SFS 2014:966 Lag om kapitalbuffertar

Du är här: Start / Bank- och finansmarknadsrätt / Lag (2014:966) om kapitalbuffertar / SFS 2014:966 Lag om kapitalbuffertar
140966.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om kapitalbuffertar;

utfärdad den 26 juni 2014.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs2 följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om olika slag av kapitalbuffertar

och om ingripanden och restriktioner när ett institut inte uppfyller det kombi-
nerade buffertkravet.

Att vissa bestämmelser i denna lag gäller även för fondbolag och AIF-

förvaltare framgår av 2 kap. 10 och 10 a §§ lagen (2004:46) om värde-
pappersfonder och 7 kap. 6 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa
investeringsfonder.

2 §

I denna lag betyder

1. blandade finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som avses

i artikel 4.33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av
den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag
och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012

3 (tillsynsförordningen),

2. dotterföretag: sådant företag som avses i artikel 4.16 i tillsynsförord-

ningen,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. ESRB: Europeiska systemrisknämnden enligt Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotill-
syn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk
systemrisknämnd

4,

5. finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som avses i artikel

4.31 i tillsynsförordningen,

6. institut: kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansie-

ringsrörelse, Svenska skeppshypotekskassan och värdepappersbolag,

7. kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv

2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kredit-
institut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring

1 Prop. 2013/14:228, bet. 2013/14:FiU19, rskr. 2013/14:390.

2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om be-
hörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värde-
pappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv
2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338, Celex 32013L0036).

3 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1 (Celex 32013R0575).

4 EUT L 331, 15.12.2010, s. 1 (Celex 32010R1092).

SFS 2014:966

Utkom från trycket
den 8 juli 2014

background image

2

SFS 2014:966

av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och
2006/49/EG

5,

8. kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförordningen,
9. moderinstitut inom EES: företag som avses i artikel 4.68 i tillsynsförord-

ningen,

10. på grupp- eller undergruppsnivå: det sätt som institut i enlighet med

bestämmelser om tillsyn på gruppnivå i artiklarna 6�24 i tillsynsförordningen
ska uppfylla ställda krav,

11. systemrisk: risk för en störning i det finansiella systemet som kan få

allvarliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet och samhälls-
ekonomin,

12. systemviktigt institut: ett institut vars fallissemang eller bristande funk-

tion kan leda till systemrisk,

13. tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värde-
pappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012

6,

14. totalt riskvägt exponeringsbelopp: det belopp som avses i artikel 92 i

tillsynsförordningen,

15. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att

driva värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarkna-
den och som inte är ett bankaktiebolag eller kreditmarknadsbolag enligt lagen
om bank- och finansieringsrörelse, och

16. värdeöverföringar kopplade till kärnprimärkapitalet:
a) utbetalning i form av en kontant utdelning,
b) fondemission eller partiell fondemission eller överföring eller utdelning

av helt eller delvis betalda fondaktier eller andra kapitalinstrument som anges
i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

c) inlösen eller uppköp av egna aktier eller andelar eller andra kapital-

instrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

d) återbetalning av belopp som utbetalas med anknytning till kapitalinstru-

ment som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

e) en överföring eller utdelning av poster som avses i artikel 26.1 b�e i till-

synsförordningen.

3 §

Finansinspektionen har tillsyn över att bestämmelserna i denna lag följs.

2 kap. Institutspecifika krav på kapitalbuffertar

Kombinerat buffertkrav

1 §

Institut ska, utöver det krav på kärnprimärkapital som följer av artikel

92 i tillsynsförordningen och av ett beslut om särskilt kapitalbaskrav enligt
2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde-
pappersbolag, ha ett kärnprimärkapital som motsvarar det kombinerade buf-
fertkravet beräknat enligt 2 §.

5 EUT L 176, 27.6.2013, s. 338 (Celex 32013L0036).

6 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1 (Celex 32013R0575).

background image

3

SFS 2014:966

2 §

Det kombinerade buffertkravet utgörs av summan av det krav på kärn-

primärkapital som enligt denna lag följer av kapitalkonserveringsbufferten,
den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten och

1. i de fall som systemriskbufferten tillämpas på exponeringar i ett annat

land, det högsta av systemriskbufferten och tillämplig kapitalbuffert enligt
5 kap. 6 §,

2. i de fall som systemriskbufferten tillämpas endast på exponeringar i

Sverige, summan av systemriskbufferten och tillämplig kapitalbuffert enligt
5 kap. 6 §.

3 kap. Kapitalkonserveringsbuffert

1 §

Institut ska på individuell nivå och gruppnivå ha en kapitalkonserve-

ringsbuffert.

2 §

Kapitalkonserveringsbufferten ska bestå av kärnprimärkapital motsva-

rande 2,5 procent av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp.

3 §

Små och medelstora värdepappersbolag, fondbolag och AIF-förvaltare

får undantas från kravet på kapitalkonserveringsbuffert i enlighet med före-
skrifter som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § 1.

4 kap. Systemriskbuffert

Allmänt om systemriskbuffert

1 §

Finansinspektionen får, i syfte att motverka en strukturell systemrisk

som kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella
systemet och den reala ekonomin i Sverige, besluta att institut för alla eller
vissa av sina exponeringar på individuell nivå, undergruppsnivå och grupp-
nivå ska ha en systemriskbuffert.

2 §

Systemriskbufferten enligt 1 § ska bestå av kärnprimärkapital och

uppgå till minst 1 procent av institutets riskvägda exponeringsbelopp baserat
på de exponeringar som systemriskbufferten ska tillämpas på enligt 3�7 §§.

Systemriskbuffert på exponeringar inom Sverige och utanför EES

3 §

Finansinspektionen får en månad efter det att inspektionen har fullgjort

underrättelsekravet i artikel 133.11 i kapitaltäckningsdirektivet i enlighet med
de förutsättningar som följer av artikel 133.14 i samma direktiv besluta att
institut ska ha en systemriskbuffert som uppgår till högst 5 procent av institu-
tets riskvägda exponeringsbelopp baserat på institutets exponeringar i Sverige
eller utanför EES.

Systemriskbufferten får fastställas till mer än 5 procent av det belopp som

avses i första stycket endast om Finansinspektionen fullgjort underrättelsekra-
vet i artikel 133.12 i kapitaltäckningsdirektivet och åtgärden godkänts av
Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 133.15 i samma direktiv.

background image

4

SFS 2014:966

Systemriskbuffert på exponeringar utanför Sverige men inom EES

4 §

Finansinspektionen får en månad efter det att inspektionen har fullgjort

underrättelsekravet i artikel 133.11 i kapitaltäckningsdirektivet besluta att ett
institut ska ha en systemriskbuffert som uppgår till högst 3 procent av institu-
tets riskvägda exponeringsbelopp baserat på institutets exponeringar utanför
Sverige men inom EES.

5 §

Om Finansinspektionen beslutar om en systemriskbuffert i enlighet med

4 §, ska samma buffertnivå gälla för institutets alla exponeringar utanför
Sverige men inom EES.

6 §

Finansinspektionen får besluta att institut ska ha en systemriskbuffert

som uppgår till mer än 3 procent av det exponeringsbelopp som avses i 4 §,
om inspektionen fullgjort underrättelsekravet i artikel 133.12 i kapitaltäck-
ningsdirektivet och en sådan åtgärd godkänts av Europeiska kommissionen i
enlighet med artikel 133.15 i samma direktiv.

Erkännande av andra länders systemriskbuffertar

7 §

Om Finansinspektionen erkänt ett systemriskbuffertvärde som fastställts

i ett annat land inom EES, får inspektionen besluta att institut med expone-
ringar i det landet för dessa exponeringar ska ha en systemriskbuffert motsva-
rande den som fastställts i det landet.

5 kap. Buffertar för systemviktiga institut och finansiella
holdingföretag

Kapitalbuffert på gruppnivå för globalt systemviktiga institut

1 §

Finansinspektionen ska besluta vilka institut som på gruppnivå ska ha

en kapitalbuffert för globalt systemviktiga institut enligt 2 §.

Första stycket gäller inte institut som är dotterföretag till antingen ett

moderinstitut, ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt
moderholdingföretag inom EES.

2 §

Kapitalbufferten enligt 1 § ska bestå av kärnprimärkapital och uppgå till

minst 1 procent och högst 3,5 procent av institutets totala riskvägda expone-
ringsbelopp.

Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut

3 §

Finansinspektionen får, utöver vad som följer av 1 och 2 §§, besluta att

institut på individuell nivå, undergruppsnivå eller gruppnivå ska ha en kapi-
talbuffert för övriga systemviktiga institut enligt 4 §.

4 §

Kapitalbufferten för övriga systemviktiga institut ska bestå av kärnpri-

märkapital och får fastställas till högst 2 procent av institutets totala riskvägda
exponeringsbelopp.

5 §

Om ett institut som ska ha en kapitalbuffert för övriga systemviktiga

institut är ett dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut eller till ett

background image

5

SFS 2014:966

moderinstitut inom EES som ska ha en kapitalbuffert för övriga systemviktiga
institut, gäller följande. Den kapitalbuffert för systemviktiga institut som
institutet kan förpliktas ha på individuell nivå eller undergruppnivå får inte
uppgå till mer än det högsta av 1 procent av institutets totala riskvägda expo-
neringsbelopp och det buffertvärde som gäller för gruppen på gruppnivå en-
ligt tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga institut.

Konkurrerande buffertkrav

6 §

Om en tillämpning av 1�4 §§ skulle medföra att ett institut är skyldigt

att på gruppnivå ha fler än en kapitalbuffert för systemviktiga institut, ska på
den nivån endast den högsta av dessa kapitalbuffertar gälla.

7 §

Om en tillämpning av 1�4 och 6 §§ skulle medföra att ett institut är

skyldigt att på gruppnivå ha både en kapitalbuffert för systemviktiga institut
och i enlighet med 4 kap. en systemriskbuffert på institutets exponeringar i ett
annat land, ska endast den högsta av dessa buffertar gälla på gruppnivå.

Om kravet på en systemriskbuffert tillämpas endast på exponeringar i

Sverige, gäller dock kapitalkravet till följd av systemriskbufferten utöver det
kapitalkrav som följer av tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga institut.

8 §

Om en tillämpning av 3�5 §§ skulle medföra att ett institut på indivi-

duell nivå eller undergruppsnivå är skyldigt att ha en kapitalbuffert för övriga
systemviktiga institut och en tillämpning av 4 kap. skulle medföra att institu-
tet även är skyldigt att ha en systemriskbuffert för institutets exponeringar i
ett annat land, ska endast den högsta av dessa kapitalbuffertar gälla på respek-
tive nivå.

Om krav på en systemriskbuffert tillämpas endast på exponeringar i

Sverige, gäller dock kravet till följd av systemriskbufferten utöver det kapital-
krav som följer av en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut.

6 kap. Kontracyklisk kapitalbuffert

Storleken på den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten

1 §

Ett institut ska ha en institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert bestå-

ende av kärnprimärkapital som uppgår till institutets totala riskvägda expone-
ringsbelopp multiplicerat med ett viktat genomsnitt av de kontracykliska buf-
fertvärden som enligt 4 och 5 §§ tillämpas för de länder där institutet har sina
berörda kreditexponeringar.

2 §

Den kontracykliska kapitalbufferten ska uppfyllas även på gruppnivå.

Undantag från kravet på en kontracyklisk kapitalbuffert

3 §

Små och medelstora värdepappersbolag, fondbolag och AIF-förvaltare

får undantas från kravet på kontracyklisk kapitalbuffert i enlighet med före-
skrifter som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § 8.

background image

6

SFS 2014:966

Kontracykliska buffertvärden

4 §

Den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten ska beräknas

utifrån de kontracykliska buffertvärden som fastställs enligt 7 kap.

5 §

Om det inte har fastställts ett kontracykliskt buffertvärde för kreditexpo-

neringar i ett annat land, tillämpas vid beräkningen av den institutspecifika
kontracykliska kapitalbufferten det kontracykliska buffertvärde som behörig
myndighet i det landet har beslutat, dock högst 2,5 procent.

6 §

Om den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten ska beräknas

utifrån ett kontracykliskt buffertvärde som har fastställts av en utländsk behö-
rig myndighet inom EES, ska buffertvärdena gälla från och med det datum
som har fastställts av den utländska myndigheten.

Om den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten ska beräknas

utifrån ett kontracykliskt buffertvärde som har fastställts av en behörig myn-
dighet utanför EES, ska beslut om att höja buffertvärdet börja gälla tolv
månader efter den dag då det nya värdet offentliggjordes av myndigheten.

Beslut som innebär att buffertvärdet sänks ska gälla omedelbart.

Krav på metoder för att beräkna högsta förfogandebelopp

7 §

Ett institut ska ha metoder som gör det möjligt att i enlighet med före-

skrifter som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § 10 fortlöpande beräkna insti-
tutets högsta förfogandebelopp.

7 kap. Beslut om kontracykliska buffertvärden

Fastställande av kontracykliska buffertvärden

1 §

Finansinspektionen ska för varje kvartal fastställa ett kontracykliskt buf-

fertriktvärde och ett kontracykliskt buffertvärde.

Det kontracykliska buffertriktvärdet ska användas som ett referensvärde

för att fastställa det kontracykliska buffertvärdet.

Det kontracykliska buffertvärdet ska ligga till grund för beräkningen av

storleken på den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten i enlighet
med 6 kap.

2 §

Det kontracykliska buffertriktvärdet och buffertvärdet ska fastställas på

det sätt och utifrån de faktorer som anges i artikel 136.2 och 136.3 i kapital-
täckningsdirektivet.

3 §

Det kontracykliska buffertvärdet ska ligga mellan 0 och 2,5 procent av

totalt riskvägt exponeringsbelopp och anges i intervall på 0,25 procent. Om
det är motiverat utifrån de faktorer som anges i artikel 136.2 och 136.3 i kapi-
taltäckningsdirektivet, får Finansinspektionen fastställa ett kontracykliskt
buffertvärde som är högre än 2,5 procent av det totala riskvägda exponerings-
beloppet.

background image

7

SFS 2014:966

Beslut om kontracykliska buffertvärden för exponeringar i andra länder

4 §

Om en utländsk myndighet har fastställt ett kontracykliskt buffertvärde

som uppgår till mer än 2,5 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp, får
Finansinspektionen besluta att svenska institut för berörda kreditexponeringar
i det landet ska tillämpa ett buffertvärde som överstiger 2,5 procent av totalt
riskvägt exponeringsbelopp.

Beslut enligt första stycket får inte medföra att institut för berörda expo-

neringar ska tillämpa ett högre buffertvärde än det som fastställts av den ut-
ländska myndigheten.

5 §

Finansinspektionen får fastställa ett kontracykliskt buffertvärde som

svenska institut med kreditexponeringar i ett land utanför EES ska tillämpa
vid beräkningen av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten om
behörig myndighet i det landet

1. inte har fastställt och offentliggjort ett kontracykliskt buffertvärde, eller
2. har fastställt ett kontracykliskt buffertvärde som är otillräckligt för att på

ett tillfredsställande sätt skydda institut mot risker i samband med en alltför
stor kredittillväxt i det landet.

Datum för när beslut om buffertvärden börjar gälla

6 §

Ett beslut om att fastställa eller höja ett kontracykliskt buffertvärde ska

innehålla uppgift om den tidpunkt då buffertvärdet börjar gälla.

Beslut som innebär att nivån på buffertvärdet höjs ska börja gälla tolv

månader efter det att beslutet offentliggjordes. Om det finns särskilda skäl, får
beslutet börja gälla vid ett tidigare datum.

Beslut om att sänka buffertvärdet ska gälla omedelbart.

7 §

När ett kontracykliskt buffertvärde sänks ska beslutet innehålla informa-

tion om hur länge det lägre buffertvärdet förväntas bestå.

Offentliggörande av beslut

8 §

Finansinspektionen ska informera ESRB och offentliggöra beslut om

kontracykliska buffertvärden i enlighet med artiklarna 136.7, 137.2 och 139.5
i kapitaltäckningsdirektivet.

8 kap. Ingripanden och restriktioner om det kombinerade
buffertkravet inte uppfylls

Högsta förfogandebelopp och kapitalkonserveringsplan

1 §

Ett institut som inte uppfyller det kombinerade buffertkravet enligt

2 kap. 2 § ska till Finansinspektionen

1. i enlighet med föreskrifter som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § 10

rapportera högsta förfogandebelopp, och

2. inom fem arbetsdagar från det att buffertkravet inte längre uppfylldes

lämna in en kapitalkonserveringsplan som visar hur institutet inom rimlig tid
ska uppnå det kombinerade buffertkravet.

background image

8

SFS 2014:966

Om det med beaktande av arten och omfattningen av institutets verksamhet

finns skäl för det, får Finansinspektionen medge att kapitalkonserverings-
planen ges in till inspektionen inom högst tio arbetsdagar.

2 §

Om Finansinspektionen bedömer att de åtgärder som framgår av kapi-

talkonserveringsplanen inte återställer institutets kärnprimärkapital, ska in-
spektionen ingripa.

Finansinspektionen ska då förelägga institutet att stärka kapitalbasen eller

besluta om inskränkningar som är striktare än de som anges i 3 §.

Inskränkningar i institutens rätt att vidta värdeöverföringar m.m.

3 §

Ett institut som inte uppfyller det kombinerade buffertkravet får inte

1. göra en värdeöverföring kopplad till institutets kärnprimärkapital,
2. förbinda sig att betala ut rörlig ersättning eller diskretionära pensionsför-

måner eller betala ut sådan rörlig ersättning där skyldigheten att betala upp-
stod vid en tidpunkt då institutet inte uppfyllde det kombinerade buffert-
kravet,

3. göra utbetalningar kopplade till primärkapitaltillskott.
Ett institut får inte heller vidta en åtgärd som avses i första stycket, om

åtgärden medför att institutet inte längre uppfyller det kombinerade buffert-
kravet.

�&tgärder som inte medför en minskning av institutets vinst eller kärn-

primärkapital omfattas inte av förbudet i första stycket.

4 §

Förbudet i 3 § gäller inte

1. för ett institut som i enlighet med 1 § har beräknat högsta förfogande-

belopp och åtgärderna ryms inom detta belopp, eller

2. om en tillämpning av bestämmelsen leder till en betalningsinställelse

som kan utgöra grund för att försätta institutet i konkurs.

5 §

Ett institut som avser att vidta åtgärder med stöd av 4 § 1 ska underrätta

Finansinspektionen innan åtgärden vidtas.

6 §

Om ett institut inte uppfyller kraven i detta kapitel, får Finansinspektio-

nen tillämpa bestämmelserna om ingripande i de lagar som reglerar institutets
verksamhet.

Detsamma gäller om
1. ett institut inte uppfyller en systemriskbuffert som beslutats av Finans-

inspektionen i enlighet med 4 kap., och

2. ett ingripande med stöd av 2 § inte bedöms leda till en tillfredsställande

hantering av relevant systemrisk.

9 kap. Avgifter

1 §

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och

anmälningar enligt denna lag.

background image

9

SFS 2014:966

10 kap. Bemyndiganden

1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om

1. kriterier för vilka värdepappersbolag, fondbolag och AIF-förvaltare som

enligt 3 kap. 3 § får undantas från kravet att upprätthålla en kapitalkonserve-
ringsbuffert,

2. de principer som ska beaktas vid fastställandet och graderingen av sys-

temriskbufferten enligt 4 kap. 1 §,

3. fastställandet av geografisk tillhörighet hos exponeringar avseende sys-

temriskbufferten samt hur de geografiska systemriskbuffertkraven ska sam-
manvägas,

4. bedömningsgrunder för när ett institut ska utses till globalt systemviktigt

eller ska flyttas till en högre kategori av globalt systemviktiga institut,

5. hur övriga systemviktiga institut ska identifieras och hur bedömning av

tillhörande kapitalbuffertkrav ska ske enligt 5 kap. 3 och 4 §§,

6. vilka kreditexponeringar som i enlighet med 6 kap. 1 § ska beaktas vid

beräkningen av den kontracykliska kapitalbufferten,

7. beräkningen av det viktade genomsnittet av de kontracykliska buf-

fertvärdena enligt 6 kap. 1 §,

8. kriterier för vilka värdepappersbolag, fondbolag och AIF-förvaltare som

enligt 6 kap. 3 § får undantas från kravet att upprätthålla en kontracyklisk
kapitalbuffert,

9. skyldighet för instituten att ange sina kreditexponeringars geografiska

område,

10. hur högsta förfogandebelopp enligt 8 kap. 1 § ska beräknas och rappor-

teras,

11. de krav som en kapitalkonserveringsplan enligt 8 kap. 1 § ska uppfylla,

och

12. underrättelseskyldigheten enligt 8 kap. 5 §.

2 §

Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i

9 kap. 1 §.

11 kap. �verklaganden

1 §

Beslut som Finansinspektionen meddelar enligt denna lag eller med stöd

av föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 §
första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Finansinspektionen får bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (2014:967)

om införande av lagen (2014:966) om kapitalbuffertar.

På regeringens vägnar

FREDRIK REINFELDT

PETER NORMAN
(Finansdepartementet)

background image

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.