SFS 2011:752 Lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

Bank- och finansmarknadsrätt

Start / Bank- och finansmarknadsrätt / Lag (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag / SFS 2011:752 Lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

110752.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i lagen (2006:1371) om kapitalt�ckning och stora exponeringar; utf�rdad den 9 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs2 i fr�ga om lagen (2006:1371) om ka- pitalt�ckning och stora exponeringar dels att 1 kap. 3 �, 2 kap. 4 �, 3 kap. 2 �, 4 kap. 2 och 12 ��, 7 kap. 1, 3 8 ��, 8 kap. 2 och 3 ��, 9 kap. 2, 7 och 10 ��, 10 kap. 3, 4, 9, 12 och 15 ��, 11 kap. 3 �, 12 kap. 4 � samt 13 kap. 1 � ska ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras ett nytt kapitel, 7 a kap., fem nya paragra- fer, 7 kap. 1 a � och 10 kap. 6 a6 d ��, samt n�rmast f�re 10 kap. 6 a � en ny rubrik, av f�ljande lydelse. 1 kap. 3 � 3 I denna lag betyder 1. anknutet f�retag: ett svenskt eller utl�ndskt f�retag vars huvudsakliga verksamhet best�r i att �ga eller f�rvalta fast egendom, tillhandah�lla data- tj�nster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, v�rdepappersbolag, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndska f�retag, 2. beh�rig myndighet: Finansinspektionen eller en annan myndighet inom EES som ut�var tillsyn �ver institut, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndska f�retag, 3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det, 1 Prop 2010/11:110, bet. 2010/11:FiU40, rskr. 2010/11:273. 2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om r�tt- ten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning), (EUT L 177, 30.6.2006, s. 1, Celex 32006L0048) samt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav f�r v�rdepappersf�retag och kreditin- stitut (omarbetning), (EUT L 177, 30.6.2006, s. 201, Celex 32006L0049), senast �nd- rade genom Europaparlamentets och r�dets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om �ndring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad g�ller befogenheterna f�r Europeiska tillsynsmyndigheten (Europe- iska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska v�rde- pappers- och marknadsmyndigheten), (EUT L 331, 15.12.2010, s. 120, Celex 32010L0078). 3 Senaste lydelse 2009:364. SFS 2011:752 Utkom fr�n trycket den 21 juni 2011 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2011:752 4. exponeringar: poster som redovisas som tillg�ng i balansr�kningen, derivatavtal som redovisas som skulder eller �taganden utanf�r balansr�k- ningen, 5. finansiellt holdingf�retag: ett finansiellt institut som inte �r ett blandat finansiellt holdingf�retag enligt 1 kap. 3 � 3 lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat och a) som har minst ett dotterf�retag som �r kreditinstitut, v�rde- pappersbolag, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndskt f�retag, och b) vars dotterf�retag uteslutande eller huvudsakligen utg�rs av s�dana f�retag som avses i a eller finansiella institut, 6. finansiellt institut: ett svenskt eller utl�ndskt f�retag som inte �r kredit- institut, v�rdepappersbolag, institut f�r elektroniska pengar eller motsva- rande utl�ndskt f�retag och vars huvudsakliga verksamhet �r att a) f�rv�rva eller inneha aktier eller andelar, b) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 � andra stycket 210 och 12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse, utan att vara tillst�ndspliktigt enligt 2 kap. 1 � samma lag, eller c) driva v�rdepappersr�relse utan att vara tillst�ndspliktigt enligt 2 kap. 1 � lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden, 7. finansiellt instrument: ett avtal som ger upphov till en finansiell till- g�ng f�r en part samtidigt som en annan part f�r en finansiell skuld eller utf�rdar ett egetkapitalinstrument, 8. finansiellt moderholdingf�retag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingf�retag, som inte �r dotterf�retag till ett institut eller ett motsvarande utl�ndskt f�retag som auktoriserats inom EES eller till ett annat finansiellt holdingf�retag som �r etablerat inom EES, 9. holdingf�retag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utl�ndskt moderf�retag som inte �r kreditinstitut, v�rdepappersbolag, institut f�r elek- troniska pengar, motsvarande utl�ndskt f�retag, finansiellt holdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag enligt 1 kap. 3 � 3 lagen om s�r- skild tillsyn �ver finansiella konglomerat, men som har minst ett dotterf�re- tag som �r kreditinstitut, v�rdepappersbolag, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndskt f�retag, 10. institut: kreditinstitut och v�rdepappersbolag, 11. kapitalkravsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/ 49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav f�r v�rdepappersf�retag och kre- ditinstitut (omarbetning) 4, senast �ndrat genom Europaparlamentets och r�dets direktiv 2010/78/EU 5, 12. kreditinstitut: bank, kreditmarknadsf�retag och Svenska skepps- hypotekskassan, 13. kreditinstitutsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/ 48/EG av den 14 juni 2006 om r�tten att starta och driva verksamhet i kredit- institut (omarbetning) 6, senast �ndrat genom Europaparlamentets och r�dets direktiv 2010/78/EU 7, 4 EUT L 177, 30.6.2006, s. 201 (Celex 32006L0049). 5 EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078). 6 EUT L 177, 30.6.2006, s. 1, (Celex 32006L0048). 7 EUT L 331, 14.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078). </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2011:752 14. medverkande institut: institut, annat �n det institut som �r originator, som uppr�ttar och f�rvaltar ett tillg�ngsbaserat certifikatprogram eller n�gon annan v�rdepapperisering och som f�rv�rvar exponeringar fr�n tredje man, 15. moderinstitut inom EES: ett institut eller motsvarande utl�ndskt f�re- tag som auktoriserats inom EES och som a) har ett institut, ett finansiellt institut eller ett motsvarande utl�ndskt f�- retag som dotterf�retag eller som har ett �garintresse i ett s�dant f�retag, och b) inte �r dotterf�retag till ett annat institut eller ett motsvarande utl�ndskt f�retag som auktoriserats inom EES eller till ett finansiellt holdingf�retag som �r etablerat inom EES, 16. operativa risker: risker f�r f�rluster till f�ljd av inte �ndam�lsenliga eller inte fungerande interna f�rfaranden eller system eller p� grund av m�nskliga fel eller yttre h�ndelser, samt r�ttsliga risker, 17. originator: ett f�retag som a) sj�lvt eller via anknutna f�retag, direkt eller indirekt, var part i det ursprungliga avtal som gav upphov till de f�rpliktelser eller potentiella f�r- pliktelser f�r g�lden�ren, eller den potentiella g�lden�ren, som ligger till grund f�r den exponering som v�rdepapperiseras, eller b) f�rv�rvar tredje mans exponeringar, tar upp dem i sin balansr�kning och d�refter v�rdepapperiserar dem, 18. riskvikt: en procentsats som beskriver en riskniv� hos en exponering, 19. v�rdepapperisering: en transaktion eller ett program varigenom den kreditrisk som �r f�renad med en exponering eller en grupp exponeringar delas upp i delar, och som har f�ljande egenskaper: a) betalningarna inom ramen f�r transaktionen eller programmet �r bero- ende av utvecklingen av exponeringen eller gruppen av exponeringar, och b) prioriteringen av delarna avg�r hur f�rluster f�rdelas under den tid transaktionen eller programmet p�g�r, 20. v�rdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har f�tt tillst�nd att driva v�rdepappersr�relse enligt lagen om v�rdepappersmarknaden, och 21. �terv�rdepapperisering: en v�rdepapperisering i vilken den risk som �r f�renad med en underliggande grupp av exponeringar delas upp i delar och minst en av de underliggande exponeringarna �r en v�rdepapperiserings- position. 2 kap. 4 � F�r marknadsrisker kr�vs ett kapital som uppg�r till summan av kapi- talkraven f�r 1. motpartsrisker f�r verksamhet i handelslagret, 2. avvecklingsrisker f�r hela verksamheten, 3. positionsrisker (r�nte- och aktiekursrisk) f�r verksamhet i handels- lagret, och 4. valutakursrisker och r�varurisker i hela verksamheten. N�got kapitalkrav beh�ver inte ber�knas f�r positioner som dragits av fr�n kapitalbasen. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2011:752 3 kap. 2 � I det prim�ra kapitalet f�r f�ljande ing�: 1. Eget kapital enligt 5 kap. 4 � lagen (1995:1559) om �rsredovisning i kreditinstitut och v�rdepappersbolag, om det helt kan t�cka f�rluster i en fortlevnadssituation och om det vid konkurs eller likvidation prioriteras efter alla andra krav, a) f�r bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och v�rdepappersbolag, dock inte uppskrivningsfonder, b) f�r sparbanker, dock endast reservfonder, c) f�r medlemsbanker och kreditmarknadsf�reningar, dock inte f�rlagsin- satser och uppskrivningsfonder, 2. F�r Svenska skeppshypotekskassan: kassans reservfond. 3. F�r banker, kreditmarknadsf�retag och v�rdepappersbolag: kapital- andelen av skatteutj�mningsreserv och periodiseringsfond. 4. F�r banker och kreditmarknadsf�retag: kapitalandelen av det belopp som svarar mot bankens eller f�retagets reserver till f�ljd av avskrivning p� egendom som uppl�tits till nyttjande. Fr�n summan av posterna enligt f�rsta stycket ska f�ljande r�knas av 1. f�rluster under l�pande r�kenskaps�r, 2. immateriella anl�ggningstillg�ngar enligt bilaga 1 till lagen om �rsredo- visning i kreditinstitut och v�rdepappersbolag, punkten 9 under rubriken till- g�ngar, och 3. den nettovinst som hos ett institut som �r originator till en v�rdepappe- risering uppkommer till f�ljd av kapitalisering av framtida inkomster av de v�rdepapperiserade tillg�ngarna och som ger en kreditf�rst�rkning till posi- tioner i v�rdepapperiseringen. 4 kap. 2 � Ett kapitalkrav f�r kreditrisker ska ber�knas �ven f�r exponeringar som ett institut har v�rdepapperiserat eller f�r instrument som s�lts fr�n handels- lagret till ett specialf�retag f�r v�rdepapperisering, om v�rdepapperiseringen eller f�rs�ljningen f�tt till f�ljd att institutet inte beh�ver inneha n�gon kapi- talbas f�r den risk som �r f�renad med dessa instrument, och institutet 1. inte i samband med v�rdepapperiseringen har �verf�rt en betydande kreditrisk till tredje man, 2. har gett st�d till v�rdepapperiseringen ut�ver sina avtalsm�ssiga f�r- pliktelser, eller 3. inte till�mpar riskvikten 1 250 procent p� samtliga positioner i v�rde- papperiseringen eller r�knar av dessa positioner fr�n kapitalbasen. Om ett institut medverkar vid en v�rdepapperisering av ett annat instituts exponeringar, ska det ber�kna ett kapitalkrav f�r exponeringarna, om det har gett st�d till v�rdepapperiseringen ut�ver sina avtalsm�ssiga f�rpliktelser. Detsamma g�ller om ett institut har s�lt instrument fr�n sitt handelslager till ett specialf�retag f�r v�rdepapperisering med f�ljden att n�gon kapitalbas inte beh�ver innehas f�r den risk som �r f�renad med dessa instrument. 12 � Ett kreditv�rderingsf�retag f�r ans�ka hos Finansinspektionen om att det ska godk�nnas. N�r ett kreditv�rderingsf�retag godk�nts f�r dess kredit- </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2011:752 v�rderingar anv�ndas av institut f�r att best�mma riskvikter. Ett godk�nnan- de f�r avse kreditv�rderingar i syfte att best�mma 1. riskvikter f�r positioner i v�rdepapperiseringar eller vissa exponeringar som institutet har v�rdepapperiserat, eller 2. riskvikter f�r andra exponeringsklasser enligt schablonmetoden. Ett kreditv�rderingsf�retag f�r godk�nnas, om 1. dess kreditv�rderingsmetod �r objektiv, oberoende och genomlysbar, 2. kreditv�rderingarna ses �ver l�pande, och 3. kreditv�rderingarna uppfattas som trov�rdiga och �r tillg�ngliga p� lik- v�rdiga villkor f�r dem som har ett ber�ttigat intresse av kredit- v�rderingarna. Om ett kreditv�rderingsf�retag har godk�nts av en utl�ndsk beh�rig myn- dighet f�r ett av syftena i f�rsta stycket, f�r Finansinspektionen godk�nna kreditv�rderingsf�retaget f�r samma syfte utan att g�ra n�gon egen pr�vning enligt andra stycket. Om ett kreditv�rderingsf�retag �r registrerat som ett kreditv�rderings- institut enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditv�rderingsinstitut 8, ska kraven i andra stycket 1 och 2 anses vara uppfyllda. N�r f�ruts�ttningarna i andra, tredje eller fj�rde stycket inte l�ngre �r upp- fyllda, ska Finansinspektionen �terkalla godk�nnandet. 7 kap. 1 � Detta kapitel till�mpas inte p� Svenska skeppshypotekskassan och s�dana v�rdepappersbolag som avses i 2 kap. 8 och 9 ��. 1 a � N�r ett institut ber�knar v�rdet p� sina exponeringar mot ett annat institut enligt detta kapitel, avses med sistn�mnda institut �ven motsvarande utl�ndska f�retag. 3 � V�rdet av ett instituts exponering gentemot en kund eller en grupp av kunder med inb�rdes anknytning f�r inte �verstiga 25 procent av institutets kapitalbas. Om kunden �r ett institut eller om det i gruppen av kunder med inb�rdes anknytning ing�r ett eller flera institut, f�r v�rdet av institutets exponeringar vara h�gst 25 procent av institutets kapitalbas eller h�gst 150 miljoner euro. Summan av exponeringsv�rdena gentemot en grupps alla kunder med inb�r- des anknytning som inte �r institut f�r inte heller �verstiga 25 procent av in- stitutets kapitalbas. Om beloppet 150 miljoner euro �verstiger 25 procent av institutets kapi- talbas, f�r v�rdet p� exponeringen inte �verstiga ett av institutet best�mt gr�nsv�rde p� h�gst 100 procent av institutets kapitalbas. 4 � Med en grupp av kunder med inb�rdes anknytning avses tv� eller flera fysiska eller juridiska personer som, om inte annat visas, utg�r en helhet fr�n risksynpunkt d�rf�r att 8 EUT L 302, 17.11.2009, s. 1 (Celex 32009R1060). </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2011:752 1. n�gon av dem har, direkt eller indirekt, �garinflytande �ver den eller de andra i gruppen, eller 2. de utan att st� i s�dant f�rh�llande som avses i 1 har s�dan inb�rdes anknytning att n�gon av de �vriga kan befaras r�ka i finansierings- eller betalningssv�righeter om en av dem drabbas av finansiella problem. Med kund avses i fr�ga om placeringar i finansiella instrument emittenten eller, om instrumentet har andra finansiella instrument som underliggande tillg�ng, emittenten av denna tillg�ng och i fr�ga om andra fordringar eller �taganden den som svarar f�r fordringen eller �tagandet. 5 � 9 En stor exponering �r en exponering som ett institut har gentemot en kund eller en grupp av kunder med inb�rdes anknytning n�r v�rdet av expo- neringen �r 10 procent eller mer av institutets kapitalbas. 6 � Vid ber�kningen av ett instituts exponeringar enligt 3 och 5 �� ska f�l- jande exponeringar inte r�knas in: 1. exponeringar som vid valutatransaktioner uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under tv� bankdagar efter betalning, 2. exponeringar som vid k�p eller f�rs�ljning av finansiella instrument uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under fem bankdagar efter den tidpunkt d� antingen betalning har skett eller de finan- siella instrumenten har levererats, 3. exponeringar som uppkommer genom kundaktiviteter, om exponering- arna inte varar l�ngre �n fr�n en bankdag till n�sta och uppkommer i sam- band med a) penning�verf�ring, d�ribland betaltj�nster, clearing och avveckling av valutor samt korrespondentbanktj�nster, eller b) clearing, avveckling eller f�rvaring av finansiella instrument, 4. intradagexponeringar som uppkommer i samband med tillhandah�llan- de av tj�nsten penning�verf�ring, d�ribland betaltj�nster, clearing och avveckling i valutor samt korrespondentbanktj�nster, om exponeringen �r mot den som tillhandah�ller tj�nsten i fr�ga och som st�r under tillsyn av beh�rig myndighet, 5. exponeringar som ett institut har mot ett annat koncernf�retag, om f�re- tagen �r f�rem�l f�r gruppbaserad tillsyn som ut�vas av en beh�rig myndig- het eller likv�rdig tillsyn i tredje land, och 6. poster som r�knats av fr�n institutets kapitalbas. Andra poster �n de som anges i f�rsta stycket f�r helt eller delvis undantas fr�n ber�kningarna enligt 3 och 5 ��, om kreditrisken �r l�g. 7 � Under de f�ruts�ttningar som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 32 f�r ett institut uppskatta exponeringens v�rde 1. med st�d av internmetoden, eller 2. med beaktande av ett kreditriskskydds riskreducerande effekt. Om ett institut utnyttjar m�jligheten i f�rsta stycket, ska den del av expo- neringen som t�cks av en s�kerhet behandlas som en exponering mot emit- tenten av s�kerheten och inte mot kunden. 9 �ndringen inneb�r att f�rsta stycket upph�vs. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2011:752 8 � V�rdet av ett instituts exponeringar i handelslagret mot en kund eller en grupp av kunder med inb�rdes anknytning f�r, efter tillst�nd av Finansin- spektionen, �verstiga de gr�nsv�rden som anges i 3 �, om institutet uppfyller det s�rskilda kapitalkrav och de �vriga villkor som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 33. 7 a kap. Exponeringar mot v�rdepapperiseringar 1 � Ett kreditinstitut f�r exponera sig mot en v�rdepapperisering bara om originatorn, ett medverkande institut eller den ursprungliga l�ngivaren har �tagit sig att fortl�pande beh�lla ett ekonomiskt intresse om minst 5 procent netto i v�rdepapperiseringen och underr�ttat kreditinstitutet om �tagandet. Finansinspektionen f�r meddela undantag fr�n kravet i f�rsta stycket p� att beh�lla ett ekonomiskt intresse. 2 � Ett kreditinstitut ska innan det investerar i en v�rdepapperisering ha en helt�ckande och grundlig f�rst�else f�r investeringen och ha skriftliga interna riktlinjer och instruktioner i den omfattning som beh�vs f�r att m�j- ligg�ra analys och dokumentation av kreditinstitutets positioner. S�v�l f�re som efter det att ett kreditinstitut har investerat i en v�rdepap- perisering, ska institutet kunna redovisa f�r Finansinspektionen att kraven enligt f�rsta stycket �r uppfyllda n�r investeringen g�rs. 3 � Ett kreditinstitut ska ha rutiner f�r att l�pande �vervaka information om utvecklingen av sina v�rdepapperiseringspositioners underliggande exponeringar. Ett kreditinstitut ska ha en grundlig f�rst�else f�r alla struktu- rella drag hos v�rdepapperiseringen som kan ha en v�sentlig inverkan p� resultatet av kreditinstitutets exponeringar mot v�rdepapperiserings- transaktionen. 4 � N�r ett moderkreditinstitut inom EES eller ett finansiellt holdingf�re- tag inom EES, eller ett dotterf�retag till ett s�dant institut eller f�retag, i egenskap av originator eller medverkande institut v�rdepapperiserar expone- ringar fr�n flera kreditinstitut eller finansiella institut som omfattas av gruppbaserad tillsyn f�r kravet i 1 � uppfyllas p� gruppniv�, om de institut eller finansiella institut som gett upphov till de v�rdepapperiserade expone- ringarna 1. har �tagit sig att f�lja de krav som anges i 5 �, och 2. har l�mnat den information som anges i 6 �. 5 � Medverkande institut och kreditinstitut som �r originatorer ska till�m- pa samma kriterier f�r kreditgivning i fr�ga om exponeringar som ska v�rde- papperiseras som de till�mpar i fr�ga om de exponeringar som avses utg�ra egna positioner. N�r det g�ller �garandelar eller emissionsgarantier i v�rdepapperiserings- emissioner som k�pts fr�n tredje part ska ett kreditinstitut till�mpa samma analysstandarder oavsett om andelarna eller garantierna �r avsedda att ing� i handelslagret eller i den �vriga verksamheten. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2011:752 Om kraven i f�rsta och andra styckena inte �r uppfyllda, f�r en originator som �r ett kreditinstitut inte utesluta de v�rdepapperiserade exponeringarna fr�n ber�kningen av sitt kapitalkrav f�r kreditrisker enligt 4 kap. 2 �. 6 � Medverkande institut och kreditinstitut som �r originatorer ska upplysa investerare om niv�n p� sina �taganden enligt 1 � och s�kerst�lla att framtida investerare har tillg�ng till all relevant information om utvecklingen av v�rde- papperiseringspositionernas underliggande exponeringar samt om kassafl�- den och s�kerheter f�r v�rdepapperiseringen. Informationen om kassafl�den och s�kerheter ska vara s� omfattande att det blir m�jligt att stresstesta dem. Vad som enligt f�rsta stycket �r relevant information ska fastst�llas den dag d� v�rdepapperiseringen sker, och d�refter justeras om det beh�vs med anledning av v�rdepapperiseringens art. 7 � Om ett kreditinstitut inte uppfyller kraven i 2, 3 eller 6 �, ska Finans- inspektionen besluta att en f�rh�jd riskvikt ska g�lla f�r relevanta v�rde- papperiseringspositioner. 8 � Finansinspektionen f�r besluta att tillf�lligt upph�va de krav som avses i 1 och 4 �� under perioder av allm�nna likviditetsst�rningar p� marknaden. 8 kap. 2 � Ett institut ska offentligg�ra information som 1. r�r dess kapitalt�ckning, och 2. ger en helt�ckande bild av dess a) strategier, b) system, c) m�ls�ttningar f�r hantering av risker och exponeringar, och d) riskprofil. S�dan information som inte �r v�sentlig, som utg�r en f�retagshemlighet eller som �r konfidentiell beh�ver dock inte offentligg�ras. Om ett institut beslutar att inte offentligg�ra information d�rf�r att den utg�r en f�retagshemlighet eller �r konfidentiell, ska institutet offentligg�ra beslutet och sk�len f�r det och dessutom offentligg�ra mer allm�nna upplys- ningar om det som informationskravet g�ller. 3 � Styrelsen i ett institut ska se till att det finns skriftliga riktlinjer och instruktioner f�r hur institutet ska uppfylla kraven p� offentligg�rande av information enligt 2 � och utv�rdera om den offentliggjorda informationen �r tillfredsst�llande, offentligg�rs tillr�ckligt ofta och ger en helt�ckande bild av institutets riskprofil. 9 kap. 2 � Om det framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 40, ska best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper g�lla �ven f�r 1. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES och de institut, institut f�r elektroniska pengar, motsvarande utl�ndska f�re- </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2011:752 tag eller finansiella institut som det finns andra �garintressen i �n s�dana som anges i 1 � f�rsta stycket 2, 2. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES och de institut, institut f�r elektroniska pengar, motsvarande utl�ndska f�re- tag eller finansiella institut, som det inledningsvis n�mnda institutet eller holdingf�retaget har andra former av kapitalbindningar till, eller 3. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES och de institut, institut f�r elektroniska pengar, motsvarande utl�ndska f�re- tag eller finansiella institut, som det inledningsvis n�mnda institutet eller holdingf�retaget ut�var ett v�sentligt inflytande �ver. Om best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper ska g�lla f�r f�retag som avses i f�rsta stycket, ska �ven ett anknutet f�retag som �r dotterf�retag eller som det finns �garintresse i anses ing� i gruppen. 7 � Ett institut som �r moderinstitut inom EES eller vars moderf�retag �r ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES ska uppfylla kraven i 8 kap. om offentligg�rande av information p� gruppniv�. Om ett moderinstitut har ett betydande dotterf�retag som �r institut, ska �ven dotterf�retaget offent- ligg�ra s�dan information om bland annat kapitalbasen och kapitalkravet samt institutets riskhantering som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 42. Finansinspektionen f�r efter ans�kan i ett enskilt fall besluta om undantag fr�n f�rsta stycket, om ett institut omfattas av information som ska offentlig- g�ras av ett moderf�retag utanf�r EES och den informationen �r likv�rdig med den information som ska offentligg�ras enligt denna lag. 10 � Vid uppr�ttande av den redovisning som avses i 9 � ska 1. dotterf�retagen konsolideras fullst�ndigt, 2. �garintressen som avses i 1 � f�rsta stycket 2 konsolideras med till�mp- ning av klyvningsmetoden enligt 7 kap. 30 � �rsredovisningslagen (1995:1554), och 3. konsolideringen i de �vriga fall som avses i 1 eller 2 � ske p� det s�tt som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 44. 10 kap. 3 � N�r Finansinspektionen enligt 2 � f�rsta stycket 35 ska ut�va till- synen, f�r inspektionen komma �verens med �vriga ber�rda beh�riga myn- digheter om att en annan beh�rig myndighet inom EES �n inspektionen ska ansvara f�r tillsynen. Finansinspektionen f�r ing� en s�dan �verenskommel- se, om det �r ol�mpligt att inspektionen ansvarar f�r tillsynen med h�nsyn till de institut det g�ller och den relativa betydelsen av deras verksamheter i de olika l�nderna. I ett s�dant fall ska moderinstitutet inom EES, det finansiella moder- holdingf�retaget inom EES eller det institut som har den st�rsta balans- omslutningen, beroende p� vad som �r till�mpligt, ges tillf�lle att yttra sig innan Finansinspektionen och de �vriga ber�rda beh�riga myndigheterna ing�r �verenskommelsen. Europeiska kommissionen ska underr�ttas om s�dana �verenskommelser. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2011:752 4 � Om det skulle vara ol�mpligt med h�nsyn till de institut det g�ller och den relativa betydelsen av deras verksamheter i de olika l�nderna, att till- synen ut�vas av den myndighet som enligt artikel 126.1 och 126.2 i kredit- institutsdirektivet ska ut�va tillsynen �ver en finansiell f�retagsgrupp, f�r Finansinspektionen komma �verens med de �vriga ber�rda beh�riga myn- digheterna om att inspektionen eller n�gon annan beh�rig myndighet ska ansvara f�r tillsynen. I ett s�dant fall ska moderinstitutet inom EES, det finansiella moderhol- dingf�retaget inom EES eller det institut som har den st�rsta balansomslut- ningen, beroende p� vad som �r till�mpligt, ges tillf�lle att yttra sig innan Finansinspektionen och de �vriga ber�rda beh�riga myndigheterna ing�r �verenskommelsen. Europeiska kommissionen ska underr�ttas om s�dana �verenskommelser. Beslut p� gruppniv� om kapitalbasen 6 a � N�r Finansinspektionen ansvarar f�r tillsynen �ver en finansiell f�re- tagsgrupp som best�r av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars moderf�retag �r ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES, ska inspek- tionen l�mna en rapport som inneh�ller en riskv�rdering av gruppen till �vri- ga beh�riga myndigheter. Inom fyra m�nader fr�n det att Finansinspektionen har l�mnat en s�dan rapport som avses i f�rsta stycket, ska inspektionen f�rs�ka komma �verens med �vriga beh�riga myndigheter om vilket beslut som b�r fattas i fr�ga om huruvida niv�n p� gruppens kapitalbas �r tillr�cklig. �verenskommelsen ska grundas p� en bed�mning av gruppens finansiella situation och riskprofil och den niv� p� gruppens kapitalbas som kr�vs f�r att till�mpa 2 kap. 2 � p� var och en av enheterna inom gruppen och p� gruppniv�. Finansinspektionen ska h�refter fatta ett beslut i enlighet med �verens- kommelsen. Beslutet och sk�len f�r det ska redovisas skriftligt och skickas till �vriga beh�riga myndigheter och till moderinstitutet inom EES. Om en �verenskommelse inte kan n�s, ska Finansinspektionen p� beg�ran av n�gon av de �vriga beh�riga myndigheterna samr�da med Europeiska bankmyndigheten. Inspektionen f�r �ven samr�da med Europeiska bank- myndigheten p� eget initiativ. 6 b � Om en �verenskommelse enligt 6 a � inte har tr�ffats inom fyra m�nader, ska Finansinspektionen, med beaktande av de beh�riga myndig- heternas bed�mning av risken hos dotterf�retagen, ensam fatta ett beslut p� gruppniv�. Om Finansinspektionen ansvarar f�r tillsynen �ver dotterf�retag till ett moderinstitut inom EES eller till ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES, ska inspektionen fatta ett s�dant beslut som avses i 6 a � tredje stycket p� individuell niv� eller undergruppsniv�. Inf�r beslutet ska inspektionen beakta synpunkter som framf�rts av den utl�ndska beh�riga myndighet som ansvarar f�r den gruppvisa tillsynen. 6 c � Ett s�dant beslut som avses i 6 a � som fattas av en utl�ndsk beh�rig myndighet efter en �verenskommelse med �vriga beh�riga myndigheter eller p� grund av att de beh�riga myndigheterna inte har kommit �verens </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2011:752 inom fyra m�nader g�ller i Sverige. Beslutet �r bindande f�r det ber�rda institutet och f�r Finansinspektionen, och det ska ligga till grund f�r inspek- tionens tillsyn. 6 d � Beslut som fattats enligt 6 a eller 6 b � ska ompr�vas �rligen. Ett beslut enligt 6 a � om till�mpning av 2 kap. 2 � f�r �ven, i undantagsfall, ompr�vas om en beh�rig myndighet som ansvarar f�r tillsynen av dotterf�- retag till ett moderinstitut inom EES eller ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES skriftligen beg�r det hos Finansinspektionen och samtidigt anger sk�len f�r beg�ran. 9 � Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med andra beh�riga myndigheter och med myndigheter inom EES som har tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag i den utstr�ckning som f�ljer av kreditinstitutsdirektivet och kapitalkravsdirektivet. Om en kritisk situation uppst�r i Sverige som kan �ventyra likviditeten p� finansmarknaden eller stabiliteten i det finansiella systemet i n�gon stat inom EES, ska Finansinspektionen i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information �ven med �vriga ber�rda myndigheter inom EES i den utstr�ckning som f�ljer av kreditinstitutsdirektivet och kapitalkravs- direktivet. 12 � Ett institut och ett finansiellt holdingf�retag som avses i 9 kap. 3 � ska uppr�tta och ge in den gruppbaserade redovisningen till Finansinspektio- nen f�r de r�kenskapsperioder och vid de tidpunkter som framg�r av f�re- skrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 47. I fr�ga om en finansiell f�re- tagsgrupp enligt 9 kap. 2 �, ska redovisningen uppr�ttas och ges in av de f�retag som anges i f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 48. Ett holdingf�retag med blandad verksamhet ska uppr�tta och ge in den samlade informationen till Finansinspektionen f�r de r�kenskapsperioder och vid de tidpunkter som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 47. 15 � Ett institut och det f�retag i en finansiell f�retagsgrupp som enligt 11 � ska uppr�tta den gruppbaserade redovisningen ska fortl�pande rappor- tera stora exponeringar till Finansinspektionen. Om ett instituts eller en finansiell f�retagsgrupps exponeringar �verstiger n�got av de i 7 kap. angivna gr�nsv�rdena, ska institutet eller det f�retag som enligt 12 � ska uppr�tta den gruppbaserade redovisningen omg�ende anm�la detta till Finansinspektionen. Inspektionen f�r i ett beslut ange en viss tid inom vilken exponeringarna ska s�nkas till de till�tna gr�nsv�rdena. Om 7 kap. 3 � tredje stycket �r till�mpligt, f�r Finansinspektionen i varje enskilt fall besluta att institutet f�r �verskrida gr�nsv�rdet p� 100 procent. 11 kap. 3 � Om tillsynen inte bed�ms likv�rdig, ska Finansinspektionen till�mpa best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper i 9 och 10 kap. som om mo- derf�retaget haft sitt huvudkontor inom EES. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2011:752 Efter att ha h�rt �vriga ber�rda beh�riga myndigheter f�r Finansinspektio- nen i st�llet besluta att anv�nda sig av andra tillsynsmetoder som s�kerst�ller att instituten i f�retagsgruppen �r f�rem�l f�r tillr�cklig tillsyn. Inspektionen f�r d� f�rel�gga en �gare till institutet att inr�tta ett finansiellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES och till�mpa best�mmelserna i denna lag p� instituten i den f�retagsgrupp som leds av detta holdingf�retag. Finansinspektionen ska underr�tta de ber�rda beh�riga myndigheterna och Europeiska kommissionen n�r s�dana andra tillsynsmetoder som anges i andra stycket anv�nds. 12 kap. 4 � Om ett institut, ett finansiellt holdingf�retag eller ett holdingf�retag med blandad verksamhet med huvudkontor i Sverige inte i tid l�mnar upp- lysningar enligt f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 46, 49 och 50, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget ska betala en f�rsenings- avgift med h�gst 100 000 kronor. Avgiften tillfaller staten. 13 kap. 1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. vilka positioner som ska ing� i handelslagret enligt 1 kap. 7 � och om- fattningen av dessa, 2. vilka positioner som f�r ing� i handelslagret enligt 1 kap. 9 � och vill- koren f�r det, 3. vilka �tg�rder ett institut ska vidta f�r att dess riktlinjer och instruktio- ner ska uppfylla kraven i 1 kap. 10 � f�rsta stycket, 4. villkoren f�r att ber�kna kapitalkravet enligt 2 kap. 6 � och hur kapital- kravet enligt den paragrafen ska ber�knas, 5. ber�kningen av fasta omkostnader enligt 2 kap. 10 �, 6. villkoren f�r att r�kna in poster i kapitalbasen och r�kna av poster fr�n densamma enligt 3 kap., omfattningen av dessa poster och hur kapitalbasen i �vrigt ska ber�knas enligt samma kapitel, 7. hur ett institut som har tillst�nd att anv�nda en internmetod f�r kredit- risker ska ber�kna f�rv�ntade f�rlustbelopp och de avs�ttningar och v�rde- regleringar som gjorts f�r att t�cka f�rlusterna samt hur f�rv�ntade f�rlust- belopp f�r aktieexponeringar och positiva eller negativa belopp som upp- kommer vid en j�mf�relse mellan f�rv�ntade f�rlustbelopp i �vrigt och gjorda avs�ttningar och v�rderegleringar ska behandlas enligt 3 kap. 9 � n�r kapitalbasens storlek ber�knas, 8. n�r ett institut som v�rdepapperiserat sina tillg�ngar och ett medver- kande institut ska ber�kna ett kapitalkrav f�r exponeringarna enligt 4 kap. 2 �, 9. vilka krav ett institut ska uppfylla f�r att f� tillst�nd att anv�nda meto- den med interna modeller enligt 4 kap. 4 � andra stycket, 10. hur ett institut som anv�nder schablonmetoden enligt 4 kap. 5 � ska ber�kna de riskv�gda exponeringsbeloppen och vilka f�ruts�ttningar som </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2011:752 ska vara uppfyllda f�r att ett exportkreditorgans kreditv�rderingar ska f� anv�ndas f�r att best�mma riskvikter enligt 4 kap. 6 �, 11. hur ett institut som har tillst�nd att anv�nda internmetoden ska ber�k- na de riskv�gda exponeringsbeloppen enligt 4 kap. 7 �, 12. vilka krav ett institut ska uppfylla f�r att f� tillst�nd att anv�nda intern- metoden enligt 4 kap. 7 �, 13. i vilken omfattning moder- och dotterf�retag f�r betraktas som en enhet enligt 4 kap. 8 � andra stycket, 14. under vilka f�ruts�ttningar ett institut f�r kombinera schablon- och internmetoderna eller inf�ra en internmetod stegvis enligt 4 kap. 9 �, 15. vilka krav kreditv�rderingsf�retagens metoder och kreditv�rderingar ska uppfylla f�r att kreditv�rderingsf�retagen ska godk�nnas enligt 4 kap. 12 �, 16. hur ett institut f�r anv�nda kreditv�rderingar gjorda av kreditv�rde- ringsf�retag f�r att ber�kna de riskv�gda exponeringsbeloppen, 17. vilka kreditriskskydd som f�r anv�ndas f�r att reducera ett riskv�gt exponeringsbelopp, under vilka f�ruts�ttningar olika kreditriskskydd f�r beaktas och hur kreditriskskyddets riskreducerande effekter ska ber�knas enligt 4 kap. 15 � f�r ett institut som anv�nder schablonmetoden eller den grundl�ggande internmetoden f�r exponeringen, 18. hur kapitalkravet f�r motpartsrisker som ing�r i marknadsrisker ska ber�knas enligt 5 kap. 1 �, 19. hur ett institut som anv�nder n�gon av schablonmetoderna f�r posi- tionsrisk, avvecklingsrisk, valutakursrisk eller r�varurisk ska ber�kna kapi- talkravet f�r marknadsrisker enligt 5 kap. 2 �, 20. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett institut ska f� tillst�nd att anv�nda egna riskber�kningsmodeller enligt 5 kap. 3 �, 21. hur ett institut som anv�nder basmetoden ska ber�kna kapitalkravet enligt 6 kap. 2 �, 22. hur ett institut som anv�nder schablonmetoden f�r operativa risker ska ber�kna kapitalkravet enligt 6 kap. 3 och 5 ��, 23. vilka krav som st�lls p� ett institut som anv�nder schablonmetoden f�r operativa risker enligt 6 kap. 4 �, 24. vilka villkor ett institut ska uppfylla f�r att f� anv�nda en annan ber�k- ningsgrund f�r vissa aff�rsomr�den enligt 6 kap. 5 �, 25. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett institut ska f� tillst�nd att anv�nda internm�tningsmetoden enligt 6 kap. 7 �, 26. i vilken omfattning moder- och dotterf�retag f�r betraktas som en enhet enligt 6 kap. 7 � andra stycket, 27. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett institut ska f� tillst�nd att kombinera olika metoder f�r operativ risk enligt 6 kap. 8 �, 28. hur exponeringarna ska v�rderas vid ber�kningen av ett instituts expo- neringar enligt 7 kap. 3 och 5 ��, 29. under vilka f�ruts�ttningar en grupp av kunder med inb�rdes anknyt- ning f�religger enligt 7 kap. 4 � f�rsta stycket och hur instituten ska analy- sera sina exponeringar f�r att avg�ra om det f�religger en grupp av kunder med inb�rdes anknytning, 30. vilka exponeringar som ska anses utg�ra exponeringar enligt 7 kap. 6 � f�rsta stycket 3, </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2011:752 31. vilka poster som helt eller delvis f�r undantas vid ber�kningen av ett instituts stora exponeringar enligt 7 kap. 6 � andra stycket, 32. under vilka f�ruts�ttningar ett institut i de fall som avses i 7 kap. 7 � f�r ber�kna en exponerings v�rde med st�d av internmetoden eller med beaktande av kreditriskskydd och vilka krav ett institut som anv�nder n�gon av dessa ber�kningsmetoder ska uppfylla, 33. vilket s�rskilt kapitalkrav och vilka �vriga villkor ett institut ska upp- fylla enligt 7 kap. 8 �, 34. vad som ska utg�ra ett beh�llande av ett ekonomiskt intresse netto och n�r undantag fr�n beh�llande av ett ekonomiskt intresse f�r g�ras enligt 7 a kap. 1 �, 35. vilka krav som ett institut ska uppfylla enligt 7 a kap. 2 � innan det f�r ta position i en v�rdepapperisering, 36. vilka krav som ett institut l�pande ska uppfylla enligt 7 a kap. 3 � efter det att institutet investerat i en v�rdepapperisering, 37. vilken information som ska l�mnas av medverkande institut eller ori- ginator enligt 7 a kap. 6 �, 38. vilken f�rh�jd riskvikt som ska g�lla f�r v�rdepapperiseringen enligt 7 a kap. 7 �, 39. vilken information som ska offentligg�ras enligt 8 kap. 2 �, vid vilken tidpunkt, p� vilken plats och med vilka intervall informationen ska l�mnas och hur informationens riktighet ska kontrolleras, 40. i vilka fall best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper ska g�lla enligt 9 kap. 2 �, 41. under vilka f�ruts�ttningar tillst�nd att r�kna in vissa dotterf�retag enligt 9 kap. 4 � f�r ges, 42. vilken information som ska offentligg�ras enligt 9 kap. 7 �, vid vilken tidpunkt, p� vilken plats och med vilka intervall informationen ska l�mnas och hur informationens riktighet ska kontrolleras, 43. hur gruppbaserad redovisning enligt 9 kap. 9 � ska uppr�ttas f�r s�da- na institut som till�mpar Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om till�mpning av internationella redovis- ningsstandarder 10, 44. hur konsolideringen ska ske enligt 9 kap. 10 �, 45. hur kapitalbasen ska ber�knas enligt 9 kap. 11 �, 46. inneh�llet, utformningen och omfattningen av den redovisning eller information som ska l�mnas enligt 10 kap. 11 �, 47. vilka r�kenskapsperioder den gruppbaserade redovisningen och den samlade informationen ska avse och vid vilka tidpunkter den gruppbaserade redovisningen och den samlade informationen ska ges in enligt 10 kap. 12 �, 48. vilka f�retag som enligt 10 kap. 12 � ska uppr�tta och ge in den grupp- baserade redovisningen, om det finns en finansiell f�retagsgrupp enligt 9 kap. 2 �, 49. omfattningen och fullg�randet av skyldigheten att rapportera stora exponeringar enligt 10 kap. 15 �, och 50. omfattningen och fullg�randet av skyldigheten att rapportera kapital- bas och kapitalkrav enligt 10 kap. 16 �. 10 EGT L 243, 11.9.2002, s. 1 (Celex 32002R1606). </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2011:752 Denna lag tr�der i kraft den 30 juni 2011 i fr�ga om 1 kap. 3 �, 3 kap. 2 �, 4 kap. 12 �, 7 kap. 1, 1 a, och 38 ��, 7 a kap., 9 kap. 2, 7 och 10 ��, 10 kap. 3, 4, 6 a6 d, 9, 12 och 15 ��, 11 kap. 3 �, 12 kap. 4 � samt 13 kap. 1 � och i �vrigt den 31 december 2011. P� regeringens v�gnar PETER NORMAN Mats Walberg (Finansdepartementet) </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2011 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i lagen (2006:1371) om kapitalt�ckning
och stora exponeringar;

utf�rdad den 9 juni 2011.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs2 i fr�ga om lagen (2006:1371) om ka-

pitalt�ckning och stora exponeringar

dels att 1 kap. 3 �, 2 kap. 4 �, 3 kap. 2 �, 4 kap. 2 och 12 ��, 7 kap. 1, 3

8 ��, 8 kap. 2 och 3 ��, 9 kap. 2, 7 och 10 ��, 10 kap. 3, 4, 9, 12 och 15 ��,
11 kap. 3 �, 12 kap. 4 � samt 13 kap. 1 � ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen ska inf�ras ett nytt kapitel, 7 a kap., fem nya paragra-

fer, 7 kap. 1 a � och 10 kap. 6 a6 d ��, samt n�rmast f�re 10 kap. 6 a � en
ny rubrik, av f�ljande lydelse.

1 kap.

3 �

I denna lag betyder

1. anknutet f�retag: ett svenskt eller utl�ndskt f�retag vars huvudsakliga

verksamhet best�r i att �ga eller f�rvalta fast egendom, tillhandah�lla data-
tj�nster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den
huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, v�rdepappersbolag,
institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndska f�retag,

2. beh�rig myndighet: Finansinspektionen eller en annan myndighet inom

EES som ut�var tillsyn �ver institut, institut f�r elektroniska pengar eller
motsvarande utl�ndska f�retag,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det,

1 Prop 2010/11:110, bet. 2010/11:FiU40, rskr. 2010/11:273.

2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om r�tt-
ten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning), (EUT L 177,
30.6.2006, s. 1, Celex 32006L0048) samt Europaparlamentets och r�dets direktiv
2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav f�r v�rdepappersf�retag och kreditin-
stitut (omarbetning), (EUT L 177, 30.6.2006, s. 201, Celex 32006L0049), senast �nd-
rade genom Europaparlamentets och r�dets direktiv 2010/78/EU av den 24 november
2010 om �ndring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG,
2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och
2009/65/EG, vad g�ller befogenheterna f�r Europeiska tillsynsmyndigheten (Europe-
iska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska f�rs�krings- och
tj�nstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska v�rde-
pappers- och marknadsmyndigheten), (EUT L 331, 15.12.2010, s. 120, Celex
32010L0078).

3 Senaste lydelse 2009:364.

SFS 2011:752

Utkom fr�n trycket
den 21 juni 2011

SFS 2011:752

4. exponeringar: poster som redovisas som tillg�ng i balansr�kningen,

derivatavtal som redovisas som skulder eller �taganden utanf�r balansr�k-
ningen,

5. finansiellt holdingf�retag: ett finansiellt institut som inte �r ett blandat

finansiellt holdingf�retag enligt 1 kap. 3 � 3 lagen (2006:531) om s�rskild
tillsyn �ver finansiella konglomerat och

a) som har minst ett dotterf�retag som �r kreditinstitut, v�rde-

pappersbolag, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndskt
f�retag, och

b) vars dotterf�retag uteslutande eller huvudsakligen utg�rs av s�dana

f�retag som avses i a eller finansiella institut,

6. finansiellt institut: ett svenskt eller utl�ndskt f�retag som inte �r kredit-

institut, v�rdepappersbolag, institut f�r elektroniska pengar eller motsva-
rande utl�ndskt f�retag och vars huvudsakliga verksamhet �r att

a) f�rv�rva eller inneha aktier eller andelar,
b) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 � andra

stycket 210 och 12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse,
utan att vara tillst�ndspliktigt enligt 2 kap. 1 � samma lag, eller

c) driva v�rdepappersr�relse utan att vara tillst�ndspliktigt enligt 2 kap.

1 � lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden,

7. finansiellt instrument: ett avtal som ger upphov till en finansiell till-

g�ng f�r en part samtidigt som en annan part f�r en finansiell skuld eller
utf�rdar ett egetkapitalinstrument,

8. finansiellt moderholdingf�retag inom EES: ett inom EES etablerat

finansiellt holdingf�retag, som inte �r dotterf�retag till ett institut eller ett
motsvarande utl�ndskt f�retag som auktoriserats inom EES eller till ett annat
finansiellt holdingf�retag som �r etablerat inom EES,

9. holdingf�retag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utl�ndskt

moderf�retag som inte �r kreditinstitut, v�rdepappersbolag, institut f�r elek-
troniska pengar, motsvarande utl�ndskt f�retag, finansiellt holdingf�retag
eller ett blandat finansiellt holdingf�retag enligt 1 kap. 3 � 3 lagen om s�r-
skild tillsyn �ver finansiella konglomerat, men som har minst ett dotterf�re-
tag som �r kreditinstitut, v�rdepappersbolag, institut f�r elektroniska pengar
eller motsvarande utl�ndskt f�retag,

10. institut: kreditinstitut och v�rdepappersbolag,
11. kapitalkravsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/

49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav f�r v�rdepappersf�retag och kre-
ditinstitut (omarbetning)

4, senast �ndrat genom Europaparlamentets och

r�dets direktiv 2010/78/EU

12. kreditinstitut: bank, kreditmarknadsf�retag och Svenska skepps-

hypotekskassan,

13. kreditinstitutsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2006/

48/EG av den 14 juni 2006 om r�tten att starta och driva verksamhet i kredit-
institut (omarbetning)

6, senast �ndrat genom Europaparlamentets och r�dets

direktiv 2010/78/EU

4 EUT L 177, 30.6.2006, s. 201 (Celex 32006L0049).

5 EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078).

6 EUT L 177, 30.6.2006, s. 1, (Celex 32006L0048).

7 EUT L 331, 14.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078).

SFS 2011:752

14. medverkande institut: institut, annat �n det institut som �r originator,

som uppr�ttar och f�rvaltar ett tillg�ngsbaserat certifikatprogram eller n�gon
annan v�rdepapperisering och som f�rv�rvar exponeringar fr�n tredje man,

15. moderinstitut inom EES: ett institut eller motsvarande utl�ndskt f�re-

tag som auktoriserats inom EES och som

a) har ett institut, ett finansiellt institut eller ett motsvarande utl�ndskt f�-

retag som dotterf�retag eller som har ett �garintresse i ett s�dant f�retag, och

b) inte �r dotterf�retag till ett annat institut eller ett motsvarande utl�ndskt

f�retag som auktoriserats inom EES eller till ett finansiellt holdingf�retag
som �r etablerat inom EES,

16. operativa risker: risker f�r f�rluster till f�ljd av inte �ndam�lsenliga

eller inte fungerande interna f�rfaranden eller system eller p� grund av
m�nskliga fel eller yttre h�ndelser, samt r�ttsliga risker,

17. originator: ett f�retag som
a) sj�lvt eller via anknutna f�retag, direkt eller indirekt, var part i det

ursprungliga avtal som gav upphov till de f�rpliktelser eller potentiella f�r-
pliktelser f�r g�lden�ren, eller den potentiella g�lden�ren, som ligger till
grund f�r den exponering som v�rdepapperiseras, eller

b) f�rv�rvar tredje mans exponeringar, tar upp dem i sin balansr�kning

och d�refter v�rdepapperiserar dem,

18. riskvikt: en procentsats som beskriver en riskniv� hos en exponering,
19. v�rdepapperisering: en transaktion eller ett program varigenom den

kreditrisk som �r f�renad med en exponering eller en grupp exponeringar
delas upp i delar, och som har f�ljande egenskaper:

a) betalningarna inom ramen f�r transaktionen eller programmet �r bero-

ende av utvecklingen av exponeringen eller gruppen av exponeringar, och

b) prioriteringen av delarna avg�r hur f�rluster f�rdelas under den tid

transaktionen eller programmet p�g�r,

20. v�rdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har f�tt tillst�nd att

driva v�rdepappersr�relse enligt lagen om v�rdepappersmarknaden, och

21. �terv�rdepapperisering: en v�rdepapperisering i vilken den risk som

�r f�renad med en underliggande grupp av exponeringar delas upp i delar
och minst en av de underliggande exponeringarna �r en v�rdepapperiserings-
position.

2 kap.

4 �

F�r marknadsrisker kr�vs ett kapital som uppg�r till summan av kapi-

talkraven f�r

1. motpartsrisker f�r verksamhet i handelslagret,
2. avvecklingsrisker f�r hela verksamheten,
3. positionsrisker (r�nte- och aktiekursrisk) f�r verksamhet i handels-

lagret, och

4. valutakursrisker och r�varurisker i hela verksamheten.
N�got kapitalkrav beh�ver inte ber�knas f�r positioner som dragits av fr�n

kapitalbasen.

SFS 2011:752

3 kap.

2 �

I det prim�ra kapitalet f�r f�ljande ing�:

1. Eget kapital enligt 5 kap. 4 � lagen (1995:1559) om �rsredovisning i

kreditinstitut och v�rdepappersbolag, om det helt kan t�cka f�rluster i en
fortlevnadssituation och om det vid konkurs eller likvidation prioriteras efter
alla andra krav,

a) f�r bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och v�rdepappersbolag, dock

inte uppskrivningsfonder,

b) f�r sparbanker, dock endast reservfonder,
c) f�r medlemsbanker och kreditmarknadsf�reningar, dock inte f�rlagsin-

satser och uppskrivningsfonder,

2. F�r Svenska skeppshypotekskassan: kassans reservfond.
3. F�r banker, kreditmarknadsf�retag och v�rdepappersbolag: kapital-

andelen av skatteutj�mningsreserv och periodiseringsfond.

4. F�r banker och kreditmarknadsf�retag: kapitalandelen av det belopp

som svarar mot bankens eller f�retagets reserver till f�ljd av avskrivning p�
egendom som uppl�tits till nyttjande.

Fr�n summan av posterna enligt f�rsta stycket ska f�ljande r�knas av
1. f�rluster under l�pande r�kenskaps�r,
2. immateriella anl�ggningstillg�ngar enligt bilaga 1 till lagen om �rsredo-

visning i kreditinstitut och v�rdepappersbolag, punkten 9 under rubriken till-
g�ngar, och

3. den nettovinst som hos ett institut som �r originator till en v�rdepappe-

risering uppkommer till f�ljd av kapitalisering av framtida inkomster av de
v�rdepapperiserade tillg�ngarna och som ger en kreditf�rst�rkning till posi-
tioner i v�rdepapperiseringen.

4 kap.

2 �

Ett kapitalkrav f�r kreditrisker ska ber�knas �ven f�r exponeringar som

ett institut har v�rdepapperiserat eller f�r instrument som s�lts fr�n handels-
lagret till ett specialf�retag f�r v�rdepapperisering, om v�rdepapperiseringen
eller f�rs�ljningen f�tt till f�ljd att institutet inte beh�ver inneha n�gon kapi-
talbas f�r den risk som �r f�renad med dessa instrument, och institutet

1. inte i samband med v�rdepapperiseringen har �verf�rt en betydande

kreditrisk till tredje man,

2. har gett st�d till v�rdepapperiseringen ut�ver sina avtalsm�ssiga f�r-

pliktelser, eller

3. inte till�mpar riskvikten 1 250 procent p� samtliga positioner i v�rde-

papperiseringen eller r�knar av dessa positioner fr�n kapitalbasen.

Om ett institut medverkar vid en v�rdepapperisering av ett annat instituts

exponeringar, ska det ber�kna ett kapitalkrav f�r exponeringarna, om det har
gett st�d till v�rdepapperiseringen ut�ver sina avtalsm�ssiga f�rpliktelser.
Detsamma g�ller om ett institut har s�lt instrument fr�n sitt handelslager till
ett specialf�retag f�r v�rdepapperisering med f�ljden att n�gon kapitalbas
inte beh�ver innehas f�r den risk som �r f�renad med dessa instrument.

12 �

Ett kreditv�rderingsf�retag f�r ans�ka hos Finansinspektionen om att

det ska godk�nnas. N�r ett kreditv�rderingsf�retag godk�nts f�r dess kredit-

SFS 2011:752

v�rderingar anv�ndas av institut f�r att best�mma riskvikter. Ett godk�nnan-
de f�r avse kreditv�rderingar i syfte att best�mma

1. riskvikter f�r positioner i v�rdepapperiseringar eller vissa exponeringar

som institutet har v�rdepapperiserat, eller

2. riskvikter f�r andra exponeringsklasser enligt schablonmetoden.
Ett kreditv�rderingsf�retag f�r godk�nnas, om
1. dess kreditv�rderingsmetod �r objektiv, oberoende och genomlysbar,
2. kreditv�rderingarna ses �ver l�pande, och
3. kreditv�rderingarna uppfattas som trov�rdiga och �r tillg�ngliga p� lik-

v�rdiga villkor f�r dem som har ett ber�ttigat intresse av kredit-
v�rderingarna.

Om ett kreditv�rderingsf�retag har godk�nts av en utl�ndsk beh�rig myn-

dighet f�r ett av syftena i f�rsta stycket, f�r Finansinspektionen godk�nna
kreditv�rderingsf�retaget f�r samma syfte utan att g�ra n�gon egen pr�vning
enligt andra stycket.

Om ett kreditv�rderingsf�retag �r registrerat som ett kreditv�rderings-

institut enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EG) nr 1060/2009
av den 16 september 2009 om kreditv�rderingsinstitut

8, ska kraven i andra

stycket 1 och 2 anses vara uppfyllda.

N�r f�ruts�ttningarna i andra, tredje eller fj�rde stycket inte l�ngre �r upp-

fyllda, ska Finansinspektionen �terkalla godk�nnandet.

7 kap.

1 �

Detta kapitel till�mpas inte p� Svenska skeppshypotekskassan och

s�dana v�rdepappersbolag som avses i 2 kap. 8 och 9 ��.

1 a �

N�r ett institut ber�knar v�rdet p� sina exponeringar mot ett annat

institut enligt detta kapitel, avses med sistn�mnda institut �ven motsvarande
utl�ndska f�retag.

3 �

V�rdet av ett instituts exponering gentemot en kund eller en grupp av

kunder med inb�rdes anknytning f�r inte �verstiga 25 procent av institutets
kapitalbas.

Om kunden �r ett institut eller om det i gruppen av kunder med inb�rdes

anknytning ing�r ett eller flera institut, f�r v�rdet av institutets exponeringar
vara h�gst 25 procent av institutets kapitalbas eller h�gst 150 miljoner euro.
Summan av exponeringsv�rdena gentemot en grupps alla kunder med inb�r-
des anknytning som inte �r institut f�r inte heller �verstiga 25 procent av in-
stitutets kapitalbas.

Om beloppet 150 miljoner euro �verstiger 25 procent av institutets kapi-

talbas, f�r v�rdet p� exponeringen inte �verstiga ett av institutet best�mt
gr�nsv�rde p� h�gst 100 procent av institutets kapitalbas.

4 �

Med en grupp av kunder med inb�rdes anknytning avses tv� eller flera

fysiska eller juridiska personer som, om inte annat visas, utg�r en helhet fr�n
risksynpunkt d�rf�r att

8 EUT L 302, 17.11.2009, s. 1 (Celex 32009R1060).

SFS 2011:752

1. n�gon av dem har, direkt eller indirekt, �garinflytande �ver den eller de

andra i gruppen, eller

2. de utan att st� i s�dant f�rh�llande som avses i 1 har s�dan inb�rdes

anknytning att n�gon av de �vriga kan befaras r�ka i finansierings- eller
betalningssv�righeter om en av dem drabbas av finansiella problem.

Med kund avses i fr�ga om placeringar i finansiella instrument emittenten

eller, om instrumentet har andra finansiella instrument som underliggande
tillg�ng, emittenten av denna tillg�ng och i fr�ga om andra fordringar eller
�taganden den som svarar f�r fordringen eller �tagandet.

5 �

En stor exponering �r en exponering som ett institut har gentemot en

kund eller en grupp av kunder med inb�rdes anknytning n�r v�rdet av expo-
neringen �r 10 procent eller mer av institutets kapitalbas.

6 �

Vid ber�kningen av ett instituts exponeringar enligt 3 och 5 �� ska f�l-

jande exponeringar inte r�knas in:

1. exponeringar som vid valutatransaktioner uppkommer i samband med

normal avveckling av en transaktion under tv� bankdagar efter betalning,

2. exponeringar som vid k�p eller f�rs�ljning av finansiella instrument

uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under fem
bankdagar efter den tidpunkt d� antingen betalning har skett eller de finan-
siella instrumenten har levererats,

3. exponeringar som uppkommer genom kundaktiviteter, om exponering-

arna inte varar l�ngre �n fr�n en bankdag till n�sta och uppkommer i sam-
band med

a) penning�verf�ring, d�ribland betaltj�nster, clearing och avveckling av

valutor samt korrespondentbanktj�nster, eller

b) clearing, avveckling eller f�rvaring av finansiella instrument,
4. intradagexponeringar som uppkommer i samband med tillhandah�llan-

de av tj�nsten penning�verf�ring, d�ribland betaltj�nster, clearing och
avveckling i valutor samt korrespondentbanktj�nster, om exponeringen �r
mot den som tillhandah�ller tj�nsten i fr�ga och som st�r under tillsyn av
beh�rig myndighet,

5. exponeringar som ett institut har mot ett annat koncernf�retag, om f�re-

tagen �r f�rem�l f�r gruppbaserad tillsyn som ut�vas av en beh�rig myndig-
het eller likv�rdig tillsyn i tredje land, och

6. poster som r�knats av fr�n institutets kapitalbas.
Andra poster �n de som anges i f�rsta stycket f�r helt eller delvis undantas

fr�n ber�kningarna enligt 3 och 5 ��, om kreditrisken �r l�g.

7 �

Under de f�ruts�ttningar som framg�r av f�reskrifter meddelade med

st�d av 13 kap. 1 � 32 f�r ett institut uppskatta exponeringens v�rde

1. med st�d av internmetoden, eller
2. med beaktande av ett kreditriskskydds riskreducerande effekt.
Om ett institut utnyttjar m�jligheten i f�rsta stycket, ska den del av expo-

neringen som t�cks av en s�kerhet behandlas som en exponering mot emit-
tenten av s�kerheten och inte mot kunden.

9 �ndringen inneb�r att f�rsta stycket upph�vs.

SFS 2011:752

8 �

V�rdet av ett instituts exponeringar i handelslagret mot en kund eller

en grupp av kunder med inb�rdes anknytning f�r, efter tillst�nd av Finansin-
spektionen, �verstiga de gr�nsv�rden som anges i 3 �, om institutet uppfyller
det s�rskilda kapitalkrav och de �vriga villkor som framg�r av f�reskrifter
meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 33.

7 a kap. Exponeringar mot v�rdepapperiseringar

1 �

Ett kreditinstitut f�r exponera sig mot en v�rdepapperisering bara om

originatorn, ett medverkande institut eller den ursprungliga l�ngivaren har
�tagit sig att fortl�pande beh�lla ett ekonomiskt intresse om minst 5 procent
netto i v�rdepapperiseringen och underr�ttat kreditinstitutet om �tagandet.

Finansinspektionen f�r meddela undantag fr�n kravet i f�rsta stycket p�

att beh�lla ett ekonomiskt intresse.

2 �

Ett kreditinstitut ska innan det investerar i en v�rdepapperisering ha en

helt�ckande och grundlig f�rst�else f�r investeringen och ha skriftliga
interna riktlinjer och instruktioner i den omfattning som beh�vs f�r att m�j-
ligg�ra analys och dokumentation av kreditinstitutets positioner.

S�v�l f�re som efter det att ett kreditinstitut har investerat i en v�rdepap-

perisering, ska institutet kunna redovisa f�r Finansinspektionen att kraven
enligt f�rsta stycket �r uppfyllda n�r investeringen g�rs.

3 �

Ett kreditinstitut ska ha rutiner f�r att l�pande �vervaka information

om utvecklingen av sina v�rdepapperiseringspositioners underliggande
exponeringar. Ett kreditinstitut ska ha en grundlig f�rst�else f�r alla struktu-
rella drag hos v�rdepapperiseringen som kan ha en v�sentlig inverkan p�
resultatet av kreditinstitutets exponeringar mot v�rdepapperiserings-
transaktionen.

4 �

N�r ett moderkreditinstitut inom EES eller ett finansiellt holdingf�re-

tag inom EES, eller ett dotterf�retag till ett s�dant institut eller f�retag, i
egenskap av originator eller medverkande institut v�rdepapperiserar expone-
ringar fr�n flera kreditinstitut eller finansiella institut som omfattas av
gruppbaserad tillsyn f�r kravet i 1 � uppfyllas p� gruppniv�, om de institut
eller finansiella institut som gett upphov till de v�rdepapperiserade expone-
ringarna

1. har �tagit sig att f�lja de krav som anges i 5 �, och
2. har l�mnat den information som anges i 6 �.

5 �

Medverkande institut och kreditinstitut som �r originatorer ska till�m-

pa samma kriterier f�r kreditgivning i fr�ga om exponeringar som ska v�rde-
papperiseras som de till�mpar i fr�ga om de exponeringar som avses utg�ra
egna positioner.

N�r det g�ller �garandelar eller emissionsgarantier i v�rdepapperiserings-

emissioner som k�pts fr�n tredje part ska ett kreditinstitut till�mpa samma
analysstandarder oavsett om andelarna eller garantierna �r avsedda att ing� i
handelslagret eller i den �vriga verksamheten.

SFS 2011:752

Om kraven i f�rsta och andra styckena inte �r uppfyllda, f�r en originator

som �r ett kreditinstitut inte utesluta de v�rdepapperiserade exponeringarna
fr�n ber�kningen av sitt kapitalkrav f�r kreditrisker enligt 4 kap. 2 �.

6 �

Medverkande institut och kreditinstitut som �r originatorer ska upplysa

investerare om niv�n p� sina �taganden enligt 1 � och s�kerst�lla att framtida
investerare har tillg�ng till all relevant information om utvecklingen av v�rde-
papperiseringspositionernas underliggande exponeringar samt om kassafl�-
den och s�kerheter f�r v�rdepapperiseringen. Informationen om kassafl�den
och s�kerheter ska vara s� omfattande att det blir m�jligt att stresstesta dem.

Vad som enligt f�rsta stycket �r relevant information ska fastst�llas den

dag d� v�rdepapperiseringen sker, och d�refter justeras om det beh�vs med
anledning av v�rdepapperiseringens art.

7 �

Om ett kreditinstitut inte uppfyller kraven i 2, 3 eller 6 �, ska Finans-

inspektionen besluta att en f�rh�jd riskvikt ska g�lla f�r relevanta v�rde-
papperiseringspositioner.

8 �

Finansinspektionen f�r besluta att tillf�lligt upph�va de krav som avses

i 1 och 4 �� under perioder av allm�nna likviditetsst�rningar p� marknaden.

8 kap.

2 � Ett institut ska offentligg�ra information som

1. r�r dess kapitalt�ckning, och
2. ger en helt�ckande bild av dess
a) strategier,
b) system,
c) m�ls�ttningar f�r hantering av risker och exponeringar, och
d) riskprofil.
S�dan information som inte �r v�sentlig, som utg�r en f�retagshemlighet

eller som �r konfidentiell beh�ver dock inte offentligg�ras.

Om ett institut beslutar att inte offentligg�ra information d�rf�r att den

utg�r en f�retagshemlighet eller �r konfidentiell, ska institutet offentligg�ra
beslutet och sk�len f�r det och dessutom offentligg�ra mer allm�nna upplys-
ningar om det som informationskravet g�ller.

3 �

Styrelsen i ett institut ska se till att det finns skriftliga riktlinjer och

instruktioner f�r hur institutet ska uppfylla kraven p� offentligg�rande av
information enligt 2 � och utv�rdera om den offentliggjorda informationen
�r tillfredsst�llande, offentligg�rs tillr�ckligt ofta och ger en helt�ckande bild
av institutets riskprofil.

9 kap.

2 �

Om det framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 40,

ska best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper g�lla �ven f�r

1. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES

och de institut, institut f�r elektroniska pengar, motsvarande utl�ndska f�re-

SFS 2011:752

tag eller finansiella institut som det finns andra �garintressen i �n s�dana
som anges i 1 � f�rsta stycket 2,

2. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES

och de institut, institut f�r elektroniska pengar, motsvarande utl�ndska f�re-
tag eller finansiella institut, som det inledningsvis n�mnda institutet eller
holdingf�retaget har andra former av kapitalbindningar till, eller

3. ett institut eller ett finansiellt holdingf�retag hemmah�rande inom EES

Om best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper ska g�lla f�r f�retag

som avses i f�rsta stycket, ska �ven ett anknutet f�retag som �r dotterf�retag
eller som det finns �garintresse i anses ing� i gruppen.

7 �

Ett institut som �r moderinstitut inom EES eller vars moderf�retag �r

ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES ska uppfylla kraven i 8 kap.
om offentligg�rande av information p� gruppniv�. Om ett moderinstitut har
ett betydande dotterf�retag som �r institut, ska �ven dotterf�retaget offent-
ligg�ra s�dan information om bland annat kapitalbasen och kapitalkravet
samt institutets riskhantering som framg�r av f�reskrifter meddelade med
st�d av 13 kap. 1 � 42.

Finansinspektionen f�r efter ans�kan i ett enskilt fall besluta om undantag

fr�n f�rsta stycket, om ett institut omfattas av information som ska offentlig-
g�ras av ett moderf�retag utanf�r EES och den informationen �r likv�rdig
med den information som ska offentligg�ras enligt denna lag.

10 �

Vid uppr�ttande av den redovisning som avses i 9 � ska

1. dotterf�retagen konsolideras fullst�ndigt,
2. �garintressen som avses i 1 � f�rsta stycket 2 konsolideras med till�mp-

ning av klyvningsmetoden enligt 7 kap. 30 � �rsredovisningslagen
(1995:1554), och

3. konsolideringen i de �vriga fall som avses i 1 eller 2 � ske p� det s�tt

som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 44.

10 kap.

3 �

N�r Finansinspektionen enligt 2 � f�rsta stycket 35 ska ut�va till-

synen, f�r inspektionen komma �verens med �vriga ber�rda beh�riga myn-
digheter om att en annan beh�rig myndighet inom EES �n inspektionen ska
ansvara f�r tillsynen. Finansinspektionen f�r ing� en s�dan �verenskommel-
se, om det �r ol�mpligt att inspektionen ansvarar f�r tillsynen med h�nsyn
till de institut det g�ller och den relativa betydelsen av deras verksamheter i
de olika l�nderna.

I ett s�dant fall ska moderinstitutet inom EES, det finansiella moder-

holdingf�retaget inom EES eller det institut som har den st�rsta balans-
omslutningen, beroende p� vad som �r till�mpligt, ges tillf�lle att yttra sig
innan Finansinspektionen och de �vriga ber�rda beh�riga myndigheterna
ing�r �verenskommelsen. Europeiska kommissionen ska underr�ttas om
s�dana �verenskommelser.

SFS 2011:752

4 �

Om det skulle vara ol�mpligt med h�nsyn till de institut det g�ller och

den relativa betydelsen av deras verksamheter i de olika l�nderna, att till-
synen ut�vas av den myndighet som enligt artikel 126.1 och 126.2 i kredit-
institutsdirektivet ska ut�va tillsynen �ver en finansiell f�retagsgrupp, f�r
Finansinspektionen komma �verens med de �vriga ber�rda beh�riga myn-
digheterna om att inspektionen eller n�gon annan beh�rig myndighet ska
ansvara f�r tillsynen.

I ett s�dant fall ska moderinstitutet inom EES, det finansiella moderhol-

dingf�retaget inom EES eller det institut som har den st�rsta balansomslut-
ningen, beroende p� vad som �r till�mpligt, ges tillf�lle att yttra sig innan
Finansinspektionen och de �vriga ber�rda beh�riga myndigheterna ing�r
�verenskommelsen. Europeiska kommissionen ska underr�ttas om s�dana
�verenskommelser.

Beslut p� gruppniv� om kapitalbasen

6 a �

N�r Finansinspektionen ansvarar f�r tillsynen �ver en finansiell f�re-

tagsgrupp som best�r av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars
moderf�retag �r ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES, ska inspek-
tionen l�mna en rapport som inneh�ller en riskv�rdering av gruppen till �vri-
ga beh�riga myndigheter.

Inom fyra m�nader fr�n det att Finansinspektionen har l�mnat en s�dan

rapport som avses i f�rsta stycket, ska inspektionen f�rs�ka komma �verens
med �vriga beh�riga myndigheter om vilket beslut som b�r fattas i fr�ga om
huruvida niv�n p� gruppens kapitalbas �r tillr�cklig. �verenskommelsen ska
grundas p� en bed�mning av gruppens finansiella situation och riskprofil
och den niv� p� gruppens kapitalbas som kr�vs f�r att till�mpa 2 kap. 2 � p�
var och en av enheterna inom gruppen och p� gruppniv�.

Finansinspektionen ska h�refter fatta ett beslut i enlighet med �verens-

kommelsen. Beslutet och sk�len f�r det ska redovisas skriftligt och skickas
till �vriga beh�riga myndigheter och till moderinstitutet inom EES.

Om en �verenskommelse inte kan n�s, ska Finansinspektionen p� beg�ran

av n�gon av de �vriga beh�riga myndigheterna samr�da med Europeiska
bankmyndigheten. Inspektionen f�r �ven samr�da med Europeiska bank-
myndigheten p� eget initiativ.

6 b �

Om en �verenskommelse enligt 6 a � inte har tr�ffats inom fyra

m�nader, ska Finansinspektionen, med beaktande av de beh�riga myndig-
heternas bed�mning av risken hos dotterf�retagen, ensam fatta ett beslut p�
gruppniv�.

Om Finansinspektionen ansvarar f�r tillsynen �ver dotterf�retag till ett

moderinstitut inom EES eller till ett finansiellt moderholdingf�retag inom
EES, ska inspektionen fatta ett s�dant beslut som avses i 6 a � tredje stycket
p� individuell niv� eller undergruppsniv�. Inf�r beslutet ska inspektionen
beakta synpunkter som framf�rts av den utl�ndska beh�riga myndighet som
ansvarar f�r den gruppvisa tillsynen.

6 c �

Ett s�dant beslut som avses i 6 a � som fattas av en utl�ndsk beh�rig

myndighet efter en �verenskommelse med �vriga beh�riga myndigheter
eller p� grund av att de beh�riga myndigheterna inte har kommit �verens

SFS 2011:752

inom fyra m�nader g�ller i Sverige. Beslutet �r bindande f�r det ber�rda
institutet och f�r Finansinspektionen, och det ska ligga till grund f�r inspek-
tionens tillsyn.

6 d �

Beslut som fattats enligt 6 a eller 6 b � ska ompr�vas �rligen. Ett

beslut enligt 6 a � om till�mpning av 2 kap. 2 � f�r �ven, i undantagsfall,
ompr�vas om en beh�rig myndighet som ansvarar f�r tillsynen av dotterf�-
retag till ett moderinstitut inom EES eller ett finansiellt moderholdingf�retag
inom EES skriftligen beg�r det hos Finansinspektionen och samtidigt anger
sk�len f�r beg�ran.

9 �

Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta

information med andra beh�riga myndigheter och med myndigheter inom
EES som har tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag i den utstr�ckning som f�ljer av
kreditinstitutsdirektivet och kapitalkravsdirektivet.

Om en kritisk situation uppst�r i Sverige som kan �ventyra likviditeten p�

finansmarknaden eller stabiliteten i det finansiella systemet i n�gon stat
inom EES, ska Finansinspektionen i sin tillsynsverksamhet samarbeta och
utbyta information �ven med �vriga ber�rda myndigheter inom EES i den
utstr�ckning som f�ljer av kreditinstitutsdirektivet och kapitalkravs-
direktivet.

12 �

Ett institut och ett finansiellt holdingf�retag som avses i 9 kap. 3 �

ska uppr�tta och ge in den gruppbaserade redovisningen till Finansinspektio-
nen f�r de r�kenskapsperioder och vid de tidpunkter som framg�r av f�re-
skrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 47. I fr�ga om en finansiell f�re-
tagsgrupp enligt 9 kap. 2 �, ska redovisningen uppr�ttas och ges in av de
f�retag som anges i f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 48.

Ett holdingf�retag med blandad verksamhet ska uppr�tta och ge in den

samlade informationen till Finansinspektionen f�r de r�kenskapsperioder
och vid de tidpunkter som framg�r av f�reskrifter meddelade med st�d av
13 kap. 1 � 47.

15 �

Ett institut och det f�retag i en finansiell f�retagsgrupp som enligt

11 � ska uppr�tta den gruppbaserade redovisningen ska fortl�pande rappor-
tera stora exponeringar till Finansinspektionen.

Om ett instituts eller en finansiell f�retagsgrupps exponeringar �verstiger

n�got av de i 7 kap. angivna gr�nsv�rdena, ska institutet eller det f�retag som
enligt 12 � ska uppr�tta den gruppbaserade redovisningen omg�ende anm�la
detta till Finansinspektionen. Inspektionen f�r i ett beslut ange en viss tid
inom vilken exponeringarna ska s�nkas till de till�tna gr�nsv�rdena. Om
7 kap. 3 � tredje stycket �r till�mpligt, f�r Finansinspektionen i varje enskilt
fall besluta att institutet f�r �verskrida gr�nsv�rdet p� 100 procent.

11 kap.

3 �

Om tillsynen inte bed�ms likv�rdig, ska Finansinspektionen till�mpa

best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper i 9 och 10 kap. som om mo-
derf�retaget haft sitt huvudkontor inom EES.

SFS 2011:752

Efter att ha h�rt �vriga ber�rda beh�riga myndigheter f�r Finansinspektio-

nen i st�llet besluta att anv�nda sig av andra tillsynsmetoder som s�kerst�ller
att instituten i f�retagsgruppen �r f�rem�l f�r tillr�cklig tillsyn. Inspektionen
f�r d� f�rel�gga en �gare till institutet att inr�tta ett finansiellt holdingf�retag
med huvudkontor inom EES och till�mpa best�mmelserna i denna lag p�
instituten i den f�retagsgrupp som leds av detta holdingf�retag.

Finansinspektionen ska underr�tta de ber�rda beh�riga myndigheterna

och Europeiska kommissionen n�r s�dana andra tillsynsmetoder som anges i
andra stycket anv�nds.

12 kap.

4 �

Om ett institut, ett finansiellt holdingf�retag eller ett holdingf�retag

med blandad verksamhet med huvudkontor i Sverige inte i tid l�mnar upp-
lysningar enligt f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 46, 49 och
50, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget ska betala en f�rsenings-
avgift med h�gst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

13 kap.

1 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. vilka positioner som ska ing� i handelslagret enligt 1 kap. 7 � och om-

fattningen av dessa,

2. vilka positioner som f�r ing� i handelslagret enligt 1 kap. 9 � och vill-

koren f�r det,

3. vilka �tg�rder ett institut ska vidta f�r att dess riktlinjer och instruktio-

ner ska uppfylla kraven i 1 kap. 10 � f�rsta stycket,

4. villkoren f�r att ber�kna kapitalkravet enligt 2 kap. 6 � och hur kapital-

kravet enligt den paragrafen ska ber�knas,

5. ber�kningen av fasta omkostnader enligt 2 kap. 10 �,
6. villkoren f�r att r�kna in poster i kapitalbasen och r�kna av poster fr�n

densamma enligt 3 kap., omfattningen av dessa poster och hur kapitalbasen i
�vrigt ska ber�knas enligt samma kapitel,

7. hur ett institut som har tillst�nd att anv�nda en internmetod f�r kredit-

risker ska ber�kna f�rv�ntade f�rlustbelopp och de avs�ttningar och v�rde-
regleringar som gjorts f�r att t�cka f�rlusterna samt hur f�rv�ntade f�rlust-
belopp f�r aktieexponeringar och positiva eller negativa belopp som upp-
kommer vid en j�mf�relse mellan f�rv�ntade f�rlustbelopp i �vrigt och
gjorda avs�ttningar och v�rderegleringar ska behandlas enligt 3 kap. 9 � n�r
kapitalbasens storlek ber�knas,

8. n�r ett institut som v�rdepapperiserat sina tillg�ngar och ett medver-

kande institut ska ber�kna ett kapitalkrav f�r exponeringarna enligt 4 kap.
2 �,

9. vilka krav ett institut ska uppfylla f�r att f� tillst�nd att anv�nda meto-

den med interna modeller enligt 4 kap. 4 � andra stycket,

10. hur ett institut som anv�nder schablonmetoden enligt 4 kap. 5 � ska

ber�kna de riskv�gda exponeringsbeloppen och vilka f�ruts�ttningar som

SFS 2011:752

ska vara uppfyllda f�r att ett exportkreditorgans kreditv�rderingar ska f�
anv�ndas f�r att best�mma riskvikter enligt 4 kap. 6 �,

11. hur ett institut som har tillst�nd att anv�nda internmetoden ska ber�k-

na de riskv�gda exponeringsbeloppen enligt 4 kap. 7 �,

12. vilka krav ett institut ska uppfylla f�r att f� tillst�nd att anv�nda intern-

metoden enligt 4 kap. 7 �,

13. i vilken omfattning moder- och dotterf�retag f�r betraktas som en

enhet enligt 4 kap. 8 � andra stycket,

14. under vilka f�ruts�ttningar ett institut f�r kombinera schablon- och

internmetoderna eller inf�ra en internmetod stegvis enligt 4 kap. 9 �,

15. vilka krav kreditv�rderingsf�retagens metoder och kreditv�rderingar

ska uppfylla f�r att kreditv�rderingsf�retagen ska godk�nnas enligt 4 kap.
12 �,

16. hur ett institut f�r anv�nda kreditv�rderingar gjorda av kreditv�rde-

ringsf�retag f�r att ber�kna de riskv�gda exponeringsbeloppen,

17. vilka kreditriskskydd som f�r anv�ndas f�r att reducera ett riskv�gt

exponeringsbelopp, under vilka f�ruts�ttningar olika kreditriskskydd f�r
beaktas och hur kreditriskskyddets riskreducerande effekter ska ber�knas
enligt 4 kap. 15 � f�r ett institut som anv�nder schablonmetoden eller den
grundl�ggande internmetoden f�r exponeringen,

18. hur kapitalkravet f�r motpartsrisker som ing�r i marknadsrisker ska

ber�knas enligt 5 kap. 1 �,

19. hur ett institut som anv�nder n�gon av schablonmetoderna f�r posi-

tionsrisk, avvecklingsrisk, valutakursrisk eller r�varurisk ska ber�kna kapi-
talkravet f�r marknadsrisker enligt 5 kap. 2 �,

20. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett institut ska f� tillst�nd att

anv�nda egna riskber�kningsmodeller enligt 5 kap. 3 �,

21. hur ett institut som anv�nder basmetoden ska ber�kna kapitalkravet

enligt 6 kap. 2 �,

22. hur ett institut som anv�nder schablonmetoden f�r operativa risker ska

ber�kna kapitalkravet enligt 6 kap. 3 och 5 ��,

23. vilka krav som st�lls p� ett institut som anv�nder schablonmetoden f�r

operativa risker enligt 6 kap. 4 �,

24. vilka villkor ett institut ska uppfylla f�r att f� anv�nda en annan ber�k-

ningsgrund f�r vissa aff�rsomr�den enligt 6 kap. 5 �,

25. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett institut ska f� tillst�nd att

anv�nda internm�tningsmetoden enligt 6 kap. 7 �,

26. i vilken omfattning moder- och dotterf�retag f�r betraktas som en

enhet enligt 6 kap. 7 � andra stycket,

27. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett institut ska f� tillst�nd att

kombinera olika metoder f�r operativ risk enligt 6 kap. 8 �,

28. hur exponeringarna ska v�rderas vid ber�kningen av ett instituts expo-

neringar enligt 7 kap. 3 och 5 ��,

29. under vilka f�ruts�ttningar en grupp av kunder med inb�rdes anknyt-

ning f�religger enligt 7 kap. 4 � f�rsta stycket och hur instituten ska analy-
sera sina exponeringar f�r att avg�ra om det f�religger en grupp av kunder
med inb�rdes anknytning,

30. vilka exponeringar som ska anses utg�ra exponeringar enligt 7 kap.

6 � f�rsta stycket 3,

SFS 2011:752

31. vilka poster som helt eller delvis f�r undantas vid ber�kningen av ett

instituts stora exponeringar enligt 7 kap. 6 � andra stycket,

32. under vilka f�ruts�ttningar ett institut i de fall som avses i 7 kap. 7 �

f�r ber�kna en exponerings v�rde med st�d av internmetoden eller med
beaktande av kreditriskskydd och vilka krav ett institut som anv�nder n�gon
av dessa ber�kningsmetoder ska uppfylla,

33. vilket s�rskilt kapitalkrav och vilka �vriga villkor ett institut ska upp-

fylla enligt 7 kap. 8 �,

34. vad som ska utg�ra ett beh�llande av ett ekonomiskt intresse netto och

n�r undantag fr�n beh�llande av ett ekonomiskt intresse f�r g�ras enligt
7 a kap. 1 �,

35. vilka krav som ett institut ska uppfylla enligt 7 a kap. 2 � innan det f�r

ta position i en v�rdepapperisering,

36. vilka krav som ett institut l�pande ska uppfylla enligt 7 a kap. 3 � efter

det att institutet investerat i en v�rdepapperisering,

37. vilken information som ska l�mnas av medverkande institut eller ori-

ginator enligt 7 a kap. 6 �,

38. vilken f�rh�jd riskvikt som ska g�lla f�r v�rdepapperiseringen enligt

7 a kap. 7 �,

39. vilken information som ska offentligg�ras enligt 8 kap. 2 �, vid vilken

tidpunkt, p� vilken plats och med vilka intervall informationen ska l�mnas
och hur informationens riktighet ska kontrolleras,

40. i vilka fall best�mmelserna om finansiella f�retagsgrupper ska g�lla

enligt 9 kap. 2 �,

41. under vilka f�ruts�ttningar tillst�nd att r�kna in vissa dotterf�retag

enligt 9 kap. 4 � f�r ges,

42. vilken information som ska offentligg�ras enligt 9 kap. 7 �, vid vilken

tidpunkt, p� vilken plats och med vilka intervall informationen ska l�mnas
och hur informationens riktighet ska kontrolleras,

43. hur gruppbaserad redovisning enligt 9 kap. 9 � ska uppr�ttas f�r s�da-

na institut som till�mpar Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EG)
nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om till�mpning av internationella redovis-
ningsstandarder

10,

44. hur konsolideringen ska ske enligt 9 kap. 10 �,
45. hur kapitalbasen ska ber�knas enligt 9 kap. 11 �,
46. inneh�llet, utformningen och omfattningen av den redovisning eller

information som ska l�mnas enligt 10 kap. 11 �,

47. vilka r�kenskapsperioder den gruppbaserade redovisningen och den

samlade informationen ska avse och vid vilka tidpunkter den gruppbaserade
redovisningen och den samlade informationen ska ges in enligt 10 kap. 12 �,

48. vilka f�retag som enligt 10 kap. 12 � ska uppr�tta och ge in den grupp-

baserade redovisningen, om det finns en finansiell f�retagsgrupp enligt 9
kap. 2 �,

49. omfattningen och fullg�randet av skyldigheten att rapportera stora

exponeringar enligt 10 kap. 15 �, och

50. omfattningen och fullg�randet av skyldigheten att rapportera kapital-

bas och kapitalkrav enligt 10 kap. 16 �.

10 EGT L 243, 11.9.2002, s. 1 (Celex 32002R1606).

SFS 2011:752

Denna lag tr�der i kraft den 30 juni 2011 i fr�ga om 1 kap. 3 �, 3 kap. 2 �,

4 kap. 12 �, 7 kap. 1, 1 a, och 38 ��, 7 a kap., 9 kap. 2, 7 och 10 ��, 10 kap.
3, 4, 6 a6 d, 9, 12 och 15 ��, 11 kap. 3 �, 12 kap. 4 � samt 13 kap. 1 � och i
�vrigt den 31 december 2011.

P� regeringens v�gnar

PETER NORMAN

Mats Walberg
(Finansdepartementet)

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2011

;

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

Konsumentkreditlag (2010:1846)
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (2010:751) om betaltjänster
Lag (1995:1571) om insättningsgaranti
Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2011:752 Lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Om Lagboken.se