SFS 2006:1371 Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar

Bank- och finansmarknadsrätt

Start / Bank- och finansmarknadsrätt / Lag (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag / SFS 2006:1371 Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar

061371.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                               </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om kapitalt�ckning och stora exponeringar; utf�rdad den 7 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs 2 f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser Lagens till�mpningsomr�de 1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om kapitalt�ckning och stora expo- neringar f�r kreditinstitut och v�rdepappersbolag. Av 2 kap. 10 och 10 a �� lagen (2004:46) om investeringsfonder framg�r att vissa best�mmelser i denna lag g�ller �ven f�r fondbolag. S�rskilda best�mmelser f�r europabolag och europakooperativ 2 � I fr�ga om europabolag och europakooperativ med ett s�dant f�rvalt- ningssystem som avses i artiklarna 3942 i r�dets f�rordning (EG) nr 2157/ 2001 av den 8 oktober 2001 om stadga f�r europabolag 3 eller artiklarna 37 41 i r�dets f�rordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga f�r europeiska kooperativa f�reningar (SCE-f�reningar) 4 till�mpas det som i 10 kap. 17 och 19 �� s�gs om styrelseledamot p� ledamot i tillsynsorganet. Av 16 � andra stycket och 22 � lagen (2004:575) om europabolag samt 21 � andra stycket och 26 � lagen (2006:595) om europakooperativ framg�r att de best�mmelser som anges i f�rsta stycket skall till�mpas ocks� p� leda- mot i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller f�rvalt- ningsorgan. Definitioner 3 � I denna lag betyder 1. anknutet f�retag : ett svenskt eller utl�ndskt f�retag vars huvudsakliga verksamhet best�r i att �ga eller f�rvalta fast egendom, tillhandah�lla data- 1 Prop 2006/07:5, bet. 2006/07:FiU7, rskr. 2006/07:10. 2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om r�tten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (EUT L 177, 30.6.2006, s. 1, Celex 32006L0048) och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav f�r v�rdepappersf�retag och kreditinstitut (omarbet- ning) (EUT L 177, 30.6.2006, s. 201, Celex 32006L0049). 3 EGT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157). 4 EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435). SFS 2006:1371 Utkom fr�n trycket den 15 december 2006 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2006:1371 tj�nster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, v�rdepappersbolag, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndska f�retag, 2. beh�rig myndighet : Finansinspektionen eller en annan myndighet inom EES som ut�var tillsyn �ver institut, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndska f�retag, 3. EES : Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det, 4. exponeringar : poster som redovisas som tillg�ng i balansr�kningen, de- rivatavtal som redovisas som skulder eller �taganden utanf�r balansr�k- ningen, 5. finansiellt holdingf�retag : ett finansiellt institut som inte �r ett blandat finansiellt holdingf�retag enligt 1 kap. 3 � 3 lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat och a) som har minst ett dotterf�retag som �r kreditinstitut, v�rdepappersbo- lag, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndskt f�retag, och b) vars dotterf�retag uteslutande eller huvudsakligen utg�rs av s�dana f�retag som avses i a eller finansiella institut, 6. finansiellt institut : ett svenskt eller utl�ndskt f�retag som inte �r kredit- institut, v�rdepappersbolag, institut f�r elektroniska pengar eller motsva- rande utl�ndskt f�retag och vars huvudsakliga verksamhet �r att a) f�rv�rva eller inneha aktier eller andelar, b) driva v�rdepappersr�relse utan att vara tillst�ndspliktigt enligt 1 kap. 3 � lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse, eller c) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 � andra stycket 210 och 12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse, utan att vara tillst�ndspliktigt enligt 2 kap. 1 � samma lag, 7. finansiellt instrument : ett avtal som ger upphov till en finansiell tillg�ng f�r en part samtidigt som en annan part f�r en finansiell skuld eller utf�rdar ett egetkapitalinstrument, 8. finansiellt moderholdingf�retag inom EES : ett inom EES etablerat fi- nansiellt holdingf�retag, som inte �r dotterf�retag till ett institut eller ett motsvarande utl�ndskt f�retag som auktoriserats inom EES eller till ett annat finansiellt holdingf�retag som �r etablerat inom EES, 9. holdingf�retag med blandad verksamhet : ett svenskt eller utl�ndskt moderf�retag som inte �r kreditinstitut, v�rdepappersbolag, institut f�r elek- troniska pengar, motsvarande utl�ndskt f�retag, finansiellt holdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag enligt 1 kap. 3 � 3 lagen om s�r- skild tillsyn �ver finansiella konglomerat, men som har minst ett dotterf�re- tag som �r kreditinstitut, v�rdepappersbolag, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndskt f�retag, 10. institut : kreditinstitut och v�rdepappersbolag, 11. kapitalkravsdirektivet : Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/ 49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav f�r v�rdepappersf�retag och kre- ditinstitut (omarbetning) 5 , 12. kreditinstitut : bank, kreditmarknadsf�retag och Svenska skeppshypo- tekskassan, 5 EUT L 177, 30.6.2006, s. 201 (Celex 32006L0049). </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2006:1371 13. kreditinstitutsdirektivet : Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/ 48/EG av den 14 juni 2006 om r�tten att starta och driva verksamhet i kredit- institut (omarbetning) 6 , 14. moderinstitut inom EES : ett institut eller motsvarande utl�ndskt f�re- tag som auktoriserats inom EES och som a) har ett institut, ett finansiellt institut eller ett motsvarande utl�ndskt f�retag som dotterf�retag eller som har ett �garintresse i ett s�dant f�retag, och b) inte �r dotterf�retag till ett annat institut eller ett motsvarande utl�ndskt f�retag som auktoriserats inom EES eller till ett finansiellt holdingf�retag som �r etablerat inom EES, 15. operativa risker : risker f�r f�rluster till f�ljd av inte �ndam�lsenliga eller inte fungerande interna f�rfaranden eller system eller p� grund av m�nskliga fel eller yttre h�ndelser, samt r�ttsliga risker, 16. riskvikt : en procentsats som beskriver en riskniv� hos en exponering, 17. v�rdepapperisering : en transaktion eller ett program varigenom den kreditrisk som �r f�renad med en exponering eller en grupp exponeringar delas upp i delar, och som har f�ljande egenskaper: a) betalningarna inom ramen f�r transaktionen eller programmet �r bero- ende av utvecklingen av exponeringen eller gruppen av exponeringar, och b) prioriteringen av delarna avg�r hur f�rluster f�rdelas under den tid transaktionen eller programmet p�g�r, 18. v�rdepappersbolag : ett svenskt aktiebolag som har f�tt tillst�nd att driva v�rdepappersr�relse enligt lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse. 4 � Ett institut, ett finansiellt holdingf�retag eller ett holdingf�retag med blandad verksamhet �r moderf�retag och en annan juridisk person �r dotter- f�retag, om moderf�retaget 1. innehar mer �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen, 2. �ger aktier eller andelar i den juridiska personen och p� grund av avtal med andra del�gare i denna f�rfogar �ver mer �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller andelar, 3. �ger aktier eller andelar i den juridiska personen och har r�tt att utse el- ler avs�tta mer �n h�lften av ledam�terna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller 4. �ger aktier eller andelar i den juridiska personen och har r�tt att ensamt ut�va ett best�mmande inflytande �ver denna p� grund av avtal med den ju- ridiska personen eller p� grund av best�mmelse i dess bolagsordning, bo- lagsavtal eller d�rmed j�mf�rbara stadgar. Vidare �r en juridisk person dotterf�retag till moderf�retaget, om ett annat dotterf�retag till moderf�retaget eller moderf�retaget tillsammans med ett eller flera andra dotterf�retag eller flera andra dotterf�retag tillsammans 1. innehar mer �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen, 2. �ger aktier eller andelar i den juridiska personen och p� grund av avtal med andra del�gare i denna f�rfogar �ver mer �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller andelar, eller 6 EUT L 177, 30.6.2006, s. 1 (Celex 32006L0048). </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2006:1371 3. �ger aktier eller andelar i den juridiska personen och har r�tt att utse el- ler avs�tta mer �n h�lften av ledam�terna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan. Om ett dotterf�retag �ger aktier eller andelar i en juridisk person och p� grund av avtal med den juridiska personen eller p� grund av best�mmelse i dess bolagsordning, bolagsavtal eller d�rmed j�mf�rbara stadgar har r�tt att ensamt ut�va ett best�mmande inflytande �ver den juridiska personen, �r �ven denna dotterf�retag till moderf�retaget. Moderf�retag och dotterf�retag utg�r tillsammans en koncern. 5 � Det finns ett �garintresse om 1. en juridisk person �r intressef�retag till ett f�retag enligt 1 kap. 5 � �rs- redovisningslagen (1995:1554), eller 2. ett f�retag direkt eller indirekt �ger minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga r�ster i ett annat f�retag. 6 � I de fall som avses i 4 � f�rsta stycket 13 och andra stycket samt 5 � skall s�dana r�ttigheter som tillkommer n�gon som handlar i eget namn men f�r en annan fysisk eller juridisk persons r�kning anses tillkomma den perso- nen. N�r antalet r�ster i ett dotterf�retag eller ett f�retag enligt 5 � best�ms, skall inte de aktier eller andelar i respektive f�retag som innehas av f�retaget sj�lvt eller av dess dotterf�retag tas med. Detsamma g�ller aktier eller ande- lar som innehas av den som handlar i eget namn men f�r n�got av f�retagens eller deras dotterf�retags r�kning. Handelslager 7 � Ett instituts handelslager best�r av alla positioner i finansiella instru- ment och r�varor, som 1. institutet innehar i handelssyfte eller f�r att s�kra andra positioner i handelslagret, och 2. inte �r f�renade med villkor som begr�nsar m�jligheten att handla med dem eller, om de �r f�renade med s�dana villkor, �r m�jliga att s�kra. Med positioner avses institutets egna positioner och positioner som h�rr�r fr�n verksamhet f�r kunders r�kning eller som marknadsgarant. 8 � En position innehas i handelssyfte om syftet med innehavet �r att p� kort sikt s�lja positionen vidare eller att p� kort sikt dra nytta av faktiska el- ler f�rv�ntade kortsiktiga skillnader mellan ink�ps- och f�rs�ljningspriser eller andra f�r�ndringar av priser eller r�ntesatser. 9 � �ven andra positioner �n s�dana som avses i 7 � f�r ing� i handelslag- ret om det framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 2. 10 � Ett institut skall fastst�lla vilka positioner som skall ing� i handels- lagret enligt 7 och 9 ��. F�r de positioner som innehas i handelssyfte skall instituten ha en handelsstrategi samt kunna styra handeln med positionerna och �vervaka positionerna mot handelsstrategin. Institutet skall f�r dessa �n- </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2006:1371 dam�l ha l�mpliga metoder samt de skriftliga riktlinjer och instruktioner som beh�vs. Av 1 kap. 6 d � lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse och 6 kap. 2 � lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse framg�r att instituten skall kunna hantera de risker som f�ljer med verksamheten i handelslagret. 2 kap. Vilka kapitalkrav som skall t�ckas av kapitalbasen Kapitalbaskravet 1 � Ett institut skall vid varje tidpunkt ha en kapitalbas som 1. motsvarar minst summan av kapitalkraven f�r kreditrisker, marknads- risker och operativa risker ber�knade enligt 38 ��, eller 2. framg�r av ett beslut enligt 2 �. Av 7 kap. 8 � framg�r att ett institut som efter tillst�nd av Finansinspek- tionen �verskrider gr�nsv�rdena f�r stora exponeringar, skall uppfylla ett s�rskilt kapitalkrav. I 7 kap. 11 � lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse finns det ytterligare best�mmelser som r�r ber�kningen av kapitalbaskravet. 2 � Finansinspektionen skall besluta att ett institut skall ha en viss minsta storlek p� sin kapitalbas som �r st�rre �n vad som kr�vs enligt 1 � f�rsta stycket 1, om 1. institutet inte uppfyller n�got av kraven i 1 kap. 6 c6 h �� lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse eller 6 kap. 13, 4 a, 4 b och 5 �� lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse, och 2. det inte �r troligt att n�gon annan �tg�rd �r tillr�cklig f�r att f� institutet att r�tta till bristerna inom rimlig tid. F�rsta stycket skall inte till�mpas, om �vertr�delsen �r s� allvarlig att verksamhetstillst�ndet i st�llet skall �terkallas. Kapitalkravet f�r kreditrisker 3 � F�r kreditrisker kr�vs ett kapital som motsvarar minst �tta procent av institutets riskv�gda exponeringsbelopp ber�knat enligt 4 kap. Kapitalkravet f�r marknadsrisker 4 � F�r marknadsrisker kr�vs ett kapital som uppg�r till summan av kapi- talkraven f�r 1. motpartsrisker f�r verksamhet i handelslagret, 2. avvecklingsrisker f�r verksamhet i handelslagret, 3. positionsrisker (r�nte- och aktiekursrisk) f�r verksamhet i handelslag- ret, och 4. valutakursrisker och r�varurisker i hela verksamheten. N�got kapitalkrav beh�ver inte ber�knas f�r positioner som dragits av fr�n kapitalbasen. 5 � Kapitalkravet f�r marknadsrisker ber�knas enligt n�gon av de metoder som anges i 5 kap., om inte n�got annat f�ljer av ett beslut enligt 6 �. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2006:1371 6 � F�r s�dana marknadsrisker som avses i 4 � f�rsta stycket 13 f�r ett in- stitut, efter tillst�nd av Finansinspektionen, ber�kna kapitalkravet enligt 3 � med beaktande av motpartsrisk enligt vad som framg�r av f�reskrifter med- delade med st�d av 13 kap. 1 � 4. Tillst�nd skall ges om summan av mark- nadsv�rdet av positionerna i handelslagret och fordringar h�nf�rliga till dessa 1. normalt inte �verstiger 5 procent av summan av institutets totala balansomslutning och totala �tagande utanf�r balansr�kningen, 2. normalt inte �verstiger ett belopp som motsvarar 15 miljoner euro, och 3. inte vid n�got tillf�lle �verstiger 6 procent av institutets totala balans- omslutning och totala �taganden utanf�r balansr�kningen och inte heller �verstiger ett belopp som motsvarar 20 miljoner euro. Om ett institut som har f�tt ett tillst�nd enligt f�rsta stycket inte l�ngre uppfyller kraven f�r tillst�ndet, skall det �verg� till att ber�kna kapitalkravet enligt 5 � och genast underr�tta Finansinspektionen om detta. Kapitalkravet f�r operativa risker 7 � F�r operativa risker kr�vs ett kapital som ber�knas enligt n�gon av de metoder som anges i 6 kap., om inte n�got annat f�ljer av ett beslut enligt 8 �. 8 � Ett v�rdepappersbolag f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, be- r�kna kapitalkravet f�r operativa risker enligt andra stycket om det tillh�r n�gon av f�ljande kategorier: 1. V�rdepappersbolag som handlar med finansiella instrument f�r egen r�kning bara i syfte att a) utf�ra en order f�r kunds r�kning, eller b) f� tilltr�de till system f�r clearing och avveckling eller en erk�nd b�rs n�r de upptr�der som agent eller utf�r kundorder. 2. V�rdepappersbolag a) som inte innehar klienters pengar eller v�rdepapper, b) som enbart handlar med finansiella instrument f�r egen r�kning, c) som inte har n�gra externa kunder, och d) f�r vilkas transaktioner ansvaret f�r genomf�randet och avr�kningen ligger hos ett clearinginstitut och garanteras av samma clearinginstitut. Kapitalkravet f�r operativa risker skall motsvara minst 25 procent av v�rdepappersbolagets fasta omkostnader ber�knade enligt 10 �. Ett alternativt kapitalkrav f�r vissa v�rdepappersbolag 9 � Ett v�rdepappersbolag som inte �gnar sig �t handel med finansiella in- strument f�r egen r�kning, garantigivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper eller erbjudanden om k�p eller f�rs�ljning av finansiella instrument som �r riktade till en �ppen krets, f�r i st�llet f�r det som anges i 1 � f�rsta stycket 1 ha en kapitalbas som motsvarar det st�rsta av 1. summan av kapitalkraven f�r kreditrisker och marknadsrisker ber�k- nade enligt 36 �� och det s�rskilda kapitalkravet enligt 7 kap. 8 �, och 2. 25 procent av bolagets fasta omkostnader ber�knade enligt 10 �. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2006:1371 Ber�kning av fasta omkostnader 10 � Med ett v�rdepappersbolags fasta omkostnader avses bolagets fasta omkostnader f�r det f�reg�ende r�kenskaps�ret eller, om bolagets verksam- het p�g�tt i mindre �n ett �r, de fasta omkostnader som angetts i bolagets verksamhetsplan. Om omfattningen av bolagets verksamhet �ndrats v�sentligt sedan det f�- reg�ende �ret eller om Finansinspektionen finner att verksamhetsplanen be- h�ver korrigeras, f�r inspektionen besluta om �ndring av ber�kningsunderla- get enligt f�rsta stycket. 3 kap. Kapitalbasen Sammans�ttning 1 � Kapitalbasen best�r av summan av prim�rt och supplement�rt kapital, ber�knat enligt detta kapitel. Det prim�ra kapitalet enligt 2 och 4 �� skall vara minst lika stort som det supplement�ra kapitalet enligt 3 och 4 ��. En kapitalbas ber�knad enligt 29 �� f�r anv�ndas f�r att t�cka kapital- krav f�r 1. kreditrisker enligt 2 kap. 3 �, 2. marknadsrisker enligt 2 kap. 4 � f�rsta stycket 1 och 2, och 3. operativa risker enligt 2 kap. 7 �. En kapitalbas ber�knad enligt 210 �� f�r anv�ndas f�r att t�cka kapital- krav 1. f�r marknadsrisker enligt 2 kap. 4 � f�rsta stycket 3 och 4, 2. motsvarande 25 procent av ett v�rdepappersbolags fasta omkostnader enligt 2 kap. 810 ��, och 3. f�r exponeringar som �verskrider gr�nsv�rdena f�r stora exponeringar enligt 7 kap. 8 �. Prim�rt kapital 2 � I det prim�ra kapitalet f�r f�ljande ing�: 1. Eget kapital enligt 5 kap. 4 � lagen (1995:1559) om �rsredovisning i kreditinstitut och v�rdepappersbolag, a) f�r bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och v�rdepappersbolag dock inte kumulativa preferensaktier och uppskrivningsfonder, b) f�r sparbanker dock endast reservfonder, c) f�r medlemsbanker och kreditmarknadsf�reningar dock inte f�rlagsin- satser och uppskrivningsfonder, 2. F�r Svenska skeppshypotekskassan: kassans reservfond. 3. F�r banker, kreditmarknadsf�retag och v�rdepappersbolag: kapitalan- delen av skatteutj�mningsreserv och periodiseringsfond. 4. F�r banker och kreditmarknadsf�retag: kapitalandelen av det belopp som svarar mot bankens eller f�retagets reserver till f�ljd av avskrivning p� egendom som uppl�tits till nyttjande. Fr�n summan av posterna enligt f�rsta stycket skall r�knas av 1. f�rluster under l�pande r�kenskaps�r, </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2006:1371 2. immateriella anl�ggningstillg�ngar enligt bilaga 1 till lagen om �rsre- dovisning i kreditinstitut och v�rdepappersbolag, punkten 9 under rubriken tillg�ngar, och 3. den nettovinst som hos ett institut som �r originator till en v�rdepappe- risering uppkommer till f�ljd av kapitalisering av framtida inkomster av de v�rdepapperiserade tillg�ngarna och som ger en kreditf�rst�rkning till posi- tioner i v�rdepapperiseringen. Supplement�rt kapital 3 � I det supplement�ra kapitalet f�r efterst�llda skuldf�rbindelser med en ursprunglig l�ptid p� minst fem �r ing�. Andra poster som f�r ing� i det prim�ra eller det supplement�ra kapitalet 4 � I prim�rt eller supplement�rt kapital f�r dessutom, efter tillst�nd av Fi- nansinspektionen, ing� v�rdet av f�rlagsinsatser samt andra kapitaltillskott och reserver �n de som anges i 2 och 3 ��. Avr�kning fr�n det prim�ra och det supplement�ra kapitalet 5 � Fr�n det prim�ra och det supplement�ra kapitalet skall institutet, p� s�tt som anges i 8 �, r�kna av det bokf�rda v�rdet av aktierna eller av vad som har skjutits till i annan form (tillskott) i 1. ett institut, ett institut f�r elektroniska pengar, ett f�rs�kringsbolag eller motsvarande utl�ndska f�retag, 2. ett finansiellt institut, 3. ett utl�ndskt �terf�rs�kringsf�retag, eller 4. ett f�rs�kringsholdingf�retag. En s�dan avr�kning skall g�ras, om 1. institutets �garandel �verstiger 10 procent av f�retagets kapital, eller 2. �garandelen �r mindre �n enligt 1, och a) tillskottet eller summan av tillskotten �verstiger 10 procent av det egna kapitalet eller de egna fonderna i f�retaget eller det sammanlagda bokf�rda v�rdet av s�dana tillskott �verstiger 10 procent av summan av institutets pri- m�ra och supplement�ra kapital, eller b) institutet har ett �garintresse i det andra f�retaget. Avr�kning skall inte g�ras f�r tillskott som avser f�retag som omfattas av samma gruppbaserade redovisning som institutet enligt 9 kap. 9 och 10 �� genom fullst�ndig konsolidering eller genom en klyvningsmetod. Avr�kning skall inte heller g�ras f�r tillskott som avser f�retag som ge- mensamt med institutet omfattas av tillsyn enligt lagen (2006:531) om s�r- skild tillsyn �ver finansiella konglomerat. 6 � Vid bed�mningen enligt 5 � andra stycket av hur stort ett tillskott �r skall ett institut inte r�kna in tillskott som det kan visa att det �r marknadsga- rant f�r, om institutet uppfyller de villkor som framg�r av f�reskrifter med- delade med st�d av 13 kap. 1 � 6. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2006:1371 7 � Ett institut f�r fr�n det prim�ra och det supplement�ra kapitalet r�kna av v�rdet av positioner i v�rdepapperisering som annars skulle ges riskvik- ten 1 250 procent. 8 � Av det sammanlagda belopp som r�knas av enligt 5 och 7 �� skall ena h�lften dras av fr�n det prim�ra kapitalet och den andra h�lften fr�n det supplement�ra kapitalet. Om det belopp som skall dras av fr�n det supplement�ra kapitalet �r st�rre �n detta, skall det �verskjutande beloppet dras av fr�n det prim�ra kapitalet. F�rv�ntat f�rlustbelopp m.m. 9 � F�r ett institut som till�mpar en internmetod f�r kreditrisker g�ller att, p� s�tt framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 7, kapital- basens storlek p�verkas av 1. f�rv�ntade f�rlustbelopp f�r aktieexponeringar och 2. positiva och negativa belopp som uppkommer n�r gjorda avs�ttningar och v�rderegleringar j�mf�rs med f�rv�ntade f�rlustbelopp. Utvidgad kapitalbas 10 � F�r att uppfylla de kapitalkrav som avses i 1 � fj�rde stycket f�r ett institut ut�ver de poster som enligt 24 �� kan utg�ra prim�rt eller supple- ment�rt kapital till kapitalbasen r�kna �ven andra poster, s�som nettovin- ster h�nf�rliga till institutets handelslager och f�rlagsl�n med en ursprunglig l�ptid p� minst tv� �r. Fr�n den utvidgade kapitalbasen skall institutet r�kna av icke likvida tillg�ngar. 4 kap. Kapitalkravet f�r kreditrisker Exponeringar som omfattas av kapitalkravet f�r kreditrisker samt f�r marknadsrisker enligt 2 kap. 6 � 1 � Ett kapitalkrav f�r kreditrisker skall ber�knas f�r s�dana exponeringar som inte ing�r i handelslagret. N�got kapitalkrav beh�ver inte ber�knas f�r exponeringar som har dragits av fr�n kapitalbasen. N�r Finansinspektionen enligt 2 kap. 6 � har gett tillst�nd till att kapital- kravet f�r marknadsrisker ber�knas enligt detta kapitel, skall �ven expone- ringar som ing�r i handelslagret beaktas. 2 � Ett kapitalkrav f�r kreditrisker skall �ven ber�knas f�r exponeringar som ett institut har v�rdepapperiserat om det 1. inte i samband med v�rdepapperiseringen har �verf�rt en betydande kreditrisk till tredje man, eller 2. har gett st�d till v�rdepapperiseringen ut�ver sina avtalsm�ssiga f�r- pliktelser. Om ett institut medverkar vid en v�rdepapperisering av ett annat instituts exponeringar skall det, om det har gett st�d till v�rdepapperiseringen ut�ver sina avtalsm�ssiga f�rpliktelser, ber�kna ett kapitalkrav f�r exponeringarna. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2006:1371 3 � Ett institut som skall ber�kna ett kapitalkrav enligt 2 � f�rsta stycket 2 eller andra stycket skall offentligg�ra att det har tillhandah�llit d�r angivet st�d och hur detta p�verkar institutets kapitalkrav. Hur det riskv�gda beloppet ber�knas 4 � F�r varje exponering skall ett riskv�gt exponeringsbelopp ber�knas. Exponeringarna delas in i olika exponeringsklasser. Det riskv�gda beloppet f�r en enskild exponering best�ms av exponeringens v�rde multiplicerad med dess riskvikt. De olika exponeringarnas v�rden och riskvikter ber�knas enligt en scha- blonmetod eller, efter tillst�nd av Finansinspektionen, en internmetod. Vid ber�kning av exponeringars v�rde f�r ett institut, efter tillst�nd av Finansin- spektionen, �ven anv�nda en metod med interna modeller. Schablonmetod 5 � Ett institut skall ber�kna riskv�gda exponeringsbelopp enligt en scha- blonmetod f�r kreditrisker, om inte n�got annat framg�r av ett beslut enligt 7 �. Vid till�mpning av schablonmetoden framg�r exponeringarnas v�rden och riskvikter av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 10. 6 � Riskvikten f�r en exponering beror p� vilken exponeringsklass expo- neringen tillh�r. Riskvikten f�r best�mmas med beaktande av exponeringens kreditkvalitet enligt kreditv�rderingar som gjorts av 1. kreditv�rderingsf�retag som godk�nts av Finansinspektionen enligt 12 �, eller 2. vissa exportkreditorgan, om kreditv�rderingarna avser exponeringar mot stater eller centralbanker. Internmetod 7 � Ett institut f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, anv�nda en intern- metod i st�llet f�r schablonmetoden f�r att ber�kna riskv�gda expone- ringsbelopp. Ett s�dant tillst�nd f�r avse en grundl�ggande eller en avance- rad internmetod. Enligt internmetoden ber�knas riskv�gda exponeringsbelopp med st�d av institutets interna riskklassificeringssystem och enligt s�rskilda formler som g�ller f�r respektive exponeringsklass. Institutet uppskattar sj�lvt v�rdet p� fler av de riskfaktorer som ing�r i formlerna enligt den avancerade internme- toden �n enligt den grundl�ggande metoden. 8 � Tillst�nd f�r ett institut att anv�nda en internmetod skall ges om f�rut- s�ttningarna i 9 � �r uppfyllda och om 1. institutet har ett f�r �ndam�let l�mpligt utformat riskhanteringssystem f�r kreditrisker som uppfyller kraven i 1 kap. 6 d och 6 h �� lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse och 6 kap. 2 och 5 �� lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse, </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2006:1371 2. institutets riskklassificeringssystem �r tillf�rlitligt och tillr�ckligt inte- grerat med institutets �vriga verksamhet, och 3. institutet dokumenterar sitt riskklassificeringssystem och motiven f�r dess utformning. Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterf�retag eller ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES och dess dotterf�retag anv�nder internmeto- den enhetligt, f�r f�retagen i den omfattning som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 13 betraktas som en enhet vid bed�m- ningen av om kraven i f�rsta stycket �r uppfyllda. 9 � N�r ett institut anv�nder internmetoden f�r ber�kning av riskv�gda ex- poneringsbelopp skall det anv�nda metoden f�r alla exponeringar. Finansinspektionen f�r dock ge ett institut tillst�nd att 1. anv�nda schablonmetoden f�r vissa exponeringar, 2. stegvis g� �ver fr�n schablonmetoden till den internmetod det avser att anv�nda, eller 3. stegvis g� �ver fr�n en grundl�ggande internmetod till en avancerad in- ternmetod. N�r ett institut anv�nder en internmetod f�r att ber�kna riskv�gda expone- ringsbelopp, skall �ven de �vriga dotterf�retag som �r institut eller motsva- rande utl�ndska f�retag och som ing�r i samma finansiella f�retagsgrupp an- v�nda en internmetod. Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta om un- dantag fr�n detta stycke. 10 � Om ett institut som har f�tt tillst�nd att anv�nda en internmetod inte l�ngre uppfyller kraven i 8 �, skall det f�r Finansinspektionen redovisa en plan f�r hur det avser att r�tta till bristerna. N�gon s�dan plan beh�ver inte uppr�ttas, om institutet kan visa att �vertr�delsen �r ringa. 11 � Ett institut som anv�nder en internmetod f�r inte byta till schablon- metoden. Ett institut f�r inte heller byta fr�n en avancerad internmetod till en grundl�ggande internmetod. Efter ans�kan fr�n ett institut f�r dock Finansin- spektionen ge tillst�nd till ett s�dant byte, om institutet kan visa att det finns godtagbara sk�l f�r bytet. Finansinspektionen f�r ocks� besluta att ett institut skall �terg� till en min- dre riskk�nslig metod, om det inte l�ngre uppfyller villkoren f�r den intern- metod som det har tillst�nd att anv�nda och det inte �r l�mpligt att �l�gga in- stitutet en f�rh�jd kapitalbas. Kreditv�rderingsf�retags kreditv�rderingar 12 � Ett kreditv�rderingsf�retag f�r ans�ka hos Finansinspektionen om att det skall godk�nnas. N�r ett kreditv�rderingsf�retag godk�nts f�r dess kre- ditv�rderingar anv�ndas av institut f�r att best�mma riskvikter. Ett godk�n- nande f�r avse kreditv�rderingar i syfte att best�mma 1. riskvikter f�r positioner i v�rdepapperiseringar eller vissa exponeringar som institutet har v�rdepapperiserat, eller 2. riskvikter f�r andra exponeringsklasser enligt schablonmetoden. Ett kreditv�rderingsf�retag f�r godk�nnas, om 1. dess kreditv�rderingsmetod �r objektiv, oberoende och genomlysbar, </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2006:1371 2. kreditv�rderingarna ses �ver l�pande, och 3. kreditv�rderingarna uppfattas som trov�rdiga och �r tillg�ngliga p� lik- v�rdiga villkor f�r dem som har ett ber�ttigat intresse av kreditv�rdering- arna. Om ett kreditv�rderingsf�retag har godk�nts av en utl�ndsk beh�rig myn- dighet f�r ett av syftena i f�rsta stycket, f�r Finansinspektionen godk�nna kreditv�rderingsf�retaget i samma syfte utan att g�ra n�gon egen pr�vning enligt andra stycket. N�r f�ruts�ttningarna i andra eller tredje stycket inte l�ngre �r uppfyllda, skall Finansinspektionen �terkalla godk�nnandet. 13 � Finansinspektionen skall genom ett beslut dela in de godk�nda kredit- v�rderingsf�retagens kreditv�rderingar i kreditkvalitetssteg. Varje kredit- kvalitetssteg skall motsvara en viss riskvikt. Om en annan beh�rig myndighet �n Finansinspektionen har delat in ett kreditv�rderingsf�retags kreditv�rderingar i kreditkvalitetssteg, f�r inspek- tionen besluta att anv�nda samma indelning. 14 � Hur instituten f�r anv�nda kreditv�rderingarna framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 16. Minskning av det riskv�gda exponeringsbeloppet med hj�lp av kreditriskskydd 15 � Vid ber�kningen av det riskv�gda beloppet f�r en viss exponering f�r ett institut ta h�nsyn till s�dana s�kerheter, garantier och andra kreditrisk- skydd som minskar den kreditrisk som exponeringen inneb�r. F�r ett institut som anv�nder schablonmetoden eller den grundl�ggande internmetoden f�r en exponering g�ller f�rsta meningen med de begr�nsningar som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 17. F�rsta stycket g�ller inte om kreditriskskyddet redan har beaktats vid be- r�kningen av det riskv�gda exponeringsbeloppet enligt 414 ��. 5 kap. Kapitalkravet f�r marknadsrisker Ber�kningen av kapitalkravet f�r i marknadsrisker ing�ende motpartsrisker 1 � Ett institut skall ber�kna kapitalkravet f�r de motpartsrisker som ing�r i marknadsrisker enligt en schablonmetod eller en internmetod f�r kreditris- ker. Kapitalkravet skall motsvara minst �tta procent av riskv�gda expone- ringsbelopp. Vid ber�kning av de riskv�gda exponeringsbeloppen g�ller 4 kap. 4 15 ��. Det som d�r s�gs om kreditrisker skall i st�llet avse motpartsrisker. Schablonmetoder f�r i marknadsrisker ing�ende positionsrisker, avvecklingsrisker, valutakursrisker och r�varurisker 2 � Kapitalkraven f�r positionsrisker, avvecklingsrisker, valutakursrisker och r�varurisker skall, i enlighet med f�reskrifter meddelade med st�d av </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2006:1371 13 kap. 1 � 19, ber�knas och best�mmas enligt olika schablonmetoder bero- ende p� vilken riskkategori det r�r sig om. Detta g�ller dock bara om inte n�- got annat f�ljer av ett beslut enligt 3 �. Egna riskber�kningsmodeller f�r i marknadsrisker ing�ende positionsrisker, valutakursrisker och r�varurisker 3 � Ett institut f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, anv�nda egna riskber�kningsmodeller f�r att ber�kna kapitalkraven f�r positionsrisker, valutakursrisker och r�varurisker. Tillst�nd skall ges om institutet 1. har ett f�r �ndam�let l�mpligt utformat riskhanteringssystem f�r mark- nadsrisker som uppfyller kraven i 1 kap. 6 d och 6 h �� lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse och 6 kap. 2 och 5 �� lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse, 2. anv�nder en riskber�kningsmodell som ger en tillf�rlitlig bild av mark- nadsriskernas storlek och som �r tillr�ckligt integrerad med institutets �vriga verksamhet, och 3. dokumenterar sin riskber�kningsmodell och motiven f�r dess utform- ning. Byte av metod 4 � Ett institut f�r inte byta fr�n en egen riskber�kningsmodell till en scha- blonmetod. Efter ans�kan fr�n ett institut f�r dock Finansinspektionen ge tillst�nd till ett s�dant byte, om institutet kan visa att det finns godtagbara sk�l f�r bytet. Finansinspektionen f�r ocks� besluta att ett institut skall �terg� till en schablonmetod, om det inte l�ngre uppfyller villkoren f�r den egna riskbe- r�kningsmodell som det har tillst�nd att anv�nda och det inte �r l�mpligt att �l�gga institutet en f�rh�jd kapitalbas. 6 kap. Kapitalkravet f�r operativa risker 1 � Om inte annat framg�r av ett beslut enligt 8 �, skall ett institut anv�nda en och samma metod f�r att ber�kna kapitalkravet f�r samtliga operativa ris- ker. Basmetoden 2 � Kapitalkravet f�r operativa risker skall ber�knas enligt en basmetod, om inte n�got annat f�ljer av 38 ��. Vid till�mpning av basmetoden motsvarar kapitalkravet f�r operativa ris- ker 15 procent av genomsnittet av de �rliga r�relseint�kterna under de tre se- naste r�kenskaps�ren eller av ett annat ber�kningsunderlag som motsvarar r�relseint�kterna. Schablonmetoden 3 � Ett institut f�r, efter anm�lan till Finansinspektionen, ber�kna kapital- kravet f�r operativa risker enligt en schablonmetod. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2006:1371 Vid till�mpning av schablonmetoden skall institutet dela in sin verksam- het i olika aff�rsomr�den. F�r varje aff�rsomr�de skall institutet ber�kna ett kapitalkrav. Kapitalkravet f�r vart och ett av aff�rsomr�dena skall motsvara en viss procentsats, mellan 12 och 18 procent, av genomsnittet av de �rliga r�relseint�kterna under de tre senaste r�kenskaps�ren eller av ett annat be- r�kningsunderlag som motsvarar r�relseint�kterna. Summan av kapitalkra- ven f�r de enskilda aff�rsomr�dena utg�r kapitalkravet f�r operativa risker. 4 � Ett institut som anv�nder schablonmetoden f�r operativa risker skall 1. med st�d av skriftliga riktlinjer och instruktioner som ses �ver regel- bundet f�rdela r�relseint�kterna, eller det ber�kningsunderlag som motsva- rar r�relseint�kterna, mellan olika aff�rsomr�den p� ett l�mpligt s�tt, och 2. ha ett f�r �ndam�let l�mpligt utformat riskhanteringssystem f�r opera- tiva risker som uppfyller kraven i 1 kap. 6 d och 6 h �� lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse och 6 kap. 2 och 5 �� lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse. Den alternativa schablonmetoden 5 � Ett institut f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, anv�nda en annan ber�kningsgrund �n r�relseint�kterna eller ett annat ber�kningsunderlag som motsvarar r�relseint�kterna f�r ett eller flera aff�rsomr�den. Internm�tningsmetoden 6 � Ett institut f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, anv�nda en intern- m�tningsmetod f�r att ber�kna kapitalkravet f�r operativa risker. Vid till�mpning av internm�tningsmetoden ber�knas kapitalkravet f�r operativa risker med st�d av institutets eget riskm�tningssystem. 7 � Tillst�nd att anv�nda internm�tningsmetoden skall ges, om 1. institutet har ett f�r �ndam�let l�mpligt utformat riskhanteringssystem f�r operativa risker som uppfyller kraven i 1 kap. 6 d och 6 h �� lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse och 6 kap. 2 och 5 �� lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse, och 2. institutets riskm�tningssystem �r tillf�rlitligt och tillr�ckligt integrerat med institutets �vriga verksamhet. Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterf�retag eller ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES och dess dotterf�retag anv�nder en intern- m�tningsmetod enhetligt, f�r f�retagen i den omfattning som framg�r av f�- reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 26 betraktas som en enhet vid bed�mningen av om kraven i f�rsta stycket �r uppfyllda. Kombination av olika metoder 8 � Ett institut f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, kombinera 1. internm�tningsmetoden med antingen bas- eller schablonmetoden, eller 2. basmetoden med schablonmetoden. Ett tillst�nd att kombinera tv� metoder enligt f�rsta stycket 1 f�r avse att ett institut stegvis g�r �ver fr�n bas- eller schablonmetoden till internm�t- </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2006:1371 ningsmetoden enligt en best�md tidsplan eller att institutet utan tidsbegr�ns- ning f�r kombinera tv� metoder. Basmetoden och schablonmetoden f�r dock kombineras enligt f�rsta stycket 2, bara om det finns s�rskilda sk�l och om institutet �tagit sig att g� �ver till schablonmetoden f�r hela verksamheten enligt en best�md tidsplan. Byte av metod 9 � Om inte annat f�ljer av ett tillst�nd som har meddelats enligt 8 �, f�r ett institut inte byta 1. fr�n schablonmetoden till basmetoden, eller 2. fr�n internm�tningsmetoden till basmetoden eller schablonmetoden. Efter ans�kan fr�n ett institut f�r dock Finansinspektionen ge tillst�nd till ett s�dant byte som avses i f�rsta stycket, om institutet kan visa att det finns godtagbara sk�l f�r bytet. Finansinspektionen f�r ocks� besluta att ett institut skall �terg� till en mindre riskk�nslig metod, om det inte l�ngre uppfyller villkoren f�r att an- v�nda internm�tningsmetoden och det inte �r l�mpligt att �l�gga institutet en f�rh�jd kapitalbas. 7 kap. Stora exponeringar 1 � Detta kapitel till�mpas inte p� Svenska skeppshypotekskassan. 2 � Vid till�mpning av 3 och 5 �� skall kapitalbasen ber�knas enligt 3 kap. 3 � V�rdet av ett instituts exponering gentemot en kund eller en grupp av kunder med inb�rdes anknytning f�r inte �verstiga 25 procent av institutets kapitalbas. Om en kund eller en grupp av kunder med inb�rdes anknytning �r moder- f�retag eller dotterf�retag till institutet eller dotterf�retag till moderf�reta- get, f�r v�rdet av exponeringen inte �verstiga 20 procent av institutets kapi- talbas. 4 � Med en grupp av kunder med inb�rdes anknytning avses tv� eller flera fysiska eller juridiska personer som, om inte annat visas, utg�r en helhet fr�n risksynpunkt d�rf�r att 1. n�gon av dem har, direkt eller indirekt, �garinflytande �ver en eller flera av de �vriga i gruppen, eller 2. de utan att st� i s�dant f�rh�llande som avses i 1 har s�dan inb�rdes an- knytning att n�gon eller samtliga av de �vriga kan befaras r�ka i betalnings- sv�righeter om en av dem drabbas av finansiella problem. Med kund avses i fr�ga om placeringar i finansiella instrument emittenten eller, om instrumentet har andra finansiella instrument som underliggande tillg�ng, emittenten av denna tillg�ng och i fr�ga om andra fordringar eller �taganden den som svarar f�r fordringen eller �tagandet. 5 � Det sammanlagda v�rdet av ett instituts stora exponeringar f�r inte �verstiga 800 procent av institutets kapitalbas. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2006:1371 En stor exponering �r en exponering som ett institut har gentemot en kund eller en grupp av kunder med inb�rdes anknytning n�r v�rdet av expone- ringen �r 10 procent eller mer av institutets kapitalbas. 6 � Vid ber�kningen av ett instituts exponeringar enligt 3 och 5 �� skall f�ljande exponeringar inte r�knas in: 1. exponeringar som vid valutatransaktioner uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under tv� dygn efter betalning, 2. exponeringar som vid k�p eller f�rs�ljning av finansiella instrument uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under fem vardagar efter den tidpunkt d� antingen betalning har skett eller de finan- siella instrumenten har levererats, 3. exponeringar som ett institut har mot ett annat koncernf�retag, om f�re- tagen �r f�rem�l f�r gruppbaserad tillsyn som ut�vas av en beh�rig myndig- het eller likv�rdig tillsyn i tredje land, och 4. poster som r�knats av fr�n institutets kapitalbas. Andra poster �n de som anges i f�rsta stycket f�r helt eller delvis undantas fr�n ber�kningarna enligt 3 och 5 ��, om kreditrisken �r l�g. 7 � Under de f�ruts�ttningar som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 30 f�r ett institut uppskatta exponeringens v�rde 1. med st�d av internmetoden, eller 2. med beaktande av ett kreditriskskydds riskreducerande effekt. Om ett institut utnyttjar m�jligheten i f�rsta stycket, skall den del av ex- poneringen som t�cks av en s�kerhet behandlas som en exponering mot emittenten av s�kerheten och inte mot kunden. 8 � V�rdet av ett instituts exponeringar i handelslagret mot en kund eller en grupp av kunder med inb�rdes anknytning f�r, efter tillst�nd av Finansin- spektionen, �verstiga de gr�nsv�rden som anges i 3 och 5 ��, om institutet uppfyller det s�rskilda kapitalkrav och de �vriga villkor som framg�r av f�- reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 31. 8 kap. Offentligg�rande av information 1 � Best�mmelserna i detta kapitel g�ller f�r ett enskilt institut som inte in- g�r i en finansiell f�retagsgrupp eller en motsvarande grupp enligt en utl�ndsk offentlig reglering som bygger p� kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravs- direktivet. F�r finansiella f�retagsgrupper finns best�mmelser i 9 kap. 2 � Ett institut skall offentligg�ra information som r�r dess kapitalt�ckning och dess strategier, system och m�ls�ttningar f�r hantering av dess risker och exponeringar. S�dan information som inte �r v�sentlig, som utg�r en f�- retagshemlighet eller som �r konfidentiell beh�ver dock inte offentligg�ras. Om ett institut inte offentligg�r information med motiveringen att den ut- g�r en f�retagshemlighet eller �r konfidentiell, skall det ange sk�let till det samt i st�llet offentligg�ra mer allm�nna upplysningar om det som informa- tionskravet g�ller. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2006:1371 3 � Styrelsen i ett institut skall se till att det finns skriftliga riktlinjer och instruktioner f�r hur institutet skall uppfylla kraven p� offentligg�rande av information enligt 2 � och f�r hur det skall utv�rdera om den offentliggjorda informationen �r tillfredsst�llande, vilket skall inkludera hur informationen kontrolleras samt hur ofta den offentligg�rs. 9 kap. Finansiella f�retagsgrupper En finansiell f�retagsgrupp 1 � En finansiell f�retagsgrupp best�r av 1. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES och de dotterf�retag som �r institut, institut f�r elektroniska pengar, motsva- rande utl�ndska f�retag eller finansiella institut, eller 2. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES och de institut, institut f�r elektroniska pengar, motsvarande utl�ndska f�re- tag eller finansiella institut som det inledningsvis n�mnda institutet eller holdingf�retaget har �garintresse i och som leds tillsammans med ett eller flera andra f�retag, om �garnas ansvar �r begr�nsat till den andel av kapitalet som dessa innehar, eller 3. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES och de institut, institut f�r elektroniska pengar, motsvarande utl�ndska f�re- tag eller finansiella institut som det inledningsvis n�mnda institutet eller holdingf�retaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med, eller 4. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES och dotterf�retag enligt 1 samt f�retag som det finns �garintresse i enligt 2 eller gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med enligt 3. N�r en finansiell f�retagsgrupp finns enligt f�rsta stycket, skall �ven ett anknutet f�retag som �r dotterf�retag eller som det finns �garintresse i anses ing� i gruppen. 2 � Om det framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 33, skall best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper g�lla �ven f�r 1. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES och de institut, institut f�r elektroniska pengar, motsvarande utl�ndska f�re- tag eller finansiella institut som det finns andra �garintressen i �n s�dana som anges i 1 � f�rsta stycket 2, 2. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES och de institut, institut f�r elektroniska pengar, motsvarande utl�ndska f�re- tag eller finansiella institut, som det inledningsvis n�mnda institutet eller holdingf�retaget har andra former av kapitalbindningar till, eller 3. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES och de institut, institut f�r elektroniska pengar, motsvarande utl�ndska f�re- tag eller finansiella institut, som det inledningsvis n�mnda institutet eller holdingf�retaget ut�var ett v�sentligt inflytande �ver. Om best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper skall g�lla f�r f�retag som avses i f�rsta stycket, skall �ven ett anknutet f�retag som �r dotterf�re- tag eller som det finns �garintresse i anses ing� i gruppen. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2006:1371 3 � F�r en finansiell f�retagsgrupp skall ansvaret f�r att de gruppbaserade kraven uppfylls �ligga det institut 1. som inte �r dotterf�retag till ett annat institut eller ett svenskt finansiellt holdingf�retag, eller 2. vars moderf�retag �r ett finansiellt holdingf�retag som inte �r dotterf�- retag till ett institut eller ett svenskt finansiellt holdingf�retag. Om ett finansiellt holdingf�retag som avses i f�rsta stycket 2 �r moderf�- retag till b�de ett kreditinstitut och ett v�rdepappersbolag, �r det kreditinsti- tutet som skall ansvara f�r att de gruppbaserade kraven �r uppfyllda. Om holdingf�retaget �r moderf�retag till tv� eller flera kreditinstitut eller till tv� eller flera v�rdepappersbolag, skall det kreditinstitut respektive det v�rdepappersbolag som har den st�rsta balansomslutningen ansvara f�r att de gruppbaserade kraven uppfylls. 4 � Ett institut f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, r�kna in dotterf�- retag vid ber�kning av kapitalkraven enligt 2 kap. och vid ber�kning av att gr�nsv�rdena f�r stora exponeringar enligt 7 kap. f�ljs. De gruppbaserade kraven 5 � Det ansvariga institutet enligt 3 � skall se till att den finansiella f�re- tagsgruppen sammantaget uppfyller kraven i 1. 2 kap. 17 �� om kapitalkrav, 2. 7 kap. om stora exponeringar, 3. 7 kap. 911 �� lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse om ett kreditinstituts innehav av aktier och andelar i f�retag, om ett kreditinstitut ing�r i gruppen, 4. 3 kap. 1 a � lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse om ett v�rdepap- persbolags kvalificerade innehav av aktier eller andelar i f�retag med annan verksamhet �n finansiell verksamhet, om ett v�rdepappersbolag som har till- st�nd att bedriva verksamhet som avses i 3 kap. 4 � f�rsta stycket 4 och 5 samma lag ing�r i gruppen, och 5. 1 kap. 6 c � och 6 d � andra stycket lagen om v�rdepappersr�relse eller 6 kap. 1 � och 2 � andra stycket lagen om bank- och finansieringsr�relse om soliditet och riskhantering. En finansiell f�retagsgrupp skall uppfylla kraven i 1 kap. 6 d � f�rsta stycket och 6 e � lagen om v�rdepappersr�relse samt 6 kap. 2 � f�rsta stycket och 3 � lagen om bank- och finansieringsr�relse om riskhantering och genomlysning. 6 � Best�mmelserna i 5 � skall till�mpas �ven p� den del av en finansiell f�retagsgrupp som best�r av 1. ett institut och de utl�ndska institut, finansiella institut eller f�rvalt- ningsbolag i ett land utanf�r EES som �r dotterf�retag till institutet eller som institutet har �garintresse i, eller 2. ett institut vars moderf�retag �r ett finansiellt holdingf�retag och de ut- l�ndska institut, finansiella institut eller f�rvaltningsbolag i ett land utanf�r EES som �r dotterf�retag till holdingf�retaget eller som holdingf�retaget har �garintresse i. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2006:1371 Med f�rvaltningsbolag avses ett utl�ndskt f�retag som i sitt hemland har tillst�nd att f�rvalta investeringsfonder. 7 � Ett institut som �r moderinstitut inom EES eller vars moderf�retag �r ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES skall uppfylla kraven i 8 kap. om offentligg�rande av information p� gruppniv�. Om ett moderinstitut har ett betydande dotterf�retag som �r institut, skall �ven dotterf�retaget offent- ligg�ra s�dan information om bland annat kapitalbasen och kapitalkravet samt institutets riskhantering som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 35. Finansinspektionen f�r efter ans�kan i ett enskilt fall besluta om undantag fr�n f�rsta stycket, om ett institut omfattas av information som skall offent- ligg�ras av ett moderf�retag utanf�r EES och den informationen �r likv�rdig med den information som skall offentligg�ras enligt denna lag. 8 � Om det inte ing�r n�got kreditinstitut i den finansiella f�retagsgruppen och de v�rdepappersf�retag som ing�r i gruppen �r s�dana v�rdepappersbo- lag som anges i 2 kap. 8 eller 9 � eller motsvarande utl�ndska f�retag, f�r Finansinspektionen efter ans�kan besluta att det gruppbaserade kapitalkra- vet ber�knas p� n�got av de s�tt som anges i andra och tredje styckena i st�l- let f�r enligt 5 � f�rsta stycket 1. Om det i f�retagsgruppen ing�r s�dana v�rdepappersf�retag som anges i 2 kap. 8 �, skall den sammanlagda kapitalbasen f�r gruppen uppg� till minst summan av 1. kapitalkraven f�r kreditrisker och marknadsrisker ber�knade enligt 2 kap. 36 �� och det s�rskilda kapitalkravet f�r exponeringar som �versti- ger gr�nsv�rdena f�r stora exponeringar enligt 7 kap. 8 �, och 2. 25 procent av bolagets fasta omkostnader ber�knade enligt 2 kap. 10 �. Om v�rdepappersf�retagen bara driver s�dan verksamhet som anges i 2 kap. 9 �, skall den sammanlagda kapitalbasen f�r f�retagsgruppen uppg� till minst det st�rsta av 1. summan av kapitalkravet f�r kreditrisker och marknadsrisker ber�k- nade enligt 2 kap. 36 �� och det s�rskilda kapitalkravet f�r exponeringar som �verstiger gr�nsv�rdena f�r stora exponeringar enligt 7 kap. 8 �, eller 2. 25 procent av bolagets fasta omkostnader ber�knade enligt 2 kap. 10 �. Gruppbaserad redovisning 9 � F�r till�mpningen av 58 �� skall det f�r en finansiell f�retagsgrupp uppr�ttas en gruppbaserad redovisning. Den gruppbaserade redovisningen skall uppr�ttas med till�mpning av de regler som g�ller f�r uppr�ttandet av koncernbalansr�kning och koncernre- sultatr�kning enligt 7 kap. lagen (1995:1559) om �rsredovisning i kreditin- stitut och v�rdepappersbolag. Detta g�ller inte om n�got annat f�ljer av denna lag eller f�reskrifter meddelade med st�d av denna lag. Konsolidering 10 � Vid uppr�ttande av den redovisning som avses i 9 � skall 1. dotterf�retagen konsolideras fullst�ndigt, </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2006:1371 2. �garintressen som avses i 1 � f�rsta stycket 2 konsolideras med till�mp- ning av klyvningsmetoden enligt 7 kap. 30 � �rsredovisningslagen (1995:1554), och 3. konsolideringen i de �vriga fall som avses i 1 eller 2 � ske p� det s�tt som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 37. Ber�kning av kapitalbas m.m. 11 � Kapitalbasen f�r den finansiella f�retagsgruppen skall ber�knas i en- lighet med vad som anges i 3 kap. 14 ��, 5 � f�rstatredje styckena och 6 10 ��. �ven den del av kapitalbasen som bel�per p� minoritetsandelar skall ing�. Goodwill som bel�per p� f�retag som omfattas av gruppbaserad redo- visning skall r�knas av fr�n prim�rt kapital. 12 � Vid ber�kning av kapitalkraven f�r kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker skall best�mmelserna i 46 kap. till�mpas. F�r ber�kning av det s�rskilda kapitalkravet f�r exponeringar som �verstiger gr�nsv�rdena f�r stora exponeringar till�mpas 7 kap. 8 �. Stora exponeringar skall ber�knas enligt 7 kap. Ledningen i ett finansiellt holdingf�retag 13 � Den som ing�r i ledningen f�r ett finansiellt holdingf�retag skall ha tillr�cklig insikt och erfarenhet f�r att delta i ledningen av f�retaget och �ven i �vrigt vara l�mplig f�r en s�dan uppgift. Undantag fr�n de gruppbaserade kraven f�r vissa f�retag 14 � Finansinspektionen f�r efter ans�kan besluta att ett dotterf�retag eller ett f�retag som det finns �garintresse i enligt 1 eller 2 � skall undantas vid ber�kning enligt 58 �� och utel�mnas fr�n s�dan tillsynsredovisning som skall uppr�ttas enligt 10 kap. 11 �, om 1. f�retaget �r bel�get i ett land utanf�r EES d�r det finns r�ttsliga hinder f�r �verf�ring av n�dv�ndig information, 2. f�retaget �r av f�rsumbar betydelse med h�nsyn till syftet med tillsy- nen, eller 3. en sammanst�llning av f�retagets finansiella st�llning skulle vara ol�mplig eller vilseledande med h�nsyn till syftet med tillsynen. Om ett dotterf�retag som �r ett institut �r undantaget fr�n ber�kning eller utel�mnat fr�n tillsynsredovisningen enligt f�rsta stycket 2 eller 3, skall mo- derf�retaget till Finansinspektionen l�mna de upplysningar som inspektio- nen beh�ver f�r sin tillsyn �ver institutet. 10 kap. Tillsyn Till�mpliga tillsynsregler 1 � Finansinspektionen �vervakar att denna lag f�ljs. I fr�ga om tillsynen g�ller best�mmelserna i de lagar som reglerar institut- ens verksamhet, om inte annat f�ljer av denna lag. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2006:1371 Tillsynsansvaret f�r en finansiell f�retagsgrupp 2 � Finansinspektionen skall ut�va tillsyn �ver en finansiell f�retagsgrupp som avses i 9 kap. 1 eller 2 �, om 1. det i toppen av den finansiella f�retagsgruppen finns ett institut, 2. det finansiella holdingf�retaget �r moderf�retag till ett institut men inte till n�got motsvarande utl�ndskt f�retag, 3. det finansiella holdingf�retaget �r etablerat i Sverige och �r moderf�re- tag till institut och motsvarande utl�ndska f�retag, 4. det finns tv� eller flera finansiella holdingf�retag med huvudkontor i olika stater inom EES, d�ribland Sverige, som �r moderf�retag till b�de in- stitut och motsvarande utl�ndska f�retag och ett institut �r det dotterf�retag som har den st�rsta balansomslutningen, eller 5. det finansiella holdingf�retaget �r moderf�retag till tv� eller flera insti- tut och motsvarande utl�ndska f�retag, som inte �r auktoriserade i den stat inom EES d�r holdingf�retaget �r etablerat, och ett institut har den st�rsta balansomslutningen. Finansinspektionen skall �ven ut�va tillsynen om inspektionen tillsam- mans med �vriga ber�rda beh�riga myndigheter kommer �verens om det i enlighet med best�mmelserna i 4 �. I 11 kap. finns best�mmelser om tillsyn �ver ett institut vars moderf�retag �r ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag som har sitt huvudkontor ut- anf�r EES. 3 � N�r Finansinspektionen enligt 2 � f�rsta stycket 35 skall ut�va tillsy- nen, f�r inspektionen komma �verens med �vriga ber�rda beh�riga myndig- heter om att en annan beh�rig myndighet inom EES �n inspektionen skall ansvara f�r tillsynen. Finansinspektionen f�r ing� en s�dan �verenskom- melse, om det �r ol�mpligt att inspektionen ansvarar f�r tillsynen med h�n- syn till de institut det g�ller och den relativa betydelsen av deras verksamhe- ter i de olika l�nderna. I ett s�dant fall skall moderinstitutet inom EES, det finansiella moderhol- dingf�retaget inom EES eller det institut som har den st�rsta balansomslut- ningen, beroende p� vad som �r till�mpligt, ges tillf�lle att yttra sig innan Finansinspektionen och de �vriga ber�rda beh�riga myndigheterna ing�r �verenskommelsen. Europeiska gemenskapernas kommission skall under- r�ttas om s�dana �verenskommelser. 4 � Om det skulle vara ol�mpligt med h�nsyn till de institut det g�ller och den relativa betydelsen av deras verksamheter i de olika l�nderna, att tillsy- nen ut�vas av den myndighet som enligt artikel 126.1 och 126.2 i kreditinsti- tutsdirektivet skall ut�va tillsynen �ver en finansiell f�retagsgrupp, f�r Finansinspektionen komma �verens med de �vriga ber�rda beh�riga myn- digheterna om att inspektionen eller n�gon annan beh�rig myndighet skall ansvara f�r tillsynen. I ett s�dant fall skall moderinstitutet inom EES, det finansiella moderhol- dingf�retaget inom EES eller det institut som har den st�rsta balansomslut- ningen, beroende p� vad som �r till�mpligt, ges tillf�lle att yttra sig innan Finansinspektionen och de �vriga ber�rda beh�riga myndigheterna ing�r </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2006:1371 �verenskommelsen. Europeiska gemenskapernas kommission skall under- r�ttas om s�dana �verenskommelser. Ans�kningar om tillst�nd 5 � N�r Finansinspektionen ansvarar f�r tillsynen �ver en finansiell f�re- tagsgrupp som best�r av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars moderf�retag �r ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES, f�r moderf�- retagen och dotterf�retagen i gruppen gemensamt ans�ka om tillst�nd hos inspektionen om att anv�nda metoden med interna modeller, internmetoden f�r kreditrisker, egna riskber�kningsmodeller f�r marknadsrisker eller in- ternm�tningsmetoden f�r operativa risker. Om ett institut ing�r i en motsva- rande utl�ndsk grupp enligt en offentlig reglering som bygger p� kreditinsti- tutsdirektivet eller kapitalkravsdirektivet, f�r institutet g�ra en s�dan ans�- kan hos den beh�riga myndighet som ansvarar f�r tillsynen. N�r Finansinspektionen pr�var en ans�kan enligt f�rsta stycket till�mpas denna lag. Inspektionen f�r dock �ven till�mpa best�mmelser som enligt f�r- fattningar i en annan stat inom EES g�ller f�r den metod som ans�kan avser. N�r ans�kan har getts in till inspektionen g�ller detta dock bara om det �r n�dv�ndigt f�r en effektiv tillsyn �ver institut eller motsvarande utl�ndska f�retag. 6 � Finansinspektionen skall inom sex m�nader fr�n det att en komplett ans�kan enligt 5 � har getts in komma �verens med de �vriga ber�rda beh�- riga myndigheterna om vilket beslut som b�r fattas med anledning av ans�- kan. Denna �verenskommelse och sk�len f�r den skall redovisas skriftligen. Om Finansinspektionen �r ansvarig f�r den gruppbaserade tillsynen inom EES, skall inspektionen fatta ett beslut i enlighet med �verenskommelsen och s�nda �ver det till s�kandena. Om de beh�riga myndigheterna inte har kommit �verens inom sex m�na- der, skall Finansinspektionen, om ans�kan getts in till inspektionen, ensam fatta beslut med anledning av ans�kan. Beslutet skall inneh�lla de sk�l som har best�mt utg�ngen i �rendet och redovisa synpunkter och reservationer fr�n �vriga beh�riga myndigheter som kommit till uttryck under sexm�na- dersperioden. Ett beslut som fattas av en utl�ndsk beh�rig myndighet efter en �verens- kommelse enligt f�rsta stycket eller p� grund av att de beh�riga myndighe- terna inte har kommit �verens inom sex m�nader g�ller i Sverige. Det �r bin- dande f�r det ber�rda institutet och f�r Finansinspektionen samt skall ligga till grund f�r inspektionens tillsyn. F�retags uppgiftsskyldighet till Finansinspektionen 7 � F�ljande f�retag skall till Finansinspektionen l�mna de upplysningar om sin verksamhet och d�rmed sammanh�ngande omst�ndigheter som in- spektionen beg�r f�r tillsynen: 1. f�retag som ing�r i en finansiell f�retagsgrupp enligt denna lag eller en- ligt en utl�ndsk offentlig reglering som bygger p� kreditinstitutsdirektivet el- ler kapitalkravsdirektivet, </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2006:1371 2. andra dotterf�retag till ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag �n de som avses i 1, och 3. ett holdingf�retag med blandad verksamhet och dotterf�retag till ett holdingf�retag med blandad verksamhet. Om f�retaget inte l�mnar upplysningarna till Finansinspektionen, f�r in- spektionen f�rel�gga f�retaget att g�ra det. 8 � Ett kreditv�rderingsf�retag skall l�mna Finansinspektionen de upplys- ningar om sin verksamhet och d�rmed sammanh�ngande omst�ndigheter som inspektionen beh�ver f�r att kontrollera om f�ruts�ttningarna i 4 kap. 12 � �r uppfyllda. Samarbete och utbyte av information med utl�ndska myndigheter 9 � Finansinspektionen skall i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med utl�ndska beh�riga myndigheter och med myndigheter inom EES som har tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag i den utstr�ckning som f�ljer av kreditinstitutsdirektivet och kapitalkravsdirektivet. 10 � Finansinspektionen skall, efter beg�ran fr�n en utl�ndsk beh�rig myndighet, inom ramen f�r sin befogenhet l�mna eller kontrollera informa- tion som beh�vs f�r att den utl�ndska myndigheten skall kunna ut�va sin tillsyn. Den utl�ndska myndigheten f�r n�rvara vid en kontroll som g�rs av inspektionen. Tillsynsredovisning 11 � F�r en finansiell f�retagsgrupp skall, i den omfattning som f�ljer av denna lag eller f�reskrifter meddelade med st�d av denna lag, uppgifter l�m- nas i en s�rskild redovisning som avser gruppens samlade ekonomiska st�ll- ning (gruppbaserad redovisning). Ett holdingf�retag med blandad verksamhet skall l�mna den information som beh�vs f�r tillsynen �ver de dotterf�retag som �r institut (samlad infor- mation). 12 � Ett institut och ett finansiellt holdingf�retag som avses i 9 kap. 3 � skall uppr�tta och ge in den gruppbaserade redovisningen till Finansinspek- tionen f�r de r�kenskapsperioder och vid de tidpunkter som framg�r av f�re- skrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 40. I fr�ga om en finansiell f�re- tagsgrupp enligt 9 kap. 2 �, skall redovisningen uppr�ttas och ges in av de f�retag som anges i f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 41. Ett holdingf�retag med blandad verksamhet skall uppr�tta och ge in den samlade informationen till Finansinspektionen f�r de r�kenskapsperioder och vid de tidpunkter som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 40. 13 � Ett f�retag som ing�r i en finansiell f�retagsgrupp och �vriga dotter- f�retag till ett institut eller ett holdingf�retag med finansiell verksamhet samt dotterf�retag till ett holdingf�retag med blandad verksamhet skall l�mna de uppgifter som kr�vs f�r tillsynsredovisningen till det f�retag som </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2006:1371 enligt 12 � skall uppr�tta gruppbaserad redovisning eller samlad informa- tion. F�rsta stycket g�ller �ven ett svenskt f�retag i f�rh�llande till ett utl�ndskt s�dant inom EES som skall uppr�tta och ge in en rapport enligt en utl�ndsk offentlig reglering som bygger p� kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravs- direktivet. Unders�kning 14 � Finansinspektionen f�r g�ra unders�kningar hos de f�retag som enligt 13 � skall l�mna uppgifter samt hos finansiella holdingf�retag och blandade finansiella holdingf�retag f�r att kontrollera den gruppbaserade redovis- ningen eller samlade informationen som f�retagen �r skyldiga att l�mna. Rapportering av stora exponeringar 15 � Ett institut och det f�retag i en finansiell f�retagsgrupp som enligt 11 � skall uppr�tta den gruppbaserade redovisningen skall fortl�pande rap- portera stora exponeringar till Finansinspektionen. Om ett instituts eller en finansiell f�retagsgrupps exponeringar �verstiger n�got av de i 7 kap. angivna gr�nsv�rdena, skall institutet eller det f�retag som enligt 12 � skall uppr�tta den gruppbaserade redovisningen omg�ende anm�la detta till Finansinspektionen. Inspektionen f�r i ett beslut ange en viss tid inom vilken exponeringarna skall s�nkas till de till�tna gr�nsv�r- dena. Rapportering av kapitalbas och kapitalkrav 16 � Ett institut skall fortl�pande rapportera sin kapitalbas och sitt kapital- krav till Finansinspektionen. Tystnadsplikt 17 � En styrelseledamot eller befattningshavare hos ett holdingf�retag med finansiell verksamhet eller ett holdingf�retag med blandad verksamhet som i den egenskapen f�r kunskap om aff�rsf�rh�llanden i ett f�retag som enligt 13 � skall l�mna uppgifter, f�r inte obeh�rigen r�ja vad han eller hon f�tt veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med det uppgiftsl�mnande f�retagets intresse. Uppgiftsskyldighet till unders�kningsledare eller �klagare 18 � Ett holdingf�retag med finansiell verksamhet och ett holdingf�retag med blandad verksamhet �r skyldiga att l�mna ut uppgifter om enskildas f�r- h�llanden till f�retaget, om det under en utredning enligt best�mmelserna om f�runders�kning i brottm�l beg�rs av unders�kningsledare eller om det i ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l p� framst�llning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol beg�rs av �klagare. </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2006:1371 Meddelandef�rbud 19 � Den unders�kningsledare eller �klagare som beg�r uppgifter enligt 18 � f�r f�rordna att holdingf�retaget samt dess styrelseledam�ter och an- st�llda inte f�r r�ja f�r kunden eller f�r n�gon utomst�ende att uppgifter har l�mnats enligt 18 � eller att det p�g�r en f�runders�kning eller ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l. Ett s�dant f�rbud f�r meddelas om det kr�vs f�r att en utredning om brott inte skall �ventyras eller f�r att uppfylla en internationell �verenskommelse som �r bindande f�r Sverige. F�rbudet skall vara tidsbegr�nsat, med m�jlig- het till f�rl�ngning, och f�r inte avse l�ngre tid �n vad som �r motiverat med h�nsyn till syftet med f�rbudet. I ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l f�r dock f�rbudet tidsbegr�nsas endast om den stat eller mellanfolkliga domstol som ans�kt om r�ttslig hj�lp samtycker till detta. Om ett f�rbud inte l�ngre �r motiverat med h�nsyn till syftet med f�rbu- det, skall unders�kningsledaren eller �klagaren besluta att f�rordnandet skall upph�ra. Avgifter 20 � Institut som st�r under tillsyn enligt denna lag skall bekosta Finansin- spektionens verksamhet med �rliga avgifter. Om Finansinspektionen beh�ver anlita n�gon med s�rskild fackkunskap f�r bed�mning av en viss fr�ga vid tillsynen enligt denna lag, skall kostna- den f�r detta betalas av det institut som tillsynen avser. 11 kap. Moderf�retag utanf�r EES 1 � Om ett institut inte st�r under gruppbaserad tillsyn enligt artikel 125 el- ler 126 i kreditinstitutsdirektivet och dess moderf�retag �r ett utl�ndskt insti- tut eller ett finansiellt holdingf�retag som har sitt huvudkontor utanf�r EES g�ller 2 och 3 �� f�r det fall Finansinspektionen enligt 10 kap. 24 �� skulle ha ut�vat tillsynen �ver gruppen om de best�mmelserna hade g�llt. 2 � Finansinspektionen skall kontrollera om den gruppbaserade tillsyn som ut�vas av tillsynsmyndigheten i tredje land �r likv�rdig med den grupp- baserade tillsyn som anges i kreditinstitutsdirektivet. Finansinspektionen �r skyldig att p� beg�ran av moderf�retaget eller av ett institut, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndska f�re- tag som ing�r i f�retagsgruppen och som auktoriserats inom EES utf�ra kon- trollen. Innan Finansinspektionen tar st�llning till om tillsynen �r likv�rdig, skall inspektionen h�ra �vriga ber�rda beh�riga myndigheter inom EES. In- spektionen skall ocks� f�re st�llningstagandet ha r�dfr�gat den Europeiska bankkommitt�n. 3 � Om tillsynen inte bed�ms likv�rdig, skall Finansinspektionen till�mpa best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper i 9 och 10 kap. som om mo- derf�retaget haft sitt huvudkontor inom EES. Efter att ha h�rt �vriga ber�rda beh�riga myndigheter f�r Finansinspektio- nen i st�llet besluta att anv�nda sig av andra tillsynsmetoder som s�kerst�ller </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2006:1371 att instituten i f�retagsgruppen �r f�rem�l f�r tillr�cklig tillsyn. Inspektionen f�r d�rvid f�rel�gga en �gare till institutet att inr�tta ett finansiellt holdingf�- retag med huvudkontor inom EES och till�mpa best�mmelserna i denna lag p� instituten i den f�retagsgrupp som leds av detta holdingf�retag. Finansinspektionen skall underr�tta de ber�rda beh�riga myndigheterna och Europeiska gemenskapernas kommission n�r s�dana andra tillsynsmeto- der som anges i andra stycket anv�nds. 12 kap. Ingripanden och ansvarsbest�mmelse F�rel�gganden och vite 1 � Om ett institut eller en finansiell f�retagsgrupp inte uppfyller kraven i denna lag eller f�reskrifter meddelade med st�d av lagen, skall Finansin- spektionen f�rel�gga institutet eller det f�retag i en finansiell f�retagsgrupp som enligt 10 kap. 12 � skall uppr�tta den gruppbaserade redovisningen att inom viss tid begr�nsa r�relsen i n�got avseende, minska riskerna i den eller vidta n�gon annan �tg�rd f�r att komma till r�tta med situationen. Om ett institut bryter mot denna lag eller f�reskrifter meddelade med st�d av lagen, g�ller dessutom best�mmelserna om ingripande i de lagar som reg- lerar institutens verksamhet. 2 � Finansinspektionen skall f�rel�gga ett finansiellt holdingf�retag eller ett holdingf�retag med blandad verksamhet att vidta �tg�rder f�r att g�ra r�ttelse, om holdingf�retaget inte uppfyller de krav som st�lls p� det enligt denna lag eller f�reskrifter meddelade med st�d av lagen. Ett s�dant f�rel�g- gande skall ocks� riktas mot ett finansiellt holdingf�retag, vars ledning inte uppfyller kraven i denna lag. 3 � Om Finansinspektionen meddelar f�rel�ggande enligt denna lag, f�r inspektionen f�rel�gga vite. F�rseningsavgift 4 � Om ett institut, ett finansiellt holdingf�retag eller ett holdingf�retag med blandad verksamhet med huvudkontor i Sverige inte i tid l�mnar upp- lysningar enligt f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 39, 42 och 43, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget skall betala en f�rseningsav- gift med h�gst 100 000 kronor. Avgiften tillfaller staten. 5 � F�rseningsavgiften skall betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet vunnit laga kraft eller den l�ngre tid som anges i beslutet. 6 � Finansinspektionens beslut att ta ut f�rseningsavgift f�r verkst�llas utan f�reg�ende dom eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 5 �. </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2006:1371 7 � Om f�rseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 5 �, skall Finansinspektionen l�mna den obetalda avgiften f�r indrivning. Best�mmel- ser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indriv- ning av statliga fordringar m.m. 8 � En f�rseningsavgift faller bort i den utstr�ckning verkst�llighet inte har skett inom fem �r fr�n det att beslutet vann laga kraft. Ansvarsbest�mmelse 9 � Till b�ter d�ms den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandef�rbud enligt 10 kap. 19 �. 13 kap. Bemyndiganden 1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. vilka positioner som skall ing� i handelslagret enligt 1 kap. 7 � och om- fattningen av dessa, 2. vilka positioner som f�r ing� i handelslagret enligt 1 kap. 9 � och vill- koren f�r det, 3. vilka �tg�rder ett institut skall vidta f�r att dess riktlinjer och instruktio- ner skall uppfylla kraven i 1 kap. 10 � f�rsta stycket, 4. villkoren f�r att ber�kna kapitalkravet enligt 2 kap. 6 � och hur kapital- kravet enligt den paragrafen skall ber�knas, 5. ber�kningen av fasta omkostnader enligt 2 kap. 10 �, 6. villkoren f�r att r�kna in poster i kapitalbasen och r�kna av poster fr�n densamma enligt 3 kap., omfattningen av dessa poster och hur kapitalbasen i �vrigt skall ber�knas enligt samma kapitel, 7. hur ett institut som har tillst�nd att anv�nda en internmetod f�r kredit- risker skall ber�kna f�rv�ntade f�rlustbelopp och de avs�ttningar och v�rde- regleringar som gjorts f�r att t�cka f�rlusterna samt hur f�rv�ntade f�rlust- belopp f�r aktieexponeringar och positiva eller negativa belopp som upp- kommer vid en j�mf�relse mellan f�rv�ntade f�rlustbelopp i �vrigt och gjorda avs�ttningar och v�rderegleringar skall behandlas enligt 3 kap. 9 � n�r kapitalbasens storlek ber�knas, 8. n�r ett institut som v�rdepapperiserat sina tillg�ngar och ett medver- kande institut skall ber�kna ett kapitalkrav f�r exponeringarna enligt 4 kap. 2 �, 9. vilka krav ett institut skall uppfylla f�r att f� tillst�nd att anv�nda meto- den med interna modeller enligt 4 kap. 4 � andra stycket, 10. hur ett institut som anv�nder schablonmetoden enligt 4 kap. 5 � skall ber�kna de riskv�gda exponeringsbeloppen och vilka f�ruts�ttningar som skall vara uppfyllda f�r att ett exportkreditorgans kreditv�rderingar skall f� anv�ndas f�r att best�mma riskvikter enligt 4 kap. 6 �, 11. hur ett institut som har tillst�nd att anv�nda internmetoden skall be- r�kna de riskv�gda exponeringsbeloppen enligt 4 kap. 7 �, 12. vilka krav ett institut skall uppfylla f�r att f� tillst�nd att anv�nda in- ternmetoden enligt 4 kap. 7 �, </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2006:1371 13. i vilken omfattning moder- och dotterf�retag f�r betraktas som en en- het enligt 4 kap. 8 � andra stycket, 14. under vilka f�ruts�ttningar ett institut f�r kombinera schablon- och in- ternmetoderna eller inf�ra en internmetod stegvis enligt 4 kap. 9 �, 15. vilka krav kreditv�rderingsf�retagens metoder och kreditv�rderingar skall uppfylla f�r att kreditv�rderingsf�retagen skall godk�nnas enligt 4 kap. 12 �, 16. hur ett institut f�r anv�nda kreditv�rderingar gjorda av kreditv�rde- ringsf�retag f�r att ber�kna de riskv�gda exponeringsbeloppen, 17. vilka kreditriskskydd som f�r anv�ndas f�r att reducera ett riskv�gt exponeringsbelopp, under vilka f�ruts�ttningar olika kreditriskskydd f�r be- aktas och hur kreditriskskyddets riskreducerande effekter skall ber�knas en- ligt 4 kap. 15 � f�r ett institut som anv�nder schablonmetoden eller den grundl�ggande internmetoden f�r exponeringen, 18. hur kapitalkravet f�r motpartsrisker som ing�r i marknadsrisker skall ber�knas enligt 5 kap. 1 �, 19. hur ett institut som anv�nder n�gon av schablonmetoderna f�r posi- tionsrisk, avvecklingsrisk, valutakursrisk eller r�varurisk skall ber�kna kapi- talkravet f�r marknadsrisker enligt 5 kap. 2 �, 20. vilka krav som skall vara uppfyllda f�r att ett institut skall f� tillst�nd att anv�nda egna riskber�kningsmodeller enligt 5 kap. 3 �, 21. hur ett institut som anv�nder basmetoden skall ber�kna kapitalkravet enligt 6 kap. 2 �, 22. hur ett institut som anv�nder schablonmetoden f�r operativa risker skall ber�kna kapitalkravet enligt 6 kap. 3 och 5 ��, 23. vilka krav som st�lls p� ett institut som anv�nder schablonmetoden f�r operativa risker enligt 6 kap. 4 �, 24. vilka villkor ett institut skall uppfylla f�r att f� anv�nda en annan be- r�kningsgrund f�r vissa aff�rsomr�den enligt 6 kap. 5 �, 25. vilka krav som skall vara uppfyllda f�r att ett institut skall f� tillst�nd att anv�nda internm�tningsmetoden enligt 6 kap. 7 �, 26. i vilken omfattning moder- och dotterf�retag f�r betraktas som en en- het enligt 6 kap. 7 � andra stycket, 27. vilka krav som skall vara uppfyllda f�r att ett institut skall f� tillst�nd att kombinera olika metoder f�r operativ risk enligt 6 kap. 8 �, 28. hur exponeringarna skall v�rderas vid ber�kningen av ett instituts ex- poneringar enligt 7 kap. 3 och 5 ��, 29. vilka poster som helt eller delvis f�r undantas vid ber�kningen av ett instituts stora exponeringar enligt 7 kap. 6 � andra stycket, 30. under vilka f�ruts�ttningar ett institut i de fall som avses i 7 kap. 7 � f�r ber�kna en exponerings v�rde med st�d av internmetoden eller med be- aktande av kreditriskskydd och vilka krav ett institut som anv�nder n�gon av dessa ber�kningsmetoder skall uppfylla, 31. vilket s�rskilt kapitalkrav och vilka �vriga villkor ett institut skall uppfylla enligt 7 kap. 8 �, 32. vilken information som skall offentligg�ras enligt 8 kap. 2 �, vid vil- ken tidpunkt, p� vilken plats och med vilka intervall informationen skall l�mnas och hur informationens riktighet skall kontrolleras, 33. i vilka fall best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper skall g�lla enligt 9 kap. 2 �, </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2006:1371 34. under vilka f�ruts�ttningar tillst�nd att r�kna in vissa dotterf�retag en- ligt 9 kap. 4 � f�r ges, 35. vilken information som skall offentligg�ras enligt 9 kap. 7 �, vid vil- ken tidpunkt, p� vilken plats och med vilka intervall informationen skall l�mnas och hur informationens riktighet skall kontrolleras, 36. hur gruppbaserad redovisning enligt 9 kap. 9 � skall uppr�ttas f�r s�- dana institut som till�mpar Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om till�mpning av internationella redovis- ningsstandarder 7, 37. hur konsolideringen skall ske enligt 9 kap. 10 �, 38. hur kapitalbasen skall ber�knas enligt 9 kap. 11 �, 39. inneh�llet, utformningen och omfattningen av den redovisning eller information som skall l�mnas enligt 10 kap. 11 �, 40. vilka r�kenskapsperioder den gruppbaserade redovisningen och den samlade informationen skall avse och vid vilka tidpunkter den gruppbase- rade redovisningen och den samlade informationen skall ges in enligt 10 kap. 12 �, 41. vilka f�retag som enligt 10 kap. 12 � skall uppr�tta och ge in den gruppbaserade redovisningen om det finns en finansiell f�retagsgrupp enligt 9 kap. 2 �, 42. omfattningen och fullg�randet av skyldigheten att rapportera stora ex- poneringar enligt 10 kap. 15 �, och 43. omfattningen och fullg�randet av skyldigheten att rapportera kapital- bas och kapitalkrav enligt 10 kap. 16 �. 2 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om 1. indelningen i kreditkvalitetssteg enligt 4 kap. 13 �, och 2. s�dana avgifter f�r tillsyn som avses i 10 kap. 20 � f�rsta stycket. 14 kap. �verklaganden 1 � Beslut som Finansinspektionen meddelar enligt denna lag eller med st�d av f�reskrifter meddelade med st�d av lagen f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Detta g�ller dock inte beslut i �renden som avses i 20 � f�rsta stycket 5 f�rvaltningslagen (1986:223). Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. Finansinspektionen f�r best�mma att ett beslut skall g�lla omedelbart. F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lagen (2006:1372) om inf�rande av lagen (2006:1371) om kapitalt�ckning och stora expone- ringar. P� regeringens v�gnar FREDRIK REINFELDT MATS ODELL (Finansdepartementet) 7 EGT L 243, 11.9.2002, s. 1 (Celex 32002R1606). </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2006 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om kapitalt�ckning och stora exponeringar;

utf�rdad den 7 december 2006.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs

f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

Lagens till�mpningsomr�de

1 �

Denna lag inneh�ller best�mmelser om kapitalt�ckning och stora expo-

neringar f�r kreditinstitut och v�rdepappersbolag.

Av 2 kap. 10 och 10 a �� lagen (2004:46) om investeringsfonder framg�r

att vissa best�mmelser i denna lag g�ller �ven f�r fondbolag.

S�rskilda best�mmelser f�r europabolag och europakooperativ

2 �

I fr�ga om europabolag och europakooperativ med ett s�dant f�rvalt-

ningssystem som avses i artiklarna 3942 i r�dets f�rordning (EG) nr 2157/
2001 av den 8 oktober 2001 om stadga f�r europabolag

eller artiklarna 37

41 i r�dets f�rordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga f�r
europeiska kooperativa f�reningar (SCE-f�reningar)

till�mpas det som i

10 kap. 17 och 19 �� s�gs om styrelseledamot p� ledamot i tillsynsorganet.

Av 16 � andra stycket och 22 � lagen (2004:575) om europabolag samt

21 � andra stycket och 26 � lagen (2006:595) om europakooperativ framg�r
att de best�mmelser som anges i f�rsta stycket skall till�mpas ocks� p� leda-
mot i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller f�rvalt-
ningsorgan.

Definitioner

3 �

I denna lag betyder

anknutet

f�retag

: ett svenskt eller utl�ndskt f�retag vars huvudsakliga

verksamhet best�r i att �ga eller f�rvalta fast egendom, tillhandah�lla data-

Prop 2006/07:5, bet. 2006/07:FiU7, rskr. 2006/07:10.

Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om r�tten

att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (EUT L 177, 30.6.2006,
s. 1, Celex 32006L0048) och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/49/EG av
den 14 juni 2006 om kapitalkrav f�r v�rdepappersf�retag och kreditinstitut (omarbet-
ning) (EUT L 177, 30.6.2006, s. 201, Celex 32006L0049).

EGT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

SFS 2006:1371

Utkom fr�n trycket
den 15 december 2006

SFS 2006:1371

tj�nster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den
huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, v�rdepappersbolag,
institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndska f�retag,

beh�rig myndighet

: Finansinspektionen eller en annan myndighet inom

EES som ut�var tillsyn �ver institut, institut f�r elektroniska pengar eller
motsvarande utl�ndska f�retag,

EES

: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det,

exponeringar

: poster som redovisas som tillg�ng i balansr�kningen, de-

rivatavtal som redovisas som skulder eller �taganden utanf�r balansr�k-
ningen,

finansiellt holdingf�retag

: ett finansiellt institut som inte �r ett blandat

finansiellt holdingf�retag enligt 1 kap. 3 � 3 lagen (2006:531) om s�rskild
tillsyn �ver finansiella konglomerat och

a) som har minst ett dotterf�retag som �r kreditinstitut, v�rdepappersbo-

lag, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndskt f�retag, och

b) vars dotterf�retag uteslutande eller huvudsakligen utg�rs av s�dana

f�retag som avses i a eller finansiella institut,

finansiellt institut

: ett svenskt eller utl�ndskt f�retag som inte �r kredit-

institut, v�rdepappersbolag, institut f�r elektroniska pengar eller motsva-
rande utl�ndskt f�retag och vars huvudsakliga verksamhet �r att

a) f�rv�rva eller inneha aktier eller andelar,
b) driva v�rdepappersr�relse utan att vara tillst�ndspliktigt enligt 1 kap.

3 � lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse, eller

c) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 � andra

stycket 210 och 12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse,
utan att vara tillst�ndspliktigt enligt 2 kap. 1 � samma lag,

finansiellt instrument

: ett avtal som ger upphov till en finansiell tillg�ng

f�r en part samtidigt som en annan part f�r en finansiell skuld eller utf�rdar
ett egetkapitalinstrument,

finansiellt moderholdingf�retag

inom EES

: ett inom EES etablerat fi-

nansiellt holdingf�retag, som inte �r dotterf�retag till ett institut eller ett
motsvarande utl�ndskt f�retag som auktoriserats inom EES eller till ett annat
finansiellt holdingf�retag som �r etablerat inom EES,

holdingf�retag med blandad verksamhet

: ett svenskt eller utl�ndskt

moderf�retag som inte �r kreditinstitut, v�rdepappersbolag, institut f�r elek-
troniska pengar, motsvarande utl�ndskt f�retag, finansiellt holdingf�retag
eller ett blandat finansiellt holdingf�retag enligt 1 kap. 3 � 3 lagen om s�r-
skild tillsyn �ver finansiella konglomerat, men som har minst ett dotterf�re-
tag som �r kreditinstitut, v�rdepappersbolag, institut f�r elektroniska pengar
eller motsvarande utl�ndskt f�retag,

10.

institut

: kreditinstitut och v�rdepappersbolag,

11.

kapitalkravsdirektivet

: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/

49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav f�r v�rdepappersf�retag och kre-
ditinstitut (omarbetning)

12.

kreditinstitut

: bank, kreditmarknadsf�retag och Svenska skeppshypo-

tekskassan,

EUT L 177, 30.6.2006, s. 201 (Celex 32006L0049).

SFS 2006:1371

13.

kreditinstitutsdirektivet

: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/

48/EG av den 14 juni 2006 om r�tten att starta och driva verksamhet i kredit-
institut (omarbetning)

14.

moderinstitut inom EES

: ett institut eller motsvarande utl�ndskt f�re-

tag som auktoriserats inom EES och som

a) har ett institut, ett finansiellt institut eller ett motsvarande utl�ndskt

f�retag som dotterf�retag eller som har ett �garintresse i ett s�dant f�retag,
och

b) inte �r dotterf�retag till ett annat institut eller ett motsvarande utl�ndskt

f�retag som auktoriserats inom EES eller till ett finansiellt holdingf�retag
som �r etablerat inom EES,

15.

operativa risker

: risker f�r f�rluster till f�ljd av inte �ndam�lsenliga

eller inte fungerande interna f�rfaranden eller system eller p� grund av
m�nskliga fel eller yttre h�ndelser, samt r�ttsliga risker,

16.

riskvikt

: en procentsats som beskriver en riskniv� hos en exponering,

17.

v�rdepapperisering

: en transaktion eller ett program varigenom den

kreditrisk som �r f�renad med en exponering eller en grupp exponeringar
delas upp i delar, och som har f�ljande egenskaper:

a) betalningarna inom ramen f�r transaktionen eller programmet �r bero-

ende av utvecklingen av exponeringen eller gruppen av exponeringar, och

b) prioriteringen av delarna avg�r hur f�rluster f�rdelas under den tid

transaktionen eller programmet p�g�r,

18.

v�rdepappersbolag

: ett svenskt aktiebolag som har f�tt tillst�nd att

driva v�rdepappersr�relse enligt lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse.

4 �

Ett institut, ett finansiellt holdingf�retag eller ett holdingf�retag med

blandad verksamhet �r

moderf�retag

och en annan juridisk person �r

dotter-

f�retag,

om moderf�retaget

1. innehar mer �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller andelar i den

juridiska personen,

2. �ger aktier eller andelar i den juridiska personen och p� grund av avtal

med andra del�gare i denna f�rfogar �ver mer �n h�lften av r�sterna f�r
samtliga aktier eller andelar,

3. �ger aktier eller andelar i den juridiska personen och har r�tt att utse el-

ler avs�tta mer �n h�lften av ledam�terna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan, eller

4. �ger aktier eller andelar i den juridiska personen och har r�tt att ensamt

ut�va ett best�mmande inflytande �ver denna p� grund av avtal med den ju-
ridiska personen eller p� grund av best�mmelse i dess bolagsordning, bo-
lagsavtal eller d�rmed j�mf�rbara stadgar.

Vidare �r en juridisk person dotterf�retag till moderf�retaget, om ett annat

dotterf�retag till moderf�retaget eller moderf�retaget tillsammans med ett
eller flera andra dotterf�retag eller flera andra dotterf�retag tillsammans

1. innehar mer �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller andelar i den

juridiska personen,

2. �ger aktier eller andelar i den juridiska personen och p� grund av avtal

med andra del�gare i denna f�rfogar �ver mer �n h�lften av r�sterna f�r
samtliga aktier eller andelar, eller

EUT L 177, 30.6.2006, s. 1 (Celex 32006L0048).

SFS 2006:1371

3. �ger aktier eller andelar i den juridiska personen och har r�tt att utse el-

ler avs�tta mer �n h�lften av ledam�terna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan.

Om ett dotterf�retag �ger aktier eller andelar i en juridisk person och p�

grund av avtal med den juridiska personen eller p� grund av best�mmelse i
dess bolagsordning, bolagsavtal eller d�rmed j�mf�rbara stadgar har r�tt att
ensamt ut�va ett best�mmande inflytande �ver den juridiska personen, �r
�ven denna dotterf�retag till moderf�retaget.

Moderf�retag och dotterf�retag utg�r tillsammans en koncern.

5 �

Det finns ett

�garintresse

1. en juridisk person �r intressef�retag till ett f�retag enligt 1 kap. 5 � �rs-

redovisningslagen (1995:1554), eller

2. ett f�retag direkt eller indirekt �ger minst 20 procent av kapitalet eller

av samtliga r�ster i ett annat f�retag.

6 �

I de fall som avses i 4 � f�rsta stycket 13 och andra stycket samt 5 �

skall s�dana r�ttigheter som tillkommer n�gon som handlar i eget namn men
f�r en annan fysisk eller juridisk persons r�kning anses tillkomma den perso-
nen.

N�r antalet r�ster i ett dotterf�retag eller ett f�retag enligt 5 � best�ms,

skall inte de aktier eller andelar i respektive f�retag som innehas av f�retaget
sj�lvt eller av dess dotterf�retag tas med. Detsamma g�ller aktier eller ande-
lar som innehas av den som handlar i eget namn men f�r n�got av f�retagens
eller deras dotterf�retags r�kning.

Handelslager

7 �

Ett instituts

handelslager

best�r av alla positioner i finansiella instru-

ment och r�varor, som

1. institutet innehar i handelssyfte eller f�r att s�kra andra positioner i

handelslagret, och

2. inte �r f�renade med villkor som begr�nsar m�jligheten att handla med

dem eller, om de �r f�renade med s�dana villkor, �r m�jliga att s�kra.

Med positioner avses institutets egna positioner och positioner som h�rr�r

fr�n verksamhet f�r kunders r�kning eller som marknadsgarant.

8 �

En position innehas i handelssyfte om syftet med innehavet �r att p�

kort sikt s�lja positionen vidare eller att p� kort sikt dra nytta av faktiska el-
ler f�rv�ntade kortsiktiga skillnader mellan ink�ps- och f�rs�ljningspriser
eller andra f�r�ndringar av priser eller r�ntesatser.

9 �

�ven andra positioner �n s�dana som avses i 7 � f�r ing� i handelslag-

ret om det framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 2.

10 �

Ett institut skall fastst�lla vilka positioner som skall ing� i handels-

lagret enligt 7 och 9 ��. F�r de positioner som innehas i handelssyfte skall
instituten ha en handelsstrategi samt kunna styra handeln med positionerna
och �vervaka positionerna mot handelsstrategin. Institutet skall f�r dessa �n-

SFS 2006:1371

dam�l ha l�mpliga metoder samt de skriftliga riktlinjer och instruktioner
som beh�vs.

Av 1 kap. 6 d � lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse och 6 kap. 2 �

lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse framg�r att instituten
skall kunna hantera de risker som f�ljer med verksamheten i handelslagret.

2 kap. Vilka kapitalkrav som skall t�ckas av kapitalbasen

Kapitalbaskravet

1 �

Ett institut skall vid varje tidpunkt ha en kapitalbas som

1. motsvarar minst summan av kapitalkraven f�r kreditrisker, marknads-

risker och operativa risker ber�knade enligt 38 ��, eller

2. framg�r av ett beslut enligt 2 �.
Av 7 kap. 8 � framg�r att ett institut som efter tillst�nd av Finansinspek-

tionen �verskrider gr�nsv�rdena f�r stora exponeringar, skall uppfylla ett
s�rskilt kapitalkrav.

I 7 kap. 11 � lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse finns det

ytterligare best�mmelser som r�r ber�kningen av kapitalbaskravet.

2 �

Finansinspektionen skall besluta att ett institut skall ha en viss minsta

storlek p� sin kapitalbas som �r st�rre �n vad som kr�vs enligt 1 � f�rsta
stycket 1, om

1. institutet inte uppfyller n�got av kraven i 1 kap. 6 c6 h �� lagen

(1991:981) om v�rdepappersr�relse eller 6 kap. 13, 4 a, 4 b och 5 �� lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsr�relse, och

2. det inte �r troligt att n�gon annan �tg�rd �r tillr�cklig f�r att f� institutet

att r�tta till bristerna inom rimlig tid.

F�rsta stycket skall inte till�mpas, om �vertr�delsen �r s� allvarlig att

verksamhetstillst�ndet i st�llet skall �terkallas.

Kapitalkravet f�r kreditrisker

3 �

F�r kreditrisker kr�vs ett kapital som motsvarar minst �tta procent av

institutets riskv�gda exponeringsbelopp ber�knat enligt 4 kap.

Kapitalkravet f�r marknadsrisker

4 �

F�r marknadsrisker kr�vs ett kapital som uppg�r till summan av kapi-

talkraven f�r

1. motpartsrisker f�r verksamhet i handelslagret,
2. avvecklingsrisker f�r verksamhet i handelslagret,
3. positionsrisker (r�nte- och aktiekursrisk) f�r verksamhet i handelslag-

ret, och

4. valutakursrisker och r�varurisker i hela verksamheten.
N�got kapitalkrav beh�ver inte ber�knas f�r positioner som dragits av

fr�n kapitalbasen.

5 �

Kapitalkravet f�r marknadsrisker ber�knas enligt n�gon av de metoder

som anges i 5 kap., om inte n�got annat f�ljer av ett beslut enligt 6 �.

SFS 2006:1371

6 �

F�r s�dana marknadsrisker som avses i 4 � f�rsta stycket 13 f�r ett in-

stitut, efter tillst�nd av Finansinspektionen, ber�kna kapitalkravet enligt 3 �
med beaktande av motpartsrisk enligt vad som framg�r av f�reskrifter med-
delade med st�d av 13 kap. 1 � 4. Tillst�nd skall ges om summan av mark-
nadsv�rdet av positionerna i handelslagret och fordringar h�nf�rliga till
dessa

1. normalt inte �verstiger 5 procent av summan av institutets totala

balansomslutning och totala �tagande utanf�r balansr�kningen,

2. normalt inte �verstiger ett belopp som motsvarar 15 miljoner euro, och
3. inte vid n�got tillf�lle �verstiger 6 procent av institutets totala balans-

omslutning och totala �taganden utanf�r balansr�kningen och inte heller
�verstiger ett belopp som motsvarar 20 miljoner euro.

Om ett institut som har f�tt ett tillst�nd enligt f�rsta stycket inte l�ngre

uppfyller kraven f�r tillst�ndet, skall det �verg� till att ber�kna kapitalkravet
enligt 5 � och genast underr�tta Finansinspektionen om detta.

Kapitalkravet f�r operativa risker

7 �

F�r operativa risker kr�vs ett kapital som ber�knas enligt n�gon av de

metoder som anges i 6 kap., om inte n�got annat f�ljer av ett beslut enligt
8 �.

8 �

Ett v�rdepappersbolag f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, be-

r�kna kapitalkravet f�r operativa risker enligt andra stycket om det tillh�r
n�gon av f�ljande kategorier:

1. V�rdepappersbolag som handlar med finansiella instrument f�r egen

r�kning bara i syfte att

a) utf�ra en order f�r kunds r�kning, eller
b) f� tilltr�de till system f�r clearing och avveckling eller en erk�nd b�rs

n�r de upptr�der som agent eller utf�r kundorder.

2. V�rdepappersbolag
a) som inte innehar klienters pengar eller v�rdepapper,
b) som enbart handlar med finansiella instrument f�r egen r�kning,
c) som inte har n�gra externa kunder, och
d) f�r vilkas transaktioner ansvaret f�r genomf�randet och avr�kningen

ligger hos ett clearinginstitut och garanteras av samma clearinginstitut.

Kapitalkravet f�r operativa risker skall motsvara minst 25 procent av

v�rdepappersbolagets fasta omkostnader ber�knade enligt 10 �.

Ett alternativt kapitalkrav f�r vissa v�rdepappersbolag

9 �

Ett v�rdepappersbolag som inte �gnar sig �t handel med finansiella in-

strument f�r egen r�kning, garantigivning eller annan medverkan vid
emissioner av fondpapper eller erbjudanden om k�p eller f�rs�ljning av
finansiella instrument som �r riktade till en �ppen krets, f�r i st�llet f�r det
som anges i 1 � f�rsta stycket 1 ha en kapitalbas som motsvarar det st�rsta
av

1. summan av kapitalkraven f�r kreditrisker och marknadsrisker ber�k-

nade enligt 36 �� och det s�rskilda kapitalkravet enligt 7 kap. 8 �, och

2. 25 procent av bolagets fasta omkostnader ber�knade enligt 10 �.

SFS 2006:1371

Ber�kning av fasta omkostnader

10 �

Med ett v�rdepappersbolags fasta omkostnader avses bolagets fasta

omkostnader f�r det f�reg�ende r�kenskaps�ret eller, om bolagets verksam-
het p�g�tt i mindre �n ett �r, de fasta omkostnader som angetts i bolagets
verksamhetsplan.

Om omfattningen av bolagets verksamhet �ndrats v�sentligt sedan det f�-

reg�ende �ret eller om Finansinspektionen finner att verksamhetsplanen be-
h�ver korrigeras, f�r inspektionen besluta om �ndring av ber�kningsunderla-
get enligt f�rsta stycket.

3 kap. Kapitalbasen

Sammans�ttning

1 �

Kapitalbasen best�r av summan av prim�rt och supplement�rt kapital,

ber�knat enligt detta kapitel.

Det prim�ra kapitalet enligt 2 och 4 �� skall vara minst lika stort som det

supplement�ra kapitalet enligt 3 och 4 ��.

En kapitalbas ber�knad enligt 29 �� f�r anv�ndas f�r att t�cka kapital-

krav f�r

1. kreditrisker enligt 2 kap. 3 �,
2. marknadsrisker enligt 2 kap. 4 � f�rsta stycket 1 och 2, och
3. operativa risker enligt 2 kap. 7 �.
En kapitalbas ber�knad enligt 210 �� f�r anv�ndas f�r att t�cka kapital-

krav

1. f�r marknadsrisker enligt 2 kap. 4 � f�rsta stycket 3 och 4,
2. motsvarande 25 procent av ett v�rdepappersbolags fasta omkostnader

enligt 2 kap. 810 ��, och

3. f�r exponeringar som �verskrider gr�nsv�rdena f�r stora exponeringar

enligt 7 kap. 8 �.

Prim�rt kapital

2 �

I det prim�ra kapitalet f�r f�ljande ing�:

1. Eget kapital enligt 5 kap. 4 � lagen (1995:1559) om �rsredovisning i

kreditinstitut och v�rdepappersbolag,

a) f�r bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och v�rdepappersbolag dock

inte kumulativa preferensaktier och uppskrivningsfonder,

b) f�r sparbanker dock endast reservfonder,
c) f�r medlemsbanker och kreditmarknadsf�reningar dock inte f�rlagsin-

satser och uppskrivningsfonder,

2. F�r Svenska skeppshypotekskassan: kassans reservfond.
3. F�r banker, kreditmarknadsf�retag och v�rdepappersbolag: kapitalan-

delen av skatteutj�mningsreserv och periodiseringsfond.

4. F�r banker och kreditmarknadsf�retag: kapitalandelen av det belopp

som svarar mot bankens eller f�retagets reserver till f�ljd av avskrivning p�
egendom som uppl�tits till nyttjande.

Fr�n summan av posterna enligt f�rsta stycket skall r�knas av
1. f�rluster under l�pande r�kenskaps�r,

SFS 2006:1371

2. immateriella anl�ggningstillg�ngar enligt bilaga 1 till lagen om �rsre-

dovisning i kreditinstitut och v�rdepappersbolag, punkten 9 under rubriken
tillg�ngar, och

3. den nettovinst som hos ett institut som �r originator till en v�rdepappe-

risering uppkommer till f�ljd av kapitalisering av framtida inkomster av de
v�rdepapperiserade tillg�ngarna och som ger en kreditf�rst�rkning till posi-
tioner i v�rdepapperiseringen.

Supplement�rt kapital

3 �

I det supplement�ra kapitalet f�r efterst�llda skuldf�rbindelser med en

ursprunglig l�ptid p� minst fem �r ing�.

Andra poster som f�r ing� i det prim�ra eller det supplement�ra
kapitalet

4 �

I prim�rt eller supplement�rt kapital f�r dessutom, efter tillst�nd av Fi-

nansinspektionen, ing� v�rdet av f�rlagsinsatser samt andra kapitaltillskott
och reserver �n de som anges i 2 och 3 ��.

Avr�kning fr�n det prim�ra och det supplement�ra kapitalet

5 �

Fr�n det prim�ra och det supplement�ra kapitalet skall institutet, p�

s�tt som anges i 8 �, r�kna av det bokf�rda v�rdet av aktierna eller av vad
som har skjutits till i annan form (tillskott) i

1. ett institut, ett institut f�r elektroniska pengar, ett f�rs�kringsbolag eller

motsvarande utl�ndska f�retag,

2. ett finansiellt institut,
3. ett utl�ndskt �terf�rs�kringsf�retag, eller
4. ett f�rs�kringsholdingf�retag.
En s�dan avr�kning skall g�ras, om
1. institutets �garandel �verstiger 10 procent av f�retagets kapital, eller
2. �garandelen �r mindre �n enligt 1, och
a) tillskottet eller summan av tillskotten �verstiger 10 procent av det egna

kapitalet eller de egna fonderna i f�retaget eller det sammanlagda bokf�rda
v�rdet av s�dana tillskott �verstiger 10 procent av summan av institutets pri-
m�ra och supplement�ra kapital, eller

b) institutet har ett �garintresse i det andra f�retaget.
Avr�kning skall inte g�ras f�r tillskott som avser f�retag som omfattas av

samma gruppbaserade redovisning som institutet enligt 9 kap. 9 och 10 ��
genom fullst�ndig konsolidering eller genom en klyvningsmetod.

Avr�kning skall inte heller g�ras f�r tillskott som avser f�retag som ge-

mensamt med institutet omfattas av tillsyn enligt lagen (2006:531) om s�r-
skild tillsyn �ver finansiella konglomerat.

6 �

Vid bed�mningen enligt 5 � andra stycket av hur stort ett tillskott �r

skall ett institut inte r�kna in tillskott som det kan visa att det �r marknadsga-
rant f�r, om institutet uppfyller de villkor som framg�r av f�reskrifter med-
delade med st�d av 13 kap. 1 � 6.

SFS 2006:1371

7 �

Ett institut f�r fr�n det prim�ra och det supplement�ra kapitalet r�kna

av v�rdet av positioner i v�rdepapperisering som annars skulle ges riskvik-
ten 1 250 procent.

8 �

Av det sammanlagda belopp som r�knas av enligt 5 och 7 �� skall ena

h�lften dras av fr�n det prim�ra kapitalet och den andra h�lften fr�n det
supplement�ra kapitalet.

Om det belopp som skall dras av fr�n det supplement�ra kapitalet �r st�rre

�n detta, skall det �verskjutande beloppet dras av fr�n det prim�ra kapitalet.

F�rv�ntat f�rlustbelopp m.m.

9 �

F�r ett institut som till�mpar en internmetod f�r kreditrisker g�ller att,

p� s�tt framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 7, kapital-
basens storlek p�verkas av

1. f�rv�ntade f�rlustbelopp f�r aktieexponeringar och
2. positiva och negativa belopp som uppkommer n�r gjorda avs�ttningar

och v�rderegleringar j�mf�rs med f�rv�ntade f�rlustbelopp.

Utvidgad kapitalbas

10 �

F�r att uppfylla de kapitalkrav som avses i 1 � fj�rde stycket f�r ett

institut ut�ver de poster som enligt 24 �� kan utg�ra prim�rt eller supple-
ment�rt kapital till kapitalbasen r�kna �ven andra poster, s�som nettovin-
ster h�nf�rliga till institutets handelslager och f�rlagsl�n med en ursprunglig
l�ptid p� minst tv� �r. Fr�n den utvidgade kapitalbasen skall institutet r�kna
av icke likvida tillg�ngar.

4 kap. Kapitalkravet f�r kreditrisker

Exponeringar som omfattas av kapitalkravet f�r kreditrisker samt f�r
marknadsrisker enligt 2 kap. 6 �

1 �

Ett kapitalkrav f�r kreditrisker skall ber�knas f�r s�dana exponeringar

som inte ing�r i handelslagret. N�got kapitalkrav beh�ver inte ber�knas f�r
exponeringar som har dragits av fr�n kapitalbasen.

N�r Finansinspektionen enligt 2 kap. 6 � har gett tillst�nd till att kapital-

kravet f�r marknadsrisker ber�knas enligt detta kapitel, skall �ven expone-
ringar som ing�r i handelslagret beaktas.

2 �

Ett kapitalkrav f�r kreditrisker skall �ven ber�knas f�r exponeringar

som ett institut har v�rdepapperiserat om det

1. inte i samband med v�rdepapperiseringen har �verf�rt en betydande

kreditrisk till tredje man, eller

2. har gett st�d till v�rdepapperiseringen ut�ver sina avtalsm�ssiga f�r-

pliktelser.

Om ett institut medverkar vid en v�rdepapperisering av ett annat instituts

exponeringar skall det, om det har gett st�d till v�rdepapperiseringen ut�ver
sina avtalsm�ssiga f�rpliktelser, ber�kna ett kapitalkrav f�r exponeringarna.

SFS 2006:1371

3 �

Ett institut som skall ber�kna ett kapitalkrav enligt 2 � f�rsta stycket 2

eller andra stycket skall offentligg�ra att det har tillhandah�llit d�r angivet
st�d och hur detta p�verkar institutets kapitalkrav.

Hur det riskv�gda beloppet ber�knas

4 �

F�r varje exponering skall ett riskv�gt exponeringsbelopp ber�knas.

Exponeringarna delas in i olika exponeringsklasser. Det riskv�gda beloppet
f�r en enskild exponering best�ms av exponeringens v�rde multiplicerad
med dess riskvikt.

De olika exponeringarnas v�rden och riskvikter ber�knas enligt en scha-

blonmetod eller, efter tillst�nd av Finansinspektionen, en internmetod. Vid
ber�kning av exponeringars v�rde f�r ett institut, efter tillst�nd av Finansin-
spektionen, �ven anv�nda en metod med interna modeller.

Schablonmetod

5 �

Ett institut skall ber�kna riskv�gda exponeringsbelopp enligt en scha-

blonmetod f�r kreditrisker, om inte n�got annat framg�r av ett beslut enligt
7 �.

Vid till�mpning av schablonmetoden framg�r exponeringarnas v�rden

och riskvikter av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 10.

6 �

Riskvikten f�r en exponering beror p� vilken exponeringsklass expo-

neringen tillh�r. Riskvikten f�r best�mmas med beaktande av exponeringens
kreditkvalitet enligt kreditv�rderingar som gjorts av

1. kreditv�rderingsf�retag som godk�nts av Finansinspektionen enligt

12 �, eller

2. vissa exportkreditorgan, om kreditv�rderingarna avser exponeringar

mot stater eller centralbanker.

Internmetod

7 �

Ett institut f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, anv�nda en intern-

metod i st�llet f�r schablonmetoden f�r att ber�kna riskv�gda expone-
ringsbelopp. Ett s�dant tillst�nd f�r avse en grundl�ggande eller en avance-
rad internmetod.

Enligt internmetoden ber�knas riskv�gda exponeringsbelopp med st�d av

institutets interna riskklassificeringssystem och enligt s�rskilda formler som
g�ller f�r respektive exponeringsklass. Institutet uppskattar sj�lvt v�rdet p�
fler av de riskfaktorer som ing�r i formlerna enligt den avancerade internme-
toden �n enligt den grundl�ggande metoden.

8 �

Tillst�nd f�r ett institut att anv�nda en internmetod skall ges om f�rut-

s�ttningarna i 9 � �r uppfyllda och om

1. institutet har ett f�r �ndam�let l�mpligt utformat riskhanteringssystem

f�r kreditrisker som uppfyller kraven i 1 kap. 6 d och 6 h �� lagen
(1991:981) om v�rdepappersr�relse och 6 kap. 2 och 5 �� lagen (2004:297)
om bank- och finansieringsr�relse,

SFS 2006:1371

2. institutets riskklassificeringssystem �r tillf�rlitligt och tillr�ckligt inte-

grerat med institutets �vriga verksamhet, och

3. institutet dokumenterar sitt riskklassificeringssystem och motiven f�r

dess utformning.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterf�retag eller ett finansiellt

moderholdingf�retag inom EES och dess dotterf�retag anv�nder internmeto-
den enhetligt, f�r f�retagen i den omfattning som framg�r av f�reskrifter
meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 13 betraktas som en enhet vid bed�m-
ningen av om kraven i f�rsta stycket �r uppfyllda.

9 �

N�r ett institut anv�nder internmetoden f�r ber�kning av riskv�gda ex-

poneringsbelopp skall det anv�nda metoden f�r alla exponeringar.

Finansinspektionen f�r dock ge ett institut tillst�nd att
1. anv�nda schablonmetoden f�r vissa exponeringar,
2. stegvis g� �ver fr�n schablonmetoden till den internmetod det avser att

anv�nda, eller

3. stegvis g� �ver fr�n en grundl�ggande internmetod till en avancerad in-

ternmetod.

N�r ett institut anv�nder en internmetod f�r att ber�kna riskv�gda expone-

ringsbelopp, skall �ven de �vriga dotterf�retag som �r institut eller motsva-
rande utl�ndska f�retag och som ing�r i samma finansiella f�retagsgrupp an-
v�nda en internmetod. Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta om un-
dantag fr�n detta stycke.

10 �

Om ett institut som har f�tt tillst�nd att anv�nda en internmetod inte

l�ngre uppfyller kraven i 8 �, skall det f�r Finansinspektionen redovisa en
plan f�r hur det avser att r�tta till bristerna. N�gon s�dan plan beh�ver inte
uppr�ttas, om institutet kan visa att �vertr�delsen �r ringa.

11 �

Ett institut som anv�nder en internmetod f�r inte byta till schablon-

metoden. Ett institut f�r inte heller byta fr�n en avancerad internmetod till en
grundl�ggande internmetod. Efter ans�kan fr�n ett institut f�r dock Finansin-
spektionen ge tillst�nd till ett s�dant byte, om institutet kan visa att det finns
godtagbara sk�l f�r bytet.

Finansinspektionen f�r ocks� besluta att ett institut skall �terg� till en min-

dre riskk�nslig metod, om det inte l�ngre uppfyller villkoren f�r den intern-
metod som det har tillst�nd att anv�nda och det inte �r l�mpligt att �l�gga in-
stitutet en f�rh�jd kapitalbas.

Kreditv�rderingsf�retags kreditv�rderingar

12 �

Ett kreditv�rderingsf�retag f�r ans�ka hos Finansinspektionen om att

det skall godk�nnas. N�r ett kreditv�rderingsf�retag godk�nts f�r dess kre-
ditv�rderingar anv�ndas av institut f�r att best�mma riskvikter. Ett godk�n-
nande f�r avse kreditv�rderingar i syfte att best�mma

1. riskvikter f�r positioner i v�rdepapperiseringar eller vissa exponeringar

som institutet har v�rdepapperiserat, eller

2. riskvikter f�r andra exponeringsklasser enligt schablonmetoden.
Ett kreditv�rderingsf�retag f�r godk�nnas, om
1. dess kreditv�rderingsmetod �r objektiv, oberoende och genomlysbar,

SFS 2006:1371

2. kreditv�rderingarna ses �ver l�pande, och
3. kreditv�rderingarna uppfattas som trov�rdiga och �r tillg�ngliga p� lik-

v�rdiga villkor f�r dem som har ett ber�ttigat intresse av kreditv�rdering-
arna.

Om ett kreditv�rderingsf�retag har godk�nts av en utl�ndsk beh�rig myn-

dighet f�r ett av syftena i f�rsta stycket, f�r Finansinspektionen godk�nna
kreditv�rderingsf�retaget i samma syfte utan att g�ra n�gon egen pr�vning
enligt andra stycket.

N�r f�ruts�ttningarna i andra eller tredje stycket inte l�ngre �r uppfyllda,

skall Finansinspektionen �terkalla godk�nnandet.

13 � Finansinspektionen skall genom ett beslut dela in de godk�nda kredit-
v�rderingsf�retagens kreditv�rderingar i kreditkvalitetssteg. Varje kredit-
kvalitetssteg skall motsvara en viss riskvikt.

Om en annan beh�rig myndighet �n Finansinspektionen har delat in ett

kreditv�rderingsf�retags kreditv�rderingar i kreditkvalitetssteg, f�r inspek-
tionen besluta att anv�nda samma indelning.

14 � Hur instituten f�r anv�nda kreditv�rderingarna framg�r av f�reskrifter
meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 16.

Minskning av det riskv�gda exponeringsbeloppet med hj�lp av
kreditriskskydd

15 � Vid ber�kningen av det riskv�gda beloppet f�r en viss exponering f�r
ett institut ta h�nsyn till s�dana s�kerheter, garantier och andra kreditrisk-
skydd som minskar den kreditrisk som exponeringen inneb�r. F�r ett institut
som anv�nder schablonmetoden eller den grundl�ggande internmetoden f�r
en exponering g�ller f�rsta meningen med de begr�nsningar som framg�r av
f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 17.

F�rsta stycket g�ller inte om kreditriskskyddet redan har beaktats vid be-

r�kningen av det riskv�gda exponeringsbeloppet enligt 414 ��.

5 kap. Kapitalkravet f�r marknadsrisker

Ber�kningen av kapitalkravet f�r i marknadsrisker ing�ende
motpartsrisker

1 � Ett institut skall ber�kna kapitalkravet f�r de motpartsrisker som ing�r
i marknadsrisker enligt en schablonmetod eller en internmetod f�r kreditris-
ker. Kapitalkravet skall motsvara minst �tta procent av riskv�gda expone-
ringsbelopp.

Vid ber�kning av de riskv�gda exponeringsbeloppen g�ller 4 kap. 4

15 ��. Det som d�r s�gs om kreditrisker skall i st�llet avse motpartsrisker.

Schablonmetoder f�r i marknadsrisker ing�ende positionsrisker,
avvecklingsrisker, valutakursrisker och r�varurisker

2 � Kapitalkraven f�r positionsrisker, avvecklingsrisker, valutakursrisker
och r�varurisker skall, i enlighet med f�reskrifter meddelade med st�d av

SFS 2006:1371

13 kap. 1 � 19, ber�knas och best�mmas enligt olika schablonmetoder bero-
ende p� vilken riskkategori det r�r sig om. Detta g�ller dock bara om inte n�-
got annat f�ljer av ett beslut enligt 3 �.

Egna riskber�kningsmodeller f�r i marknadsrisker ing�ende
positionsrisker, valutakursrisker och r�varurisker

3 � Ett institut f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, anv�nda egna
riskber�kningsmodeller f�r att ber�kna kapitalkraven f�r positionsrisker,
valutakursrisker och r�varurisker. Tillst�nd skall ges om institutet

1. har ett f�r �ndam�let l�mpligt utformat riskhanteringssystem f�r mark-

nadsrisker som uppfyller kraven i 1 kap. 6 d och 6 h �� lagen (1991:981) om
v�rdepappersr�relse och 6 kap. 2 och 5 �� lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsr�relse,

2. anv�nder en riskber�kningsmodell som ger en tillf�rlitlig bild av mark-

nadsriskernas storlek och som �r tillr�ckligt integrerad med institutets �vriga
verksamhet, och

3. dokumenterar sin riskber�kningsmodell och motiven f�r dess utform-

ning.

Byte av metod

4 � Ett institut f�r inte byta fr�n en egen riskber�kningsmodell till en scha-
blonmetod. Efter ans�kan fr�n ett institut f�r dock Finansinspektionen ge
tillst�nd till ett s�dant byte, om institutet kan visa att det finns godtagbara
sk�l f�r bytet.

Finansinspektionen f�r ocks� besluta att ett institut skall �terg� till en

schablonmetod, om det inte l�ngre uppfyller villkoren f�r den egna riskbe-
r�kningsmodell som det har tillst�nd att anv�nda och det inte �r l�mpligt att
�l�gga institutet en f�rh�jd kapitalbas.

6 kap. Kapitalkravet f�r operativa risker

1 � Om inte annat framg�r av ett beslut enligt 8 �, skall ett institut anv�nda
en och samma metod f�r att ber�kna kapitalkravet f�r samtliga operativa ris-
ker.

Basmetoden

2 � Kapitalkravet f�r operativa risker skall ber�knas enligt en basmetod,
om inte n�got annat f�ljer av 38 ��.

Vid till�mpning av basmetoden motsvarar kapitalkravet f�r operativa ris-

ker 15 procent av genomsnittet av de �rliga r�relseint�kterna under de tre se-
naste r�kenskaps�ren eller av ett annat ber�kningsunderlag som motsvarar
r�relseint�kterna.

Schablonmetoden

3 � Ett institut f�r, efter anm�lan till Finansinspektionen, ber�kna kapital-
kravet f�r operativa risker enligt en schablonmetod.

SFS 2006:1371

Vid till�mpning av schablonmetoden skall institutet dela in sin verksam-

het i olika aff�rsomr�den. F�r varje aff�rsomr�de skall institutet ber�kna ett
kapitalkrav. Kapitalkravet f�r vart och ett av aff�rsomr�dena skall motsvara
en viss procentsats, mellan 12 och 18 procent, av genomsnittet av de �rliga
r�relseint�kterna under de tre senaste r�kenskaps�ren eller av ett annat be-
r�kningsunderlag som motsvarar r�relseint�kterna. Summan av kapitalkra-
ven f�r de enskilda aff�rsomr�dena utg�r kapitalkravet f�r operativa risker.

4 � Ett institut som anv�nder schablonmetoden f�r operativa risker skall

1. med st�d av skriftliga riktlinjer och instruktioner som ses �ver regel-

bundet f�rdela r�relseint�kterna, eller det ber�kningsunderlag som motsva-
rar r�relseint�kterna, mellan olika aff�rsomr�den p� ett l�mpligt s�tt, och

2. ha ett f�r �ndam�let l�mpligt utformat riskhanteringssystem f�r opera-

tiva risker som uppfyller kraven i 1 kap. 6 d och 6 h �� lagen (1991:981) om
v�rdepappersr�relse och 6 kap. 2 och 5 �� lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsr�relse.

Den alternativa schablonmetoden

5 � Ett institut f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, anv�nda en annan
ber�kningsgrund �n r�relseint�kterna eller ett annat ber�kningsunderlag som
motsvarar r�relseint�kterna f�r ett eller flera aff�rsomr�den.

Internm�tningsmetoden

6 � Ett institut f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, anv�nda en intern-
m�tningsmetod f�r att ber�kna kapitalkravet f�r operativa risker.

Vid till�mpning av internm�tningsmetoden ber�knas kapitalkravet f�r

operativa risker med st�d av institutets eget riskm�tningssystem.

7 � Tillst�nd att anv�nda internm�tningsmetoden skall ges, om

1. institutet har ett f�r �ndam�let l�mpligt utformat riskhanteringssystem

f�r operativa risker som uppfyller kraven i 1 kap. 6 d och 6 h �� lagen
(1991:981) om v�rdepappersr�relse och 6 kap. 2 och 5 �� lagen (2004:297)
om bank- och finansieringsr�relse, och

2. institutets riskm�tningssystem �r tillf�rlitligt och tillr�ckligt integrerat

med institutets �vriga verksamhet.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterf�retag eller ett finansiellt

moderholdingf�retag inom EES och dess dotterf�retag anv�nder en intern-
m�tningsmetod enhetligt, f�r f�retagen i den omfattning som framg�r av f�-
reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 26 betraktas som en enhet vid
bed�mningen av om kraven i f�rsta stycket �r uppfyllda.

Kombination av olika metoder

8 � Ett institut f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, kombinera

1. internm�tningsmetoden med antingen bas- eller schablonmetoden, eller
2. basmetoden med schablonmetoden.
Ett tillst�nd att kombinera tv� metoder enligt f�rsta stycket 1 f�r avse att

ett institut stegvis g�r �ver fr�n bas- eller schablonmetoden till internm�t-

SFS 2006:1371

ningsmetoden enligt en best�md tidsplan eller att institutet utan tidsbegr�ns-
ning f�r kombinera tv� metoder. Basmetoden och schablonmetoden f�r dock
kombineras enligt f�rsta stycket 2, bara om det finns s�rskilda sk�l och om
institutet �tagit sig att g� �ver till schablonmetoden f�r hela verksamheten
enligt en best�md tidsplan.

Byte av metod

9 � Om inte annat f�ljer av ett tillst�nd som har meddelats enligt 8 �, f�r
ett institut inte byta

1. fr�n schablonmetoden till basmetoden, eller
2. fr�n internm�tningsmetoden till basmetoden eller schablonmetoden.
Efter ans�kan fr�n ett institut f�r dock Finansinspektionen ge tillst�nd till

ett s�dant byte som avses i f�rsta stycket, om institutet kan visa att det finns
godtagbara sk�l f�r bytet.

Finansinspektionen f�r ocks� besluta att ett institut skall �terg� till en

mindre riskk�nslig metod, om det inte l�ngre uppfyller villkoren f�r att an-
v�nda internm�tningsmetoden och det inte �r l�mpligt att �l�gga institutet en
f�rh�jd kapitalbas.

7 kap. Stora exponeringar

1 � Detta kapitel till�mpas inte p� Svenska skeppshypotekskassan.

2 � Vid till�mpning av 3 och 5 �� skall kapitalbasen ber�knas enligt 3 kap.

3 � V�rdet av ett instituts exponering gentemot en kund eller en grupp av
kunder med inb�rdes anknytning f�r inte �verstiga 25 procent av institutets
kapitalbas.

Om en kund eller en grupp av kunder med inb�rdes anknytning �r moder-

f�retag eller dotterf�retag till institutet eller dotterf�retag till moderf�reta-
get, f�r v�rdet av exponeringen inte �verstiga 20 procent av institutets kapi-
talbas.

4 � Med en grupp av kunder med inb�rdes anknytning avses tv� eller flera
fysiska eller juridiska personer som, om inte annat visas, utg�r en helhet fr�n
risksynpunkt d�rf�r att

1. n�gon av dem har, direkt eller indirekt, �garinflytande �ver en eller

flera av de �vriga i gruppen, eller

2. de utan att st� i s�dant f�rh�llande som avses i 1 har s�dan inb�rdes an-

knytning att n�gon eller samtliga av de �vriga kan befaras r�ka i betalnings-
sv�righeter om en av dem drabbas av finansiella problem.

Med kund avses i fr�ga om placeringar i finansiella instrument emittenten

eller, om instrumentet har andra finansiella instrument som underliggande
tillg�ng, emittenten av denna tillg�ng och i fr�ga om andra fordringar eller
�taganden den som svarar f�r fordringen eller �tagandet.

5 � Det sammanlagda v�rdet av ett instituts stora exponeringar f�r inte
�verstiga 800 procent av institutets kapitalbas.

SFS 2006:1371

En stor exponering �r en exponering som ett institut har gentemot en kund

eller en grupp av kunder med inb�rdes anknytning n�r v�rdet av expone-
ringen �r 10 procent eller mer av institutets kapitalbas.

6 � Vid ber�kningen av ett instituts exponeringar enligt 3 och 5 �� skall
f�ljande exponeringar inte r�knas in:

1. exponeringar som vid valutatransaktioner uppkommer i samband med

normal avveckling av en transaktion under tv� dygn efter betalning,

2. exponeringar som vid k�p eller f�rs�ljning av finansiella instrument

uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under fem
vardagar efter den tidpunkt d� antingen betalning har skett eller de finan-
siella instrumenten har levererats,

3. exponeringar som ett institut har mot ett annat koncernf�retag, om f�re-

tagen �r f�rem�l f�r gruppbaserad tillsyn som ut�vas av en beh�rig myndig-
het eller likv�rdig tillsyn i tredje land, och

4. poster som r�knats av fr�n institutets kapitalbas.
Andra poster �n de som anges i f�rsta stycket f�r helt eller delvis undantas

fr�n ber�kningarna enligt 3 och 5 ��, om kreditrisken �r l�g.

7 � Under de f�ruts�ttningar som framg�r av f�reskrifter meddelade med
st�d av 13 kap. 1 � 30 f�r ett institut uppskatta exponeringens v�rde

1. med st�d av internmetoden, eller
2. med beaktande av ett kreditriskskydds riskreducerande effekt.
Om ett institut utnyttjar m�jligheten i f�rsta stycket, skall den del av ex-

poneringen som t�cks av en s�kerhet behandlas som en exponering mot
emittenten av s�kerheten och inte mot kunden.

8 � V�rdet av ett instituts exponeringar i handelslagret mot en kund eller
en grupp av kunder med inb�rdes anknytning f�r, efter tillst�nd av Finansin-
spektionen, �verstiga de gr�nsv�rden som anges i 3 och 5 ��, om institutet
uppfyller det s�rskilda kapitalkrav och de �vriga villkor som framg�r av f�-
reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 31.

8 kap. Offentligg�rande av information

1 � Best�mmelserna i detta kapitel g�ller f�r ett enskilt institut som inte in-
g�r i en finansiell f�retagsgrupp eller en motsvarande grupp enligt en utl�ndsk
offentlig reglering som bygger p� kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravs-
direktivet. F�r finansiella f�retagsgrupper finns best�mmelser i 9 kap.

2 � Ett institut skall offentligg�ra information som r�r dess kapitalt�ckning
och dess strategier, system och m�ls�ttningar f�r hantering av dess risker
och exponeringar. S�dan information som inte �r v�sentlig, som utg�r en f�-
retagshemlighet eller som �r konfidentiell beh�ver dock inte offentligg�ras.

Om ett institut inte offentligg�r information med motiveringen att den ut-

g�r en f�retagshemlighet eller �r konfidentiell, skall det ange sk�let till det
samt i st�llet offentligg�ra mer allm�nna upplysningar om det som informa-
tionskravet g�ller.

SFS 2006:1371

3 � Styrelsen i ett institut skall se till att det finns skriftliga riktlinjer och
instruktioner f�r hur institutet skall uppfylla kraven p� offentligg�rande av
information enligt 2 � och f�r hur det skall utv�rdera om den offentliggjorda
informationen �r tillfredsst�llande, vilket skall inkludera hur informationen
kontrolleras samt hur ofta den offentligg�rs.

9 kap. Finansiella f�retagsgrupper

En finansiell f�retagsgrupp

1 � En finansiell f�retagsgrupp best�r av

1. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES

och de dotterf�retag som �r institut, institut f�r elektroniska pengar, motsva-
rande utl�ndska f�retag eller finansiella institut, eller

2. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES

och de institut, institut f�r elektroniska pengar, motsvarande utl�ndska f�re-
tag eller finansiella institut som det inledningsvis n�mnda institutet eller
holdingf�retaget har �garintresse i och som leds tillsammans med ett eller
flera andra f�retag, om �garnas ansvar �r begr�nsat till den andel av kapitalet
som dessa innehar, eller

3. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES

4. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES

och dotterf�retag enligt 1 samt f�retag som det finns �garintresse i enligt 2
eller gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med enligt 3.

N�r en finansiell f�retagsgrupp finns enligt f�rsta stycket, skall �ven ett

anknutet f�retag som �r dotterf�retag eller som det finns �garintresse i anses
ing� i gruppen.

2 � Om det framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 33,
skall best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper g�lla �ven f�r

1. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES

och de institut, institut f�r elektroniska pengar, motsvarande utl�ndska f�re-
tag eller finansiella institut som det finns andra �garintressen i �n s�dana
som anges i 1 � f�rsta stycket 2,

2. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES

och de institut, institut f�r elektroniska pengar, motsvarande utl�ndska f�re-
tag eller finansiella institut, som det inledningsvis n�mnda institutet eller
holdingf�retaget har andra former av kapitalbindningar till, eller

3. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES

Om best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper skall g�lla f�r f�retag

som avses i f�rsta stycket, skall �ven ett anknutet f�retag som �r dotterf�re-
tag eller som det finns �garintresse i anses ing� i gruppen.

SFS 2006:1371

3 � F�r en finansiell f�retagsgrupp skall ansvaret f�r att de gruppbaserade
kraven uppfylls �ligga det institut

1. som inte �r dotterf�retag till ett annat institut eller ett svenskt finansiellt

holdingf�retag, eller

2. vars moderf�retag �r ett finansiellt holdingf�retag som inte �r dotterf�-

retag till ett institut eller ett svenskt finansiellt holdingf�retag.

Om ett finansiellt holdingf�retag som avses i f�rsta stycket 2 �r moderf�-

retag till b�de ett kreditinstitut och ett v�rdepappersbolag, �r det kreditinsti-
tutet som skall ansvara f�r att de gruppbaserade kraven �r uppfyllda.

Om holdingf�retaget �r moderf�retag till tv� eller flera kreditinstitut eller

till tv� eller flera v�rdepappersbolag, skall det kreditinstitut respektive det
v�rdepappersbolag som har den st�rsta balansomslutningen ansvara f�r att
de gruppbaserade kraven uppfylls.

4 � Ett institut f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, r�kna in dotterf�-
retag vid ber�kning av kapitalkraven enligt 2 kap. och vid ber�kning av att
gr�nsv�rdena f�r stora exponeringar enligt 7 kap. f�ljs.

De gruppbaserade kraven

5 � Det ansvariga institutet enligt 3 � skall se till att den finansiella f�re-
tagsgruppen sammantaget uppfyller kraven i

1. 2 kap. 17 �� om kapitalkrav,
2. 7 kap. om stora exponeringar,
3. 7 kap. 911 �� lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse om

ett kreditinstituts innehav av aktier och andelar i f�retag, om ett kreditinstitut
ing�r i gruppen,

4. 3 kap. 1 a � lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse om ett v�rdepap-

persbolags kvalificerade innehav av aktier eller andelar i f�retag med annan
verksamhet �n finansiell verksamhet, om ett v�rdepappersbolag som har till-
st�nd att bedriva verksamhet som avses i 3 kap. 4 � f�rsta stycket 4 och 5
samma lag ing�r i gruppen, och

5. 1 kap. 6 c � och 6 d � andra stycket lagen om v�rdepappersr�relse eller

6 kap. 1 � och 2 � andra stycket lagen om bank- och finansieringsr�relse om
soliditet och riskhantering.

En finansiell f�retagsgrupp skall uppfylla kraven i 1 kap. 6 d � f�rsta

stycket och 6 e � lagen om v�rdepappersr�relse samt 6 kap. 2 � f�rsta
stycket och 3 � lagen om bank- och finansieringsr�relse om riskhantering
och genomlysning.

6 � Best�mmelserna i 5 � skall till�mpas �ven p� den del av en finansiell
f�retagsgrupp som best�r av

1. ett institut och de utl�ndska institut, finansiella institut eller f�rvalt-

ningsbolag i ett land utanf�r EES som �r dotterf�retag till institutet eller som
institutet har �garintresse i, eller

2. ett institut vars moderf�retag �r ett finansiellt holdingf�retag och de ut-

l�ndska institut, finansiella institut eller f�rvaltningsbolag i ett land utanf�r
EES som �r dotterf�retag till holdingf�retaget eller som holdingf�retaget har
�garintresse i.

SFS 2006:1371

Med

f�rvaltningsbolag avses ett utl�ndskt f�retag som i sitt hemland har

tillst�nd att f�rvalta investeringsfonder.

7 � Ett institut som �r moderinstitut inom EES eller vars moderf�retag �r
ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES skall uppfylla kraven i 8 kap.
om offentligg�rande av information p� gruppniv�. Om ett moderinstitut har
ett betydande dotterf�retag som �r institut, skall �ven dotterf�retaget offent-
ligg�ra s�dan information om bland annat kapitalbasen och kapitalkravet
samt institutets riskhantering som framg�r av f�reskrifter meddelade med
st�d av 13 kap. 1 � 35.

Finansinspektionen f�r efter ans�kan i ett enskilt fall besluta om undantag

fr�n f�rsta stycket, om ett institut omfattas av information som skall offent-
ligg�ras av ett moderf�retag utanf�r EES och den informationen �r likv�rdig
med den information som skall offentligg�ras enligt denna lag.

8 � Om det inte ing�r n�got kreditinstitut i den finansiella f�retagsgruppen
och de v�rdepappersf�retag som ing�r i gruppen �r s�dana v�rdepappersbo-
lag som anges i 2 kap. 8 eller 9 � eller motsvarande utl�ndska f�retag, f�r
Finansinspektionen efter ans�kan besluta att det gruppbaserade kapitalkra-
vet ber�knas p� n�got av de s�tt som anges i andra och tredje styckena i st�l-
let f�r enligt 5 � f�rsta stycket 1.

Om det i f�retagsgruppen ing�r s�dana v�rdepappersf�retag som anges i

2 kap. 8 �, skall den sammanlagda kapitalbasen f�r gruppen uppg� till minst
summan av

1. kapitalkraven f�r kreditrisker och marknadsrisker ber�knade enligt

2 kap. 36 �� och det s�rskilda kapitalkravet f�r exponeringar som �versti-
ger gr�nsv�rdena f�r stora exponeringar enligt 7 kap. 8 �, och

2. 25 procent av bolagets fasta omkostnader ber�knade enligt 2 kap. 10 �.
Om v�rdepappersf�retagen bara driver s�dan verksamhet som anges i

2 kap. 9 �, skall den sammanlagda kapitalbasen f�r f�retagsgruppen uppg�
till minst det st�rsta av

1. summan av kapitalkravet f�r kreditrisker och marknadsrisker ber�k-

nade enligt 2 kap. 36 �� och det s�rskilda kapitalkravet f�r exponeringar
som �verstiger gr�nsv�rdena f�r stora exponeringar enligt 7 kap. 8 �, eller

2. 25 procent av bolagets fasta omkostnader ber�knade enligt 2 kap. 10 �.

Gruppbaserad redovisning

9 � F�r till�mpningen av 58 �� skall det f�r en finansiell f�retagsgrupp
uppr�ttas en gruppbaserad redovisning.

Den gruppbaserade redovisningen skall uppr�ttas med till�mpning av de

regler som g�ller f�r uppr�ttandet av koncernbalansr�kning och koncernre-
sultatr�kning enligt 7 kap. lagen (1995:1559) om �rsredovisning i kreditin-
stitut och v�rdepappersbolag. Detta g�ller inte om n�got annat f�ljer av
denna lag eller f�reskrifter meddelade med st�d av denna lag.

Konsolidering

10 � Vid uppr�ttande av den redovisning som avses i 9 � skall

1. dotterf�retagen konsolideras fullst�ndigt,

SFS 2006:1371

2. �garintressen som avses i 1 � f�rsta stycket 2 konsolideras med till�mp-

ning av klyvningsmetoden enligt 7

kap. 30

� �rsredovisningslagen

(1995:1554), och

3. konsolideringen i de �vriga fall som avses i 1 eller 2 � ske p� det s�tt

som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 37.

Ber�kning av kapitalbas m.m.

11 � Kapitalbasen f�r den finansiella f�retagsgruppen skall ber�knas i en-
lighet med vad som anges i 3 kap. 14 ��, 5 � f�rstatredje styckena och 6
10 ��. �ven den del av kapitalbasen som bel�per p� minoritetsandelar skall
ing�. Goodwill som bel�per p� f�retag som omfattas av gruppbaserad redo-
visning skall r�knas av fr�n prim�rt kapital.

12 � Vid ber�kning av kapitalkraven f�r kreditrisker, marknadsrisker och
operativa risker skall best�mmelserna i 46 kap. till�mpas. F�r ber�kning av
det s�rskilda kapitalkravet f�r exponeringar som �verstiger gr�nsv�rdena f�r
stora exponeringar till�mpas 7 kap. 8 �. Stora exponeringar skall ber�knas
enligt 7 kap.

Ledningen i ett finansiellt holdingf�retag

13 � Den som ing�r i ledningen f�r ett finansiellt holdingf�retag skall ha
tillr�cklig insikt och erfarenhet f�r att delta i ledningen av f�retaget och �ven
i �vrigt vara l�mplig f�r en s�dan uppgift.

Undantag fr�n de gruppbaserade kraven f�r vissa f�retag

14 � Finansinspektionen f�r efter ans�kan besluta att ett dotterf�retag eller
ett f�retag som det finns �garintresse i enligt 1 eller 2 � skall undantas vid
ber�kning enligt 58 �� och utel�mnas fr�n s�dan tillsynsredovisning som
skall uppr�ttas enligt 10 kap. 11 �, om

1. f�retaget �r bel�get i ett land utanf�r EES d�r det finns r�ttsliga hinder

f�r �verf�ring av n�dv�ndig information,

2. f�retaget �r av f�rsumbar betydelse med h�nsyn till syftet med tillsy-

nen, eller

3. en sammanst�llning av f�retagets finansiella st�llning skulle vara

ol�mplig eller vilseledande med h�nsyn till syftet med tillsynen.

Om ett dotterf�retag som �r ett institut �r undantaget fr�n ber�kning eller

utel�mnat fr�n tillsynsredovisningen enligt f�rsta stycket 2 eller 3, skall mo-
derf�retaget till Finansinspektionen l�mna de upplysningar som inspektio-
nen beh�ver f�r sin tillsyn �ver institutet.

10 kap. Tillsyn

Till�mpliga tillsynsregler

1 � Finansinspektionen �vervakar att denna lag f�ljs.

I fr�ga om tillsynen g�ller best�mmelserna i de lagar som reglerar institut-

ens verksamhet, om inte annat f�ljer av denna lag.

SFS 2006:1371

Tillsynsansvaret f�r en finansiell f�retagsgrupp

2 � Finansinspektionen skall ut�va tillsyn �ver en finansiell f�retagsgrupp
som avses i 9 kap. 1 eller 2 �, om

1. det i toppen av den finansiella f�retagsgruppen finns ett institut,
2. det finansiella holdingf�retaget �r moderf�retag till ett institut men inte

till n�got motsvarande utl�ndskt f�retag,

3. det finansiella holdingf�retaget �r etablerat i Sverige och �r moderf�re-

tag till institut och motsvarande utl�ndska f�retag,

4. det finns tv� eller flera finansiella holdingf�retag med huvudkontor i

olika stater inom EES, d�ribland Sverige, som �r moderf�retag till b�de in-
stitut och motsvarande utl�ndska f�retag och ett institut �r det dotterf�retag
som har den st�rsta balansomslutningen, eller

5. det finansiella holdingf�retaget �r moderf�retag till tv� eller flera insti-

tut och motsvarande utl�ndska f�retag, som inte �r auktoriserade i den stat
inom EES d�r holdingf�retaget �r etablerat, och ett institut har den st�rsta
balansomslutningen.

Finansinspektionen skall �ven ut�va tillsynen om inspektionen tillsam-

mans med �vriga ber�rda beh�riga myndigheter kommer �verens om det i
enlighet med best�mmelserna i 4 �.

I 11 kap. finns best�mmelser om tillsyn �ver ett institut vars moderf�retag

�r ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag som har sitt huvudkontor ut-
anf�r EES.

3 � N�r Finansinspektionen enligt 2 � f�rsta stycket 35 skall ut�va tillsy-
nen, f�r inspektionen komma �verens med �vriga ber�rda beh�riga myndig-
heter om att en annan beh�rig myndighet inom EES �n inspektionen skall
ansvara f�r tillsynen. Finansinspektionen f�r ing� en s�dan �verenskom-
melse, om det �r ol�mpligt att inspektionen ansvarar f�r tillsynen med h�n-
syn till de institut det g�ller och den relativa betydelsen av deras verksamhe-
ter i de olika l�nderna.

I ett s�dant fall skall moderinstitutet inom EES, det finansiella moderhol-

dingf�retaget inom EES eller det institut som har den st�rsta balansomslut-
ningen, beroende p� vad som �r till�mpligt, ges tillf�lle att yttra sig innan
Finansinspektionen och de �vriga ber�rda beh�riga myndigheterna ing�r
�verenskommelsen. Europeiska gemenskapernas kommission skall under-
r�ttas om s�dana �verenskommelser.

4 � Om det skulle vara ol�mpligt med h�nsyn till de institut det g�ller och
den relativa betydelsen av deras verksamheter i de olika l�nderna, att tillsy-
nen ut�vas av den myndighet som enligt artikel 126.1 och 126.2 i kreditinsti-
tutsdirektivet skall ut�va tillsynen �ver en finansiell f�retagsgrupp, f�r
Finansinspektionen komma �verens med de �vriga ber�rda beh�riga myn-
digheterna om att inspektionen eller n�gon annan beh�rig myndighet skall
ansvara f�r tillsynen.

I ett s�dant fall skall moderinstitutet inom EES, det finansiella moderhol-

SFS 2006:1371

�verenskommelsen. Europeiska gemenskapernas kommission skall under-
r�ttas om s�dana �verenskommelser.

Ans�kningar om tillst�nd

5 � N�r Finansinspektionen ansvarar f�r tillsynen �ver en finansiell f�re-
tagsgrupp som best�r av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars
moderf�retag �r ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES, f�r moderf�-
retagen och dotterf�retagen i gruppen gemensamt ans�ka om tillst�nd hos
inspektionen om att anv�nda metoden med interna modeller, internmetoden
f�r kreditrisker, egna riskber�kningsmodeller f�r marknadsrisker eller in-
ternm�tningsmetoden f�r operativa risker. Om ett institut ing�r i en motsva-
rande utl�ndsk grupp enligt en offentlig reglering som bygger p� kreditinsti-
tutsdirektivet eller kapitalkravsdirektivet, f�r institutet g�ra en s�dan ans�-
kan hos den beh�riga myndighet som ansvarar f�r tillsynen.

N�r Finansinspektionen pr�var en ans�kan enligt f�rsta stycket till�mpas

denna lag. Inspektionen f�r dock �ven till�mpa best�mmelser som enligt f�r-
fattningar i en annan stat inom EES g�ller f�r den metod som ans�kan avser.
N�r ans�kan har getts in till inspektionen g�ller detta dock bara om det �r
n�dv�ndigt f�r en effektiv tillsyn �ver institut eller motsvarande utl�ndska
f�retag.

6 � Finansinspektionen skall inom sex m�nader fr�n det att en komplett
ans�kan enligt 5 � har getts in komma �verens med de �vriga ber�rda beh�-
riga myndigheterna om vilket beslut som b�r fattas med anledning av ans�-
kan. Denna �verenskommelse och sk�len f�r den skall redovisas skriftligen.
Om Finansinspektionen �r ansvarig f�r den gruppbaserade tillsynen inom
EES, skall inspektionen fatta ett beslut i enlighet med �verenskommelsen
och s�nda �ver det till s�kandena.

Om de beh�riga myndigheterna inte har kommit �verens inom sex m�na-

der, skall Finansinspektionen, om ans�kan getts in till inspektionen, ensam
fatta beslut med anledning av ans�kan. Beslutet skall inneh�lla de sk�l som
har best�mt utg�ngen i �rendet och redovisa synpunkter och reservationer
fr�n �vriga beh�riga myndigheter som kommit till uttryck under sexm�na-
dersperioden.

Ett beslut som fattas av en utl�ndsk beh�rig myndighet efter en �verens-

kommelse enligt f�rsta stycket eller p� grund av att de beh�riga myndighe-
terna inte har kommit �verens inom sex m�nader g�ller i Sverige. Det �r bin-
dande f�r det ber�rda institutet och f�r Finansinspektionen samt skall ligga
till grund f�r inspektionens tillsyn.

F�retags uppgiftsskyldighet till Finansinspektionen

7 � F�ljande f�retag skall till Finansinspektionen l�mna de upplysningar
om sin verksamhet och d�rmed sammanh�ngande omst�ndigheter som in-
spektionen beg�r f�r tillsynen:

1. f�retag som ing�r i en finansiell f�retagsgrupp enligt denna lag eller en-

ligt en utl�ndsk offentlig reglering som bygger p� kreditinstitutsdirektivet el-
ler kapitalkravsdirektivet,

SFS 2006:1371

2. andra dotterf�retag till ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag �n

de som avses i 1, och

3. ett holdingf�retag med blandad verksamhet och dotterf�retag till ett

holdingf�retag med blandad verksamhet.

Om f�retaget inte l�mnar upplysningarna till Finansinspektionen, f�r in-

spektionen f�rel�gga f�retaget att g�ra det.

8 � Ett kreditv�rderingsf�retag skall l�mna Finansinspektionen de upplys-
ningar om sin verksamhet och d�rmed sammanh�ngande omst�ndigheter
som inspektionen beh�ver f�r att kontrollera om f�ruts�ttningarna i 4 kap.
12 � �r uppfyllda.

Samarbete och utbyte av information med utl�ndska myndigheter

9 � Finansinspektionen skall i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta
information med utl�ndska beh�riga myndigheter och med myndigheter
inom EES som har tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag i den utstr�ckning som
f�ljer av kreditinstitutsdirektivet och kapitalkravsdirektivet.

10 � Finansinspektionen skall, efter beg�ran fr�n en utl�ndsk beh�rig
myndighet, inom ramen f�r sin befogenhet l�mna eller kontrollera informa-
tion som beh�vs f�r att den utl�ndska myndigheten skall kunna ut�va sin
tillsyn. Den utl�ndska myndigheten f�r n�rvara vid en kontroll som g�rs av
inspektionen.

Tillsynsredovisning

11 � F�r en finansiell f�retagsgrupp skall, i den omfattning som f�ljer av
denna lag eller f�reskrifter meddelade med st�d av denna lag, uppgifter l�m-
nas i en s�rskild redovisning som avser gruppens samlade ekonomiska st�ll-
ning (gruppbaserad redovisning).

Ett holdingf�retag med blandad verksamhet skall l�mna den information

som beh�vs f�r tillsynen �ver de dotterf�retag som �r institut (samlad infor-
mation).

12 � Ett institut och ett finansiellt holdingf�retag som avses i 9 kap. 3 �
skall uppr�tta och ge in den gruppbaserade redovisningen till Finansinspek-
tionen f�r de r�kenskapsperioder och vid de tidpunkter som framg�r av f�re-
skrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 40. I fr�ga om en finansiell f�re-
tagsgrupp enligt 9 kap. 2 �, skall redovisningen uppr�ttas och ges in av de
f�retag som anges i f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 41.

Ett holdingf�retag med blandad verksamhet skall uppr�tta och ge in den

samlade informationen till Finansinspektionen f�r de r�kenskapsperioder
och vid de tidpunkter som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av
13 kap. 1 � 40.

13 � Ett f�retag som ing�r i en finansiell f�retagsgrupp och �vriga dotter-
f�retag till ett institut eller ett holdingf�retag med finansiell verksamhet
samt dotterf�retag till ett holdingf�retag med blandad verksamhet skall
l�mna de uppgifter som kr�vs f�r tillsynsredovisningen till det f�retag som

SFS 2006:1371

enligt 12 � skall uppr�tta gruppbaserad redovisning eller samlad informa-
tion.

F�rsta stycket g�ller �ven ett svenskt f�retag i f�rh�llande till ett utl�ndskt

s�dant inom EES som skall uppr�tta och ge in en rapport enligt en utl�ndsk
offentlig reglering som bygger p� kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravs-
direktivet.

Unders�kning

14 � Finansinspektionen f�r g�ra unders�kningar hos de f�retag som enligt
13 � skall l�mna uppgifter samt hos finansiella holdingf�retag och blandade
finansiella holdingf�retag f�r att kontrollera den gruppbaserade redovis-
ningen eller samlade informationen som f�retagen �r skyldiga att l�mna.

Rapportering av stora exponeringar

15 � Ett institut och det f�retag i en finansiell f�retagsgrupp som enligt
11 � skall uppr�tta den gruppbaserade redovisningen skall fortl�pande rap-
portera stora exponeringar till Finansinspektionen.

Om ett instituts eller en finansiell f�retagsgrupps exponeringar �verstiger

n�got av de i 7 kap. angivna gr�nsv�rdena, skall institutet eller det f�retag
som enligt 12 � skall uppr�tta den gruppbaserade redovisningen omg�ende
anm�la detta till Finansinspektionen. Inspektionen f�r i ett beslut ange en
viss tid inom vilken exponeringarna skall s�nkas till de till�tna gr�nsv�r-
dena.

Rapportering av kapitalbas och kapitalkrav

16 � Ett institut skall fortl�pande rapportera sin kapitalbas och sitt kapital-
krav till Finansinspektionen.

Tystnadsplikt

17 � En styrelseledamot eller befattningshavare hos ett holdingf�retag
med finansiell verksamhet eller ett holdingf�retag med blandad verksamhet
som i den egenskapen f�r kunskap om aff�rsf�rh�llanden i ett f�retag som
enligt 13 � skall l�mna uppgifter, f�r inte obeh�rigen r�ja vad han eller hon
f�tt veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med det uppgiftsl�mnande
f�retagets intresse.

Uppgiftsskyldighet till unders�kningsledare eller �klagare

18 � Ett holdingf�retag med finansiell verksamhet och ett holdingf�retag
med blandad verksamhet �r skyldiga att l�mna ut uppgifter om enskildas f�r-
h�llanden till f�retaget, om det under en utredning enligt best�mmelserna
om f�runders�kning i brottm�l beg�rs av unders�kningsledare eller om det i
ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l p� framst�llning av en annan stat eller
en mellanfolklig domstol beg�rs av �klagare.

SFS 2006:1371

Meddelandef�rbud

19 � Den unders�kningsledare eller �klagare som beg�r uppgifter enligt
18 � f�r f�rordna att holdingf�retaget samt dess styrelseledam�ter och an-
st�llda inte f�r r�ja f�r kunden eller f�r n�gon utomst�ende att uppgifter har
l�mnats enligt 18 � eller att det p�g�r en f�runders�kning eller ett �rende om
r�ttslig hj�lp i brottm�l.

Ett s�dant f�rbud f�r meddelas om det kr�vs f�r att en utredning om brott

inte skall �ventyras eller f�r att uppfylla en internationell �verenskommelse
som �r bindande f�r Sverige. F�rbudet skall vara tidsbegr�nsat, med m�jlig-
het till f�rl�ngning, och f�r inte avse l�ngre tid �n vad som �r motiverat med
h�nsyn till syftet med f�rbudet. I ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l f�r
dock f�rbudet tidsbegr�nsas endast om den stat eller mellanfolkliga domstol
som ans�kt om r�ttslig hj�lp samtycker till detta.

Om ett f�rbud inte l�ngre �r motiverat med h�nsyn till syftet med f�rbu-

det, skall unders�kningsledaren eller �klagaren besluta att f�rordnandet skall
upph�ra.

Avgifter

20 � Institut som st�r under tillsyn enligt denna lag skall bekosta Finansin-
spektionens verksamhet med �rliga avgifter.

Om Finansinspektionen beh�ver anlita n�gon med s�rskild fackkunskap

f�r bed�mning av en viss fr�ga vid tillsynen enligt denna lag, skall kostna-
den f�r detta betalas av det institut som tillsynen avser.

11 kap. Moderf�retag utanf�r EES

1 � Om ett institut inte st�r under gruppbaserad tillsyn enligt artikel 125 el-
ler 126 i kreditinstitutsdirektivet och dess moderf�retag �r ett utl�ndskt insti-
tut eller ett finansiellt holdingf�retag som har sitt huvudkontor utanf�r EES
g�ller 2 och 3 �� f�r det fall Finansinspektionen enligt 10 kap. 24 �� skulle
ha ut�vat tillsynen �ver gruppen om de best�mmelserna hade g�llt.

2 � Finansinspektionen skall kontrollera om den gruppbaserade tillsyn
som ut�vas av tillsynsmyndigheten i tredje land �r likv�rdig med den grupp-
baserade tillsyn som anges i kreditinstitutsdirektivet.

Finansinspektionen �r skyldig att p� beg�ran av moderf�retaget eller av

ett institut, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndska f�re-
tag som ing�r i f�retagsgruppen och som auktoriserats inom EES utf�ra kon-
trollen. Innan Finansinspektionen tar st�llning till om tillsynen �r likv�rdig,
skall inspektionen h�ra �vriga ber�rda beh�riga myndigheter inom EES. In-
spektionen skall ocks� f�re st�llningstagandet ha r�dfr�gat den Europeiska
bankkommitt�n.

3 � Om tillsynen inte bed�ms likv�rdig, skall Finansinspektionen till�mpa
best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper i 9 och 10 kap. som om mo-
derf�retaget haft sitt huvudkontor inom EES.

Efter att ha h�rt �vriga ber�rda beh�riga myndigheter f�r Finansinspektio-

nen i st�llet besluta att anv�nda sig av andra tillsynsmetoder som s�kerst�ller

SFS 2006:1371

att instituten i f�retagsgruppen �r f�rem�l f�r tillr�cklig tillsyn. Inspektionen
f�r d�rvid f�rel�gga en �gare till institutet att inr�tta ett finansiellt holdingf�-
retag med huvudkontor inom EES och till�mpa best�mmelserna i denna lag
p� instituten i den f�retagsgrupp som leds av detta holdingf�retag.

Finansinspektionen skall underr�tta de ber�rda beh�riga myndigheterna

och Europeiska gemenskapernas kommission n�r s�dana andra tillsynsmeto-
der som anges i andra stycket anv�nds.

12 kap. Ingripanden och ansvarsbest�mmelse

F�rel�gganden och vite

1 � Om ett institut eller en finansiell f�retagsgrupp inte uppfyller kraven i
denna lag eller f�reskrifter meddelade med st�d av lagen, skall Finansin-
spektionen f�rel�gga institutet eller det f�retag i en finansiell f�retagsgrupp
som enligt 10 kap. 12 � skall uppr�tta den gruppbaserade redovisningen att
inom viss tid begr�nsa r�relsen i n�got avseende, minska riskerna i den eller
vidta n�gon annan �tg�rd f�r att komma till r�tta med situationen.

Om ett institut bryter mot denna lag eller f�reskrifter meddelade med st�d

av lagen, g�ller dessutom best�mmelserna om ingripande i de lagar som reg-
lerar institutens verksamhet.

2 � Finansinspektionen skall f�rel�gga ett finansiellt holdingf�retag eller
ett holdingf�retag med blandad verksamhet att vidta �tg�rder f�r att g�ra
r�ttelse, om holdingf�retaget inte uppfyller de krav som st�lls p� det enligt
denna lag eller f�reskrifter meddelade med st�d av lagen. Ett s�dant f�rel�g-
gande skall ocks� riktas mot ett finansiellt holdingf�retag, vars ledning inte
uppfyller kraven i denna lag.

3 � Om Finansinspektionen meddelar f�rel�ggande enligt denna lag, f�r
inspektionen f�rel�gga vite.

F�rseningsavgift

4 � Om ett institut, ett finansiellt holdingf�retag eller ett holdingf�retag
med blandad verksamhet med huvudkontor i Sverige inte i tid l�mnar upp-
lysningar enligt f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 39, 42 och
43, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget skall betala en f�rseningsav-
gift med h�gst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

5 � F�rseningsavgiften skall betalas till Finansinspektionen inom trettio
dagar efter det att beslutet vunnit laga kraft eller den l�ngre tid som anges i
beslutet.

6 � Finansinspektionens beslut att ta ut f�rseningsavgift f�r verkst�llas
utan f�reg�ende dom eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid
som anges i 5 �.

SFS 2006:1371

7 � Om f�rseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 5 �, skall
Finansinspektionen l�mna den obetalda avgiften f�r indrivning. Best�mmel-
ser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indriv-
ning av statliga fordringar m.m.

8 � En f�rseningsavgift faller bort i den utstr�ckning verkst�llighet inte har
skett inom fem �r fr�n det att beslutet vann laga kraft.

Ansvarsbest�mmelse

9 � Till b�ter d�ms den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet bryter
mot ett meddelandef�rbud enligt 10 kap. 19 �.

13 kap. Bemyndiganden

1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela f�reskrifter om

1. vilka positioner som skall ing� i handelslagret enligt 1 kap. 7 � och om-

fattningen av dessa,

2. vilka positioner som f�r ing� i handelslagret enligt 1 kap. 9 � och vill-

koren f�r det,

3. vilka �tg�rder ett institut skall vidta f�r att dess riktlinjer och instruktio-

ner skall uppfylla kraven i 1 kap. 10 � f�rsta stycket,

4. villkoren f�r att ber�kna kapitalkravet enligt 2 kap. 6 � och hur kapital-

kravet enligt den paragrafen skall ber�knas,

5. ber�kningen av fasta omkostnader enligt 2 kap. 10 �,
6. villkoren f�r att r�kna in poster i kapitalbasen och r�kna av poster fr�n

densamma enligt 3 kap., omfattningen av dessa poster och hur kapitalbasen i
�vrigt skall ber�knas enligt samma kapitel,

7. hur ett institut som har tillst�nd att anv�nda en internmetod f�r kredit-

risker skall ber�kna f�rv�ntade f�rlustbelopp och de avs�ttningar och v�rde-
regleringar som gjorts f�r att t�cka f�rlusterna samt hur f�rv�ntade f�rlust-
belopp f�r aktieexponeringar och positiva eller negativa belopp som upp-
kommer vid en j�mf�relse mellan f�rv�ntade f�rlustbelopp i �vrigt och
gjorda avs�ttningar och v�rderegleringar skall behandlas enligt 3 kap. 9 �
n�r kapitalbasens storlek ber�knas,

8. n�r ett institut som v�rdepapperiserat sina tillg�ngar och ett medver-

kande institut skall ber�kna ett kapitalkrav f�r exponeringarna enligt 4 kap.
2 �,

9. vilka krav ett institut skall uppfylla f�r att f� tillst�nd att anv�nda meto-

den med interna modeller enligt 4 kap. 4 � andra stycket,

10. hur ett institut som anv�nder schablonmetoden enligt 4 kap. 5 � skall

ber�kna de riskv�gda exponeringsbeloppen och vilka f�ruts�ttningar som
skall vara uppfyllda f�r att ett exportkreditorgans kreditv�rderingar skall f�
anv�ndas f�r att best�mma riskvikter enligt 4 kap. 6 �,

11. hur ett institut som har tillst�nd att anv�nda internmetoden skall be-

r�kna de riskv�gda exponeringsbeloppen enligt 4 kap. 7 �,

12. vilka krav ett institut skall uppfylla f�r att f� tillst�nd att anv�nda in-

ternmetoden enligt 4 kap. 7 �,

SFS 2006:1371

13. i vilken omfattning moder- och dotterf�retag f�r betraktas som en en-

het enligt 4 kap. 8 � andra stycket,

14. under vilka f�ruts�ttningar ett institut f�r kombinera schablon- och in-

ternmetoderna eller inf�ra en internmetod stegvis enligt 4 kap. 9 �,

15. vilka krav kreditv�rderingsf�retagens metoder och kreditv�rderingar

skall uppfylla f�r att kreditv�rderingsf�retagen skall godk�nnas enligt 4 kap.
12 �,

16. hur ett institut f�r anv�nda kreditv�rderingar gjorda av kreditv�rde-

ringsf�retag f�r att ber�kna de riskv�gda exponeringsbeloppen,

17. vilka kreditriskskydd som f�r anv�ndas f�r att reducera ett riskv�gt

exponeringsbelopp, under vilka f�ruts�ttningar olika kreditriskskydd f�r be-
aktas och hur kreditriskskyddets riskreducerande effekter skall ber�knas en-
ligt 4 kap. 15 � f�r ett institut som anv�nder schablonmetoden eller den
grundl�ggande internmetoden f�r exponeringen,

18. hur kapitalkravet f�r motpartsrisker som ing�r i marknadsrisker skall

ber�knas enligt 5 kap. 1 �,

19. hur ett institut som anv�nder n�gon av schablonmetoderna f�r posi-

tionsrisk, avvecklingsrisk, valutakursrisk eller r�varurisk skall ber�kna kapi-
talkravet f�r marknadsrisker enligt 5 kap. 2 �,

20. vilka krav som skall vara uppfyllda f�r att ett institut skall f� tillst�nd

att anv�nda egna riskber�kningsmodeller enligt 5 kap. 3 �,

21. hur ett institut som anv�nder basmetoden skall ber�kna kapitalkravet

enligt 6 kap. 2 �,

22. hur ett institut som anv�nder schablonmetoden f�r operativa risker

skall ber�kna kapitalkravet enligt 6 kap. 3 och 5 ��,

23. vilka krav som st�lls p� ett institut som anv�nder schablonmetoden f�r

operativa risker enligt 6 kap. 4 �,

24. vilka villkor ett institut skall uppfylla f�r att f� anv�nda en annan be-

r�kningsgrund f�r vissa aff�rsomr�den enligt 6 kap. 5 �,

25. vilka krav som skall vara uppfyllda f�r att ett institut skall f� tillst�nd

att anv�nda internm�tningsmetoden enligt 6 kap. 7 �,

26. i vilken omfattning moder- och dotterf�retag f�r betraktas som en en-

het enligt 6 kap. 7 � andra stycket,

27. vilka krav som skall vara uppfyllda f�r att ett institut skall f� tillst�nd

att kombinera olika metoder f�r operativ risk enligt 6 kap. 8 �,

28. hur exponeringarna skall v�rderas vid ber�kningen av ett instituts ex-

poneringar enligt 7 kap. 3 och 5 ��,

29. vilka poster som helt eller delvis f�r undantas vid ber�kningen av ett

instituts stora exponeringar enligt 7 kap. 6 � andra stycket,

30. under vilka f�ruts�ttningar ett institut i de fall som avses i 7 kap. 7 �

f�r ber�kna en exponerings v�rde med st�d av internmetoden eller med be-
aktande av kreditriskskydd och vilka krav ett institut som anv�nder n�gon av
dessa ber�kningsmetoder skall uppfylla,

31. vilket s�rskilt kapitalkrav och vilka �vriga villkor ett institut skall

uppfylla enligt 7 kap. 8 �,

32. vilken information som skall offentligg�ras enligt 8 kap. 2 �, vid vil-

ken tidpunkt, p� vilken plats och med vilka intervall informationen skall
l�mnas och hur informationens riktighet skall kontrolleras,

33. i vilka fall best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper skall g�lla

enligt 9 kap. 2 �,

SFS 2006:1371

34. under vilka f�ruts�ttningar tillst�nd att r�kna in vissa dotterf�retag en-

ligt 9 kap. 4 � f�r ges,

35. vilken information som skall offentligg�ras enligt 9 kap. 7 �, vid vil-

ken tidpunkt, p� vilken plats och med vilka intervall informationen skall
l�mnas och hur informationens riktighet skall kontrolleras,

36. hur gruppbaserad redovisning enligt 9 kap. 9 � skall uppr�ttas f�r s�-

dana institut som till�mpar Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EG)
nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om till�mpning av internationella redovis-
ningsstandarder

37. hur konsolideringen skall ske enligt 9 kap. 10 �,
38. hur kapitalbasen skall ber�knas enligt 9 kap. 11 �,
39. inneh�llet, utformningen och omfattningen av den redovisning eller

information som skall l�mnas enligt 10 kap. 11 �,

40. vilka r�kenskapsperioder den gruppbaserade redovisningen och den

samlade informationen skall avse och vid vilka tidpunkter den gruppbase-
rade redovisningen och den samlade informationen skall ges in enligt
10 kap. 12 �,

41. vilka f�retag som enligt 10 kap. 12 � skall uppr�tta och ge in den

gruppbaserade redovisningen om det finns en finansiell f�retagsgrupp enligt
9 kap. 2 �,

42. omfattningen och fullg�randet av skyldigheten att rapportera stora ex-

poneringar enligt 10 kap. 15 �, och

43. omfattningen och fullg�randet av skyldigheten att rapportera kapital-

bas och kapitalkrav enligt 10 kap. 16 �.

2 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om

1. indelningen i kreditkvalitetssteg enligt 4 kap. 13 �, och
2. s�dana avgifter f�r tillsyn som avses i 10 kap. 20 � f�rsta stycket.

14 kap. �verklaganden

1 � Beslut som Finansinspektionen meddelar enligt denna lag eller med
st�d av f�reskrifter meddelade med st�d av lagen f�r �verklagas hos allm�n
f�rvaltningsdomstol. Detta g�ller dock inte beslut i �renden som avses i 20 �
f�rsta stycket 5 f�rvaltningslagen (1986:223).

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.
Finansinspektionen f�r best�mma att ett beslut skall g�lla omedelbart.

F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lagen (2006:1372)

om inf�rande av lagen (2006:1371) om kapitalt�ckning och stora expone-
ringar.

P� regeringens v�gnar

FREDRIK REINFELDT

MATS ODELL
(Finansdepartementet)

7 EGT L 243, 11.9.2002, s. 1 (Celex 32002R1606).

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2006

;

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

Konsumentkreditlag (2010:1846)
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (2010:751) om betaltjänster
Lag (1995:1571) om insättningsgaranti
Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2006:1371 Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Om Lagboken.se