SFS 1992:1602

Start / Bank- och finansmarknadsrätt / Lag (1992:1602) om valuta- och kreditreglering / SFS 1992:1602

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1992:1602 om valuta- och kreditreglering; Utkom fr�n trycket den 30 december 1992 utf�rdad den 17 december 1992. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. 1 kap. F�rordnande om valutareglering och kreditreglering 1 � Regeringen f�r, efter samr�d med Riksbanken, forordna om valuta� reglering om Sverige � r i krig eller krigsfara. Regeringen f�r ocks�, p� framst�llning av Riksbanken, forordna om valutareglering om det r�der utomordentliga f�rh�llanden som �r f�ranledda av 1. krig eller krigsfara som Sverige har befunnit sig i, 2. krig utanf�r Sveriges gr�nser, 3. en allvarlig olycka, v�ldshandling, epidemi eller liknande, eller ' 4. utomordentligt stora kortfristiga kapitalr�relser. Regeringen f�r foror dna om valutareglering enligt f�rsta stycket andra meningen bara om det �r uppenbart att andra �tg�rder inte �r tillr�ckliga och m�jliga. Om regeringen har forordnat om valutareglering, f�r regeringen p� fram� st�llning av Riksbanken ocks� forordna om kreditreglering. 2 � Om f�ruts�ttningarna enligt 1 � f�r valutareglering eller kreditregle� ring inte l�ngre � r uppfyllda, skall regeringen omedelbart f�rordna att regleringen skall upph�ra. Ett f�rordnande om kreditreglering upph�r att g�lla senast n�r f�rord� nandet om valutareglering upph�r att g�lla. 3 � Vaije f�rordnande enligt 1 �, 2 kap. 2 � andra stycket eller 6 � eller 3 kap. 2 � tredje stycket skall inom en m�nad fr�n beslutet underst�llas riksdagen f�r godk�nnande. Om riksm�te inte p�g�r, skall f�rordnandet underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n b�ljan av det n�rmast f�ljande riksm�tet. Om s� inte sker inom r�tt tid, upph�r f�rordnandet att g�lla. 4 � Med kreditinstitut enligt denna lag avs es de institut som anges i 3 � lagen (1988; 1385) om Sveriges riksbank. ' Prop. 1992/93:126, bet. 1992/93: FiU6, rskr. 1992/93:121. 3773 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " r-..- SFS 1992:1602 2 kap. Valutareglering 1 � Valutareglering inneb�r att transaktioner, som �r av s�dan art att de kan ha betydelse f�r valutapolitiken (valutatransalctioner) och som anges i f�rordnandet om valutareglering, inte f�r genomforas utan tillst�nd av Riksbanken. 2 � Om regeringen har f�rordnat om valutareglering, f�r regeringen for� ordna att Riksbanken for ett tillst�nd till valu tatransaktion f�r 1. ta ut en avgift som skall tillfalla Riksbanken, eller 2. best�mma att ett visst belopp under en viss tid skall vara insatt p� konto i Riksbanken. Om regeringen har f�rordnat om valut areglering, f�r regeringen f�rord- na att den som innehar utl�ndska betalnings medel, tillgodohavanden p� konton i utl�ndskt myntslag eller utl�ndska fondpapper skall erbjuda Riksbanken att mot betalning i svenska kronor l�sa in tillg� ngarna. Riks� banken f�r, helt elle r delvis, �verl�ta n�mnda bef ogenhet till ett kredit in� stitut eller Postverket. Handl�ggningen av vissa �renden 3 � Riksbanken f�r bemyndiga ett kreditinstitut eller Postverket att meddela tillst�nd enligt detta kapitel. Anser sig kreditinstitutet eller Postverket inte kunna bifalla en ans�kan, skall denna �verl�mnas till Riksbanken. 4 � Om regeri ngen har meddelat ett f�rordnande om inl�sen en ligt 2 � andra stycket och det r�der oenighet om vilket v�rde i utl �ndskt myntslag som skall ligga till grund f�r ers�ttningen eller efter vilken kurs omr�kning� en till svenska kronor skall g�ras, skall ers�ttningen best�mmas av en n�mnd (valutan�mnden). Valutan�mnden skall best� av tre personer. Reg eringen utser ordf�ran� de. En av de �vriga ledam�terna utses av Riksbanken och den andra av rikssammanslutningen f�r handelskamrar. Till grund f�r sina beslut skall n�mnden l�gga en bed�mning av det pris och den kurs som skulle ha kunnat uppn�s vid en frivillig avyttring. N�mndens beslut f�r �verklagas till kammarr�tten. Uppgiftsskyldighet och kontroll 5 � Om regeringen har f�rordnat om valutareglering, f�r Riksbanken meddela f�reskrifter om skyldighet f�r den som f�r egen eller n�gon annans r�kning har gjort en valutatransaktion, att l�mna de uppgifter och visa upp de handlingar ang�ende transaktionen som beh�vs f�r kontroll av att valutaregleringen f�ljs. 6 � Om regeringen har f�rordnat om valutareglering enlig t 1 kap. 1 � f�rsta meningen eller andra meningen 1 eller 2, f�r regeringen f�rordna att Riksbanken eller posttj�nstem�n som Riks banken best�mmer har r�tt a tt �ppna och granska de brev och andra f�rs�nde lser till elle r fr�n utland et som finns inom Postverket. 3774 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 � Om det med st�d av denna lag har f�reskrivits begr�nsningar eller SFS 1992:1602 f�rbud mot att f�ra tillg�ngar in i eller ut ur landet, f�r tullmyndigheterna kontrollera att f�reskrifterna f�ljs. F�r kontrollen g�ller 1. tullagen (1987:1065) i till�mpliga delar, varvid det som s�gs om varor skall avse tillg�ngar som omfattas av valutaregleringen, samt 2. best�mmelserna om f�runders�kning m.m., beslag, husrannsakan, kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning i lagen (1960:418) om strafiF f�r varusmuggling. Straff m. m. 8 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r d�ms den som med upps�t 1. bryter mot ett f�rordnande om valutareglering eller mot ett f�rbud, en f�reskrift eller ett villkor som har meddelats med st�d av ett s�dant f�rordnande, 2. l�ter bli att l�mna en uppgift eller l�mnar en oriktig uppgift och d�rigenom f�ranleder att ett tillst�nd till en valutatransaktion beviljas, som annars inte skulle ha meddelats, eller att en valutatransaktion som kr�ver tillst�nd genomf�rs utan tillst�nd, avgift eller deposition, 3. anv�nder sig av bulvan f�r att kringg� ett f�rbud som har meddelats med st�d av ett f�rordnande om valutareglering. Har en g�rning som avses i f�rsta stycket beg�tts av grov oaktsamhet, d�ms till b�ter. I ringa fall d�ms inte till ansvar. 9 � Om e tt brott som avses i 8 � f�rsta stycket �r att anse som grovt, d�ms till f�ngelse i h�gst tv� �r. Vid bed�mningen av om brottet �r grovt skall s�rskilt beaktas om g�rningen har avsett mycket betydande belopp eller p� n�got annat s�tt har varit av synnerligen allvarlig art. 10 � F�r f�rs�k till brott som avses i 8 � f�rsta stycket eller 9 � d�ms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. 11 � Om flera har medverkat till en i detta kapitel strafibelagd g�rning, till�mpas best�mmelserna i 23 kap. brottsbalken. 12 � Allm�nt �tal f�r brott som avses 18 11 �� f�r v�ckas endast efter medgivande av Riksbanken. 13 � Egendom som har varit f�rem�l f�r brott som avses i 8 � f�rsta stycket eller 9 11 �� eller vederlag f�r s�dan egendom f�r f�rklaras f�rver� kad helt eller delvis. I st�llet f�r den egendom s om avses i f�rsta styc ket kan dess v�rde helt eller delvis f�rklaras f�rverkat. 14 � Om n�gon in te fullg�r s�dan skyldighet som ang es i 5 �, f�r Riks� banken f�rel�gga honom vite. 15 � F�r att uppn� r�ttelse n�r en �tg�rd har vidtagits i strid med ett 3775 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "" -t; 1 ' 'r*.' SFS 1992:1602 f�rordnande om valutareglering eller ett f�rbud, en f�reskrift eller ett villkor som har meddelats med st�d av ett s�dant f�rordnande, f�r Riks � banken f�rel�gga vite. F�rel�ggandet f�r avse den som har r�tt att f�rfoga �ver den egendom �tg�rden avs�g eller det som har tr�tt i den egendomens st�lle. Ett f�rel�ggande enligt f�rsta stycket f�r riktas mot den som sedan �tg�rden vidtagits har f�rv�rvat r�tt till egendomen eller till det som ha r tr�tt i egendomens st�lle bara om f�rv�rvet har skett genom bodelning, arv, testamente eller g�va, eller f�rv�rvaren har haft vetskap om eller sk�lig anledning till misstanke om �tg�rden och �sidos�ttandet av f�rbudet, f�reskriften eller villkoret. N�got f�rel�ggande att vidta r�ttelse f�r inte meddelas, om den egendom som �tg�rden avs�g, vederlag f�r den eller dess v�rde har f�rklarats f�rver� kat. 16 � Om ett vite har f�relagts m ed st�d av 14 el ler 15 �, f�r inte d�mas till ansvar f�r g�rning som omfattas av f�rel�ggandet. 3 kap. Kreditreglering 1 � Kreditreglering inneb�r at t Riksbanken f�r f�rordna om utl�n ings- reglering, emissionskontroll, r�ntereglering och placeringskrav i enlighet med vad som anges i reg eringens f�rordnande. 2 � Ett f�rordnande om kreditreglering kan g�lla ett eller flera slag av kreditinstitut. Regeringen kan p� beg�ran av Riksbanken f�rordna att �ven annan som yrkesm�ssigt och i betydande omfattning bedriver kreditgivning, samt, n�r det g�ller emissionskontroll, annan som offen tligen utbjuder ob ligationer och a ndra fordringsr�tter som �r avsedda f�r allm�n oms�ttning, ska ll kunna omfattas av kreditregleringen. F�r den som omfattas av ett f�rordnande enligt andra stycket g�ller i till�mpliga delar vad som s�gs om kreditinstitut. 3 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r Riksbanken 1. begr�nsa kreditregleringen till ett eller flera slag av institut, 2. undanta visst institut fr�n kreditregleringen, och 3. utf�rda olika f�reskrifter f�r skilda institut. Utl�ningsreglering 4 � Med utl�ningsreglering avses att ett h�gsta belopp (m aximibelopp) fastst�lls f�r 1. disponerad utl�ning, 2. beviljad men ej disponerad utl�ning, 3. garantif�rbindelser som �r knutna till kreditgivning, eller 4. v�rdet av l�s eg endom som i finan sieringssyfte uppl�ts till nyttjande (leasingobjekt) sedan ett f�rordnande om utl�ningsreglering har tr�tt i Icraft. Med utl�ning j� mst�lls likvider f�r fordringar so m f�rv�rvas i finansi- 3776 eringssyfte (factoring). � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 � Riksbanken fastst�ller for en viss ber�kningstidpunkt eller f�r en viss SFS 1992:1602 ber�kningsperiod ett maximibelopp enligt 4 � f�r utl�ningens eller garanti� f�rbindelsemas storlek eller leasingobjektens v�rde. D�rvid f�r Riksban� ken ge skilda regler f�r utl�ning, garantif�rbindelser och leasingobjekt avseende olika slags krediter eller leasingobjekt. Emissionskontroll 6 � Med emissionskontroll avses att obligationer och andra fordringsr�t� ter som �r avsedda f�r allm�n oms�ttning inte uta n tillst�nd av Riksban� ken f�r ges ut av n�gon annan �n Riksg�ldskontoret. R�ntereglering 7 � Med r�ntereglering avses att h�gsta eller h�gsta genomsnittliga r�nta fastst�lls f�r utl�ning av pengar. S�dan regler ing omfattar inte r�nta som har fastst�llts enligt lag eller annan f�rfattning. Med r�nta likst�lls vaije annan ers�ttning f�r l�n av pengar. Placeringskrav 8 � Med placeringskrav avses att vissa av ett kreditinstituts placeringar vid en viss ber�kningstidpunkt skall utg�ra en viss andel av institutets totala placeringar eller att f�r�ndringen under en ber�kningsperiod av s�dana placeringar skall utg�ra en viss procent av f�r�ndringen av de totala placeringarna. 9 � Riksbanken anger 1. vilka placeringar som skall utg�ra underlag f�r ber�kningen enligt 8 �, 2. den ber�kningstidpunkt eller ber�kningsperiod d� placeringskravet skall vara uppfyllt, och 3. det procenttal som skall g�lla f�r placeringskravet. S�rskild avgift 10 � Ett kreditinstitut som �sidos�tter en f�reskrift som har meddelats med st�d av ett f�rordnande om kreditreglering skall betala en s�rskild avgift till staten. Fr�ga om s�rskild avgift pr�vas av Riksbanken. 11 � Den s�rskilda avgiften skall best�mmas som r�n tan p� ett belopp som Riksbanken fastst�ller (underlagsbeloppet). R�ntesatsen skall motsva� ra tv� g�nger den r�ntesats som g�ller enligt 52 � f�rsta och andra styckena lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank. Avgiften skall motsvara r�nta enligt den angivna r�ntesatsen f�r tiden fr�n den f�reg�ende ber�knings� tidpunkten eller, om en tidigare ber�kning inte har skett, fr�n det att f�reskriften b�ljade till�mpas eller f�r ber�kningsperioden. F�r utl�ningsreglering och placeringskrav skall ber�lcningstidpunlrten eller ber�kningsperioden enligt f�rsta stycket vara den som avses i 5 � respektive 9 �. F�r emissionskontroll och r�ntereglering best�mmer Riks� banken ber�kningstidpunkt eller ber�kningsperiod s�rskilt. 3777 119-SFS 1992 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1602 12 � Underlagsbeloppet skall utg�ra 1. for utl�ningsreglering det belopp som maximibeloppet har �verskri� dits med, 2. f�r emissionskontroll den utest�ende l�nesumman, 3. f�r r�ntereglering fem g�nger det belopp med vilket r�ntan har �ver� stigit den r�nta som skulle ha utg�tt enligt fastst�lld r�ntesats, och 4. for placeringskrav underskottet. 13 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r den s�rskilda avg iften s�ttas ned helt eller delvis. Uppgiftsskyldighet 14 � Riksbanken f�r f�rel�gga ett kreditinstitut att l�mna de uppgifter som Riksbanken anser n�dv�ndiga for att bed�ma om kreditreglering beh�vs eller for att till�mpa ett meddelat f�rordnande. Straff m. m. 15 � Till b�ter eller f�nge lse i h�gst ett �r d�ms den som med upps� t l�ter bli att l�mna en uppgift eller l�mnar en oriktig uppgift i samband med fullg�rande av skyldighet enligt 14 �. Har en g�rning som avses i f�rsta stycket beg�t ts av grov oakts amhet, d�ms till b�ter. I ringa fall d�ms inte till ansvar. 16 � Om ett brott som avses i 15 � f�rsta stycket �r att anse som grovt, d�ms till f�ngelse i h�gst tv� �r. Vid bed�mningen av om brottet �r grovt skall s�rskilt beaktas, om g�rningen har r�rt mycket betydande belopp eller kreditvoly m eller p� annat s�tt varit av synnerligen allvarlig art. 17 � Om flera har medverkat till en i detta kapitel stra ffbelagd g�rning, till�mpas best�mmelserna i 23 kap. brottsbalken. 18 � Allm�nt �tal for brott som avses i 1 5 -17 �� f�r v�ckas endast efter medgivande av Riksbanken. 19 � Om n�gon inte f�ljer ett forel� ggande enligt 14 �, f�r Riksb anken f�rel�gga honom vite. 20 � F�r att uppn� r�ttelse n�r en �tg�rd har vidtagits i strid med en f�reskrift eller ett beslut om kreditreglering f�r Riksbanken f�rel�gga vite. 21 � Om ett vite har f�relagts med st�d av 19 �, f�r inte d�mas till ansvar for g�rning som omfattas av f�rel�ggandet. 22 � Om ett vite har f�relagts med st�d av 20 �, f�r s�rskild avgift enligt 10 -12 �� inte tas ut. 3778 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 kap. Gemensamma best�mmelser SFS 1992:1602 1 � Riksbanken skall meddela de ytterligare f�reskrifter som beh�vs f�r till�mpningen av f�rordnanden enligt denna lag. Tystnadsplikt 2 � Den som har tagit befattning med ett �r ende som avses i denna lag f�r inte obeh�rigen r�ja vad han h ar f�tt veta om en enskilds personlig a eller ekonomiska f�rh�llanden. I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i sekre� tesslagen (1980; 100). Den som bryter mot f�rbudet i f�rsta stycket skall inte d�mas till ansvar enligt 20 kap. 3 � brottsbalken. �verklagande 3 � Beslut inom Riksbanken av annan �n fullm�ktige f�r �verklagas till fullm�ktige. Beslut av fullm�ktige i fr�gor om att f�rel�gga vite eller best�mma s�rskild avgift f�r �verklagas till kammarr�tten. Riksbanken f�r best�mma att ett beslut skall g�lla omedelbart. Denna lag tr�der i kraft den 1 jan uari 1993, d� lagen (1990:749) om valutareglering skall upph�ra att g�lla. P� regeringens v�gnar CARL BILDT BO LUNDGREN (Finansdepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1992:1602

om valuta- och kreditreglering;

Utkom fr�n trycket

den 30 december 1992

utf�rdad den 17 december 1992.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

1 kap. F�rordnande om valutareglering och kreditreglering

1 � Regeringen f�r, efter samr�d med Riksbanken, forordna om valuta�

reglering om Sverige � r i krig eller krigsfara. Regeringen f�r ocks�, p�

framst�llning av Riksbanken, forordna om valutareglering om det r�der

utomordentliga f�rh�llanden som �r f�ranledda av

1. krig eller krigsfara som Sverige har befunnit sig i,

2. krig utanf�r Sveriges gr�nser,

3. en allvarlig olycka, v�ldshandling, epidemi eller liknande, eller

' 4. utomordentligt stora kortfristiga kapitalr�relser.

Regeringen f�r foror dna om valutareglering enligt f�rsta stycket andra

meningen bara om det �r uppenbart att andra �tg�rder inte �r tillr�ckliga

och m�jliga.

Om regeringen har forordnat om valutareglering, f�r regeringen p� fram�

st�llning av Riksbanken ocks� forordna om kreditreglering.

2 � Om f�ruts�ttningarna enligt 1 � f�r valutareglering eller kreditregle�
ring inte l�ngre � r uppfyllda, skall regeringen omedelbart f�rordna att
regleringen skall upph�ra.

Ett f�rordnande om kreditreglering upph�r att g�lla senast n�r f�rord�

nandet om valutareglering upph�r att g�lla.

3 � Vaije f�rordnande enligt 1 �, 2 kap. 2 � andra stycket eller 6 � eller 3

kap. 2 � tredje stycket skall inom en m�nad fr�n beslutet underst�llas

riksdagen f�r godk�nnande. Om riksm�te inte p�g�r, skall f�rordnandet
underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n b�ljan av det n�rmast f�ljande

riksm�tet. Om s� inte sker inom r�tt tid, upph�r f�rordnandet att g�lla.

4 � Med kreditinstitut enligt denna lag avs es de institut som anges i 3 �
lagen (1988; 1385) om Sveriges riksbank.

' Prop. 1992/93:126, bet. 1992/93: FiU6, rskr. 1992/93:121.

3773

�

r-..-

SFS 1992:1602

2 kap. Valutareglering

1 � Valutareglering inneb�r att transaktioner, som �r av s�dan art att de

kan ha betydelse f�r valutapolitiken (valutatransalctioner) och som anges i
f�rordnandet om valutareglering, inte f�r genomforas utan tillst�nd av
Riksbanken.

2 � Om regeringen har f�rordnat om valutareglering, f�r regeringen for�
ordna att Riksbanken for ett tillst�nd till valu tatransaktion f�r

1. ta ut en avgift som skall tillfalla Riksbanken, eller
2. best�mma att ett visst belopp under en viss tid skall vara insatt p�

konto i Riksbanken.

Om regeringen har f�rordnat om valut areglering, f�r regeringen f�rord-

na att den som innehar utl�ndska betalnings medel, tillgodohavanden p�
konton i utl�ndskt myntslag eller utl�ndska fondpapper skall erbjuda
Riksbanken att mot betalning i svenska kronor l�sa in tillg� ngarna. Riks�

banken f�r, helt elle r delvis, �verl�ta n�mnda bef ogenhet till ett kredit in�
stitut eller Postverket.

Handl�ggningen av vissa �renden

3 � Riksbanken f�r bemyndiga ett kreditinstitut eller Postverket att

meddela tillst�nd enligt detta kapitel. Anser sig kreditinstitutet eller
Postverket inte kunna bifalla en ans�kan, skall denna �verl�mnas till
Riksbanken.

4 � Om regeri ngen har meddelat ett f�rordnande om inl�sen en ligt 2 �
andra stycket och det r�der oenighet om vilket v�rde i utl �ndskt myntslag
som skall ligga till grund f�r ers�ttningen eller efter vilken kurs omr�kning�
en till svenska kronor skall g�ras, skall ers�ttningen best�mmas av en

n�mnd (valutan�mnden).

Valutan�mnden skall best� av tre personer. Reg eringen utser ordf�ran�

de. En av de �vriga ledam�terna utses av Riksbanken och den andra av

rikssammanslutningen f�r handelskamrar.

Till grund f�r sina beslut skall n�mnden l�gga en bed�mning av det pris

och den kurs som skulle ha kunnat uppn�s vid en frivillig avyttring.

N�mndens beslut f�r �verklagas till kammarr�tten.

Uppgiftsskyldighet och kontroll

5 � Om regeringen har f�rordnat om valutareglering, f�r Riksbanken

meddela f�reskrifter om skyldighet f�r den som f�r egen eller n�gon

annans r�kning har gjort en valutatransaktion, att l�mna de uppgifter och

visa upp de handlingar ang�ende transaktionen som beh�vs f�r kontroll av

att valutaregleringen f�ljs.

6 � Om regeringen har f�rordnat om valutareglering enlig t 1 kap. 1 �

f�rsta meningen eller andra meningen 1 eller 2, f�r regeringen f�rordna att

Riksbanken eller posttj�nstem�n som Riks banken best�mmer har r�tt a tt
�ppna och granska de brev och andra f�rs�nde lser till elle r fr�n utland et
som finns inom Postverket.

3774

�

7 � Om det med st�d av denna lag har f�reskrivits begr�nsningar eller

SFS 1992:1602

f�rbud mot att f�ra tillg�ngar in i eller ut ur landet, f�r tullmyndigheterna
kontrollera att f�reskrifterna f�ljs.

F�r kontrollen g�ller
1. tullagen (1987:1065) i till�mpliga delar, varvid det som s�gs om varor

skall avse tillg�ngar som omfattas av valutaregleringen, samt

2. best�mmelserna om f�runders�kning m.m., beslag, husrannsakan,

kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning i lagen (1960:418) om strafiF
f�r varusmuggling.

Straff m. m.

8 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r d�ms den som med upps�t

1. bryter mot ett f�rordnande om valutareglering eller mot ett f�rbud, en

f�reskrift eller ett villkor som har meddelats med st�d av ett s�dant
f�rordnande,

2. l�ter bli att l�mna en uppgift eller l�mnar en oriktig uppgift och

d�rigenom f�ranleder att ett tillst�nd till en valutatransaktion beviljas,
som annars inte skulle ha meddelats, eller att en valutatransaktion som

kr�ver tillst�nd genomf�rs utan tillst�nd, avgift eller deposition,

3. anv�nder sig av bulvan f�r att kringg� ett f�rbud som har meddelats

med st�d av ett f�rordnande om valutareglering.

Har en g�rning som avses i f�rsta stycket beg�tts av grov oaktsamhet,

d�ms till b�ter.

I ringa fall d�ms inte till ansvar.

9 � Om e tt brott som avses i 8 � f�rsta stycket �r att anse som grovt,

d�ms till f�ngelse i h�gst tv� �r.

Vid bed�mningen av om brottet �r grovt skall s�rskilt beaktas om

g�rningen har avsett mycket betydande belopp eller p� n�got annat s�tt har

varit av synnerligen allvarlig art.

10 � F�r f�rs�k till brott som avses i 8 � f�rsta stycket eller 9 � d�ms till

ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

11 � Om flera har medverkat till en i detta kapitel strafibelagd g�rning,

till�mpas best�mmelserna i 23 kap. brottsbalken.

12 � Allm�nt �tal f�r brott som avses 18 11 �� f�r v�ckas endast efter

medgivande av Riksbanken.

13 � Egendom som har varit f�rem�l f�r brott som avses i 8 � f�rsta

stycket eller 9 11 �� eller vederlag f�r s�dan egendom f�r f�rklaras f�rver�

kad helt eller delvis.

I st�llet f�r den egendom s om avses i f�rsta styc ket kan dess v�rde helt

eller delvis f�rklaras f�rverkat.

14 � Om n�gon in te fullg�r s�dan skyldighet som ang es i 5 �, f�r Riks�

banken f�rel�gga honom vite.

15 � F�r att uppn� r�ttelse n�r en �tg�rd har vidtagits i strid med ett

3775

�

-t; 1

'r*.'

SFS 1992:1602 f�rordnande

om valutareglering eller ett f�rbud, en f�reskrift eller ett

villkor som har meddelats med st�d av ett s�dant f�rordnande, f�r Riks �

banken f�rel�gga vite. F�rel�ggandet f�r avse den som har r�tt att f�rfoga
�ver den egendom �tg�rden avs�g eller det som har tr�tt i den egendomens

st�lle.

Ett f�rel�ggande enligt f�rsta stycket f�r riktas mot den som sedan

�tg�rden vidtagits har f�rv�rvat r�tt till egendomen eller till det som ha r

tr�tt i egendomens st�lle bara om

f�rv�rvet har skett genom bodelning, arv, testamente eller g�va, eller
f�rv�rvaren har haft vetskap om eller sk�lig anledning till misstanke om

�tg�rden och �sidos�ttandet av f�rbudet, f�reskriften eller villkoret.

N�got f�rel�ggande att vidta r�ttelse f�r inte meddelas, om den egendom

som �tg�rden avs�g, vederlag f�r den eller dess v�rde har f�rklarats f�rver�

kat.

16 � Om ett vite har f�relagts m ed st�d av 14 el ler 15 �, f�r inte d�mas

till ansvar f�r g�rning som omfattas av f�rel�ggandet.

3 kap. Kreditreglering

1 � Kreditreglering inneb�r at t Riksbanken f�r f�rordna om utl�n ings-

reglering, emissionskontroll, r�ntereglering och placeringskrav i enlighet
med vad som anges i reg eringens f�rordnande.

2 � Ett f�rordnande om kreditreglering kan g�lla ett eller flera slag av
kreditinstitut.

Regeringen kan p� beg�ran av Riksbanken f�rordna att �ven annan som

yrkesm�ssigt och i betydande omfattning bedriver kreditgivning, samt, n�r
det g�ller emissionskontroll, annan som offen tligen utbjuder ob ligationer
och a ndra fordringsr�tter som �r avsedda f�r allm�n oms�ttning, ska ll

kunna omfattas av kreditregleringen.

F�r den som omfattas av ett f�rordnande enligt andra stycket g�ller i

till�mpliga delar vad som s�gs om kreditinstitut.

3 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r Riksbanken

1. begr�nsa kreditregleringen till ett eller flera slag av institut,
2. undanta visst institut fr�n kreditregleringen, och
3. utf�rda olika f�reskrifter f�r skilda institut.

Utl�ningsreglering

4 � Med utl�ningsreglering avses att ett h�gsta belopp (m aximibelopp)
fastst�lls f�r

1. disponerad utl�ning,
2. beviljad men ej disponerad utl�ning,
3. garantif�rbindelser som �r knutna till kreditgivning, eller

4. v�rdet av l�s eg endom som i finan sieringssyfte uppl�ts till nyttjande

(leasingobjekt) sedan ett f�rordnande om utl�ningsreglering har tr�tt i
Icraft.

Med utl�ning j� mst�lls likvider f�r fordringar so m f�rv�rvas i finansi-

3776

eringssyfte (factoring).

�

5 � Riksbanken fastst�ller for en viss ber�kningstidpunkt eller f�r en viss

SFS 1992:1602

ber�kningsperiod ett maximibelopp enligt 4 � f�r utl�ningens eller garanti�
f�rbindelsemas storlek eller leasingobjektens v�rde. D�rvid f�r Riksban�

ken ge skilda regler f�r utl�ning, garantif�rbindelser och leasingobjekt

avseende olika slags krediter eller leasingobjekt.

Emissionskontroll

6 � Med emissionskontroll avses att obligationer och andra fordringsr�t�

ter som �r avsedda f�r allm�n oms�ttning inte uta n tillst�nd av Riksban�
ken f�r ges ut av n�gon annan �n Riksg�ldskontoret.

R�ntereglering

7 � Med r�ntereglering avses att h�gsta eller h�gsta genomsnittliga r�nta
fastst�lls f�r utl�ning av pengar. S�dan regler ing omfattar inte r�nta som

har fastst�llts enligt lag eller annan f�rfattning.

Med r�nta likst�lls vaije annan ers�ttning f�r l�n av pengar.

Placeringskrav

8 � Med placeringskrav avses att vissa av ett kreditinstituts placeringar

vid en viss ber�kningstidpunkt skall utg�ra en viss andel av institutets
totala placeringar eller att f�r�ndringen under en ber�kningsperiod av

s�dana placeringar skall utg�ra en viss procent av f�r�ndringen av de

totala placeringarna.

9 � Riksbanken anger

1. vilka placeringar som skall utg�ra underlag f�r ber�kningen enligt 8 �,
2. den ber�kningstidpunkt eller ber�kningsperiod d� placeringskravet

skall vara uppfyllt, och

3. det procenttal som skall g�lla f�r placeringskravet.

S�rskild avgift

10 � Ett kreditinstitut som �sidos�tter en f�reskrift som har meddelats

med st�d av ett f�rordnande om kreditreglering skall betala en s�rskild

avgift till staten.

Fr�ga om s�rskild avgift pr�vas av Riksbanken.

11 � Den s�rskilda avgiften skall best�mmas som r�n tan p� ett belopp

som Riksbanken fastst�ller (underlagsbeloppet). R�ntesatsen skall motsva�

ra tv� g�nger den r�ntesats som g�ller enligt 52 � f�rsta och andra styckena

lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank. Avgiften skall motsvara r�nta
enligt den angivna r�ntesatsen f�r tiden fr�n den f�reg�ende ber�knings�

tidpunkten eller, om en tidigare ber�kning inte har skett, fr�n det att
f�reskriften b�ljade till�mpas eller f�r ber�kningsperioden.

F�r utl�ningsreglering och placeringskrav skall ber�lcningstidpunlrten

eller ber�kningsperioden enligt f�rsta stycket vara den som avses i 5 �
respektive 9 �. F�r emissionskontroll och r�ntereglering best�mmer Riks�

banken ber�kningstidpunkt eller ber�kningsperiod s�rskilt.

3777

119-SFS 1992

�

SFS 1992:1602

12 � Underlagsbeloppet skall utg�ra

1. for utl�ningsreglering det belopp som maximibeloppet har �verskri�

dits med,

2. f�r emissionskontroll den utest�ende l�nesumman,

3. f�r r�ntereglering fem g�nger det belopp med vilket r�ntan har �ver�

stigit den r�nta som skulle ha utg�tt enligt fastst�lld r�ntesats, och

4. for placeringskrav underskottet.

13 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r den s�rskilda avg iften s�ttas ned

helt eller delvis.

Uppgiftsskyldighet

14 � Riksbanken f�r f�rel�gga ett kreditinstitut att l�mna de uppgifter

som Riksbanken anser n�dv�ndiga for att bed�ma om kreditreglering
beh�vs eller for att till�mpa ett meddelat f�rordnande.

Straff m. m.

15 � Till b�ter eller f�nge lse i h�gst ett �r d�ms den som med upps� t

l�ter bli att l�mna en uppgift eller l�mnar en oriktig uppgift i samband med
fullg�rande av skyldighet enligt 14 �.

Har en g�rning som avses i f�rsta stycket beg�t ts av grov oakts amhet,

d�ms till b�ter.

I ringa fall d�ms inte till ansvar.

16 � Om ett brott som avses i 15 � f�rsta stycket �r att anse som grovt,

d�ms till f�ngelse i h�gst tv� �r.

Vid bed�mningen av om brottet �r grovt skall s�rskilt beaktas, om

g�rningen har r�rt mycket betydande belopp eller kreditvoly m eller p�
annat s�tt varit av synnerligen allvarlig art.

17 � Om flera har medverkat till en i detta kapitel stra ffbelagd g�rning,

till�mpas best�mmelserna i 23 kap. brottsbalken.

18 � Allm�nt �tal for brott som avses i 1 5 -17 �� f�r v�ckas endast efter

medgivande av Riksbanken.

19 � Om n�gon inte f�ljer ett forel� ggande enligt 14 �, f�r Riksb anken

f�rel�gga honom vite.

20 � F�r att uppn� r�ttelse n�r en �tg�rd har vidtagits i strid med en

f�reskrift eller ett beslut om kreditreglering f�r Riksbanken f�rel�gga vite.

21 � Om ett vite har f�relagts med st�d av 19 �, f�r inte d�mas till ansvar

for g�rning som omfattas av f�rel�ggandet.

22 � Om ett vite har f�relagts med st�d av 20 �, f�r s�rskild avgift enligt

10 -12 �� inte tas ut.

3778

�

4 kap. Gemensamma best�mmelser

SFS 1992:1602

1 � Riksbanken skall meddela de ytterligare f�reskrifter som beh�vs f�r

till�mpningen av f�rordnanden enligt denna lag.

Tystnadsplikt
2 � Den som har tagit befattning med ett �r ende som avses i denna lag

f�r inte obeh�rigen r�ja vad han h ar f�tt veta om en enskilds personlig a
eller ekonomiska f�rh�llanden.

I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i sekre�

tesslagen (1980; 100).

Den som bryter mot f�rbudet i f�rsta stycket skall inte d�mas till ansvar

enligt 20 kap. 3 � brottsbalken.

�verklagande

3 � Beslut inom Riksbanken av annan �n fullm�ktige f�r �verklagas till
fullm�ktige.

Beslut av fullm�ktige i fr�gor om att f�rel�gga vite eller best�mma

s�rskild avgift f�r �verklagas till kammarr�tten.

Riksbanken f�r best�mma att ett beslut skall g�lla omedelbart.

Denna lag tr�der i kraft den 1 jan uari 1993, d� lagen (1990:749) om

valutareglering skall upph�ra att g�lla.

P� regeringens v�gnar

CARL BILDT

BO LUNDGREN

(Finansdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

Konsumentkreditlag (2010:1846)
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (2010:751) om betaltjänster
Lag (1995:1571) om insättningsgaranti
Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1992:1602

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Om Lagboken.se