigande f�r regeringen �ven besluta att ett ram- anslag f�r �verskridas, om detta �r n�dv�ndigt f�r att i en verksamhet t�cka s�rskilda utgifter som inte var k�nda d� anslaget anvisades eller f�r att ett av riksdagen beslutat �ndam�l med anslaget skall kunna uppfyllas. Outnyttjade medel f�r regeringen anv�nda under f�ljande budget�r. �vriga best�mmelser om anslag 7 � N�r regeringen tilldelar en myndighet ett anslag f�r regeringen besluta om begr�nsningar i villkoren f�r utnyttjande av anslaget. 8 � Regeringen f�r besluta att medel p� ett anvisat anslag inte skall anv�ndas, om detta �r motiverat av s�rskilda omst�ndigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samh�llsekonomiska sk�l. 1 Prop. 1995/96:220, bet. 1996/97:KU3, rskr. 1996/97:27. 1804 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1805 SFS 1996:1059 Inkomsttitlar 9 � Statsinkomster som ber�knas av riksdagen skall redovisas mot inkomsttitlar. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar 10 � Avr�kning mot anslag f�r transfereringar skall g�ras det budget�r d� betalning sker. Mot �vriga anslag skall avr�kning g�ras det budget�r till vilket utgiften h�nf�r sig. Avr�kning mot inkomsttitlar f�r skatt skall g�ras det budget�r d� betal- ning erh�lls. Mot �vriga inkomsttitlar skall avr�kning g�ras det budget�r till vilket inkomsten h�nf�r sig. Avr�kning skall g�ras l�pande. Riksdagen kan f�r ett anslag eller en inkomsttitel besluta att avr�kning skall g�ras p� n�gon annan grund. Ekonomiska f�rpliktelser 11 � I 12-14 �� finns best�mmelser om befogenheter f�r regeringen att ikl�da staten ekonomiska f�rpliktelser eniigt 9 kap. 10 � regeringsformen. I lagen (1988:1387) om statens uppl�ning anges under vilka f�ruts�tt- ningar regeringen f�r ta upp l�n till staten. Best�llningsbemyndiganden m. m. 12 � F�r det �ndam�l och med h�gst det belopp som riksdagen best�mmer f�r regeringen best�lla varor eller tj�nster samt besluta om bidrag, ers�ttning, l�n eller liknande som medf�r utgifter �ven under senare budget�r �n det statsbudgeten avser. 13 � Regeringen f�r ikl�da staten s�dana ekonomiska f�rpliktelser som �r n�dv�ndiga f�r att den l�pande verksamheten skall fungera tillfreds- st�llande. Garantier 14 � F�r det �ndam�l och med h�gst det belopp som riksdagen be- st�mmer f�r regeringen st�lla ut kreditgarantier och g�ra andra liknande �taganden. N�r det finns s�rskilda sk�l f�r �tagandet enligt riksdagens best�mmande g�ras utan att beloppet begr�nsas. 15 � F�r ett �tagande enligt 14 � skall en avgift tas ut. Avgiftens storlek skall motsvara statens ekonomiska risk och �vriga kostnader f�r �tagandet, om inte riksdagen f�r ett visst �tagande beslutar annat. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer beslutar om avgiftens storlek. Statsbudgetens avgr�nsning 16 � Regeringens f�rslag till statsbudget enligt 9 kap. 6 � regerings- formen skall omfatta alla inkomster och utgifter, med de undantag som anges i 17 � andra stycket och 18 �, samt andra betalningar som p�verkar statens l�nebehov. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:1059 17 � Statens inkomster och utgifter skall budgeteras och redovisas brutto p� statsbudgeten. Skall inkomsterna i en verksamhet endast bidra till att t�cka verksamhe- tens utgifter, f�r utgifterna dock redovisas netto p� anslag. 18 � En verksamhet d�r statens kostnader helt skall t�ckas med verk- samhetens int�kter skall inte budgeteras och inte heller redovisas p� anslag eller inkomsttitlar. 19 � Regeringen f�r besluta om dispositionen av avgiftsinkomster fr�n frivilligt efterfr�gade varor och tj�nster som staten tillhandah�ller, om inkomsterna helt eller delvis skall t�cka statens kostnader f�r verk- samheten. Finansiering av investeringar 20 � Inom l�neramar som riksdagen �rligen fastst�ller f�r regeringen besluta att anl�ggningstillg�ngar som anv�nds i statens verksamhet skall finansieras med l�n i Riksg�ldskontoret. Regeringen f�r besluta om vill- koren f�r s�dana l�n. 21 � Inom en kreditram som riksdagen �rligen fastst�ller f�r regeringen besluta att r�relsekapital i statens verksamhet skall finansieras med krediter i Riksg�ldskontoret. Regeringen f�r besluta om villkoren f�r dessa krediter och om likvida medel som myndigheterna disponerar. 22 � Andra tillg�ngar �n de som anges i 20 och 21 �� skall finansieras med anslag eller med inkomster som anges i 31 � f�rsta stycket. 23 � F�r en viss myndighet eller f�r viss anskaffning kan riksdagen besluta att finansiering skall ske p� annat s�tt �n som anges i 20-22 ��. �verl�telse av statens egendom 24 � I anslutning till 9 kap. 9 � regeringsformen anges i 25-34 �� grun- der f�r f�rfogandet �ver statens egendom. F�reskrifterna g�ller egendom som enligt 9 kap. 8 � regeringsformen st�r till regeringens disposition. Detta g�ller dock inte varor som avses i 19 �. Med f�rs�ljning avses i 25-29 �� ven byte. Fast egendom 25 � N�r v�rdet av fast egendom inte �verstiger 50 miljoner kronor, f�r regeringen besluta att s�lja egendomen, om den inte alls eller endast i ringa utstr�ckning beh�vs i statens verksamhet och om det inte finns s�rskilda sk�l f�r att egendomen fortfarande skall �gas av staten. Trots best�mmelserna i f�rsta stycket f�r regeringen besluta om f�rs�lj- ning till en kommun f�r samh�llsbyggnads�ndam�l. Aktier och andelar 26 � Regeringen f�r besluta om f�rs�ljning av aktier eller andelar i ett f�retag d�r staten har mindre �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller andelar, om inte riksdagen best�mt annat f�r f�retaget. 1806 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1807 SFS 1996:1059 Regeringen f�r inte utan riksdagens bemyndigande genom f�rs�ljning eller p� annat s�tt minska statens �garandel i f�retag d�r staten har h�lften eller mer �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller andelar. Annan l�s egendom 27 � F�r uppl�telse av tomtr�tt samt f�rs�ljning av tomtr�tt och s�dan byggnad som �r l�s egendom g�ller f�reskrifterna om f�rs�ljning av fast egendom. 28 � Regeringen f�r besluta att �verl�ta annan l�s egendom �n s�dan som anges i 26 och 27 ��, om egendomen inte l�ngre beh�vs f�r statens verksamhet eller blivit obrukbar, eller om den inte anskaffats med statens medel. Aff�rsm�ssighet 29 � F�rs�ljning skall genomf�ras aff�rsm�ssigt, om inte s�rskilda sk�l talar mot det. Disposition av f�rs�ljningsinkomster 30 � H�r riksdagen beslutat om f�rs�ljning av egendom, skall inkomsten redovisas mot en inkomsttitel p� statsbudgeten, om inte riksdagen best�m- mer annat. I 31-34 �� anges hur inkomsten f�r disponeras i de fall d� regeringen har beslutat om f�rs�ljning. 31 � Har egendomen anv�nts i en verksamhet f�r vilken riksdagen har godk�nt en investeringsplan, f�r regeringen besluta att inkomsten skall disponeras f�r att finansiera investeringar som ing�r i planen. F�reskrifter om disposition av inkomst fr�n f�rs�ljning av egendom som inte anv�nts i en s�dan verksamhet finns i 32-34 ��. 32 � Har egendomen finansierats med medel fr�n anslag f�r regeringen, sedan medel motsvarande egendomens bokf�rda v�rde redovisats mot en inkomsttitel, besluta att det som �terst�r av inkomsten skall disponeras i den verksamhet d�r den f�rs�lda egendomen har anv�nts. Om inkomsten uppg�r till ett mindre belopp, f�r regeringen besluta att hela inkomsten skall disponeras i den verksamhet d�r den f�rs�lda egen- domen har anv�nts. Har fast egendom eller aktier s�lts skall dock hela inkomsten redovisas mot en inkomsttitel. 33 � Har egendomen finansierats med l�n f�r regeringen, sedan l�net l�sts, besluta att det som �terst�r av inkomsten skall disponeras i den verk- samhet d�r den f�rs�lda egendomen har anv�nts. Har fast egendom eller aktier s�lts skall dock det som �terst�r av inkoms- ten redovisas mot en inkomsttitel. 34 � Har egendomen finansierats p� annat s�tt �n med medel fr�n anslag eller med l�n, f�r regeringen besluta att hela inkomsten skall disponeras i den verksamhet d�r den f�rs�lda egendomen har anv�nts. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:648px;height:907px;"> <img width="648" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1808 SFS 1996:1059 Uppf�ljning, prognoser och utfall 35 � Regeringen skall noggrant f�lja hur statens inkomster, utgifter och uppl�ning utvecklas i f�rh�llande till ber�knade eller beslutade belopp. 36 � Under l�pande budget�r skall regeringen vid minst tv� tillf�llen f�r riksdagen redovisa prognoser �ver utfallet av statens inkomster och utgifter samt statens l�nebehov. Regeringen skall f�rklara v�sentliga skillnader mellan budgeterade belopp och ber�knat utfall. 37 � Senast fyra m�nader etter budget�ret skall regeringen f�r riksdagen redovisa statsbudgetens prelimin�ra utfall. Regeringen skall f�rklara v�sentliga skillnader mellan budgeterade belopp och det prelimin�ra utfallet. 38 � S� snart som m�jligt, dock senast nio m�nader efter budget�ret, skall regeringen se till att en �rsredovisning f�r staten l�mnas till riksdagen. �rsredovisningen skall inneh�lla resultatr�kning, balansr�kning och fi- nansieringsanalys. Den skall �ven inneh�lla det slutliga utfallet p� stats- budgetens inkomsttitlar och anslag. Utgiftstak och utgiftsramar 39 � S�dana riktlinjer f�r den ekonomiska politiken som n�mns i till- l�ggsbest�mmelse 3.2.1 tredje stycket till riksdagsordningen kan avse det belopp statens utgifter h�gst f�r uppg� till (tak f�r statens utgifter) eller de belopp utgifterna inom olika utgiftsomr�den eller grupper av utgiftsom- r�den h�gst f�r uppg� till (utgiftsramar). 40 � Avser regeringen att anv�nda tak f�r statens utgifter i beredningen av f�rslaget till statsbudget och i genomf�randet av den budgeterade verk- samheten, skall f�rslag till beslut om ett s�dant utgiftstak ing� i den eko- nomiska v�rpropositionen. Har riksdagen med st�d av best�mmelserna i 5 kap. 12 � riksdagsord- ningen beslutat att h�nf�ra statsutgifter till utgiftsomr�den, skall regeringen i den ekonomiska v�rpropositionen redovisa riktlinjer f�r hur den avser att f�rdela statsutgifter p� utgiftsomr�den eller grupper av utgiftsomr�den i det kommande f�rslaget till statsbudget. 41 � F�rslag om tak f�r statens utgifter eller riktlinjer f�r utgiftsramar f�r avse l�ngre tid �n ett budget�r. 42 � Finns det risk f�r att ett beslutat tak f�r statens utgifter eller anv�nda utgiftsramar kommer att �verskridas, skall regeringen f�r att undvika detta vidta s�dana �tg�rder som den har befogenhet till eller f�resl� riksdagen n�dv�ndiga �tg�rder. 43 � Om regeringen inte l�mnar ett s�dant f�rslag som anges i 41 �, skall den i st�llet presentera en l�ngsiktig ber�kning av hur statens inkomster, utgifter och l�nebehov kommer att utvecklas som en f�ljd av redan fattade beslut och under v�l specificerade samh�llsekonomiska f�ruts�ttningar. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:1059 Redovisning och revision 44 � Regeringen �r redovisningsskyldig inf�r riksdagen f�r statens medel och de �vriga tillg�ngar som enligt 9 kap. 8 � regeringsformen st�r till regeringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar �ven den verk- samhet som bedrivs av staten samt statens skulder och �vriga ekonomiska f�rpliktelser. 45 � Bokf�ring i staten skall ske p� ett s�tt som st�mmer �verens med god redovisningssed. Redovisningen skall ge en r�ttvisande bild av verksamheten, det ekono- miska resultatet och st�llningen samt f�rvaltningen av statens medel och �vriga tillg�ngar. N�rmare f�reskrifter om redovisningen skall meddelas av regeringen el- ler den myndighet som regeringen best�mmer. 46 � Statens verksamhet skall granskas genom revision. Avslutande best�mmelse 47 � Regeringen f�r �verl�ta sin r�tt enligt 5 �, 6 � f�rsta och tredje styckena samt 12-14, 19-21, 25, 26, 28 och 31-34 �� till myndighet som regeringen best�mmer. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1997. P� regeringens v�gnar LENA HJELM-WALL�N ERIK �SBRJNK (Finansdepartementet) 1809 </div> </div>

SFS 1996:1059
Utkom fr�n trycket
den 19 november 1996

Lag

om statsbudgeten;

utf�rdad den 7 november 1996.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

Effektivitet och resultat

1 � I statens verksamhet skall h�g effektivitet efterstr�vas och god
hush�llning iakttas.

Med statens verksamhet avses i denna lag s�dan verksamhet som sk�ts

av regeringen, domstolarna och de f�rvaltningsmyndigheter som lyder un-
der regeringen.

2 � Regeringen skall f�r riksdagen redovisa de m�l som �syftas och de
resultat som uppn�tts p� olika verksamhetsomr�den.

Anslag och inkomsttitlar

3 � N�r riksdagen enligt 9 kap. 3-5 �� regeringsformen anvisar anslag
till angivna �ndam�l, skall anslagstyperna obetecknade anslag, reserva-
tionsanslag eller ramanslag anv�ndas.

De n�rmare villkoren f�r anslagen framg�r av 4-6 ��.

Anslagstyper

4 � Ett obetecknat anslag f�r inte �verskridas. Outnyttjade medel f�r inte

anv�ndas under f�ljande budget�r.

5 � Ett reservationsanslag f�r inte �verskridas. Outnyttjade medel f�r
regeringen anv�nda l�ngst tre �r efter det att anslaget senast var uppf�rt p�
statsbudgeten.

6 � Ett ramanslag f�r regeringen tillf�lligt �verskrida genom att ta i
anspr�k en anslagskredit motsvarande h�gst tio procent av anvisat anslag.
Tillg�ngliga medel under f�ljande �r reduceras med ett belopp motsvarande
ianspr�ktagen anslagskredit.

Med riksdagens bemyndigande f�r regeringen �ven besluta att ett ram-

anslag f�r �verskridas, om detta �r n�dv�ndigt f�r att i en verksamhet t�cka

s�rskilda utgifter som inte var k�nda d� anslaget anvisades eller f�r att ett
av riksdagen beslutat �ndam�l med anslaget skall kunna uppfyllas.

Outnyttjade medel f�r regeringen anv�nda under f�ljande budget�r.

�vriga best�mmelser om anslag

7 � N�r regeringen tilldelar en myndighet ett anslag f�r regeringen
besluta om begr�nsningar i villkoren f�r utnyttjande av anslaget.

8 � Regeringen f�r besluta att medel p� ett anvisat anslag inte skall
anv�ndas, om detta �r motiverat av s�rskilda omst�ndigheter i en
verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samh�llsekonomiska sk�l.

Prop. 1995/96:220, bet. 1996/97:KU3, rskr. 1996/97:27.

1804

1805

SFS 1996:1059

Inkomsttitlar
9 � Statsinkomster som ber�knas av riksdagen skall redovisas mot
inkomsttitlar.

Redovisning mot anslag och inkomsttitlar

10 � Avr�kning mot anslag f�r transfereringar skall g�ras det budget�r d�

betalning sker. Mot �vriga anslag skall avr�kning g�ras det budget�r till
vilket utgiften h�nf�r sig.

Avr�kning mot inkomsttitlar f�r skatt skall g�ras det budget�r d� betal-

ning erh�lls. Mot �vriga inkomsttitlar skall avr�kning g�ras det budget�r till
vilket inkomsten h�nf�r sig.

Avr�kning skall g�ras l�pande.
Riksdagen kan f�r ett anslag eller en inkomsttitel besluta att avr�kning

skall g�ras p� n�gon annan grund.

Ekonomiska f�rpliktelser

11 � I 12-14 �� finns best�mmelser om befogenheter f�r regeringen att
ikl�da staten ekonomiska f�rpliktelser eniigt 9 kap. 10 � regeringsformen.

I lagen (1988:1387) om statens uppl�ning anges under vilka f�ruts�tt-

ningar regeringen f�r ta upp l�n till staten.

Best�llningsbemyndiganden m. m.

12 � F�r det �ndam�l och med h�gst det belopp som riksdagen

best�mmer f�r regeringen best�lla varor eller tj�nster samt besluta om
bidrag, ers�ttning, l�n eller liknande som medf�r utgifter �ven under senare
budget�r �n det statsbudgeten avser.

13 � Regeringen f�r ikl�da staten s�dana ekonomiska f�rpliktelser som

�r n�dv�ndiga f�r att den l�pande verksamheten skall fungera tillfreds-
st�llande.

Garantier

14 � F�r det �ndam�l och med h�gst det belopp som riksdagen be-
st�mmer f�r regeringen st�lla ut kreditgarantier och g�ra andra liknande
�taganden.

N�r det finns s�rskilda sk�l f�r �tagandet enligt riksdagens best�mmande

g�ras utan att beloppet begr�nsas.

15 � F�r ett �tagande enligt 14 � skall en avgift tas ut. Avgiftens storlek
skall motsvara statens ekonomiska risk och �vriga kostnader f�r �tagandet,

om inte riksdagen f�r ett visst �tagande beslutar annat.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer beslutar om

avgiftens storlek.

Statsbudgetens avgr�nsning

16 � Regeringens f�rslag till statsbudget enligt 9 kap. 6 � regerings-

formen skall omfatta alla inkomster och utgifter, med de undantag som
anges i 17 � andra stycket och 18 �, samt andra betalningar som p�verkar
statens l�nebehov.

SFS 1996:1059

17 � Statens inkomster och utgifter skall budgeteras och redovisas brutto

p� statsbudgeten.

Skall inkomsterna i en verksamhet endast bidra till att t�cka verksamhe-

tens utgifter, f�r utgifterna dock redovisas netto p� anslag.

18 � En verksamhet d�r statens kostnader helt skall t�ckas med verk-
samhetens int�kter skall inte budgeteras och inte heller redovisas p� anslag

eller inkomsttitlar.

19 � Regeringen f�r besluta om dispositionen av avgiftsinkomster fr�n

frivilligt efterfr�gade varor och tj�nster som staten tillhandah�ller, om
inkomsterna helt eller delvis skall t�cka statens kostnader f�r verk-
samheten.

Finansiering av investeringar

20 � Inom l�neramar som riksdagen �rligen fastst�ller f�r regeringen
besluta att anl�ggningstillg�ngar som anv�nds i statens verksamhet skall
finansieras med l�n i Riksg�ldskontoret. Regeringen f�r besluta om vill-
koren f�r s�dana l�n.

21 � Inom en kreditram som riksdagen �rligen fastst�ller f�r regeringen
besluta att r�relsekapital i statens verksamhet skall finansieras med krediter
i Riksg�ldskontoret. Regeringen f�r besluta om villkoren f�r dessa krediter
och om likvida medel som myndigheterna disponerar.

22 � Andra tillg�ngar �n de som anges i 20 och 21 �� skall finansieras
med anslag eller med inkomster som anges i 31 � f�rsta stycket.

23 � F�r en viss myndighet eller f�r viss anskaffning kan riksdagen
besluta att finansiering skall ske p� annat s�tt �n som anges i 20-22 ��.

�verl�telse av statens egendom

24 � I anslutning till 9 kap. 9 � regeringsformen anges i 25-34 �� grun-
der f�r f�rfogandet �ver statens egendom.

F�reskrifterna g�ller egendom som enligt 9 kap. 8 � regeringsformen st�r

till regeringens disposition. Detta g�ller dock inte varor som avses i 19 �.

Med f�rs�ljning avses i 25-29 �� ven byte.

Fast egendom
25 � N�r v�rdet av fast egendom inte �verstiger 50 miljoner kronor, f�r
regeringen besluta att s�lja egendomen, om den inte alls eller endast i ringa
utstr�ckning beh�vs i statens verksamhet och om det inte finns s�rskilda
sk�l f�r att egendomen fortfarande skall �gas av staten.

Trots best�mmelserna i f�rsta stycket f�r regeringen besluta om f�rs�lj-

ning till en kommun f�r samh�llsbyggnads�ndam�l.

Aktier och andelar

26 � Regeringen f�r besluta om f�rs�ljning av aktier eller andelar i ett
f�retag d�r staten har mindre �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller
andelar, om inte riksdagen best�mt annat f�r f�retaget.

1806

1807

SFS 1996:1059

Regeringen f�r inte utan riksdagens bemyndigande genom f�rs�ljning

eller p� annat s�tt minska statens �garandel i f�retag d�r staten har h�lften
eller mer �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller andelar.

Annan l�s egendom

27 � F�r uppl�telse av tomtr�tt samt f�rs�ljning av tomtr�tt och s�dan
byggnad som �r l�s egendom g�ller f�reskrifterna om f�rs�ljning av fast
egendom.

28 � Regeringen f�r besluta att �verl�ta annan l�s egendom �n s�dan
som anges i 26 och 27 ��, om egendomen inte l�ngre beh�vs f�r statens
verksamhet eller blivit obrukbar, eller om den inte anskaffats med statens
medel.

Aff�rsm�ssighet

29 � F�rs�ljning skall genomf�ras aff�rsm�ssigt, om inte s�rskilda sk�l
talar mot det.

Disposition av f�rs�ljningsinkomster
30 � H�r riksdagen beslutat om f�rs�ljning av egendom, skall inkomsten
redovisas mot en inkomsttitel p� statsbudgeten, om inte riksdagen best�m-
mer annat.

I 31-34 �� anges hur inkomsten f�r disponeras i de fall d� regeringen har

beslutat om f�rs�ljning.

31 � Har egendomen anv�nts i en verksamhet f�r vilken riksdagen har
godk�nt en investeringsplan, f�r regeringen besluta att inkomsten skall
disponeras f�r att finansiera investeringar som ing�r i planen.

F�reskrifter om disposition av inkomst fr�n f�rs�ljning av egendom som

inte anv�nts i en s�dan verksamhet finns i 32-34 ��.

32 � Har egendomen finansierats med medel fr�n anslag f�r regeringen,

sedan medel motsvarande egendomens bokf�rda v�rde redovisats mot en
inkomsttitel, besluta att det som �terst�r av inkomsten skall disponeras i
den verksamhet d�r den f�rs�lda egendomen har anv�nts.

Om inkomsten uppg�r till ett mindre belopp, f�r regeringen besluta att

hela inkomsten skall disponeras i den verksamhet d�r den f�rs�lda egen-
domen har anv�nts.

Har fast egendom eller aktier s�lts skall dock hela inkomsten redovisas

mot en inkomsttitel.

33 � Har egendomen finansierats med l�n f�r regeringen, sedan l�net
l�sts, besluta att det som �terst�r av inkomsten skall disponeras i den verk-
samhet d�r den f�rs�lda egendomen har anv�nts.

Har fast egendom eller aktier s�lts skall dock det som �terst�r av inkoms-

ten redovisas mot en inkomsttitel.

34 � Har egendomen finansierats p� annat s�tt �n med medel fr�n anslag
eller med l�n, f�r regeringen besluta att hela inkomsten skall disponeras i
den verksamhet d�r den f�rs�lda egendomen har anv�nts.

1808

SFS 1996:1059

Uppf�ljning, prognoser och utfall

35 � Regeringen skall noggrant f�lja hur statens inkomster, utgifter och
uppl�ning utvecklas i f�rh�llande till ber�knade eller beslutade belopp.

36 � Under l�pande budget�r skall regeringen vid minst tv� tillf�llen f�r
riksdagen redovisa prognoser �ver utfallet av statens inkomster och utgifter
samt statens l�nebehov. Regeringen skall f�rklara v�sentliga skillnader
mellan budgeterade belopp och ber�knat utfall.

37 � Senast fyra m�nader etter budget�ret skall regeringen f�r riksdagen
redovisa statsbudgetens prelimin�ra utfall. Regeringen skall f�rklara
v�sentliga skillnader mellan budgeterade belopp och det prelimin�ra
utfallet.

38 � S� snart som m�jligt, dock senast nio m�nader efter budget�ret,
skall regeringen se till att en �rsredovisning f�r staten l�mnas till riksdagen.

�rsredovisningen skall inneh�lla resultatr�kning, balansr�kning och fi-

nansieringsanalys. Den skall �ven inneh�lla det slutliga utfallet p� stats-
budgetens inkomsttitlar och anslag.

Utgiftstak och utgiftsramar

39 � S�dana riktlinjer f�r den ekonomiska politiken som n�mns i till-
l�ggsbest�mmelse 3.2.1 tredje stycket till riksdagsordningen kan avse det
belopp statens utgifter h�gst f�r uppg� till (tak f�r statens utgifter) eller de
belopp utgifterna inom olika utgiftsomr�den eller grupper av utgiftsom-
r�den h�gst f�r uppg� till (utgiftsramar).

40 � Avser regeringen att anv�nda tak f�r statens utgifter i beredningen

av f�rslaget till statsbudget och i genomf�randet av den budgeterade verk-
samheten, skall f�rslag till beslut om ett s�dant utgiftstak ing� i den eko-
nomiska v�rpropositionen.

Har riksdagen med st�d av best�mmelserna i 5 kap. 12 � riksdagsord-

ningen beslutat att h�nf�ra statsutgifter till utgiftsomr�den, skall regeringen
i den ekonomiska v�rpropositionen redovisa riktlinjer f�r hur den avser att
f�rdela statsutgifter p� utgiftsomr�den eller grupper av utgiftsomr�den i det
kommande f�rslaget till statsbudget.

41 � F�rslag om tak f�r statens utgifter eller riktlinjer f�r utgiftsramar f�r
avse l�ngre tid �n ett budget�r.

42 � Finns det risk f�r att ett beslutat tak f�r statens utgifter eller anv�nda
utgiftsramar kommer att �verskridas, skall regeringen f�r att undvika detta
vidta s�dana �tg�rder som den har befogenhet till eller f�resl� riksdagen
n�dv�ndiga �tg�rder.

43 � Om regeringen inte l�mnar ett s�dant f�rslag som anges i 41 �, skall
den i st�llet presentera en l�ngsiktig ber�kning av hur statens inkomster,
utgifter och l�nebehov kommer att utvecklas som en f�ljd av redan fattade
beslut och under v�l specificerade samh�llsekonomiska f�ruts�ttningar.

SFS 1996:1059

Redovisning och revision

44 � Regeringen �r redovisningsskyldig inf�r riksdagen f�r statens medel
och de �vriga tillg�ngar som enligt 9 kap. 8 � regeringsformen st�r till
regeringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar �ven den verk-
samhet som bedrivs av staten samt statens skulder och �vriga ekonomiska
f�rpliktelser.

45 � Bokf�ring i staten skall ske p� ett s�tt som st�mmer �verens med
god redovisningssed.

Redovisningen skall ge en r�ttvisande bild av verksamheten, det ekono-

miska resultatet och st�llningen samt f�rvaltningen av statens medel och
�vriga tillg�ngar.

N�rmare f�reskrifter om redovisningen skall meddelas av regeringen el-

ler den myndighet som regeringen best�mmer.

46 � Statens verksamhet skall granskas genom revision.

Avslutande best�mmelse

47 � Regeringen f�r �verl�ta sin r�tt enligt 5 �, 6 � f�rsta och tredje
styckena samt 12-14, 19-21, 25, 26, 28 och 31-34 �� till myndighet som
regeringen best�mmer.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1997.

P� regeringens v�gnar

LENA HJELM-WALL�N

ERIK �SBRJNK
(Finansdepartementet)

1809

;

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

Konsumentkreditlag (2010:1846)
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (2010:751) om betaltjänster
Lag (1995:1571) om insättningsgaranti
Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1996:1059 Lag om statsbudgeten

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Om Lagboken.se