SFS 1974:922

Start / Bank- och finansmarknadsrätt / Lag (1992:1602) om valuta- och kreditreglering / SFS 1974:922

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 922 Lag urkom frun trycke. O"� ^reditpolitiska medel; den 23 dec. 1974 utf�rdad den 13 december 1974. Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagen'. Inledande best�mmelser 1 � Kreditpolitiska medel enligt denna lag �r likviditetskrav, kassa� krav, uti�ningsreglering, emissionskontroll, allm�n placeringsplikt, s�r� skild placeringsplikt och r�ntereglering. 2 � 1 denna lag f�rst�s med 1. bankinsiiiut: bankaktiebolag, sparbank och centralkassa f�r jord� brukskredit, 2. j�rs�kringsinstitiit: allm�nna pensionsfonden och f�rs�kringsf�re� tag med svensk koncession, 3. kreditinstiiut: bankinstitut, jordbrukskassa, kreditaktiebolag, f�r� s�kringsinstitut, landshypoteks- och stadshypoteksinstitutionerna, Svens� ka skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekund�rl�nekassa. 3 � Om det beh�vs f�r att uppn� de m�l som fastst�llts f�r riks� bankens penningpolitiska verksamhet, kan regeringen p� framst�llning av fullm�ktige i riksbanken f�rordna att riksbanken f�r anv�nda kredit- politiskt medel. F�rordnande om utl�ningsreglering, placeringsplikt eller r�nteregle� ring f�r meddelas endast om synnerliga sk�l f�religger. 4 � F�rordnande kan avse ett eller flera slag av bankinstitut, f�r� s�kringsinstitut eller annat kreditinstitut och, i fr�ga om emissionskon� troll och r�ntereglering, �ven annan. F�rordnande om uti�ningsreglering eller r�ntereglering skall begr�n� sas till viss ti d, h�gst ett �r. F�rordnande om annat kreditpolitiskt medel g�ller tills vidare, om annat ej anges. 5 � Har f�rordnande om kreditpolitiskt medel givits, meddelar riks� banken de f�reskrifter som beh�vs f�r anv�ndningen av s�dant medel. 6 � I fr�ga om likviditetskrav, kassakrav, utl�ningsreglering, place� ringsplikt eller r�ntereglering f�r riksbanken 1. begr�nsa anv�ndningen till ett eller flera slag av institut, 2. undantaga vi.s.st institut, om s�rskilda sk�l f�religger, 3. utf�rda olika f�reskrifter f�r skilda institut. 1908 1 Prop. 1974; 168. FiU 39, rskr 357. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Likviditetskrav SFS 1974:922 7 � F�rordnande om likviditetskrav kan avse bankinstitut. 8 � Med likviditetskrav avses att bankinstituts likvida medel vid viss tidpunkt skall uppg� till ett belopp som svarar mot viss andel, h�gst femtio procent, av institutets f�rbindelser med de avdrag och undantag som riksbanken anger enligt 9 � 4 och 5. 9 � Riksbanken anger 1. den tidpunkt d� likviditetskrav skall vara uppfyllt (ber�knings� tidpunkt), 2. det procenttal som skall g�lla f�r likviditetskravet, 3. vilka tillg�ngar som f�r r�knas som likvida medel, 4. vilka skulder som skall avdragas fr�n summan av tillg�ngarna en� ligt 3, 5. i vad m�n undantag fr�n f�rbindelserna f�r g�ras. Som likvida medel skall alltid r�knas skattkammarv�xlar, obligationer och andra f�rbindelser som utf�rdats av staten samt obligationer som ut� f�rdats av Konungariket Sveriges s tadshypotekskassa. Svenska bostads- kreditkassan eller Sveriges allm�nna hypoteksbank eller av kreditaktie� bolag och som avser bostadskreditgivning. 10 � I fr�ga om bankaktiebolag, vars f�rbindelser huvudsakligen ut- g�res av inl�n ing fr�n en s�rskild grupp av bankinstitut, g�ller att s�dan inl�ning avdra ges fr�n summan av de likvida medlen endast i den m�n tillgodohavande hos institut i g ruppen upptagits som likvida medel. Betr�ffande bankaktiebolag p� vilket f�rsta stycket �ger till�mpning f�r riksbanken f�reskriva h�gre procenttal �n som anges i 8 �. Kassakrav 11 � F�rordnande om kassakrav kan avse bankinstitut. 12 � Med kassakrav avses att bankinstituts medel, som innest�r p� checkr�kning i riksbanken, �kade med inneliggande kassa i den m�n denna enligt 13 � f�r medr�knas, vid viss tidpunkt skall uppg� till ett belopp som svarar mot viss andel, h�gst femton procent, av institutets f�rbindelser med de undantag som riksbanken anger enligt 13 � 4. 13 � Riksbanken anger 1. den tidpunkt d� kassakrav skall vara uppfyllt (ber�kningstidpunkt), 2. det procenttal som skall g�lla f�r kassakravet, 3. i vad m�n inneliggande kassa f�r medr�knas f�r uppfyllande av kassakrav. 4. i vad m�n undantag fr�n f�rbindelserna f�r g�ras. Utl�ningsreglering 14 � F�rordnande om utl�ningsreglering kan avse bankinstitut. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 922 15 � Med utl�ningsreglering avses att ett h�gsta belopp (maximibe� lopp) fastst�lles f�r 1. utl�mnade l�n, 2. beviljade men ej utl�mnade l�n, eller f�r 3. garantif�rbindelser som �r knutna till kreditgivning. 16 � Riksbanken fastst�ller f�r viss tidpunkt (ber�kningstidpunkt) el� ler f�r viss tidsperiod (ber�kningsperiod) maximibelopp enligt 15 � i f�rh�llande till l�nens eller garantif�rbindelsernas storlek vid viss tid� punkt eller p� annat s�tt. D�rvid f�r riksbanken ge skilda regler f�r utl�ning eller garantif�rbindelser avseende olika �ndam�l. Emis-sionskontroll 17 � Med emissionskontroll avses att obligationer, f�rlagsbevis eller andra f�r den allm�nna r�relsen avsedda skuldebrev ej f�r utan till� st�nd av riksbanken utges av annan �n riksg�ldskontoret och att andra skuldebrev, som ej avser inl�ning p� r�kning fr�n allm�nheten, ej f�r utan s�dant tillst�nd utges av kreditinstitut. 18 � Riksbanken anger vilka slag av v�rdepapper som ej f�r utges utan tillst�nd enligt 17 � och fr�n vilken tidpunkt emissionskontrollen g�ller. Allm�n placeringsplikt 19 � F�rordnande om allm�n placeringsplikt kan meddelas f�r att tillgodose behovet av l�ngfristig kredit �t staten eller f�r bostadsbyg� gandet. S�dant f�rordnande kan avse bankinstitut eller f�rs�krings� institut. 20 � Med allm�n placeringsplikt avses att �kningen under en viss tidsperiod (ber�kningsperiod) av bankinstituts eller f�rs�kringsinstituts prioriterade placeringar skall utg�ra antingen en viss andel av �kningen av institutets totala placeringar eller, i fr�ga om bankinstitut, en viss andel av institutets totala placeringar. 21 � Riksbanken anger vilka placeringar som �r prioriterade och hur underlaget f�r ber�kningen av placeringsplikten skall best�mmas. S�rskild placeringsplikt 22 � F�rordnande om s�rskild placeringsplikt kan meddelas f�r att tillgodose behovet f�r bostadsbyggandet av kredit under byggnadstid (byggnadskredit). S�dant f�rordnande kan avse bankinstitut. 23 � Med s�rskild placeringsplikt avses skyldighet f�r bankinstitut att l�mna byggnadskredit f�r s�rskilt angivet byggnadsf�retag, f�r vil� ket statligt bpstadsl�n utg�r eller kommer att utg� och f�r vilket kom- munal borgen f�religger. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 � Riksbanken anger vilket eller vilka bankinstitut som skall l�mna SFS 1974: 922 byggnadskredit f�r visst byggnadsf�retag. R�ntereglering 25 � F�rordnande om r�ntereglering kan avse kreditinstitut och, i fr�ga om inl�ning, �ven annan som driver inl�ning p� r�kning av det slag ban k allm�nneligen begagnar. 26 � Med r�ntereglering avses att h�gsta eller l�gsta r�nta fastst�lles f�r inl�ning eller att h�gsta r�nta fastst�lles f�r utl�ning av pengar. S�dan reglering omfattar ej r�nta som fastst�llts i s�rskild ordning eller som ber�knas enligt s�rskilda best�mmelser. Med r�nta likst�lles varje annan gottg�relse, som utg�r ers�ttning vid l�n av pengar. 27 � Riksbanken f�r best�mma olika r�ntor f�r skilda slag av in- eller utl�ning. Uppgiftsskyldighet 28 � Kreditinstitut skall efter anmodan av riksbanken l�mna de upp� gifter som riksbanken anser n�dv�ndiga f�r att bed�ma om kreditpoli- tiskt medel beh�ver anv�ndas eller f�r att till�mpa meddelat f�rord� nande. Uppgiftsskyldighet som sagts nu �ligger �ven annan som kan omfattas av f�rordnande enligt 25 �. Riksbanken f�r f�reskriva att uppgift om r�nte�ndring skall l�mnas senast f emton dagar f�re �ndringen. Om skyldighet att h�lla vissa uppgifter hemliga finns best�mmelser i lagen (1934; 437) f �r Sveriges riks bank. S�rskild avgift 29 � Kreditinstitut eller annan, som �sidos�tter f�reskrift som med� delats med st�d av f�rordnande enligt denna lag, skall till statsverket erl�gga s�rskild avgift. Fr�ga om s�rskild avgift pr�vas av riksbanken. 30 � S�rskild avgift skall utg�ra, vid �sidos�ttande av f�reskrift i fr� ga om 1. likviditets- eller kassakrav, ett belopp som svarar mot r�nta p� underskottet f�r tiden fr�n f�reg�ende ber�kningstidpunkt eller, om tidigare ber�kning ej skett, fr�n det f�reskriften tr�tt i till�mpning, var� vid r�ntesatsen f�r �r f�r i fr�ga om likviditetskrav �verstiga riksban� kens diskonto med h�gst tre procentenheter och i fr�ga om kassakrav uppg� till h�gst tv� g�nger diskontot, 2. utl�ningsreglering, ett belopp som f�r tiden fr�n f�reg�ende be� r�kningstidpunkt eller, om tidigare ber�kning ej skett, fr�n det f�re- 1911 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 922 skriften tr�tt i till�mpning eller f�r ber�kningsperiod svarar mot r�nta p� det belopp med vilket utl�ningen �verskridit fastst�lld gr�ns, varvid r�ntesatsen f�r �r f�r med h�gst tre procentenheter �verstiga riksban� kens diskonto, 3. emissionskontroll, h�gst tv� procent av hela l� nesumman f�r varje �r av den f�r l�net best�mda l�ngsta l�ptiden, 4. allm�n placeringsplikt, ett belopp som f�r ber�kningsperiod svarar mot r�nta p� den del av �lagd placeringsplikt f�r perioden eller f�r pe� rioden och tidigare ber�kningsperioder sammantagna som ej uppfyllts, varvid r�ntesatsen f�r �r f�r med h�gst tre procentenheter �verstiga riksbankens diskonto, 5. s�rskild placeringsplikt, h�gst fem procent av den del av �lagd placeringsplikt som ej uppfyllts, 6. r�ntereglering, tv� g�nger det belopp med vilket r�ntan avvikit fr�n den r�nta som s kolat utg� enligt fastst�lld r�ntesats. Vid till�mpning av f�rsta stycket 1 f�r utj�mning ske mellan �ver� skott och underskott under tv� eller flera perioder och r�ntan ber�knas p� det genomsnittliga underskottet. 31 � F�religger s�rskilda sk�l f�r s�rskild avgift neds�ttas eller efter� ges. Straff m. m. 32 � Den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnar oriktig uppgift i samband med fullg�rande av skyldighet enligt 28 � f�rsta stycket d�mes till b�ter, om g�rningen ej �r belagd med straff i brotts� balken. I ringa fall d�mes ej till ansvar. 33 � Mot riksbankens beslut enligt denna lag f�r talan ej f�ras. �verg�ngsbest�mmelser Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1975 och skall g�lla till och med den 31 december 1977. Genom lagen upph�ves 1. likviditets- och kassakvotslagen (1962: 256), 2. placeringskvotslagen (1962: 257) och 3. r�nteregleringslagen (1962: 258). De upph�vda lagarna g�ller dock i fr� ga om f�rh�llande, som h�nf�r sig till tiden f �re den 1 januari 1975. Den nya lagen g�ller redan f�re n�mnda dag i fr�ga om �tg�rd, som beh�vs f �r till�mpningen d�refter. CARL GUSTAF G. E. STR�NG (Finansdepartementet) 1912 � </div> </div>

SFS 1974: 922 Lag

urkom frun trycke.

O"� ^reditpolitiska medel;

den 23 dec. 1974

utf�rdad den 13 december 1974.

Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagen'.

Inledande best�mmelser

1 � Kreditpolitiska medel enligt denna lag �r likviditetskrav, kassa�

krav, uti�ningsreglering, emissionskontroll, allm�n placeringsplikt, s�r�

skild placeringsplikt och r�ntereglering.

2 � 1 denna lag f�rst�s med

1. bankinsiiiut: bankaktiebolag, sparbank och centralkassa f�r jord�

brukskredit,

2. j�rs�kringsinstitiit: allm�nna pensionsfonden och f�rs�kringsf�re�

tag med svensk koncession,

3. kreditinstiiut: bankinstitut, jordbrukskassa, kreditaktiebolag, f�r�

s�kringsinstitut, landshypoteks- och stadshypoteksinstitutionerna, Svens�
ka skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekund�rl�nekassa.

3 � Om det beh�vs f�r att uppn� de m�l som fastst�llts f�r riks�

bankens penningpolitiska verksamhet, kan regeringen p� framst�llning
av fullm�ktige i riksbanken f�rordna att riksbanken f�r anv�nda kredit-

politiskt medel.

F�rordnande om utl�ningsreglering, placeringsplikt eller r�nteregle�

ring f�r meddelas endast om synnerliga sk�l f�religger.

4 � F�rordnande kan avse ett eller flera slag av bankinstitut, f�r�

s�kringsinstitut eller annat kreditinstitut och, i fr�ga om emissionskon�

troll och r�ntereglering, �ven annan.

F�rordnande om uti�ningsreglering eller r�ntereglering skall begr�n�

sas till viss ti d, h�gst ett �r. F�rordnande om annat kreditpolitiskt medel

g�ller tills vidare, om annat ej anges.

5 � Har f�rordnande om kreditpolitiskt medel givits, meddelar riks�

banken de f�reskrifter som beh�vs f�r anv�ndningen av s�dant medel.

6 � I fr�ga om likviditetskrav, kassakrav, utl�ningsreglering, place�

ringsplikt eller r�ntereglering f�r riksbanken

1. begr�nsa anv�ndningen till ett eller flera slag av institut,
2. undantaga vi.s.st institut, om s�rskilda sk�l f�religger,

3. utf�rda olika f�reskrifter f�r skilda institut.

1908

1 Prop. 1974; 168. FiU 39, rskr 357.

�

Likviditetskrav

SFS 1974:922

7 � F�rordnande om likviditetskrav kan avse bankinstitut.

8 � Med likviditetskrav avses att bankinstituts likvida medel vid viss

tidpunkt skall uppg� till ett belopp som svarar mot viss andel, h�gst
femtio procent, av institutets f�rbindelser med de avdrag och undantag
som riksbanken anger enligt 9 � 4 och 5.

9 � Riksbanken anger

1. den tidpunkt d� likviditetskrav skall vara uppfyllt (ber�knings�

tidpunkt),

2. det procenttal som skall g�lla f�r likviditetskravet,
3. vilka tillg�ngar som f�r r�knas som likvida medel,
4. vilka skulder som skall avdragas fr�n summan av tillg�ngarna en�

ligt 3,

5. i vad m�n undantag fr�n f�rbindelserna f�r g�ras.
Som likvida medel skall alltid r�knas skattkammarv�xlar, obligationer

och andra f�rbindelser som utf�rdats av staten samt obligationer som ut�

f�rdats av Konungariket Sveriges s tadshypotekskassa. Svenska bostads-

kreditkassan eller Sveriges allm�nna hypoteksbank eller av kreditaktie�
bolag och som avser bostadskreditgivning.

10 � I fr�ga om bankaktiebolag, vars f�rbindelser huvudsakligen ut-

g�res av inl�n ing fr�n en s�rskild grupp av bankinstitut, g�ller att s�dan

inl�ning avdra ges fr�n summan av de likvida medlen endast i den m�n
tillgodohavande hos institut i g ruppen upptagits som likvida medel.

Betr�ffande bankaktiebolag p� vilket f�rsta stycket �ger till�mpning

f�r riksbanken f�reskriva h�gre procenttal �n som anges i 8 �.

Kassakrav

11 � F�rordnande om kassakrav kan avse bankinstitut.

12 � Med kassakrav avses att bankinstituts medel, som innest�r p�

checkr�kning i riksbanken, �kade med inneliggande kassa i den m�n

denna enligt 13 � f�r medr�knas, vid viss tidpunkt skall uppg� till ett
belopp som svarar mot viss andel, h�gst femton procent, av institutets
f�rbindelser med de undantag som riksbanken anger enligt 13 � 4.

13 � Riksbanken anger

1. den tidpunkt d� kassakrav skall vara uppfyllt (ber�kningstidpunkt),

2. det procenttal som skall g�lla f�r kassakravet,
3. i vad m�n inneliggande kassa f�r medr�knas f�r uppfyllande av

kassakrav.

4. i vad m�n undantag fr�n f�rbindelserna f�r g�ras.

Utl�ningsreglering

14 � F�rordnande om utl�ningsreglering kan avse bankinstitut.

�

SFS 1974: 922

15 � Med utl�ningsreglering avses att ett h�gsta belopp (maximibe�

lopp) fastst�lles f�r

1. utl�mnade l�n,

2. beviljade men ej utl�mnade l�n, eller f�r

3. garantif�rbindelser som �r knutna till kreditgivning.

16 � Riksbanken fastst�ller f�r viss tidpunkt (ber�kningstidpunkt) el�

ler f�r viss tidsperiod (ber�kningsperiod) maximibelopp enligt 15 � i
f�rh�llande till l�nens eller garantif�rbindelsernas storlek vid viss tid�

punkt eller p� annat s�tt. D�rvid f�r riksbanken ge skilda regler f�r
utl�ning eller garantif�rbindelser avseende olika �ndam�l.

Emis-sionskontroll

17 � Med emissionskontroll avses att obligationer, f�rlagsbevis eller

andra f�r den allm�nna r�relsen avsedda skuldebrev ej f�r utan till�
st�nd av riksbanken utges av annan �n riksg�ldskontoret och att andra
skuldebrev, som ej avser inl�ning p� r�kning fr�n allm�nheten, ej f�r

utan s�dant tillst�nd utges av kreditinstitut.

18 � Riksbanken anger vilka slag av v�rdepapper som ej f�r utges

utan tillst�nd enligt 17 � och fr�n vilken tidpunkt emissionskontrollen

g�ller.

Allm�n placeringsplikt

19 � F�rordnande om allm�n placeringsplikt kan meddelas f�r att

tillgodose behovet av l�ngfristig kredit �t staten eller f�r bostadsbyg�

gandet. S�dant f�rordnande kan avse bankinstitut eller f�rs�krings�

institut.

20 � Med allm�n placeringsplikt avses att �kningen under en viss
tidsperiod (ber�kningsperiod) av bankinstituts eller f�rs�kringsinstituts

prioriterade placeringar skall utg�ra antingen en viss andel av �kningen

av institutets totala placeringar eller, i fr�ga om bankinstitut, en viss
andel av institutets totala placeringar.

21 � Riksbanken anger vilka placeringar som �r prioriterade och hur

underlaget f�r ber�kningen av placeringsplikten skall best�mmas.

S�rskild placeringsplikt

22 � F�rordnande om s�rskild placeringsplikt kan meddelas f�r att
tillgodose behovet f�r bostadsbyggandet av kredit under byggnadstid
(byggnadskredit). S�dant f�rordnande kan avse bankinstitut.

23 � Med s�rskild placeringsplikt avses skyldighet f�r bankinstitut
att l�mna byggnadskredit f�r s�rskilt angivet byggnadsf�retag, f�r vil�

ket statligt bpstadsl�n utg�r eller kommer att utg� och f�r vilket kom-

munal borgen f�religger.

�

24 � Riksbanken anger vilket eller vilka bankinstitut som skall l�mna

SFS 1974: 922

byggnadskredit f�r visst byggnadsf�retag.

R�ntereglering

25 � F�rordnande om r�ntereglering kan avse kreditinstitut och, i
fr�ga om inl�ning, �ven annan som driver inl�ning p� r�kning av det

slag ban k allm�nneligen begagnar.

26 � Med r�ntereglering avses att h�gsta eller l�gsta r�nta fastst�lles
f�r inl�ning eller att h�gsta r�nta fastst�lles f�r utl�ning av pengar.

S�dan reglering omfattar ej r�nta som fastst�llts i s�rskild ordning eller

som ber�knas enligt s�rskilda best�mmelser.

Med r�nta likst�lles varje annan gottg�relse, som utg�r ers�ttning

vid l�n av pengar.

27 � Riksbanken f�r best�mma olika r�ntor f�r skilda slag av in- eller

utl�ning.

Uppgiftsskyldighet

28 � Kreditinstitut skall efter anmodan av riksbanken l�mna de upp�

gifter som riksbanken anser n�dv�ndiga f�r att bed�ma om kreditpoli-

tiskt medel beh�ver anv�ndas eller f�r att till�mpa meddelat f�rord�

nande. Uppgiftsskyldighet som sagts nu �ligger �ven annan som kan
omfattas av f�rordnande enligt 25 �.

Riksbanken f�r f�reskriva att uppgift om r�nte�ndring skall l�mnas

senast f emton dagar f�re �ndringen.

Om skyldighet att h�lla vissa uppgifter hemliga finns best�mmelser

i lagen (1934; 437) f �r Sveriges riks bank.

S�rskild avgift

29 � Kreditinstitut eller annan, som �sidos�tter f�reskrift som med�
delats med st�d av f�rordnande enligt denna lag, skall till statsverket

erl�gga s�rskild avgift.

Fr�ga om s�rskild avgift pr�vas av riksbanken.

30 � S�rskild avgift skall utg�ra, vid �sidos�ttande av f�reskrift i fr�
ga om

1. likviditets- eller kassakrav, ett belopp som svarar mot r�nta p�

underskottet f�r tiden fr�n f�reg�ende ber�kningstidpunkt eller, om
tidigare ber�kning ej skett, fr�n det f�reskriften tr�tt i till�mpning, var�

vid r�ntesatsen f�r �r f�r i fr�ga om likviditetskrav �verstiga riksban�

kens diskonto med h�gst tre procentenheter och i fr�ga om kassakrav
uppg� till h�gst tv� g�nger diskontot,

2. utl�ningsreglering, ett belopp som f�r tiden fr�n f�reg�ende be�

r�kningstidpunkt eller, om tidigare ber�kning ej skett, fr�n det f�re-

1911

�

SFS 1974: 922

skriften tr�tt i till�mpning eller f�r ber�kningsperiod svarar mot r�nta

p� det belopp med vilket utl�ningen �verskridit fastst�lld gr�ns, varvid
r�ntesatsen f�r �r f�r med h�gst tre procentenheter �verstiga riksban�
kens diskonto,

3. emissionskontroll, h�gst tv� procent av hela l� nesumman f�r varje

�r av den f�r l�net best�mda l�ngsta l�ptiden,

4. allm�n placeringsplikt, ett belopp som f�r ber�kningsperiod svarar

mot r�nta p� den del av �lagd placeringsplikt f�r perioden eller f�r pe�

rioden och tidigare ber�kningsperioder sammantagna som ej uppfyllts,

varvid r�ntesatsen f�r �r f�r med h�gst tre procentenheter �verstiga

riksbankens diskonto,

5. s�rskild placeringsplikt, h�gst fem procent av den del av �lagd

placeringsplikt som ej uppfyllts,

6. r�ntereglering, tv� g�nger det belopp med vilket r�ntan avvikit

fr�n den r�nta som s kolat utg� enligt fastst�lld r�ntesats.

Vid till�mpning av f�rsta stycket 1 f�r utj�mning ske mellan �ver�

skott och underskott under tv� eller flera perioder och r�ntan ber�knas

p� det genomsnittliga underskottet.

31 � F�religger s�rskilda sk�l f�r s�rskild avgift neds�ttas eller efter�

ges.

Straff m. m.

32 � Den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnar oriktig

uppgift i samband med fullg�rande av skyldighet enligt 28 � f�rsta

stycket d�mes till b�ter, om g�rningen ej �r belagd med straff i brotts�

balken.

I ringa fall d�mes ej till ansvar.

33 � Mot riksbankens beslut enligt denna lag f�r talan ej f�ras.

�verg�ngsbest�mmelser

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1975 och skall g�lla till och

med den 31 december 1977.

Genom lagen upph�ves
1. likviditets- och kassakvotslagen (1962: 256),

2. placeringskvotslagen (1962: 257) och
3. r�nteregleringslagen (1962: 258).

De upph�vda lagarna g�ller dock i fr� ga om f�rh�llande, som h�nf�r

sig till tiden f �re den 1 januari 1975.

Den nya lagen g�ller redan f�re n�mnda dag i fr�ga om �tg�rd, som

beh�vs f �r till�mpningen d�refter.

CARL GUSTAF

G. E. STR�NG
(Finansdepartementet)

1912

�

;

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

Konsumentkreditlag (2010:1846)
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (2010:751) om betaltjänster
Lag (1995:1571) om insättningsgaranti
Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1974:922

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Om Lagboken.se