SFS 2006:1371 Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar

061371.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om kapitaltäckning och stora exponeringar;

utfärdad den 7 december 2006.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs

2

följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om kapitaltäckning och stora expo-

neringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Av 2 kap. 10 och 10 a §§ lagen (2004:46) om investeringsfonder framgår

att vissa bestämmelser i denna lag gäller även för fondbolag.

Särskilda bestämmelser för europabolag och europakooperativ

2 §

I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant förvalt-

ningssystem som avses i artiklarna 39�42 i rådets förordning (EG) nr 2157/
2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag

3

eller artiklarna 37�

41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för
europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

4

tillämpas det som i

10 kap. 17 och 19 §§ sägs om styrelseledamot på ledamot i tillsynsorganet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt

21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ framgår
att de bestämmelser som anges i första stycket skall tillämpas också på leda-
mot i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvalt-
ningsorgan.

Definitioner

3 §

I denna lag betyder

1.

anknutet

företag

: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga

verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla data-

1

Prop 2006/07:5, bet. 2006/07:FiU7, rskr. 2006/07:10.

2

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten

att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (EUT L 177, 30.6.2006,
s. 1, Celex 32006L0048) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av
den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbet-
ning) (EUT L 177, 30.6.2006, s. 201, Celex 32006L0049).

3

EGT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

4

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

SFS 2006:1371

Utkom från trycket
den 15 december 2006

background image

2

SFS 2006:1371

tjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den
huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag,
institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländska företag,

2.

behörig myndighet

: Finansinspektionen eller en annan myndighet inom

EES som utövar tillsyn över institut, institut för elektroniska pengar eller
motsvarande utländska företag,

3.

EES

: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4.

exponeringar

: poster som redovisas som tillgång i balansräkningen, de-

rivatavtal som redovisas som skulder eller åtaganden utanför balansräk-
ningen,

5.

finansiellt holdingföretag

: ett finansiellt institut som inte är ett blandat

finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild
tillsyn över finansiella konglomerat och

a) som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbo-

lag, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländskt företag, och

b) vars dotterföretag uteslutande eller huvudsakligen utgörs av sådana

företag som avses i a eller finansiella institut,

6.

finansiellt institut

: ett svenskt eller utländskt företag som inte är kredit-

institut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar eller motsva-
rande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

a) förvärva eller inneha aktier eller andelar,
b) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 1 kap.

3 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, eller

c) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra

stycket 2�10 och 12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § samma lag,

7.

finansiellt instrument

: ett avtal som ger upphov till en finansiell tillgång

för en part samtidigt som en annan part får en finansiell skuld eller utfärdar
ett egetkapitalinstrument,

8.

finansiellt moderholdingföretag

inom EES

: ett inom EES etablerat fi-

nansiellt holdingföretag, som inte är dotterföretag till ett institut eller ett
motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES eller till ett annat
finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

9.

holdingföretag med blandad verksamhet

: ett svenskt eller utländskt

moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elek-
troniska pengar, motsvarande utländskt företag, finansiellt holdingföretag
eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen om sär-
skild tillsyn över finansiella konglomerat, men som har minst ett dotterföre-
tag som är kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar
eller motsvarande utländskt företag,

10.

institut

: kreditinstitut och värdepappersbolag,

11.

kapitalkravsdirektivet

: Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/

49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kre-
ditinstitut (omarbetning)

5

,

12.

kreditinstitut

: bank, kreditmarknadsföretag och Svenska skeppshypo-

tekskassan,

5

EUT L 177, 30.6.2006, s. 201 (Celex 32006L0049).

background image

3

SFS 2006:1371

13.

kreditinstitutsdirektivet

: Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/

48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kredit-
institut (omarbetning)

6

,

14.

moderinstitut inom EES

: ett institut eller motsvarande utländskt före-

tag som auktoriserats inom EES och som

a) har ett institut, ett finansiellt institut eller ett motsvarande utländskt

företag som dotterföretag eller som har ett ägarintresse i ett sådant företag,
och

b) inte är dotterföretag till ett annat institut eller ett motsvarande utländskt

företag som auktoriserats inom EES eller till ett finansiellt holdingföretag
som är etablerat inom EES,

15.

operativa risker

: risker för förluster till följd av inte ändamålsenliga

eller inte fungerande interna förfaranden eller system eller på grund av
mänskliga fel eller yttre händelser, samt rättsliga risker,

16.

riskvikt

: en procentsats som beskriver en risknivå hos en exponering,

17.

värdepapperisering

: en transaktion eller ett program varigenom den

kreditrisk som är förenad med en exponering eller en grupp exponeringar
delas upp i delar, och som har följande egenskaper:

a) betalningarna inom ramen för transaktionen eller programmet är bero-

ende av utvecklingen av exponeringen eller gruppen av exponeringar, och

b) prioriteringen av delarna avgör hur förluster fördelas under den tid

transaktionen eller programmet pågår,

18.

värdepappersbolag

: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att

driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

4 §

Ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med

blandad verksamhet är

moderföretag

och en annan juridisk person är

dotter-

företag,

om moderföretaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den

juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal

med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för
samtliga aktier eller andelar,

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse el-

ler avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt

utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den ju-
ridiska personen eller på grund av bestämmelse i dess bolagsordning, bo-
lagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett annat

dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans med ett
eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den

juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal

med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för
samtliga aktier eller andelar, eller

6

EUT L 177, 30.6.2006, s. 1 (Celex 32006L0048).

background image

4

SFS 2006:1371

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse el-

ler avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och på

grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av bestämmelse i
dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att
ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är
även denna dotterföretag till moderföretaget.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

5 §

Det finns ett

ägarintresse

om

1. en juridisk person är intresseföretag till ett företag enligt 1 kap. 5 § års-

redovisningslagen (1995:1554), eller

2. ett företag direkt eller indirekt äger minst 20 procent av kapitalet eller

av samtliga röster i ett annat företag.

6 §

I de fall som avses i 4 § första stycket 1�3 och andra stycket samt 5 §

skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men
för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den perso-
nen.

När antalet röster i ett dotterföretag eller ett företag enligt 5 § bestäms,

skall inte de aktier eller andelar i respektive företag som innehas av företaget
självt eller av dess dotterföretag tas med. Detsamma gäller aktier eller ande-
lar som innehas av den som handlar i eget namn men för något av företagens
eller deras dotterföretags räkning.

Handelslager

7 §

Ett instituts

handelslager

består av alla positioner i finansiella instru-

ment och råvaror, som

1. institutet innehar i handelssyfte eller för att säkra andra positioner i

handelslagret, och

2. inte är förenade med villkor som begränsar möjligheten att handla med

dem eller, om de är förenade med sådana villkor, är möjliga att säkra.

Med positioner avses institutets egna positioner och positioner som härrör

från verksamhet för kunders räkning eller som marknadsgarant.

8 §

En position innehas i handelssyfte om syftet med innehavet är att på

kort sikt sälja positionen vidare eller att på kort sikt dra nytta av faktiska el-
ler förväntade kortsiktiga skillnader mellan inköps- och försäljningspriser
eller andra förändringar av priser eller räntesatser.

9 §

�ven andra positioner än sådana som avses i 7 § får ingå i handelslag-

ret om det framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 2.

10 §

Ett institut skall fastställa vilka positioner som skall ingå i handels-

lagret enligt 7 och 9 §§. För de positioner som innehas i handelssyfte skall
instituten ha en handelsstrategi samt kunna styra handeln med positionerna
och övervaka positionerna mot handelsstrategin. Institutet skall för dessa än-

background image

5

SFS 2006:1371

damål ha lämpliga metoder samt de skriftliga riktlinjer och instruktioner
som behövs.

Av 1 kap. 6 d § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse och 6 kap. 2 §

lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse framgår att instituten
skall kunna hantera de risker som följer med verksamheten i handelslagret.

2 kap. Vilka kapitalkrav som skall täckas av kapitalbasen

Kapitalbaskravet

1 §

Ett institut skall vid varje tidpunkt ha en kapitalbas som

1. motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknads-

risker och operativa risker beräknade enligt 3�8 §§, eller

2. framgår av ett beslut enligt 2 §.
Av 7 kap. 8 § framgår att ett institut som efter tillstånd av Finansinspek-

tionen överskrider gränsvärdena för stora exponeringar, skall uppfylla ett
särskilt kapitalkrav.

I 7 kap. 11 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse finns det

ytterligare bestämmelser som rör beräkningen av kapitalbaskravet.

2 §

Finansinspektionen skall besluta att ett institut skall ha en viss minsta

storlek på sin kapitalbas som är större än vad som krävs enligt 1 § första
stycket 1, om

1. institutet inte uppfyller något av kraven i 1 kap. 6 c�6 h §§ lagen

(1991:981) om värdepappersrörelse eller 6 kap. 1�3, 4 a, 4 b och 5 §§ lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, och

2. det inte är troligt att någon annan åtgärd är tillräcklig för att få institutet

att rätta till bristerna inom rimlig tid.

Första stycket skall inte tillämpas, om överträdelsen är så allvarlig att

verksamhetstillståndet i stället skall återkallas.

Kapitalkravet för kreditrisker

3 §

För kreditrisker krävs ett kapital som motsvarar minst åtta procent av

institutets riskvägda exponeringsbelopp beräknat enligt 4 kap.

Kapitalkravet för marknadsrisker

4 §

För marknadsrisker krävs ett kapital som uppgår till summan av kapi-

talkraven för

1. motpartsrisker för verksamhet i handelslagret,
2. avvecklingsrisker för verksamhet i handelslagret,
3. positionsrisker (ränte- och aktiekursrisk) för verksamhet i handelslag-

ret, och

4. valutakursrisker och råvarurisker i hela verksamheten.
Något kapitalkrav behöver inte beräknas för positioner som dragits av

från kapitalbasen.

5 §

Kapitalkravet för marknadsrisker beräknas enligt någon av de metoder

som anges i 5 kap., om inte något annat följer av ett beslut enligt 6 §.

background image

6

SFS 2006:1371

6 §

För sådana marknadsrisker som avses i 4 § första stycket 1�3 får ett in-

stitut, efter tillstånd av Finansinspektionen, beräkna kapitalkravet enligt 3 §
med beaktande av motpartsrisk enligt vad som framgår av föreskrifter med-
delade med stöd av 13 kap. 1 § 4. Tillstånd skall ges om summan av mark-
nadsvärdet av positionerna i handelslagret och fordringar hänförliga till
dessa

1. normalt inte överstiger 5 procent av summan av institutets totala

balansomslutning och totala åtagande utanför balansräkningen,

2. normalt inte överstiger ett belopp som motsvarar 15 miljoner euro, och
3. inte vid något tillfälle överstiger 6 procent av institutets totala balans-

omslutning och totala åtaganden utanför balansräkningen och inte heller
överstiger ett belopp som motsvarar 20 miljoner euro.

Om ett institut som har fått ett tillstånd enligt första stycket inte längre

uppfyller kraven för tillståndet, skall det övergå till att beräkna kapitalkravet
enligt 5 § och genast underrätta Finansinspektionen om detta.

Kapitalkravet för operativa risker

7 §

För operativa risker krävs ett kapital som beräknas enligt någon av de

metoder som anges i 6 kap., om inte något annat följer av ett beslut enligt
8 §.

8 §

Ett värdepappersbolag får, efter tillstånd av Finansinspektionen, be-

räkna kapitalkravet för operativa risker enligt andra stycket om det tillhör
någon av följande kategorier:

1. Värdepappersbolag som handlar med finansiella instrument för egen

räkning bara i syfte att

a) utföra en order för kunds räkning, eller
b) få tillträde till system för clearing och avveckling eller en erkänd börs

när de uppträder som agent eller utför kundorder.

2. Värdepappersbolag
a) som inte innehar klienters pengar eller värdepapper,
b) som enbart handlar med finansiella instrument för egen räkning,
c) som inte har några externa kunder, och
d) för vilkas transaktioner ansvaret för genomförandet och avräkningen

ligger hos ett clearinginstitut och garanteras av samma clearinginstitut.

Kapitalkravet för operativa risker skall motsvara minst 25 procent av

värdepappersbolagets fasta omkostnader beräknade enligt 10 §.

Ett alternativt kapitalkrav för vissa värdepappersbolag

9 §

Ett värdepappersbolag som inte ägnar sig åt handel med finansiella in-

strument för egen räkning, garantigivning eller annan medverkan vid
emissioner av fondpapper eller erbjudanden om köp eller försäljning av
finansiella instrument som är riktade till en öppen krets, får i stället för det
som anges i 1 § första stycket 1 ha en kapitalbas som motsvarar det största
av

1. summan av kapitalkraven för kreditrisker och marknadsrisker beräk-

nade enligt 3�6 §§ och det särskilda kapitalkravet enligt 7 kap. 8 §, och

2. 25 procent av bolagets fasta omkostnader beräknade enligt 10 §.

background image

7

SFS 2006:1371

Beräkning av fasta omkostnader

10 §

Med ett värdepappersbolags fasta omkostnader avses bolagets fasta

omkostnader för det föregående räkenskapsåret eller, om bolagets verksam-
het pågått i mindre än ett år, de fasta omkostnader som angetts i bolagets
verksamhetsplan.

Om omfattningen av bolagets verksamhet ändrats väsentligt sedan det fö-

regående året eller om Finansinspektionen finner att verksamhetsplanen be-
höver korrigeras, får inspektionen besluta om ändring av beräkningsunderla-
get enligt första stycket.

3 kap. Kapitalbasen

Sammansättning

1 §

Kapitalbasen består av summan av primärt och supplementärt kapital,

beräknat enligt detta kapitel.

Det primära kapitalet enligt 2 och 4 §§ skall vara minst lika stort som det

supplementära kapitalet enligt 3 och 4 §§.

En kapitalbas beräknad enligt 2�9 §§ får användas för att täcka kapital-

krav för

1. kreditrisker enligt 2 kap. 3 §,
2. marknadsrisker enligt 2 kap. 4 § första stycket 1 och 2, och
3. operativa risker enligt 2 kap. 7 §.
En kapitalbas beräknad enligt 2�10 §§ får användas för att täcka kapital-

krav

1. för marknadsrisker enligt 2 kap. 4 § första stycket 3 och 4,
2. motsvarande 25 procent av ett värdepappersbolags fasta omkostnader

enligt 2 kap. 8�10 §§, och

3. för exponeringar som överskrider gränsvärdena för stora exponeringar

enligt 7 kap. 8 §.

Primärt kapital

2 §

I det primära kapitalet får följande ingå:

1. Eget kapital enligt 5 kap. 4 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag,

a) för bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag dock

inte kumulativa preferensaktier och uppskrivningsfonder,

b) för sparbanker dock endast reservfonder,
c) för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar dock inte förlagsin-

satser och uppskrivningsfonder,

2. För Svenska skeppshypotekskassan: kassans reservfond.
3. För banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag: kapitalan-

delen av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.

4. För banker och kreditmarknadsföretag: kapitalandelen av det belopp

som svarar mot bankens eller företagets reserver till följd av avskrivning på
egendom som upplåtits till nyttjande.

Från summan av posterna enligt första stycket skall räknas av
1. förluster under löpande räkenskapsår,

background image

8

SFS 2006:1371

2. immateriella anläggningstillgångar enligt bilaga 1 till lagen om årsre-

dovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, punkten 9 under rubriken
tillgångar, och

3. den nettovinst som hos ett institut som är originator till en värdepappe-

risering uppkommer till följd av kapitalisering av framtida inkomster av de
värdepapperiserade tillgångarna och som ger en kreditförstärkning till posi-
tioner i värdepapperiseringen.

Supplementärt kapital

3 §

I det supplementära kapitalet får efterställda skuldförbindelser med en

ursprunglig löptid på minst fem år ingå.

Andra poster som får ingå i det primära eller det supplementära
kapitalet

4 §

I primärt eller supplementärt kapital får dessutom, efter tillstånd av Fi-

nansinspektionen, ingå värdet av förlagsinsatser samt andra kapitaltillskott
och reserver än de som anges i 2 och 3 §§.

Avräkning från det primära och det supplementära kapitalet

5 §

Från det primära och det supplementära kapitalet skall institutet, på

sätt som anges i 8 §, räkna av det bokförda värdet av aktierna eller av vad
som har skjutits till i annan form (tillskott) i

1. ett institut, ett institut för elektroniska pengar, ett försäkringsbolag eller

motsvarande utländska företag,

2. ett finansiellt institut,
3. ett utländskt återförsäkringsföretag, eller
4. ett försäkringsholdingföretag.
En sådan avräkning skall göras, om
1. institutets ägarandel överstiger 10 procent av företagets kapital, eller
2. ägarandelen är mindre än enligt 1, och
a) tillskottet eller summan av tillskotten överstiger 10 procent av det egna

kapitalet eller de egna fonderna i företaget eller det sammanlagda bokförda
värdet av sådana tillskott överstiger 10 procent av summan av institutets pri-
mära och supplementära kapital, eller

b) institutet har ett ägarintresse i det andra företaget.
Avräkning skall inte göras för tillskott som avser företag som omfattas av

samma gruppbaserade redovisning som institutet enligt 9 kap. 9 och 10 §§
genom fullständig konsolidering eller genom en klyvningsmetod.

Avräkning skall inte heller göras för tillskott som avser företag som ge-

mensamt med institutet omfattas av tillsyn enligt lagen (2006:531) om sär-
skild tillsyn över finansiella konglomerat.

6 §

Vid bedömningen enligt 5 § andra stycket av hur stort ett tillskott är

skall ett institut inte räkna in tillskott som det kan visa att det är marknadsga-
rant för, om institutet uppfyller de villkor som framgår av föreskrifter med-
delade med stöd av 13 kap. 1 § 6.

background image

9

SFS 2006:1371

7 §

Ett institut får från det primära och det supplementära kapitalet räkna

av värdet av positioner i värdepapperisering som annars skulle ges riskvik-
ten 1 250 procent.

8 §

Av det sammanlagda belopp som räknas av enligt 5 och 7 §§ skall ena

hälften dras av från det primära kapitalet och den andra hälften från det
supplementära kapitalet.

Om det belopp som skall dras av från det supplementära kapitalet är större

än detta, skall det överskjutande beloppet dras av från det primära kapitalet.

Förväntat förlustbelopp m.m.

9 §

För ett institut som tillämpar en internmetod för kreditrisker gäller att,

på sätt framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 7, kapital-
basens storlek påverkas av

1. förväntade förlustbelopp för aktieexponeringar och
2. positiva och negativa belopp som uppkommer när gjorda avsättningar

och värderegleringar jämförs med förväntade förlustbelopp.

Utvidgad kapitalbas

10 §

För att uppfylla de kapitalkrav som avses i 1 § fjärde stycket får ett

institut � utöver de poster som enligt 2�4 §§ kan utgöra primärt eller supple-
mentärt kapital � till kapitalbasen räkna även andra poster, såsom nettovin-
ster hänförliga till institutets handelslager och förlagslån med en ursprunglig
löptid på minst två år. Från den utvidgade kapitalbasen skall institutet räkna
av icke likvida tillgångar.

4 kap. Kapitalkravet för kreditrisker

Exponeringar som omfattas av kapitalkravet för kreditrisker samt för
marknadsrisker enligt 2 kap. 6 §

1 §

Ett kapitalkrav för kreditrisker skall beräknas för sådana exponeringar

som inte ingår i handelslagret. Något kapitalkrav behöver inte beräknas för
exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.

När Finansinspektionen enligt 2 kap. 6 § har gett tillstånd till att kapital-

kravet för marknadsrisker beräknas enligt detta kapitel, skall även expone-
ringar som ingår i handelslagret beaktas.

2 §

Ett kapitalkrav för kreditrisker skall även beräknas för exponeringar

som ett institut har värdepapperiserat om det

1. inte i samband med värdepapperiseringen har överfört en betydande

kreditrisk till tredje man, eller

2. har gett stöd till värdepapperiseringen utöver sina avtalsmässiga för-

pliktelser.

Om ett institut medverkar vid en värdepapperisering av ett annat instituts

exponeringar skall det, om det har gett stöd till värdepapperiseringen utöver
sina avtalsmässiga förpliktelser, beräkna ett kapitalkrav för exponeringarna.

background image

10

SFS 2006:1371

3 §

Ett institut som skall beräkna ett kapitalkrav enligt 2 § första stycket 2

eller andra stycket skall offentliggöra att det har tillhandahållit där angivet
stöd och hur detta påverkar institutets kapitalkrav.

Hur det riskvägda beloppet beräknas

4 §

För varje exponering skall ett riskvägt exponeringsbelopp beräknas.

Exponeringarna delas in i olika exponeringsklasser. Det riskvägda beloppet
för en enskild exponering bestäms av exponeringens värde multiplicerad
med dess riskvikt.

De olika exponeringarnas värden och riskvikter beräknas enligt en scha-

blonmetod eller, efter tillstånd av Finansinspektionen, en internmetod. Vid
beräkning av exponeringars värde får ett institut, efter tillstånd av Finansin-
spektionen, även använda en metod med interna modeller.

Schablonmetod

5 §

Ett institut skall beräkna riskvägda exponeringsbelopp enligt en scha-

blonmetod för kreditrisker, om inte något annat framgår av ett beslut enligt
7 §.

Vid tillämpning av schablonmetoden framgår exponeringarnas värden

och riskvikter av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 10.

6 §

Riskvikten för en exponering beror på vilken exponeringsklass expo-

neringen tillhör. Riskvikten får bestämmas med beaktande av exponeringens
kreditkvalitet enligt kreditvärderingar som gjorts av

1. kreditvärderingsföretag som godkänts av Finansinspektionen enligt

12 §, eller

2. vissa exportkreditorgan, om kreditvärderingarna avser exponeringar

mot stater eller centralbanker.

Internmetod

7 §

Ett institut får, efter tillstånd av Finansinspektionen, använda en intern-

metod i stället för schablonmetoden för att beräkna riskvägda expone-
ringsbelopp. Ett sådant tillstånd får avse en grundläggande eller en avance-
rad internmetod.

Enligt internmetoden beräknas riskvägda exponeringsbelopp med stöd av

institutets interna riskklassificeringssystem och enligt särskilda formler som
gäller för respektive exponeringsklass. Institutet uppskattar självt värdet på
fler av de riskfaktorer som ingår i formlerna enligt den avancerade internme-
toden än enligt den grundläggande metoden.

8 §

Tillstånd för ett institut att använda en internmetod skall ges om förut-

sättningarna i 9 § är uppfyllda och om

1. institutet har ett för ändamålet lämpligt utformat riskhanteringssystem

för kreditrisker som uppfyller kraven i 1 kap. 6 d och 6 h §§ lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse och 6 kap. 2 och 5 §§ lagen (2004:297)
om bank- och finansieringsrörelse,

background image

11

SFS 2006:1371

2. institutets riskklassificeringssystem är tillförlitligt och tillräckligt inte-

grerat med institutets övriga verksamhet, och

3. institutet dokumenterar sitt riskklassificeringssystem och motiven för

dess utformning.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterföretag eller ett finansiellt

moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag använder internmeto-
den enhetligt, får företagen i den omfattning som framgår av föreskrifter
meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 13 betraktas som en enhet vid bedöm-
ningen av om kraven i första stycket är uppfyllda.

9 §

När ett institut använder internmetoden för beräkning av riskvägda ex-

poneringsbelopp skall det använda metoden för alla exponeringar.

Finansinspektionen får dock ge ett institut tillstånd att
1. använda schablonmetoden för vissa exponeringar,
2. stegvis gå över från schablonmetoden till den internmetod det avser att

använda, eller

3. stegvis gå över från en grundläggande internmetod till en avancerad in-

ternmetod.

När ett institut använder en internmetod för att beräkna riskvägda expone-

ringsbelopp, skall även de övriga dotterföretag som är institut eller motsva-
rande utländska företag och som ingår i samma finansiella företagsgrupp an-
vända en internmetod. Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta om un-
dantag från detta stycke.

10 §

Om ett institut som har fått tillstånd att använda en internmetod inte

längre uppfyller kraven i 8 §, skall det för Finansinspektionen redovisa en
plan för hur det avser att rätta till bristerna. Någon sådan plan behöver inte
upprättas, om institutet kan visa att överträdelsen är ringa.

11 §

Ett institut som använder en internmetod får inte byta till schablon-

metoden. Ett institut får inte heller byta från en avancerad internmetod till en
grundläggande internmetod. Efter ansökan från ett institut får dock Finansin-
spektionen ge tillstånd till ett sådant byte, om institutet kan visa att det finns
godtagbara skäl för bytet.

Finansinspektionen får också besluta att ett institut skall återgå till en min-

dre riskkänslig metod, om det inte längre uppfyller villkoren för den intern-
metod som det har tillstånd att använda och det inte är lämpligt att ålägga in-
stitutet en förhöjd kapitalbas.

Kreditvärderingsföretags kreditvärderingar

12 §

Ett kreditvärderingsföretag får ansöka hos Finansinspektionen om att

det skall godkännas. När ett kreditvärderingsföretag godkänts får dess kre-
ditvärderingar användas av institut för att bestämma riskvikter. Ett godkän-
nande får avse kreditvärderingar i syfte att bestämma

1. riskvikter för positioner i värdepapperiseringar eller vissa exponeringar

som institutet har värdepapperiserat, eller

2. riskvikter för andra exponeringsklasser enligt schablonmetoden.
Ett kreditvärderingsföretag får godkännas, om
1. dess kreditvärderingsmetod är objektiv, oberoende och genomlysbar,

background image

12

SFS 2006:1371

2. kreditvärderingarna ses över löpande, och
3. kreditvärderingarna uppfattas som trovärdiga och är tillgängliga på lik-

värdiga villkor för dem som har ett berättigat intresse av kreditvärdering-
arna.

Om ett kreditvärderingsföretag har godkänts av en utländsk behörig myn-

dighet för ett av syftena i första stycket, får Finansinspektionen godkänna
kreditvärderingsföretaget i samma syfte utan att göra någon egen prövning
enligt andra stycket.

När förutsättningarna i andra eller tredje stycket inte längre är uppfyllda,

skall Finansinspektionen återkalla godkännandet.

13 § Finansinspektionen skall genom ett beslut dela in de godkända kredit-
värderingsföretagens kreditvärderingar i kreditkvalitetssteg. Varje kredit-
kvalitetssteg skall motsvara en viss riskvikt.

Om en annan behörig myndighet än Finansinspektionen har delat in ett

kreditvärderingsföretags kreditvärderingar i kreditkvalitetssteg, får inspek-
tionen besluta att använda samma indelning.

14 § Hur instituten får använda kreditvärderingarna framgår av föreskrifter
meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 16.

Minskning av det riskvägda exponeringsbeloppet med hjälp av
kreditriskskydd

15 § Vid beräkningen av det riskvägda beloppet för en viss exponering får
ett institut ta hänsyn till sådana säkerheter, garantier och andra kreditrisk-
skydd som minskar den kreditrisk som exponeringen innebär. För ett institut
som använder schablonmetoden eller den grundläggande internmetoden för
en exponering gäller första meningen med de begränsningar som framgår av
föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 17.

Första stycket gäller inte om kreditriskskyddet redan har beaktats vid be-

räkningen av det riskvägda exponeringsbeloppet enligt 4�14 §§.

5 kap. Kapitalkravet för marknadsrisker

Beräkningen av kapitalkravet för i marknadsrisker ingående
motpartsrisker

1 § Ett institut skall beräkna kapitalkravet för de motpartsrisker som ingår
i marknadsrisker enligt en schablonmetod eller en internmetod för kreditris-
ker. Kapitalkravet skall motsvara minst åtta procent av riskvägda expone-
ringsbelopp.

Vid beräkning av de riskvägda exponeringsbeloppen gäller 4 kap. 4�

15 §§. Det som där sägs om kreditrisker skall i stället avse motpartsrisker.

Schablonmetoder för i marknadsrisker ingående positionsrisker,
avvecklingsrisker, valutakursrisker och råvarurisker

2 § Kapitalkraven för positionsrisker, avvecklingsrisker, valutakursrisker
och råvarurisker skall, i enlighet med föreskrifter meddelade med stöd av

background image

13

SFS 2006:1371

13 kap. 1 § 19, beräknas och bestämmas enligt olika schablonmetoder bero-
ende på vilken riskkategori det rör sig om. Detta gäller dock bara om inte nå-
got annat följer av ett beslut enligt 3 §.

Egna riskberäkningsmodeller för i marknadsrisker ingående
positionsrisker, valutakursrisker och råvarurisker

3 § Ett institut får, efter tillstånd av Finansinspektionen, använda egna
riskberäkningsmodeller för att beräkna kapitalkraven för positionsrisker,
valutakursrisker och råvarurisker. Tillstånd skall ges om institutet

1. har ett för ändamålet lämpligt utformat riskhanteringssystem för mark-

nadsrisker som uppfyller kraven i 1 kap. 6 d och 6 h §§ lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse och 6 kap. 2 och 5 §§ lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse,

2. använder en riskberäkningsmodell som ger en tillförlitlig bild av mark-

nadsriskernas storlek och som är tillräckligt integrerad med institutets övriga
verksamhet, och

3. dokumenterar sin riskberäkningsmodell och motiven för dess utform-

ning.

Byte av metod

4 § Ett institut får inte byta från en egen riskberäkningsmodell till en scha-
blonmetod. Efter ansökan från ett institut får dock Finansinspektionen ge
tillstånd till ett sådant byte, om institutet kan visa att det finns godtagbara
skäl för bytet.

Finansinspektionen får också besluta att ett institut skall återgå till en

schablonmetod, om det inte längre uppfyller villkoren för den egna riskbe-
räkningsmodell som det har tillstånd att använda och det inte är lämpligt att
ålägga institutet en förhöjd kapitalbas.

6 kap. Kapitalkravet för operativa risker

1 § Om inte annat framgår av ett beslut enligt 8 §, skall ett institut använda
en och samma metod för att beräkna kapitalkravet för samtliga operativa ris-
ker.

Basmetoden

2 § Kapitalkravet för operativa risker skall beräknas enligt en basmetod,
om inte något annat följer av 3�8 §§.

Vid tillämpning av basmetoden motsvarar kapitalkravet för operativa ris-

ker 15 procent av genomsnittet av de årliga rörelseintäkterna under de tre se-
naste räkenskapsåren eller av ett annat beräkningsunderlag som motsvarar
rörelseintäkterna.

Schablonmetoden

3 § Ett institut får, efter anmälan till Finansinspektionen, beräkna kapital-
kravet för operativa risker enligt en schablonmetod.

background image

14

SFS 2006:1371

Vid tillämpning av schablonmetoden skall institutet dela in sin verksam-

het i olika affärsområden. För varje affärsområde skall institutet beräkna ett
kapitalkrav. Kapitalkravet för vart och ett av affärsområdena skall motsvara
en viss procentsats, mellan 12 och 18 procent, av genomsnittet av de årliga
rörelseintäkterna under de tre senaste räkenskapsåren eller av ett annat be-
räkningsunderlag som motsvarar rörelseintäkterna. Summan av kapitalkra-
ven för de enskilda affärsområdena utgör kapitalkravet för operativa risker.

4 § Ett institut som använder schablonmetoden för operativa risker skall

1. med stöd av skriftliga riktlinjer och instruktioner som ses över regel-

bundet fördela rörelseintäkterna, eller det beräkningsunderlag som motsva-
rar rörelseintäkterna, mellan olika affärsområden på ett lämpligt sätt, och

2. ha ett för ändamålet lämpligt utformat riskhanteringssystem för opera-

tiva risker som uppfyller kraven i 1 kap. 6 d och 6 h §§ lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse och 6 kap. 2 och 5 §§ lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse.

Den alternativa schablonmetoden

5 § Ett institut får, efter tillstånd av Finansinspektionen, använda en annan
beräkningsgrund än rörelseintäkterna eller ett annat beräkningsunderlag som
motsvarar rörelseintäkterna för ett eller flera affärsområden.

Internmätningsmetoden

6 § Ett institut får, efter tillstånd av Finansinspektionen, använda en intern-
mätningsmetod för att beräkna kapitalkravet för operativa risker.

Vid tillämpning av internmätningsmetoden beräknas kapitalkravet för

operativa risker med stöd av institutets eget riskmätningssystem.

7 § Tillstånd att använda internmätningsmetoden skall ges, om

1. institutet har ett för ändamålet lämpligt utformat riskhanteringssystem

för operativa risker som uppfyller kraven i 1 kap. 6 d och 6 h §§ lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse och 6 kap. 2 och 5 §§ lagen (2004:297)
om bank- och finansieringsrörelse, och

2. institutets riskmätningssystem är tillförlitligt och tillräckligt integrerat

med institutets övriga verksamhet.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterföretag eller ett finansiellt

moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag använder en intern-
mätningsmetod enhetligt, får företagen i den omfattning som framgår av fö-
reskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 26 betraktas som en enhet vid
bedömningen av om kraven i första stycket är uppfyllda.

Kombination av olika metoder

8 § Ett institut får, efter tillstånd av Finansinspektionen, kombinera

1. internmätningsmetoden med antingen bas- eller schablonmetoden, eller
2. basmetoden med schablonmetoden.
Ett tillstånd att kombinera två metoder enligt första stycket 1 får avse att

ett institut stegvis går över från bas- eller schablonmetoden till internmät-

background image

15

SFS 2006:1371

ningsmetoden enligt en bestämd tidsplan eller att institutet utan tidsbegräns-
ning får kombinera två metoder. Basmetoden och schablonmetoden får dock
kombineras enligt första stycket 2, bara om det finns särskilda skäl och om
institutet åtagit sig att gå över till schablonmetoden för hela verksamheten
enligt en bestämd tidsplan.

Byte av metod

9 § Om inte annat följer av ett tillstånd som har meddelats enligt 8 §, får
ett institut inte byta

1. från schablonmetoden till basmetoden, eller
2. från internmätningsmetoden till basmetoden eller schablonmetoden.
Efter ansökan från ett institut får dock Finansinspektionen ge tillstånd till

ett sådant byte som avses i första stycket, om institutet kan visa att det finns
godtagbara skäl för bytet.

Finansinspektionen får också besluta att ett institut skall återgå till en

mindre riskkänslig metod, om det inte längre uppfyller villkoren för att an-
vända internmätningsmetoden och det inte är lämpligt att ålägga institutet en
förhöjd kapitalbas.

7 kap. Stora exponeringar

1 § Detta kapitel tillämpas inte på Svenska skeppshypotekskassan.

2 § Vid tillämpning av 3 och 5 §§ skall kapitalbasen beräknas enligt 3 kap.

3 § Värdet av ett instituts exponering gentemot en kund eller en grupp av
kunder med inbördes anknytning får inte överstiga 25 procent av institutets
kapitalbas.

Om en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning är moder-

företag eller dotterföretag till institutet eller dotterföretag till moderföreta-
get, får värdet av exponeringen inte överstiga 20 procent av institutets kapi-
talbas.

4 § Med en grupp av kunder med inbördes anknytning avses två eller flera
fysiska eller juridiska personer som, om inte annat visas, utgör en helhet från
risksynpunkt därför att

1. någon av dem har, direkt eller indirekt, ägarinflytande över en eller

flera av de övriga i gruppen, eller

2. de utan att stå i sådant förhållande som avses i 1 har sådan inbördes an-

knytning att någon eller samtliga av de övriga kan befaras råka i betalnings-
svårigheter om en av dem drabbas av finansiella problem.

Med kund avses i fråga om placeringar i finansiella instrument emittenten

eller, om instrumentet har andra finansiella instrument som underliggande
tillgång, emittenten av denna tillgång och i fråga om andra fordringar eller
åtaganden den som svarar för fordringen eller åtagandet.

5 § Det sammanlagda värdet av ett instituts stora exponeringar får inte
överstiga 800 procent av institutets kapitalbas.

background image

16

SFS 2006:1371

En stor exponering är en exponering som ett institut har gentemot en kund

eller en grupp av kunder med inbördes anknytning när värdet av expone-
ringen är 10 procent eller mer av institutets kapitalbas.

6 § Vid beräkningen av ett instituts exponeringar enligt 3 och 5 §§ skall
följande exponeringar inte räknas in:

1. exponeringar som vid valutatransaktioner uppkommer i samband med

normal avveckling av en transaktion under två dygn efter betalning,

2. exponeringar som vid köp eller försäljning av finansiella instrument

uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under fem
vardagar efter den tidpunkt då antingen betalning har skett eller de finan-
siella instrumenten har levererats,

3. exponeringar som ett institut har mot ett annat koncernföretag, om före-

tagen är föremål för gruppbaserad tillsyn som utövas av en behörig myndig-
het eller likvärdig tillsyn i tredje land, och

4. poster som räknats av från institutets kapitalbas.
Andra poster än de som anges i första stycket får helt eller delvis undantas

från beräkningarna enligt 3 och 5 §§, om kreditrisken är låg.

7 § Under de förutsättningar som framgår av föreskrifter meddelade med
stöd av 13 kap. 1 § 30 får ett institut uppskatta exponeringens värde

1. med stöd av internmetoden, eller
2. med beaktande av ett kreditriskskydds riskreducerande effekt.
Om ett institut utnyttjar möjligheten i första stycket, skall den del av ex-

poneringen som täcks av en säkerhet behandlas som en exponering mot
emittenten av säkerheten och inte mot kunden.

8 § Värdet av ett instituts exponeringar i handelslagret mot en kund eller
en grupp av kunder med inbördes anknytning får, efter tillstånd av Finansin-
spektionen, överstiga de gränsvärden som anges i 3 och 5 §§, om institutet
uppfyller det särskilda kapitalkrav och de övriga villkor som framgår av fö-
reskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 31.

8 kap. Offentliggörande av information

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för ett enskilt institut som inte in-
går i en finansiell företagsgrupp eller en motsvarande grupp enligt en utländsk
offentlig reglering som bygger på kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravs-
direktivet. För finansiella företagsgrupper finns bestämmelser i 9 kap.

2 § Ett institut skall offentliggöra information som rör dess kapitaltäckning
och dess strategier, system och målsättningar för hantering av dess risker
och exponeringar. Sådan information som inte är väsentlig, som utgör en fö-
retagshemlighet eller som är konfidentiell behöver dock inte offentliggöras.

Om ett institut inte offentliggör information med motiveringen att den ut-

gör en företagshemlighet eller är konfidentiell, skall det ange skälet till det
samt i stället offentliggöra mer allmänna upplysningar om det som informa-
tionskravet gäller.

background image

17

SFS 2006:1371

3 § Styrelsen i ett institut skall se till att det finns skriftliga riktlinjer och
instruktioner för hur institutet skall uppfylla kraven på offentliggörande av
information enligt 2 § och för hur det skall utvärdera om den offentliggjorda
informationen är tillfredsställande, vilket skall inkludera hur informationen
kontrolleras samt hur ofta den offentliggörs.

9 kap. Finansiella företagsgrupper

En finansiell företagsgrupp

1 § En finansiell företagsgrupp består av

1. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES

och de dotterföretag som är institut, institut för elektroniska pengar, motsva-
rande utländska företag eller finansiella institut, eller

2. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES

och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska före-
tag eller finansiella institut som det inledningsvis nämnda institutet eller
holdingföretaget har ägarintresse i och som leds tillsammans med ett eller
flera andra företag, om ägarnas ansvar är begränsat till den andel av kapitalet
som dessa innehar, eller

3. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES

och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska före-
tag eller finansiella institut som det inledningsvis nämnda institutet eller
holdingföretaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med,
eller

4. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES

och dotterföretag enligt 1 samt företag som det finns ägarintresse i enligt 2
eller gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med enligt 3.

När en finansiell företagsgrupp finns enligt första stycket, skall även ett

anknutet företag som är dotterföretag eller som det finns ägarintresse i anses
ingå i gruppen.

2 § Om det framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 33,
skall bestämmelserna om finansiella företagsgrupper gälla även för

1. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES

och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska före-
tag eller finansiella institut som det finns andra ägarintressen i än sådana
som anges i 1 § första stycket 2,

2. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES

och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska före-
tag eller finansiella institut, som det inledningsvis nämnda institutet eller
holdingföretaget har andra former av kapitalbindningar till, eller

3. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES

och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska före-
tag eller finansiella institut, som det inledningsvis nämnda institutet eller
holdingföretaget utövar ett väsentligt inflytande över.

Om bestämmelserna om finansiella företagsgrupper skall gälla för företag

som avses i första stycket, skall även ett anknutet företag som är dotterföre-
tag eller som det finns ägarintresse i anses ingå i gruppen.

background image

18

SFS 2006:1371

3 § För en finansiell företagsgrupp skall ansvaret för att de gruppbaserade
kraven uppfylls åligga det institut

1. som inte är dotterföretag till ett annat institut eller ett svenskt finansiellt

holdingföretag, eller

2. vars moderföretag är ett finansiellt holdingföretag som inte är dotterfö-

retag till ett institut eller ett svenskt finansiellt holdingföretag.

Om ett finansiellt holdingföretag som avses i första stycket 2 är moderfö-

retag till både ett kreditinstitut och ett värdepappersbolag, är det kreditinsti-
tutet som skall ansvara för att de gruppbaserade kraven är uppfyllda.

Om holdingföretaget är moderföretag till två eller flera kreditinstitut eller

till två eller flera värdepappersbolag, skall det kreditinstitut respektive det
värdepappersbolag som har den största balansomslutningen ansvara för att
de gruppbaserade kraven uppfylls.

4 § Ett institut får, efter tillstånd av Finansinspektionen, räkna in dotterfö-
retag vid beräkning av kapitalkraven enligt 2 kap. och vid beräkning av att
gränsvärdena för stora exponeringar enligt 7 kap. följs.

De gruppbaserade kraven

5 § Det ansvariga institutet enligt 3 § skall se till att den finansiella före-
tagsgruppen sammantaget uppfyller kraven i

1. 2 kap. 1�7 §§ om kapitalkrav,
2. 7 kap. om stora exponeringar,
3. 7 kap. 9�11 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse om

ett kreditinstituts innehav av aktier och andelar i företag, om ett kreditinstitut
ingår i gruppen,

4. 3 kap. 1 a § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse om ett värdepap-

persbolags kvalificerade innehav av aktier eller andelar i företag med annan
verksamhet än finansiell verksamhet, om ett värdepappersbolag som har till-
stånd att bedriva verksamhet som avses i 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5
samma lag ingår i gruppen, och

5. 1 kap. 6 c § och 6 d § andra stycket lagen om värdepappersrörelse eller

6 kap. 1 § och 2 § andra stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse om
soliditet och riskhantering.

En finansiell företagsgrupp skall uppfylla kraven i 1 kap. 6 d § första

stycket och 6 e § lagen om värdepappersrörelse samt 6 kap. 2 § första
stycket och 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse om riskhantering
och genomlysning.

6 § Bestämmelserna i 5 § skall tillämpas även på den del av en finansiell
företagsgrupp som består av

1. ett institut och de utländska institut, finansiella institut eller förvalt-

ningsbolag i ett land utanför EES som är dotterföretag till institutet eller som
institutet har ägarintresse i, eller

2. ett institut vars moderföretag är ett finansiellt holdingföretag och de ut-

ländska institut, finansiella institut eller förvaltningsbolag i ett land utanför
EES som är dotterföretag till holdingföretaget eller som holdingföretaget har
ägarintresse i.

background image

19

SFS 2006:1371

Med

förvaltningsbolag avses ett utländskt företag som i sitt hemland har

tillstånd att förvalta investeringsfonder.

7 § Ett institut som är moderinstitut inom EES eller vars moderföretag är
ett finansiellt moderholdingföretag inom EES skall uppfylla kraven i 8 kap.
om offentliggörande av information på gruppnivå. Om ett moderinstitut har
ett betydande dotterföretag som är institut, skall även dotterföretaget offent-
liggöra sådan information om bland annat kapitalbasen och kapitalkravet
samt institutets riskhantering som framgår av föreskrifter meddelade med
stöd av 13 kap. 1 § 35.

Finansinspektionen får efter ansökan i ett enskilt fall besluta om undantag

från första stycket, om ett institut omfattas av information som skall offent-
liggöras av ett moderföretag utanför EES och den informationen är likvärdig
med den information som skall offentliggöras enligt denna lag.

8 § Om det inte ingår något kreditinstitut i den finansiella företagsgruppen
och de värdepappersföretag som ingår i gruppen är sådana värdepappersbo-
lag som anges i 2 kap. 8 eller 9 § eller motsvarande utländska företag, får
Finansinspektionen efter ansökan besluta att det gruppbaserade kapitalkra-
vet beräknas på något av de sätt som anges i andra och tredje styckena i stäl-
let för enligt 5 § första stycket 1.

Om det i företagsgruppen ingår sådana värdepappersföretag som anges i

2 kap. 8 §, skall den sammanlagda kapitalbasen för gruppen uppgå till minst
summan av

1. kapitalkraven för kreditrisker och marknadsrisker beräknade enligt

2 kap. 3�6 §§ och det särskilda kapitalkravet för exponeringar som översti-
ger gränsvärdena för stora exponeringar enligt 7 kap. 8 §, och

2. 25 procent av bolagets fasta omkostnader beräknade enligt 2 kap. 10 §.
Om värdepappersföretagen bara driver sådan verksamhet som anges i

2 kap. 9 §, skall den sammanlagda kapitalbasen för företagsgruppen uppgå
till minst det största av

1. summan av kapitalkravet för kreditrisker och marknadsrisker beräk-

nade enligt 2 kap. 3�6 §§ och det särskilda kapitalkravet för exponeringar
som överstiger gränsvärdena för stora exponeringar enligt 7 kap. 8 §, eller

2. 25 procent av bolagets fasta omkostnader beräknade enligt 2 kap. 10 §.

Gruppbaserad redovisning

9 § För tillämpningen av 5�8 §§ skall det för en finansiell företagsgrupp
upprättas en gruppbaserad redovisning.

Den gruppbaserade redovisningen skall upprättas med tillämpning av de

regler som gäller för upprättandet av koncernbalansräkning och koncernre-
sultaträkning enligt 7 kap. lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditin-
stitut och värdepappersbolag. Detta gäller inte om något annat följer av
denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Konsolidering

10 § Vid upprättande av den redovisning som avses i 9 § skall

1. dotterföretagen konsolideras fullständigt,

background image

20

SFS 2006:1371

2. ägarintressen som avses i 1 § första stycket 2 konsolideras med tillämp-

ning av klyvningsmetoden enligt 7

kap. 30

§ årsredovisningslagen

(1995:1554), och

3. konsolideringen i de övriga fall som avses i 1 eller 2 § ske på det sätt

som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 37.

Beräkning av kapitalbas m.m.

11 § Kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen skall beräknas i en-
lighet med vad som anges i 3 kap. 1�4 §§, 5 § första�tredje styckena och 6�
10 §§. �ven den del av kapitalbasen som belöper på minoritetsandelar skall
ingå. Goodwill som belöper på företag som omfattas av gruppbaserad redo-
visning skall räknas av från primärt kapital.

12 § Vid beräkning av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och
operativa risker skall bestämmelserna i 4�6 kap. tillämpas. För beräkning av
det särskilda kapitalkravet för exponeringar som överstiger gränsvärdena för
stora exponeringar tillämpas 7 kap. 8 §. Stora exponeringar skall beräknas
enligt 7 kap.

Ledningen i ett finansiellt holdingföretag

13 § Den som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag skall ha
tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även
i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.

Undantag från de gruppbaserade kraven för vissa företag

14 § Finansinspektionen får efter ansökan besluta att ett dotterföretag eller
ett företag som det finns ägarintresse i enligt 1 eller 2 § skall undantas vid
beräkning enligt 5�8 §§ och utelämnas från sådan tillsynsredovisning som
skall upprättas enligt 10 kap. 11 §, om

1. företaget är beläget i ett land utanför EES där det finns rättsliga hinder

för överföring av nödvändig information,

2. företaget är av försumbar betydelse med hänsyn till syftet med tillsy-

nen, eller

3. en sammanställning av företagets finansiella ställning skulle vara

olämplig eller vilseledande med hänsyn till syftet med tillsynen.

Om ett dotterföretag som är ett institut är undantaget från beräkning eller

utelämnat från tillsynsredovisningen enligt första stycket 2 eller 3, skall mo-
derföretaget till Finansinspektionen lämna de upplysningar som inspektio-
nen behöver för sin tillsyn över institutet.

10 kap. Tillsyn

Tillämpliga tillsynsregler

1 § Finansinspektionen övervakar att denna lag följs.

I fråga om tillsynen gäller bestämmelserna i de lagar som reglerar institut-

ens verksamhet, om inte annat följer av denna lag.

background image

21

SFS 2006:1371

Tillsynsansvaret för en finansiell företagsgrupp

2 § Finansinspektionen skall utöva tillsyn över en finansiell företagsgrupp
som avses i 9 kap. 1 eller 2 §, om

1. det i toppen av den finansiella företagsgruppen finns ett institut,
2. det finansiella holdingföretaget är moderföretag till ett institut men inte

till något motsvarande utländskt företag,

3. det finansiella holdingföretaget är etablerat i Sverige och är moderföre-

tag till institut och motsvarande utländska företag,

4. det finns två eller flera finansiella holdingföretag med huvudkontor i

olika stater inom EES, däribland Sverige, som är moderföretag till både in-
stitut och motsvarande utländska företag och ett institut är det dotterföretag
som har den största balansomslutningen, eller

5. det finansiella holdingföretaget är moderföretag till två eller flera insti-

tut och motsvarande utländska företag, som inte är auktoriserade i den stat
inom EES där holdingföretaget är etablerat, och ett institut har den största
balansomslutningen.

Finansinspektionen skall även utöva tillsynen om inspektionen tillsam-

mans med övriga berörda behöriga myndigheter kommer överens om det i
enlighet med bestämmelserna i 4 §.

I 11 kap. finns bestämmelser om tillsyn över ett institut vars moderföretag

är ett institut eller ett finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor ut-
anför EES.

3 § När Finansinspektionen enligt 2 § första stycket 3�5 skall utöva tillsy-
nen, får inspektionen komma överens med övriga berörda behöriga myndig-
heter om att en annan behörig myndighet inom EES än inspektionen skall
ansvara för tillsynen. Finansinspektionen får ingå en sådan överenskom-
melse, om det är olämpligt att inspektionen ansvarar för tillsynen med hän-
syn till de institut det gäller och den relativa betydelsen av deras verksamhe-
ter i de olika länderna.

I ett sådant fall skall moderinstitutet inom EES, det finansiella moderhol-

dingföretaget inom EES eller det institut som har den största balansomslut-
ningen, beroende på vad som är tillämpligt, ges tillfälle att yttra sig innan
Finansinspektionen och de övriga berörda behöriga myndigheterna ingår
överenskommelsen. Europeiska gemenskapernas kommission skall under-
rättas om sådana överenskommelser.

4 § Om det skulle vara olämpligt med hänsyn till de institut det gäller och
den relativa betydelsen av deras verksamheter i de olika länderna, att tillsy-
nen utövas av den myndighet som enligt artikel 126.1 och 126.2 i kreditinsti-
tutsdirektivet skall utöva tillsynen över en finansiell företagsgrupp, får
Finansinspektionen komma överens med de övriga berörda behöriga myn-
digheterna om att inspektionen eller någon annan behörig myndighet skall
ansvara för tillsynen.

I ett sådant fall skall moderinstitutet inom EES, det finansiella moderhol-

dingföretaget inom EES eller det institut som har den största balansomslut-
ningen, beroende på vad som är tillämpligt, ges tillfälle att yttra sig innan
Finansinspektionen och de övriga berörda behöriga myndigheterna ingår

background image

22

SFS 2006:1371

överenskommelsen. Europeiska gemenskapernas kommission skall under-
rättas om sådana överenskommelser.

Ansökningar om tillstånd

5 § När Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över en finansiell före-
tagsgrupp som består av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars
moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES, får moderfö-
retagen och dotterföretagen i gruppen gemensamt ansöka om tillstånd hos
inspektionen om att använda metoden med interna modeller, internmetoden
för kreditrisker, egna riskberäkningsmodeller för marknadsrisker eller in-
ternmätningsmetoden för operativa risker. Om ett institut ingår i en motsva-
rande utländsk grupp enligt en offentlig reglering som bygger på kreditinsti-
tutsdirektivet eller kapitalkravsdirektivet, får institutet göra en sådan ansö-
kan hos den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen.

När Finansinspektionen prövar en ansökan enligt första stycket tillämpas

denna lag. Inspektionen får dock även tillämpa bestämmelser som enligt för-
fattningar i en annan stat inom EES gäller för den metod som ansökan avser.
När ansökan har getts in till inspektionen gäller detta dock bara om det är
nödvändigt för en effektiv tillsyn över institut eller motsvarande utländska
företag.

6 § Finansinspektionen skall inom sex månader från det att en komplett
ansökan enligt 5 § har getts in komma överens med de övriga berörda behö-
riga myndigheterna om vilket beslut som bör fattas med anledning av ansö-
kan. Denna överenskommelse och skälen för den skall redovisas skriftligen.
Om Finansinspektionen är ansvarig för den gruppbaserade tillsynen inom
EES, skall inspektionen fatta ett beslut i enlighet med överenskommelsen
och sända över det till sökandena.

Om de behöriga myndigheterna inte har kommit överens inom sex måna-

der, skall Finansinspektionen, om ansökan getts in till inspektionen, ensam
fatta beslut med anledning av ansökan. Beslutet skall innehålla de skäl som
har bestämt utgången i ärendet och redovisa synpunkter och reservationer
från övriga behöriga myndigheter som kommit till uttryck under sexmåna-
dersperioden.

Ett beslut som fattas av en utländsk behörig myndighet efter en överens-

kommelse enligt första stycket eller på grund av att de behöriga myndighe-
terna inte har kommit överens inom sex månader gäller i Sverige. Det är bin-
dande för det berörda institutet och för Finansinspektionen samt skall ligga
till grund för inspektionens tillsyn.

Företags uppgiftsskyldighet till Finansinspektionen

7 § Följande företag skall till Finansinspektionen lämna de upplysningar
om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som in-
spektionen begär för tillsynen:

1. företag som ingår i en finansiell företagsgrupp enligt denna lag eller en-

ligt en utländsk offentlig reglering som bygger på kreditinstitutsdirektivet el-
ler kapitalkravsdirektivet,

background image

23

SFS 2006:1371

2. andra dotterföretag till ett institut eller ett finansiellt holdingföretag än

de som avses i 1, och

3. ett holdingföretag med blandad verksamhet och dotterföretag till ett

holdingföretag med blandad verksamhet.

Om företaget inte lämnar upplysningarna till Finansinspektionen, får in-

spektionen förelägga företaget att göra det.

8 § Ett kreditvärderingsföretag skall lämna Finansinspektionen de upplys-
ningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter
som inspektionen behöver för att kontrollera om förutsättningarna i 4 kap.
12 § är uppfyllda.

Samarbete och utbyte av information med utländska myndigheter

9 § Finansinspektionen skall i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta
information med utländska behöriga myndigheter och med myndigheter
inom EES som har tillsyn över försäkringsföretag i den utsträckning som
följer av kreditinstitutsdirektivet och kapitalkravsdirektivet.

10 § Finansinspektionen skall, efter begäran från en utländsk behörig
myndighet, inom ramen för sin befogenhet lämna eller kontrollera informa-
tion som behövs för att den utländska myndigheten skall kunna utöva sin
tillsyn. Den utländska myndigheten får närvara vid en kontroll som görs av
inspektionen.

Tillsynsredovisning

11 § För en finansiell företagsgrupp skall, i den omfattning som följer av
denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av denna lag, uppgifter läm-
nas i en särskild redovisning som avser gruppens samlade ekonomiska ställ-
ning (gruppbaserad redovisning).

Ett holdingföretag med blandad verksamhet skall lämna den information

som behövs för tillsynen över de dotterföretag som är institut (samlad infor-
mation).

12 § Ett institut och ett finansiellt holdingföretag som avses i 9 kap. 3 §
skall upprätta och ge in den gruppbaserade redovisningen till Finansinspek-
tionen för de räkenskapsperioder och vid de tidpunkter som framgår av före-
skrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 40. I fråga om en finansiell före-
tagsgrupp enligt 9 kap. 2 §, skall redovisningen upprättas och ges in av de
företag som anges i föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 41.

Ett holdingföretag med blandad verksamhet skall upprätta och ge in den

samlade informationen till Finansinspektionen för de räkenskapsperioder
och vid de tidpunkter som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av
13 kap. 1 § 40.

13 § Ett företag som ingår i en finansiell företagsgrupp och övriga dotter-
företag till ett institut eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet
samt dotterföretag till ett holdingföretag med blandad verksamhet skall
lämna de uppgifter som krävs för tillsynsredovisningen till det företag som

background image

24

SFS 2006:1371

enligt 12 § skall upprätta gruppbaserad redovisning eller samlad informa-
tion.

Första stycket gäller även ett svenskt företag i förhållande till ett utländskt

sådant inom EES som skall upprätta och ge in en rapport enligt en utländsk
offentlig reglering som bygger på kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravs-
direktivet.

Undersökning

14 § Finansinspektionen får göra undersökningar hos de företag som enligt
13 § skall lämna uppgifter samt hos finansiella holdingföretag och blandade
finansiella holdingföretag för att kontrollera den gruppbaserade redovis-
ningen eller samlade informationen som företagen är skyldiga att lämna.

Rapportering av stora exponeringar

15 § Ett institut och det företag i en finansiell företagsgrupp som enligt
11 § skall upprätta den gruppbaserade redovisningen skall fortlöpande rap-
portera stora exponeringar till Finansinspektionen.

Om ett instituts eller en finansiell företagsgrupps exponeringar överstiger

något av de i 7 kap. angivna gränsvärdena, skall institutet eller det företag
som enligt 12 § skall upprätta den gruppbaserade redovisningen omgående
anmäla detta till Finansinspektionen. Inspektionen får i ett beslut ange en
viss tid inom vilken exponeringarna skall sänkas till de tillåtna gränsvär-
dena.

Rapportering av kapitalbas och kapitalkrav

16 § Ett institut skall fortlöpande rapportera sin kapitalbas och sitt kapital-
krav till Finansinspektionen.

Tystnadsplikt

17 § En styrelseledamot eller befattningshavare hos ett holdingföretag
med finansiell verksamhet eller ett holdingföretag med blandad verksamhet
som i den egenskapen får kunskap om affärsförhållanden i ett företag som
enligt 13 § skall lämna uppgifter, får inte obehörigen röja vad han eller hon
fått veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med det uppgiftslämnande
företagets intresse.

Uppgiftsskyldighet till undersökningsledare eller åklagare

18 § Ett holdingföretag med finansiell verksamhet och ett holdingföretag
med blandad verksamhet är skyldiga att lämna ut uppgifter om enskildas för-
hållanden till företaget, om det under en utredning enligt bestämmelserna
om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledare eller om det i
ett ärende om rättslig hjälp i brottmål på framställning av en annan stat eller
en mellanfolklig domstol begärs av åklagare.

background image

25

SFS 2006:1371

Meddelandeförbud

19 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt
18 § får förordna att holdingföretaget samt dess styrelseledamöter och an-
ställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har
lämnats enligt 18 § eller att det pågår en förundersökning eller ett ärende om
rättslig hjälp i brottmål.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott

inte skall äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse
som är bindande för Sverige. Förbudet skall vara tidsbegränsat, med möjlig-
het till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med
hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål får
dock förbudet tidsbegränsas endast om den stat eller mellanfolkliga domstol
som ansökt om rättslig hjälp samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbu-

det, skall undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förordnandet skall
upphöra.

Avgifter

20 § Institut som står under tillsyn enligt denna lag skall bekosta Finansin-
spektionens verksamhet med årliga avgifter.

Om Finansinspektionen behöver anlita någon med särskild fackkunskap

för bedömning av en viss fråga vid tillsynen enligt denna lag, skall kostna-
den för detta betalas av det institut som tillsynen avser.

11 kap. Moderföretag utanför EES

1 § Om ett institut inte står under gruppbaserad tillsyn enligt artikel 125 el-
ler 126 i kreditinstitutsdirektivet och dess moderföretag är ett utländskt insti-
tut eller ett finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES
gäller 2 och 3 §§ för det fall Finansinspektionen enligt 10 kap. 2�4 §§ skulle
ha utövat tillsynen över gruppen om de bestämmelserna hade gällt.

2 § Finansinspektionen skall kontrollera om den gruppbaserade tillsyn
som utövas av tillsynsmyndigheten i tredje land är likvärdig med den grupp-
baserade tillsyn som anges i kreditinstitutsdirektivet.

Finansinspektionen är skyldig att på begäran av moderföretaget eller av

ett institut, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländska före-
tag som ingår i företagsgruppen och som auktoriserats inom EES utföra kon-
trollen. Innan Finansinspektionen tar ställning till om tillsynen är likvärdig,
skall inspektionen höra övriga berörda behöriga myndigheter inom EES. In-
spektionen skall också före ställningstagandet ha rådfrågat den Europeiska
bankkommittén.

3 § Om tillsynen inte bedöms likvärdig, skall Finansinspektionen tillämpa
bestämmelserna om finansiella företagsgrupper i 9 och 10 kap. som om mo-
derföretaget haft sitt huvudkontor inom EES.

Efter att ha hört övriga berörda behöriga myndigheter får Finansinspektio-

nen i stället besluta att använda sig av andra tillsynsmetoder som säkerställer

background image

26

SFS 2006:1371

att instituten i företagsgruppen är föremål för tillräcklig tillsyn. Inspektionen
får därvid förelägga en ägare till institutet att inrätta ett finansiellt holdingfö-
retag med huvudkontor inom EES och tillämpa bestämmelserna i denna lag
på instituten i den företagsgrupp som leds av detta holdingföretag.

Finansinspektionen skall underrätta de berörda behöriga myndigheterna

och Europeiska gemenskapernas kommission när sådana andra tillsynsmeto-
der som anges i andra stycket används.

12 kap. Ingripanden och ansvarsbestämmelse

Förelägganden och vite

1 § Om ett institut eller en finansiell företagsgrupp inte uppfyller kraven i
denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen, skall Finansin-
spektionen förelägga institutet eller det företag i en finansiell företagsgrupp
som enligt 10 kap. 12 § skall upprätta den gruppbaserade redovisningen att
inom viss tid begränsa rörelsen i något avseende, minska riskerna i den eller
vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen.

Om ett institut bryter mot denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd

av lagen, gäller dessutom bestämmelserna om ingripande i de lagar som reg-
lerar institutens verksamhet.

2 § Finansinspektionen skall förelägga ett finansiellt holdingföretag eller
ett holdingföretag med blandad verksamhet att vidta åtgärder för att göra
rättelse, om holdingföretaget inte uppfyller de krav som ställs på det enligt
denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen. Ett sådant föreläg-
gande skall också riktas mot ett finansiellt holdingföretag, vars ledning inte
uppfyller kraven i denna lag.

3 § Om Finansinspektionen meddelar föreläggande enligt denna lag, får
inspektionen förelägga vite.

Förseningsavgift

4 § Om ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag
med blandad verksamhet med huvudkontor i Sverige inte i tid lämnar upp-
lysningar enligt föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 39, 42 och
43, får Finansinspektionen besluta att företaget skall betala en förseningsav-
gift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

5 § Förseningsavgiften skall betalas till Finansinspektionen inom trettio
dagar efter det att beslutet vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i
beslutet.

6 § Finansinspektionens beslut att ta ut förseningsavgift får verkställas
utan föregående dom eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid
som anges i 5 §.

background image

27

SFS 2006:1371

7 § Om förseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 5 §, skall
Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmel-
ser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indriv-
ning av statliga fordringar m.m.

8 § En förseningsavgift faller bort i den utsträckning verkställighet inte har
skett inom fem år från det att beslutet vann laga kraft.

Ansvarsbestämmelse

9 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter
mot ett meddelandeförbud enligt 10 kap. 19 §.

13 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om

1. vilka positioner som skall ingå i handelslagret enligt 1 kap. 7 § och om-

fattningen av dessa,

2. vilka positioner som får ingå i handelslagret enligt 1 kap. 9 § och vill-

koren för det,

3. vilka åtgärder ett institut skall vidta för att dess riktlinjer och instruktio-

ner skall uppfylla kraven i 1 kap. 10 § första stycket,

4. villkoren för att beräkna kapitalkravet enligt 2 kap. 6 § och hur kapital-

kravet enligt den paragrafen skall beräknas,

5. beräkningen av fasta omkostnader enligt 2 kap. 10 §,
6. villkoren för att räkna in poster i kapitalbasen och räkna av poster från

densamma enligt 3 kap., omfattningen av dessa poster och hur kapitalbasen i
övrigt skall beräknas enligt samma kapitel,

7. hur ett institut som har tillstånd att använda en internmetod för kredit-

risker skall beräkna förväntade förlustbelopp och de avsättningar och värde-
regleringar som gjorts för att täcka förlusterna samt hur förväntade förlust-
belopp för aktieexponeringar och positiva eller negativa belopp som upp-
kommer vid en jämförelse mellan förväntade förlustbelopp i övrigt och
gjorda avsättningar och värderegleringar skall behandlas enligt 3 kap. 9 §
när kapitalbasens storlek beräknas,

8. när ett institut som värdepapperiserat sina tillgångar och ett medver-

kande institut skall beräkna ett kapitalkrav för exponeringarna enligt 4 kap.
2 §,

9. vilka krav ett institut skall uppfylla för att få tillstånd att använda meto-

den med interna modeller enligt 4 kap. 4 § andra stycket,

10. hur ett institut som använder schablonmetoden enligt 4 kap. 5 § skall

beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen och vilka förutsättningar som
skall vara uppfyllda för att ett exportkreditorgans kreditvärderingar skall få
användas för att bestämma riskvikter enligt 4 kap. 6 §,

11. hur ett institut som har tillstånd att använda internmetoden skall be-

räkna de riskvägda exponeringsbeloppen enligt 4 kap. 7 §,

12. vilka krav ett institut skall uppfylla för att få tillstånd att använda in-

ternmetoden enligt 4 kap. 7 §,

background image

28

SFS 2006:1371

13. i vilken omfattning moder- och dotterföretag får betraktas som en en-

het enligt 4 kap. 8 § andra stycket,

14. under vilka förutsättningar ett institut får kombinera schablon- och in-

ternmetoderna eller införa en internmetod stegvis enligt 4 kap. 9 §,

15. vilka krav kreditvärderingsföretagens metoder och kreditvärderingar

skall uppfylla för att kreditvärderingsföretagen skall godkännas enligt 4 kap.
12 §,

16. hur ett institut får använda kreditvärderingar gjorda av kreditvärde-

ringsföretag för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen,

17. vilka kreditriskskydd som får användas för att reducera ett riskvägt

exponeringsbelopp, under vilka förutsättningar olika kreditriskskydd får be-
aktas och hur kreditriskskyddets riskreducerande effekter skall beräknas en-
ligt 4 kap. 15 § för ett institut som använder schablonmetoden eller den
grundläggande internmetoden för exponeringen,

18. hur kapitalkravet för motpartsrisker som ingår i marknadsrisker skall

beräknas enligt 5 kap. 1 §,

19. hur ett institut som använder någon av schablonmetoderna för posi-

tionsrisk, avvecklingsrisk, valutakursrisk eller råvarurisk skall beräkna kapi-
talkravet för marknadsrisker enligt 5 kap. 2 §,

20. vilka krav som skall vara uppfyllda för att ett institut skall få tillstånd

att använda egna riskberäkningsmodeller enligt 5 kap. 3 §,

21. hur ett institut som använder basmetoden skall beräkna kapitalkravet

enligt 6 kap. 2 §,

22. hur ett institut som använder schablonmetoden för operativa risker

skall beräkna kapitalkravet enligt 6 kap. 3 och 5 §§,

23. vilka krav som ställs på ett institut som använder schablonmetoden för

operativa risker enligt 6 kap. 4 §,

24. vilka villkor ett institut skall uppfylla för att få använda en annan be-

räkningsgrund för vissa affärsområden enligt 6 kap. 5 §,

25. vilka krav som skall vara uppfyllda för att ett institut skall få tillstånd

att använda internmätningsmetoden enligt 6 kap. 7 §,

26. i vilken omfattning moder- och dotterföretag får betraktas som en en-

het enligt 6 kap. 7 § andra stycket,

27. vilka krav som skall vara uppfyllda för att ett institut skall få tillstånd

att kombinera olika metoder för operativ risk enligt 6 kap. 8 §,

28. hur exponeringarna skall värderas vid beräkningen av ett instituts ex-

poneringar enligt 7 kap. 3 och 5 §§,

29. vilka poster som helt eller delvis får undantas vid beräkningen av ett

instituts stora exponeringar enligt 7 kap. 6 § andra stycket,

30. under vilka förutsättningar ett institut i de fall som avses i 7 kap. 7 §

får beräkna en exponerings värde med stöd av internmetoden eller med be-
aktande av kreditriskskydd och vilka krav ett institut som använder någon av
dessa beräkningsmetoder skall uppfylla,

31. vilket särskilt kapitalkrav och vilka övriga villkor ett institut skall

uppfylla enligt 7 kap. 8 §,

32. vilken information som skall offentliggöras enligt 8 kap. 2 §, vid vil-

ken tidpunkt, på vilken plats och med vilka intervall informationen skall
lämnas och hur informationens riktighet skall kontrolleras,

33. i vilka fall bestämmelserna om finansiella företagsgrupper skall gälla

enligt 9 kap. 2 §,

background image

29

SFS 2006:1371

34. under vilka förutsättningar tillstånd att räkna in vissa dotterföretag en-

ligt 9 kap. 4 § får ges,

35. vilken information som skall offentliggöras enligt 9 kap. 7 §, vid vil-

ken tidpunkt, på vilken plats och med vilka intervall informationen skall
lämnas och hur informationens riktighet skall kontrolleras,

36. hur gruppbaserad redovisning enligt 9 kap. 9 § skall upprättas för så-

dana institut som tillämpar Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovis-
ningsstandarder

7,

37. hur konsolideringen skall ske enligt 9 kap. 10 §,
38. hur kapitalbasen skall beräknas enligt 9 kap. 11 §,
39. innehållet, utformningen och omfattningen av den redovisning eller

information som skall lämnas enligt 10 kap. 11 §,

40. vilka räkenskapsperioder den gruppbaserade redovisningen och den

samlade informationen skall avse och vid vilka tidpunkter den gruppbase-
rade redovisningen och den samlade informationen skall ges in enligt
10 kap. 12 §,

41. vilka företag som enligt 10 kap. 12 § skall upprätta och ge in den

gruppbaserade redovisningen om det finns en finansiell företagsgrupp enligt
9 kap. 2 §,

42. omfattningen och fullgörandet av skyldigheten att rapportera stora ex-

poneringar enligt 10 kap. 15 §, och

43. omfattningen och fullgörandet av skyldigheten att rapportera kapital-

bas och kapitalkrav enligt 10 kap. 16 §.

2 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1. indelningen i kreditkvalitetssteg enligt 4 kap. 13 §, och
2. sådana avgifter för tillsyn som avses i 10 kap. 20 § första stycket.

14 kap. �verklaganden

1 § Beslut som Finansinspektionen meddelar enligt denna lag eller med
stöd av föreskrifter meddelade med stöd av lagen får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 §
första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Finansinspektionen får bestämma att ett beslut skall gälla omedelbart.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (2006:1372)

om införande av lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora expone-
ringar.

På regeringens vägnar

FREDRIK REINFELDT

MATS ODELL
(Finansdepartementet)

7 EGT L 243, 11.9.2002, s. 1 (Celex 32002R1606).

background image

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2006

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.