SFS 2015:1016 Lag om resolution

Start / Bank- och finansmarknadsrätt / Lag (2015:1016) om resolution / SFS 2015:1016 Lag om resolution

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                                   </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om resolution; utf�rdad den 18 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs2 f�ljande. AVDELNING I. INLEDANDE BEST�MMELSER 1 kap. �vergripande om lagen Lagens inneh�ll 1 � I denna lag finns best�mmelser om ett s�rskilt f�rfarande under statlig kontroll f�r rekonstruktion eller avveckling (resolution) av finansiell verk- samhet som bedrivs av 1. kreditinstitut och v�rdepappersbolag, 2. i Sverige hemmah�rande f�retag som �r a) finansiella institut som �r dotterf�retag till ett institut, till ett EES-institut eller till ett s�dant holdingf�retag som anges i b, c eller d och som omfattas av gruppbaserad tillsyn, b) finansiella holdingf�retag, c) blandade finansiella holdingf�retag, och d) holdingf�retag med blandad verksamhet, 3. EES-filialer som �r etablerade i Sverige. Lagen inneh�ller ocks� best�mmelser om �tg�rder som syftar till att f�rbe- reda resolution, f�rhindra fallissemang och om samarbete med utl�ndska myndigheter. 2 � Inneh�llet i denna lag �r uppdelat enligt f�ljande. AVDELNING I. INLEDANDE BEST�MMELSER 1 kap. �vergripande om lagen 2 kap. Definitioner AVDELNING II. �TG�RDER F�R ATT F�RBEREDA RESOLUTION OCH UNDVIKA FALLISSEMANG 3 kap. Resolutionsplaner 4 kap. Minimikravet p� nedskrivningsbara skulder 1 Prop. 2015/16:5, bet. 2015/16:FiU17, rskr. 2015/16:117. 2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�t- tande av en ram f�r �terh�mtning och resolution av kreditinstitut och v�rdepappers- f�retag och om �ndring av r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och r�dets f�r- ordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen. SFS 2015:1016 Utkom fr�n trycket den 29 december 2015 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2015:1016 5 kap. Ytterligare �tg�rder f�r att f�rbereda resolution och undvika fallis- semang 6 kap. Nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanf�r reso- lution 7 kap. V�rdering AVDELNING III. RESOLUTION 8 kap. Inledande av resolution 9 kap. Beslutsf�rfarande f�r gr�ns�verskridande koncerner 10 kap. F�ljder av ett beslut om resolution f�r �gare och ledning 11 kap. Hinder mot exekutiva �tg�rder och r�ttshandlingar knutna till re- solution 12 kap. Resolutions�tg�rder 13 kap. Beslut om �ndring av vissa avtalsvillkor och om f�rbud mot att fullg�ra f�rpliktelser, ta i anspr�k s�kerheter och att ut�va vissa r�ttshand- lingar 14 kap. Kompletterande befogenheter 15 kap. S�rskild f�rvaltare 16 kap. �tg�rder mot �gare 17 kap. F�rs�ljningsverktyget 18 kap. Broinstitutsverktyget 19 kap. Avskiljandeverktyget 20 kap. Kompletterande befogenheter vid �verf�ring 21 kap. Skuldnedskrivningsverktyget 22 kap. De statliga stabiliseringsverktygen 23 kap. Skydds�tg�rder 24 kap. Konkurs, likvidation och avslutande av resolution 25 kap. Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i andra l�nder inom EES 26 kap. Erk�nnande och verkst�llighet av resolution i tredjeland 27 kap. Finansiering av resolution AVDELNING IV. AVSLUTANDE BEST�MMELSER 28 kap. Samarbete och informationsutbyte 29 kap. Bemyndiganden 30 kap. �verklagande och verkst�llighet av beslut m.m. Ansvariga myndigheter Riksg�ldskontoret 3 � Fr�gor om �tg�rder enligt denna lag pr�vas av Riksg�ldskontoret (reso- lutionsmyndigheten), om inte annat f�ljer av 4 eller 5 �. Om Riksg�ldskontoret �verv�ger en �tg�rd som kan f� direkta budget- eller systemeffekter, ska Riksg�ldskontoret, med ett eget yttrande i saken, till re- geringen �verl�mna fr�gan om huruvida �tg�rden med h�nsyn till risken f�r s�dana effekter kan godtas. Finansinspektionen 4 � Fr�gor om nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanf�r resolution enligt 6 kap. pr�vas av Finansinspektionen. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2015:1016 Regeringen 5 � Fr�gor om anv�ndning av de statliga stabiliseringsverktygen enligt 22 kap. pr�vas av regeringen. En fr�ga som �verl�mnas till regeringen enligt 3 � andra stycket ska pr�vas skyndsamt. Resolutions�ndam�len 6 � �ndam�len med resolution �r att 1. s�kerst�lla att kritiska verksamheter uppr�tth�lls, 2. undvika betydande negativa effekter p� den finansiella stabiliteten, 3. skydda offentliga medel, 4. skydda ins�ttare enligt lagen (1995:1571) om ins�ttningsgaranti och in- vesterare enligt lagen (1999:158) om investerarskydd, och 5. skydda kundmedel och kundtillg�ngar. Allm�nna till�mpningsprinciper Prioritetsordningen ska uppr�tth�llas 7 � Resolutions�tg�rder ska till�mpas och resolutionsplaner utformas p� ett s�tt som medf�r att f�retagets 1. aktie- eller andels�gare b�r f�rluster f�rst, och 2. borgen�rer b�r, om inte annat anges i denna lag, f�rluster efter �garna i den inb�rdes ordning som g�llt om f�retaget varit f�rsatt i konkurs. Borgen�rernas inb�rdes ordning ska �ven f�ljas vid konvertering av skul- der till k�rnprim�rkapital. Det ekonomiska utfallet ska inte bli s�mre �n vid konkurs eller likvidation 8 � Det ekonomiska utfallet f�r �gare och borgen�rer ska inte bli s�mre vid resolution eller �tg�rder enligt 6 kap. �n om f�retaget i st�llet hade avvecklats genom konkurs eller likvidation. Proportionalitet 9 � Ett beslut enligt denna lag eller f�reskrifter som meddelats i anslutning till lagen f�r fattas bara om sk�len f�r beslutet uppv�ger det intr�ng eller men i �vrigt som beslutet inneb�r f�r den som beslutet g�ller eller f�r n�got annat motst�ende intresse. Till�mpningen av denna lag och av f�reskrifter som meddelats i anslutning till lagen ska st� i proportion till arten och omfattningen av det ber�rda f�reta- gets verksamhet och dess komplexitetsgrad. 2 kap. Definitioner 1 � I denna lag avses med anm�lt avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som ett land inom EES har anm�lt till Europeiska v�rdepappers- och marknadsmyndigheten eller till Eftas �vervakningsmyndighet, </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2015:1016 bankdag: en dag som inte �r en l�rdag, en s�ndag, midsommarafton, jul- afton eller ny�rsafton eller en allm�n helgdag, beh�rig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fr�ga om �vriga l�n- der inom EES en beh�rig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i till- synsf�rordningen, inbegripet Europeiska centralbanken n�r det g�ller de s�r- skilda uppgifter som den tilldelas genom r�dets f�rordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av s�rskilda uppgifter till Europeiska cen- tralbanken i fr�ga om politiken f�r tillsyn �ver kreditinstitut, i den ursprungliga ly- delsen, ber�rd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fr�ga om �vriga l�n- der inom EES, den myndighet som l�nderna identifierat enligt artikel 61.2 i krishanteringsdirektivet, betydande filial: en filial som �r betydande enligt artikel 51.1 i kapitalt�ck- ningsdirektivet, blandat finansiellt holdingf�retag: ett holdingf�retag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsf�rordningen, blandat finansiellt moderholdingf�retag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingf�retag som inte sj�lvt �r ett dotterf�retag till ett a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i n�got land inom EES, eller b) annat blandat finansiellt holdingf�retag eller ett finansiellt holdingf�re- tag som �r etablerat i n�got land inom EES, dotterf�retag: ett dotterf�retag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsf�rordningen, EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det, EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som �r etablerad i ett land inom EES, EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsf�rordningen som �r hemmah�rande i ett annat land inom EES �n Sverige, filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsf�rordningen, finansiellt holdingf�retag: ett holdingf�retag enligt artikel 4.1.20 i tillsyns- f�rordningen, finansiellt institut: ett f�retag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsf�rordningen, finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet, finansiellt moderholdingf�retag inom EES: ett inom EES etablerat finan- siellt holdingf�retag som inte sj�lvt �r ett dotterf�retag till ett a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i n�got land inom EES, eller b) annat finansiellt holdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�re- tag som �r etablerat i n�got land inom EES, finansieringsarrangemang: ett arrangemang f�r finansiering av kostnader f�r resolution som uppr�ttats av ett land inom EES enligt artikel 100 i krishanterings- direktivet, f�rordningen om resolutionsavgifter: Europeiska kommissionens delege- rade f�rordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59 av den 21 oktober 2014 avseende f�rhandsbidrag till finansieringsarrangemang f�r resolution, garanterad ins�ttning: en ins�ttning som omfattas av ins�ttningsgarantin enligt 4 � lagen (1995:1571) om ins�ttningsgaranti, gruppbaserad: som �r gjord p� grundval av den konsoliderade situationen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsf�rordningen, </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2015:1016 gr�ns�verskridande koncern: en koncern med moder- och dotterf�retag i flera l�nder inom EES, holdingf�retag med blandad verksamhet: ett holdingf�retag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsf�rordningen, institut: kreditinstitut och v�rdepappersbolag, kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsf�rordningen, kapitalt�ckningsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2013/ 36/EU av den 26 juni 2013 om beh�righet att ut�va verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag, om �ndring av direktiv 2002/87/EG och om upph�vande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU, koncern: ett moderf�retag och dess dotterf�retag, koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanterings- direktivet, kreditinstitut: banker och kreditmarknadsf�retag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse, krisavv�rjande �tg�rd: a) en �tg�rd f�r att undanr�ja v�sentliga brister eller v�sentliga hinder f�r �terh�mtning enligt 6 a kap. 6 och 7 �� lagen om bank- och finansierings- r�relse och 8 a kap. 7 och 8 �� lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden, b) en �tg�rd f�r att undanr�ja eller minska v�sentliga hinder f�r rekonstruk- tion eller avveckling enligt 3 kap. 35 och 1224 ��, c) en �tg�rd som enligt beslut av Finansinspektionen �r en krisavv�rjande �tg�rd enligt 15 kap. 2 c � lagen om bank- och finansieringsr�relse eller 25 kap. 2 c � lagen om v�rdepappersmarknaden, d) ett beslut av Finansinspektionen om att tills�tta en tillf�llig f�rvaltare en- ligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsr�relse eller 25 a kap. lagen om v�rdepappersmarknaden, eller e) nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt 6 kap., krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�ttande av en ram f�r �terh�mtning och resolution av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om �ndring av r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och r�dets f�rordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen, kritisk verksamhet: en tj�nst eller en transaktion som, om den upph�rde, sannolikt skulle leda till en allvarlig st�rning i det finansiella systemet, kvalificerad ins�ttning: en ins�ttning enligt lagen om ins�ttningsgaranti som inte �r undantagen enligt 4 b eller 5 � i den lagen, k�rnprim�rkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i ar- tiklarna 28.128.4, 29.129.5 eller 31.1 i tillsynsf�rordningen, moderf�retag: ett moderf�retag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsf�rord- ningen, moderf�retag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moder- holdingf�retag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingf�retag inom EES, moderf�retag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moderholding- f�retag eller ett blandat finansiellt moderholdingf�retag som �r hemma- h�rande i ett land utanf�r EES, </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2015:1016 moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som �r ett moder- f�retag och som inte sj�lvt �r ett dotterf�retag till ett a) annat institut eller ett EES-institut, eller b) finansiellt holdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag som �r etablerat i n�got land inom EES, relevanta kapitalinstrument: �vriga prim�rkapitalinstrument och supple- ment�rkapitalinstrument, resolutionsf�rfarande i tredjeland: en �tg�rd som enligt r�tten i ett land utanf�r EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett mo- derf�retag i tredjeland, om �tg�rden �r j�mf�rbar med s�dana resolutions�tg�r- der som f�r vidtas enligt denna lag i fr�ga om �ndam�l och f�rv�ntat resultat, resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishante- ringsdirektivet, resolutions�tg�rd: n�gon av de �tg�rder som anges i 12 kap. 1 �, samordnande ber�rd myndighet: den ber�rda myndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten, samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten, samordnande tillsynsmyndighet: en beh�rig myndighet som ansvarar f�r att ut�va gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingf�retag inom EES eller blandade fi- nansiella moderholdingf�retag inom EES, supplement�rkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterst�llda l�n som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsf�rordningen, tillsynsf�rordningen: Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och v�rdepap- persf�retag och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU, tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitalt�ck- ningsdirektivet, tredjelandsinstitut: ett f�retag som har sitt huvudkontor i ett land utanf�r EES och som skulle vara ett institut om det var hemmah�rande inom EES, v�rdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillst�nd att driva v�r- depappersr�relse enligt lagen om v�rdepappersmarknaden, om det har till- st�nd a) f�r n�gon av de tj�nster som anges i 2 kap. 1 � 3, 6, 7 och 8 den lagen, b) att som sidotj�nst f�rvara finansiella instrument f�r kunders r�kning och ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 � f�rsta stycket 1 den lagen, eller c) att som sidotj�nst ta emot kunders medel p� konto f�r att underl�tta v�r- depappersr�relsen enligt 2 kap. 2 � f�rsta stycket 8 den lagen, och �vriga prim�rkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 52.1 i tillsynsf�rordningen. 2 � En kvalificerad skuld �r en skuld som inte r�knas som ett prim�rkapital- instrument eller ett supplement�rkapitalinstrument, och som inte �r 1. en garanterad ins�ttning, 2. en skuld som �r s�kerst�lld, till den del skulden t�cks av s�kerhet, 3. en skuld som h�nf�r sig till kundtillg�ngar eller kundmedel f�rutsatt att kunden �r skyddad vid konkurs eller ett motsvarande utl�ndskt f�rfarande, </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2015:1016 4. en skuld som h�nf�r sig till ett kommissionsavtal eller annat avtal som inneb�r att institutet �r redovisningsskyldigt f�r anf�rtrodda medel, 5. en skuld till ett institut eller ett EES-institut som inte ing�r i samma kon- cern som institutet eller det f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2, med en ursprunglig l�ptid som �r kortare �n sju dagar, 6. en skuld med en kortare �terst�ende l�ptid �n sju dagar, som h�nf�r sig till system eller operat�rer i ett anm�lt avvecklingssystem eller deras delta- gare, 7. en skuld till anst�llda avseende inarbetad l�n, pensionsf�rm�ner eller an- nan fast ers�ttning, med undantag f�r den r�rliga delen av ers�ttningen a) som inte regleras av kollektivavtal, eller b) som avser en risktagare med v�sentlig inverkan, 8. en skuld till en borgen�r inom aff�rs- eller handelssektorn, d�r skulden h�nf�r sig till att institutet eller det f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 har tillhandah�llits varor eller tj�nster som �r kritiska f�r dess l�- pande verksamhet, 9. en skuld till en skatte- eller en socialf�rs�kringsmyndighet, f�rutsatt att myndighetens fordran har f�rm�nsr�tt, eller 10. en skuld till garantimyndigheten till f�ljd av avgifter som ska betalas i enlighet med 12 � lagen (1995:1571) om ins�ttningsgaranti. Som en kvalificerad skuld r�knas �ven en skuld som enligt lagen i ett annat land inom EES eller tredjeland inte motsvarar en s�dan skuld som anges i f�r- sta stycket. 3 � Best�mmelser om betydelsen av f�ljande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer: minimikrav p� nedskrivningsbara skulder i 4 kap. 1 � f�rs�ljningsverktyget i 17 kap. 1 � broinstitutsverktyget i 18 kap. 1 � broinstitut i 18 kap. 2 � avskiljandeverktyget i 19 kap. 1 � tillg�ngsf�rvaltningsbolag i 19 kap. 2 � skuldnedskrivningsverktyget i 21 kap. 1 � statliga stabiliseringsverktyg i 22 kap. 1 � arrangemang om strukturerad finansiering i 23 kap. 1 � arrangemang om s�kerheter i 23 kap. 1 � arrangemang om s�kerhets�verl�telser i 23 kap. 1 � kvittningsarrangemang i 23 kap. 1 � nettningsarrangemang i 23 kap. 1 � partiell �verf�ring i 23 kap. 1 �. AVDELNING II. �TG�RDER F�R ATT F�RBEREDA RESOLUTION OCH UNDVIKA FALLISSEMANG 3 kap. Resolutionsplaner Resolutionsplaner f�r institut som inte ing�r i en finansiell koncern 1 � Riksg�ldskontoret ska uppr�tta en resolutionsplan f�r varje institut. Pla- nen ska ange de resolutions�tg�rder som Riksg�ldskontoret avser att vidta om institutet f�rs�tts i resolution. Riksg�ldskontoret ska h�lla planen aktuell. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2015:1016 Resolutionsplanen ska uppr�ttas efter samr�d med Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r institutet har betydande fi- lialer. En resolutionsplan ska inte uppr�ttas f�r institut som tillsammans med andra koncernf�retag inom EES �r f�rem�l f�r gruppbaserad tillsyn. Koncernresolutionsplaner 2 � Ett institut som tillsammans med andra koncernf�retag inom EES �r f�- rem�l f�r gruppbaserad tillsyn, ska omfattas av en av Riksg�ldskontoret anta- gen koncernresolutionsplan. Planen ska ange vilka �tg�rder som Riksg�lds- kontoret, eller i f�rekommande fall en utl�ndsk resolutionsmyndighet, avser att vidta om institutet eller ett annat koncernf�retag f�rs�tts i resolution. Av koncernresolutionsplanen ska det ocks� framg� hur resolutionen ska fi- nansieras. Planen ska ange hur kostnaderna f�r �tg�rderna f�rdelas mellan reso- lutionsreserven och de �vriga finansieringsarrangemangen. F�r en koncern som inte �r gr�ns�verskridande ska koncernresolutionspla- nen uppr�ttas, och vid behov uppdateras, av Riksg�ldskontoret efter samr�d med Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r det finns betydande filialer. F�r en gr�ns�verskridande koncern ska koncernresolutionsplanen uppr�t- tas, och vid behov uppdateras, av Riksg�ldskontoret, om myndigheten �r sam- ordnande resolutionsmyndighet i resolutionskollegiet, tillsammans med be- r�rda resolutionsmyndigheter och efter samr�d med relevanta beh�riga myn- digheter. 3 � Om Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet f�r en gr�ns�verskridande koncern, ska myndigheten l�mna �ver den information som myndigheten f�tt fr�n moderf�retaget inom EES till relevanta utl�ndska resolutionsmyndigheter. Riksg�ldskontoret ska d�refter inom fyra m�nader fr�n det att informationen �verl�mnats, f�rs�ka komma �verens med dessa re- solutionsmyndigheter om att anta koncernresolutionsplanen. Om Riksg�ldskontoret inte �r samordnande myndighet, ska myndigheten inom fyra m�nader fr�n det att den samordnande myndigheten har s�nt �ver informationen, f�rs�ka komma �verens med de utl�ndska resolutionsmyndig- heterna om att anta koncernresolutionsplanen. Om Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet, ska myndig- heten g�ra en ny bed�mning av planen, om myndigheten underr�ttas av en re- solutionsmyndighet i ett annat land inom EES om att den myndigheten bed�- mer att en omtvistad fr�ga avseende koncernresolutionsplanen kan f� v�sent- lig finanspolitisk inverkan i det landet. Riksg�ldskontoret ska d� ocks� g�ra en ny bed�mning av minimikravet p� nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 4 � Om en �verenskommelse enligt 3 � inte har tr�ffats inom fyra m�nader ska Riksg�ldskontoret, om myndigheten �r samordnande resolutionsmyndig- het, besluta om koncernresolutionsplanen. N�r Riksg�ldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter och reservationer fr�n de utl�ndska resolutionsmyndigheterna. 5 � Om Riksg�ldskontoret inte �r den samordnande resolutionsmyndigheten och en �verenskommelse enligt 3 � inte har tr�ffats inom fyra m�nader, ska </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2015:1016 Riksg�ldskontoret fatta beslut om en resolutionsplan f�r de dotterf�retag som myndigheten ansvarar f�r. N�r Riksg�ldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter och reservationer fr�n de utl�ndska resolutionsmyndigheterna och fr�n beh�- riga myndigheter. 6 � Om n�gon utl�ndsk resolutionsmyndighet inom fyram�nadersfristen i 3 � har h�nskjutit �rendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inr�ttande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om �nd- ring av beslut nr 716/2009/EG och om upph�vande av kommissionens be- slut 2009/78/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets f�rord- ning 806/2014/EU, ska Riksg�ldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 4 eller 5 � med en m�nad och inv�nta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma f�rordning. Riksg�ldskontoret ska f�lja ett beslut i saken fr�n Europeiska bankmyndigheten. Detta g�ller dock inte om Riksg�ldskontoret anser att beslutet kan f� v�sentlig finanspolitisk in- verkan i Sverige. Riksg�ldskontoret f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska bankmyndig- heten enligt 28 kap. 7 � efter det att fyram�nadersperioden har l�pt ut eller en �verenskommelse har tr�ffats. 7 � Ett beslut om en koncernresolutionsplan som fattas av en utl�ndsk sam- ordnande resolutionsmyndighet efter en �verenskommelse med en eller flera resolutionsmyndigheter eller p� grund av att resolutionsmyndigheterna inte har kommit �verens, g�ller i Sverige. 8 � Om Riksg�ldskontoret bed�mer att en koncernresolutionsplan som be- slutats av en utl�ndsk myndighet kan f� v�sentlig finanspolitisk inverkan i Sverige, ska Riksg�ldskontoret underr�tta den samordnande resolutionsmyn- digheten. 9 � Riksg�ldskontoret ska beakta och f�lja de resolutionsplaner som beslu- tats, om myndigheten inte med h�nsyn till omst�ndigheterna i ett resolutions- �rende anser att resolutions�ndam�len skulle uppn�s effektivare med hj�lp av andra �tg�rder �n de som anges i planen. M�jligheten att rekonstruera eller avveckla institut som inte ing�r i en finansiell koncern 10 � N�r Riksg�ldskontoret uppr�ttar en resolutionsplan f�r ett institut, ska Riksg�ldskontoret pr�va i vilken utstr�ckning det �r m�jligt att rekonstruera eller avveckla institutet genom konkurs, likvidation eller resolution p� ett s�tt som inte leder till en allvarlig st�rning i det finansiella systemet i EES. Riks- g�ldskontoret f�r inte f�ruts�tta att det l�mnas likviditetsst�d p� s�rskilda vill- kor fr�n Riksbanken eller n�gon annan centralbank eller n�got annat statligt st�d �n medel ur resolutionsreserven. Pr�vningen ska g�ras efter samr�d med Finansinspektionen och resolu- tionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r institutet har betydande filialer. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2015:1016 M�jligheten att rekonstruera eller avveckla en koncern 11 � N�r Riksg�ldskontoret uppr�ttar en koncernresolutionsplan enligt 2 �, ska Riksg�ldskontoret pr�va i vilken utstr�ckning det �r m�jligt att rekonstru- era eller avveckla koncernf�retagen genom konkurs, likvidation eller resolu- tion eller motsvarande utl�ndska f�rfaranden p� ett s�tt som inte leder till en allvarlig st�rning i det finansiella systemet i EES. Riksg�ldskontoret f�r inte f�ruts�tta att det l�mnas likviditetsst�d p� s�rskilda villkor fr�n Riksbanken eller n�gon annan centralbank eller annat statligt st�d �n medel ur n�got fi- nansieringsarrangemang. Pr�vningen ska g�ras efter samr�d med de beh�riga myndigheterna f�r dot- terf�retagen och resolutionsmyndigheter i de l�nder inom EES d�r koncern- f�retagen har betydande filialer. F�r en gr�ns�verskridande koncern ska pr�v- ningen g�ras tillsammans med resolutionsmyndigheterna f�r andra koncern- f�retag. �tg�rder f�r att hantera v�sentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla institut som inte ing�r i en finansiell koncern 12 � Om Riksg�ldskontoret finner att det finns v�sentliga hinder mot att re- konstruera eller avveckla ett institut, ska Riksg�ldskontoret underr�tta institutet, Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r institutet har betydande filialer. Riksg�ldskontoret ska samtidigt f�rel�gga in- stitutet att inom fyra m�nader ange vilka �tg�rder som det anser kan undan- r�ja eller minska de v�sentliga hinder som Riksg�ldskontoret funnit. Om Riksg�ldskontoret har funnit att det finns v�sentliga hinder mot att re- konstruera eller avveckla ett institut, f�r Riksg�ldskontoret inte uppr�tta en re- solutionsplan f�r institutet f�rr�n �tg�rder enligt 13 � har vidtagits eller Riks- g�ldskontoret har funnit att s�dana �tg�rder inte �r n�dv�ndiga. 13 � Om Riksg�ldskontoret, efter samr�d med Finansinspektionen, bed�- mer att de �tg�rder som institutet anger inte effektivt undanr�jer eller minskar de v�sentliga hindren mot att rekonstruera eller avveckla institutet, ska Riks- g�ldskontoret besluta om vilka andra �tg�rder som institutet ska vidta f�r att undanr�ja eller minska dessa hinder. Ett s�dant beslut f�r dock bara avse s�- dana �tg�rder som anges i 24 �. N�r Riksg�ldskontoret pr�var vilka �tg�rder som institutet ska vidta, ska Riksg�ldskontoret ta h�nsyn till det hot som hindren utg�r f�r det finansiella systemet och den inverkan �tg�rderna har p� institutet, det finansiella syste- met, den inre marknaden och samh�llsekonomin. �tg�rderna ska st� i propor- tion till de hinder som ska undanr�jas eller begr�nsas. �tg�rder f�r att hantera v�sentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en koncern 14 � Om Riksg�ldskontoret eller en utl�ndsk resolutionsmyndighet under- r�ttar ett f�retag i en gr�ns�verskridande koncern om att det finns v�sentliga hinder mot rekonstruktion eller avveckling, ska Riksg�ldskontoret v�nta med beslut om koncernresolutionsplanen till dess processen f�r att undanr�ja eller begr�nsa de v�sentliga hindren avslutats. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2015:1016 15 � Om Riksg�ldskontoret vid en pr�vning enligt 11 � finner att det finns v�sentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gr�ns�verskridande koncern, ska Riksg�ldskontoret samr�da med tillsynskollegiet och resolu- tionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r betydande filialer �r bel�gna och d�refter f�rs�ka komma �verens med de utl�ndska resolutionsmyndighe- terna om vilka �tg�rder som ska vidtas betr�ffande samtliga institut i koncer- nen. Riksg�ldskontorets bed�mning av m�jligheten att rekonstruera eller av- veckla koncernen ska tj�na som utg�ngspunkt f�r beslut i fr�gan om vilka �t- g�rder som ska vidtas. 16 � N�r Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet f�r en gr�ns�verskridande koncern och f�retagen som ing�r i koncernen ska bli f�re- m�l f�r �tg�rder enligt beslut enligt 15 �, ska Riksg�ldskontoret tillsammans med den samordnande tillsynsmyndigheten och Europeiska bankmyndighe- ten ta fram en rapport som ska inneh�lla en analys av de v�sentliga hindren mot att vidta effektiva resolutions�tg�rder betr�ffande koncernen. Rapporten ska belysa vilka effekter olika �tg�rder har p� institutets aff�rsmodell och ge f�rslag p� s�dana proportionella och riktade �tg�rder som enligt Riksg�lds- kontoret �r n�dv�ndiga och l�mpliga f�r att undanr�ja eller begr�nsa hindren. 17 � En rapport enligt 16 � ska l�mnas till moderf�retaget inom EES med m�jlighet att inom fyra m�nader fr�n mottagandet av rapporten l�mna syn- punkter och f�resl� alternativa �tg�rder f�r att undanr�ja eller begr�nsa de hinder som identifierats i rapporten. 18 � N�r moderf�retaget har yttrat sig enligt 17 � eller den tid f�r yttrande som anges i den paragrafen har l�pt ut, ska Riksg�ldskontoret, efter samr�d med beh�riga myndigheter och med resolutionsmyndigheter i l�nder inom EES d�r moderf�retaget, dotterf�retag eller betydande filialer till institut i koncernen finns, f�rs�ka komma �verens med resolutionsmyndigheterna om 1. vilka v�sentliga hinder som finns, 2. hur de �tg�rder som f�reslagits av moderf�retaget inom EES ska bed�- mas, och 3. vilka ytterligare �tg�rder som kr�vs f�r att undanr�ja eller begr�nsa hin- dren. �verenskommelsen ska tr�ffas inom fyra m�nader fr�n det att moderf�re- taget yttrat sig �ver rapporten eller, om moderf�retaget inte yttrat sig, vid ut- g�ngen av den fyram�nadersperiod som anges i 17 �. 19 � Av en �verenskommelse enligt 18 � ska det framg� vad den grundas p�. Om Riksg�ldskontoret �r den samordnande resolutionsmyndigheten, ska myndigheten �verl�mna �verenskommelsen till moderf�retaget inom EES. Riksg�ldskontoret ska fatta de beslut som f�ljer av �verenskommelsen. 20 � Om en �verenskommelse enligt 18 � inte har tr�ffats inom f�reskriven tid och Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet, ska Riks- g�ldskontoret med till�mpning av 12 och 13 �� och med h�nsyn tagen till synpunkter och reservationer fr�n de �vriga resolutionsmyndigheterna fatta beslut om �tg�rder som ska vidtas p� koncernniv�. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2015:1016 21 � Om en �verenskommelse enligt 18 � inte har tr�ffats inom f�reskriven tid och Riksg�ldskontoret inte �r samordnande resolutionsmyndighet, ska Riksg�ldskontoret med till�mpning av 12 och 13 �� och med h�nsyn tagen till synpunkter och reservationer fr�n de �vriga resolutionsmyndigheterna fatta beslut om �tg�rder som ska vidtas mot ett institut. 22 � Om myndigheterna inte har kommit �verens om n�gon av de �tg�rder som anges i 24 � f�rsta stycket 7, 8 eller 10, och n�gon ber�rd utl�ndsk reso- lutionsmyndighet inom tidsfristen i 18 � andra stycket har h�nskjutit �rendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning 806/2014/EU, ska Riksg�ldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 20 eller 21 � med en m�nad och inv�nta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma f�rordning. Riksg�ldskontoret ska f�lja ett beslut i saken fr�n Europeiska bankmyndigheten. Riksg�ldskontoret f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska bankmyndig- heten enligt 28 kap. 7 � om fyram�nadersfristen i 18 � andra stycket har l�pt ut eller en �verenskommelse har tr�ffats. 23 � Ett beslut enligt 18 � av en utl�ndsk samordnande resolutionsmyndig- het g�ller i Sverige, om det fattats efter en �verenskommelse med en eller flera resolutionsmyndigheter eller p� grund av att de beh�riga myndigheterna inte har kommit �verens inom fyra m�nader. �tg�rder f�r att undanr�ja eller minska v�sentliga hinder 24 � F�r att undanr�ja eller begr�nsa v�sentliga hinder som har identifierats enligt 13 eller 18 � f�r Riksg�ldskontoret 1. f�rel�gga f�retaget att skaffa eller se �ver sina koncerninterna arrange- mang f�r finansiering, eller ing� serviceavtal som s�krar att f�retaget kan till- handah�lla kritiska verksamheter, 2. f�rel�gga f�retaget att begr�nsa sina st�rsta enskilda eller totala expone- ringar, 3. inf�ra kompletterande informationskrav som �r relevanta f�r resolu- tions�ndam�len, 4. f�rel�gga f�retaget att avyttra s�rskilda tillg�ngar, 5. f�rel�gga f�retaget att begr�nsa eller upph�ra med en viss verksamhet, 6. f�rel�gga f�retaget att begr�nsa eller f�rhindra utveckling av vissa aff�rsomr�den eller f�rs�ljning av vissa produkter, 7. f�rel�gga f�retaget att minska komplexiteten i de juridiska eller opera- tiva strukturerna i f�retaget eller i ett koncernf�retag som direkt eller indirekt st�r under f�retagets kontroll f�r att s�kerst�lla att det g�r att med resolutions- verktygen juridiskt och operativt avskilja kritiska verksamheter fr�n �vriga verksamheter, 8. f�rel�gga ett institut eller ett moderf�retag att inr�tta ett finansiellt mo- derholdingf�retag i Sverige eller ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES, 9. f�rel�gga ett institut eller ett s�dant f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 att �ka sina kvalificerade skulder eller att vidta �tg�rder f�r att upp- fylla minimikravet p� nedskrivningsbara skulder, eller </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2015:1016 10. f�rel�gga ett holdingf�retag med blandad verksamhet som �r moder- f�retag till ett institut att inr�tta ett finansiellt holdingf�retag f�r att kontrol- lera institutet, om det �r n�dv�ndigt f�r att underl�tta resolution och undvika att resolutionen f�r negativ effekt p� den icke-finansiella delen av koncernen. N�r Riksg�ldskontoret meddelar ett f�rel�ggande enligt f�rsta stycket, ska myndigheten samtidigt f�rel�gga f�retaget att inom en m�nad ta fram en plan f�r hur f�retaget avser att genomf�ra de �tg�rder som f�rel�ggandet avser. Informationsutbyte med institut och moderf�retag 25 � P� beg�ran av Riksg�ldskontoret ska ett institut eller ett moderf�retag inom EES ge Riksg�ldskontoret det st�d och den hj�lp Riksg�ldskontoret be- h�ver f�r att uppr�tta en resolutionsplan f�r institutet eller koncernen. Riksg�ldskontoret ska l�mna en sammanfattning av resolutionsplanen till institutet eller moderf�retaget. 4 kap. Minimikravet p� nedskrivningsbara skulder Hur minimikravet ber�knas 1 � Med minimikravet p� nedskrivningsbara skulder avses ett krav, uttryckt i procent, som anger hur stora f�retagets medr�kningsbara kvalificerade skul- der och kapitalbas minst m�ste vara i f�rh�llande till f�retagets totala skulder och kapitalbas. Vid ber�kningen av de totala skulderna ska derivatskulder tas upp till det belopp som �terst�r n�r h�nsyn har tagits till motparters r�tt till nettning. Beslut om minimikravets storlek 2 � Riksg�ldskontoret ska, efter samr�d med Finansinspektionen, besluta om det minimikrav p� nedskrivningsbara skulder som ska uppfyllas av ett in- stitut p� individuell niv�. Riksg�ldskontoret ska dessutom, efter samr�d med Finansinspektionen, be- sluta vilket minimikrav p� nedskrivningsbara skulder som ska uppfyllas av ett moderf�retag inom EES p� gruppniv�. F�r en gr�ns�verskridande koncern ska ett s�dant beslut fattas enligt 59 ��. Riksg�ldskontoret f�r, efter samr�d med Finansinspektionen, besluta att ett svenskt finansiellt institut, ett finansiellt holdingf�retag, ett blandat finansiellt holdingf�retag eller ett holdingf�retag med blandad verksamhet ska uppfylla ett minimikrav p� nedskrivningsbara skulder p� individuell niv�. 3 � Minimikravet p� nedskrivningsbara skulder ska beslutas i anslutning till re- solutionsplaneringen enligt 3 kap. Kravet ska fastst�llas med h�nsyn till omst�n- digheterna i det enskilda fallet, i syfte att s�kerst�lla att ett f�retag, om det f�r- s�tts i resolution, har kvalificerade skulder och en kapitalbas som tillsammans �r tillr�ckligt stora f�r att kunna vidta resolutions�tg�rder som uppfyller reso- lutions�ndam�len. Om minimikravet avser ett institut som ing�r i en finansiell koncern eller moderf�retaget inom EES, ska beslutet fattas i enlighet med 59 ��. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2015:1016 4 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att ett f�retag ska uppfylla minimikravet med vissa typer av kvalificerade skulder. Beslut om minimikravet betr�ffande f�retag som ing�r i en gr�ns�verskridande koncern 5 � F�r en gr�ns�verskridande koncern ska Riksg�ldskontoret f�rs�ka komma �verens med de resolutionsmyndigheter som ansvarar f�r de ut- l�ndska dotterinstituten och, om Riksg�ldskontoret inte �r samordnande reso- lutionsmyndighet, den samordnande myndigheten, om storleken p� minimi- kravet p� nedskrivningsbara skulder f�r 1. moderf�retaget inom EES p� gruppniv�, och 2. ett dotterinstitut och utl�ndskt dotterinstitut p� individuell niv�. Vid bed�mningen enligt f�rsta stycket 2 ska Riksg�ldskontoret beakta det krav som har fastst�llts p� gruppniv�. Om myndigheterna kommer �verens, ska Riksg�ldskontoret fatta beslut om minimikravet enligt 1 � i enlighet med �verenskommelsen. 6 � Om en �verenskommelse inte har tr�ffats inom fyra m�nader ska Riks- g�ldskontoret, om myndigheten �r samordnande resolutionsmyndighet, fatta be- slut om minimikravet f�r moderf�retaget enligt 5 � f�rsta stycket 1 och f�r dot- terinstitut enligt 5 � f�rsta stycket 2. Om Riksg�ldskontoret inte �r samordnande resolutionsmyndighet, ska Riksg�ldskontoret fatta beslut om minimikravet f�r dotterinstitut enligt 5 � f�rsta stycket 2. 7 � Om n�gon av de ber�rda utl�ndska resolutionsmyndigheterna inom fyram�nadersfristen i 6 � f�rsta stycket har h�nskjutit �rendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning 806/2014/EU, ska Riksg�ldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 6 � med en m�nad och inv�nta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt arti- kel 19.3 i samma f�rordning. Riksg�ldskontoret ska f�lja ett beslut i saken fr�n Europeiska bankmyndigheten. Riksg�ldskontoret f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska bankmyn- digheten enligt 28 kap. 7 � efter det att fyram�nadersfristen har l�pt ut eller en �verenskommelse har tr�ffats. 8 � Ett s�dant beslut som avses i 5 � g�ller i Sverige om det fattas av 1. en utl�ndsk samordnande resolutionsmyndighet avseende en eller flera jurisdiktioner efter en �verenskommelse med resolutionsmyndigheten, eller 2. en utl�ndsk resolutionsmyndighet inom dess jurisdiktion p� grund av att de beh�riga myndigheterna inte har kommit �verens inom fyra m�nader. Beslutet �r bindande f�r Riksg�ldskontoret, och det ska ligga till grund f�r myndighetens �vervakning av om minimikravet p� nedskrivningsbara skulder �r uppfyllt. 9 � En �verenskommelse som ing�tts enligt 5 � och ett beslut som fattats enligt 6 � ska ses �ver och uppdateras regelbundet. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2015:1016 Undantag f�r institut som ing�r i en koncern 10 � Riksg�ldskontoret f�r undanta ett dotterinstitut fr�n att uppfylla mini- mikravet p� nedskrivningsbara skulder p� individuell niv�, om 1. institutet �r undantaget fr�n tillsyn p� individuell niv� enligt artikel 7.1 i tillsynsf�rordningen, och 2. moderinstitutet, om det inte ocks� �r moderinstitutet inom EES, uppfyl- ler kravet som st�lls p� moderinstitutet i Sverige och p� dotterinstitutet. 11 � Riksg�ldskontoret f�r, i egenskap av samordnande resolutionsmyndig- het, undanta ett moderinstitut inom EES fr�n att uppfylla kravet p� individuell niv�, om moderinstitutet 1. �r undantaget fr�n kapitalbaskravet p� individuell niv� enligt artikel 7.3 i tillsynsf�rordningen, och 2. uppfyller det s�rskilda kapitalkravet f�r resolution som har fastst�llts f�r moderf�retaget inom EES p� gruppniv�. Resolutionsmyndighetens �vervakning 12 � Riksg�ldskontoret ska �vervaka att minimikraven p� nedskrivnings- bara skulder uppfylls p� individuell niv� och, i f�rekommande fall, p� grupp- niv�. Riksg�ldskontoret ska samordna sin �vervakning med den tillsyn som ut�vas av Finansinspektionen. 5 kap. Ytterligare �tg�rder f�r att f�rbereda resolution och undvika fallissemang Hinder mot att ut�va vissa r�ttshandlingar 1 � F�r en motpart till ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket, g�ller 11 kap. 36 och 8 �� betr�ffande ett beslut om en krisavv�rjande �tg�rd eller en h�ndelse som har direkt koppling till ett s�dant beslut. Det som anges om ett beslut om resolution eller resolutions�tg�rder ska d� avse ett beslut om krisavv�rjande �tg�rder. Avtalsvillkor om erk�nnande av nedskrivning eller konvertering 2 � Ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 och 2 ska i avtal som avser relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder och som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ta in villkor som inneb�r att skulden kan komma att skrivas ned eller konverteras och att borgen�rerna accepterar 1. en eventuell minskning av kapitalbeloppet eller det utest�ende beloppet, eller 2. konverteringar eller indragningar som kan bli f�ljden av ett beslut om re- solution eller av ett beslut om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument. Kravet enligt f�rsta stycket g�ller dock inte 1. kvalificerade ins�ttningar fr�n fysiska personer, 2. kvalificerade ins�ttningar fr�n mikrof�retag samt sm� och medelstora f�retag enligt kriteriet f�r �rsoms�ttning i artikel 2.1 i bilagan till kommissio- nens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003, </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2015:1016 3. ins�ttningar genom en filial utanf�r EES till ett svenskt institut och som skulle betraktas som ins�ttningar avseende personer eller f�retag som avses i 1 eller 2 om de inte hade gjorts via filialen, eller 4. om det framg�r av tekniska standarder som antagits av Europeiska kom- missionen i enlighet med artikel 55.3 i krishanteringsdirektivet att s�dana av- talsvillkor inte kr�vs. 3 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att ett avtal enligt 2 � f�rsta stycket inte beh�ver inneh�lla ett s�dant villkor som anges d�r, om det f�ljer av lagstift- ningen i det land som avtalet omfattas av eller av en bindande �verenskom- melse som ing�tts med det landet att ett beslut om att skriva ned eller konver- tera skulder f�r verkst�llas i det landet. Ett f�retag som vill ing� ett avtal enligt 2 � f�rsta stycket utan s�dana vill- kor ska till Riksg�ldskontoret l�mna de uppgifter som myndigheten beh�ver f�r att pr�va �rendet, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. Kontakt med potentiella k�pare 4 � N�r Riksg�ldskontoret har f�tt en underr�ttelse fr�n Finansinspektionen enligt 15 kap. 2 b � lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller 25 kap. 2 b � lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden, f�r Riksg�lds- kontoret f�rel�gga det f�retaget att kontakta potentiella k�pare i syfte att f�r- bereda en resolution av f�retaget. Uppr�ttande av register 5 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket ska uppr�tta register �ver sina finansiella avtal och andra avtal som kan f� v�sentlig betydelse vid resolution. Aktiekapitalets storlek 6 � I samband med resolutionsplaneringen ska Riksg�ldskontoret kontrol- lera om bolagsordningen f�r ett bolag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 och 2 medger resolutions�tg�rder som f�ruts�tter en minskning eller �kning av aktiekapitalet. Om det beh�vs f�r att underl�tta genomf�randet av resolu- tions�tg�rder, f�r Riksg�ldskontoret f�rel�gga bolaget att �ndra bolagsord- ningen. 6 kap. Nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanf�r resolution V�rdering 1 � N�r Finansinspektionen ska pr�va en fr�ga om nedskrivning eller kon- vertering av relevanta kapitalinstrument utanf�r resolution, ska inspektionen se till att det g�rs en v�rdering motsvarande den som f�reskrivs i 7 kap. av f�- retaget eller koncernen i fr�ga. V�rderingen ska ligga till grund f�r Finansinspektionens pr�vning av om relevanta kapitalinstrument ska skrivas ned eller konverteras. V�rderingen ska ocks� ligga till grund f�r inspektionens beslut i fr�ga om </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2015:1016 1. minskning av k�rnprim�rkapital, 2. omfattning av indragning eller �verf�ring av k�rnprim�rkapitalinstru- ment, eller 3. minskning av �gandet f�r existerande �gare genom konvertering av rele- vanta kapitalinstrument till k�rnprim�rkapitalinstrument. Beslut om nedskrivning och konvertering 2 � Finansinspektionen ska skyndsamt besluta att relevanta kapitalinstru- ment som har getts ut av ett institut eller ett s�dant f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 ska skrivas ned eller konverteras, om 1. f�retaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 8 kap. 2 och 3 ��, och 2. �tg�rden �r n�dv�ndig och tillr�cklig f�r att avhj�lpa eller f�rhindra fal- lissemang i f�retaget och det inte finns alternativa �tg�rder som inom rimlig tid skulle avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang. 3 � N�r ett dotterf�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket har gett ut re- levanta kapitalinstrument som f�r beaktas b�de vid bed�mningen av om kapi- talbaskravet uppfylls p� individuell niv� och p� gruppniv�, ska Finansinspek- tionen skyndsamt besluta att instrumenten ska skrivas ned eller konverteras, om inspektionen kommer �verens med den samordnande ber�rda myndighe- ten enligt 10 � om att 1. koncernen fallerar eller sannolikt kommer att fallera, och 2. �tg�rden �r n�dv�ndig och tillr�cklig f�r att avhj�lpa eller f�rhindra fal- lissemang i koncernen och det inte finns alternativa �tg�rder som inom rimlig tid skulle avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang. En koncern ska anses fallera eller sannolikt komma att fallera, om den inte uppfyller eller om det p� objektiva grunder kan fastst�llas att koncernen i en n�ra framtid inte kommer att uppfylla de gruppbaserade tillsynskraven i n�got v�sentligt avseende. 4 � N�r ett moderf�retag har gett ut relevanta kapitalinstrument som f�r be- aktas antingen vid bed�mningen av om kapitalbaskravet uppfylls p� individu- ell niv� eller p� gruppniv�, ska Finansinspektionen, om inspektionen �r sam- ordnande ber�rd myndighet, skyndsamt besluta att skriva ned eller konvertera dessa instrument, om 1. koncernen fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 3 � andra stycket, och 2. �tg�rden �r n�dv�ndig och tillr�cklig f�r att avhj�lpa eller f�rhindra fal- lissemang i koncernen och det inte finns alternativa �tg�rder som inom rimlig tid skulle avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang. 5 � Om ett institut eller ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket be- h�ver statligt st�d, ska relevanta kapitalinstrument som institutet eller f�reta- get gett ut skrivas ned eller konverteras. Om det kr�vs f�r att st�det ska vara f�renligt med unionsr�tten, f�r Finans- inspektionen besluta att andra efterst�llda skulder �n de relevanta kapitalin- strumenten ska skrivas ned eller konverteras. Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument eller andra efterst�llda skulder f�r inte ske, om det statliga st�det uppfyller villkoren i </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2015:1016 8 kap. 3 � f�rsta stycket 3 och en s�dan nedskrivning eller konvertering skulle hota den finansiella stabiliteten eller leda till oproportionerliga resultat. 6 � Ut�ver vad som framg�r av 14 �� ska Finansinspektionen, n�r inspek- tionen �r samordnande ber�rd myndighet och bed�mer att det �r n�dv�ndigt f�r koncernens fortlevnad, skriva ned eller konvertera s�dana relevanta kapi- talinstrument som getts ut av ett utl�ndskt dotterf�retag eller moderf�retag och som f�r beaktas b�de vid bed�mningen av om kapitalbaskravet uppfylls p� individuell niv� och p� gruppniv�. �r det fr�ga om instrument som getts ut av ett utl�ndskt dotterf�retag, ska beslut fattas i enlighet med en �verenskom- melse med den ber�rda myndigheten f�r dotterf�retaget. Beslutsprocessen f�r en gr�ns�verskridande koncern 7 � N�r Finansinspektionen �verv�ger att fatta beslut avseende ett dotterf�- retag enligt 2, 3 eller 5 �, ska inspektionen skyndsamt underr�tta den samord- nande tillsynsmyndigheten och den samordnande ber�rda myndigheten. N�r inspektionen �verv�ger att fatta ett beslut enligt 3 �, ska inspektionen dessutom skyndsamt underr�tta den beh�riga myndighet som �r ansvarig f�r det institut eller f�retag som har gett ut de relevanta kapitalinstrument som even- tuellt ska skrivas ned eller konverteras och den ber�rda myndigheten i samma land inom EES som den n�mnda beh�riga myndigheten samt den samord- nande ber�rda myndigheten. Av underr�ttelsen ska det framg� vilket beslut Finansinspektionen �verv�- ger att fatta och sk�len f�r detta. 8 � N�r Finansinspektionen har l�mnat en underr�ttelse enligt 7 �, ska in- spektionen, efter samr�d med de underr�ttade myndigheterna, pr�va om det finns 1. n�gon alternativ �tg�rd till att skriva ned eller konvertera de relevanta kapitalinstrumenten och om det i s� fall �r m�jligt att vidta den, och 2. realistiska utsikter att den �tg�rd som identifierats inom rimlig tid skulle avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang i f�retaget eller koncernen. Om Finansinspektionen tar emot en underr�ttelse motsvarande den i 7 �, ska inspektionen medverka i ett s�dant samr�d som avses i f�rsta stycket. 9 � Om Finansinspektionen bed�mer att det inte finns n�gra alternativa �t- g�rder som har utsikter att avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang i f�retaget eller koncernen, f�r inspektionen fatta beslut enligt 2, 4 eller 5 �. N�r Finansinspektionen pr�var fr�gan om huruvida det finns n�gra alterna- tiva �tg�rder, ska inspektionen beakta de effekter som beslutet kan f� i de be- r�rda l�nderna inom EES. 10 � Finansinspektionen ska f�rs�ka komma �verens med de ber�rda myn- digheterna f�r dotterf�retagen om ett beslut enligt 3 �. Om myndigheterna inte kan enas, f�r Finansinspektionen inte fatta n�got beslut. F�rsta stycket g�ller �ven n�r Finansinspektionen har tagit emot en under- r�ttelse fr�n en utl�ndsk ber�rd myndighet. Om Finansinspektionen mots�tter sig ett beslut om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstru- ment i ett dotterf�retag, ska inspektionen underr�tta ber�rda myndigheter och ange sk�len till detta. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2015:1016 Verkst�llande av nedskrivning och konvertering �tg�rder mot innehavare av k�rnprim�rkapitalinstrument 11 � Innan Finansinspektionen skriver ned eller konverterar relevanta kapi- talinstrument, ska inspektionen minska k�rnprim�rkapitalet i proportion till f�rlusterna i f�retaget. 12 � Om f�retaget har ett positivt v�rde, f�r Finansinspektionen minska �gandet f�r existerande �gare genom att konvertera relevanta kapitalinstru- ment till k�rnprim�rkapitalinstrument. 13 � Finansinspektionen f�r i samband med minskning av k�rnprim�rkapi- talet enligt 11 � besluta om 1. indragning av befintliga k�rnprim�rkapitalinstrument, eller 2. �verf�ring av befintliga k�rnprim�rkapitalinstrument till en borgen�r som har f�tt sin fordran helt eller delvis nedskriven. Nedskrivning och konvertering av relevanta kapitalinstrument 14 � N�r k�rnprim�rkapitalet har minskats i proportion till f�rlusterna, ska Finansinspektionen skriva ned kapitalbeloppet f�r relevanta kapitalinstrument eller konvertera relevanta kapitalinstrument till k�rnprim�rkapitalinstrument i den utstr�ckning som kr�vs f�r att f�retaget eller koncernen inte l�ngre ska bed�mas fallera eller sannolikt komma att fallera. Relevanta kapitalinstrument ska skrivas ned eller konverteras till k�rnpri- m�rkapitalinstrument i f�ljande ordning: 1. �vriga prim�rkapitalinstrument, 2. supplement�rkapitalinstrument. 15 � Vid konvertering av relevanta kapitalinstrument g�ller f�ljande: 1. De k�rnprim�rkapitalinstrument som konverteringen ska ske till ska vara utgivna av f�retaget i fr�ga eller av dess moderf�retag, beroende p� vad Finansinspektionen beslutar. Finansinspektionen f�r dock besluta att instru- menten ska ges ut av moderf�retaget, bara om det har godk�nts av resolu- tionsmyndigheten f�r moderf�retaget. 2. K�rnprim�rkapitalinstrumenten ska ha getts ut innan f�retaget ger ut ak- tier eller andra �gander�ttsinstrument i syfte att f� kapital fr�n staten eller ett offentligt organ. 3. K�rnprim�rkapitalinstrumenten ska tilldelas och �verf�ras utan dr�jsm�l efter beslutet att konvertera de relevanta kapitalinstrumenten. 4. Konverteringskursen f�r de relevanta kapitalinstrumentens konvertering till k�rnprim�rkapitalinstrument best�ms enligt de principer som anges i 21 kap. 19 och 20 ��. 16 � Ett beslut om nedskrivning eller konvertering �r bindande f�r f�retaget och innehavare av k�rnprim�rkapitalinstrument och relevanta kapitalinstru- ment. Den som ber�rs av nedskrivningen eller konverteringen f�rlorar inte sin r�tt mot borgensm�n eller andra som f�rutom g�lden�ren svarar f�r ford- ringen. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2015:1016 En av Finansinspektionen beslutad kapital�kning eller kapitalminskning �r fastst�lld n�r den har registrerats i aktiebolagsregistret, f�reningsregistret eller bankregistret. 17 � N�r ett relevant kapitalinstrument som har getts ut av ett dotterf�retag ska skrivas ned eller konverteras, f�r nedskrivningen eller konverteringen inte vara mer omfattande eller g�ras p� s�mre villkor �n f�r de relevanta kapitalin- strument med samma prioritet enligt f�rm�nsr�ttsordningen som har skrivits ned eller konverterats p� moderf�retagsniv�. F�rberedande �tg�rder 18 � Finansinspektionen f�r f�rel�gga ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�r- sta stycket att se till att styrelsen i f�retaget har det bemyndigande som kr�vs f�r att f�retaget ska kunna ge ut ett tillr�ckligt antal k�rnprim�rkapitalinstru- ment. 7 kap. V�rdering V�rdering inf�r beslut om resolution eller resolutions�tg�rd 1 � Innan Riksg�ldskontoret pr�var en fr�ga om resolution eller resolutions- �tg�rd, ska myndigheten uppdra �t en person som har en oberoende st�llning i f�rh�llande till myndigheter och det f�retag som ska v�rderas att g�ra en r�tt- vis, v�l avv�gd och realistisk v�rdering av f�retagets tillg�ngar och f�rpliktel- ser. Den som genomf�r v�rderingen f�r entledigas innan uppdraget �r slutf�rt bara om det finns saklig grund f�r det. 2 � Tillg�ngarna och f�rpliktelserna ska v�rderas utifr�n f�rsiktiga antagan- den. Vid v�rderingen ska eventuella f�rluster avseende tillg�ngarna i f�retaget redovisas vid den tidpunkt d� resolutions�tg�rder vidtas. 3 � V�rderingen ska ligga till grund f�r Riksg�ldskontorets beslut i fr�gor om resolution och resolutions�tg�rder. 4 � Tillsammans med v�rderingen ska f�ljande information l�mnas s�som den framg�r av f�retagets r�kenskapsinformation: 1. en uppdaterad balansr�kning och en rapport �ver den finansiella st�ll- ningen f�r f�retaget, 2. en analys av tillg�ngarnas bokf�ringsm�ssiga v�rde, och 3. en f�rteckning �ver utest�ende skulder i och utanf�r balansr�kningen, med angivande av respektive skulds prioritet enligt f�rm�nsr�ttslagen (1970:979). Till grund f�r ett beslut enligt 3 � f�r vid behov den information som ska l�mnas tillsammans med v�rderingen enligt f�rsta stycket 2 kompletteras med en analys av v�rdet av tillg�ngarna och f�rpliktelserna i f�retaget med ut- g�ngspunkt i marknadsv�rdet. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2015:1016 5 � V�rderingen ska inneh�lla en uppskattning av det ekonomiska utfallet f�r �gare och borgen�rer, om f�retaget f�rs�tts i konkurs eller g�r i likvida- tion. Riksg�ldskontoret ska i uppdraget till v�rderaren ange om uppskattningen ska avse konkurs eller likvidation. 6 � N�r de krav som framg�r av 15 �� har uppfyllts �r v�rderingen slutlig. Prelimin�r v�rdering 7 � Om det p� grund av br�dska inte �r m�jligt att uppfylla kraven i 4 � f�rsta stycket eller 5 �, ska en prelimin�r v�rdering genomf�ras av Riksg�lds- kontoret. En prelimin�r v�rdering som genomf�rs i enlighet med 8 � utg�r tillr�cklig grund f�r att besluta om resolution eller resolutions�tg�rder. 8 � En prelimin�r v�rdering av f�retagets tillg�ngar och f�rpliktelser ska s� l�ngt som m�jligt uppfylla kraven i 4 � f�rsta stycket och 5 �. En prelimin�r v�rdering ska inneh�lla en buffert f�r eventuella ytterligare f�rluster. N�r en slutlig v�rdering enligt 15 �� har l�mnats f�r en prelimin�r v�rde- ring inte l�ggas till grund f�r beslut om resolution eller resolutions�tg�rder. Slutlig v�rdering 9 � Om den slutliga v�rderingen utvisar ett h�gre v�rde �n den prelimin�ra v�rderingen och Riksg�ldskontoret med st�d av den prelimin�ra v�rderingen har beslutat om nedskrivning eller konvertering av skulder, indragning av ak- tier eller �verf�ring av tillg�ngar till broinstitut eller tillg�ngsf�rvaltningsbo- lag, ska Riksg�ldskontoret 1. fatta beslut om att skriva upp borgen�rers skulder och aktie�gares kapital eller ers�tta borgen�rer och aktie�gare, och 2. besluta att broinstitutet eller tillg�ngsf�rvaltningsbolaget ska betala yt- terligare ers�ttning f�r tillg�ngar och f�rpliktelser till f�retaget i resolution, eller f�r aktier eller andra �gander�ttsinstrument till �garna av dessa. V�rdering n�r resolutions�tg�rder vidtagits 10 � I syfte att bed�ma om det ekonomiska utfallet f�r �gare, borgen�rer och ins�ttningsgarantisystemet skulle ha blivit b�ttre om f�retaget i st�llet f�r att f�rs�ttas i resolution hade f�rsatts i konkurs eller g�tt i likvidation, ska Riksg�ldskontoret s� snart som m�jligt efter det att samtliga resolutions�tg�r- der har vidtagits uppdra �t en person som har en oberoende st�llning i f�rh�l- lande till myndigheter och det f�retag som ska v�rderas, att g�ra en v�rdering som fastst�ller 1. vilket ekonomiskt utfall �gare och borgen�rer skulle ha f�tt om f�retaget i st�llet hade f�rsatts i konkurs eller g�tt i likvidation vid den tidpunkt d� be- slutet att f�rs�tta f�retaget i resolution fattades, 2. vilket ekonomiskt utfall �gare och borgen�rer faktiskt har f�tt vid resolu- tionen av f�retaget, och 3. vilken skillnaden �r mellan det ekonomiska utfallet enligt 1 och 2. </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2015:1016 Vid v�rderingen enligt f�rsta stycket ska statligt st�d till f�retaget i resolu- tion inte beaktas. Riksg�ldskontoret ska i uppdraget till v�rderaren ange om j�mf�relsen med utfallet vid resolution ska avse konkurs eller likvidation. AVDELNING III. RESOLUTION 8 kap. Inledande av resolution Fastst�llande av fallissemang 1 � Finansinspektionen ska p� eget initiativ eller p� beg�ran av Riksg�lds- kontoret pr�va om ett institut eller ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 2 och 3 ��. Pr�vningen ska f�reg�s av samr�d med Riksg�ldskontoret och Riksbanken. Om Finansinspektionen finner att institutet eller f�retaget fallerar eller san- nolikt kommer att fallera, ska inspektionen omg�ende underr�tta Riksg�lds- kontoret och andra relevanta myndigheter. 2 � Ett institut eller f�retag ska anses fallera, om Finansinspektionen p� ob- jektiva grunder finner att 1. institutet eller f�retaget �sidos�tter sina skyldigheter p� ett s�tt som med- f�r att dess tillst�nd ska �terkallas, 2. v�rdet p� institutets eller f�retagets tillg�ngar understiger v�rdet p� dess skulder, 3. institutet eller f�retaget inte kan betala sina skulder i takt med att de f�r- faller till betalning, eller 4. institutet eller f�retaget beh�ver statligt st�d, utom i de fall som anges i 3 �. Ett institut eller f�retag ska anses sannolikt fallera om Finansinspektionen p� objektiva grunder finner att det inom den n�rmaste framtiden kommer att befinna sig i en situation som avses i f�rsta stycket 13. 3 � Om statligt st�d till ett institut eller f�retag kr�vs f�r att undvika eller avhj�lpa en allvarlig st�rning i ekonomin i Sverige, ska institutet eller f�reta- get inte anses fallera om det inte befinner sig i en s�dan situation som avses i 2 � f�rsta stycket 13 eller andra stycket och det st�d som kr�vs best�r av 1. en statlig garanti f�r likviditetsfaciliteter som tillhandah�lls av Riksban- ken, 2. en statlig garanti f�r nya skuldf�rbindelser, eller 3. ett tillskott till kapitalbasen eller f�rv�rv av kapitalinstrument p� mark- nadsm�ssiga grunder, n�r villkoren i 6 kap. 24 �� inte �r uppfyllda och st�- det �r n�dv�ndigt f�r att �tg�rda kapitalunderskott som fastst�llts i stresstest, tillg�ngs�versyner eller motsvarande genomg�ngar som genomf�rts av Europe- iska centralbanken, Europeiska bankmyndigheten eller Finansinspektionen. St�det som avses i f�rsta stycket ska vara tillf�lligt och st� i proportion till omfattningen av den allvarliga st�rningen. Det f�r inte anv�ndas f�r att kom- pensera f�rluster som institutet eller f�retaget har drabbats av eller inom den n�rmaste framtiden sannolikt kommer att drabbas av. </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2015:1016 Beslut om resolution m.m. 4 � Riksg�ldskontoret ska efter Finansinspektionens underr�ttelse enligt 1 � tredje stycket pr�va om institutet eller f�retaget ska f�rs�ttas i resolution en- ligt 510 ��. Om Riksg�ldskontoret finner att det inte finns alternativa �tg�rder som inom rimlig tid skulle avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang i institutet eller f�retaget, ska Riksg�ldskontoret omg�ende underr�tta Finansinspektionen och andra relevanta myndigheter. �ven utan en s�dan underr�ttelse som avses i f�rsta stycket f�r Riksg�lds- kontoret besluta om resolution av ett holdingf�retag enligt 8 �, om resolu- tionsf�ruts�ttningarna konstaterats vara uppfyllda f�r ett EES-institut som �r dotterf�retag till holdingf�retaget, eller om resolution av ett moderf�retag en- ligt 11 � eller om �tg�rder mot en EES-filial enligt 12 �. I fr�ga om resolution av ett institut eller ett f�retag som ing�r i en gr�ns- �verskridande koncern ska Riksg�ldskontoret till�mpa 9 kap. F�ruts�ttningar f�r resolution Institut 5 � Riksg�ldskontoret ska f�rs�tta ett institut i resolution om 1. Finansinspektionen har fastst�llt att institutet fallerar eller att det �r san- nolikt att institutet kommer att fallera, 2. det inte finns alternativa �tg�rder som inom rimlig tid skulle avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang i institutet, och 3. resolution �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det allm�nnas intresse. Resolution ska anses vara i det allm�nnas intresse, om 1. �tg�rden �r n�dv�ndig f�r att uppn� ett eller flera av �ndam�len i 1 kap. 6 �, 2. �tg�rden st�r i proportion till �ndam�len, och 3. en avveckling av institutet genom konkurs eller likvidation inte skulle uppn� �ndam�len i lika h�g grad. Pr�vningen av villkoret i f�rsta stycket 2 ska f�reg�s av samr�d med Riks- banken och Finansinspektionen. Trots f�rsta stycket f�r Riksg�ldskontoret besluta att inte f�rs�tta institutet i resolution, om dess moderf�retag eller ett institut som omfattas av gruppbase- rad tillsyn i samma koncern har f�rsatts eller ska f�rs�ttas i resolution och se- parata resolutions�tg�rder mot institutet inte bed�ms som n�dv�ndiga f�r att uppn� n�got av �ndam�len i 1 kap. 6 �. Finansiellt institut 6 � Riksg�ldskontoret f�r f�rs�tta ett finansiellt institut som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 a i resolution, om dess moderf�retag omfattas av gruppba- serad tillsyn och b�de det finansiella institutet och moderf�retaget uppfyller de f�ruts�ttningar f�r resolution som anges i 5 �. I fr�ga om ett utl�ndskt moderf�retag ska den utl�ndska myndighet som an- svarar f�r moderf�retaget ha konstaterat att f�ruts�ttningar f�r resolution �r uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet. </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2015:1016 Holdingf�retag 7 � Riksg�ldskontoret f�r f�rs�tta ett holdingf�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 b2 d i resolution, om 1. ett institut, ett EES-institut eller ett tredjelandsinstitut som �r dotterf�re- tag till holdingf�retaget uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolution, och 2. holdingf�retaget uppfyller de f�ruts�ttningar f�r resolution som anges i 5 �. I fr�ga om ett EES-institut eller tredjelandsinstitut ska den utl�ndska myn- dighet som ansvarar f�r institutet ha konstaterat att f�ruts�ttningarna f�r reso- lution �r uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet. 8 � Riksg�ldskontoret f�r f�rs�tta ett holdingf�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 b2 d i resolution trots att det inte uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolution i 5 �, om 1. ett institut eller ett EES-institut som �r dotterf�retag till holdingf�retaget uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolution, 2. institutets eller EES-institutets fallissemang hotar koncernen som helhet eller insolvensr�tten kr�ver att koncernen behandlas som en helhet, och 3. resolutions�tg�rder mot holdingf�retaget �r n�dv�ndiga f�r resolutionen av ett institut eller ett EES-institut eller av hela koncernen. I fr�ga om ett EES-institut ska den utl�ndska myndighet som ansvarar f�r institutet ha konstaterat att f�ruts�ttningarna f�r resolution �r uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet. 9 � Riksg�ldskontoret f�r inte f�rs�tta ett holdingf�retag med blandad verk- samhet i resolution med st�d av 7 eller 8 �, om institutet eller EES-institutet innehas direkt eller indirekt av ett mellanliggande finansiellt holdingf�retag. I s�dana fall f�r i st�llet det finansiella holdingf�retaget f�rs�ttas i resolution. 10 � Vid pr�vningen enligt 7 � f�rsta stycket 1 eller 8 � f�rsta stycket 1 f�r Riksg�ldskontoret bortse fr�n koncerninterna kapital�verf�ringar eller f�r- lustdelningsarrangemang. Om holdingf�retaget �r hemmah�rande i ett annat land inom EES eller om bed�mningen avser ett EES-institut, f�r f�rsta stycket endast till�mpas efter �verenskommelse med resolutionsmyndigheten som ansvarar f�r holding- f�retaget eller EES-institutet. Resolution och �tg�rder i samband med ett resolutionsf�rfarande i tredjeland Moderf�retag 11 � Riksg�ldskontoret f�r f�rs�tta ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 och som �r moderf�retag till ett tredjelandsinstitut i resolu- tion, om 1. relevant myndighet i det land d�r tredjelandsinstitutet har sitt huvudkon- tor har beslutat att tredjelandsinstitutet uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolu- tion enligt lagstiftningen i det landet, och 2. det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det allm�nna intresset enligt 5 � andra stycket. </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2015:1016 EES-filialer 12 � Om en EES-filial i Sverige inte omfattas av ett resolutionsf�rfarande i tredjeland eller om Riksg�ldskontoret inte har erk�nt resolutionsf�rfarandet enligt 26 kap. 24 ��, f�r Riksg�ldskontoret vidta �tg�rder enligt 15 kap. 1 �, 3 � f�rsta stycket 6 samt 4 och 17 �� lagen (2004:297) om bank- och finansie- ringsr�relse eller 25 kap. 1, 6 och 15 �� lagen (2007:528) om v�rdepappers- marknaden mot filialen, om det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det allm�nna intresset enligt 5 � andra stycket och 1. filialen inte uppfyller eller sannolikt inte kommer att uppfylla villkoren f�r filialtillst�ndet och det inte finns alternativa �tg�rder som inom rimlig tid skulle �terst�lla filialens efterlevnad av villkoren eller f�rhindra att den falle- rar, 2. tredjelandsinstitutet saknar vilja eller f�rm�ga, eller sannolikt kommer att sakna f�rm�ga, att p� f�rfallodagen fullg�ra sina f�rpliktelser mot borge- n�rer inom EES, och det �r utrett att resolutions- eller annat insolvensf�rfa- rande mot tredjelandsinstitutet inte har inletts eller kommer att inledas inom rimlig tid i det land d�r det har sitt huvudkontor, eller 3. relevant myndighet i det land d�r tredjelandsinstitutet har sitt huvudkon- tor har inlett ett resolutionsf�rfarande mot tredjelandsinstitutet eller underr�t- tat Riksg�ldskontoret att den avser att inleda ett s�dant f�rfarande. Riksg�ldskontoret ska underr�tta den relevanta myndigheten i det land d�r tredjelandsinstitutet har sitt huvudkontor om �tg�rder som vidtagits med st�d av denna paragraf. Offentligg�rande och registrering 13 � Riksg�ldskontoret ska s� snart som m�jligt offentligg�ra ett beslut att f�rs�tta ett institut eller ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 i re- solution. 14 � Om ett institut eller ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 f�rs�tts i resolution, ska Riksg�ldskontoret genast anm�la beslutet till Bolags- verket f�r registrering. Detsamma g�ller f�r Riksg�ldskontorets beslut att av- sluta resolutionen. Riksg�ldskontoret ska �ven f�r registrering underr�tta Bo- lagsverket n�r allm�n f�rvaltningsdomstol har upph�vt ett beslut att f�rs�tta institutet eller f�retaget i resolution. 9 kap. Beslutsf�rfarande f�r gr�ns�verskridande koncerner Ett dotterf�retag uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolution Om Riksg�ldskontoret ansvarar f�r dotterf�retaget 1 � Om ett dotterf�retag i en gr�ns�verskridande koncern uppfyller f�rut- s�ttningarna f�r resolution enligt 8 kap., ska Riksg�ldskontoret omg�ende un- derr�tta medlemmarna i resolutionskollegiet f�r koncernen om detta och om de resolutions- eller insolvens�tg�rder som Riksg�ldskontoret anser vara l�mpliga att vidta mot f�retaget. 2 � �tg�rder som Riksg�ldskontoret underr�ttat om enligt 1 � f�r vidtas mot dotterf�retaget, om den utl�ndska samordnande resolutionsmyndigheten be- </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2015:1016 d�mer att �tg�rderna sannolikt inte leder till att f�ruts�ttningarna f�r resolu- tion uppfylls f�r en koncernenhet i ett annat land inom EES eller om den sam- ordnande resolutionsmyndigheten inte har f�reslagit en koncernresolutions- ordning inom 24 timmar fr�n det att den tagit emot underr�ttelsen eller den l�ngre tid som Riksg�ldskontoret godk�nt. 3 � Om den samordnande resolutionsmyndigheten inom den tidsfrist som anges i 2 � f�resl�r en koncernresolutionsordning, ska Riksg�ldskontoret f�r- s�ka komma �verens med den samordnande resolutionsmyndigheten och andra ber�rda resolutionsmyndigheter om att genomf�ra koncernresolutions- ordningen. Om en �verenskommelse enligt f�rsta stycket inte kan tr�ffas f�r Riks- g�ldskontoret, om myndigheten sj�lv inte haft inv�ndningar mot den f�re- slagna koncernresolutionsordningen, komma �verens med de resolutions- myndigheter som inte heller haft inv�ndningar, om en koncernresolutionsord- ning som omfattar koncernf�retag hemmah�rande i Sverige. Riksg�ldskontoret ska fatta beslut i enlighet med en �verenskommelse som myndigheten ing�r enligt denna paragraf. 4 � Om n�gon �verenskommelse enligt 3 � inte tr�ffas, f�r Riksg�ldskonto- ret f�rs�tta dotterf�retaget i resolution och vidta resolutions- eller insolvens�t- g�rder mot dotterf�retaget. Vid beslut enligt f�rsta stycket ska inneh�llet i den koncernresolutionsplan som uppr�ttats enligt 3 kap. samt �tg�rdernas potentiella effekter p� det finan- siella systemets stabilitet i de ber�rda l�nderna inom EES och p� andra delar av koncernen beaktas. Riksg�ldskontoret ska underr�tta den samordnande resolutionsmyndighe- ten och de �vriga ber�rda resolutionsmyndigheterna om sk�len f�r sitt beslut enligt f�rsta stycket och om �tg�rder som myndigheten avser att vidta. Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet 5 � Om Riksg�ldskontoret i egenskap av samordnande resolutionsmyndig- het f�r en s�dan underr�ttelse som avses i artikel 91.1 i krishanteringsdirekti- vet fr�n en resolutionsmyndighet i ett land inom EES, g�ller 68 ��. 6 � Riksg�ldskontoret ska bed�ma effekterna av de resolutions�tg�rder eller andra �tg�rder som anges i underr�ttelsen f�r andra koncernf�retag hemma- h�rande inom EES. Om Riksg�ldskontoret anser att meddelade �tg�rder sannolikt leder till att f�ruts�ttningarna f�r resolution enligt artikel 32 eller 33 i krishanteringsdirek- tivet uppfylls f�r ett koncernf�retag i ett annat land inom EES �n det som l�mnat underr�ttelsen, ska Riksg�ldskontoret, senast inom 24 timmar efter det att myndigheten tagit emot underr�ttelsen eller den l�ngre tid som godk�nns av den underr�ttande myndigheten, f�resl� en koncernresolutionsordning. Bed�mningarna enligt f�rsta och andra styckena ska ske efter samr�d med medlemmarna i resolutionskollegiet f�r koncernen. 7 � Riksg�ldskontoret ska f�rs�ka komma �verens med �vriga ber�rda reso- lutionsmyndigheter om koncernresolutionsordningen. Om en �verenskommelse </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2015:1016 tr�ffas, ska Riksg�ldskontoret fatta ett beslut i enlighet med �verenskommel- sen. 8 � Om det inte �r m�jligt att tr�ffa en �verenskommelse, f�r Riksg�ldskon- toret, om f�ruts�ttningarna i 8 kap. �r uppfyllda, f�rs�tta ett f�retag som myn- digheten ansvarar f�r i resolution och vidta resolutions- eller insolvens�tg�r- der mot f�retaget. Vid beslut enligt f�rsta stycket g�ller inte kravet p� underr�ttelse enligt 10 �. Riksg�ldskontoret ansvarar f�r ett dotterf�retag men �r inte underr�ttande myndighet 9 � Om Riksg�ldskontoret i andra fall �n de som anges i 1 och 5 �� ansvarar f�r ett f�retag som omfattas av en koncernresolutionsordning, g�ller 3 och 4 ��. Moderf�retaget uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolution Riksg�ldskontoret ansvarar f�r moderf�retaget 10 � Om ett moderf�retag, som Riksg�ldskontoret ansvarar f�r och som in- g�r i en gr�ns�verskridande koncern, uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolu- tion enligt 8 kap., ska Riksg�ldskontoret omg�ende l�mna underr�ttelse om detta och l�mpliga resolutions- eller insolvens�tg�rder till medlemmarna i re- solutionskollegiet f�r koncernen. Resolutions- eller insolvens�tg�rder enligt f�rsta stycket f�r omfatta en koncernresolutionsordning, om 1. resolutions�tg�rder eller andra �tg�rder mot moderf�retaget sannolikt le- der till att f�ruts�ttningarna f�r resolution enligt artikel 32 eller 33 i krishante- ringsdirektivet uppfylls f�r n�got annat koncernf�retag som inte �r hemmah�- rande i Sverige, 2. resolutions�tg�rder eller andra �tg�rder mot moderf�retaget inte �r till- r�ckliga f�r att stabilisera situationen eller sannolikt inte kommer att leda till ett optimalt resultat, 3. en utl�ndsk resolutionsmyndighet inom EES fastst�ller att f�ruts�ttning- arna f�r resolution enligt artikel 32 eller 33 i krishanteringsdirektivet �r upp- fyllda f�r ett eller flera dotterf�retag som den ansvarar f�r, eller 4. resolutions�tg�rder eller andra �tg�rder p� koncernniv� kommer att om- fatta dotterf�retag p� ett s�tt som g�r att en koncernresolutionsordning �r l�mplig. 11 � Om Riksg�ldskontoret inte f�resl�r en koncernresolutionsordning ska myndigheten, efter samr�d med medlemmarna i resolutionskollegiet, fatta be- slut om resolution och resolutions- eller insolvens�tg�rder. Vid beslut enligt f�rsta stycket ska Riksg�ldskontoret f�lja den koncernre- solutionsplan som beslutats enligt 3 kap., om det inte bed�ms att resolutions- �ndam�len uppn�s effektivare med hj�lp av andra �tg�rder �n de som anges i planen, samt beakta den finansiella stabiliteten i de l�nder inom EES som be- r�rs. </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2015:1016 12 � Om Riksg�ldskontoret f�resl�r en koncernresolutionsordning, g�ller 7 och 8 ��. Riksg�ldskontoret ansvarar f�r ett dotterf�retag men inte f�r det som fallerar 13 � Om en utl�ndsk resolutionsmyndighet har lagt fram en koncernresolu- tionsordning f�r ett moderf�retag till ett dotterf�retag som Riksg�ldskontoret ansvarar f�r, g�ller 3 och 4 ��. Gemensamma best�mmelser 14 � Ett beslut om en koncernresolutionsordning som fattas av en utl�ndsk resolutionsmyndighet efter �verenskommelse med en eller flera resolutions- myndigheter eller p� grund av att resolutionsmyndigheterna inte har kommit �verens, g�ller i Sverige. 15 � �tg�rder enligt detta kapitel ska vidtas s� snart som m�jligt. 10 kap. F�ljder av ett beslut om resolution f�r �gare och ledning Riksg�ldskontoret tar kontroll 1 � N�r Riksg�ldskontoret har beslutat att ett f�retag ska f�rs�ttas i resolu- tion, �vertar myndigheten 1. �garnas r�tt att r�sta f�r aktierna eller andelarna vid st�mman, eller 2. i en sparbank, huvudm�nnens r�tt att besluta i �renden vid sparbank- st�mman. I syfte att uppn� resolutions�ndam�len f�r Riksg�ldskontoret vidare ut�va kontroll �ver f�retaget genom att ta �ver �garnas, huvudm�nnens, styrelsens och den verkst�llande direkt�rens r�ttigheter och befogenheter i den utstr�ck- ning myndigheten anser n�dv�ndigt. F�rel�ggande att vidta resolutions�tg�rder 2 � Riksg�ldskontoret f�r f�rel�gga f�retaget i resolution att vidta en eller flera resolutions�tg�rder. Ledningen i ett f�retag i resolution 3 � Riksg�ldskontoret ska utse en ny styrelse och verkst�llande direkt�r f�r ett f�retag i resolution. Detta g�ller dock inte om det �r n�dv�ndigt f�r att uppn� resolutions�ndam�len att en eller flera styrelseledam�ter eller den verkst�llande direkt�ren beh�ller sina uppdrag. 11 kap. Hinder mot exekutiva �tg�rder och vissa r�ttshandlingar knutna till resolution Hinder mot exekutiva �tg�rder 1 � Under den tid resolution p�g�r f�r utm�tning eller annan verkst�llighet enligt uts�kningsbalken inte �ga rum mot f�retaget. Handr�ckning enligt la- gen (1978:599) om avbetalningsk�p mellan n�ringsidkare m.fl. f�r inte ske. </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2015:1016 Under den tid resolution p�g�r, f�r inte heller beslut om kvarstad eller be- talningss�kring meddelas mot f�retaget. Vilandef�rklaring av r�ttsprocesser 2 � N�r ett f�retag har f�rsatts i resolution, f�r Riksg�ldskontoret ans�ka om att en domstol eller motsvarande organ vilandef�rklarar en r�ttsprocess som f�retaget i resolution �r part i. Domstolen, eller det motsvarande organet, f�r vilandef�rklara r�ttsproces- sen om det kr�vs f�r att uppn� resolutions�ndam�len. Hinder mot att ut�va vissa r�ttshandlingar 3 � En motpart till ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket f�r p� grund av ett beslut om resolution eller en resolutions�tg�rd, eller en h�ndelse som har ett direkt samband med ett s�dant beslut, inte 1. s�ga upp eller h�va ett avtal med f�retaget, 2. �ndra villkoren i ett avtal med f�retaget, 3. st�lla in fullg�relse av en f�rpliktelse mot f�retaget, 4. kvitta en fordran som f�retaget har p� motparten, eller en f�rpliktelse som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, mot en fordran som motparten har p� f�retaget, eller en f�rpliktelse som motparten ska fullg�ra mot f�retaget, 5. omvandla en fordran som motparten har p� f�retaget, eller en f�rplik- telse som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, till en nettofordran eller en nettof�rpliktelse (nettning), 6. till�mpa en slutavr�kningsklausul, eller 7. ta emot, f�rfoga �ver eller ta i anspr�k en s�kerhet i tillg�ngar som tillh�r f�retaget. Ett s�dant beslut eller en s�dan h�ndelse som anges i f�rsta stycket utg�r inte ett kollektivt obest�ndsf�rfarande enligt lagen (1999:1309) om system f�r avveckling av f�rpliktelser p� finansmarknaden. F�rsta och andra styckena g�ller endast om 1. f�retaget forts�tter att fullg�ra v�sentliga skyldigheter enligt avtalet i f�rh�llande till motparten, eller 2. f�retaget inte kan fullg�ra dessa skyldigheter till f�ljd av ett beslut av Riksg�ldskontoret enligt 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 �. 4 � Ett avtalsvillkor i strid med 3 � �r ogiltigt. 5 � Ett f�rbud enligt 3 � g�ller �ven f�r en motpart till 1. ett dotterf�retag till ett s�dant f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket, om ett f�retag inom koncernen svarar f�r fullg�relse av dotterf�reta- gets f�rpliktelser, eller 2. ett annat f�retag inom koncernen, om motpartens r�tt grundar sig p� ett beslut om resolution eller en resolutions�tg�rd som riktar sig mot n�got annat f�retag inom koncernen eller p� en h�ndelse som har ett direkt samband med ett s�dant beslut. 6 � Om Riksg�ldskontoret har erk�nt ett resolutionsf�rfarande i tredjeland i enlighet med 26 kap. 2 �, ska ett s�dant f�rfarande betraktas som ett beslut om resolution eller en resolutions�tg�rd vid till�mpning av 35 ��. </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2015:1016 7 � Best�mmelserna i 36 �� ska anses vara internationellt tvingande regler i den mening som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om till�mplig lag f�r avtalsf�rpliktelser (Rom I), i den ursprungliga lydelsen. 12 kap. Resolutions�tg�rder Vad som �r resolutions�tg�rder 1 � N�r ett f�retag har f�rsatts i resolution, f�r Riksg�ldskontoret anv�nda sig av f�ljande resolutions�tg�rder: 1. Vidta �tg�rder som anges i 10 kap. 2 �, 13 kap. 1, 2, 7, 8, 11 och 12 ��, 14 kap. 25 ��, 16 kap. 1, 3 och 4 ��, 17 kap. 7 och 9 ��, 18 kap. 8 och 10 ��, 19 kap. 7 och 9 ��, 20 kap. 1 och 4 ��, 21 kap. 16 och 18 �� samt 28 kap. 2 �. 2. Till�mpa f�ljande resolutionsverktyg: a) f�rs�ljningsverktyget enligt 17 kap., b) broinstitutsverktyget enligt 18 kap., c) avskiljandeverktyget enligt 19 kap., eller d) skuldnedskrivningsverktyget enligt 21 kap. 3. Tills�tta en s�rskild f�rvaltare enligt 15 kap. 1 �. Dessutom f�r regeringen anv�nda n�got av de statliga stabiliseringsverkty- gen under de f�ruts�ttningar som anges i 22 kap. Till�mpningsprinciper 2 � Riksg�ldskontoret ska vidta de resolutions�tg�rder som �r n�dv�ndiga med h�nsyn till det allm�nna intresset och som b�st uppfyller resolutions�n- dam�len i det enskilda fallet. N�r Riksg�ldskontoret vidtar resolutions�tg�rder, ska myndigheten str�va efter att minimera resolutionskostnaderna och undvika on�dig v�rdef�rst�- relse. Om resolutions�tg�rder leder till konflikt mellan tv� eller flera resolutions- �ndam�l, ska Riksg�ldskontoret, om inte annat framg�r av denna lag, v�ga �n- dam�len mot varandra med beaktande av omst�ndigheterna i det enskilda fal- let. 3 � S�dana krav p� godk�nnande eller medgivande eller f�rfarandekrav vid underr�ttelser som g�ller enligt annan f�rfattning, avtal eller p� annan grund ska inte utg�ra hinder f�r Riksg�ldskontoret att vidta resolutions�tg�rder. F�rsta stycket g�ller inte om n�got annat anges i denna lag eller f�reskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. 4 � N�r resolutions�tg�rder vidtas ska aktiebolagslagen (2005:551) och la- gen (2006:451) om offentliga uppk�pserbjudanden inte till�mpas i de delar som motsvarar artikel 5.1 i Europaparlamentets och r�dets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppk�pserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU, Europaparlamentets och r�dets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gr�ns�verskridande fusioner av bolag med begr�nsat ansvar, i lydel- sen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU, </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2015:1016 Europaparlamentets och r�dets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktie�gares r�ttigheter i b�rsnoterade f�retag, i ly- delsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU, Europaparlamentets och r�dets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets di- rektiv 2014/59/EU, och artiklarna 10, 19.1, 29.129.3, 31.2 f�rsta stycket, 3336 och 4042 i Europaparlamentets och r�dets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skydds�tg�rder som kr�vs i medlemsstaterna av de i ar- tikel 54 andra stycket i f�rdraget om Europeiska unionens funktionss�tt av- sedda bolagen i bolagsm�nnens och tredje mans intressen n�r det g�ller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och �ndra dettas kapital, i syfte att g�ra skydds�tg�rderna likv�rdiga, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU. Offentligg�rande 5 � Riksg�ldskontoret ska s� snart som m�jligt offentligg�ra ett beslut att vidta resolutions�tg�rder. Om Riksg�ldskontoret fattar beslut enligt 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 �, ska myndigheten �ven offentligg�ra villkoren f�r �tg�rden och den tidsperiod som �tg�rden g�ller. Resolutions�tg�rder betr�ffande ett f�retag i en koncern 6 � Om ett f�retag ing�r i en koncern, ska Riksg�ldskontoret utforma de re- solutions�tg�rder som vidtas mot f�retaget p� ett s�tt som 1. minimerar p�verkan p� andra koncernf�retag och p� koncernen som hel- het, och 2. minimerar de negativa effekterna p� den finansiella stabiliteten inom EES, s�rskilt i de l�nder d�r koncernen �r verksam. Anst�llda och deras representanter 7 � Riksg�ldskontorets beslut om resolutions�tg�rder ska inte p�verka de anst�lldas r�tt till arbetstagarrepresentanter i styrelsen enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation f�r privatanst�llda. 8 � N�r Riksg�ldskontoret vidtar en resolutions�tg�rd som ber�r de an- st�llda, b�r myndigheten informera och samr�da med representanter f�r de anst�llda. Det ekonomiska utfallet 9 � N�r f�rs�ljningsverktyget, broinstitutsverktyget eller avskiljandeverkty- get anv�nds f�r att �verf�ra vissa tillg�ngar eller f�rpliktelser fr�n ett f�retag i resolution, ska Riksg�ldskontoret str�va efter att det ekonomiska utfallet f�r �gare och borgen�rer vars fordringar inte �verf�rts inte blir s�mre �n om f�re- taget i st�llet hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid den tid- punkt d� beslutet om resolution fattades. </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 2015:1016 10 � N�r skuldnedskrivningsverktyget anv�nds, ska Riksg�ldskontoret str�va efter att det ekonomiska utfallet f�r �gare och borgen�rer vars ford- ringar har skrivits ned eller konverterats till aktier eller andra �gander�tts- instrument inte blir s�mre �n om f�retaget i st�llet hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid den tidpunkt d� beslutet om resolution fattades. 11 � N�r medel fr�n ins�ttningsgarantisystemet tillf�rs enligt 7 � lagen (1995:1571) om ins�ttningsgaranti, ska Riksg�ldskontoret str�va efter att det ekonomiska utfallet f�r ins�ttningsgarantisystemet inte blir s�mre �n om f�re- taget i st�llet hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid den tid- punkt d� beslutet om resolution fattades. Egendom i tredjeland 12 � Om Riksg�ldskontoret har beslutat att vidta en resolutions�tg�rd som avser tillg�ngar i tredjeland eller aktier eller andra �gander�ttsinstrument, r�t- tigheter eller f�rpliktelser som styrs av lagstiftningen i ett s�dant land, ska myndigheten antingen 1. f�rvalta aktierna, de andra �gander�ttsinstrumenten, tillg�ngarna eller r�ttigheterna och uppfylla skyldigheterna f�r mottagarens r�kning, till dess beslutet f�r verkan, eller 2. upph�va sitt beslut om det visar sig h�gst osannolikt att �tg�rden kom- mer att f� avsedd verkan. Om ett beslut upph�vs enligt f�rsta stycket 2, ska transaktioner eller andra �tg�rder som vidtagits f�r att verkst�lla det upph�vda beslutet �terg� eller �terst�llas. 13 kap. Beslut om �ndring av vissa avtalsvillkor och om f�rbud mot att fullg�ra f�rpliktelser, ta i anspr�k s�kerheter och att f�reta vissa r�ttshandlingar �ndring av l�ptider och r�ntevillkor 1 � I fr�ga om kvalificerade skulder och relevanta kapitalinstrument som tillkommit innan ett f�retag f�rsatts i resolution f�r Riksg�ldskontoret besluta att 1. �ndra l�ptiden f�r skulden, 2. �ndra den r�nta som ska betalas f�r skulden, eller 3. �ndra dagen d� r�ntan f�rfaller till betalning. F�rsta stycket g�ller inte f�r en skuld som �r s�kerst�lld. F�rbud mot att fullg�ra vissa f�rpliktelser 2 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att ett f�retag som �r f�rsatt i resolution tillf�lligt inte ska fullg�ra en betalnings- eller en leveransf�rpliktelse som f�l- jer av ett avtal som har ing�tts av f�retaget. Om Riksg�ldskontoret fattat ett beslut enligt f�rsta stycket, beh�ver inte heller motparten fullg�ra sin betalnings- eller leveransf�rpliktelse enligt avta- let. </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 2015:1016 3 � Ett beslut av Riksg�ldskontoret enligt 2 � f�rsta stycket g�ller fr�n of- fentligg�randet av beslutet enligt 12 kap. 5 � och som l�ngst till klockan 24.00 den bankdag som f�ljer n�rmast efter dagen f�r offentligg�randet. 4 � Om en betalnings- eller leveransf�rpliktelse skulle ha fullgjorts under den tid som Riksg�ldskontoret beslutat om enligt 3 �, ska f�rpliktelsen fullg�- ras s� snart tiden har g�tt ut. 5 � Ett beslut enligt 2 � f�rsta stycket f�r inte avse 1. kvalificerade ins�ttningar, 2. �verf�ringsuppdrag avseende betalningar eller leveranser av finansiella instrument som har lagts in i ett anm�lt avvecklingssystem, 3. betalnings- eller leveransf�rpliktelser som ska fullg�ras mot centrala motparter och centralbanker, eller 4. finansiella instrument och medel som omfattas av lagen (1999:158) om investerarskydd. 6 � Om ett f�retag i resolution fullg�r en betalnings- eller leveransf�rplik- telse i strid med ett beslut enligt 2 � f�rsta stycket, ska betalningen eller leve- ransen �nd� g�lla, om Riksg�ldskontoret inte visar att motparten k�nde till be- slutet eller att det f�rekom omst�ndigheter som gav motparten sk�lig anled- ning att anta att Riksg�ldskontoret hade fattat ett s�dant beslut. F�rbud mot att ta i anspr�k s�kerheter 7 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att en borgen�r till ett f�retag i resolution inte f�r ta i anspr�k en s�kerhet som har st�llts ut i tillg�ngar som tillh�r f�re- taget. F�rbudet f�r g�lla fr�n offentligg�randet enligt 12 kap. 5 � och som l�ngst till klockan 24.00 den bankdag som f�ljer n�rmast efter dagen f�r offentligg�- randet. 8 � Om Riksg�ldskontoret har beslutat att f�rs�tta n�got annat f�retag inom samma koncern som f�retaget enligt 7 � i resolution eller att vidta en s�dan �t- g�rd som anges i 12 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 mot ett s�dant f�retag, ska Riksg�ldskontoret fatta ett s�rskilt beslut om f�rbud mot att ta i anspr�k s�- kerheter med avseende p� det f�retaget. Inneh�llet i beslutet ska motsvara inneh�llet i det beslut som fattas enligt 7 �. 9 � Ett beslut enligt 7 eller 8 � f�r inte avse en marginals�kerhet eller annan pantr�tt som har st�llts ut i samband med deltagande i ett anm�lt avvecklings- system eller som innehas av en centralbank eller en central motpart. 10 � Om en borgen�r tar i anspr�k en s�kerhet i strid med ett beslut enligt 7 eller 8 �, ska r�ttshandlingen �nd� g�lla, om Riksg�ldskontoret inte visar att borgen�ren k�nde till beslutet eller att det f�rekom omst�ndigheter som gav borgen�ren sk�lig anledning att anta att Riksg�ldskontoret hade fattat ett s�- dant beslut. </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 SFS 2015:1016 F�rbud mot att ut�va vissa r�ttshandlingar 11 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att en motpart till ett f�retag i resolution inte f�r 1. s�ga upp eller h�va ett avtal med f�retaget, 2. �ndra villkoren i ett avtal med f�retaget, 3. st�lla in fullg�relsen mot f�retaget, 4. kvitta en fordran som f�retaget har p� motparten, eller en f�rpliktelse som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, mot en fordran som motparten har p� f�retaget, eller en f�rpliktelse som motparten ska fullg�ra mot f�retaget, 5. omvandla en fordran som motparten har p� f�retaget, eller en f�rplik- telse som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, till en nettofordran eller en nettof�rpliktelse, eller 6. till�mpa en slutavr�kningsklausul. F�rsta stycket g�ller endast om f�retaget forts�tter att fullg�ra v�sentliga avtalsf�rpliktelser i f�rh�llande till motparten. F�rbudet f�r g�lla fr�n offentligg�randet enligt 12 kap. 5 � och som l�ngst till klockan 24.00 den bankdag som f�ljer n�rmast efter dagen f�r offentligg�- randet. 12 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att en motpart till ett dotterf�retag till ett f�retag i resolution inte f�r vidta en s�dan �tg�rd som anges i 11 � f�rsta stycket betr�ffande ett avtal med dotterf�retaget, om 1. f�retaget i resolution svarar f�r fullg�relse av dotterf�retagets f�rpliktel- ser, och 2. grunden f�r att vidta �tg�rden �r obest�nd hos f�retaget i resolution eller dess finansiella st�llning i �vrigt. Vid ett beslut enligt f�rsta stycket g�ller 11 � andra och tredje styckena. 13 � N�r Riksg�ldskontoret har beslutat om en �verf�ring enligt 17 kap. 2 �, 18 kap. 1 � eller 19 kap. 1 �, f�r myndigheten fatta ett beslut enligt 12 � endast om 1. samtliga dotterf�retagets tillg�ngar och f�rpliktelser som �r h�nf�rliga till avtalet har �verf�rts till mottagaren, eller 2. myndigheten ser till att avtalsf�rpliktelserna s�kerst�lls p� annat s�tt. 14 � Ett beslut enligt 11 eller 12 � f�r inte avse avtal som 1. �r h�nf�rliga till ett anm�lt avvecklingssystem, eller 2. f�retaget i resolution har ing�tt med centralbanker eller centrala motpar- ter. 15 � En motpart till ett f�retag i resolution eller ett dotterf�retag till ett f�re- tag i resolution f�r vidta en s�dan �tg�rd som anges i 11 � f�rsta stycket f�re utg�ngen av den tid som Riksg�ldskontoret beslutat om enligt 11 � tredje stycket, om myndigheten underr�ttar motparten om 1. att de r�ttigheter och f�rpliktelser som omfattas av avtalet inte ska �ver- f�ras till en mottagare, eller 2. att de skulder som omfattas av avtalet inte ska skrivas ned eller konverte- ras genom anv�ndning av skuldnedskrivningsverktyget. </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 35 SFS 2015:1016 16 � Om de r�ttigheter och f�rpliktelser som omfattas av avtalet har �ver- f�rts till en mottagare, f�r motparten efter utg�ngen av den tid som Riksg�lds- kontoret beslutat om enligt 11 � tredje stycket vidta en s�dan �tg�rd som anges i 11 � f�rsta stycket endast om mottagaren vid eller efter mottagandet inte fullg�r v�sentliga avtalsf�rpliktelser. 17 � Om en motpart till ett f�retag i resolution vidtar en �tg�rd i strid med ett beslut enligt 11 eller 12 �, ska �tg�rden �nd� g�lla, om Riksg�ldskontoret inte visar att motparten k�nde till beslutet eller att det f�rekom omst�ndighe- ter som gav motparten sk�lig anledning att anta att Riksg�ldskontoret hade fattat ett s�dant beslut. 14 kap. Kompletterande befogenheter 1 � N�r Riksg�ldskontoret beslutar om resolution eller vidtar en resolutions- �tg�rd, f�r myndigheten vidta �tg�rder som anges i 24 ��, om det �r n�dv�n- digt f�r att s�kerst�lla verkst�lligheten av ett beslut om resolution eller en re- solutions�tg�rd eller f�r att uppn� ett eller flera resolutions�ndam�l. 2 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att en innehavare av aktier i ett f�retag i resolution eller av andra �gander�ttsinstrument som har getts ut av f�retaget inte f�r f�rv�rva ytterligare s�dana aktier eller �gander�ttsinstrument. 3 � Riksg�ldskontoret f�r beg�ra att 1. en b�rs ska avsl� en beg�ran om upptagande till handel p� en reglerad marknad av ett finansiellt instrument som har getts ut av ett f�retag i resolu- tion eller besluta att ett s�dant finansiellt instrument inte l�ngre ska vara upp- taget till handel enligt 15 kap. 11 � lagen (2007:528) om v�rdepappersmark- naden, 2. en b�rs med tillst�nd enligt 13 kap. 12 � andra stycket 1 lagen om v�rde- pappersmarknaden eller ett v�rdepappersinstitut med tillst�nd enligt 2 kap. 1 � 8 samma lag ska avsl� en ans�kan om att ett finansiellt instrument som har getts ut av ett f�retag i resolution ska handlas p� en handelsplattform eller besluta att ett s�dant finansiellt instrument inte l�ngre ska handlas p� en han- delsplattform enligt 11 kap. 11 a � samma lag, 3. Finansinspektionen utf�r en pr�vning enligt 22 kap. 2 a � lagen om v�r- depappersmarknaden. Riksg�ldskontoret f�r �ven beg�ra att en beh�rig myndighet i ett annat land inom EES fattar motsvarande beslut. 4 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att ett avtal som ett f�retag i resolution �r part i ska s�gas upp med omedelbar verkan eller att villkoren i avtalet ska �ndras. 15 kap. S�rskild f�rvaltare 1 � Riksg�ldskontoret f�r utse en s�rskild f�rvaltare i ett f�retag som �r f�r- satt i resolution. N�r en s�rskild f�rvaltare har utsetts, ska Riksg�ldskontoret anm�la detta f�r registrering hos Bolagsverket. </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 SFS 2015:1016 2 � Den s�rskilda f�rvaltaren ska inom sitt uppdrag vidta alla de �tg�rder som fr�mjar de relevanta resolutions�ndam�len och genomf�ra resolutions�t- g�rder i enlighet med de instruktioner som Riksg�ldskontoret gett. Om styrelsen eller den verkst�llande direkt�ren i ett f�retag som �r f�rsatt i resolution fattar ett beslut eller vidtar en �tg�rd utan samtycke fr�n f�rvalta- ren, inverkar detta inte p� r�ttshandlingens giltighet. 3 � Den s�rskilda f�rvaltaren ska ha den insikt och erfarenhet som uppdra- get kr�ver och �ven i �vrigt vara l�mplig f�r uppdraget. F�rvaltaren f�r inte st� i s�dant f�rh�llande till n�gon �gare, borgen�r eller n�gon annan som kan rubba f�rtroendet f�r hans eller hennes opartiskhet vid utf�randet av uppdraget. Det f�r inte heller i �vrigt finnas n�gon omst�ndighet som medf�r att f�rtroendet f�r honom eller henne kan rubbas. F�rvaltaren ska omedelbart underr�tta Riksg�ldskontoret om omst�ndighe- ter som kan medf�ra j�v f�r honom eller henne. Om f�rvaltaren beg�r att f� bli entledigad och visar sk�l till det, ska Riks- g�ldskontoret entlediga f�rvaltaren. 4 � Den s�rskilda f�rvaltaren ska uppr�tta och till Riksg�ldskontoret l�mna in en skriftlig rapport i samband med att f�rvaltarskapet inleds och avslutas. Riksg�ldskontoret f�r ange n�r f�rvaltaren ska l�mna in skriftliga rapporter under p�g�ende uppdrag. 5 � Den s�rskilda f�rvaltaren f�r utses f�r en period av h�gst ett �r. Riks- g�ldskontoret f�r f�rl�nga uppdraget, om det finns sk�l f�r det. Riksg�ldskontoret f�r, med omedelbar verkan, skilja f�rvaltaren fr�n sitt uppdrag. 16 kap. �tg�rder mot �gare 1 � Om ett f�retag i resolution �r ett aktiebolag, ska Riksg�ldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten vidtar en resolutions�tg�rd som kan leda till att n�gon borgen�r drabbas av f�rluster eller f�r sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att bolagets aktiekapital ska minskas i pro- portion till bolagets f�rluster enligt en v�rdering enligt 7 kap. 2 � Om f�retaget i resolution har ett positivt v�rde, f�r Riksg�ldskontoret besluta att innehavare av skuldf�rbindelser som f�retaget har ing�tt ska byta sina fordringar mot aktier eller andra andelar i f�retaget (konvertering). Kon- verteringen ska ske till en omr�kningskurs som v�sentligt minskar �garnas andel i f�retaget. 3 � Riksg�ldskontoret f�r i samband med beslut om att minska aktiekapita- let enligt 1 � besluta att 1. dra in befintliga aktier, eller 2. �verf�ra befintliga aktier till en borgen�r som har f�tt sin fordran helt eller delvis nedskriven. 4 � Om ett f�retag i resolution �r en medlemsbank eller en ekonomisk f�r- ening, ska Riksg�ldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten vid- tar en resolutions�tg�rd som kan leda till att n�gon borgen�r drabbas av f�r- </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 37 SFS 2015:1016 luster eller f�r sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att minska an- delarnas v�rde i proportion till f�reningens f�rluster enligt en v�rdering enligt 7 kap. 5 � Beslut som Riksg�ldskontoret fattar enligt 14 �� r bindande f�r f�re- taget i resolution och f�r ber�rda �gare och borgen�rer. En av Riksg�ldskontoret beslutad kapitalminskning ska antecknas i aktie- bolagsregistret, f�reningsregistret eller bankregistret. 17 kap. F�rs�ljningsverktyget Definition av f�rs�ljningsverktyget 1 � Med f�rs�ljningsverktyget avses en s�dan �verf�ring som anges i 2 � fr�n ett f�retag i resolution eller fr�n n�gon annan �n f�retaget till en f�rv�r- vare som inte �r ett broinstitut enligt 18 kap. 2 � eller ett tillg�ngsf�rvalt- ningsbolag enligt 19 kap. 2 �. Generellt om �verf�ring 2 � Riksg�ldskontoret f�r anv�nda f�rs�ljningsverktyget f�r att 1. fr�n f�retaget �verf�ra tillg�ngar eller f�rpliktelser, eller 2. fr�n n�gon annan �n f�retaget �verf�ra aktier och andra �gander�ttsin- strument som f�retaget har gett ut. �terf�ring 3 � Riksg�ldskontoret f�r f�ra tillbaka �verf�rda tillg�ngar eller f�rpliktel- ser till f�retaget eller den f�rra �garen eller innehavaren, om �verf�ringen har genomf�rts i strid med villkoren i beslutet om �verf�ring eller om Riksg�lds- kontoret och f�rv�rvaren har enats om att tillg�ngarna eller f�rpliktelserna ska f�ras tillbaka. 4 � Riksg�ldskontorets beslut om �verf�ring ska ange under vilken tid �ter- f�ring f�r ske och de villkor i �vrigt som ska g�lla f�r �terf�ring. 5 � Den som har f�tt ers�ttning vid en �verf�ring ska betala tillbaka ers�tt- ningen om en �terf�ring sker. Den som �r mottagare vid en �terf�ring �r skyldig att ta emot de tillg�ngar och f�rpliktelser som f�rs tillbaka. R�tten till tillg�ngar och f�rpliktelser som �verf�rs 6 � Vid en �verf�ring f�rlorar �garna till f�retaget och f�retagets borgen�rer sin r�tt till de �verf�rda tillg�ngarna och f�rpliktelserna. 7 � Skyldigheter eller ansvarsf�rbindelser som h�nf�r sig till de tillg�ngar eller f�rpliktelser som �verf�rs ska inte g�lla mot f�rv�rvaren, om Riksg�lds- kontoret s�rskilt beslutar om det. F�rsta stycket g�ller inte f�r s�dana s�kerhetsr�tter som avses i 23 kap. 4 �. </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 38 SFS 2015:1016 �gares och borgen�rers r�tt till ers�ttning enligt denna lag utg�r inte en s�- dan skyldighet eller ansvarsf�rbindelse som avses i f�rsta stycket. F�rv�rvarens r�ttsliga st�llning efter en �verf�ring 8 � Vid en �verf�ring �vertar f�rv�rvaren de r�ttigheter och f�rpliktelser som f�ljer med det som �verf�rts. F�rv�rvaren g�r in som part i st�llet f�r f�- retaget i de avtal som �verf�rs. Medlemskap eller r�tt att delta i betalnings-, clearing- och avvecklingssys- tem, handelsplattformar, reglerade marknader eller system f�r ers�ttning till ins�ttare och investerare f�r �verf�ras om f�rv�rvaren uppfyller kraven f�r medlemskap eller deltagande i s�dana system. Om f�rv�rvaren inte har ett tillr�ckligt kreditbetyg, ska det dock inte utg�ra hinder f�r �verf�ring av medlemskap eller en r�tt att delta i s�dana system. Riksg�ldskontoret f�r besluta att f�rv�rvaren f�r ut�va r�ttigheter enligt andra stycket i h�gst 24 m�nader fr�n det att r�ttigheten �verf�rts, �ven om f�rv�rvaren inte uppfyller kraven f�r medlemskap eller deltagande. P� beg�- ran av f�rv�rvaren f�r Riksg�ldskontoret f�rl�nga tiden. Samarbetsskyldighet 9 � Riksg�ldskontoret f�r f�rel�gga f�retaget och f�rv�rvaren att bist� varan- dra med s�rskilt angivna informations- och underst�ds�tg�rder. Villkor, f�rs�ljningsprocess och ers�ttning 10 � En �verf�ring ska ske p� aff�rsm�ssiga villkor. Vid bed�mningen av vad som utg�r aff�rsm�ssiga villkor ska den v�rdering som gjorts enligt 7 kap. beaktas. 11 � N�r f�rs�ljningsverktyget anv�nds, ska Riksg�ldskontoret bjuda ut �gander�ttsinstrument som getts ut av f�retaget eller dess tillg�ngar eller f�r- pliktelser till f�rs�ljning p� marknaden. Ett erbjudande om f�rs�ljning 1. ska vara �ppet f�r insyn, 2. ska ge en r�ttvisande bild av f�retaget och dess tillg�ngar och f�rpliktel- ser samt av �gander�ttsinstrument som har getts ut av f�retaget, 3. f�r inte p� ett otillb�rligt s�tt gynna eller missgynna potentiella k�pare, 4. f�r inte ge upphov till intressekonflikter, 5. ska beakta behovet av att uppn� en snabb resolution, och 6. ska syfta till att f� h�gsta m�jliga pris vid f�rs�ljningen. 12 � Riksg�ldskontoret f�r anv�nda f�rs�ljningsverktyget utan att iaktta kraven i 11 �, om ett f�rfarande enligt 11 � f�rsta stycket eller uppfyllande av krav enligt 11 � andra stycket f�rhindrar eller f�rsv�rar att resolutions�nda- m�len uppn�s. 13 � Den ers�ttning som ska betalas av en f�rv�rvare vid en �verf�ring ska tillfalla 1. f�retaget, om �verf�ringen avser f�retagets tillg�ngar eller f�rpliktelser, och </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 39 SFS 2015:1016 2. den f�rra �garen eller innehavaren, om �verf�ringen avser aktier eller andra �gander�ttsinstrument som �gdes eller innehades av n�gon annan �n f�- retaget. Fr�n ers�ttningen f�r Riksg�ldskontoret, f�r sin egen eller f�r resolutions- reservens r�kning, g�ra avdrag f�r kostnader som har uppst�tt i samband med �verf�ringen. Pr�vning av �gares l�mplighet 14 � Om f�rs�ljningsverktyget anv�nds f�r att �verf�ra aktier i s�dan om- fattning att f�rv�rvet kr�ver tillst�nd enligt 14 kap. 1 � lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller 24 kap. 1 � lagen (2007:528) om v�rde- pappersmarknaden, ska Finansinspektionen handl�gga ett s�dant �rende skyndsamt. 15 � Om aktier �verf�rs utan att Finansinspektionen har pr�vat fr�gan om tillst�nd f�r f�rv�rvet, ska r�str�tten f�r aktierna ut�vas av Riksg�ldskontoret. Finansinspektionen ska skriftligen meddela Riksg�ldskontoret och f�rv�r- varen s� snart som m�jligt efter det att inspektionen har fattat beslut avseende tillst�nd f�r f�rv�rvet. Om Finansinspektionen beslutar att ge tillst�nd till f�rv�rvaren, ska f�rv�r- varen ut�va r�str�tten f�r aktierna fr�n det att denne och Riksg�ldskontoret har tagit emot ett s�dant meddelande som avses i andra stycket. 16 � Om Finansinspektionen beslutar att inte ge tillst�nd till f�rv�rvaren, f�r Riksg�ldskontoret f�rel�gga f�rv�rvaren att avyttra aktierna inom en frist som fastst�lls av myndigheten. Under denna frist f�r Finansinspektionen inte vidta n�gra �tg�rder enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller 25 kap. la- gen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden mot f�rv�rvaren. S�rskilt om tillst�ndspr�vning 17 � Om en �verf�ring kr�ver tillst�nd f�r bank-, finansierings- eller v�rde- pappersr�relse, ska Finansinspektionen handl�gga ett s�dant �rende skynd- samt. Detsamma g�ller om en �verf�ring kr�ver tillst�nd enligt 7 kap. 12 � lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller 7 kap. 13 � lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden. 18 kap. Broinstitutsverktyget Definitioner och till�mpningsomr�de 1 � Med broinstitutsverktyget avses att Riksg�ldskontoret, i syfte att s�ker- st�lla att kritisk verksamhet uppr�tth�lls, till ett broinstitut �verf�r 1. fr�n ett f�retag i resolution: tillg�ngar eller f�rpliktelser, eller 2. fr�n n�gon annan �n ett f�retag i resolution: aktier och andra �gande- r�ttsinstrument som f�retaget har gett ut. </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 40 SFS 2015:1016 2 � Med ett broinstitut avses ett aktiebolag som 1. �gs helt eller delvis av staten, 2. har bildats f�r att ta emot tillg�ngar eller f�rpliktelser fr�n f�retag i reso- lution och aktier eller andra �gander�ttsinstrument som har getts ut av f�retag i resolution fr�n n�gon annan �n f�retaget, och 3. avser att forts�tta uppr�tth�lla kritisk verksamhet som har utf�rts eller er- bjudits av f�retaget i resolution, oavsett om detta skett direkt eller indirekt ge- nom ett dotterf�retag. Bolagets syfte och verksamhetsm�l enligt f�rsta stycket 2 och 3 ska framg� av broinstitutets bolagsordning. �terf�ring 3 � Riksg�ldskontoret f�r f�ra tillbaka �verf�rda tillg�ngar eller f�rpliktel- ser till f�retaget eller den f�rra �garen eller innehavaren, om �verf�ringen har genomf�rts i strid med villkoren i beslutet om �verf�ring. 4 � Riksg�ldskontorets beslut om �verf�ring ska ange under vilken tid �ter- f�ring f�r ske och de villkor i �vrigt som ska g�lla f�r �terf�ring. 5 � Den som har f�tt ers�ttning vid en �verf�ring ska betala tillbaka ers�tt- ningen om en �terf�ring sker. Den som �r mottagare vid en �terf�ring �r skyldig att ta emot de tillg�ngar och f�rpliktelser som f�rs tillbaka. 6 � N�r Riksg�ldskontoret beslutar om en �verf�ring, ska myndigheten se till att v�rdet av de skulder som �verf�rs till broinstitutet inte �verstiger v�r- det av de tillg�ngar som samtidigt �verf�rs fr�n f�retaget i resolution eller som tillf�rs fr�n n�gon annan. R�tten till tillg�ngar och f�rpliktelser som �verf�rs 7 � Vid en �verf�ring f�rlorar �garna till f�retaget och f�retagets borgen�rer sin r�tt till tillg�ngarna och f�rpliktelserna. 8 � Skyldigheter eller ansvarsf�rbindelser h�nf�rliga till tillg�ngar eller f�r- pliktelser som �verf�rs ska inte g�lla mot broinstitutet, om Riksg�ldskontoret s�rskilt beslutar om det. F�rsta stycket g�ller inte f�r s�dana s�kerhetsr�tter som avses i 23 kap. 4 �. �gares och borgen�rers r�tt till ers�ttning enligt denna lag utg�r inte en s�- dan skyldighet eller ansvarsf�rbindelse som avses i f�rsta stycket. Broinstitutets r�ttsliga st�llning efter en �verf�ring 9 � Vid en �verf�ring �vertar broinstitutet de r�ttigheter och f�rpliktelser som f�ljer med det som �verf�rts. Broinstitutet ska g� in som part i st�llet f�r f�retaget i de avtal som �verf�rs. Medlemskap eller r�tt att delta i betalnings-, clearing- och avvecklingssys- tem, handelsplattformar, reglerade marknader eller system f�r ers�ttning till ins�ttare och investerare f�r �verf�ras om broinstitutet uppfyller kraven f�r medlemskap eller deltagande i s�dana system. Om broinstitutet inte har ett </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 41 SFS 2015:1016 tillr�ckligt kreditbetyg, ska det dock inte utg�ra hinder f�r �verf�ring av med- lemskap eller en r�tt att delta i s�dana system. Riksg�ldskontoret f�r besluta att broinstitutet f�r ut�va r�ttigheter enligt andra stycket i h�gst 24 m�nader fr�n det att r�ttigheten �verf�rts, �ven om broinstitutet inte uppfyller kraven f�r medlemskap eller deltagande. Riks- g�ldskontoret f�r f�rl�nga tiden p� beg�ran av broinstitutet. Samarbetsskyldighet 10 � Riksg�ldskontoret f�r f�rel�gga f�retaget och broinstitutet att bist� var- andra med s�rskilt angivna informations- och underst�ds�tg�rder. Villkor och ers�ttning 11 � En �verf�ring ska ske p� aff�rsm�ssiga villkor. Vid bed�mningen av vad som utg�r aff�rsm�ssiga villkor ska den v�rdering som gjorts enligt 7 kap. beaktas. 12 � Den ers�ttning som ska betalas av broinstitutet vid en �verf�ring ska tillfalla 1. f�retaget, om �verf�ringen avser f�retagets tillg�ngar eller f�rpliktelser, och 2. den f�rra �garen eller innehavaren, om �verf�ringen avser aktier eller andra �gander�ttsinstrument som �gdes eller innehades av n�gon annan �n f�- retaget. Fr�n ers�ttningen f�r Riksg�ldskontoret, f�r sin egen eller f�r resolutions- reservens r�kning, g�ra avdrag f�r kostnader som har uppst�tt i samband med �verf�ringen. Tillst�nd 13 � Finansinspektionen f�r ge ett broinstitut tillst�nd att bedriva bank-, fi- nansierings- eller v�rdepappersr�relse utan att broinstitutet uppfyller de krav som g�ller f�r att f� bedriva s�dan verksamhet. Finansinspektionen ska hand- l�gga ett s�dant �rende skyndsamt. Ett tillst�nd enligt f�rsta stycket g�ller under den tid som best�ms av Fi- nansinspektionen. 14 � Best�mmelserna i 13 � g�ller endast om Riksg�ldskontoret har 1. bed�mt att ett s�dant tillst�nd kr�vs f�r att uppn� resolutions�ndam�len, och 2. l�mnat in en beg�ran till Finansinspektionen om att ett beslut enligt 13 � ska fattas. 15 � Om en �verf�ring kr�ver tillst�nd enligt 7 kap. 12 � lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller 7 kap. 13 � lagen (2007:528) om v�r- depappersmarknaden, ska Finansinspektionen handl�gga ett s�dant tillst�nds- �rende skyndsamt. </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 42 SFS 2015:1016 Riksg�ldskontorets kontroll 16 � Riksg�ldskontoret ska f�retr�da aktierna vid bolagsst�mman i broinsti- tutet. Verksamheten i ett broinstitut 17 � Ledningen i ett broinstitut ska se till att verksamheten bedrivs i syfte att uppn� resolutions�ndam�len. 18 � Ledningen i ett broinstitut ska str�va efter att s�lja de tillg�ngar och f�rpliktelser som �verf�rts till broinstitutet. En f�rs�ljning ska ske vid l�mplig tidpunkt, dock senast vid den tidpunkt som anges i 21 � f�rsta stycket 3 eller 22 �. Styrning av ett broinstitut 19 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att s�lja tillg�ngar, f�rpliktelser eller �gander�ttsinstrument som �verf�rts till ett broinstitut. 20 � Riksg�ldskontoret ska 1. godk�nna den verkst�llande direkt�ren i broinstitutet, 2. fastst�lla arbetsordningen f�r styrelsens arbete i enlighet med 8 kap. 6 � aktiebolagslagen (2005:551), och 3. godk�nna broinstitutets strategiska m�l och riskstrategi. Avveckling av ett broinstitut 21 � Riksg�ldskontoret ska avveckla verksamheten i ett broinstitut eller s�lja samtliga aktier i broinstitutet, om 1. broinstitutet inte l�ngre uppfyller villkoren i 2 �, 2. samtliga tillg�ngar och f�rpliktelser i broinstitutet s�ljs eller avvecklas, eller 3. det har g�tt tv� �r, eller den l�ngre tid som f�ljer av 22 �, fr�n dagen f�r den sista �verf�ringen. Om tillg�ngar eller f�rpliktelser har �verf�rts till ett broinstitut fr�n flera f�retag, ska avveckling enligt f�rsta stycket 2 och 3 ske genom att det som �verf�rts fr�n respektive f�retag s�ljs eller avvecklas n�r det har g�tt tv� �r, eller den l�ngre tid som f�ljer av 22 �, fr�n dagen f�r den sista �verf�ringen fr�n f�retaget. 22 � Den tid som anges i 21 � f�rsta stycket 3 och andra stycket f�r f�r- l�ngas av Riksg�ldskontoret med en eller flera ett�rsperioder, om 1. det �r sannolikt att en f�rl�ngning leder till att n�gon av de omst�ndighe- ter som anges i 21 � f�rsta stycket 1 eller 2 intr�ffar, 2. det �r sannolikt att en f�rl�ngning leder till att broinstitutet fusioneras med ett annat f�retag, eller 3. en f�rl�ngning �r n�dv�ndig f�r att s�kerst�lla att resolutions�ndam�len uppn�s. Ett beslut om f�rl�ngning f�r fattas bara om det �r motiverat med h�nsyn till marknadsf�rh�llandena och �vriga omst�ndigheter. </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 43 SFS 2015:1016 23 � En f�rs�ljning av ett broinstitut eller dess tillg�ngar eller f�rpliktelser ska ske p� aff�rsm�ssiga villkor. Fr�n den ers�ttning som betalas av f�rv�rvaren f�r Riksg�ldskontoret, f�r sin egen eller f�r resolutionsreservens r�kning, g�ra avdrag f�r kostnader som uppst�tt i samband med anv�ndning av broinstitutsverktyget. 24 � Vid en f�rs�ljning av broinstitutet eller dess tillg�ngar eller f�rpliktel- ser ska broinstitutet eller dess tillg�ngar eller f�rpliktelser bjudas ut till f�r- s�ljning p� ett s�tt som �r �ppet f�r insyn. F�rs�ljningsprocessen 1. ska ge en r�ttvisande bild av broinstitutet och dess tillg�ngar och f�rplik- telser, och 2. f�r inte p� ett otillb�rligt s�tt gynna eller missgynna n�gon potentiell k�- pare. 19 kap. Avskiljandeverktyget Definitioner och till�mpningsomr�de 1 � Med avskiljandeverktyget avses att Riksg�ldskontoret till ett tillg�ngs- f�rvaltningsbolag �verf�r tillg�ngar eller f�rpliktelser fr�n ett eller flera bro- institut eller f�retag i resolution. Avskiljandeverktyget f�r anv�ndas, om 1. f�rh�llandena p� marknaden f�r de tillg�ngar eller f�rpliktelser som �verf�rs �r s�dana att en omedelbar avyttring av dem skulle f� negativa effek- ter p� n�gon finansiell marknad, 2. en �verf�ring �r n�dv�ndig f�r att verksamheten i f�retaget eller bro- institutet ska fungera tillfredsst�llande, eller 3. �verf�ringen �r n�dv�ndig f�r att int�kterna fr�n avvecklingen av f�reta- get ska bli s� stora som m�jligt. Avskiljandeverktyget f�r endast anv�ndas i f�rening med ett annat resolu- tionsverktyg. 2 � Med ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag avses ett aktiebolag som 1. �gs helt eller delvis av staten, 2. har bildats f�r att ta emot tillg�ngar eller f�rpliktelser fr�n f�retag i reso- lution eller broinstitut, och 3. avser att f�rvalta det som �verf�rts i syfte att uppn� h�gsta m�jliga v�rde vid en framtida f�rs�ljning eller avveckling. �terf�ring 3 � Riksg�ldskontoret f�r f�ra tillbaka �verf�rda tillg�ngar eller f�rpliktelser till f�retaget eller broinstitutet om �verf�ringen har genomf�rts i strid med villkoren i beslutet om �verf�ring. 4 � Riksg�ldskontorets beslut om �verf�ring ska ange under vilken tid �ter- f�ring f�r ske och de villkor i �vrigt som ska g�lla f�r �terf�ring. 5 � Den som har f�tt ers�ttning vid en �verf�ring ska betala tillbaka ers�tt- ningen om en �terf�ring sker. </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 44 SFS 2015:1016 Den som �r mottagare vid en �terf�ring �r skyldig att ta emot de tillg�ngar och f�rpliktelser som f�rs tillbaka. R�tten till tillg�ngar och f�rpliktelser som �verf�rs 6 � Vid en �verf�ring f�rlorar �garna till f�retaget i resolution eller broinsti- tutet och dess borgen�rer r�tten till de �verf�rda tillg�ngarna och f�rpliktel- serna. 7 � Skyldigheter eller ansvarsf�rbindelser h�nf�rliga till tillg�ngar eller f�r- pliktelser som �verf�rs ska inte g�lla mot tillg�ngsf�rvaltningsbolaget, om Riksg�ldskontoret s�rskilt beslutar om det. F�rsta stycket g�ller inte f�r s�dana s�kerhetsr�tter som avses i 23 kap. 4 �. �gares och borgen�rers r�tt till ers�ttning enligt denna lag utg�r inte en s�- dan skyldighet eller ansvarsf�rbindelse som avses i f�rsta stycket. Tillg�ngsf�rvaltningsbolagets r�ttsliga st�llning efter en �verf�ring 8 � Vid en �verf�ring �vertar tillg�ngsf�rvaltningsbolaget de r�ttigheter och f�rpliktelser som f�ljer med det som �verf�rts. Tillg�ngsf�rvaltningsbolaget ska g� in som part i st�llet f�r f�retaget i de avtal som �verf�rs. Samarbetsskyldighet 9 � Riksg�ldskontoret f�r f�rel�gga � ena sidan f�retaget eller broinstitutet och � andra sidan tillg�ngsf�rvaltningsbolaget att bist� varandra med s�rskilt angivna informations- och underst�ds�tg�rder. Villkor och ers�ttning 10 � En �verf�ring ska ske p� aff�rsm�ssiga villkor. Vid bed�mningen av vad som utg�r aff�rsm�ssiga villkor ska den v�rdering som gjorts enligt 7 kap. beaktas. 11 � Den ers�ttning som betalas av ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag vid en �verf�ring ska tillfalla f�retaget eller broinstitutet fr�n vilket �verf�ringen skedde. Fr�n ers�ttningen f�r Riksg�ldskontoret, f�r sin egen eller f�r resolutions- reservens r�kning, g�ra avdrag f�r kostnader som uppst�tt i samband med �verf�ringen. Tillst�nd 12 � Finansinspektionen f�r ge ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag tillst�nd att bedriva bank-, finansierings- eller v�rdepappersr�relse utan att bolaget upp- fyller de krav som g�ller f�r att f� bedriva s�dan verksamhet. Finansinspektio- nen ska handl�gga ett s�dant �rende skyndsamt. Ett tillst�nd enligt f�rsta stycket g�ller under den tid som best�ms av Fi- nansinspektionen. </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 45 SFS 2015:1016 13 � Best�mmelserna i 12 � g�ller endast om Riksg�ldskontoret har 1. bed�mt att ett s�dant tillst�nd kr�vs f�r att uppn� resolutions�ndam�len, och 2. l�mnat in en beg�ran till Finansinspektionen om att ett beslut enligt 12 � ska fattas. 14 � Om en �verf�ring kr�ver tillst�nd enligt 7 kap. 12 � lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller 7 kap. 13 � lagen (2007:528) om v�r- depappersmarknaden, ska Finansinspektionen handl�gga ett s�dant tillst�nds- �rende skyndsamt. Riksg�ldskontorets kontroll 15 � Riksg�ldskontoret ska f�retr�da aktierna vid bolagsst�mman i till- g�ngsf�rvaltningsbolaget. Styrning av ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag 16 � Riksg�ldskontoret ska 1. godk�nna den verkst�llande direkt�ren i tillg�ngsf�rvaltningsbolaget, 2. fastst�lla arbetsordningen f�r styrelsens arbete i enlighet med 8 kap. 6 � aktiebolagslagen (2005:551), och 3. godk�nna tillg�ngsf�rvaltningsbolagets strategiska m�l och riskstrategi. 20 kap. Kompletterande befogenheter vid �verf�ring 1 � Om verksamhet har �verf�rts enligt 17 kap. 2 �, 18 kap. 1 � eller 19 kap. 1 �, f�r Riksg�ldskontoret besluta att f�retaget i resolution ska tillhan- dah�lla mottagaren de tj�nster eller resurser som �r n�dv�ndiga f�r att motta- garen ska kunna driva den �verf�rda verksamheten effektivt. Finansiellt st�d utg�r inte s�dana tj�nster eller resurser. Ett s�dant beslut som avses i f�rsta stycket f�r ocks� riktas mot f�retag som ing�r i samma koncern som f�retaget i resolution. 2 � Best�mmelserna i 1 � g�ller �ven om det f�retag som ska tillhandah�lla tj�nsterna eller resurserna har f�rsatts i konkurs eller g�tt i likvidation. 3 � Om f�retaget innan det f�rsattes i resolution ing�tt ett avtal om att det ska tillhandah�llas tj�nster eller resurser som avses i 1 �, ska tj�nsterna eller resurserna tillhandah�llas p� samma villkor som g�llde n�r f�retaget f�rsattes i resolution. Om det inte finns n�got s�dant avtal, ska tj�nsterna eller resurserna tillhan- dah�llas p� sk�liga villkor. 4 � Riksg�ldskontoret f�r, p� ans�kan av en resolutionsmyndighet i ett an- nat land inom EES, f�rklara att ett beslut enligt nationell lagstiftning i det lan- det som genomf�r artikel 65 i krishanteringsdirektivet ska g�lla i Sverige. 5 � Om tillg�ngar som finns i tredjeland eller aktier eller andra �gander�tts- instrument, r�ttigheter eller skyldigheter som omfattas av lagstiftningen i tredjeland �verf�rs till en mottagare, f�r Riksg�ldskontoret beg�ra att motta- </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 46 SFS 2015:1016 garen vidtar �tg�rder f�r att se till att �verf�ringen eller n�gon annan resolu- tions�tg�rd som har beslutats f�r verkan. Riksg�ldskontoret f�r f�rel�gga den som inte vidtar de beg�rda �tg�rderna att g�ra det. Mottagaren har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r kostnader f�r arbete och utl�gg som uppkommit i samband med vidtagna �tg�rder. 21 kap. Skuldnedskrivningsverktyget Definition av skuldnedskrivningsverktyget 1 � Med skuldnedskrivningsverktyget avses 1. nedskrivning av det i resolution f�rsatta f�retagets skulder, eller 2. konvertering av det i resolution f�rsatta f�retagets skulder till aktier eller andra �gander�ttsinstrument i det f�retaget eller dess moderf�retag, ett bro- institut eller ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag. 2 � F�ljande skulder f�r skrivas ned eller konverteras genom skuldnedskriv- ningsverktyget: 1. relevanta kapitalinstrument, och 2. kvalificerade skulder. 3 � Riksg�ldskontoret f�r anv�nda skuldnedskrivningsverktyget f�r att 1. kapitalisera ett f�retag i resolution tillsammans med en omstrukturering av f�retaget, om det finns rimliga utsikter att detta kommer att �terge f�reta- get dess l�ngsiktiga livskraft, 2. konvertera skulder som �verf�rs till ett broinstitut till aktier eller andra �gander�ttsinstrument eller minska skuldernas kapitalbelopp i syfte att till- handah�lla kapital till broinstitutet, eller 3. inom ramen f�r f�rs�ljningsverktyget eller avskiljandeverktyget konver- tera skulder till aktier eller andra �gander�ttsinstrument eller minska skulder- nas kapitalbelopp. Ombildning av en sparbank 4 � F�r att anv�nda skuldnedskrivningsverktyget enligt 3 � 1 f�r Riksg�lds- kontoret besluta att en sparbank ska ombildas till ett aktiebolag. Ombildningen ska genomf�ras genom att sparbankens r�relse �verl�ts till ett bankaktiebolag. Aktierna i bankaktiebolaget ska utan ers�ttning �verl�m- nas till en stiftelse som har bildats av en eller flera sparbanker och vars hu- vudsakliga �ndam�l �r att fr�mja sparsamhet i Sverige p� det s�tt som framg�r n�rmare av stiftelsef�rordnandet. Omstruktureringsplaner Uppr�ttande av omstruktureringsplan 5 � N�r skuldnedskrivningsverktyget anv�nds enligt 3 � 1, ska f�retaget uppr�tta en omstruktureringsplan. Den ska beskriva de �tg�rder som ska vid- tas f�r att �terge f�retaget dess l�ngsiktiga livskraft. </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 47 SFS 2015:1016 6 � Planen ska uppr�ttas av f�retagets styrelse. Riksg�ldskontoret f�r ge en eller flera personer i uppdrag att uppr�tta planen i st�llet f�r styrelsen. 7 � Omstruktureringsplanen ska l�ggas fram f�r Riksg�ldskontoret inom en m�nad fr�n beslutet att anv�nda skuldnedskrivningsverktyget. I undantagsfall, om det beh�vs f�r att uppn� resolutions�ndam�len, f�r Riksg�ldskontoret f�rl�nga tiden med en m�nad. Om omstruktureringsplanen f�r verksamheten ska anm�las enligt unions- r�ttens regler om statligt st�d, f�r Riksg�ldskontoret i st�llet f�rl�nga tiden med h�gst en m�nad eller fram till den tidsfrist som f�ljer av unionsr�ttens regler om statligt st�d, beroende p� vad som intr�ffar f�rst. Granskning av omstruktureringsplan 8 � Inom en m�nad fr�n det att Riksg�ldskontoret har f�tt del av omstruktu- reringsplanen ska myndigheten, efter samr�d med Finansinspektionen, pr�va fr�- gan om att godk�nna planen, eller ge f�retaget tillf�lle att �ndra planen. Omstruktureringsplanen ska godk�nnas om den inneh�ller �tg�rder som bed�ms �terge f�retaget dess l�ngsiktiga livskraft. 9 � Om omstruktureringsplanen ska �ndras, ska den �ndrade planen ges in inom tv� veckor. Riksg�ldskontoret ska d�refter p� nytt fatta beslut enligt 8 � f�rsta stycket. Ett s�dant beslut ska fattas inom en vecka fr�n det att den �nd- rade planen l�mnats in till Riksg�ldskontoret. 10 � Styrelsen eller den eller de personer som utsetts av Riksg�ldskontoret, ska genomf�ra omstruktureringsplanen i enlighet med vad som �verenskom- mits med Riksg�ldskontoret och Finansinspektionen. Styrelsen eller den eller de personer som utsetts av Riksg�ldskontoret ska l�mna en rapport till Riksg�ldskontoret minst var sj�tte m�nad. Av rapporten ska det framg� vilka �tg�rder som vidtagits och effekterna av �tg�rderna i fr�ga om genomf�randet av planen. 11 � Riksg�ldskontoret ska, efter samr�d med Finansinspektionen, besluta att f�retagets styrelse eller den eller de personer som utsetts av Riksg�ldskontoret ska �ndra omstruktureringsplanen. Riksg�ldskontoret f�r fatta ett s�dant be- slut, om myndigheten bed�mer att genomf�randet av den befintliga planen inte kommer att �terge f�retaget dess livskraft. Riksg�ldskontoret ska fatta be- slut om �ndringen enligt 8 och 9 ��. Omstrukturering av flera koncernf�retag 12 � Om skuldnedskrivningsverktyget, eller motsvarande verktyg i ett annat land inom EES, ska anv�ndas f�r att rekonstruera tv� eller flera f�retag i en koncern som har ett svenskt moderinstitut inom EES som moderf�retag, ska moderinstitutet uppr�tta en omstruktureringsplan f�r samtliga f�retag inom koncernen. Planen ska ges in till den samordnande resolutionsmyndigheten. Om Riks- g�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet, ska Riksg�ldskontoret �verl�mna planen till ber�rda resolutionsmyndigheter och Europeiska bank- myndigheten. </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 48 SFS 2015:1016 Om Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet, g�ller 5 11 �� f�r den plan som uppr�ttats av moderinstitutet. Utformningen av nedskrivning och konvertering Det totala belopp som ska skrivas ned eller konverteras 13 � Innan Riksg�ldskontoret anv�nder skuldnedskrivningsverktyget, ska myndigheten med beaktande av v�rderingen enligt 7 kap. fastst�lla det totala belopp med vilket skulderna m�ste 1. skrivas ned f�r att v�rdet av f�retaget i resolution ska bli lika med noll, och 2. konverteras till aktier eller andra �gander�ttsinstrument s� att f�retaget i resolution, eller ett broinstitut, uppn�r en k�rnprim�rkapitalrelation som a) g�r det m�jligt f�r f�retaget att under minst ett �rs tid uppfylla villkoren f�r sitt tillst�nd att bedriva r�relse, och b) ger ett tillr�ckligt marknadsf�rtroende f�r f�retaget. F�r ett broinstitut ska h�nsyn tas till eventuella bidrag fr�n resolutionsre- serven enligt 27 kap. 1 � vid bed�mningen av k�rnprim�rkapitalrelationen. 14 � F�r ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag ska det belopp med vilket skulderna beh�ver minskas fastst�llas p� grundval av en v�rdering som inte underskattar bolagets kapitalbehov. Ordningsf�ljden 15 � F�r att skuldnedskrivning eller konvertering ska ske med totalbeloppet enligt 13 �, ska Riksg�ldskontoret vidta f�ljande �tg�rder: 1. F�rst ska n�gon av de �tg�rder som anges i 16 kap. vidtas betr�ffande aktier eller andelar i f�retaget i resolution. 2. D�refter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned eller konverte- ras till aktier eller andra �gander�ttsinstrument i f�ljande ordning: a) �vriga prim�rkapitalinstrument, b) supplement�rkapitalinstrument. 3. Om �tg�rderna i 1 och 2 inte �r tillr�ckliga, ska de kvalificerade skul- derna skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra �gander�ttsinstru- ment enligt f�rm�nsr�ttsordningen. 16 � F�r att skriva ned eller konvertera skulder f�r Riksg�ldskontoret be- sluta att 1. skuldernas kapitalbelopp ska skrivas ned permanent, eller 2. skulder i ett f�retag i resolution ska konverteras till aktier eller andra �gander�ttsinstrument i det f�retaget, i dess moderf�retag eller i ett broinstitut eller ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag till vilket tillg�ngar eller skulder som h�r till f�retaget �verf�rs. Riksg�ldskontoret f�r besluta om indragning av ett skuldinstrument som avser en skuld som skrivs ned enligt f�rsta stycket. Om en skuld endast skrivs ned delvis, f�r Riksg�ldskontoret besluta att f�retaget i resolution ska ge ut nya skuldinstrument motsvarande den del av skulden som inte skrivs ned. </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 49 SFS 2015:1016 17 � Innan Riksg�ldskontoret skriver ned eller konverterar en skuld som h�nf�r sig till ett derivat, ska myndigheten avsluta derivatavtalet. Riksg�lds- kontoret f�r d� ocks� besluta att ett finansiellt avtal som inte �r ett derivatavtal ska avslutas. N�r ett avtal enligt f�rsta stycket avslutas, ska Riksg�ldskontoret fastst�lla skuldens storlek. Om det finns ett nettningsavtal mellan f�retaget i resolution och motparten, ska Riksg�ldskontoret till�mpa det f�r att fastst�lla skuldens nettobelopp. 18 � Riksg�ldskontoret f�r f�rel�gga ett f�retag i resolution eller dess mo- derf�retag att ge ut nya aktier eller andra �gander�ttsinstrument. Konverteringskurs 19 � Den konverteringskurs som anv�nds n�r skulder konverteras till aktier eller andra �gander�ttsinstrument, ska ge borgen�rerna kompensation f�r den minskning av deras fordringar som konverteringen inneb�r. Om det �r m�jligt ska konverteringskursen best�mmas s� att den motsvarar det fulla v�rdet av borgen�rens fordran enligt v�rderingen och minst motsvarar det fulla v�rdet av det belopp som borgen�ren skulle f�tt vid en konkurs eller likvidation. 20 � Om det beh�vs f�r att uppn� resolutions�ndam�len och principen om att ingen borgen�r ska f� ett s�mre ekonomiskt utfall �n vid konkurs eller lik- vidation, f�r Riksg�ldskontoret besluta att olika konverteringskurser ska g�lla f�r borgen�rer med olika prioritet enligt f�rm�nsr�ttsordningen. Om Riksg�ldskontoret beslutar att olika konverteringskurser ska g�lla, ska efterst�llda skulder ges en l�gre konverteringskurs �n �vriga skulder. Fastst�llande av Riksg�ldskontorets beslut 21 � De beslut som Riksg�ldskontoret fattar enligt 1520 �� r bindande f�r f�retaget i resolution och f�r ber�rda �gare och borgen�rer. En borgen�r f�rlo- rar dock inte sin r�tt mot en borgensman eller andra som f�rutom g�lden�ren svarar f�r fordringen. En av Riksg�ldskontoret beslutad kapital�kning ska antecknas i aktiebo- lagsregistret, f�reningsregistret eller bankregistret. �gar- och tillst�ndspr�vning 22 � Om skuldnedskrivningsverktyget anv�nds f�r att konvertera skulder i s�dan omfattning att det leder till ett f�rv�rv som kr�ver tillst�nd enligt 14 kap. 1 � lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller 24 kap. 1 � lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden, ska Finansinspektionen handl�gga tillst�nds�rendet skyndsamt. 23 � Om ett s�dant f�rv�rv av aktier som avses i 22 � sker utan att Finansin- spektionen har fattat beslut i �rendet om tillst�nd f�r f�rv�rvet, ska r�str�tten f�r aktierna ut�vas av Riksg�ldskontoret. Finansinspektionen ska skriftligen meddela Riksg�ldskontoret och f�rv�r- varen om utg�ngen s� snart som m�jligt efter det att inspektionen har fattat beslut i �rendet om tillst�nd f�r f�rv�rvet. </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 50 SFS 2015:1016 Om Finansinspektionen beslutar att ge tillst�nd till f�rv�rvaren, ska f�rv�r- varen ut�va r�str�tten f�r aktierna fr�n det att denne och Riksg�ldskontoret har tagit emot ett s�dant meddelande som avses i andra stycket. 24 � Om Finansinspektionen beslutar att inte ge tillst�nd till f�rv�rvaren, f�r Riksg�ldskontoret f�rel�gga f�rv�rvaren att avyttra aktierna inom en frist som fastst�lls av myndigheten. Fram till utg�ngen av den fristen f�r Finansinspektionen inte vidta n�gra �t- g�rder enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller 25 kap. lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden mot f�rv�rvaren. 25 � Om en konvertering av skulder leder till ett f�rv�rv som kr�ver till- st�nd f�r bank- och finansieringsr�relse eller v�rdepappersr�relse, ska Fi- nansinspektionen handl�gga tillst�nds�rendet skyndsamt. Detsamma g�ller om en konvertering inneb�r att tillst�nd kr�vs enligt 7 kap. 12 � lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller 7 kap. 13 � lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden. Kompletterande �tg�rder 26 � F�r att genomf�ra en nedskrivning eller konvertering f�r Riksg�lds- kontoret 1. kr�va �ndring av alla relevanta register, och 2. f�rel�gga ett f�retag i resolution att ans�ka om att uppta aktier, andra �gander�ttsinstrument eller skuldinstrument till handel p� en reglerad mark- nad. F�r skuldinstrument som omedelbart f�re en nedskrivning har varit upp- tagna till handel p� en reglerad marknad g�ller inte kravet p� uppr�ttande av prospekt enligt 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument vid en ans�kan om upptagande till handel. Undantag fr�n nedskrivning eller konvertering F�ruts�ttningar f�r undantag 27 � Riksg�ldskontoret f�r helt eller delvis undanta kvalificerade skulder fr�n nedskrivning eller konvertering, om 1. det inte �r m�jligt att skriva ned eller konvertera den kvalificerade skul- den inom rimlig tid, 2. det �r n�dv�ndigt och proportionellt f�r att f�retaget eller n�gon som har �vertagit verksamheten fr�n f�retaget ska kunna uppr�tth�lla kritisk verksam- het eller aff�rsverksamhet som �r viktig f�r f�retagets intj�ning eller l�nsam- het, 3. det �r n�dv�ndigt och proportionellt f�r att undvika omfattande sprid- ning av negativa effekter som leder till en allvarlig st�rning i det finansiella systemet, eller 4. det kr�vs f�r att undvika v�rdef�rst�relse som inneb�r att f�rlusterna f�r andra borgen�rer blir h�gre �n om skulderna undantas. 28 � N�r Riksg�ldskontoret pr�var fr�gan om undantag f�r kvalificerade skulder enligt 27 �, ska myndigheten beakta </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 51 SFS 2015:1016 1. principen att f�rluster i f�rsta hand ska drabba �garna och d�refter borge- n�rerna i f�retaget i resolution i prioritetsordning, 2. vilken f�rlustabsorberingskapacitet f�retaget i resolution har kvar, om skulderna undantas, och 3. behovet av att beh�lla tillr�ckliga resurser f�r finansiering av resolution. Omf�rdelning av b�rdan 29 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att skulder som inte undantagits fr�n nedskrivning eller konvertering ska skrivas ned eller konverteras f�r att t�cka de f�rluster som h�nf�r sig till de undantagna skulderna. Det f�r dock inte inneb�ra att det ekonomiska utfallet f�r borgen�rerna blir s�mre �n vad det hade blivit vid konkurs eller likvidation. Bidrag fr�n resolutionsreserven och alternativa finansieringsk�llor 30 � Om Riksg�ldskontoret beslutar att undanta kvalificerade skulder, f�r myndigheten anv�nda medel fr�n resolutionsreserven eller alternativa finan- sieringsk�llor enligt vad som anges i 27 kap. 1 och 6 ��, om det beh�vs f�r att absorbera f�rluster i eller ge kapitaltillskott till f�retaget i resolution. Det f�r dock bara g�ras om innehavare av aktier eller andra �gander�ttsinstrument eller innehavare av relevanta kapitalinstrument eller kvalificerade skulder, ge- nom nedskrivning, konvertering eller p� annat s�tt, har absorberat f�rluster i eller bidragit till kapitaliseringen av f�retaget med ett belopp som minst mot- svarar 1. 8 procent av totala skulder och eget kapital i f�retaget i resolution base- rat p� v�rderingen enligt 7 kap., eller 2. 20 procent av det ber�rda f�retagets riskv�gda tillg�ngar, baserat p� v�r- deringen enligt 7 kap. Alternativet i f�rsta stycket 2 f�r anv�ndas bara om 1. resolutionsreserven har tillg�ng till ett belopp som anskaffats genom re- solutionsavgift enligt 27 kap. 13 � motsvarande minst 3 procent av de totala garanterade ins�ttningarna, och 2. det ber�rda f�retagets konsoliderade tillg�ngar �r mindre �n motsva- rande 900 miljarder euro. 31 � De medel som Riksg�ldskontoret skjuter till f�r inte �verstiga n�got av f�ljande belopp: 1. det belopp med vilket de undantagna skulderna skulle ha skrivits ned eller konverterats om inte n�got undantag hade gjorts, och 2. det belopp som framg�r av 13 �. 32 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att resolutionsreserven ska bidra med medel motsvarande h�gst fem procent av f�retagets skulder och eget kapital, baserat p� v�rderingen enligt 7 kap. Bidraget f�r finansieras genom 1. medel som har tillf�rts resolutionsreserven genom resolutionsavgift en- ligt 27 kap. 13 �, 2. belopp som f�r tas ut genom till�ggsavgift enligt 27 kap. 16 � under tre �r, och 3. uppl�ning enligt 27 kap. 6 �, om de belopp som anges i 1 och 2 inte �r tillr�ckliga. </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 52 SFS 2015:1016 33 � Riksg�ldskontoret f�r i undantagsfall besluta om ett bidrag som �ver- stiger fem procent av f�retagets skulder och eget kapital baserat p� v�rde- ringen enligt 7 kap. Ett s�dant beslut f�r fattas bara om alla kvalificerade skul- der utom de kvalificerade ins�ttningarna har skrivits ned eller konverterats helt. Den del av bidraget som �verstiger fem procent av f�retagets skulder och eget kapital f�r finansieras genom 1. medel som har tillf�rts resolutionsreserven genom resolutionsavgift en- ligt 27 kap. 13 �, och 2. uppl�ning enligt 27 kap. 6 �. Underr�ttelse till Europeiska kommissionen 34 � Innan Riksg�ldskontoret beslutar att undanta kvalificerade skulder, ska myndigheten underr�tta Europeiska kommissionen. Ett beslut att l�mna ett bi- drag enligt 32 eller 33 � f�r inte fattas, om kommissionen inom 24 timmar fr�n mottagandet av en s�dan underr�ttelse f�rbjuder det. Riksg�ldskontoret f�r komma �verens med kommissionen om en l�ngre tidsfrist �n 24 timmar. 22 kap. De statliga stabiliseringsverktygen 1 � Med de statliga stabiliseringsverktygen avses annat statligt st�d �n medel ur resolutionsreserven och som ges av regeringen f�r att 1. delta i kapitaliseringen av ett f�retag genom att tillhandah�lla medel i ut- byte mot k�rnprim�rkapitalinstrument, �vriga prim�rkapitalinstrument eller supplement�rkapitalinstrument (verktyget f�r kapitalst�d), eller 2. tillf�lligt ta �ver �gandet av ett f�retag i resolution genom att g�ra en eller flera �verf�ringar av aktier till staten eller ett av staten hel�gt bolag (verk- tyget f�r tillf�lligt offentligt �gande). 2 � Vid en allvarlig st�rning av det finansiella systemet i Sverige f�r rege- ringen anv�nda de statliga stabiliseringsverktygen f�r att uppn� resolutions- �ndam�len, om 1. f�retaget �r f�rsatt i resolution, 2. innehavare av aktier eller andra �gander�ttsinstrument eller borgen�rer genom nedskrivning, konvertering eller p� annat s�tt bidragit till f�rlustabsor- beringen i, eller kapitaliseringen av, f�retaget med ett belopp som minst mot- svarar �tta procent av f�retagets totala skulder och eget kapital, 3. st�det �r godk�nt i f�rv�g och slutgiltigt enligt unionsr�ttens regler om statligt st�d, och 4. regeringen, efter samr�d med Riksg�ldskontoret, Finansinspektionen och Riksbanken, har fastst�llt att a) anv�ndningen av n�got annat resolutionsverktyg inte skulle vara tillr�ck- ligt f�r att undvika betydande negativa effekter p� den finansiella stabiliteten, b) andra resolutions�tg�rder inte skulle vara tillr�ckliga f�r att skydda det allm�nnas intresse efter det att f�retaget beviljats extraordin�rt likviditetsst�d fr�n Riksbanken, eller c) n�r det g�ller verktyget f�r tillf�lligt offentligt �gande, att andra resolu- tions�tg�rder inte skulle vara tillr�ckliga f�r att skydda det allm�nnas intresse efter det att regeringen har anv�nt verktyget f�r kapitalst�d. </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 53 SFS 2015:1016 3 � Regeringen ska, i den utstr�ckning som dess aktieinnehav till�ter det, se till att f�retaget f�rvaltas p� marknadsm�ssiga och professionella grunder. 4 � Regeringen ska se till att dess aktieinnehav avyttras till den privata sek- torn s� snart som de marknadsm�ssiga och finansiella omst�ndigheterna g�r det m�jligt. 23 kap. Skydds�tg�rder Definitioner 1 � I detta kapitel avses med 1. arrangemang om strukturerad finansiering: avtal eller annat arrange- mang i enlighet med svensk eller utl�ndsk r�tt som omfattar a) finansiella instrument som ger innehavaren av instrumentet s�kerhet i en viss avskild underliggande s�kerhetsmassa, eller b) s�dana finansiella instrument som anv�nds f�r att minimera r�nte- och valutarisker i arrangemanget och har samma r�tt till s�kerhetsmassan som g�ller f�r s�kerst�llda obligationer, 2. arrangemang om s�kerheter: avtal eller annat arrangemang i enlighet med svensk eller utl�ndsk r�tt som medf�r pantr�tt eller annan s�kerhetsr�tt i s�dan egendom som �verf�rs, oavsett om s�kerhetsr�tten a) g�ller i viss egendom, eller b) avser en andel i den �verf�rda f�rm�genhetsmassan eller best�ms p� an- nat likartat s�tt, 3. arrangemang om s�kerhets�verl�telser: avtal eller annat arrangemang (inklusive �terk�psavtal) i enlighet med svensk eller utl�ndsk r�tt enligt vilket en �gander�tt till, eller en r�tt att f�rfoga �ver, en finansiell tillg�ng �verf�rs, f�r att s�kerst�lla eller p� annat s�tt t�cka fullg�randet av vissa f�rpliktelser p� villkor att �gander�tten �terg�r om dessa f�rpliktelser fullg�rs, 4. kvittningsarrangemang: avtal eller annat arrangemang i enlighet med svensk eller utl�ndsk r�tt som inneb�r att tv� eller flera �msesidiga fordringar eller f�rpliktelser som ett f�retag i resolution och en motpart har kan kvittas mot varandra, 5. nettningsarrangemang: avtal eller annat arrangemang i enlighet med svensk eller utl�ndsk r�tt som inneb�r att ett antal fordringar eller f�rpliktelser kan omvandlas till en enda nettofordran eller nettof�rpliktelse, inklusive slut- avr�kningsklausuler, och 6. partiell �verf�ring: �verf�ring av vissa, men inte alla, tillg�ngar eller f�rpliktelser i ett f�retag i resolution. Till�mpningsomr�de 2 � Best�mmelserna i 36 �� ska till�mpas n�r Riksg�ldskontoret 1. beslutar om en partiell �verf�ring enligt 17 kap. 2 �, 18 kap. 1 � eller 19 kap. 1 �, eller 2. ut�var de befogenheter som anges i 14 kap. 4 �. F�rsta stycket g�ller �ven f�r partiella �verf�ringar som sker fr�n ett broin- stitut eller ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag till en annan mottagare, om �verf�- ringen sker genom anv�ndning av ett resolutionsverktyg. Det som anges om </div> <div id="page54-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 54 SFS 2015:1016 f�retag i resolution i 36 �� ska d� vara till�mpligt p� broinstitut eller till- g�ngsf�rvaltningsbolag. Skydd f�r arrangemang om strukturerad finansiering 3 � Om Riksg�ldskontoret beslutar om en s�dan �verf�ring som avses i 2 � f�rsta stycket 1 eller andra stycket, ska samtliga tillg�ngar och f�rpliktelser som f�ljer av ett arrangemang som avses i 1 � 1 �verf�ras samtidigt. Riksg�ldskontoret f�r inte ut�va befogenheter som anges i 14 kap. 4 � be- tr�ffande ett finansiellt instrument som avses i 1 � 1. Riksg�ldskontoret f�r inte heller ut�va de befogenheterna betr�ffande ett arrangemang som avses i 1 � 1 om det f�r till f�ljd att s�kerheten f�r de finansiella instrumenten f�r- s�mras. Skydd f�r arrangemang om s�kerheter 4 � Om Riksg�ldskontoret beslutar om en s�dan �verf�ring som avses i 2 � f�rsta stycket 1 eller andra stycket, f�r myndigheten inte betr�ffande s�dana arrangemang som avses i 1 � 2 �verf�ra 1. en tillg�ng som utg�r s�kerhet f�r en viss f�rpliktelse om inte den f�r- pliktelsen och s�kerhetsr�tten ocks� �verf�rs, 2. en f�rpliktelse f�r vilken s�kerhet har st�llts om inte s�kerhetsr�tten ocks� �verf�rs, eller 3. en s�kerhetsr�tt om inte f�rpliktelsen f�r vilken s�kerheten har st�llts ocks� �verf�rs. Riksg�ldskontoret f�r inte ut�va befogenheter som anges i 14 kap. 4 � be- tr�ffande ett arrangemang som avses i 1 � 2, om det f�r till f�ljd att s�kerheten upph�r. Skydd f�r arrangemang om s�kerhets�verl�telser, kvittning och nettning 5 � N�r Riksg�ldskontoret beslutar om en s�dan �verf�ring som avses i 2 � f�rsta stycket 1 eller andra stycket, f�r myndigheten inte �verf�ra tillg�ngar eller f�rpliktelser som f�ljer av ett arrangemang som anges i 1 � 3, 4 eller 5 om det inneb�r att en motpart till f�retaget i resolution inte f�r 1. kvitta en fordran som f�retaget i resolution har p� motparten, eller en f�rpliktelse som f�retaget i resolution ska fullg�ra mot motparten, mot en fordran som motparten har p� f�retaget i resolution, eller en f�rpliktelse som motparten ska fullg�ra mot f�retaget i resolution, 2. omvandla en fordran som motparten har p� f�retaget i resolution, eller en f�rpliktelse som f�retaget i resolution ska fullg�ra mot motparten, till en nettofordran eller en nettof�rpliktelse, eller 3. till�mpa en slutavr�kningsklausul. Riksg�ldskontoret f�r inte ut�va befogenheter som anges i 14 kap. 4 � be- tr�ffande s�dana arrangemang som avses i 1 � 3, 4 eller 5, om det inneb�r att r�ttigheter eller f�rpliktelser som f�ljer av arrangemanget upph�vs eller �nd- ras. </div> <div id="page55-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 55 SFS 2015:1016 Skydd f�r anm�lda avvecklingssystem 6 � En s�dan �verf�ring som avses i 2 � f�rsta stycket 1 eller andra stycket eller ut�vandet av en s�dan befogenhet som anges i 14 kap. 4 �, f�r endast ske om det inte p�verkar anv�ndningen av ett anm�lt avvecklingssystem eller de regler som g�ller f�r s�dana system. Undantag fr�n skyddsreglerna 7 � Om det �r n�dv�ndigt f�r att s�kerst�lla att de garanterade ins�ttning- arna �r tillg�ngliga f�r ins�ttarna, f�r Riksg�ldskontoret trots 35 �� 1. �verf�ra garanterade ins�ttningar som omfattas av ett arrangemang som avses i 1 � 15 utan att samtidigt �verf�ra andra tillg�ngar eller f�rpliktelser som omfattas av samma arrangemang, 2. �verf�ra tillg�ngar eller f�rpliktelser som omfattas av ett arrangemang som anges i 1 � 15 utan att samtidigt �verf�ra garanterade ins�ttningar som omfattas av samma arrangemang, eller 3. upph�va eller �ndra villkor som r�r s�dana tillg�ngar eller f�rpliktelser. Riksg�ldskontoret f�r ut�va de befogenheter som anges i 11 kap. 38 �� och 13 kap. 217 �� trots best�mmelserna i 36 ��. Ers�ttning vid s�mre ekonomiskt utfall 8 � Om det av en v�rdering enligt 7 kap. 11 � framg�r att det ekonomiska utfallet f�r n�gon �gare, borgen�r eller f�r ins�ttningsgarantisystemet har bli- vit s�mre �n vad det hade blivit om f�retaget i st�llet hade avvecklats genom konkurs eller likvidation, har en s�dan �gare eller borgen�r eller ins�ttnings- garantisystemet r�tt till ers�ttning ur resolutionsreserven f�r mellanskillna- den. Om Riksg�ldskontoret har anv�nt skuldnedskrivningsverktyget tillsam- mans med n�got annat resolutionsverktyg, har �gare och borgen�rer endast r�tt till ers�ttning till f�ljd av myndighetens anv�ndning av skuldnedskriv- ningsverktyget. 24 kap. Konkurs, likvidation och avslutande av resolution Konkurs 1 � Inkommer en ans�kan om konkurs till tingsr�tten avseende ett f�retag som omfattas av denna lag, ska r�tten underr�tta Riksg�ldskontoret och Fi- nansinspektionen om ans�kan. Om Riksg�ldskontoret inom sju dagar fr�n det att myndigheten tog emot underr�ttelsen meddelar r�tten att f�retaget �r f�rsatt eller ska f�rs�ttas i reso- lution, ska konkursans�kan avvisas. 2 � Best�mmelserna i 1 � g�ller inte om Riksg�ldskontoret ans�ker om att ett f�retag ska f�rs�ttas i konkurs. Likvidation 3 � Best�mmelser om f�rfarandet vid likvidation av ett f�retag som omfat- tas av denna lag finns i </div> <div id="page56-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 56 SFS 2015:1016 25 kap. 4 a och 10 a �� aktiebolagslagen (2005:551), 10 kap. 31 � tredje stycket lagen (2004:297) om bank- och finansierings- r�relse, 9 kap. 1 a och 4 b �� lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 6 kap. 1 a och 2 b �� sparbankslagen (1987:619), och 11 kap. 21 och 22 �� lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar. Avslutande av resolution 4 � N�r det inte l�ngre finns behov av resolutions�tg�rder, ska Riksg�lds- kontoret avsluta resolutionen. Riksg�ldskontoret ska inom rimlig tid efter att resolutionen har avslutats ans�ka om att f�retaget ska f�rs�ttas i konkurs eller g� i likvidation. Detta g�l- ler dock inte om syftet med resolutions�tg�rderna �r att f�retaget ska drivas vidare. En konkursans�kan av Riksg�ldskontoret enligt andra stycket ska vid pr�v- ningen behandlas som en ans�kan av g�lden�ren enligt 2 kap. konkurslagen (1987:672). �tervinning vid efterf�ljande konkurs 5 � Best�mmelserna om �tervinning i 4 kap. konkurslagen (1987:672) ska inte till�mpas p� tillg�ngar eller f�rpliktelser som genom en resolutions�tg�rd �verf�rts fr�n ett f�retag i resolution eller ett broinstitut till n�gon annan. Ers�ttning f�r kostnader och utl�gg 6 � Ett f�retag i resolution ska ers�tta Riksg�ldskontoret f�r sk�liga kostna- der och utl�gg som har uppkommit i samband med beslut om att f�rs�tta f�re- taget i resolution och vidtagande av resolutions�tg�rder. 25 kap. Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i andra l�nder inom EES 1 � En �verf�ring som har beslutats av en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES har verkan och ska genomf�ras i Sverige n�r �verf�ringen av- ser aktier eller andra �gander�ttsinstrument, tillg�ngar, eller f�rpliktelser som finns i Sverige eller som svensk lag �r till�mplig p�. Talan som avser det ut- l�ndska beslutet f�r inte f�ras i Sverige. 2 � Om en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES ut�var nedskriv- nings- eller konverteringsbefogenheter avseende instrument eller f�rpliktelser som svensk lag �r till�mplig p� eller skulder till borgen�rer som �r hemmah�- rande i Sverige, har beslutet verkan och ska genomf�ras h�r. Talan som avser det utl�ndska beslutet f�r inte f�ras i Sverige. 26 kap. Erk�nnande och verkst�llighet av resolution i tredjeland 1 � Detta kapitel ska till�mpas p� resolutionsf�rfaranden i ett tredjeland, om inte annat f�ljer av ett g�llande avtal mellan Europeiska unionen och det lan- det. </div> <div id="page57-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 57 SFS 2015:1016 2 � Riksg�ldskontoret f�r erk�nna ett resolutionsf�rfarande i tredjeland f�r ett tredjelandsinstitut eller ett moderf�retag i tredjeland som har 1. ett dotterf�retag, som �r ett institut, eller en betydande filial i Sverige, eller 2. tillg�ngar och f�rpliktelser som finns i Sverige eller som svensk lag �r till�mplig p�. Om f�ruts�ttningarna i f�rsta stycket �r uppfyllda och tredjelandsinstitutet eller moderf�retaget �ven uppfyller motsvarande f�ruts�ttningar i ett annat land inom EES, g�ller 3 och 4 ��. 3 � Om det finns ett europeiskt resolutionskollegium, ska Riksg�ldskontoret f�rs�ka komma �verens med �vriga resolutionsmyndigheter i kollegiet om huruvida resolutionsf�rfarandet i tredjeland ska erk�nnas. En s�dan �verenskommelse �r bindande f�r Riksg�ldskontoret och ska verkst�llas i Sverige. Riksg�ldskontoret ska fatta de beslut som beh�vs i en- lighet med �verenskommelsen. 4 � Om Riksg�ldskontoret inte kan komma �verens med �vriga resolutions- myndigheter i det europeiska resolutionskollegiet eller om det inte finns n�got s�dant kollegium, ska myndigheten besluta om resolutionsf�rfarandet i tredje- land ska erk�nnas. Vid beslut enligt f�rsta stycket ska Riksg�ldskontoret beakta intressena i varje land inom EES d�r ett tredjelandsinstitut eller ett moderf�retag i tredje- land verkar. 5 � N�r Riksg�ldskontoret har erk�nt ett resolutionsf�rfarande som avses i 2 �, f�r myndigheten verkst�lla f�rfarandet genom att 1. vidta resolutions�tg�rder betr�ffande a) tillg�ngar som tredjelandsinstitutet eller moderf�retaget har i Sverige eller som svensk lag �r till�mplig p�, b) r�ttigheter eller f�rpliktelser som ett tredjelandsinstitut har bokf�rt i en betydande filial i Sverige eller som svensk lag �r till�mplig p� eller om ford- ringar p� s�dana r�ttigheter och f�rpliktelser kan g�ras g�llande i Sverige, 2. vidta eller f�rel�gga n�gon annan att vidta �tg�rder f�r att �verf�ra aktier eller andra �gander�ttsinstrument i ett institut i Sverige som �r dotterf�retag till tredjelandsinstitutet eller moderf�retaget, 3. vidta en �tg�rd i 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 � gentemot en motpart till en enhet som anges i 2 � f�rsta stycket 1, om det �r n�dv�ndigt f�r att verkst�lla resolutionsf�rfarandet, och 4. f�rbjuda att r�ttshandlingar som anges i 13 kap. 11 � f�rsta stycket vid- tas s�vitt avser avtal som ing�tts av och avtalsr�ttigheter som tillkommer en enhet som anges i 2 � f�rsta stycket 1 eller andra koncernenheter, om r�tten att vidta s�dana r�ttshandlingar �r en f�ljd av att resolutions�tg�rder har vidta- gits mot ett tredjelandsinstitut, s�dana enheters moderf�retag eller andra kon- cernf�retag och v�sentliga avtalsf�rpliktelser i f�rh�llande till motparten fort- farande fullg�rs. 6 � Riksg�ldskontoret f�r v�gra att erk�nna eller att verkst�lla ett resolutions- f�rfarande i tredjeland, om 1. resolutionsf�rfarandet skulle ha negativ effekt p� den finansiella stabili- teten i Sverige eller i ett annat land inom EES, </div> <div id="page58-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 58 SFS 2015:1016 2. det �r n�dv�ndigt att vidta separata �tg�rder mot en EES-filial enligt 8 kap. 12 � f�r att uppn� ett eller flera resolutions�ndam�l, 3. borgen�rer inte skulle f� samma behandling som borgen�rer med lik- nande r�ttigheter i det tredjeland d�r resolutionsf�rfarandet beslutats, 4. erk�nnandet eller verkst�lligheten skulle f� avsev�rda budgetkonsekven- ser f�r Sverige, eller 5. effekterna av erk�nnandet eller verkst�lligheten skulle strida mot svensk r�tt. 27 kap. Finansiering av resolution �tg�rder f�r att finansiera resolution 1 � I samband med resolution f�r Riksg�ldskontoret besluta att 1. utf�rda garantier avseende tillg�ngar och f�rpliktelser f�r ett f�retag i re- solution eller dess dotterf�retag, ett broinstitut eller ett tillg�ngsf�rvaltnings- bolag, 2. ge l�n till ett f�retag i resolution eller dess dotterf�retag, ett broinstitut, eller ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag, 3. f�rv�rva tillg�ngar fr�n ett f�retag i resolution, 4. skjuta till medel till ett broinstitut eller ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag, 5. ers�tta �gare eller borgen�rer eller ins�ttningsgarantisystemet som till f�ljd av resolutionen har f�tt ett s�mre ekonomiskt utfall �n vid konkurs eller likvidation, eller 6. l�mna medel som kompensation till ett f�retag i resolution i syfte att gottg�ra den f�rlust som skulle ha burits av de borgen�rer som Riksg�ldskon- toret beslutar att undanta fr�n nedskrivning eller konvertering vid till�mpning av skuldnedskrivningsverktyget. �tg�rderna i f�rsta stycket f�r �ven beslutas i f�rh�llande till en k�pare vid till�mpning av f�rs�ljningsverktyget. Resolutionsreserven 2 � F�r att finansiera de �tg�rder som anges i 1 � ska en resolutionsreserv upp- r�ttas. Resolutionsreserven ska utg�ras av medel p� ett r�nteb�rande konto i Riks- g�ldskontoret och andra tillg�ngar som anges i 5 � f�rsta stycket 5. 3 � Om en �tg�rd inneb�r att f�rluster som drabbat f�retaget i resolution di- rekt eller indirekt f�rs �ver till resolutionsreserven, g�ller 21 kap. 30 �. Finansieringsplan 4 � Om Riksg�ldskontoret i en koncernresolutionsordning har kommit �ver- ens med de utl�ndska resolutionsmyndigheterna om en finansieringsplan, f�r medel ur resolutionsreserven anv�ndas i enlighet med planen f�r att finansiera s�dana �tg�rder som avses i 1 � och motsvarande �tg�rder som har vidtagits betr�ffande utl�ndska f�retag som omfattas av koncernresolutionsordningen. Resolutionsreserven f�r ocks� anv�ndas f�r att utf�rda garantier f�r l�n som tagits upp av andra finansieringsarrangemang. </div> <div id="page59-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 59 SFS 2015:1016 Tillg�ngar som ska f�ras till resolutionsreserven 5 � Till resolutionsreserven ska det f�ras 1. resolutionsavgifter enligt 13 �, 2. till�ggsavgifter enligt 16 �, 3. riskavgifter enligt 18 �, 4. dr�jsm�lsr�nta enligt 21 och 22 �� samt artikel 13.4 i f�rordningen om resolutionsavgifter, och 5. tillg�ngar, �terbetalningar, ers�ttning, r�nta eller annan kompensation som Riksg�ldskontoret f�r avseende �tg�rder som vidtagits enligt denna lag och fi- nansierats med medel ur resolutionsreserven. Om kostnaderna f�r en koncernresolution enligt en �verenskommen kon- cernresolutionsordning f�rdelas mellan flera l�nders finansieringsarrange- mang, ska int�kter enligt f�rsta stycket 5 f�rdelas mellan resolutionsreserven och de utl�ndska finansieringsarrangemangen i enlighet med bidragen till fi- nansieringen. L�n till resolutionsreserven 6 � I den utstr�ckning medlen i resolutionsreserven inte �r tillr�ckliga f�r de �tg�rder som anges i 1 eller 4 �, eller f�r att Riksg�ldskontoret ska kunna full- g�ra det myndigheten har �tagit sig enligt en koncernresolutionsordning, f�r myndigheten med h�gst det belopp som riksdagen har beslutat i ett s�rskilt bemyndigande ta upp l�n f�r resolutionsreserven enligt 79 ��. 7 � F�r resolutionsreservens r�kning f�r l�n tas upp i Riksg�ldskontoret. Detta g�ller �ven om det finns andra tillg�ngar i reserven. L�nen ska betalas tillbaka efter hand som nya medel f�rs till resolutionsreserven. 8 � F�r resolutionsreservens r�kning f�r l�n fr�n en tredje part tas upp, om ett s�dant l�n �r ekonomiskt mer f�rdelaktigt �n ett l�n i Riksg�ldskontoret. 9 � F�r resolutionsreservens r�kning f�r l�n fr�n annat finansieringsarrange- mang inom EES tas upp, om 1. medlen i resolutionsreserven inte �r tillr�ckliga f�r de �tg�rder som anges i 1 eller 4 �, 2. det inte �r m�jligt att omedelbart tillf�ra resolutionsreserven ytterligare medel genom avgifter, och 3. det inte �r m�jligt f�r resolutionsreserven att ta upp l�n till sk�liga vill- kor enligt 7 eller 8 �. L�n till annat finansieringsarrangemang 10 � Riksg�ldskontoret f�r, efter regeringens till�telse, l�na ut medel ur resolu- tionsreserven till ett annat finansieringsarrangemang inom EES. S�dana l�n f�r l�mnas endast om villkoren i artikel 106.1 i krishanteringsdirektivet �r upp- fyllda. Resolutionsreservens fordran p� ett annat finansieringsarrangemang inom EES �r en s�dan tillg�ng som avses i 5 � f�rsta stycket 5. Vid beslut enligt denna paragraf ska f�rfarandet i 1 kap. 3 � andra stycket och 5 � andra stycket f�ljas. </div> <div id="page60-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 60 SFS 2015:1016 Villkor f�r l�n mellan finansieringsarrangemang 11 � Om l�n tas upp enligt 9 � eller l�mnas enligt 10 �, ska Riksg�ldskonto- ret komma �verens med de deltagande finansieringsarrangemangen inom EES om villkoren f�r l�net. L�nen fr�n varje deltagande finansieringsarrange- mang ska motsvara andelen garanterade ins�ttningar i landet f�r det finansie- ringsarrangemanget i f�rh�llande till de totala garanterade ins�ttningarna i l�nderna f�r de deltagande finansieringsarrangemangen och ha samma villkor, om inte Riksg�ldskontoret och de deltagande finansieringsarrangemangen kommer �verens om n�got annat. Avgiftsuttag Avgiftsskyldiga 12 � Institut och EES-filialer med tillst�nd att bedriva verksamhet i Sverige ska betala avgifter i enlighet med detta kapitel. Resolutionsavgift 13 � Avgiftsskyldiga ska betala �rliga resolutionsavgifter. De sammanlagda resolutionsavgifterna f�r ett �r ska uppg� till 0,09 procent av det totala under- lag f�r samtliga avgiftsskyldiga som ber�knas enligt 14 � (avgiftsunderlaget). Om inte annat f�ljer av tredje stycket fastst�lls den resolutionsavgift som en avgiftsskyldig ska betala i enlighet med f�rordningen om resolutionsavgif- ter. Det som i artiklarna 4.1, 69, 12.1, 14.2, 14.3, 14.6 och 17.2 i f�rordningen om resolutionsavgifter anges om metoden f�r riskjustering av resolutionsav- gift och om uppgiftsskyldighet, ska inte till�mpas f�r EES-filialer och v�rde- pappersbolag som omfattas av definitionen i artikel 96.1 a eller b i tillsynsf�r- ordningen eller som bedriver verksamhet nr 8 i avsnitt A i bilaga I till Europa- parlamentets och r�dets direktiv 2004/39/EG, men som inte bedriver verk- samheterna nr 3 eller 6 i samma avsnitt i den bilagan. F�r en s�dan avgiftsskyldig ska riskjustering av resolutionsavgift ske i enlighet med de kri- terier som anges i artikel 103.7 i krishanteringsdirektivet och f�reskrifter som har meddelats med st�d av 29 kap. 1 � 8. Resolutionsavgift ska betalas s� l�nge som beh�llningen i resolutionsreser- ven vid utg�ngen av det �r avgiften avser understiger tre procent av de garan- terade ins�ttningarna. Avgiftsunderlaget 14 � Avgiftsunderlaget �r summan av den avgiftsskyldiges skulder med av- drag f�r garanterade ins�ttningar, skulder som anges i artikel 5.1 i f�rord- ningen om resolutionsavgifter och de skulder som f�r ing� i den avgiftsskyldi- ges kapitalbas enligt tillsynsf�rordningen. Om inte annat f�ljer av artikel 5.25.4 i f�rordningen om resolutionsavgif- ter, ska skulderna ber�knas p� det s�tt som g�ller f�r upptagande av skulder i balansr�kning enligt lagen (1995:1559) om �rsredovisning i kreditinstitut och v�rdepappersbolag. </div> <div id="page61-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 61 SFS 2015:1016 H�jd avgift 15 � Om beh�llningen i resolutionsreserven vid utg�ngen av det �r avgiften avser understiger 0,67 procent av de garanterade ins�ttningarna, ska resolu- tionsavgiften h�jas, om det �r n�dv�ndigt f�r att �terst�lla beh�llningen i reso- lutionsreserven till 1 procent av de garanterade ins�ttningarna inom sex �r fr�n den tidpunkt beh�llningen f�rst understeg 0,67 procent av de garanterade ins�ttningarna. Den h�jda avgiften ska best�mmas till en procentandel av avgiftsunderla- get som medf�r att summan av alla avgiftsskyldigas resolutionsavgifter upp- g�r till ett belopp som ber�knas vara tillr�ckligt f�r att inom sex �r fr�n den tidpunkt beh�llningen f�rst understeg 0,67 procent av de garanterade ins�tt- ningarna �terst�lla beh�llningen i resolutionsreserven till 1 procent av de ga- ranterade ins�ttningarna. Om beh�llningen i resolutionsreserven under den tidsperiod som avses i andra stycket minskar ytterligare p� grund av ytterligare utbetalningar ur re- solutionsreserven, ska en ny sex�rsperiod f�r ber�kning av h�jd grundavgift b�rja l�pa. Till�ggsavgift 16 � Om det uppst�r ett underskott i resolutionsreserven, ska de avgiftsskyl- diga betala en till�ggsavgift. De totala till�ggsavgifterna ska motsvara under- skottet. Om underskottet inte, p� grund av 17 � andra och tredje styckena, kan t�ckas med till�ggsavgifter under ett �r, ska till�ggsavgifter tas ut tills dess att summan av de till�ggsavgifter som betalats uppg�r till det ursprungliga un- derskottet, med eventuella till�gg enligt andra stycket, och den finansierings- kostnad som belastat resolutionsreserven avseende underskottet. Om beh�llningen i resolutionsreserven under den tid d� till�ggsavgift ska betalas minskar ytterligare p� grund av ytterligare utbetalningar ur resolu- tionsreserven, ska ett belopp som motsvarar den minskning av resolutionsre- servens beh�llning som utbetalningen medf�r, l�ggas till det ursprungliga underskottet. Detta till�gg ska dock inte �verstiga resolutionsreservens under- skott vid den tidpunkt n�r utbetalningen fr�n resolutionsreserven har genom- f�rts. 17 � Till�ggsavgift ska, om inte annat f�ljer av tredje stycket, beslutas i sam- band med att den �rliga resolutionsavgiften beslutas. En avgiftsskyldigs till�ggsavgift ska uppg� till en andel av underskottet, in- klusive den upplupna finansieringskostnaden, som motsvarar den avgiftsskyl- diges andel av de totala resolutionsavgifterna enligt det beslut avseende reso- lutionsavgifter som tas i samband med att till�ggsavgifterna beslutas. Till- l�ggsavgiften under ett �r f�r inte �verstiga tre g�nger f�retagets resolutions- avgift i enlighet med 13 �. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r Riksg�ldskontoret besluta om till�ggsavgift vid en annan tidpunkt �n den som avses i f�rsta stycket. Ett s�dant beslut ska baseras p� uppgifter fr�n det n�rmast f�reg�ende avgiftsbeslutet avseende re- solutionsavgiften. </div> <div id="page62-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 62 SFS 2015:1016 Riskavgift 18 � N�r beh�llningen i resolutionsreserven �verstiger tre procent av garan- terade ins�ttningar, ska i st�llet f�r resolutionsavgift en �rlig riskavgift tas ut. Riskavgiften ska f�r varje avgiftsskyldig spegla den f�rv�ntade kostnad som kan komma att belasta resolutionsreserven avseende den avgiftsskyldige. Riskavgiften f�r s�ttas till noll om sannolikheten att en avgiftsskyldig kom- mer att f�rs�ttas i resolution �r mycket l�g. 19 � Om n�gon har varit avgiftsskyldig bara f�r en del av ett kalender�r, ska avgift enligt 18 � best�mmas med h�nsyn till hur stor del av kalender�ret som avgiftsskyldighet f�relegat. Uppgiftsskyldighet 20 � Den som �r avgiftsskyldig ska l�mna de uppgifter till Riksg�ldskonto- ret som myndigheten beh�ver f�r att fastst�lla den avgiftsskyldiges avgift. Uppgifter om avgiftsunderlaget ska ha granskats av en revisor som utsetts i enlighet med 4 a kap. 1 � sparbankslagen (1987:619), 7 a kap. 1 � lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 9 kap. 8 � aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 1 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar. 21 � Om den som �r skyldig att betala riskavgift trots p�minnelse inte kom- mer in med s�dana uppgifter som avses i 20 �, f�r Riksg�ldskontoret upp- skatta avgiftsunderlaget f�r den avgiftsskyldige och basera avgiftsbeslutet p� det uppskattade avgiftsunderlaget. Om det i efterhand visar sig att den riskavgift som fastst�llts utifr�n det uppskattade avgiftsunderlaget understeg den avgift som skulle ha betalats om den avgiftsskyldige gett in ett korrekt avgiftsunderlag, ska den avgiftsskyl- dige betala mellanskillnaden. Dr�jsm�lsr�nta enligt 22 � andra stycket ska be- talas fr�n tidpunkten n�r avgiften skulle betalats till dess betalning sker. Om det finns synnerliga sk�l och om den avgiftsskyldige kan styrka att den riskavgift som fastst�llts utifr�n det uppskattade avgiftsunderlaget i v�sentlig m�n �verstiger den avgift som skulle ha betalats utifr�n ett korrekt avgifts- underlag, f�r Riksg�ldskontoret betala tillbaka mellanskillnaden till den av- giftsskyldige. Avgiftsbeslut 22 � Riksg�ldskontoret beslutar om resolutionsavgift, till�ggsavgift och riskavgift f�r varje avgiftsskyldig. Avgiften ska betalas inom en m�nad fr�n dagen f�r myndighetens beslut. Dr�jsm�lsr�nta ska tas ut p� riskavgift som inte betalas i r�tt tid. Dr�js- m�lsr�ntan ska ber�knas enligt en r�ntefot som per �r motsvarar den av Riks- banken fastst�llda, vid varje tid g�llande referensr�ntan enligt 9 � r�ntelagen (1975:635) med ett till�gg av �tta procentenheter. 23 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r Riksg�ldskontoret s�tta ned resolu- tionsavgiften eller riskavgiften. Riksg�ldskontoret f�r bevilja anst�nd med betalning av till�ggsavgift enligt 16 �, om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till f�retagets finansiella st�ll- </div> <div id="page63-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 63 SFS 2015:1016 ning. Anst�ndet f�r beviljas f�r en tid av h�gst sex m�nader. P� ans�kan av f�retaget f�r denna tid f�rl�ngas. 24 � Det som i 13 och 16 �� anges om de totala resolutionsavgifterna och till�ggsavgifterna beh�ver inte till�mpas n�r avgiften f�r ett enskilt f�retag 1. best�ms enligt 23 � eller enligt artikel 12.1 eller 17.1 i f�rordningen om resolutionsavgifter, 2. best�ms genom ompr�vning enligt 27 � f�rvaltningslagen (1986:223), eller 3. efter �verklagande best�ms av allm�n f�rvaltningsdomstol. 25 � Riksg�ldskontorets beslut att ta ut resolutionsavgift, till�ggsavgift eller riskavgift f�r verkst�llas, om avgiften �r obetald trots att den skulle ha beta- lats. Verkst�llighet f�r ske �ven om avgiftsbeslutet har �verklagats. Best�m- melser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford- ringar m.m. Vid indrivning f�r verkst�llighet enligt uts�kningsbalken ske. AVDELNING IV. AVSLUTANDE BEST�MMELSER 28 kap. Samarbete och informationsutbyte Uppgiftsskyldighet f�r institut och koncernf�retag 1 � Ett institut och ett f�retag som ing�r i samma koncern som institutet ska l�mna Riksg�ldskontoret de upplysningar om sin verksamhet och d�rmed sammanh�ngande omst�ndigheter som myndigheten beg�r f�r sin verksamhet enligt denna lag. Om ett institut eller f�retag som ing�r i samma koncern som institutet har �sidosatt sina skyldigheter enligt f�rsta stycket, ska Finansinspektionen in- gripa mot institutet eller f�retaget enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller 25 kap. lagen (2007:528) om v�rdepappers- marknaden. Befogenhet att kr�va information 2 � F�r att kunna f�rbereda och fatta beslut om resolutions�tg�rder f�r Riks- g�ldskontoret beg�ra att 1. f�retaget i resolution eller n�gon annan tillhandah�ller uppgifter, hand- lingar eller annat, och 2. den som f�rv�ntas kunna l�mna upplysningar i saken l�mnar s�dana upplysningar p� tid och plats som myndigheten best�mmer. F�rsta stycket g�ller inte i den utstr�ckning uppgiftsl�mnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten f�r advokater. Riksg�ldskontoret f�r f�rel�gga den som inte f�ljer en beg�ran enligt f�rsta stycket att fullg�ra sin skyldighet. Tystnadsplikt 3 � Den som deltar eller har deltagit i verksamhet enligt denna lag f�r inte obeh�rigen r�ja eller utnyttja vad han eller hon genom sitt deltagande f�tt veta om enskilds aff�rs- eller driftf�rh�llanden, ekonomiska eller personliga f�rh�l- </div> <div id="page64-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 64 SFS 2015:1016 landen eller planering och f�rberedelser f�r eller hantering av fredstida krissitu- ationer. I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400). Samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter 4 � Riksbanken och Finansinspektionen ska p� Riksg�ldskontorets beg�ran l�mna de uppgifter som myndigheten beh�ver f�r sin verksamhet enligt denna lag. Inom Riksg�ldskontoret g�ller motsvarande uppgiftsskyldighet f�r den del av myndigheten som inte bedriver verksamhet enligt denna lag, gentemot den del av myndigheten som bedriver den verksamheten. 5 � Riksg�ldskontoret och Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta in- formation med varandra, med motsvarande myndigheter inom EES och med Europeiska bankmyndigheten i den utstr�ckning som f�ljer av krishanterings- direktivet. Riksg�ldskontoret ska ocks� l�mna regeringen de uppgifter som beh�vs f�r regeringens verksamhet enligt denna lag. Upplysningar till konkursf�rvaltare och likvidator 6 � Om ett f�retag som har varit f�rem�l f�r resolution f�rs�tts i konkurs, ska Riksg�ldskontoret p� beg�ran av konkursf�rvaltaren f�r f�retaget l�mna de upplysningar som konkursf�rvaltaren beh�ver f�r att uppr�tta konkursbo- uppteckningen enligt 7 kap. 13 � konkurslagen (1987:672) och ber�ttelsen en- ligt 7 kap. 15 � samma lag. Om ett f�retag som har varit f�rem�l f�r resolution g�r i likvidation, ska Riksg�ldskontoret p� beg�ran av likvidatorn f�r f�retaget l�mna de upplys- ningar som likvidatorn beh�ver f�r att genomf�ra likvidationen. �renden till Europeiska bankmyndigheten 7 � Riksg�ldskontoret f�r h�nskjuta fr�gor som r�r ett f�rfarande av en an- nan beh�rig myndighet inom EES till Europeiska bankmyndigheten f�r tvist- l�sning i de fall som framg�r av f�ljande artiklar i krishanteringsdirektivet: 13.5 andra stycket och 13.6 andra stycket. 18.6 tredje stycket och 18.7 andra stycket. 45.9 tredje stycket och 45.10 femte stycket. 8 � Riksg�ldskontoret f�r beg�ra att Europeiska bankmyndigheten ska bist� myndigheterna att n� en �verenskommelse i de fall som framg�r av f�ljande artiklar i krishanteringsdirektivet: 13.4 tredje stycket. 18.5 andra stycket. 91.7 andra stycket. 92.3 andra stycket. 29 kap. Bemyndiganden 1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om </div> <div id="page65-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 65 SFS 2015:1016 1. vilka kvalificerade skulder som �r medr�kningsbara vid ber�kningen av om minimikravet p� nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 1 � �r uppfyllt, 2. vilka kriterier som ska ligga till grund f�r ett beslut om storleken p� mi- nimikravet p� nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 3 �, 3. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett f�retag ska l�mna till Riksg�ldskontoret och n�r den ska l�mnas, 4. undantag enligt 5 kap. 3 � fr�n skyldigheten i 5 kap. 2 � om att ta in vissa villkor i avtalen f�r sina skulder, 5. vilka f�retag som ska uppr�tta register som avses i 5 kap. 5 �, vad regist- ren ska inneh�lla och n�r f�retagen ska ge in register f�r olika typer av avtal, 6. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 � ska inneh�lla, 7. hur storleken p� de skulder som �r h�nf�rliga till derivat enligt 21 kap. 17 � ska ber�knas, 8. metoden f�r riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 � tredje stycket samt riskavgiftens storlek och hur den ska best�mmas enligt 18 � samma kapitel, 9. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska l�mna till Riksg�ldskontoret enligt 27 kap. 20 �, och 10. vilka upplysningar ett institut eller n�got annat koncernf�retag ska l�mna till Riksg�ldskontoret f�r dess verksamhet enligt denna lag. 2 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om 1. inneh�llet i en resolutionsplan och en koncernresolutionsplan enligt 3 kap. och vad som ska beaktas vid planernas utformning liksom n�r de ska uppr�ttas och hur ofta de beh�ver uppdateras, 2. vilka omst�ndigheter Riksg�ldskontoret ska beakta vid sin pr�vning av en resolutionsplan enligt 3 kap. 10 och 11 ��, och 3. n�r och var ett beslut om resolution enligt 8 kap. 13 � och ett beslut om resolutions�tg�rder enligt 12 kap. 5 � ska offentligg�ras och vad offentligg�- randet ska inneh�lla. 30 kap. �verklagande och verkst�llighet av beslut m.m. 1 � Riksg�ldskontorets och Finansinspektionens beslut enligt denna lag f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Detta g�ller dock inte beslut i �renden som avses i 20 � f�rsta stycket 5 f�rvaltningslagen (1986:223). Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. Riksg�ldskontorets beslut om resolution enligt 8 kap. 59 och 11 �� och om resolutions�tg�rder som anges i 12 kap. 1 � f�rsta stycket g�ller omedel- bart. Riksg�ldskontoret och Finansinspektionen f�r best�mma att beslut om kris- avv�rjande �tg�rder enligt denna lag, eller f�rel�gganden, f�rbud eller beslut om �terkallelse som meddelats med st�d av lagen, ska g�lla omedelbart. F�rel�gganden enligt denna lag f�r f�renas med vite. Regeringens beslut enligt denna lag f�r inte �verklagas. 2 � En v�rdering som utf�rs enligt 7 kap. f�r endast �verklagas i samband med �verklagande av det beslut om �tg�rd f�r vilken v�rderingen ligger till grund. </div> <div id="page66-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 66 SFS 2015:1016 Wolters Kluwer Elanders Sverige AB, 2015 3 � M�l som g�ller resolution enligt 8 kap. 59 eller 11 � eller resolutions�t- g�rder som anges i 12 kap. 1 � f�rsta stycket ska handl�ggas skyndsamt. 4 � Endast om det �r f�renligt med det allm�nnas intresse, f�r den domstol som ska pr�va ett �verklagat beslut om resolution enligt 8 kap. 59 eller 11 � eller om resolutions�tg�rder som anges i 12 kap. 1 � f�rsta stycket, besluta att det �verklagade beslutet tills vidare inte ska g�lla. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 februari 2016. 2. Best�mmelserna i 5 kap. 2 � ska till�mpas p� kapitalinstrument och skuldf�rbindelser som emitterats eller ing�tts fr�n och med den 1 februari 2016. 3. Avgifter enligt 27 kap. tas ut f�rsta g�ngen 2016. Avgiften f�r 2016 ska reduceras till h�lften. P� regeringens v�gnar MARGOT WALLSTR�M PER BOLUND (Finansdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om resolution;

utf�rdad den 18 december 2015.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs2 f�ljande.

AVDELNING I. INLEDANDE BEST�MMELSER

1 kap. �vergripande om lagen

Lagens inneh�ll

1 �

I denna lag finns best�mmelser om ett s�rskilt f�rfarande under statlig

kontroll f�r rekonstruktion eller avveckling (resolution) av finansiell verk-
samhet som bedrivs av

1. kreditinstitut och v�rdepappersbolag,
2. i Sverige hemmah�rande f�retag som �r
a) finansiella institut som �r dotterf�retag till ett institut, till ett EES-institut

eller till ett s�dant holdingf�retag som anges i b, c eller d och som omfattas av
gruppbaserad tillsyn,

b) finansiella holdingf�retag,
c) blandade finansiella holdingf�retag, och
d) holdingf�retag med blandad verksamhet,
3. EES-filialer som �r etablerade i Sverige.
Lagen inneh�ller ocks� best�mmelser om �tg�rder som syftar till att f�rbe-

reda resolution, f�rhindra fallissemang och om samarbete med utl�ndska
myndigheter.

2 �

Inneh�llet i denna lag �r uppdelat enligt f�ljande.

AVDELNING I. INLEDANDE BEST�MMELSER

1 kap. �vergripande om lagen
2 kap. Definitioner

AVDELNING II. �TG�RDER F�R ATT F�RBEREDA RESOLUTION
OCH UNDVIKA FALLISSEMANG

3 kap. Resolutionsplaner
4 kap. Minimikravet p� nedskrivningsbara skulder

1 Prop. 2015/16:5, bet. 2015/16:FiU17, rskr. 2015/16:117.

2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�t-
tande av en ram f�r �terh�mtning och resolution av kreditinstitut och v�rdepappers-
f�retag och om �ndring av r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och
r�dets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och r�dets f�r-
ordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen.

SFS 2015:1016

Utkom fr�n trycket
den 29 december 2015

SFS 2015:1016

5 kap. Ytterligare �tg�rder f�r att f�rbereda resolution och undvika fallis-

semang

6 kap. Nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanf�r reso-

lution

7 kap. V�rdering

AVDELNING III. RESOLUTION

8 kap. Inledande av resolution
9 kap. Beslutsf�rfarande f�r gr�ns�verskridande koncerner
10 kap. F�ljder av ett beslut om resolution f�r �gare och ledning
11 kap. Hinder mot exekutiva �tg�rder och r�ttshandlingar knutna till re-

solution

12 kap. Resolutions�tg�rder
13 kap. Beslut om �ndring av vissa avtalsvillkor och om f�rbud mot att

fullg�ra f�rpliktelser, ta i anspr�k s�kerheter och att ut�va vissa r�ttshand-
lingar

14 kap. Kompletterande befogenheter
15 kap. S�rskild f�rvaltare
16 kap. �tg�rder mot �gare
17 kap. F�rs�ljningsverktyget
18 kap. Broinstitutsverktyget
19 kap. Avskiljandeverktyget
20 kap. Kompletterande befogenheter vid �verf�ring
21 kap. Skuldnedskrivningsverktyget
22 kap. De statliga stabiliseringsverktygen
23 kap. Skydds�tg�rder
24 kap. Konkurs, likvidation och avslutande av resolution
25 kap. Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i andra

l�nder inom EES

26 kap. Erk�nnande och verkst�llighet av resolution i tredjeland
27 kap. Finansiering av resolution

AVDELNING IV. AVSLUTANDE BEST�MMELSER

28 kap. Samarbete och informationsutbyte
29 kap. Bemyndiganden
30 kap. �verklagande och verkst�llighet av beslut m.m.

Ansvariga myndigheter

Riksg�ldskontoret

3 �

Fr�gor om �tg�rder enligt denna lag pr�vas av Riksg�ldskontoret (reso-

lutionsmyndigheten), om inte annat f�ljer av 4 eller 5 �.

Om Riksg�ldskontoret �verv�ger en �tg�rd som kan f� direkta budget- eller

systemeffekter, ska Riksg�ldskontoret, med ett eget yttrande i saken, till re-
geringen �verl�mna fr�gan om huruvida �tg�rden med h�nsyn till risken f�r
s�dana effekter kan godtas.

Finansinspektionen

4 �

Fr�gor om nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanf�r

resolution enligt 6 kap. pr�vas av Finansinspektionen.

SFS 2015:1016

Regeringen

5 �

Fr�gor om anv�ndning av de statliga stabiliseringsverktygen enligt

22 kap. pr�vas av regeringen.

En fr�ga som �verl�mnas till regeringen enligt 3 � andra stycket ska pr�vas

skyndsamt.

Resolutions�ndam�len

6 �

�ndam�len med resolution �r att

1. s�kerst�lla att kritiska verksamheter uppr�tth�lls,
2. undvika betydande negativa effekter p� den finansiella stabiliteten,
3. skydda offentliga medel,
4. skydda ins�ttare enligt lagen (1995:1571) om ins�ttningsgaranti och in-

vesterare enligt lagen (1999:158) om investerarskydd, och

5. skydda kundmedel och kundtillg�ngar.

Allm�nna till�mpningsprinciper

Prioritetsordningen ska uppr�tth�llas

7 �

Resolutions�tg�rder ska till�mpas och resolutionsplaner utformas p� ett

s�tt som medf�r att f�retagets

1. aktie- eller andels�gare b�r f�rluster f�rst, och
2. borgen�rer b�r, om inte annat anges i denna lag, f�rluster efter �garna i

den inb�rdes ordning som g�llt om f�retaget varit f�rsatt i konkurs.

Borgen�rernas inb�rdes ordning ska �ven f�ljas vid konvertering av skul-

der till k�rnprim�rkapital.

Det ekonomiska utfallet ska inte bli s�mre �n vid konkurs eller likvidation

8 �

Det ekonomiska utfallet f�r �gare och borgen�rer ska inte bli s�mre vid

resolution eller �tg�rder enligt 6 kap. �n om f�retaget i st�llet hade avvecklats
genom konkurs eller likvidation.

Proportionalitet

9 �

Ett beslut enligt denna lag eller f�reskrifter som meddelats i anslutning

till lagen f�r fattas bara om sk�len f�r beslutet uppv�ger det intr�ng eller men
i �vrigt som beslutet inneb�r f�r den som beslutet g�ller eller f�r n�got annat
motst�ende intresse.

Till�mpningen av denna lag och av f�reskrifter som meddelats i anslutning

till lagen ska st� i proportion till arten och omfattningen av det ber�rda f�reta-
gets verksamhet och dess komplexitetsgrad.

2 kap. Definitioner

1 �

I denna lag avses med

anm�lt avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som ett land inom EES

har anm�lt till Europeiska v�rdepappers- och marknadsmyndigheten eller till
Eftas �vervakningsmyndighet,

SFS 2015:1016

bankdag: en dag som inte �r en l�rdag, en s�ndag, midsommarafton, jul-

afton eller ny�rsafton eller en allm�n helgdag,

beh�rig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fr�ga om �vriga l�n-

der inom EES en beh�rig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i till-
synsf�rordningen, inbegripet Europeiska centralbanken n�r det g�ller de s�r-
skilda uppgifter som den tilldelas genom r�dets f�rordning (EU) nr 1024/2013
av den 15 oktober 2013 om tilldelning av s�rskilda uppgifter till Europeiska cen-
tralbanken i fr�ga om politiken f�r tillsyn �ver kreditinstitut, i den ursprungliga ly-
delsen,

ber�rd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fr�ga om �vriga l�n-

der inom EES, den myndighet som l�nderna identifierat enligt artikel 61.2 i
krishanteringsdirektivet,

betydande filial: en filial som �r betydande enligt artikel 51.1 i kapitalt�ck-

ningsdirektivet,

blandat finansiellt holdingf�retag: ett holdingf�retag enligt artikel 4.1.21 i

tillsynsf�rordningen,

blandat finansiellt moderholdingf�retag inom EES: ett inom EES etablerat

blandat finansiellt holdingf�retag som inte sj�lvt �r ett dotterf�retag till ett

a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i n�got land inom EES,

eller

b) annat blandat finansiellt holdingf�retag eller ett finansiellt holdingf�re-

tag som �r etablerat i n�got land inom EES,

dotterf�retag: ett dotterf�retag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsf�rordningen,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det,
EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som �r etablerad i ett land

inom EES,

EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsf�rordningen som �r

hemmah�rande i ett annat land inom EES �n Sverige,

filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsf�rordningen,
finansiellt holdingf�retag: ett holdingf�retag enligt artikel 4.1.20 i tillsyns-

f�rordningen,

finansiellt institut: ett f�retag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsf�rordningen,
finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,
finansiellt moderholdingf�retag inom EES: ett inom EES etablerat finan-

siellt holdingf�retag som inte sj�lvt �r ett dotterf�retag till ett

a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i n�got land inom EES,

eller

b) annat finansiellt holdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�re-

tag som �r etablerat i n�got land inom EES,

finansieringsarrangemang: ett arrangemang f�r finansiering av kostnader f�r

resolution som uppr�ttats av ett land inom EES enligt artikel 100 i krishanterings-
direktivet,

f�rordningen om resolutionsavgifter: Europeiska kommissionens delege-

rade f�rordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och
r�dets direktiv 2014/59 av den 21 oktober 2014 avseende f�rhandsbidrag till
finansieringsarrangemang f�r resolution,

garanterad ins�ttning: en ins�ttning som omfattas av ins�ttningsgarantin

enligt 4 � lagen (1995:1571) om ins�ttningsgaranti,

gruppbaserad: som �r gjord p� grundval av den konsoliderade situationen

enligt artikel 4.1.47 i tillsynsf�rordningen,

SFS 2015:1016

gr�ns�verskridande koncern: en koncern med moder- och dotterf�retag i

flera l�nder inom EES,

holdingf�retag med blandad verksamhet: ett holdingf�retag enligt artikel

4.1.22 i tillsynsf�rordningen,

institut: kreditinstitut och v�rdepappersbolag,
kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsf�rordningen,
kapitalt�ckningsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2013/

36/EU av den 26 juni 2013 om beh�righet att ut�va verksamhet i kreditinstitut
och om tillsyn av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag, om �ndring av direktiv
2002/87/EG och om upph�vande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU,

koncern: ett moderf�retag och dess dotterf�retag,
koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanterings-

direktivet,

kreditinstitut: banker och kreditmarknadsf�retag enligt lagen (2004:297)

om bank- och finansieringsr�relse,

krisavv�rjande �tg�rd:
a) en �tg�rd f�r att undanr�ja v�sentliga brister eller v�sentliga hinder f�r

�terh�mtning enligt 6 a kap. 6 och 7 �� lagen om bank- och finansierings-
r�relse och 8 a kap. 7 och 8 �� lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden,

b) en �tg�rd f�r att undanr�ja eller minska v�sentliga hinder f�r rekonstruk-

tion eller avveckling enligt 3 kap. 35 och 1224 ��,

c) en �tg�rd som enligt beslut av Finansinspektionen �r en krisavv�rjande

�tg�rd enligt 15 kap. 2 c � lagen om bank- och finansieringsr�relse eller
25 kap. 2 c � lagen om v�rdepappersmarknaden,

d) ett beslut av Finansinspektionen om att tills�tta en tillf�llig f�rvaltare en-

ligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsr�relse eller 25 a kap. lagen
om v�rdepappersmarknaden, eller

e) nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt

6 kap.,

krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU

av den 15 maj 2014 om inr�ttande av en ram f�r �terh�mtning och resolution
av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om �ndring av r�dets direktiv
82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2001/24/EG,
2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU
och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och r�dets f�rordningar (EU) nr
1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen,

kritisk verksamhet: en tj�nst eller en transaktion som, om den upph�rde,

sannolikt skulle leda till en allvarlig st�rning i det finansiella systemet,

kvalificerad ins�ttning: en ins�ttning enligt lagen om ins�ttningsgaranti

som inte �r undantagen enligt 4 b eller 5 � i den lagen,

k�rnprim�rkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i ar-

tiklarna 28.128.4, 29.129.5 eller 31.1 i tillsynsf�rordningen,

moderf�retag: ett moderf�retag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsf�rord-

ningen,

moderf�retag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moder-

holdingf�retag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingf�retag
inom EES,

moderf�retag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moderholding-

f�retag eller ett blandat finansiellt moderholdingf�retag som �r hemma-
h�rande i ett land utanf�r EES,

SFS 2015:1016

moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som �r ett moder-

f�retag och som inte sj�lvt �r ett dotterf�retag till ett

a) annat institut eller ett EES-institut, eller
b) finansiellt holdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag som

�r etablerat i n�got land inom EES,

relevanta kapitalinstrument: �vriga prim�rkapitalinstrument och supple-

ment�rkapitalinstrument,

resolutionsf�rfarande i tredjeland: en �tg�rd som enligt r�tten i ett land

utanf�r EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett mo-
derf�retag i tredjeland, om �tg�rden �r j�mf�rbar med s�dana resolutions�tg�r-
der som f�r vidtas enligt denna lag i fr�ga om �ndam�l och f�rv�ntat resultat,

resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishante-

ringsdirektivet,

resolutions�tg�rd: n�gon av de �tg�rder som anges i 12 kap. 1 �,
samordnande ber�rd myndighet: den ber�rda myndigheten i samma land

inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land

inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande tillsynsmyndighet: en beh�rig myndighet som ansvarar f�r att

ut�va gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som
kontrolleras av finansiella moderholdingf�retag inom EES eller blandade fi-
nansiella moderholdingf�retag inom EES,

supplement�rkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterst�llda l�n som

uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsf�rordningen,

tillsynsf�rordningen: Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr

575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och v�rdepap-
persf�retag och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU,

tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitalt�ck-

ningsdirektivet,

tredjelandsinstitut: ett f�retag som har sitt huvudkontor i ett land utanf�r

EES och som skulle vara ett institut om det var hemmah�rande inom EES,

v�rdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillst�nd att driva v�r-

depappersr�relse enligt lagen om v�rdepappersmarknaden, om det har till-
st�nd

a) f�r n�gon av de tj�nster som anges i 2 kap. 1 � 3, 6, 7 och 8 den lagen,
b) att som sidotj�nst f�rvara finansiella instrument f�r kunders r�kning och

ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 � f�rsta stycket 1
den lagen, eller

c) att som sidotj�nst ta emot kunders medel p� konto f�r att underl�tta v�r-

depappersr�relsen enligt 2 kap. 2 � f�rsta stycket 8 den lagen, och

�vriga prim�rkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren

i artikel 52.1 i tillsynsf�rordningen.

2 �

En kvalificerad skuld �r en skuld som inte r�knas som ett prim�rkapital-

instrument eller ett supplement�rkapitalinstrument, och som inte �r

1. en garanterad ins�ttning,
2. en skuld som �r s�kerst�lld, till den del skulden t�cks av s�kerhet,
3. en skuld som h�nf�r sig till kundtillg�ngar eller kundmedel f�rutsatt att

kunden �r skyddad vid konkurs eller ett motsvarande utl�ndskt f�rfarande,

SFS 2015:1016

4. en skuld som h�nf�r sig till ett kommissionsavtal eller annat avtal som

inneb�r att institutet �r redovisningsskyldigt f�r anf�rtrodda medel,

5. en skuld till ett institut eller ett EES-institut som inte ing�r i samma kon-

cern som institutet eller det f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2,
med en ursprunglig l�ptid som �r kortare �n sju dagar,

6. en skuld med en kortare �terst�ende l�ptid �n sju dagar, som h�nf�r sig

till system eller operat�rer i ett anm�lt avvecklingssystem eller deras delta-
gare,

7. en skuld till anst�llda avseende inarbetad l�n, pensionsf�rm�ner eller an-

nan fast ers�ttning, med undantag f�r den r�rliga delen av ers�ttningen

a) som inte regleras av kollektivavtal, eller
b) som avser en risktagare med v�sentlig inverkan,
8. en skuld till en borgen�r inom aff�rs- eller handelssektorn, d�r skulden

h�nf�r sig till att institutet eller det f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta
stycket 2 har tillhandah�llits varor eller tj�nster som �r kritiska f�r dess l�-
pande verksamhet,

9. en skuld till en skatte- eller en socialf�rs�kringsmyndighet, f�rutsatt att

myndighetens fordran har f�rm�nsr�tt, eller

10. en skuld till garantimyndigheten till f�ljd av avgifter som ska betalas i

enlighet med 12 � lagen (1995:1571) om ins�ttningsgaranti.

Som en kvalificerad skuld r�knas �ven en skuld som enligt lagen i ett annat

land inom EES eller tredjeland inte motsvarar en s�dan skuld som anges i f�r-
sta stycket.

3 �

Best�mmelser om betydelsen av f�ljande begrepp, termer och uttryck

finns i nedan angivna paragrafer:

minimikrav p� nedskrivningsbara skulder i 4 kap. 1 �
f�rs�ljningsverktyget i 17 kap. 1 �
broinstitutsverktyget i 18 kap. 1 �
broinstitut i 18 kap. 2 �
avskiljandeverktyget i 19 kap. 1 �
tillg�ngsf�rvaltningsbolag i 19 kap. 2 �
skuldnedskrivningsverktyget i 21 kap. 1 �
statliga stabiliseringsverktyg i 22 kap. 1 �
arrangemang om strukturerad finansiering i 23 kap. 1 �
arrangemang om s�kerheter i 23 kap. 1 �
arrangemang om s�kerhets�verl�telser i 23 kap. 1 �
kvittningsarrangemang i 23 kap. 1 �
nettningsarrangemang i 23 kap. 1 �
partiell �verf�ring i 23 kap. 1 �.

AVDELNING II. �TG�RDER F�R ATT F�RBEREDA
RESOLUTION OCH UNDVIKA FALLISSEMANG

3 kap. Resolutionsplaner

Resolutionsplaner f�r institut som inte ing�r i en finansiell koncern

1 �

Riksg�ldskontoret ska uppr�tta en resolutionsplan f�r varje institut. Pla-

nen ska ange de resolutions�tg�rder som Riksg�ldskontoret avser att vidta om
institutet f�rs�tts i resolution. Riksg�ldskontoret ska h�lla planen aktuell.

SFS 2015:1016

Resolutionsplanen ska uppr�ttas efter samr�d med Finansinspektionen och

resolutionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r institutet har betydande fi-
lialer.

En resolutionsplan ska inte uppr�ttas f�r institut som tillsammans med

andra koncernf�retag inom EES �r f�rem�l f�r gruppbaserad tillsyn.

Koncernresolutionsplaner

2 �

Ett institut som tillsammans med andra koncernf�retag inom EES �r f�-

rem�l f�r gruppbaserad tillsyn, ska omfattas av en av Riksg�ldskontoret anta-
gen koncernresolutionsplan. Planen ska ange vilka �tg�rder som Riksg�lds-
kontoret, eller i f�rekommande fall en utl�ndsk resolutionsmyndighet, avser
att vidta om institutet eller ett annat koncernf�retag f�rs�tts i resolution.

Av koncernresolutionsplanen ska det ocks� framg� hur resolutionen ska fi-

nansieras. Planen ska ange hur kostnaderna f�r �tg�rderna f�rdelas mellan reso-
lutionsreserven och de �vriga finansieringsarrangemangen.

F�r en koncern som inte �r gr�ns�verskridande ska koncernresolutionspla-

nen uppr�ttas, och vid behov uppdateras, av Riksg�ldskontoret efter samr�d
med Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r
det finns betydande filialer.

F�r en gr�ns�verskridande koncern ska koncernresolutionsplanen uppr�t-

tas, och vid behov uppdateras, av Riksg�ldskontoret, om myndigheten �r sam-
ordnande resolutionsmyndighet i resolutionskollegiet, tillsammans med be-
r�rda resolutionsmyndigheter och efter samr�d med relevanta beh�riga myn-
digheter.

3 �

Om Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet f�r en

gr�ns�verskridande koncern, ska myndigheten l�mna �ver den information
som myndigheten f�tt fr�n moderf�retaget inom EES till relevanta utl�ndska
resolutionsmyndigheter. Riksg�ldskontoret ska d�refter inom fyra m�nader
fr�n det att informationen �verl�mnats, f�rs�ka komma �verens med dessa re-
solutionsmyndigheter om att anta koncernresolutionsplanen.

Om Riksg�ldskontoret inte �r samordnande myndighet, ska myndigheten

inom fyra m�nader fr�n det att den samordnande myndigheten har s�nt �ver
informationen, f�rs�ka komma �verens med de utl�ndska resolutionsmyndig-
heterna om att anta koncernresolutionsplanen.

Om Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet, ska myndig-

heten g�ra en ny bed�mning av planen, om myndigheten underr�ttas av en re-
solutionsmyndighet i ett annat land inom EES om att den myndigheten bed�-
mer att en omtvistad fr�ga avseende koncernresolutionsplanen kan f� v�sent-
lig finanspolitisk inverkan i det landet. Riksg�ldskontoret ska d� ocks� g�ra en
ny bed�mning av minimikravet p� nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap.

4 �

Om en �verenskommelse enligt 3 � inte har tr�ffats inom fyra m�nader

ska Riksg�ldskontoret, om myndigheten �r samordnande resolutionsmyndig-
het, besluta om koncernresolutionsplanen.

N�r Riksg�ldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter

och reservationer fr�n de utl�ndska resolutionsmyndigheterna.

5 �

Om Riksg�ldskontoret inte �r den samordnande resolutionsmyndigheten

och en �verenskommelse enligt 3 � inte har tr�ffats inom fyra m�nader, ska

SFS 2015:1016

Riksg�ldskontoret fatta beslut om en resolutionsplan f�r de dotterf�retag som
myndigheten ansvarar f�r.

N�r Riksg�ldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter

och reservationer fr�n de utl�ndska resolutionsmyndigheterna och fr�n beh�-
riga myndigheter.

6 �

Om n�gon utl�ndsk resolutionsmyndighet inom fyram�nadersfristen i 3 �

har h�nskjutit �rendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel
19 i f�rordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inr�ttande
av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om �nd-
ring av beslut nr 716/2009/EG och om upph�vande av kommissionens be-
slut 2009/78/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets f�rord-
ning 806/2014/EU, ska Riksg�ldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 4 eller
5 � med en m�nad och inv�nta det beslut som Europeiska bankmyndigheten
kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma f�rordning. Riksg�ldskontoret ska
f�lja ett beslut i saken fr�n Europeiska bankmyndigheten. Detta g�ller dock
inte om Riksg�ldskontoret anser att beslutet kan f� v�sentlig finanspolitisk in-
verkan i Sverige.

Riksg�ldskontoret f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska bankmyndig-

heten enligt 28 kap. 7 � efter det att fyram�nadersperioden har l�pt ut eller en
�verenskommelse har tr�ffats.

7 �

Ett beslut om en koncernresolutionsplan som fattas av en utl�ndsk sam-

ordnande resolutionsmyndighet efter en �verenskommelse med en eller flera
resolutionsmyndigheter eller p� grund av att resolutionsmyndigheterna inte
har kommit �verens, g�ller i Sverige.

8 �

Om Riksg�ldskontoret bed�mer att en koncernresolutionsplan som be-

slutats av en utl�ndsk myndighet kan f� v�sentlig finanspolitisk inverkan i
Sverige, ska Riksg�ldskontoret underr�tta den samordnande resolutionsmyn-
digheten.

9 �

Riksg�ldskontoret ska beakta och f�lja de resolutionsplaner som beslu-

tats, om myndigheten inte med h�nsyn till omst�ndigheterna i ett resolutions-
�rende anser att resolutions�ndam�len skulle uppn�s effektivare med hj�lp av
andra �tg�rder �n de som anges i planen.

M�jligheten att rekonstruera eller avveckla institut som inte ing�r i en
finansiell koncern

10 �

N�r Riksg�ldskontoret uppr�ttar en resolutionsplan f�r ett institut, ska

Riksg�ldskontoret pr�va i vilken utstr�ckning det �r m�jligt att rekonstruera
eller avveckla institutet genom konkurs, likvidation eller resolution p� ett s�tt
som inte leder till en allvarlig st�rning i det finansiella systemet i EES. Riks-
g�ldskontoret f�r inte f�ruts�tta att det l�mnas likviditetsst�d p� s�rskilda vill-
kor fr�n Riksbanken eller n�gon annan centralbank eller n�got annat statligt
st�d �n medel ur resolutionsreserven.

Pr�vningen ska g�ras efter samr�d med Finansinspektionen och resolu-

tionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r institutet har betydande filialer.

SFS 2015:1016

M�jligheten att rekonstruera eller avveckla en koncern

11 �

N�r Riksg�ldskontoret uppr�ttar en koncernresolutionsplan enligt 2 �,

ska Riksg�ldskontoret pr�va i vilken utstr�ckning det �r m�jligt att rekonstru-
era eller avveckla koncernf�retagen genom konkurs, likvidation eller resolu-
tion eller motsvarande utl�ndska f�rfaranden p� ett s�tt som inte leder till en
allvarlig st�rning i det finansiella systemet i EES. Riksg�ldskontoret f�r inte
f�ruts�tta att det l�mnas likviditetsst�d p� s�rskilda villkor fr�n Riksbanken
eller n�gon annan centralbank eller annat statligt st�d �n medel ur n�got fi-
nansieringsarrangemang.

Pr�vningen ska g�ras efter samr�d med de beh�riga myndigheterna f�r dot-

terf�retagen och resolutionsmyndigheter i de l�nder inom EES d�r koncern-
f�retagen har betydande filialer. F�r en gr�ns�verskridande koncern ska pr�v-
ningen g�ras tillsammans med resolutionsmyndigheterna f�r andra koncern-
f�retag.

�tg�rder f�r att hantera v�sentliga hinder mot att rekonstruera eller
avveckla institut som inte ing�r i en finansiell koncern

12 �

Om Riksg�ldskontoret finner att det finns v�sentliga hinder mot att re-

konstruera eller avveckla ett institut, ska Riksg�ldskontoret underr�tta institutet,
Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r
institutet har betydande filialer. Riksg�ldskontoret ska samtidigt f�rel�gga in-
stitutet att inom fyra m�nader ange vilka �tg�rder som det anser kan undan-
r�ja eller minska de v�sentliga hinder som Riksg�ldskontoret funnit.

Om Riksg�ldskontoret har funnit att det finns v�sentliga hinder mot att re-

konstruera eller avveckla ett institut, f�r Riksg�ldskontoret inte uppr�tta en re-
solutionsplan f�r institutet f�rr�n �tg�rder enligt 13 � har vidtagits eller Riks-
g�ldskontoret har funnit att s�dana �tg�rder inte �r n�dv�ndiga.

13 �

Om Riksg�ldskontoret, efter samr�d med Finansinspektionen, bed�-

mer att de �tg�rder som institutet anger inte effektivt undanr�jer eller minskar
de v�sentliga hindren mot att rekonstruera eller avveckla institutet, ska Riks-
g�ldskontoret besluta om vilka andra �tg�rder som institutet ska vidta f�r att
undanr�ja eller minska dessa hinder. Ett s�dant beslut f�r dock bara avse s�-
dana �tg�rder som anges i 24 �.

N�r Riksg�ldskontoret pr�var vilka �tg�rder som institutet ska vidta, ska

Riksg�ldskontoret ta h�nsyn till det hot som hindren utg�r f�r det finansiella
systemet och den inverkan �tg�rderna har p� institutet, det finansiella syste-
met, den inre marknaden och samh�llsekonomin. �tg�rderna ska st� i propor-
tion till de hinder som ska undanr�jas eller begr�nsas.

�tg�rder f�r att hantera v�sentliga hinder mot att rekonstruera eller
avveckla en koncern

14 �

Om Riksg�ldskontoret eller en utl�ndsk resolutionsmyndighet under-

r�ttar ett f�retag i en gr�ns�verskridande koncern om att det finns v�sentliga
hinder mot rekonstruktion eller avveckling, ska Riksg�ldskontoret v�nta med
beslut om koncernresolutionsplanen till dess processen f�r att undanr�ja eller
begr�nsa de v�sentliga hindren avslutats.

SFS 2015:1016

15 �

Om Riksg�ldskontoret vid en pr�vning enligt 11 � finner att det finns

v�sentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gr�ns�verskridande
koncern, ska Riksg�ldskontoret samr�da med tillsynskollegiet och resolu-
tionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r betydande filialer �r bel�gna
och d�refter f�rs�ka komma �verens med de utl�ndska resolutionsmyndighe-
terna om vilka �tg�rder som ska vidtas betr�ffande samtliga institut i koncer-
nen. Riksg�ldskontorets bed�mning av m�jligheten att rekonstruera eller av-
veckla koncernen ska tj�na som utg�ngspunkt f�r beslut i fr�gan om vilka �t-
g�rder som ska vidtas.

16 �

N�r Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet f�r en

gr�ns�verskridande koncern och f�retagen som ing�r i koncernen ska bli f�re-
m�l f�r �tg�rder enligt beslut enligt 15 �, ska Riksg�ldskontoret tillsammans
med den samordnande tillsynsmyndigheten och Europeiska bankmyndighe-
ten ta fram en rapport som ska inneh�lla en analys av de v�sentliga hindren
mot att vidta effektiva resolutions�tg�rder betr�ffande koncernen. Rapporten
ska belysa vilka effekter olika �tg�rder har p� institutets aff�rsmodell och ge
f�rslag p� s�dana proportionella och riktade �tg�rder som enligt Riksg�lds-
kontoret �r n�dv�ndiga och l�mpliga f�r att undanr�ja eller begr�nsa hindren.

17 �

En rapport enligt 16 � ska l�mnas till moderf�retaget inom EES med

m�jlighet att inom fyra m�nader fr�n mottagandet av rapporten l�mna syn-
punkter och f�resl� alternativa �tg�rder f�r att undanr�ja eller begr�nsa de
hinder som identifierats i rapporten.

18 �

N�r moderf�retaget har yttrat sig enligt 17 � eller den tid f�r yttrande

som anges i den paragrafen har l�pt ut, ska Riksg�ldskontoret, efter samr�d
med beh�riga myndigheter och med resolutionsmyndigheter i l�nder inom
EES d�r moderf�retaget, dotterf�retag eller betydande filialer till institut i
koncernen finns, f�rs�ka komma �verens med resolutionsmyndigheterna om

1. vilka v�sentliga hinder som finns,
2. hur de �tg�rder som f�reslagits av moderf�retaget inom EES ska bed�-

mas, och

3. vilka ytterligare �tg�rder som kr�vs f�r att undanr�ja eller begr�nsa hin-

dren.

�verenskommelsen ska tr�ffas inom fyra m�nader fr�n det att moderf�re-

taget yttrat sig �ver rapporten eller, om moderf�retaget inte yttrat sig, vid ut-
g�ngen av den fyram�nadersperiod som anges i 17 �.

19 �

Av en �verenskommelse enligt 18 � ska det framg� vad den grundas

p�. Om Riksg�ldskontoret �r den samordnande resolutionsmyndigheten, ska
myndigheten �verl�mna �verenskommelsen till moderf�retaget inom EES.

Riksg�ldskontoret ska fatta de beslut som f�ljer av �verenskommelsen.

20 �

Om en �verenskommelse enligt 18 � inte har tr�ffats inom f�reskriven

tid och Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet, ska Riks-
g�ldskontoret med till�mpning av 12 och 13 �� och med h�nsyn tagen till
synpunkter och reservationer fr�n de �vriga resolutionsmyndigheterna fatta
beslut om �tg�rder som ska vidtas p� koncernniv�.

SFS 2015:1016

21 �

Om en �verenskommelse enligt 18 � inte har tr�ffats inom f�reskriven

tid och Riksg�ldskontoret inte �r samordnande resolutionsmyndighet, ska
Riksg�ldskontoret med till�mpning av 12 och 13 �� och med h�nsyn tagen till
synpunkter och reservationer fr�n de �vriga resolutionsmyndigheterna fatta
beslut om �tg�rder som ska vidtas mot ett institut.

22 �

Om myndigheterna inte har kommit �verens om n�gon av de �tg�rder

som anges i 24 � f�rsta stycket 7, 8 eller 10, och n�gon ber�rd utl�ndsk reso-
lutionsmyndighet inom tidsfristen i 18 � andra stycket har h�nskjutit �rendet
till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU)
nr 1093/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning
806/2014/EU, ska Riksg�ldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 20 eller 21 �
med en m�nad och inv�nta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan
komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma f�rordning. Riksg�ldskontoret ska
f�lja ett beslut i saken fr�n Europeiska bankmyndigheten.

Riksg�ldskontoret f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska bankmyndig-

heten enligt 28 kap. 7 � om fyram�nadersfristen i 18 � andra stycket har l�pt
ut eller en �verenskommelse har tr�ffats.

23 �

Ett beslut enligt 18 � av en utl�ndsk samordnande resolutionsmyndig-

het g�ller i Sverige, om det fattats efter en �verenskommelse med en eller
flera resolutionsmyndigheter eller p� grund av att de beh�riga myndigheterna
inte har kommit �verens inom fyra m�nader.

�tg�rder f�r att undanr�ja eller minska v�sentliga hinder

24 �

F�r att undanr�ja eller begr�nsa v�sentliga hinder som har identifierats

enligt 13 eller 18 � f�r Riksg�ldskontoret

1. f�rel�gga f�retaget att skaffa eller se �ver sina koncerninterna arrange-

mang f�r finansiering, eller ing� serviceavtal som s�krar att f�retaget kan till-
handah�lla kritiska verksamheter,

2. f�rel�gga f�retaget att begr�nsa sina st�rsta enskilda eller totala expone-

ringar,

3. inf�ra kompletterande informationskrav som �r relevanta f�r resolu-

tions�ndam�len,

4. f�rel�gga f�retaget att avyttra s�rskilda tillg�ngar,
5. f�rel�gga f�retaget att begr�nsa eller upph�ra med en viss verksamhet,
6. f�rel�gga f�retaget att begr�nsa eller f�rhindra utveckling av vissa

aff�rsomr�den eller f�rs�ljning av vissa produkter,

7. f�rel�gga f�retaget att minska komplexiteten i de juridiska eller opera-

tiva strukturerna i f�retaget eller i ett koncernf�retag som direkt eller indirekt
st�r under f�retagets kontroll f�r att s�kerst�lla att det g�r att med resolutions-
verktygen juridiskt och operativt avskilja kritiska verksamheter fr�n �vriga
verksamheter,

8. f�rel�gga ett institut eller ett moderf�retag att inr�tta ett finansiellt mo-

derholdingf�retag i Sverige eller ett finansiellt moderholdingf�retag inom
EES,

9. f�rel�gga ett institut eller ett s�dant f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta

stycket 2 att �ka sina kvalificerade skulder eller att vidta �tg�rder f�r att upp-
fylla minimikravet p� nedskrivningsbara skulder, eller

SFS 2015:1016

10. f�rel�gga ett holdingf�retag med blandad verksamhet som �r moder-

f�retag till ett institut att inr�tta ett finansiellt holdingf�retag f�r att kontrol-
lera institutet, om det �r n�dv�ndigt f�r att underl�tta resolution och undvika
att resolutionen f�r negativ effekt p� den icke-finansiella delen av koncernen.

N�r Riksg�ldskontoret meddelar ett f�rel�ggande enligt f�rsta stycket, ska

myndigheten samtidigt f�rel�gga f�retaget att inom en m�nad ta fram en plan
f�r hur f�retaget avser att genomf�ra de �tg�rder som f�rel�ggandet avser.

Informationsutbyte med institut och moderf�retag

25 �

P� beg�ran av Riksg�ldskontoret ska ett institut eller ett moderf�retag

inom EES ge Riksg�ldskontoret det st�d och den hj�lp Riksg�ldskontoret be-
h�ver f�r att uppr�tta en resolutionsplan f�r institutet eller koncernen.

Riksg�ldskontoret ska l�mna en sammanfattning av resolutionsplanen till

institutet eller moderf�retaget.

4 kap. Minimikravet p� nedskrivningsbara skulder

Hur minimikravet ber�knas

1 �

Med minimikravet p� nedskrivningsbara skulder avses ett krav, uttryckt

i procent, som anger hur stora f�retagets medr�kningsbara kvalificerade skul-
der och kapitalbas minst m�ste vara i f�rh�llande till f�retagets totala skulder
och kapitalbas.

Vid ber�kningen av de totala skulderna ska derivatskulder tas upp till det

belopp som �terst�r n�r h�nsyn har tagits till motparters r�tt till nettning.

Beslut om minimikravets storlek

2 �

Riksg�ldskontoret ska, efter samr�d med Finansinspektionen, besluta

om det minimikrav p� nedskrivningsbara skulder som ska uppfyllas av ett in-
stitut p� individuell niv�.

Riksg�ldskontoret ska dessutom, efter samr�d med Finansinspektionen, be-

sluta vilket minimikrav p� nedskrivningsbara skulder som ska uppfyllas av ett
moderf�retag inom EES p� gruppniv�. F�r en gr�ns�verskridande koncern
ska ett s�dant beslut fattas enligt 59 ��.

Riksg�ldskontoret f�r, efter samr�d med Finansinspektionen, besluta att ett

svenskt finansiellt institut, ett finansiellt holdingf�retag, ett blandat finansiellt
holdingf�retag eller ett holdingf�retag med blandad verksamhet ska uppfylla
ett minimikrav p� nedskrivningsbara skulder p� individuell niv�.

3 �

Minimikravet p� nedskrivningsbara skulder ska beslutas i anslutning till re-

solutionsplaneringen enligt 3 kap. Kravet ska fastst�llas med h�nsyn till omst�n-
digheterna i det enskilda fallet, i syfte att s�kerst�lla att ett f�retag, om det f�r-
s�tts i resolution, har kvalificerade skulder och en kapitalbas som tillsammans
�r tillr�ckligt stora f�r att kunna vidta resolutions�tg�rder som uppfyller reso-
lutions�ndam�len.

Om minimikravet avser ett institut som ing�r i en finansiell koncern eller

moderf�retaget inom EES, ska beslutet fattas i enlighet med 59 ��.

SFS 2015:1016

4 �

Riksg�ldskontoret f�r besluta att ett f�retag ska uppfylla minimikravet

med vissa typer av kvalificerade skulder.

Beslut om minimikravet betr�ffande f�retag som ing�r i en
gr�ns�verskridande koncern

5 �

F�r en gr�ns�verskridande koncern ska Riksg�ldskontoret f�rs�ka

komma �verens med de resolutionsmyndigheter som ansvarar f�r de ut-
l�ndska dotterinstituten och, om Riksg�ldskontoret inte �r samordnande reso-
lutionsmyndighet, den samordnande myndigheten, om storleken p� minimi-
kravet p� nedskrivningsbara skulder f�r

1. moderf�retaget inom EES p� gruppniv�, och
2. ett dotterinstitut och utl�ndskt dotterinstitut p� individuell niv�.
Vid bed�mningen enligt f�rsta stycket 2 ska Riksg�ldskontoret beakta det

krav som har fastst�llts p� gruppniv�.

Om myndigheterna kommer �verens, ska Riksg�ldskontoret fatta beslut

om minimikravet enligt 1 � i enlighet med �verenskommelsen.

6 �

Om en �verenskommelse inte har tr�ffats inom fyra m�nader ska Riks-

g�ldskontoret, om myndigheten �r samordnande resolutionsmyndighet, fatta be-
slut om minimikravet f�r moderf�retaget enligt 5 � f�rsta stycket 1 och f�r dot-
terinstitut enligt 5 � f�rsta stycket 2.

Om Riksg�ldskontoret inte �r samordnande resolutionsmyndighet, ska

Riksg�ldskontoret fatta beslut om minimikravet f�r dotterinstitut enligt 5 �
f�rsta stycket 2.

7 �

Om n�gon av de ber�rda utl�ndska resolutionsmyndigheterna inom

fyram�nadersfristen i 6 � f�rsta stycket har h�nskjutit �rendet till Europeiska
bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1093/2010, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning 806/2014/EU, ska
Riksg�ldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 6 � med en m�nad och inv�nta
det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt arti-
kel 19.3 i samma f�rordning. Riksg�ldskontoret ska f�lja ett beslut i saken
fr�n Europeiska bankmyndigheten.

Riksg�ldskontoret f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska bankmyn-

digheten enligt 28 kap. 7 � efter det att fyram�nadersfristen har l�pt ut eller en
�verenskommelse har tr�ffats.

8 �

Ett s�dant beslut som avses i 5 � g�ller i Sverige om det fattas av

1. en utl�ndsk samordnande resolutionsmyndighet avseende en eller flera

jurisdiktioner efter en �verenskommelse med resolutionsmyndigheten, eller

2. en utl�ndsk resolutionsmyndighet inom dess jurisdiktion p� grund av att

de beh�riga myndigheterna inte har kommit �verens inom fyra m�nader.

Beslutet �r bindande f�r Riksg�ldskontoret, och det ska ligga till grund f�r

myndighetens �vervakning av om minimikravet p� nedskrivningsbara skulder
�r uppfyllt.

9 �

En �verenskommelse som ing�tts enligt 5 � och ett beslut som fattats

enligt 6 � ska ses �ver och uppdateras regelbundet.

SFS 2015:1016

Undantag f�r institut som ing�r i en koncern

10 �

Riksg�ldskontoret f�r undanta ett dotterinstitut fr�n att uppfylla mini-

mikravet p� nedskrivningsbara skulder p� individuell niv�, om

1. institutet �r undantaget fr�n tillsyn p� individuell niv� enligt artikel 7.1 i

tillsynsf�rordningen, och

2. moderinstitutet, om det inte ocks� �r moderinstitutet inom EES, uppfyl-

ler kravet som st�lls p� moderinstitutet i Sverige och p� dotterinstitutet.

11 �

Riksg�ldskontoret f�r, i egenskap av samordnande resolutionsmyndig-

het, undanta ett moderinstitut inom EES fr�n att uppfylla kravet p� individuell
niv�, om moderinstitutet

1. �r undantaget fr�n kapitalbaskravet p� individuell niv� enligt artikel 7.3 i

tillsynsf�rordningen, och

2. uppfyller det s�rskilda kapitalkravet f�r resolution som har fastst�llts f�r

moderf�retaget inom EES p� gruppniv�.

Resolutionsmyndighetens �vervakning

12 �

Riksg�ldskontoret ska �vervaka att minimikraven p� nedskrivnings-

bara skulder uppfylls p� individuell niv� och, i f�rekommande fall, p� grupp-
niv�. Riksg�ldskontoret ska samordna sin �vervakning med den tillsyn som
ut�vas av Finansinspektionen.

5 kap. Ytterligare �tg�rder f�r att f�rbereda resolution och
undvika fallissemang

Hinder mot att ut�va vissa r�ttshandlingar

1 �

F�r en motpart till ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket, g�ller

11 kap. 36 och 8 �� betr�ffande ett beslut om en krisavv�rjande �tg�rd eller
en h�ndelse som har direkt koppling till ett s�dant beslut. Det som anges om
ett beslut om resolution eller resolutions�tg�rder ska d� avse ett beslut om
krisavv�rjande �tg�rder.

Avtalsvillkor om erk�nnande av nedskrivning eller konvertering

2 �

Ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 och 2 ska i avtal som

avser relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder och som omfattas
av lagstiftningen i tredjeland ta in villkor som inneb�r att skulden kan komma
att skrivas ned eller konverteras och att borgen�rerna accepterar

1. en eventuell minskning av kapitalbeloppet eller det utest�ende beloppet,

eller

2. konverteringar eller indragningar som kan bli f�ljden av ett beslut om re-

solution eller av ett beslut om nedskrivning eller konvertering av relevanta
kapitalinstrument.

Kravet enligt f�rsta stycket g�ller dock inte
1. kvalificerade ins�ttningar fr�n fysiska personer,
2. kvalificerade ins�ttningar fr�n mikrof�retag samt sm� och medelstora

f�retag enligt kriteriet f�r �rsoms�ttning i artikel 2.1 i bilagan till kommissio-
nens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003,

SFS 2015:1016

3. ins�ttningar genom en filial utanf�r EES till ett svenskt institut och som

skulle betraktas som ins�ttningar avseende personer eller f�retag som avses i
1 eller 2 om de inte hade gjorts via filialen, eller

4. om det framg�r av tekniska standarder som antagits av Europeiska kom-

missionen i enlighet med artikel 55.3 i krishanteringsdirektivet att s�dana av-
talsvillkor inte kr�vs.

3 �

Riksg�ldskontoret f�r besluta att ett avtal enligt 2 � f�rsta stycket inte

beh�ver inneh�lla ett s�dant villkor som anges d�r, om det f�ljer av lagstift-
ningen i det land som avtalet omfattas av eller av en bindande �verenskom-
melse som ing�tts med det landet att ett beslut om att skriva ned eller konver-
tera skulder f�r verkst�llas i det landet.

Ett f�retag som vill ing� ett avtal enligt 2 � f�rsta stycket utan s�dana vill-

kor ska till Riksg�ldskontoret l�mna de uppgifter som myndigheten beh�ver
f�r att pr�va �rendet, om det inte �r uppenbart obeh�vligt.

Kontakt med potentiella k�pare

4 �

N�r Riksg�ldskontoret har f�tt en underr�ttelse fr�n Finansinspektionen

enligt 15 kap. 2 b � lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller
25 kap. 2 b � lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden, f�r Riksg�lds-
kontoret f�rel�gga det f�retaget att kontakta potentiella k�pare i syfte att f�r-
bereda en resolution av f�retaget.

Uppr�ttande av register

5 �

Riksg�ldskontoret f�r besluta att ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta

stycket ska uppr�tta register �ver sina finansiella avtal och andra avtal som
kan f� v�sentlig betydelse vid resolution.

Aktiekapitalets storlek

6 �

I samband med resolutionsplaneringen ska Riksg�ldskontoret kontrol-

lera om bolagsordningen f�r ett bolag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1
och 2 medger resolutions�tg�rder som f�ruts�tter en minskning eller �kning
av aktiekapitalet. Om det beh�vs f�r att underl�tta genomf�randet av resolu-
tions�tg�rder, f�r Riksg�ldskontoret f�rel�gga bolaget att �ndra bolagsord-
ningen.

6 kap. Nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument
utanf�r resolution

V�rdering

1 �

N�r Finansinspektionen ska pr�va en fr�ga om nedskrivning eller kon-

vertering av relevanta kapitalinstrument utanf�r resolution, ska inspektionen
se till att det g�rs en v�rdering motsvarande den som f�reskrivs i 7 kap. av f�-
retaget eller koncernen i fr�ga.

V�rderingen ska ligga till grund f�r Finansinspektionens pr�vning av om

relevanta kapitalinstrument ska skrivas ned eller konverteras. V�rderingen
ska ocks� ligga till grund f�r inspektionens beslut i fr�ga om

SFS 2015:1016

1. minskning av k�rnprim�rkapital,
2. omfattning av indragning eller �verf�ring av k�rnprim�rkapitalinstru-

ment, eller

3. minskning av �gandet f�r existerande �gare genom konvertering av rele-

vanta kapitalinstrument till k�rnprim�rkapitalinstrument.

Beslut om nedskrivning och konvertering

2 �

Finansinspektionen ska skyndsamt besluta att relevanta kapitalinstru-

ment som har getts ut av ett institut eller ett s�dant f�retag som avses i 1 kap.
1 � f�rsta stycket 2 ska skrivas ned eller konverteras, om

1. f�retaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 8 kap. 2 och

3 ��, och

2. �tg�rden �r n�dv�ndig och tillr�cklig f�r att avhj�lpa eller f�rhindra fal-

lissemang i f�retaget och det inte finns alternativa �tg�rder som inom rimlig
tid skulle avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang.

3 �

N�r ett dotterf�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket har gett ut re-

levanta kapitalinstrument som f�r beaktas b�de vid bed�mningen av om kapi-
talbaskravet uppfylls p� individuell niv� och p� gruppniv�, ska Finansinspek-
tionen skyndsamt besluta att instrumenten ska skrivas ned eller konverteras,
om inspektionen kommer �verens med den samordnande ber�rda myndighe-
ten enligt 10 � om att

1. koncernen fallerar eller sannolikt kommer att fallera, och
2. �tg�rden �r n�dv�ndig och tillr�cklig f�r att avhj�lpa eller f�rhindra fal-

lissemang i koncernen och det inte finns alternativa �tg�rder som inom rimlig
tid skulle avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang.

En koncern ska anses fallera eller sannolikt komma att fallera, om den inte

uppfyller eller om det p� objektiva grunder kan fastst�llas att koncernen i en
n�ra framtid inte kommer att uppfylla de gruppbaserade tillsynskraven i n�got
v�sentligt avseende.

4 �

N�r ett moderf�retag har gett ut relevanta kapitalinstrument som f�r be-

aktas antingen vid bed�mningen av om kapitalbaskravet uppfylls p� individu-
ell niv� eller p� gruppniv�, ska Finansinspektionen, om inspektionen �r sam-
ordnande ber�rd myndighet, skyndsamt besluta att skriva ned eller konvertera
dessa instrument, om

1. koncernen fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 3 � andra

stycket, och

2. �tg�rden �r n�dv�ndig och tillr�cklig f�r att avhj�lpa eller f�rhindra fal-

lissemang i koncernen och det inte finns alternativa �tg�rder som inom rimlig
tid skulle avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang.

5 �

Om ett institut eller ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket be-

h�ver statligt st�d, ska relevanta kapitalinstrument som institutet eller f�reta-
get gett ut skrivas ned eller konverteras.

Om det kr�vs f�r att st�det ska vara f�renligt med unionsr�tten, f�r Finans-

inspektionen besluta att andra efterst�llda skulder �n de relevanta kapitalin-
strumenten ska skrivas ned eller konverteras.

Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument eller andra

efterst�llda skulder f�r inte ske, om det statliga st�det uppfyller villkoren i

SFS 2015:1016

8 kap. 3 � f�rsta stycket 3 och en s�dan nedskrivning eller konvertering skulle
hota den finansiella stabiliteten eller leda till oproportionerliga resultat.

6 �

Ut�ver vad som framg�r av 14 �� ska Finansinspektionen, n�r inspek-

tionen �r samordnande ber�rd myndighet och bed�mer att det �r n�dv�ndigt
f�r koncernens fortlevnad, skriva ned eller konvertera s�dana relevanta kapi-
talinstrument som getts ut av ett utl�ndskt dotterf�retag eller moderf�retag
och som f�r beaktas b�de vid bed�mningen av om kapitalbaskravet uppfylls
p� individuell niv� och p� gruppniv�. �r det fr�ga om instrument som getts ut
av ett utl�ndskt dotterf�retag, ska beslut fattas i enlighet med en �verenskom-
melse med den ber�rda myndigheten f�r dotterf�retaget.

Beslutsprocessen f�r en gr�ns�verskridande koncern

7 �

N�r Finansinspektionen �verv�ger att fatta beslut avseende ett dotterf�-

retag enligt 2, 3 eller 5 �, ska inspektionen skyndsamt underr�tta den samord-
nande tillsynsmyndigheten och den samordnande ber�rda myndigheten.

N�r inspektionen �verv�ger att fatta ett beslut enligt 3 �, ska inspektionen

dessutom skyndsamt underr�tta den beh�riga myndighet som �r ansvarig f�r
det institut eller f�retag som har gett ut de relevanta kapitalinstrument som even-
tuellt ska skrivas ned eller konverteras och den ber�rda myndigheten i samma
land inom EES som den n�mnda beh�riga myndigheten samt den samord-
nande ber�rda myndigheten.

Av underr�ttelsen ska det framg� vilket beslut Finansinspektionen �verv�-

ger att fatta och sk�len f�r detta.

8 �

N�r Finansinspektionen har l�mnat en underr�ttelse enligt 7 �, ska in-

spektionen, efter samr�d med de underr�ttade myndigheterna, pr�va om det
finns

1. n�gon alternativ �tg�rd till att skriva ned eller konvertera de relevanta

kapitalinstrumenten och om det i s� fall �r m�jligt att vidta den, och

2. realistiska utsikter att den �tg�rd som identifierats inom rimlig tid skulle

avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang i f�retaget eller koncernen.

Om Finansinspektionen tar emot en underr�ttelse motsvarande den i 7 �,

ska inspektionen medverka i ett s�dant samr�d som avses i f�rsta stycket.

9 �

Om Finansinspektionen bed�mer att det inte finns n�gra alternativa �t-

g�rder som har utsikter att avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang i f�retaget
eller koncernen, f�r inspektionen fatta beslut enligt 2, 4 eller 5 �.

N�r Finansinspektionen pr�var fr�gan om huruvida det finns n�gra alterna-

tiva �tg�rder, ska inspektionen beakta de effekter som beslutet kan f� i de be-
r�rda l�nderna inom EES.

10 �

Finansinspektionen ska f�rs�ka komma �verens med de ber�rda myn-

digheterna f�r dotterf�retagen om ett beslut enligt 3 �. Om myndigheterna
inte kan enas, f�r Finansinspektionen inte fatta n�got beslut.

F�rsta stycket g�ller �ven n�r Finansinspektionen har tagit emot en under-

r�ttelse fr�n en utl�ndsk ber�rd myndighet. Om Finansinspektionen mots�tter
sig ett beslut om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstru-
ment i ett dotterf�retag, ska inspektionen underr�tta ber�rda myndigheter och
ange sk�len till detta.

SFS 2015:1016

Verkst�llande av nedskrivning och konvertering

�tg�rder mot innehavare av k�rnprim�rkapitalinstrument

11 �

Innan Finansinspektionen skriver ned eller konverterar relevanta kapi-

talinstrument, ska inspektionen minska k�rnprim�rkapitalet i proportion till
f�rlusterna i f�retaget.

12 �

Om f�retaget har ett positivt v�rde, f�r Finansinspektionen minska

�gandet f�r existerande �gare genom att konvertera relevanta kapitalinstru-
ment till k�rnprim�rkapitalinstrument.

13 �

Finansinspektionen f�r i samband med minskning av k�rnprim�rkapi-

talet enligt 11 � besluta om

1. indragning av befintliga k�rnprim�rkapitalinstrument, eller
2. �verf�ring av befintliga k�rnprim�rkapitalinstrument till en borgen�r

som har f�tt sin fordran helt eller delvis nedskriven.

Nedskrivning och konvertering av relevanta kapitalinstrument

14 �

N�r k�rnprim�rkapitalet har minskats i proportion till f�rlusterna, ska

Finansinspektionen skriva ned kapitalbeloppet f�r relevanta kapitalinstrument
eller konvertera relevanta kapitalinstrument till k�rnprim�rkapitalinstrument i
den utstr�ckning som kr�vs f�r att f�retaget eller koncernen inte l�ngre ska
bed�mas fallera eller sannolikt komma att fallera.

Relevanta kapitalinstrument ska skrivas ned eller konverteras till k�rnpri-

m�rkapitalinstrument i f�ljande ordning:

1. �vriga prim�rkapitalinstrument,
2. supplement�rkapitalinstrument.

15 �

Vid konvertering av relevanta kapitalinstrument g�ller f�ljande:

1. De k�rnprim�rkapitalinstrument som konverteringen ska ske till ska vara

utgivna av f�retaget i fr�ga eller av dess moderf�retag, beroende p� vad
Finansinspektionen beslutar. Finansinspektionen f�r dock besluta att instru-
menten ska ges ut av moderf�retaget, bara om det har godk�nts av resolu-
tionsmyndigheten f�r moderf�retaget.

2. K�rnprim�rkapitalinstrumenten ska ha getts ut innan f�retaget ger ut ak-

tier eller andra �gander�ttsinstrument i syfte att f� kapital fr�n staten eller ett
offentligt organ.

3. K�rnprim�rkapitalinstrumenten ska tilldelas och �verf�ras utan dr�jsm�l

efter beslutet att konvertera de relevanta kapitalinstrumenten.

4. Konverteringskursen f�r de relevanta kapitalinstrumentens konvertering

till k�rnprim�rkapitalinstrument best�ms enligt de principer som anges i
21 kap. 19 och 20 ��.

16 �

Ett beslut om nedskrivning eller konvertering �r bindande f�r f�retaget

och innehavare av k�rnprim�rkapitalinstrument och relevanta kapitalinstru-
ment. Den som ber�rs av nedskrivningen eller konverteringen f�rlorar inte sin
r�tt mot borgensm�n eller andra som f�rutom g�lden�ren svarar f�r ford-
ringen.

SFS 2015:1016

En av Finansinspektionen beslutad kapital�kning eller kapitalminskning �r

fastst�lld n�r den har registrerats i aktiebolagsregistret, f�reningsregistret eller
bankregistret.

17 �

N�r ett relevant kapitalinstrument som har getts ut av ett dotterf�retag

ska skrivas ned eller konverteras, f�r nedskrivningen eller konverteringen inte
vara mer omfattande eller g�ras p� s�mre villkor �n f�r de relevanta kapitalin-
strument med samma prioritet enligt f�rm�nsr�ttsordningen som har skrivits
ned eller konverterats p� moderf�retagsniv�.

F�rberedande �tg�rder

18 �

Finansinspektionen f�r f�rel�gga ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�r-

sta stycket att se till att styrelsen i f�retaget har det bemyndigande som kr�vs
f�r att f�retaget ska kunna ge ut ett tillr�ckligt antal k�rnprim�rkapitalinstru-
ment.

7 kap. V�rdering

V�rdering inf�r beslut om resolution eller resolutions�tg�rd

1 �

Innan Riksg�ldskontoret pr�var en fr�ga om resolution eller resolutions-

�tg�rd, ska myndigheten uppdra �t en person som har en oberoende st�llning i
f�rh�llande till myndigheter och det f�retag som ska v�rderas att g�ra en r�tt-
vis, v�l avv�gd och realistisk v�rdering av f�retagets tillg�ngar och f�rpliktel-
ser.

Den som genomf�r v�rderingen f�r entledigas innan uppdraget �r slutf�rt

bara om det finns saklig grund f�r det.

2 �

Tillg�ngarna och f�rpliktelserna ska v�rderas utifr�n f�rsiktiga antagan-

den.

Vid v�rderingen ska eventuella f�rluster avseende tillg�ngarna i f�retaget

redovisas vid den tidpunkt d� resolutions�tg�rder vidtas.

3 �

V�rderingen ska ligga till grund f�r Riksg�ldskontorets beslut i fr�gor

om resolution och resolutions�tg�rder.

4 �

Tillsammans med v�rderingen ska f�ljande information l�mnas s�som

den framg�r av f�retagets r�kenskapsinformation:

1. en uppdaterad balansr�kning och en rapport �ver den finansiella st�ll-

ningen f�r f�retaget,

2. en analys av tillg�ngarnas bokf�ringsm�ssiga v�rde, och
3. en f�rteckning �ver utest�ende skulder i och utanf�r balansr�kningen,

med angivande av respektive skulds prioritet enligt f�rm�nsr�ttslagen
(1970:979).

Till grund f�r ett beslut enligt 3 � f�r vid behov den information som ska

l�mnas tillsammans med v�rderingen enligt f�rsta stycket 2 kompletteras med
en analys av v�rdet av tillg�ngarna och f�rpliktelserna i f�retaget med ut-
g�ngspunkt i marknadsv�rdet.

SFS 2015:1016

5 �

V�rderingen ska inneh�lla en uppskattning av det ekonomiska utfallet

f�r �gare och borgen�rer, om f�retaget f�rs�tts i konkurs eller g�r i likvida-
tion.

Riksg�ldskontoret ska i uppdraget till v�rderaren ange om uppskattningen

ska avse konkurs eller likvidation.

6 �

N�r de krav som framg�r av 15 �� har uppfyllts �r v�rderingen slutlig.

Prelimin�r v�rdering

7 �

Om det p� grund av br�dska inte �r m�jligt att uppfylla kraven i 4 �

f�rsta stycket eller 5 �, ska en prelimin�r v�rdering genomf�ras av Riksg�lds-
kontoret.

En prelimin�r v�rdering som genomf�rs i enlighet med 8 � utg�r tillr�cklig

grund f�r att besluta om resolution eller resolutions�tg�rder.

8 �

En prelimin�r v�rdering av f�retagets tillg�ngar och f�rpliktelser ska s�

l�ngt som m�jligt uppfylla kraven i 4 � f�rsta stycket och 5 �. En prelimin�r
v�rdering ska inneh�lla en buffert f�r eventuella ytterligare f�rluster.

N�r en slutlig v�rdering enligt 15 �� har l�mnats f�r en prelimin�r v�rde-

ring inte l�ggas till grund f�r beslut om resolution eller resolutions�tg�rder.

Slutlig v�rdering

9 �

Om den slutliga v�rderingen utvisar ett h�gre v�rde �n den prelimin�ra

v�rderingen och Riksg�ldskontoret med st�d av den prelimin�ra v�rderingen
har beslutat om nedskrivning eller konvertering av skulder, indragning av ak-
tier eller �verf�ring av tillg�ngar till broinstitut eller tillg�ngsf�rvaltningsbo-
lag, ska Riksg�ldskontoret

1. fatta beslut om att skriva upp borgen�rers skulder och aktie�gares kapital

eller ers�tta borgen�rer och aktie�gare, och

2. besluta att broinstitutet eller tillg�ngsf�rvaltningsbolaget ska betala yt-

terligare ers�ttning f�r tillg�ngar och f�rpliktelser till f�retaget i resolution,
eller f�r aktier eller andra �gander�ttsinstrument till �garna av dessa.

V�rdering n�r resolutions�tg�rder vidtagits

10 �

I syfte att bed�ma om det ekonomiska utfallet f�r �gare, borgen�rer

och ins�ttningsgarantisystemet skulle ha blivit b�ttre om f�retaget i st�llet f�r
att f�rs�ttas i resolution hade f�rsatts i konkurs eller g�tt i likvidation, ska
Riksg�ldskontoret s� snart som m�jligt efter det att samtliga resolutions�tg�r-
der har vidtagits uppdra �t en person som har en oberoende st�llning i f�rh�l-
lande till myndigheter och det f�retag som ska v�rderas, att g�ra en v�rdering
som fastst�ller

1. vilket ekonomiskt utfall �gare och borgen�rer skulle ha f�tt om f�retaget

i st�llet hade f�rsatts i konkurs eller g�tt i likvidation vid den tidpunkt d� be-
slutet att f�rs�tta f�retaget i resolution fattades,

2. vilket ekonomiskt utfall �gare och borgen�rer faktiskt har f�tt vid resolu-

tionen av f�retaget, och

3. vilken skillnaden �r mellan det ekonomiska utfallet enligt 1 och 2.

SFS 2015:1016

Vid v�rderingen enligt f�rsta stycket ska statligt st�d till f�retaget i resolu-

tion inte beaktas.

Riksg�ldskontoret ska i uppdraget till v�rderaren ange om j�mf�relsen med

utfallet vid resolution ska avse konkurs eller likvidation.

AVDELNING III. RESOLUTION

8 kap. Inledande av resolution

Fastst�llande av fallissemang

1 �

Finansinspektionen ska p� eget initiativ eller p� beg�ran av Riksg�lds-

kontoret pr�va om ett institut eller ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta
stycket 1 eller 2 fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 2 och 3 ��.

Pr�vningen ska f�reg�s av samr�d med Riksg�ldskontoret och Riksbanken.
Om Finansinspektionen finner att institutet eller f�retaget fallerar eller san-

nolikt kommer att fallera, ska inspektionen omg�ende underr�tta Riksg�lds-
kontoret och andra relevanta myndigheter.

2 �

Ett institut eller f�retag ska anses fallera, om Finansinspektionen p� ob-

jektiva grunder finner att

1. institutet eller f�retaget �sidos�tter sina skyldigheter p� ett s�tt som med-

f�r att dess tillst�nd ska �terkallas,

2. v�rdet p� institutets eller f�retagets tillg�ngar understiger v�rdet p� dess

skulder,

3. institutet eller f�retaget inte kan betala sina skulder i takt med att de f�r-

faller till betalning, eller

4. institutet eller f�retaget beh�ver statligt st�d, utom i de fall som anges i

3 �.

Ett institut eller f�retag ska anses sannolikt fallera om Finansinspektionen

p� objektiva grunder finner att det inom den n�rmaste framtiden kommer att
befinna sig i en situation som avses i f�rsta stycket 13.

3 �

Om statligt st�d till ett institut eller f�retag kr�vs f�r att undvika eller

avhj�lpa en allvarlig st�rning i ekonomin i Sverige, ska institutet eller f�reta-
get inte anses fallera om det inte befinner sig i en s�dan situation som avses i
2 � f�rsta stycket 13 eller andra stycket och det st�d som kr�vs best�r av

1. en statlig garanti f�r likviditetsfaciliteter som tillhandah�lls av Riksban-

ken,

2. en statlig garanti f�r nya skuldf�rbindelser, eller
3. ett tillskott till kapitalbasen eller f�rv�rv av kapitalinstrument p� mark-

nadsm�ssiga grunder, n�r villkoren i 6 kap. 24 �� inte �r uppfyllda och st�-
det �r n�dv�ndigt f�r att �tg�rda kapitalunderskott som fastst�llts i stresstest,
tillg�ngs�versyner eller motsvarande genomg�ngar som genomf�rts av Europe-
iska centralbanken, Europeiska bankmyndigheten eller Finansinspektionen.

St�det som avses i f�rsta stycket ska vara tillf�lligt och st� i proportion till

omfattningen av den allvarliga st�rningen. Det f�r inte anv�ndas f�r att kom-
pensera f�rluster som institutet eller f�retaget har drabbats av eller inom den
n�rmaste framtiden sannolikt kommer att drabbas av.

SFS 2015:1016

Beslut om resolution m.m.

4 �

Riksg�ldskontoret ska efter Finansinspektionens underr�ttelse enligt 1 �

tredje stycket pr�va om institutet eller f�retaget ska f�rs�ttas i resolution en-
ligt 510 ��.

Om Riksg�ldskontoret finner att det inte finns alternativa �tg�rder som

inom rimlig tid skulle avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang i institutet eller
f�retaget, ska Riksg�ldskontoret omg�ende underr�tta Finansinspektionen
och andra relevanta myndigheter.

�ven utan en s�dan underr�ttelse som avses i f�rsta stycket f�r Riksg�lds-

kontoret besluta om resolution av ett holdingf�retag enligt 8 �, om resolu-
tionsf�ruts�ttningarna konstaterats vara uppfyllda f�r ett EES-institut som �r
dotterf�retag till holdingf�retaget, eller om resolution av ett moderf�retag en-
ligt 11 � eller om �tg�rder mot en EES-filial enligt 12 �.

I fr�ga om resolution av ett institut eller ett f�retag som ing�r i en gr�ns-

�verskridande koncern ska Riksg�ldskontoret till�mpa 9 kap.

F�ruts�ttningar f�r resolution

Institut

5 �

Riksg�ldskontoret ska f�rs�tta ett institut i resolution om

1. Finansinspektionen har fastst�llt att institutet fallerar eller att det �r san-

nolikt att institutet kommer att fallera,

2. det inte finns alternativa �tg�rder som inom rimlig tid skulle avhj�lpa

eller f�rhindra fallissemang i institutet, och

3. resolution �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det allm�nnas intresse.
Resolution ska anses vara i det allm�nnas intresse, om
1. �tg�rden �r n�dv�ndig f�r att uppn� ett eller flera av �ndam�len i 1 kap.

6 �,

2. �tg�rden st�r i proportion till �ndam�len, och
3. en avveckling av institutet genom konkurs eller likvidation inte skulle

uppn� �ndam�len i lika h�g grad.

Pr�vningen av villkoret i f�rsta stycket 2 ska f�reg�s av samr�d med Riks-

banken och Finansinspektionen.

Trots f�rsta stycket f�r Riksg�ldskontoret besluta att inte f�rs�tta institutet i

resolution, om dess moderf�retag eller ett institut som omfattas av gruppbase-
rad tillsyn i samma koncern har f�rsatts eller ska f�rs�ttas i resolution och se-
parata resolutions�tg�rder mot institutet inte bed�ms som n�dv�ndiga f�r att
uppn� n�got av �ndam�len i 1 kap. 6 �.

Finansiellt institut

6 �

Riksg�ldskontoret f�r f�rs�tta ett finansiellt institut som avses i 1 kap.

1 � f�rsta stycket 2 a i resolution, om dess moderf�retag omfattas av gruppba-
serad tillsyn och b�de det finansiella institutet och moderf�retaget uppfyller
de f�ruts�ttningar f�r resolution som anges i 5 �.

I fr�ga om ett utl�ndskt moderf�retag ska den utl�ndska myndighet som an-

svarar f�r moderf�retaget ha konstaterat att f�ruts�ttningar f�r resolution �r
uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet.

SFS 2015:1016

Holdingf�retag

7 �

Riksg�ldskontoret f�r f�rs�tta ett holdingf�retag som avses i 1 kap. 1 �

f�rsta stycket 2 b2 d i resolution, om

1. ett institut, ett EES-institut eller ett tredjelandsinstitut som �r dotterf�re-

tag till holdingf�retaget uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolution, och

2. holdingf�retaget uppfyller de f�ruts�ttningar f�r resolution som anges i

5 �.

I fr�ga om ett EES-institut eller tredjelandsinstitut ska den utl�ndska myn-

dighet som ansvarar f�r institutet ha konstaterat att f�ruts�ttningarna f�r reso-
lution �r uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet.

8 �

Riksg�ldskontoret f�r f�rs�tta ett holdingf�retag som avses i 1 kap. 1 �

f�rsta stycket 2 b2 d i resolution trots att det inte uppfyller f�ruts�ttningarna
f�r resolution i 5 �, om

1. ett institut eller ett EES-institut som �r dotterf�retag till holdingf�retaget

uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolution,

2. institutets eller EES-institutets fallissemang hotar koncernen som helhet

eller insolvensr�tten kr�ver att koncernen behandlas som en helhet, och

3. resolutions�tg�rder mot holdingf�retaget �r n�dv�ndiga f�r resolutionen

av ett institut eller ett EES-institut eller av hela koncernen.

I fr�ga om ett EES-institut ska den utl�ndska myndighet som ansvarar f�r

institutet ha konstaterat att f�ruts�ttningarna f�r resolution �r uppfyllda enligt
lagstiftningen i det landet.

9 �

Riksg�ldskontoret f�r inte f�rs�tta ett holdingf�retag med blandad verk-

samhet i resolution med st�d av 7 eller 8 �, om institutet eller EES-institutet
innehas direkt eller indirekt av ett mellanliggande finansiellt holdingf�retag. I
s�dana fall f�r i st�llet det finansiella holdingf�retaget f�rs�ttas i resolution.

10 �

Vid pr�vningen enligt 7 � f�rsta stycket 1 eller 8 � f�rsta stycket 1 f�r

Riksg�ldskontoret bortse fr�n koncerninterna kapital�verf�ringar eller f�r-
lustdelningsarrangemang.

Om holdingf�retaget �r hemmah�rande i ett annat land inom EES eller om

bed�mningen avser ett EES-institut, f�r f�rsta stycket endast till�mpas efter
�verenskommelse med resolutionsmyndigheten som ansvarar f�r holding-
f�retaget eller EES-institutet.

Resolution och �tg�rder i samband med ett resolutionsf�rfarande i
tredjeland

Moderf�retag

11 �

Riksg�ldskontoret f�r f�rs�tta ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta

stycket 1 eller 2 och som �r moderf�retag till ett tredjelandsinstitut i resolu-
tion, om

1. relevant myndighet i det land d�r tredjelandsinstitutet har sitt huvudkon-

tor har beslutat att tredjelandsinstitutet uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolu-
tion enligt lagstiftningen i det landet, och

2. det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det allm�nna intresset enligt 5 � andra

stycket.

SFS 2015:1016

EES-filialer

12 �

Om en EES-filial i Sverige inte omfattas av ett resolutionsf�rfarande i

tredjeland eller om Riksg�ldskontoret inte har erk�nt resolutionsf�rfarandet
enligt 26 kap. 24 ��, f�r Riksg�ldskontoret vidta �tg�rder enligt 15 kap. 1 �,
3 � f�rsta stycket 6 samt 4 och 17 �� lagen (2004:297) om bank- och finansie-
ringsr�relse eller 25 kap. 1, 6 och 15 �� lagen (2007:528) om v�rdepappers-
marknaden mot filialen, om det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det allm�nna
intresset enligt 5 � andra stycket och

1. filialen inte uppfyller eller sannolikt inte kommer att uppfylla villkoren

f�r filialtillst�ndet och det inte finns alternativa �tg�rder som inom rimlig tid
skulle �terst�lla filialens efterlevnad av villkoren eller f�rhindra att den falle-
rar,

2. tredjelandsinstitutet saknar vilja eller f�rm�ga, eller sannolikt kommer

att sakna f�rm�ga, att p� f�rfallodagen fullg�ra sina f�rpliktelser mot borge-
n�rer inom EES, och det �r utrett att resolutions- eller annat insolvensf�rfa-
rande mot tredjelandsinstitutet inte har inletts eller kommer att inledas inom
rimlig tid i det land d�r det har sitt huvudkontor, eller

3. relevant myndighet i det land d�r tredjelandsinstitutet har sitt huvudkon-

tor har inlett ett resolutionsf�rfarande mot tredjelandsinstitutet eller underr�t-
tat Riksg�ldskontoret att den avser att inleda ett s�dant f�rfarande.

Riksg�ldskontoret ska underr�tta den relevanta myndigheten i det land d�r

tredjelandsinstitutet har sitt huvudkontor om �tg�rder som vidtagits med st�d
av denna paragraf.

Offentligg�rande och registrering

13 �

Riksg�ldskontoret ska s� snart som m�jligt offentligg�ra ett beslut att

f�rs�tta ett institut eller ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 i re-
solution.

14 �

Om ett institut eller ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2

f�rs�tts i resolution, ska Riksg�ldskontoret genast anm�la beslutet till Bolags-
verket f�r registrering. Detsamma g�ller f�r Riksg�ldskontorets beslut att av-
sluta resolutionen. Riksg�ldskontoret ska �ven f�r registrering underr�tta Bo-
lagsverket n�r allm�n f�rvaltningsdomstol har upph�vt ett beslut att f�rs�tta
institutet eller f�retaget i resolution.

9 kap. Beslutsf�rfarande f�r gr�ns�verskridande koncerner

Ett dotterf�retag uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolution

Om Riksg�ldskontoret ansvarar f�r dotterf�retaget

1 �

Om ett dotterf�retag i en gr�ns�verskridande koncern uppfyller f�rut-

s�ttningarna f�r resolution enligt 8 kap., ska Riksg�ldskontoret omg�ende un-
derr�tta medlemmarna i resolutionskollegiet f�r koncernen om detta och om
de resolutions- eller insolvens�tg�rder som Riksg�ldskontoret anser vara
l�mpliga att vidta mot f�retaget.

2 �

�tg�rder som Riksg�ldskontoret underr�ttat om enligt 1 � f�r vidtas mot

dotterf�retaget, om den utl�ndska samordnande resolutionsmyndigheten be-

SFS 2015:1016

d�mer att �tg�rderna sannolikt inte leder till att f�ruts�ttningarna f�r resolu-
tion uppfylls f�r en koncernenhet i ett annat land inom EES eller om den sam-
ordnande resolutionsmyndigheten inte har f�reslagit en koncernresolutions-
ordning inom 24 timmar fr�n det att den tagit emot underr�ttelsen eller den
l�ngre tid som Riksg�ldskontoret godk�nt.

3 �

Om den samordnande resolutionsmyndigheten inom den tidsfrist som

anges i 2 � f�resl�r en koncernresolutionsordning, ska Riksg�ldskontoret f�r-
s�ka komma �verens med den samordnande resolutionsmyndigheten och
andra ber�rda resolutionsmyndigheter om att genomf�ra koncernresolutions-
ordningen.

Om en �verenskommelse enligt f�rsta stycket inte kan tr�ffas f�r Riks-

g�ldskontoret, om myndigheten sj�lv inte haft inv�ndningar mot den f�re-
slagna koncernresolutionsordningen, komma �verens med de resolutions-
myndigheter som inte heller haft inv�ndningar, om en koncernresolutionsord-
ning som omfattar koncernf�retag hemmah�rande i Sverige.

Riksg�ldskontoret ska fatta beslut i enlighet med en �verenskommelse som

myndigheten ing�r enligt denna paragraf.

4 �

Om n�gon �verenskommelse enligt 3 � inte tr�ffas, f�r Riksg�ldskonto-

ret f�rs�tta dotterf�retaget i resolution och vidta resolutions- eller insolvens�t-
g�rder mot dotterf�retaget.

Vid beslut enligt f�rsta stycket ska inneh�llet i den koncernresolutionsplan

som uppr�ttats enligt 3 kap. samt �tg�rdernas potentiella effekter p� det finan-
siella systemets stabilitet i de ber�rda l�nderna inom EES och p� andra delar
av koncernen beaktas.

Riksg�ldskontoret ska underr�tta den samordnande resolutionsmyndighe-

ten och de �vriga ber�rda resolutionsmyndigheterna om sk�len f�r sitt beslut
enligt f�rsta stycket och om �tg�rder som myndigheten avser att vidta.

Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet

5 �

Om Riksg�ldskontoret i egenskap av samordnande resolutionsmyndig-

het f�r en s�dan underr�ttelse som avses i artikel 91.1 i krishanteringsdirekti-
vet fr�n en resolutionsmyndighet i ett land inom EES, g�ller 68 ��.

6 �

Riksg�ldskontoret ska bed�ma effekterna av de resolutions�tg�rder eller

andra �tg�rder som anges i underr�ttelsen f�r andra koncernf�retag hemma-
h�rande inom EES.

Om Riksg�ldskontoret anser att meddelade �tg�rder sannolikt leder till att

f�ruts�ttningarna f�r resolution enligt artikel 32 eller 33 i krishanteringsdirek-
tivet uppfylls f�r ett koncernf�retag i ett annat land inom EES �n det som
l�mnat underr�ttelsen, ska Riksg�ldskontoret, senast inom 24 timmar efter det
att myndigheten tagit emot underr�ttelsen eller den l�ngre tid som godk�nns
av den underr�ttande myndigheten, f�resl� en koncernresolutionsordning.

Bed�mningarna enligt f�rsta och andra styckena ska ske efter samr�d med

medlemmarna i resolutionskollegiet f�r koncernen.

7 �

Riksg�ldskontoret ska f�rs�ka komma �verens med �vriga ber�rda reso-

lutionsmyndigheter om koncernresolutionsordningen. Om en �verenskommelse

SFS 2015:1016

tr�ffas, ska Riksg�ldskontoret fatta ett beslut i enlighet med �verenskommel-
sen.

8 �

Om det inte �r m�jligt att tr�ffa en �verenskommelse, f�r Riksg�ldskon-

toret, om f�ruts�ttningarna i 8 kap. �r uppfyllda, f�rs�tta ett f�retag som myn-
digheten ansvarar f�r i resolution och vidta resolutions- eller insolvens�tg�r-
der mot f�retaget.

Vid beslut enligt f�rsta stycket g�ller inte kravet p� underr�ttelse enligt

10 �.

Riksg�ldskontoret ansvarar f�r ett dotterf�retag men �r inte underr�ttande
myndighet

9 �

Om Riksg�ldskontoret i andra fall �n de som anges i 1 och 5 �� ansvarar

f�r ett f�retag som omfattas av en koncernresolutionsordning, g�ller 3 och
4 ��.

Moderf�retaget uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolution

Riksg�ldskontoret ansvarar f�r moderf�retaget

10 �

Om ett moderf�retag, som Riksg�ldskontoret ansvarar f�r och som in-

g�r i en gr�ns�verskridande koncern, uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolu-
tion enligt 8 kap., ska Riksg�ldskontoret omg�ende l�mna underr�ttelse om
detta och l�mpliga resolutions- eller insolvens�tg�rder till medlemmarna i re-
solutionskollegiet f�r koncernen.

Resolutions- eller insolvens�tg�rder enligt f�rsta stycket f�r omfatta en

koncernresolutionsordning, om

1. resolutions�tg�rder eller andra �tg�rder mot moderf�retaget sannolikt le-

der till att f�ruts�ttningarna f�r resolution enligt artikel 32 eller 33 i krishante-
ringsdirektivet uppfylls f�r n�got annat koncernf�retag som inte �r hemmah�-
rande i Sverige,

2. resolutions�tg�rder eller andra �tg�rder mot moderf�retaget inte �r till-

r�ckliga f�r att stabilisera situationen eller sannolikt inte kommer att leda till
ett optimalt resultat,

3. en utl�ndsk resolutionsmyndighet inom EES fastst�ller att f�ruts�ttning-

arna f�r resolution enligt artikel 32 eller 33 i krishanteringsdirektivet �r upp-
fyllda f�r ett eller flera dotterf�retag som den ansvarar f�r, eller

4. resolutions�tg�rder eller andra �tg�rder p� koncernniv� kommer att om-

fatta dotterf�retag p� ett s�tt som g�r att en koncernresolutionsordning �r l�mplig.

11 �

Om Riksg�ldskontoret inte f�resl�r en koncernresolutionsordning ska

myndigheten, efter samr�d med medlemmarna i resolutionskollegiet, fatta be-
slut om resolution och resolutions- eller insolvens�tg�rder.

Vid beslut enligt f�rsta stycket ska Riksg�ldskontoret f�lja den koncernre-

solutionsplan som beslutats enligt 3 kap., om det inte bed�ms att resolutions-
�ndam�len uppn�s effektivare med hj�lp av andra �tg�rder �n de som anges i
planen, samt beakta den finansiella stabiliteten i de l�nder inom EES som be-
r�rs.

SFS 2015:1016

12 �

Om Riksg�ldskontoret f�resl�r en koncernresolutionsordning, g�ller

7 och 8 ��.

Riksg�ldskontoret ansvarar f�r ett dotterf�retag men inte f�r det som fallerar

13 �

Om en utl�ndsk resolutionsmyndighet har lagt fram en koncernresolu-

tionsordning f�r ett moderf�retag till ett dotterf�retag som Riksg�ldskontoret
ansvarar f�r, g�ller 3 och 4 ��.

Gemensamma best�mmelser

14 �

Ett beslut om en koncernresolutionsordning som fattas av en utl�ndsk

resolutionsmyndighet efter �verenskommelse med en eller flera resolutions-
myndigheter eller p� grund av att resolutionsmyndigheterna inte har kommit
�verens, g�ller i Sverige.

15 �

�tg�rder enligt detta kapitel ska vidtas s� snart som m�jligt.

10 kap. F�ljder av ett beslut om resolution f�r �gare och ledning

Riksg�ldskontoret tar kontroll

1 �

N�r Riksg�ldskontoret har beslutat att ett f�retag ska f�rs�ttas i resolu-

tion, �vertar myndigheten

1. �garnas r�tt att r�sta f�r aktierna eller andelarna vid st�mman, eller
2. i en sparbank, huvudm�nnens r�tt att besluta i �renden vid sparbank-

st�mman.

I syfte att uppn� resolutions�ndam�len f�r Riksg�ldskontoret vidare ut�va

kontroll �ver f�retaget genom att ta �ver �garnas, huvudm�nnens, styrelsens
och den verkst�llande direkt�rens r�ttigheter och befogenheter i den utstr�ck-
ning myndigheten anser n�dv�ndigt.

F�rel�ggande att vidta resolutions�tg�rder

2 �

Riksg�ldskontoret f�r f�rel�gga f�retaget i resolution att vidta en eller

flera resolutions�tg�rder.

Ledningen i ett f�retag i resolution

3 �

Riksg�ldskontoret ska utse en ny styrelse och verkst�llande direkt�r f�r

ett f�retag i resolution. Detta g�ller dock inte om det �r n�dv�ndigt f�r att
uppn� resolutions�ndam�len att en eller flera styrelseledam�ter eller den
verkst�llande direkt�ren beh�ller sina uppdrag.

11 kap. Hinder mot exekutiva �tg�rder och vissa r�ttshandlingar
knutna till resolution

Hinder mot exekutiva �tg�rder

1 �

Under den tid resolution p�g�r f�r utm�tning eller annan verkst�llighet

enligt uts�kningsbalken inte �ga rum mot f�retaget. Handr�ckning enligt la-
gen (1978:599) om avbetalningsk�p mellan n�ringsidkare m.fl. f�r inte ske.

SFS 2015:1016

Under den tid resolution p�g�r, f�r inte heller beslut om kvarstad eller be-

talningss�kring meddelas mot f�retaget.

Vilandef�rklaring av r�ttsprocesser

2 �

N�r ett f�retag har f�rsatts i resolution, f�r Riksg�ldskontoret ans�ka om

att en domstol eller motsvarande organ vilandef�rklarar en r�ttsprocess som
f�retaget i resolution �r part i.

Domstolen, eller det motsvarande organet, f�r vilandef�rklara r�ttsproces-

sen om det kr�vs f�r att uppn� resolutions�ndam�len.

Hinder mot att ut�va vissa r�ttshandlingar

3 �

En motpart till ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket f�r p�

grund av ett beslut om resolution eller en resolutions�tg�rd, eller en h�ndelse
som har ett direkt samband med ett s�dant beslut, inte

1. s�ga upp eller h�va ett avtal med f�retaget,
2. �ndra villkoren i ett avtal med f�retaget,
3. st�lla in fullg�relse av en f�rpliktelse mot f�retaget,
4. kvitta en fordran som f�retaget har p� motparten, eller en f�rpliktelse

som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, mot en fordran som motparten har
p� f�retaget, eller en f�rpliktelse som motparten ska fullg�ra mot f�retaget,

5. omvandla en fordran som motparten har p� f�retaget, eller en f�rplik-

telse som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, till en nettofordran eller en
nettof�rpliktelse (nettning),

6. till�mpa en slutavr�kningsklausul, eller
7. ta emot, f�rfoga �ver eller ta i anspr�k en s�kerhet i tillg�ngar som tillh�r

f�retaget.

Ett s�dant beslut eller en s�dan h�ndelse som anges i f�rsta stycket utg�r

inte ett kollektivt obest�ndsf�rfarande enligt lagen (1999:1309) om system
f�r avveckling av f�rpliktelser p� finansmarknaden.

F�rsta och andra styckena g�ller endast om
1. f�retaget forts�tter att fullg�ra v�sentliga skyldigheter enligt avtalet i

f�rh�llande till motparten, eller

2. f�retaget inte kan fullg�ra dessa skyldigheter till f�ljd av ett beslut av

Riksg�ldskontoret enligt 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 �.

4 �

Ett avtalsvillkor i strid med 3 � �r ogiltigt.

5 �

Ett f�rbud enligt 3 � g�ller �ven f�r en motpart till

1. ett dotterf�retag till ett s�dant f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta

stycket, om ett f�retag inom koncernen svarar f�r fullg�relse av dotterf�reta-
gets f�rpliktelser, eller

2. ett annat f�retag inom koncernen, om motpartens r�tt grundar sig p� ett

beslut om resolution eller en resolutions�tg�rd som riktar sig mot n�got annat
f�retag inom koncernen eller p� en h�ndelse som har ett direkt samband med
ett s�dant beslut.

6 �

Om Riksg�ldskontoret har erk�nt ett resolutionsf�rfarande i tredjeland i

enlighet med 26 kap. 2 �, ska ett s�dant f�rfarande betraktas som ett beslut
om resolution eller en resolutions�tg�rd vid till�mpning av 35 ��.

SFS 2015:1016

7 �

Best�mmelserna i 36 �� ska anses vara internationellt tvingande regler i

den mening som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EG)
nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om till�mplig lag f�r avtalsf�rpliktelser (Rom
I), i den ursprungliga lydelsen.

12 kap. Resolutions�tg�rder

Vad som �r resolutions�tg�rder

1 �

N�r ett f�retag har f�rsatts i resolution, f�r Riksg�ldskontoret anv�nda

sig av f�ljande resolutions�tg�rder:

1. Vidta �tg�rder som anges i 10 kap. 2 �, 13 kap. 1, 2, 7, 8, 11 och 12 ��,

14 kap. 25 ��, 16 kap. 1, 3 och 4 ��, 17 kap. 7 och 9 ��, 18 kap. 8 och 10 ��,
19 kap. 7 och 9 ��, 20 kap. 1 och 4 ��, 21 kap. 16 och 18 �� samt 28 kap. 2 �.

2. Till�mpa f�ljande resolutionsverktyg:
a) f�rs�ljningsverktyget enligt 17 kap.,
b) broinstitutsverktyget enligt 18 kap.,
c) avskiljandeverktyget enligt 19 kap., eller
d) skuldnedskrivningsverktyget enligt 21 kap.
3. Tills�tta en s�rskild f�rvaltare enligt 15 kap. 1 �.
Dessutom f�r regeringen anv�nda n�got av de statliga stabiliseringsverkty-

gen under de f�ruts�ttningar som anges i 22 kap.

Till�mpningsprinciper

2 �

Riksg�ldskontoret ska vidta de resolutions�tg�rder som �r n�dv�ndiga

med h�nsyn till det allm�nna intresset och som b�st uppfyller resolutions�n-
dam�len i det enskilda fallet.

N�r Riksg�ldskontoret vidtar resolutions�tg�rder, ska myndigheten str�va

efter att minimera resolutionskostnaderna och undvika on�dig v�rdef�rst�-
relse.

Om resolutions�tg�rder leder till konflikt mellan tv� eller flera resolutions-

�ndam�l, ska Riksg�ldskontoret, om inte annat framg�r av denna lag, v�ga �n-
dam�len mot varandra med beaktande av omst�ndigheterna i det enskilda fal-
let.

3 �

S�dana krav p� godk�nnande eller medgivande eller f�rfarandekrav vid

underr�ttelser som g�ller enligt annan f�rfattning, avtal eller p� annan grund
ska inte utg�ra hinder f�r Riksg�ldskontoret att vidta resolutions�tg�rder.

F�rsta stycket g�ller inte om n�got annat anges i denna lag eller f�reskrifter

som har meddelats i anslutning till lagen.

4 �

N�r resolutions�tg�rder vidtas ska aktiebolagslagen (2005:551) och la-

gen (2006:451) om offentliga uppk�pserbjudanden inte till�mpas i de delar
som motsvarar

artikel 5.1 i Europaparlamentets och r�dets direktiv 2004/25/EG av den

21 april 2004 om uppk�pserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparlamentets
och r�dets direktiv 2014/59/EU,

Europaparlamentets och r�dets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober

2005 om gr�ns�verskridande fusioner av bolag med begr�nsat ansvar, i lydel-
sen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU,

SFS 2015:1016

Europaparlamentets och r�dets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007

om utnyttjande av vissa av aktie�gares r�ttigheter i b�rsnoterade f�retag, i ly-
delsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU,

Europaparlamentets och r�dets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011

om fusioner av aktiebolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets di-
rektiv 2014/59/EU, och

artiklarna 10, 19.1, 29.129.3, 31.2 f�rsta stycket, 3336 och 4042 i

Europaparlamentets och r�dets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012
om samordning av de skydds�tg�rder som kr�vs i medlemsstaterna av de i ar-
tikel 54 andra stycket i f�rdraget om Europeiska unionens funktionss�tt av-
sedda bolagen i bolagsm�nnens och tredje mans intressen n�r det g�ller att
bilda ett aktiebolag samt att bevara och �ndra dettas kapital, i syfte att g�ra
skydds�tg�rderna likv�rdiga, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets
direktiv 2014/59/EU.

Offentligg�rande

5 �

Riksg�ldskontoret ska s� snart som m�jligt offentligg�ra ett beslut att

vidta resolutions�tg�rder.

Om Riksg�ldskontoret fattar beslut enligt 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 �, ska

myndigheten �ven offentligg�ra villkoren f�r �tg�rden och den tidsperiod
som �tg�rden g�ller.

Resolutions�tg�rder betr�ffande ett f�retag i en koncern

6 �

Om ett f�retag ing�r i en koncern, ska Riksg�ldskontoret utforma de re-

solutions�tg�rder som vidtas mot f�retaget p� ett s�tt som

1. minimerar p�verkan p� andra koncernf�retag och p� koncernen som hel-

het, och

2. minimerar de negativa effekterna p� den finansiella stabiliteten inom

EES, s�rskilt i de l�nder d�r koncernen �r verksam.

Anst�llda och deras representanter

7 �

Riksg�ldskontorets beslut om resolutions�tg�rder ska inte p�verka de

anst�lldas r�tt till arbetstagarrepresentanter i styrelsen enligt lagen
(1987:1245) om styrelserepresentation f�r privatanst�llda.

8 �

N�r Riksg�ldskontoret vidtar en resolutions�tg�rd som ber�r de an-

st�llda, b�r myndigheten informera och samr�da med representanter f�r de
anst�llda.

Det ekonomiska utfallet

9 �

N�r f�rs�ljningsverktyget, broinstitutsverktyget eller avskiljandeverkty-

get anv�nds f�r att �verf�ra vissa tillg�ngar eller f�rpliktelser fr�n ett f�retag i
resolution, ska Riksg�ldskontoret str�va efter att det ekonomiska utfallet f�r
�gare och borgen�rer vars fordringar inte �verf�rts inte blir s�mre �n om f�re-
taget i st�llet hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid den tid-
punkt d� beslutet om resolution fattades.

SFS 2015:1016

10 �

N�r skuldnedskrivningsverktyget anv�nds, ska Riksg�ldskontoret

str�va efter att det ekonomiska utfallet f�r �gare och borgen�rer vars ford-
ringar har skrivits ned eller konverterats till aktier eller andra �gander�tts-
instrument inte blir s�mre �n om f�retaget i st�llet hade avvecklats genom
konkurs eller likvidation vid den tidpunkt d� beslutet om resolution fattades.

11 �

N�r medel fr�n ins�ttningsgarantisystemet tillf�rs enligt 7 � lagen

(1995:1571) om ins�ttningsgaranti, ska Riksg�ldskontoret str�va efter att det
ekonomiska utfallet f�r ins�ttningsgarantisystemet inte blir s�mre �n om f�re-
taget i st�llet hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid den tid-
punkt d� beslutet om resolution fattades.

Egendom i tredjeland

12 �

Om Riksg�ldskontoret har beslutat att vidta en resolutions�tg�rd som

avser tillg�ngar i tredjeland eller aktier eller andra �gander�ttsinstrument, r�t-
tigheter eller f�rpliktelser som styrs av lagstiftningen i ett s�dant land, ska
myndigheten antingen

1. f�rvalta aktierna, de andra �gander�ttsinstrumenten, tillg�ngarna eller

r�ttigheterna och uppfylla skyldigheterna f�r mottagarens r�kning, till dess
beslutet f�r verkan, eller

2. upph�va sitt beslut om det visar sig h�gst osannolikt att �tg�rden kom-

mer att f� avsedd verkan.

Om ett beslut upph�vs enligt f�rsta stycket 2, ska transaktioner eller andra

�tg�rder som vidtagits f�r att verkst�lla det upph�vda beslutet �terg� eller
�terst�llas.

13 kap. Beslut om �ndring av vissa avtalsvillkor och om f�rbud
mot att fullg�ra f�rpliktelser, ta i anspr�k s�kerheter och att
f�reta vissa r�ttshandlingar

�ndring av l�ptider och r�ntevillkor

1 �

I fr�ga om kvalificerade skulder och relevanta kapitalinstrument som

tillkommit innan ett f�retag f�rsatts i resolution f�r Riksg�ldskontoret besluta
att

1. �ndra l�ptiden f�r skulden,
2. �ndra den r�nta som ska betalas f�r skulden, eller
3. �ndra dagen d� r�ntan f�rfaller till betalning.
F�rsta stycket g�ller inte f�r en skuld som �r s�kerst�lld.

F�rbud mot att fullg�ra vissa f�rpliktelser

2 �

Riksg�ldskontoret f�r besluta att ett f�retag som �r f�rsatt i resolution

tillf�lligt inte ska fullg�ra en betalnings- eller en leveransf�rpliktelse som f�l-
jer av ett avtal som har ing�tts av f�retaget.

Om Riksg�ldskontoret fattat ett beslut enligt f�rsta stycket, beh�ver inte

heller motparten fullg�ra sin betalnings- eller leveransf�rpliktelse enligt avta-
let.

SFS 2015:1016

3 �

Ett beslut av Riksg�ldskontoret enligt 2 � f�rsta stycket g�ller fr�n of-

fentligg�randet av beslutet enligt 12 kap. 5 � och som l�ngst till klockan
24.00 den bankdag som f�ljer n�rmast efter dagen f�r offentligg�randet.

4 �

Om en betalnings- eller leveransf�rpliktelse skulle ha fullgjorts under

den tid som Riksg�ldskontoret beslutat om enligt 3 �, ska f�rpliktelsen fullg�-
ras s� snart tiden har g�tt ut.

5 �

Ett beslut enligt 2 � f�rsta stycket f�r inte avse

1. kvalificerade ins�ttningar,
2. �verf�ringsuppdrag avseende betalningar eller leveranser av finansiella

instrument som har lagts in i ett anm�lt avvecklingssystem,

3. betalnings- eller leveransf�rpliktelser som ska fullg�ras mot centrala

motparter och centralbanker, eller

4. finansiella instrument och medel som omfattas av lagen (1999:158) om

investerarskydd.

6 �

Om ett f�retag i resolution fullg�r en betalnings- eller leveransf�rplik-

telse i strid med ett beslut enligt 2 � f�rsta stycket, ska betalningen eller leve-
ransen �nd� g�lla, om Riksg�ldskontoret inte visar att motparten k�nde till be-
slutet eller att det f�rekom omst�ndigheter som gav motparten sk�lig anled-
ning att anta att Riksg�ldskontoret hade fattat ett s�dant beslut.

F�rbud mot att ta i anspr�k s�kerheter

7 �

Riksg�ldskontoret f�r besluta att en borgen�r till ett f�retag i resolution

inte f�r ta i anspr�k en s�kerhet som har st�llts ut i tillg�ngar som tillh�r f�re-
taget.

F�rbudet f�r g�lla fr�n offentligg�randet enligt 12 kap. 5 � och som l�ngst

till klockan 24.00 den bankdag som f�ljer n�rmast efter dagen f�r offentligg�-
randet.

8 �

Om Riksg�ldskontoret har beslutat att f�rs�tta n�got annat f�retag inom

samma koncern som f�retaget enligt 7 � i resolution eller att vidta en s�dan �t-
g�rd som anges i 12 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 mot ett s�dant f�retag, ska
Riksg�ldskontoret fatta ett s�rskilt beslut om f�rbud mot att ta i anspr�k s�-
kerheter med avseende p� det f�retaget. Inneh�llet i beslutet ska motsvara
inneh�llet i det beslut som fattas enligt 7 �.

9 �

Ett beslut enligt 7 eller 8 � f�r inte avse en marginals�kerhet eller annan

pantr�tt som har st�llts ut i samband med deltagande i ett anm�lt avvecklings-
system eller som innehas av en centralbank eller en central motpart.

10 �

Om en borgen�r tar i anspr�k en s�kerhet i strid med ett beslut enligt 7

eller 8 �, ska r�ttshandlingen �nd� g�lla, om Riksg�ldskontoret inte visar att
borgen�ren k�nde till beslutet eller att det f�rekom omst�ndigheter som gav
borgen�ren sk�lig anledning att anta att Riksg�ldskontoret hade fattat ett s�-
dant beslut.

SFS 2015:1016

F�rbud mot att ut�va vissa r�ttshandlingar

11 �

Riksg�ldskontoret f�r besluta att en motpart till ett f�retag i resolution

inte f�r

1. s�ga upp eller h�va ett avtal med f�retaget,
2. �ndra villkoren i ett avtal med f�retaget,
3. st�lla in fullg�relsen mot f�retaget,
4. kvitta en fordran som f�retaget har p� motparten, eller en f�rpliktelse

som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, mot en fordran som motparten har
p� f�retaget, eller en f�rpliktelse som motparten ska fullg�ra mot f�retaget,

5. omvandla en fordran som motparten har p� f�retaget, eller en f�rplik-

telse som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, till en nettofordran eller en
nettof�rpliktelse, eller

6. till�mpa en slutavr�kningsklausul.
F�rsta stycket g�ller endast om f�retaget forts�tter att fullg�ra v�sentliga

avtalsf�rpliktelser i f�rh�llande till motparten.

F�rbudet f�r g�lla fr�n offentligg�randet enligt 12 kap. 5 � och som l�ngst

till klockan 24.00 den bankdag som f�ljer n�rmast efter dagen f�r offentligg�-
randet.

12 �

Riksg�ldskontoret f�r besluta att en motpart till ett dotterf�retag till ett

f�retag i resolution inte f�r vidta en s�dan �tg�rd som anges i 11 � f�rsta
stycket betr�ffande ett avtal med dotterf�retaget, om

1. f�retaget i resolution svarar f�r fullg�relse av dotterf�retagets f�rpliktel-

ser, och

2. grunden f�r att vidta �tg�rden �r obest�nd hos f�retaget i resolution eller

dess finansiella st�llning i �vrigt.

Vid ett beslut enligt f�rsta stycket g�ller 11 � andra och tredje styckena.

13 �

N�r Riksg�ldskontoret har beslutat om en �verf�ring enligt 17 kap.

2 �, 18 kap. 1 � eller 19 kap. 1 �, f�r myndigheten fatta ett beslut enligt 12 �
endast om

1. samtliga dotterf�retagets tillg�ngar och f�rpliktelser som �r h�nf�rliga

till avtalet har �verf�rts till mottagaren, eller

2. myndigheten ser till att avtalsf�rpliktelserna s�kerst�lls p� annat s�tt.

14 �

Ett beslut enligt 11 eller 12 � f�r inte avse avtal som

1. �r h�nf�rliga till ett anm�lt avvecklingssystem, eller
2. f�retaget i resolution har ing�tt med centralbanker eller centrala motpar-

ter.

15 �

En motpart till ett f�retag i resolution eller ett dotterf�retag till ett f�re-

tag i resolution f�r vidta en s�dan �tg�rd som anges i 11 � f�rsta stycket f�re
utg�ngen av den tid som Riksg�ldskontoret beslutat om enligt 11 � tredje
stycket, om myndigheten underr�ttar motparten om

1. att de r�ttigheter och f�rpliktelser som omfattas av avtalet inte ska �ver-

f�ras till en mottagare, eller

2. att de skulder som omfattas av avtalet inte ska skrivas ned eller konverte-

ras genom anv�ndning av skuldnedskrivningsverktyget.

SFS 2015:1016

16 �

Om de r�ttigheter och f�rpliktelser som omfattas av avtalet har �ver-

f�rts till en mottagare, f�r motparten efter utg�ngen av den tid som Riksg�lds-
kontoret beslutat om enligt 11 � tredje stycket vidta en s�dan �tg�rd som
anges i 11 � f�rsta stycket endast om mottagaren vid eller efter mottagandet
inte fullg�r v�sentliga avtalsf�rpliktelser.

17 �

Om en motpart till ett f�retag i resolution vidtar en �tg�rd i strid med

ett beslut enligt 11 eller 12 �, ska �tg�rden �nd� g�lla, om Riksg�ldskontoret
inte visar att motparten k�nde till beslutet eller att det f�rekom omst�ndighe-
ter som gav motparten sk�lig anledning att anta att Riksg�ldskontoret hade
fattat ett s�dant beslut.

14 kap. Kompletterande befogenheter

1 �

N�r Riksg�ldskontoret beslutar om resolution eller vidtar en resolutions-

�tg�rd, f�r myndigheten vidta �tg�rder som anges i 24 ��, om det �r n�dv�n-
digt f�r att s�kerst�lla verkst�lligheten av ett beslut om resolution eller en re-
solutions�tg�rd eller f�r att uppn� ett eller flera resolutions�ndam�l.

2 �

Riksg�ldskontoret f�r besluta att en innehavare av aktier i ett f�retag i

resolution eller av andra �gander�ttsinstrument som har getts ut av f�retaget
inte f�r f�rv�rva ytterligare s�dana aktier eller �gander�ttsinstrument.

3 �

Riksg�ldskontoret f�r beg�ra att

1. en b�rs ska avsl� en beg�ran om upptagande till handel p� en reglerad

marknad av ett finansiellt instrument som har getts ut av ett f�retag i resolu-
tion eller besluta att ett s�dant finansiellt instrument inte l�ngre ska vara upp-
taget till handel enligt 15 kap. 11 � lagen (2007:528) om v�rdepappersmark-
naden,

2. en b�rs med tillst�nd enligt 13 kap. 12 � andra stycket 1 lagen om v�rde-

pappersmarknaden eller ett v�rdepappersinstitut med tillst�nd enligt 2 kap.
1 � 8 samma lag ska avsl� en ans�kan om att ett finansiellt instrument som
har getts ut av ett f�retag i resolution ska handlas p� en handelsplattform eller
besluta att ett s�dant finansiellt instrument inte l�ngre ska handlas p� en han-
delsplattform enligt 11 kap. 11 a � samma lag,

3. Finansinspektionen utf�r en pr�vning enligt 22 kap. 2 a � lagen om v�r-

depappersmarknaden.

Riksg�ldskontoret f�r �ven beg�ra att en beh�rig myndighet i ett annat land

inom EES fattar motsvarande beslut.

4 �

Riksg�ldskontoret f�r besluta att ett avtal som ett f�retag i resolution �r

part i ska s�gas upp med omedelbar verkan eller att villkoren i avtalet ska
�ndras.

15 kap. S�rskild f�rvaltare

1 �

Riksg�ldskontoret f�r utse en s�rskild f�rvaltare i ett f�retag som �r f�r-

satt i resolution. N�r en s�rskild f�rvaltare har utsetts, ska Riksg�ldskontoret
anm�la detta f�r registrering hos Bolagsverket.

SFS 2015:1016

2 �

Den s�rskilda f�rvaltaren ska inom sitt uppdrag vidta alla de �tg�rder

som fr�mjar de relevanta resolutions�ndam�len och genomf�ra resolutions�t-
g�rder i enlighet med de instruktioner som Riksg�ldskontoret gett.

Om styrelsen eller den verkst�llande direkt�ren i ett f�retag som �r f�rsatt i

resolution fattar ett beslut eller vidtar en �tg�rd utan samtycke fr�n f�rvalta-
ren, inverkar detta inte p� r�ttshandlingens giltighet.

3 �

Den s�rskilda f�rvaltaren ska ha den insikt och erfarenhet som uppdra-

get kr�ver och �ven i �vrigt vara l�mplig f�r uppdraget.

F�rvaltaren f�r inte st� i s�dant f�rh�llande till n�gon �gare, borgen�r eller

n�gon annan som kan rubba f�rtroendet f�r hans eller hennes opartiskhet vid
utf�randet av uppdraget. Det f�r inte heller i �vrigt finnas n�gon omst�ndighet
som medf�r att f�rtroendet f�r honom eller henne kan rubbas.

F�rvaltaren ska omedelbart underr�tta Riksg�ldskontoret om omst�ndighe-

ter som kan medf�ra j�v f�r honom eller henne.

Om f�rvaltaren beg�r att f� bli entledigad och visar sk�l till det, ska Riks-

g�ldskontoret entlediga f�rvaltaren.

4 �

Den s�rskilda f�rvaltaren ska uppr�tta och till Riksg�ldskontoret l�mna

in en skriftlig rapport i samband med att f�rvaltarskapet inleds och avslutas.
Riksg�ldskontoret f�r ange n�r f�rvaltaren ska l�mna in skriftliga rapporter
under p�g�ende uppdrag.

5 �

Den s�rskilda f�rvaltaren f�r utses f�r en period av h�gst ett �r. Riks-

g�ldskontoret f�r f�rl�nga uppdraget, om det finns sk�l f�r det.

Riksg�ldskontoret f�r, med omedelbar verkan, skilja f�rvaltaren fr�n sitt

uppdrag.

16 kap. �tg�rder mot �gare

1 �

Om ett f�retag i resolution �r ett aktiebolag, ska Riksg�ldskontoret,

innan eller i samband med att myndigheten vidtar en resolutions�tg�rd som
kan leda till att n�gon borgen�r drabbas av f�rluster eller f�r sin fordran helt
eller delvis konverterad, besluta att bolagets aktiekapital ska minskas i pro-
portion till bolagets f�rluster enligt en v�rdering enligt 7 kap.

2 �

Om f�retaget i resolution har ett positivt v�rde, f�r Riksg�ldskontoret

besluta att innehavare av skuldf�rbindelser som f�retaget har ing�tt ska byta
sina fordringar mot aktier eller andra andelar i f�retaget (konvertering). Kon-
verteringen ska ske till en omr�kningskurs som v�sentligt minskar �garnas
andel i f�retaget.

3 �

Riksg�ldskontoret f�r i samband med beslut om att minska aktiekapita-

let enligt 1 � besluta att

1. dra in befintliga aktier, eller
2. �verf�ra befintliga aktier till en borgen�r som har f�tt sin fordran helt

eller delvis nedskriven.

4 �

Om ett f�retag i resolution �r en medlemsbank eller en ekonomisk f�r-

ening, ska Riksg�ldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten vid-
tar en resolutions�tg�rd som kan leda till att n�gon borgen�r drabbas av f�r-

SFS 2015:1016

luster eller f�r sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att minska an-
delarnas v�rde i proportion till f�reningens f�rluster enligt en v�rdering enligt
7 kap.

5 �

Beslut som Riksg�ldskontoret fattar enligt 14 �� r bindande f�r f�re-

taget i resolution och f�r ber�rda �gare och borgen�rer.

En av Riksg�ldskontoret beslutad kapitalminskning ska antecknas i aktie-

bolagsregistret, f�reningsregistret eller bankregistret.

17 kap. F�rs�ljningsverktyget

Definition av f�rs�ljningsverktyget

1 �

Med f�rs�ljningsverktyget avses en s�dan �verf�ring som anges i 2 �

fr�n ett f�retag i resolution eller fr�n n�gon annan �n f�retaget till en f�rv�r-
vare som inte �r ett broinstitut enligt 18 kap. 2 � eller ett tillg�ngsf�rvalt-
ningsbolag enligt 19 kap. 2 �.

Generellt om �verf�ring

2 �

Riksg�ldskontoret f�r anv�nda f�rs�ljningsverktyget f�r att

1. fr�n f�retaget �verf�ra tillg�ngar eller f�rpliktelser, eller
2. fr�n n�gon annan �n f�retaget �verf�ra aktier och andra �gander�ttsin-

strument som f�retaget har gett ut.

�terf�ring

3 �

Riksg�ldskontoret f�r f�ra tillbaka �verf�rda tillg�ngar eller f�rpliktel-

ser till f�retaget eller den f�rra �garen eller innehavaren, om �verf�ringen har
genomf�rts i strid med villkoren i beslutet om �verf�ring eller om Riksg�lds-
kontoret och f�rv�rvaren har enats om att tillg�ngarna eller f�rpliktelserna ska
f�ras tillbaka.

4 �

Riksg�ldskontorets beslut om �verf�ring ska ange under vilken tid �ter-

f�ring f�r ske och de villkor i �vrigt som ska g�lla f�r �terf�ring.

5 �

Den som har f�tt ers�ttning vid en �verf�ring ska betala tillbaka ers�tt-

ningen om en �terf�ring sker.

Den som �r mottagare vid en �terf�ring �r skyldig att ta emot de tillg�ngar

och f�rpliktelser som f�rs tillbaka.

R�tten till tillg�ngar och f�rpliktelser som �verf�rs

6 �

Vid en �verf�ring f�rlorar �garna till f�retaget och f�retagets borgen�rer

sin r�tt till de �verf�rda tillg�ngarna och f�rpliktelserna.

7 �

Skyldigheter eller ansvarsf�rbindelser som h�nf�r sig till de tillg�ngar

eller f�rpliktelser som �verf�rs ska inte g�lla mot f�rv�rvaren, om Riksg�lds-
kontoret s�rskilt beslutar om det.

F�rsta stycket g�ller inte f�r s�dana s�kerhetsr�tter som avses i 23 kap. 4 �.

SFS 2015:1016

�gares och borgen�rers r�tt till ers�ttning enligt denna lag utg�r inte en s�-

dan skyldighet eller ansvarsf�rbindelse som avses i f�rsta stycket.

F�rv�rvarens r�ttsliga st�llning efter en �verf�ring

8 �

Vid en �verf�ring �vertar f�rv�rvaren de r�ttigheter och f�rpliktelser

som f�ljer med det som �verf�rts. F�rv�rvaren g�r in som part i st�llet f�r f�-
retaget i de avtal som �verf�rs.

Medlemskap eller r�tt att delta i betalnings-, clearing- och avvecklingssys-

tem, handelsplattformar, reglerade marknader eller system f�r ers�ttning till
ins�ttare och investerare f�r �verf�ras om f�rv�rvaren uppfyller kraven f�r
medlemskap eller deltagande i s�dana system.

Om f�rv�rvaren inte har ett tillr�ckligt kreditbetyg, ska det dock inte utg�ra

hinder f�r �verf�ring av medlemskap eller en r�tt att delta i s�dana system.

Riksg�ldskontoret f�r besluta att f�rv�rvaren f�r ut�va r�ttigheter enligt

andra stycket i h�gst 24 m�nader fr�n det att r�ttigheten �verf�rts, �ven om
f�rv�rvaren inte uppfyller kraven f�r medlemskap eller deltagande. P� beg�-
ran av f�rv�rvaren f�r Riksg�ldskontoret f�rl�nga tiden.

Samarbetsskyldighet

9 �

Riksg�ldskontoret f�r f�rel�gga f�retaget och f�rv�rvaren att bist� varan-

dra med s�rskilt angivna informations- och underst�ds�tg�rder.

Villkor, f�rs�ljningsprocess och ers�ttning

10 �

En �verf�ring ska ske p� aff�rsm�ssiga villkor. Vid bed�mningen av

vad som utg�r aff�rsm�ssiga villkor ska den v�rdering som gjorts enligt
7 kap. beaktas.

11 �

N�r f�rs�ljningsverktyget anv�nds, ska Riksg�ldskontoret bjuda ut

�gander�ttsinstrument som getts ut av f�retaget eller dess tillg�ngar eller f�r-
pliktelser till f�rs�ljning p� marknaden.

Ett erbjudande om f�rs�ljning
1. ska vara �ppet f�r insyn,
2. ska ge en r�ttvisande bild av f�retaget och dess tillg�ngar och f�rpliktel-

ser samt av �gander�ttsinstrument som har getts ut av f�retaget,

3. f�r inte p� ett otillb�rligt s�tt gynna eller missgynna potentiella k�pare,
4. f�r inte ge upphov till intressekonflikter,
5. ska beakta behovet av att uppn� en snabb resolution, och
6. ska syfta till att f� h�gsta m�jliga pris vid f�rs�ljningen.

12 �

Riksg�ldskontoret f�r anv�nda f�rs�ljningsverktyget utan att iaktta

kraven i 11 �, om ett f�rfarande enligt 11 � f�rsta stycket eller uppfyllande av
krav enligt 11 � andra stycket f�rhindrar eller f�rsv�rar att resolutions�nda-
m�len uppn�s.

13 �

Den ers�ttning som ska betalas av en f�rv�rvare vid en �verf�ring ska

tillfalla

1. f�retaget, om �verf�ringen avser f�retagets tillg�ngar eller f�rpliktelser,

och

SFS 2015:1016

2. den f�rra �garen eller innehavaren, om �verf�ringen avser aktier eller

andra �gander�ttsinstrument som �gdes eller innehades av n�gon annan �n f�-
retaget.

Fr�n ers�ttningen f�r Riksg�ldskontoret, f�r sin egen eller f�r resolutions-

reservens r�kning, g�ra avdrag f�r kostnader som har uppst�tt i samband med
�verf�ringen.

Pr�vning av �gares l�mplighet

14 �

Om f�rs�ljningsverktyget anv�nds f�r att �verf�ra aktier i s�dan om-

fattning att f�rv�rvet kr�ver tillst�nd enligt 14 kap. 1 � lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsr�relse eller 24 kap. 1 � lagen (2007:528) om v�rde-
pappersmarknaden, ska Finansinspektionen handl�gga ett s�dant �rende
skyndsamt.

15 �

Om aktier �verf�rs utan att Finansinspektionen har pr�vat fr�gan om

tillst�nd f�r f�rv�rvet, ska r�str�tten f�r aktierna ut�vas av Riksg�ldskontoret.

Finansinspektionen ska skriftligen meddela Riksg�ldskontoret och f�rv�r-

varen s� snart som m�jligt efter det att inspektionen har fattat beslut avseende
tillst�nd f�r f�rv�rvet.

Om Finansinspektionen beslutar att ge tillst�nd till f�rv�rvaren, ska f�rv�r-

varen ut�va r�str�tten f�r aktierna fr�n det att denne och Riksg�ldskontoret
har tagit emot ett s�dant meddelande som avses i andra stycket.

16 �

Om Finansinspektionen beslutar att inte ge tillst�nd till f�rv�rvaren, f�r

Riksg�ldskontoret f�rel�gga f�rv�rvaren att avyttra aktierna inom en frist som
fastst�lls av myndigheten.

Under denna frist f�r Finansinspektionen inte vidta n�gra �tg�rder enligt

15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller 25 kap. la-
gen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden mot f�rv�rvaren.

S�rskilt om tillst�ndspr�vning

17 �

Om en �verf�ring kr�ver tillst�nd f�r bank-, finansierings- eller v�rde-

pappersr�relse, ska Finansinspektionen handl�gga ett s�dant �rende skynd-
samt.

Detsamma g�ller om en �verf�ring kr�ver tillst�nd enligt 7 kap. 12 � lagen

(2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller 7

kap. 13 � lagen

(2007:528) om v�rdepappersmarknaden.

18 kap. Broinstitutsverktyget

Definitioner och till�mpningsomr�de

1 �

Med broinstitutsverktyget avses att Riksg�ldskontoret, i syfte att s�ker-

st�lla att kritisk verksamhet uppr�tth�lls, till ett broinstitut �verf�r

1. fr�n ett f�retag i resolution: tillg�ngar eller f�rpliktelser, eller
2. fr�n n�gon annan �n ett f�retag i resolution: aktier och andra �gande-

r�ttsinstrument som f�retaget har gett ut.

SFS 2015:1016

2 �

Med ett broinstitut avses ett aktiebolag som

1. �gs helt eller delvis av staten,
2. har bildats f�r att ta emot tillg�ngar eller f�rpliktelser fr�n f�retag i reso-

lution och aktier eller andra �gander�ttsinstrument som har getts ut av f�retag
i resolution fr�n n�gon annan �n f�retaget, och

3. avser att forts�tta uppr�tth�lla kritisk verksamhet som har utf�rts eller er-

bjudits av f�retaget i resolution, oavsett om detta skett direkt eller indirekt ge-
nom ett dotterf�retag.

Bolagets syfte och verksamhetsm�l enligt f�rsta stycket 2 och 3 ska framg�

av broinstitutets bolagsordning.

�terf�ring

3 �

Riksg�ldskontoret f�r f�ra tillbaka �verf�rda tillg�ngar eller f�rpliktel-

ser till f�retaget eller den f�rra �garen eller innehavaren, om �verf�ringen har
genomf�rts i strid med villkoren i beslutet om �verf�ring.

4 �

Riksg�ldskontorets beslut om �verf�ring ska ange under vilken tid �ter-

f�ring f�r ske och de villkor i �vrigt som ska g�lla f�r �terf�ring.

5 �

Den som har f�tt ers�ttning vid en �verf�ring ska betala tillbaka ers�tt-

ningen om en �terf�ring sker.

Den som �r mottagare vid en �terf�ring �r skyldig att ta emot de tillg�ngar

och f�rpliktelser som f�rs tillbaka.

6 �

N�r Riksg�ldskontoret beslutar om en �verf�ring, ska myndigheten se

till att v�rdet av de skulder som �verf�rs till broinstitutet inte �verstiger v�r-
det av de tillg�ngar som samtidigt �verf�rs fr�n f�retaget i resolution eller
som tillf�rs fr�n n�gon annan.

R�tten till tillg�ngar och f�rpliktelser som �verf�rs

7 �

Vid en �verf�ring f�rlorar �garna till f�retaget och f�retagets borgen�rer

sin r�tt till tillg�ngarna och f�rpliktelserna.

8 �

Skyldigheter eller ansvarsf�rbindelser h�nf�rliga till tillg�ngar eller f�r-

pliktelser som �verf�rs ska inte g�lla mot broinstitutet, om Riksg�ldskontoret
s�rskilt beslutar om det.

F�rsta stycket g�ller inte f�r s�dana s�kerhetsr�tter som avses i 23 kap. 4 �.
�gares och borgen�rers r�tt till ers�ttning enligt denna lag utg�r inte en s�-

dan skyldighet eller ansvarsf�rbindelse som avses i f�rsta stycket.

Broinstitutets r�ttsliga st�llning efter en �verf�ring

9 �

Vid en �verf�ring �vertar broinstitutet de r�ttigheter och f�rpliktelser

som f�ljer med det som �verf�rts. Broinstitutet ska g� in som part i st�llet f�r
f�retaget i de avtal som �verf�rs.

Medlemskap eller r�tt att delta i betalnings-, clearing- och avvecklingssys-

tem, handelsplattformar, reglerade marknader eller system f�r ers�ttning till
ins�ttare och investerare f�r �verf�ras om broinstitutet uppfyller kraven f�r
medlemskap eller deltagande i s�dana system. Om broinstitutet inte har ett

SFS 2015:1016

tillr�ckligt kreditbetyg, ska det dock inte utg�ra hinder f�r �verf�ring av med-
lemskap eller en r�tt att delta i s�dana system.

Riksg�ldskontoret f�r besluta att broinstitutet f�r ut�va r�ttigheter enligt

andra stycket i h�gst 24 m�nader fr�n det att r�ttigheten �verf�rts, �ven om
broinstitutet inte uppfyller kraven f�r medlemskap eller deltagande. Riks-
g�ldskontoret f�r f�rl�nga tiden p� beg�ran av broinstitutet.

Samarbetsskyldighet

10 �

Riksg�ldskontoret f�r f�rel�gga f�retaget och broinstitutet att bist� var-

andra med s�rskilt angivna informations- och underst�ds�tg�rder.

Villkor och ers�ttning

11 �

En �verf�ring ska ske p� aff�rsm�ssiga villkor. Vid bed�mningen av

vad som utg�r aff�rsm�ssiga villkor ska den v�rdering som gjorts enligt
7 kap. beaktas.

12 �

Den ers�ttning som ska betalas av broinstitutet vid en �verf�ring ska

tillfalla

1. f�retaget, om �verf�ringen avser f�retagets tillg�ngar eller f�rpliktelser,

och

2. den f�rra �garen eller innehavaren, om �verf�ringen avser aktier eller

andra �gander�ttsinstrument som �gdes eller innehades av n�gon annan �n f�-
retaget.

Fr�n ers�ttningen f�r Riksg�ldskontoret, f�r sin egen eller f�r resolutions-

reservens r�kning, g�ra avdrag f�r kostnader som har uppst�tt i samband med
�verf�ringen.

Tillst�nd

13 �

Finansinspektionen f�r ge ett broinstitut tillst�nd att bedriva bank-, fi-

nansierings- eller v�rdepappersr�relse utan att broinstitutet uppfyller de krav
som g�ller f�r att f� bedriva s�dan verksamhet. Finansinspektionen ska hand-
l�gga ett s�dant �rende skyndsamt.

Ett tillst�nd enligt f�rsta stycket g�ller under den tid som best�ms av Fi-

nansinspektionen.

14 �

Best�mmelserna i 13 � g�ller endast om Riksg�ldskontoret har

1. bed�mt att ett s�dant tillst�nd kr�vs f�r att uppn� resolutions�ndam�len,

och

2. l�mnat in en beg�ran till Finansinspektionen om att ett beslut enligt 13 �

ska fattas.

15 �

Om en �verf�ring kr�ver tillst�nd enligt 7 kap. 12 � lagen (2004:297)

om bank- och finansieringsr�relse eller 7 kap. 13 � lagen (2007:528) om v�r-
depappersmarknaden, ska Finansinspektionen handl�gga ett s�dant tillst�nds-
�rende skyndsamt.

SFS 2015:1016

Riksg�ldskontorets kontroll

16 �

Riksg�ldskontoret ska f�retr�da aktierna vid bolagsst�mman i broinsti-

tutet.

Verksamheten i ett broinstitut

17 �

Ledningen i ett broinstitut ska se till att verksamheten bedrivs i syfte

att uppn� resolutions�ndam�len.

18 �

Ledningen i ett broinstitut ska str�va efter att s�lja de tillg�ngar och

f�rpliktelser som �verf�rts till broinstitutet.

En f�rs�ljning ska ske vid l�mplig tidpunkt, dock senast vid den tidpunkt

som anges i 21 � f�rsta stycket 3 eller 22 �.

Styrning av ett broinstitut

19 �

Riksg�ldskontoret f�r besluta att s�lja tillg�ngar, f�rpliktelser eller

�gander�ttsinstrument som �verf�rts till ett broinstitut.

20 �

Riksg�ldskontoret ska

1. godk�nna den verkst�llande direkt�ren i broinstitutet,
2. fastst�lla arbetsordningen f�r styrelsens arbete i enlighet med 8 kap. 6 �

aktiebolagslagen (2005:551), och

3. godk�nna broinstitutets strategiska m�l och riskstrategi.

Avveckling av ett broinstitut

21 �

Riksg�ldskontoret ska avveckla verksamheten i ett broinstitut eller

s�lja samtliga aktier i broinstitutet, om

1. broinstitutet inte l�ngre uppfyller villkoren i 2 �,
2. samtliga tillg�ngar och f�rpliktelser i broinstitutet s�ljs eller avvecklas,

eller

3. det har g�tt tv� �r, eller den l�ngre tid som f�ljer av 22 �, fr�n dagen f�r

den sista �verf�ringen.

Om tillg�ngar eller f�rpliktelser har �verf�rts till ett broinstitut fr�n flera

f�retag, ska avveckling enligt f�rsta stycket 2 och 3 ske genom att det som
�verf�rts fr�n respektive f�retag s�ljs eller avvecklas n�r det har g�tt tv� �r,
eller den l�ngre tid som f�ljer av 22 �, fr�n dagen f�r den sista �verf�ringen
fr�n f�retaget.

22 �

Den tid som anges i 21 � f�rsta stycket 3 och andra stycket f�r f�r-

l�ngas av Riksg�ldskontoret med en eller flera ett�rsperioder, om

1. det �r sannolikt att en f�rl�ngning leder till att n�gon av de omst�ndighe-

ter som anges i 21 � f�rsta stycket 1 eller 2 intr�ffar,

2. det �r sannolikt att en f�rl�ngning leder till att broinstitutet fusioneras

med ett annat f�retag, eller

3. en f�rl�ngning �r n�dv�ndig f�r att s�kerst�lla att resolutions�ndam�len

uppn�s.

Ett beslut om f�rl�ngning f�r fattas bara om det �r motiverat med h�nsyn

till marknadsf�rh�llandena och �vriga omst�ndigheter.

SFS 2015:1016

23 �

En f�rs�ljning av ett broinstitut eller dess tillg�ngar eller f�rpliktelser

ska ske p� aff�rsm�ssiga villkor.

Fr�n den ers�ttning som betalas av f�rv�rvaren f�r Riksg�ldskontoret, f�r

sin egen eller f�r resolutionsreservens r�kning, g�ra avdrag f�r kostnader som
uppst�tt i samband med anv�ndning av broinstitutsverktyget.

24 �

Vid en f�rs�ljning av broinstitutet eller dess tillg�ngar eller f�rpliktel-

ser ska broinstitutet eller dess tillg�ngar eller f�rpliktelser bjudas ut till f�r-
s�ljning p� ett s�tt som �r �ppet f�r insyn.

F�rs�ljningsprocessen
1. ska ge en r�ttvisande bild av broinstitutet och dess tillg�ngar och f�rplik-

telser, och

2. f�r inte p� ett otillb�rligt s�tt gynna eller missgynna n�gon potentiell k�-

pare.

19 kap. Avskiljandeverktyget

Definitioner och till�mpningsomr�de

1 �

Med avskiljandeverktyget avses att Riksg�ldskontoret till ett tillg�ngs-

f�rvaltningsbolag �verf�r tillg�ngar eller f�rpliktelser fr�n ett eller flera bro-
institut eller f�retag i resolution.

Avskiljandeverktyget f�r anv�ndas, om
1. f�rh�llandena p� marknaden f�r de tillg�ngar eller f�rpliktelser som

�verf�rs �r s�dana att en omedelbar avyttring av dem skulle f� negativa effek-
ter p� n�gon finansiell marknad,

2. en �verf�ring �r n�dv�ndig f�r att verksamheten i f�retaget eller bro-

institutet ska fungera tillfredsst�llande, eller

3. �verf�ringen �r n�dv�ndig f�r att int�kterna fr�n avvecklingen av f�reta-

get ska bli s� stora som m�jligt.

Avskiljandeverktyget f�r endast anv�ndas i f�rening med ett annat resolu-

tionsverktyg.

2 �

Med ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag avses ett aktiebolag som

1. �gs helt eller delvis av staten,
2. har bildats f�r att ta emot tillg�ngar eller f�rpliktelser fr�n f�retag i reso-

lution eller broinstitut, och

3. avser att f�rvalta det som �verf�rts i syfte att uppn� h�gsta m�jliga v�rde

vid en framtida f�rs�ljning eller avveckling.

�terf�ring

3 �

Riksg�ldskontoret f�r f�ra tillbaka �verf�rda tillg�ngar eller f�rpliktelser

till f�retaget eller broinstitutet om �verf�ringen har genomf�rts i strid med
villkoren i beslutet om �verf�ring.

4 �

Riksg�ldskontorets beslut om �verf�ring ska ange under vilken tid �ter-

f�ring f�r ske och de villkor i �vrigt som ska g�lla f�r �terf�ring.

5 �

Den som har f�tt ers�ttning vid en �verf�ring ska betala tillbaka ers�tt-

ningen om en �terf�ring sker.

SFS 2015:1016

Den som �r mottagare vid en �terf�ring �r skyldig att ta emot de tillg�ngar

och f�rpliktelser som f�rs tillbaka.

R�tten till tillg�ngar och f�rpliktelser som �verf�rs

6 �

Vid en �verf�ring f�rlorar �garna till f�retaget i resolution eller broinsti-

tutet och dess borgen�rer r�tten till de �verf�rda tillg�ngarna och f�rpliktel-
serna.

7 �

Skyldigheter eller ansvarsf�rbindelser h�nf�rliga till tillg�ngar eller f�r-

pliktelser som �verf�rs ska inte g�lla mot tillg�ngsf�rvaltningsbolaget, om
Riksg�ldskontoret s�rskilt beslutar om det.

F�rsta stycket g�ller inte f�r s�dana s�kerhetsr�tter som avses i 23 kap. 4 �.
�gares och borgen�rers r�tt till ers�ttning enligt denna lag utg�r inte en s�-

dan skyldighet eller ansvarsf�rbindelse som avses i f�rsta stycket.

Tillg�ngsf�rvaltningsbolagets r�ttsliga st�llning efter en �verf�ring

8 �

Vid en �verf�ring �vertar tillg�ngsf�rvaltningsbolaget de r�ttigheter och

f�rpliktelser som f�ljer med det som �verf�rts. Tillg�ngsf�rvaltningsbolaget
ska g� in som part i st�llet f�r f�retaget i de avtal som �verf�rs.

Samarbetsskyldighet

9 �

Riksg�ldskontoret f�r f�rel�gga � ena sidan f�retaget eller broinstitutet

och � andra sidan tillg�ngsf�rvaltningsbolaget att bist� varandra med s�rskilt
angivna informations- och underst�ds�tg�rder.

Villkor och ers�ttning

10 �

En �verf�ring ska ske p� aff�rsm�ssiga villkor. Vid bed�mningen av

vad som utg�r aff�rsm�ssiga villkor ska den v�rdering som gjorts enligt
7 kap. beaktas.

11 �

Den ers�ttning som betalas av ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag vid en

�verf�ring ska tillfalla f�retaget eller broinstitutet fr�n vilket �verf�ringen
skedde.

Fr�n ers�ttningen f�r Riksg�ldskontoret, f�r sin egen eller f�r resolutions-

reservens r�kning, g�ra avdrag f�r kostnader som uppst�tt i samband med
�verf�ringen.

Tillst�nd

12 �

Finansinspektionen f�r ge ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag tillst�nd att

bedriva bank-, finansierings- eller v�rdepappersr�relse utan att bolaget upp-
fyller de krav som g�ller f�r att f� bedriva s�dan verksamhet. Finansinspektio-
nen ska handl�gga ett s�dant �rende skyndsamt.

Ett tillst�nd enligt f�rsta stycket g�ller under den tid som best�ms av Fi-

nansinspektionen.

SFS 2015:1016

13 �

Best�mmelserna i 12 � g�ller endast om Riksg�ldskontoret har

1. bed�mt att ett s�dant tillst�nd kr�vs f�r att uppn� resolutions�ndam�len,

och

2. l�mnat in en beg�ran till Finansinspektionen om att ett beslut enligt 12 �

ska fattas.

14 �

Om en �verf�ring kr�ver tillst�nd enligt 7 kap. 12 � lagen (2004:297)

om bank- och finansieringsr�relse eller 7 kap. 13 � lagen (2007:528) om v�r-
depappersmarknaden, ska Finansinspektionen handl�gga ett s�dant tillst�nds-
�rende skyndsamt.

Riksg�ldskontorets kontroll

15 �

Riksg�ldskontoret ska f�retr�da aktierna vid bolagsst�mman i till-

g�ngsf�rvaltningsbolaget.

Styrning av ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag

16 �

Riksg�ldskontoret ska

1. godk�nna den verkst�llande direkt�ren i tillg�ngsf�rvaltningsbolaget,
2. fastst�lla arbetsordningen f�r styrelsens arbete i enlighet med 8 kap. 6 �

aktiebolagslagen (2005:551), och

3. godk�nna tillg�ngsf�rvaltningsbolagets strategiska m�l och riskstrategi.

20 kap. Kompletterande befogenheter vid �verf�ring

1 �

Om verksamhet har �verf�rts enligt 17 kap. 2 �, 18 kap. 1 � eller

19 kap. 1 �, f�r Riksg�ldskontoret besluta att f�retaget i resolution ska tillhan-
dah�lla mottagaren de tj�nster eller resurser som �r n�dv�ndiga f�r att motta-
garen ska kunna driva den �verf�rda verksamheten effektivt. Finansiellt st�d
utg�r inte s�dana tj�nster eller resurser.

Ett s�dant beslut som avses i f�rsta stycket f�r ocks� riktas mot f�retag som

ing�r i samma koncern som f�retaget i resolution.

2 �

Best�mmelserna i 1 � g�ller �ven om det f�retag som ska tillhandah�lla

tj�nsterna eller resurserna har f�rsatts i konkurs eller g�tt i likvidation.

3 �

Om f�retaget innan det f�rsattes i resolution ing�tt ett avtal om att det

ska tillhandah�llas tj�nster eller resurser som avses i 1 �, ska tj�nsterna eller
resurserna tillhandah�llas p� samma villkor som g�llde n�r f�retaget f�rsattes
i resolution.

Om det inte finns n�got s�dant avtal, ska tj�nsterna eller resurserna tillhan-

dah�llas p� sk�liga villkor.

4 �

Riksg�ldskontoret f�r, p� ans�kan av en resolutionsmyndighet i ett an-

nat land inom EES, f�rklara att ett beslut enligt nationell lagstiftning i det lan-
det som genomf�r artikel 65 i krishanteringsdirektivet ska g�lla i Sverige.

5 �

Om tillg�ngar som finns i tredjeland eller aktier eller andra �gander�tts-

instrument, r�ttigheter eller skyldigheter som omfattas av lagstiftningen i
tredjeland �verf�rs till en mottagare, f�r Riksg�ldskontoret beg�ra att motta-

SFS 2015:1016

garen vidtar �tg�rder f�r att se till att �verf�ringen eller n�gon annan resolu-
tions�tg�rd som har beslutats f�r verkan.

Riksg�ldskontoret f�r f�rel�gga den som inte vidtar de beg�rda �tg�rderna

att g�ra det.

Mottagaren har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r kostnader f�r arbete och utl�gg

som uppkommit i samband med vidtagna �tg�rder.

21 kap. Skuldnedskrivningsverktyget

Definition av skuldnedskrivningsverktyget

1 �

Med skuldnedskrivningsverktyget avses

1. nedskrivning av det i resolution f�rsatta f�retagets skulder, eller
2. konvertering av det i resolution f�rsatta f�retagets skulder till aktier eller

andra �gander�ttsinstrument i det f�retaget eller dess moderf�retag, ett bro-
institut eller ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag.

2 �

F�ljande skulder f�r skrivas ned eller konverteras genom skuldnedskriv-

ningsverktyget:

1. relevanta kapitalinstrument, och
2. kvalificerade skulder.

3 �

Riksg�ldskontoret f�r anv�nda skuldnedskrivningsverktyget f�r att

1. kapitalisera ett f�retag i resolution tillsammans med en omstrukturering

av f�retaget, om det finns rimliga utsikter att detta kommer att �terge f�reta-
get dess l�ngsiktiga livskraft,

2. konvertera skulder som �verf�rs till ett broinstitut till aktier eller andra

�gander�ttsinstrument eller minska skuldernas kapitalbelopp i syfte att till-
handah�lla kapital till broinstitutet, eller

3. inom ramen f�r f�rs�ljningsverktyget eller avskiljandeverktyget konver-

tera skulder till aktier eller andra �gander�ttsinstrument eller minska skulder-
nas kapitalbelopp.

Ombildning av en sparbank

4 �

F�r att anv�nda skuldnedskrivningsverktyget enligt 3 � 1 f�r Riksg�lds-

kontoret besluta att en sparbank ska ombildas till ett aktiebolag.

Ombildningen ska genomf�ras genom att sparbankens r�relse �verl�ts till

ett bankaktiebolag. Aktierna i bankaktiebolaget ska utan ers�ttning �verl�m-
nas till en stiftelse som har bildats av en eller flera sparbanker och vars hu-
vudsakliga �ndam�l �r att fr�mja sparsamhet i Sverige p� det s�tt som framg�r
n�rmare av stiftelsef�rordnandet.

Omstruktureringsplaner

Uppr�ttande av omstruktureringsplan

5 �

N�r skuldnedskrivningsverktyget anv�nds enligt 3 � 1, ska f�retaget

uppr�tta en omstruktureringsplan. Den ska beskriva de �tg�rder som ska vid-
tas f�r att �terge f�retaget dess l�ngsiktiga livskraft.

SFS 2015:1016

6 �

Planen ska uppr�ttas av f�retagets styrelse. Riksg�ldskontoret f�r ge en

eller flera personer i uppdrag att uppr�tta planen i st�llet f�r styrelsen.

7 �

Omstruktureringsplanen ska l�ggas fram f�r Riksg�ldskontoret inom en

m�nad fr�n beslutet att anv�nda skuldnedskrivningsverktyget.

I undantagsfall, om det beh�vs f�r att uppn� resolutions�ndam�len, f�r

Riksg�ldskontoret f�rl�nga tiden med en m�nad.

Om omstruktureringsplanen f�r verksamheten ska anm�las enligt unions-

r�ttens regler om statligt st�d, f�r Riksg�ldskontoret i st�llet f�rl�nga tiden
med h�gst en m�nad eller fram till den tidsfrist som f�ljer av unionsr�ttens
regler om statligt st�d, beroende p� vad som intr�ffar f�rst.

Granskning av omstruktureringsplan

8 �

Inom en m�nad fr�n det att Riksg�ldskontoret har f�tt del av omstruktu-

reringsplanen ska myndigheten, efter samr�d med Finansinspektionen, pr�va fr�-
gan om att godk�nna planen, eller ge f�retaget tillf�lle att �ndra planen.

Omstruktureringsplanen ska godk�nnas om den inneh�ller �tg�rder som

bed�ms �terge f�retaget dess l�ngsiktiga livskraft.

9 �

Om omstruktureringsplanen ska �ndras, ska den �ndrade planen ges in

inom tv� veckor. Riksg�ldskontoret ska d�refter p� nytt fatta beslut enligt 8 �
f�rsta stycket. Ett s�dant beslut ska fattas inom en vecka fr�n det att den �nd-
rade planen l�mnats in till Riksg�ldskontoret.

10 �

Styrelsen eller den eller de personer som utsetts av Riksg�ldskontoret,

ska genomf�ra omstruktureringsplanen i enlighet med vad som �verenskom-
mits med Riksg�ldskontoret och Finansinspektionen.

Styrelsen eller den eller de personer som utsetts av Riksg�ldskontoret ska

l�mna en rapport till Riksg�ldskontoret minst var sj�tte m�nad. Av rapporten
ska det framg� vilka �tg�rder som vidtagits och effekterna av �tg�rderna i
fr�ga om genomf�randet av planen.

11 �

Riksg�ldskontoret ska, efter samr�d med Finansinspektionen, besluta att

f�retagets styrelse eller den eller de personer som utsetts av Riksg�ldskontoret
ska �ndra omstruktureringsplanen. Riksg�ldskontoret f�r fatta ett s�dant be-
slut, om myndigheten bed�mer att genomf�randet av den befintliga planen
inte kommer att �terge f�retaget dess livskraft. Riksg�ldskontoret ska fatta be-
slut om �ndringen enligt 8 och 9 ��.

Omstrukturering av flera koncernf�retag

12 �

Om skuldnedskrivningsverktyget, eller motsvarande verktyg i ett annat

land inom EES, ska anv�ndas f�r att rekonstruera tv� eller flera f�retag i en
koncern som har ett svenskt moderinstitut inom EES som moderf�retag, ska
moderinstitutet uppr�tta en omstruktureringsplan f�r samtliga f�retag inom
koncernen.

Planen ska ges in till den samordnande resolutionsmyndigheten. Om Riks-

g�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet, ska Riksg�ldskontoret
�verl�mna planen till ber�rda resolutionsmyndigheter och Europeiska bank-
myndigheten.

SFS 2015:1016

Om Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet, g�ller 5

11 �� f�r den plan som uppr�ttats av moderinstitutet.

Utformningen av nedskrivning och konvertering

Det totala belopp som ska skrivas ned eller konverteras

13 �

Innan Riksg�ldskontoret anv�nder skuldnedskrivningsverktyget, ska

myndigheten med beaktande av v�rderingen enligt 7 kap. fastst�lla det totala
belopp med vilket skulderna m�ste

1. skrivas ned f�r att v�rdet av f�retaget i resolution ska bli lika med noll,

och

2. konverteras till aktier eller andra �gander�ttsinstrument s� att f�retaget i

resolution, eller ett broinstitut, uppn�r en k�rnprim�rkapitalrelation som

a) g�r det m�jligt f�r f�retaget att under minst ett �rs tid uppfylla villkoren

f�r sitt tillst�nd att bedriva r�relse, och

b) ger ett tillr�ckligt marknadsf�rtroende f�r f�retaget.
F�r ett broinstitut ska h�nsyn tas till eventuella bidrag fr�n resolutionsre-

serven enligt 27 kap. 1 � vid bed�mningen av k�rnprim�rkapitalrelationen.

14 �

F�r ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag ska det belopp med vilket skulderna

beh�ver minskas fastst�llas p� grundval av en v�rdering som inte underskattar
bolagets kapitalbehov.

Ordningsf�ljden

15 �

F�r att skuldnedskrivning eller konvertering ska ske med totalbeloppet

enligt 13 �, ska Riksg�ldskontoret vidta f�ljande �tg�rder:

1. F�rst ska n�gon av de �tg�rder som anges i 16 kap. vidtas betr�ffande

aktier eller andelar i f�retaget i resolution.

2. D�refter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned eller konverte-

ras till aktier eller andra �gander�ttsinstrument i f�ljande ordning:

a) �vriga prim�rkapitalinstrument,
b) supplement�rkapitalinstrument.
3. Om �tg�rderna i 1 och 2 inte �r tillr�ckliga, ska de kvalificerade skul-

derna skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra �gander�ttsinstru-
ment enligt f�rm�nsr�ttsordningen.

16 �

F�r att skriva ned eller konvertera skulder f�r Riksg�ldskontoret be-

sluta att

1. skuldernas kapitalbelopp ska skrivas ned permanent, eller
2. skulder i ett f�retag i resolution ska konverteras till aktier eller andra

�gander�ttsinstrument i det f�retaget, i dess moderf�retag eller i ett broinstitut
eller ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag till vilket tillg�ngar eller skulder som h�r
till f�retaget �verf�rs.

Riksg�ldskontoret f�r besluta om indragning av ett skuldinstrument som

avser en skuld som skrivs ned enligt f�rsta stycket. Om en skuld endast skrivs
ned delvis, f�r Riksg�ldskontoret besluta att f�retaget i resolution ska ge ut
nya skuldinstrument motsvarande den del av skulden som inte skrivs ned.

SFS 2015:1016

17 �

Innan Riksg�ldskontoret skriver ned eller konverterar en skuld som

h�nf�r sig till ett derivat, ska myndigheten avsluta derivatavtalet. Riksg�lds-
kontoret f�r d� ocks� besluta att ett finansiellt avtal som inte �r ett derivatavtal
ska avslutas.

N�r ett avtal enligt f�rsta stycket avslutas, ska Riksg�ldskontoret fastst�lla

skuldens storlek. Om det finns ett nettningsavtal mellan f�retaget i resolution
och motparten, ska Riksg�ldskontoret till�mpa det f�r att fastst�lla skuldens
nettobelopp.

18 �

Riksg�ldskontoret f�r f�rel�gga ett f�retag i resolution eller dess mo-

derf�retag att ge ut nya aktier eller andra �gander�ttsinstrument.

Konverteringskurs

19 �

Den konverteringskurs som anv�nds n�r skulder konverteras till aktier

eller andra �gander�ttsinstrument, ska ge borgen�rerna kompensation f�r den
minskning av deras fordringar som konverteringen inneb�r. Om det �r m�jligt
ska konverteringskursen best�mmas s� att den motsvarar det fulla v�rdet av
borgen�rens fordran enligt v�rderingen och minst motsvarar det fulla v�rdet
av det belopp som borgen�ren skulle f�tt vid en konkurs eller likvidation.

20 �

Om det beh�vs f�r att uppn� resolutions�ndam�len och principen om

att ingen borgen�r ska f� ett s�mre ekonomiskt utfall �n vid konkurs eller lik-
vidation, f�r Riksg�ldskontoret besluta att olika konverteringskurser ska g�lla
f�r borgen�rer med olika prioritet enligt f�rm�nsr�ttsordningen.

Om Riksg�ldskontoret beslutar att olika konverteringskurser ska g�lla, ska

efterst�llda skulder ges en l�gre konverteringskurs �n �vriga skulder.

Fastst�llande av Riksg�ldskontorets beslut

21 �

De beslut som Riksg�ldskontoret fattar enligt 1520 �� r bindande f�r

f�retaget i resolution och f�r ber�rda �gare och borgen�rer. En borgen�r f�rlo-
rar dock inte sin r�tt mot en borgensman eller andra som f�rutom g�lden�ren
svarar f�r fordringen.

En av Riksg�ldskontoret beslutad kapital�kning ska antecknas i aktiebo-

lagsregistret, f�reningsregistret eller bankregistret.

�gar- och tillst�ndspr�vning

22 �

Om skuldnedskrivningsverktyget anv�nds f�r att konvertera skulder i

s�dan omfattning att det leder till ett f�rv�rv som kr�ver tillst�nd enligt
14 kap. 1 � lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller 24 kap.
1 � lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden, ska Finansinspektionen
handl�gga tillst�nds�rendet skyndsamt.

23 �

Om ett s�dant f�rv�rv av aktier som avses i 22 � sker utan att Finansin-

spektionen har fattat beslut i �rendet om tillst�nd f�r f�rv�rvet, ska r�str�tten
f�r aktierna ut�vas av Riksg�ldskontoret.

Finansinspektionen ska skriftligen meddela Riksg�ldskontoret och f�rv�r-

varen om utg�ngen s� snart som m�jligt efter det att inspektionen har fattat
beslut i �rendet om tillst�nd f�r f�rv�rvet.

SFS 2015:1016

Om Finansinspektionen beslutar att ge tillst�nd till f�rv�rvaren, ska f�rv�r-

varen ut�va r�str�tten f�r aktierna fr�n det att denne och Riksg�ldskontoret
har tagit emot ett s�dant meddelande som avses i andra stycket.

24 �

Om Finansinspektionen beslutar att inte ge tillst�nd till f�rv�rvaren, f�r

Riksg�ldskontoret f�rel�gga f�rv�rvaren att avyttra aktierna inom en frist som
fastst�lls av myndigheten.

Fram till utg�ngen av den fristen f�r Finansinspektionen inte vidta n�gra �t-

g�rder enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse
eller 25 kap. lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden mot f�rv�rvaren.

25 �

Om en konvertering av skulder leder till ett f�rv�rv som kr�ver till-

st�nd f�r bank- och finansieringsr�relse eller v�rdepappersr�relse, ska Fi-
nansinspektionen handl�gga tillst�nds�rendet skyndsamt. Detsamma g�ller
om en konvertering inneb�r att tillst�nd kr�vs enligt 7 kap. 12 � lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsr�relse eller 7

kap. 13 � lagen

(2007:528) om v�rdepappersmarknaden.

Kompletterande �tg�rder

26 �

F�r att genomf�ra en nedskrivning eller konvertering f�r Riksg�lds-

kontoret

1. kr�va �ndring av alla relevanta register, och
2. f�rel�gga ett f�retag i resolution att ans�ka om att uppta aktier, andra

�gander�ttsinstrument eller skuldinstrument till handel p� en reglerad mark-
nad.

F�r skuldinstrument som omedelbart f�re en nedskrivning har varit upp-

tagna till handel p� en reglerad marknad g�ller inte kravet p� uppr�ttande av
prospekt enligt 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
vid en ans�kan om upptagande till handel.

Undantag fr�n nedskrivning eller konvertering

F�ruts�ttningar f�r undantag

27 �

Riksg�ldskontoret f�r helt eller delvis undanta kvalificerade skulder

fr�n nedskrivning eller konvertering, om

1. det inte �r m�jligt att skriva ned eller konvertera den kvalificerade skul-

den inom rimlig tid,

2. det �r n�dv�ndigt och proportionellt f�r att f�retaget eller n�gon som har

�vertagit verksamheten fr�n f�retaget ska kunna uppr�tth�lla kritisk verksam-
het eller aff�rsverksamhet som �r viktig f�r f�retagets intj�ning eller l�nsam-
het,

3. det �r n�dv�ndigt och proportionellt f�r att undvika omfattande sprid-

ning av negativa effekter som leder till en allvarlig st�rning i det finansiella
systemet, eller

4. det kr�vs f�r att undvika v�rdef�rst�relse som inneb�r att f�rlusterna f�r

andra borgen�rer blir h�gre �n om skulderna undantas.

28 �

N�r Riksg�ldskontoret pr�var fr�gan om undantag f�r kvalificerade

skulder enligt 27 �, ska myndigheten beakta

SFS 2015:1016

1. principen att f�rluster i f�rsta hand ska drabba �garna och d�refter borge-

n�rerna i f�retaget i resolution i prioritetsordning,

2. vilken f�rlustabsorberingskapacitet f�retaget i resolution har kvar, om

skulderna undantas, och

3. behovet av att beh�lla tillr�ckliga resurser f�r finansiering av resolution.

Omf�rdelning av b�rdan

29 �

Riksg�ldskontoret f�r besluta att skulder som inte undantagits fr�n

nedskrivning eller konvertering ska skrivas ned eller konverteras f�r att t�cka
de f�rluster som h�nf�r sig till de undantagna skulderna. Det f�r dock inte
inneb�ra att det ekonomiska utfallet f�r borgen�rerna blir s�mre �n vad det
hade blivit vid konkurs eller likvidation.

Bidrag fr�n resolutionsreserven och alternativa finansieringsk�llor

30 �

Om Riksg�ldskontoret beslutar att undanta kvalificerade skulder, f�r

myndigheten anv�nda medel fr�n resolutionsreserven eller alternativa finan-
sieringsk�llor enligt vad som anges i 27 kap. 1 och 6 ��, om det beh�vs f�r att
absorbera f�rluster i eller ge kapitaltillskott till f�retaget i resolution. Det f�r
dock bara g�ras om innehavare av aktier eller andra �gander�ttsinstrument
eller innehavare av relevanta kapitalinstrument eller kvalificerade skulder, ge-
nom nedskrivning, konvertering eller p� annat s�tt, har absorberat f�rluster i
eller bidragit till kapitaliseringen av f�retaget med ett belopp som minst mot-
svarar

1. 8 procent av totala skulder och eget kapital i f�retaget i resolution base-

rat p� v�rderingen enligt 7 kap., eller

2. 20 procent av det ber�rda f�retagets riskv�gda tillg�ngar, baserat p� v�r-

deringen enligt 7 kap.

Alternativet i f�rsta stycket 2 f�r anv�ndas bara om
1. resolutionsreserven har tillg�ng till ett belopp som anskaffats genom re-

solutionsavgift enligt 27 kap. 13 � motsvarande minst 3 procent av de totala
garanterade ins�ttningarna, och

2. det ber�rda f�retagets konsoliderade tillg�ngar �r mindre �n motsva-

rande 900 miljarder euro.

31 �

De medel som Riksg�ldskontoret skjuter till f�r inte �verstiga n�got av

f�ljande belopp:

1. det belopp med vilket de undantagna skulderna skulle ha skrivits ned

eller konverterats om inte n�got undantag hade gjorts, och

2. det belopp som framg�r av 13 �.

32 �

Riksg�ldskontoret f�r besluta att resolutionsreserven ska bidra med

medel motsvarande h�gst fem procent av f�retagets skulder och eget kapital,
baserat p� v�rderingen enligt 7 kap. Bidraget f�r finansieras genom

1. medel som har tillf�rts resolutionsreserven genom resolutionsavgift en-

ligt 27 kap. 13 �,

2. belopp som f�r tas ut genom till�ggsavgift enligt 27 kap. 16 � under tre

�r, och

3. uppl�ning enligt 27 kap. 6 �, om de belopp som anges i 1 och 2 inte �r

tillr�ckliga.

SFS 2015:1016

33 �

Riksg�ldskontoret f�r i undantagsfall besluta om ett bidrag som �ver-

stiger fem procent av f�retagets skulder och eget kapital baserat p� v�rde-
ringen enligt 7 kap. Ett s�dant beslut f�r fattas bara om alla kvalificerade skul-
der utom de kvalificerade ins�ttningarna har skrivits ned eller konverterats
helt.

Den del av bidraget som �verstiger fem procent av f�retagets skulder och

eget kapital f�r finansieras genom

1. medel som har tillf�rts resolutionsreserven genom resolutionsavgift en-

ligt 27 kap. 13 �, och

2. uppl�ning enligt 27 kap. 6 �.

Underr�ttelse till Europeiska kommissionen

34 �

Innan Riksg�ldskontoret beslutar att undanta kvalificerade skulder, ska

myndigheten underr�tta Europeiska kommissionen. Ett beslut att l�mna ett bi-
drag enligt 32 eller 33 � f�r inte fattas, om kommissionen inom 24 timmar
fr�n mottagandet av en s�dan underr�ttelse f�rbjuder det. Riksg�ldskontoret
f�r komma �verens med kommissionen om en l�ngre tidsfrist �n 24 timmar.

22 kap. De statliga stabiliseringsverktygen

1 �

Med de statliga stabiliseringsverktygen avses annat statligt st�d �n

medel ur resolutionsreserven och som ges av regeringen f�r att

1. delta i kapitaliseringen av ett f�retag genom att tillhandah�lla medel i ut-

byte mot k�rnprim�rkapitalinstrument, �vriga prim�rkapitalinstrument eller
supplement�rkapitalinstrument (verktyget f�r kapitalst�d), eller

2. tillf�lligt ta �ver �gandet av ett f�retag i resolution genom att g�ra en

eller flera �verf�ringar av aktier till staten eller ett av staten hel�gt bolag (verk-
tyget f�r tillf�lligt offentligt �gande).

2 �

Vid en allvarlig st�rning av det finansiella systemet i Sverige f�r rege-

ringen anv�nda de statliga stabiliseringsverktygen f�r att uppn� resolutions-
�ndam�len, om

1. f�retaget �r f�rsatt i resolution,
2. innehavare av aktier eller andra �gander�ttsinstrument eller borgen�rer

genom nedskrivning, konvertering eller p� annat s�tt bidragit till f�rlustabsor-
beringen i, eller kapitaliseringen av, f�retaget med ett belopp som minst mot-
svarar �tta procent av f�retagets totala skulder och eget kapital,

3. st�det �r godk�nt i f�rv�g och slutgiltigt enligt unionsr�ttens regler om

statligt st�d, och

4. regeringen, efter samr�d med Riksg�ldskontoret, Finansinspektionen

och Riksbanken, har fastst�llt att

a) anv�ndningen av n�got annat resolutionsverktyg inte skulle vara tillr�ck-

ligt f�r att undvika betydande negativa effekter p� den finansiella stabiliteten,

b) andra resolutions�tg�rder inte skulle vara tillr�ckliga f�r att skydda det

allm�nnas intresse efter det att f�retaget beviljats extraordin�rt likviditetsst�d
fr�n Riksbanken, eller

c) n�r det g�ller verktyget f�r tillf�lligt offentligt �gande, att andra resolu-

tions�tg�rder inte skulle vara tillr�ckliga f�r att skydda det allm�nnas intresse
efter det att regeringen har anv�nt verktyget f�r kapitalst�d.

SFS 2015:1016

3 �

Regeringen ska, i den utstr�ckning som dess aktieinnehav till�ter det, se

till att f�retaget f�rvaltas p� marknadsm�ssiga och professionella grunder.

4 �

Regeringen ska se till att dess aktieinnehav avyttras till den privata sek-

torn s� snart som de marknadsm�ssiga och finansiella omst�ndigheterna g�r
det m�jligt.

23 kap. Skydds�tg�rder

Definitioner

1 �

I detta kapitel avses med

1. arrangemang om strukturerad finansiering: avtal eller annat arrange-

mang i enlighet med svensk eller utl�ndsk r�tt som omfattar

a) finansiella instrument som ger innehavaren av instrumentet s�kerhet i en

viss avskild underliggande s�kerhetsmassa, eller

b) s�dana finansiella instrument som anv�nds f�r att minimera r�nte- och

valutarisker i arrangemanget och har samma r�tt till s�kerhetsmassan som
g�ller f�r s�kerst�llda obligationer,

2. arrangemang om s�kerheter: avtal eller annat arrangemang i enlighet

med svensk eller utl�ndsk r�tt som medf�r pantr�tt eller annan s�kerhetsr�tt i
s�dan egendom som �verf�rs, oavsett om s�kerhetsr�tten

a) g�ller i viss egendom, eller
b) avser en andel i den �verf�rda f�rm�genhetsmassan eller best�ms p� an-

nat likartat s�tt,

3. arrangemang om s�kerhets�verl�telser: avtal eller annat arrangemang

(inklusive �terk�psavtal) i enlighet med svensk eller utl�ndsk r�tt enligt vilket
en �gander�tt till, eller en r�tt att f�rfoga �ver, en finansiell tillg�ng �verf�rs,
f�r att s�kerst�lla eller p� annat s�tt t�cka fullg�randet av vissa f�rpliktelser
p� villkor att �gander�tten �terg�r om dessa f�rpliktelser fullg�rs,

4. kvittningsarrangemang: avtal eller annat arrangemang i enlighet med

svensk eller utl�ndsk r�tt som inneb�r att tv� eller flera �msesidiga fordringar
eller f�rpliktelser som ett f�retag i resolution och en motpart har kan kvittas
mot varandra,

5. nettningsarrangemang: avtal eller annat arrangemang i enlighet med

svensk eller utl�ndsk r�tt som inneb�r att ett antal fordringar eller f�rpliktelser
kan omvandlas till en enda nettofordran eller nettof�rpliktelse, inklusive slut-
avr�kningsklausuler, och

6. partiell �verf�ring: �verf�ring av vissa, men inte alla, tillg�ngar eller

f�rpliktelser i ett f�retag i resolution.

Till�mpningsomr�de

2 �

Best�mmelserna i 36 �� ska till�mpas n�r Riksg�ldskontoret

1. beslutar om en partiell �verf�ring enligt 17 kap. 2 �, 18 kap. 1 � eller

19 kap. 1 �, eller

2. ut�var de befogenheter som anges i 14 kap. 4 �.
F�rsta stycket g�ller �ven f�r partiella �verf�ringar som sker fr�n ett broin-

stitut eller ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag till en annan mottagare, om �verf�-
ringen sker genom anv�ndning av ett resolutionsverktyg. Det som anges om

SFS 2015:1016

f�retag i resolution i 36 �� ska d� vara till�mpligt p� broinstitut eller till-
g�ngsf�rvaltningsbolag.

Skydd f�r arrangemang om strukturerad finansiering

3 �

Om Riksg�ldskontoret beslutar om en s�dan �verf�ring som avses i 2 �

f�rsta stycket 1 eller andra stycket, ska samtliga tillg�ngar och f�rpliktelser
som f�ljer av ett arrangemang som avses i 1 � 1 �verf�ras samtidigt.

Riksg�ldskontoret f�r inte ut�va befogenheter som anges i 14 kap. 4 � be-

tr�ffande ett finansiellt instrument som avses i 1 � 1. Riksg�ldskontoret f�r
inte heller ut�va de befogenheterna betr�ffande ett arrangemang som avses i
1 � 1 om det f�r till f�ljd att s�kerheten f�r de finansiella instrumenten f�r-
s�mras.

Skydd f�r arrangemang om s�kerheter

4 �

Om Riksg�ldskontoret beslutar om en s�dan �verf�ring som avses i 2 �

f�rsta stycket 1 eller andra stycket, f�r myndigheten inte betr�ffande s�dana
arrangemang som avses i 1 � 2 �verf�ra

1. en tillg�ng som utg�r s�kerhet f�r en viss f�rpliktelse om inte den f�r-

pliktelsen och s�kerhetsr�tten ocks� �verf�rs,

2. en f�rpliktelse f�r vilken s�kerhet har st�llts om inte s�kerhetsr�tten

ocks� �verf�rs, eller

3. en s�kerhetsr�tt om inte f�rpliktelsen f�r vilken s�kerheten har st�llts

ocks� �verf�rs.

Riksg�ldskontoret f�r inte ut�va befogenheter som anges i 14 kap. 4 � be-

tr�ffande ett arrangemang som avses i 1 � 2, om det f�r till f�ljd att s�kerheten
upph�r.

Skydd f�r arrangemang om s�kerhets�verl�telser, kvittning och nettning

5 �

N�r Riksg�ldskontoret beslutar om en s�dan �verf�ring som avses i 2 �

f�rsta stycket 1 eller andra stycket, f�r myndigheten inte �verf�ra tillg�ngar
eller f�rpliktelser som f�ljer av ett arrangemang som anges i 1 � 3, 4 eller 5
om det inneb�r att en motpart till f�retaget i resolution inte f�r

1. kvitta en fordran som f�retaget i resolution har p� motparten, eller en

f�rpliktelse som f�retaget i resolution ska fullg�ra mot motparten, mot en
fordran som motparten har p� f�retaget i resolution, eller en f�rpliktelse som
motparten ska fullg�ra mot f�retaget i resolution,

2. omvandla en fordran som motparten har p� f�retaget i resolution, eller

en f�rpliktelse som f�retaget i resolution ska fullg�ra mot motparten, till en
nettofordran eller en nettof�rpliktelse, eller

3. till�mpa en slutavr�kningsklausul.
Riksg�ldskontoret f�r inte ut�va befogenheter som anges i 14 kap. 4 � be-

tr�ffande s�dana arrangemang som avses i 1 � 3, 4 eller 5, om det inneb�r att
r�ttigheter eller f�rpliktelser som f�ljer av arrangemanget upph�vs eller �nd-
ras.

SFS 2015:1016

Skydd f�r anm�lda avvecklingssystem

6 �

En s�dan �verf�ring som avses i 2 � f�rsta stycket 1 eller andra stycket

eller ut�vandet av en s�dan befogenhet som anges i 14 kap. 4 �, f�r endast ske
om det inte p�verkar anv�ndningen av ett anm�lt avvecklingssystem eller de
regler som g�ller f�r s�dana system.

Undantag fr�n skyddsreglerna

7 �

Om det �r n�dv�ndigt f�r att s�kerst�lla att de garanterade ins�ttning-

arna �r tillg�ngliga f�r ins�ttarna, f�r Riksg�ldskontoret trots 35 ��

1. �verf�ra garanterade ins�ttningar som omfattas av ett arrangemang som

avses i 1 � 15 utan att samtidigt �verf�ra andra tillg�ngar eller f�rpliktelser
som omfattas av samma arrangemang,

2. �verf�ra tillg�ngar eller f�rpliktelser som omfattas av ett arrangemang

som anges i 1 � 15 utan att samtidigt �verf�ra garanterade ins�ttningar som
omfattas av samma arrangemang, eller

3. upph�va eller �ndra villkor som r�r s�dana tillg�ngar eller f�rpliktelser.
Riksg�ldskontoret f�r ut�va de befogenheter som anges i 11 kap. 38 ��

och 13 kap. 217 �� trots best�mmelserna i 36 ��.

Ers�ttning vid s�mre ekonomiskt utfall

8 �

Om det av en v�rdering enligt 7 kap. 11 � framg�r att det ekonomiska

utfallet f�r n�gon �gare, borgen�r eller f�r ins�ttningsgarantisystemet har bli-
vit s�mre �n vad det hade blivit om f�retaget i st�llet hade avvecklats genom
konkurs eller likvidation, har en s�dan �gare eller borgen�r eller ins�ttnings-
garantisystemet r�tt till ers�ttning ur resolutionsreserven f�r mellanskillna-
den.

Om Riksg�ldskontoret har anv�nt skuldnedskrivningsverktyget tillsam-

mans med n�got annat resolutionsverktyg, har �gare och borgen�rer endast
r�tt till ers�ttning till f�ljd av myndighetens anv�ndning av skuldnedskriv-
ningsverktyget.

24 kap. Konkurs, likvidation och avslutande av resolution

Konkurs

1 �

Inkommer en ans�kan om konkurs till tingsr�tten avseende ett f�retag

som omfattas av denna lag, ska r�tten underr�tta Riksg�ldskontoret och Fi-
nansinspektionen om ans�kan.

Om Riksg�ldskontoret inom sju dagar fr�n det att myndigheten tog emot

underr�ttelsen meddelar r�tten att f�retaget �r f�rsatt eller ska f�rs�ttas i reso-
lution, ska konkursans�kan avvisas.

2 �

Best�mmelserna i 1 � g�ller inte om Riksg�ldskontoret ans�ker om att

ett f�retag ska f�rs�ttas i konkurs.

Likvidation

3 �

Best�mmelser om f�rfarandet vid likvidation av ett f�retag som omfat-

tas av denna lag finns i

SFS 2015:1016

25 kap. 4 a och 10 a �� aktiebolagslagen (2005:551),
10 kap. 31 � tredje stycket lagen (2004:297) om bank- och finansierings-

r�relse,

9 kap. 1 a och 4 b �� lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
6 kap. 1 a och 2 b �� sparbankslagen (1987:619), och
11 kap. 21 och 22 �� lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar.

Avslutande av resolution

4 �

N�r det inte l�ngre finns behov av resolutions�tg�rder, ska Riksg�lds-

kontoret avsluta resolutionen.

Riksg�ldskontoret ska inom rimlig tid efter att resolutionen har avslutats

ans�ka om att f�retaget ska f�rs�ttas i konkurs eller g� i likvidation. Detta g�l-
ler dock inte om syftet med resolutions�tg�rderna �r att f�retaget ska drivas
vidare.

En konkursans�kan av Riksg�ldskontoret enligt andra stycket ska vid pr�v-

ningen behandlas som en ans�kan av g�lden�ren enligt 2 kap. konkurslagen
(1987:672).

�tervinning vid efterf�ljande konkurs

5 �

Best�mmelserna om �tervinning i 4 kap. konkurslagen (1987:672) ska

inte till�mpas p� tillg�ngar eller f�rpliktelser som genom en resolutions�tg�rd
�verf�rts fr�n ett f�retag i resolution eller ett broinstitut till n�gon annan.

Ers�ttning f�r kostnader och utl�gg

6 �

Ett f�retag i resolution ska ers�tta Riksg�ldskontoret f�r sk�liga kostna-

der och utl�gg som har uppkommit i samband med beslut om att f�rs�tta f�re-
taget i resolution och vidtagande av resolutions�tg�rder.

25 kap. Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter
i andra l�nder inom EES

1 �

En �verf�ring som har beslutats av en resolutionsmyndighet i ett annat

land inom EES har verkan och ska genomf�ras i Sverige n�r �verf�ringen av-
ser aktier eller andra �gander�ttsinstrument, tillg�ngar, eller f�rpliktelser som
finns i Sverige eller som svensk lag �r till�mplig p�. Talan som avser det ut-
l�ndska beslutet f�r inte f�ras i Sverige.

2 �

Om en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES ut�var nedskriv-

nings- eller konverteringsbefogenheter avseende instrument eller f�rpliktelser
som svensk lag �r till�mplig p� eller skulder till borgen�rer som �r hemmah�-
rande i Sverige, har beslutet verkan och ska genomf�ras h�r. Talan som avser
det utl�ndska beslutet f�r inte f�ras i Sverige.

26 kap. Erk�nnande och verkst�llighet av resolution i tredjeland

1 �

Detta kapitel ska till�mpas p� resolutionsf�rfaranden i ett tredjeland, om

inte annat f�ljer av ett g�llande avtal mellan Europeiska unionen och det lan-
det.

SFS 2015:1016

2 �

Riksg�ldskontoret f�r erk�nna ett resolutionsf�rfarande i tredjeland f�r

ett tredjelandsinstitut eller ett moderf�retag i tredjeland som har

1. ett dotterf�retag, som �r ett institut, eller en betydande filial i Sverige,

eller

2. tillg�ngar och f�rpliktelser som finns i Sverige eller som svensk lag �r

till�mplig p�.

Om f�ruts�ttningarna i f�rsta stycket �r uppfyllda och tredjelandsinstitutet

eller moderf�retaget �ven uppfyller motsvarande f�ruts�ttningar i ett annat
land inom EES, g�ller 3 och 4 ��.

3 �

Om det finns ett europeiskt resolutionskollegium, ska Riksg�ldskontoret

f�rs�ka komma �verens med �vriga resolutionsmyndigheter i kollegiet om
huruvida resolutionsf�rfarandet i tredjeland ska erk�nnas.

En s�dan �verenskommelse �r bindande f�r Riksg�ldskontoret och ska

verkst�llas i Sverige. Riksg�ldskontoret ska fatta de beslut som beh�vs i en-
lighet med �verenskommelsen.

4 �

Om Riksg�ldskontoret inte kan komma �verens med �vriga resolutions-

myndigheter i det europeiska resolutionskollegiet eller om det inte finns n�got
s�dant kollegium, ska myndigheten besluta om resolutionsf�rfarandet i tredje-
land ska erk�nnas.

Vid beslut enligt f�rsta stycket ska Riksg�ldskontoret beakta intressena i

varje land inom EES d�r ett tredjelandsinstitut eller ett moderf�retag i tredje-
land verkar.

5 �

N�r Riksg�ldskontoret har erk�nt ett resolutionsf�rfarande som avses i

2 �, f�r myndigheten verkst�lla f�rfarandet genom att

1. vidta resolutions�tg�rder betr�ffande
a) tillg�ngar som tredjelandsinstitutet eller moderf�retaget har i Sverige

eller som svensk lag �r till�mplig p�,

b) r�ttigheter eller f�rpliktelser som ett tredjelandsinstitut har bokf�rt i en

betydande filial i Sverige eller som svensk lag �r till�mplig p� eller om ford-
ringar p� s�dana r�ttigheter och f�rpliktelser kan g�ras g�llande i Sverige,

2. vidta eller f�rel�gga n�gon annan att vidta �tg�rder f�r att �verf�ra aktier

eller andra �gander�ttsinstrument i ett institut i Sverige som �r dotterf�retag
till tredjelandsinstitutet eller moderf�retaget,

3. vidta en �tg�rd i 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 � gentemot en motpart till en

enhet som anges i 2 � f�rsta stycket 1, om det �r n�dv�ndigt f�r att verkst�lla
resolutionsf�rfarandet, och

4. f�rbjuda att r�ttshandlingar som anges i 13 kap. 11 � f�rsta stycket vid-

tas s�vitt avser avtal som ing�tts av och avtalsr�ttigheter som tillkommer en
enhet som anges i 2 � f�rsta stycket 1 eller andra koncernenheter, om r�tten
att vidta s�dana r�ttshandlingar �r en f�ljd av att resolutions�tg�rder har vidta-
gits mot ett tredjelandsinstitut, s�dana enheters moderf�retag eller andra kon-
cernf�retag och v�sentliga avtalsf�rpliktelser i f�rh�llande till motparten fort-
farande fullg�rs.

6 �

Riksg�ldskontoret f�r v�gra att erk�nna eller att verkst�lla ett resolutions-

f�rfarande i tredjeland, om

1. resolutionsf�rfarandet skulle ha negativ effekt p� den finansiella stabili-

teten i Sverige eller i ett annat land inom EES,

SFS 2015:1016

2. det �r n�dv�ndigt att vidta separata �tg�rder mot en EES-filial enligt

8 kap. 12 � f�r att uppn� ett eller flera resolutions�ndam�l,

3. borgen�rer inte skulle f� samma behandling som borgen�rer med lik-

nande r�ttigheter i det tredjeland d�r resolutionsf�rfarandet beslutats,

4. erk�nnandet eller verkst�lligheten skulle f� avsev�rda budgetkonsekven-

ser f�r Sverige, eller

5. effekterna av erk�nnandet eller verkst�lligheten skulle strida mot svensk

r�tt.

27 kap. Finansiering av resolution

�tg�rder f�r att finansiera resolution

1 �

I samband med resolution f�r Riksg�ldskontoret besluta att

1. utf�rda garantier avseende tillg�ngar och f�rpliktelser f�r ett f�retag i re-

solution eller dess dotterf�retag, ett broinstitut eller ett tillg�ngsf�rvaltnings-
bolag,

2. ge l�n till ett f�retag i resolution eller dess dotterf�retag, ett broinstitut,

eller ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag,

3. f�rv�rva tillg�ngar fr�n ett f�retag i resolution,
4. skjuta till medel till ett broinstitut eller ett tillg�ngsf�rvaltningsbolag,
5. ers�tta �gare eller borgen�rer eller ins�ttningsgarantisystemet som till

f�ljd av resolutionen har f�tt ett s�mre ekonomiskt utfall �n vid konkurs eller
likvidation, eller

6. l�mna medel som kompensation till ett f�retag i resolution i syfte att

gottg�ra den f�rlust som skulle ha burits av de borgen�rer som Riksg�ldskon-
toret beslutar att undanta fr�n nedskrivning eller konvertering vid till�mpning
av skuldnedskrivningsverktyget.

�tg�rderna i f�rsta stycket f�r �ven beslutas i f�rh�llande till en k�pare vid

till�mpning av f�rs�ljningsverktyget.

Resolutionsreserven

2 �

F�r att finansiera de �tg�rder som anges i 1 � ska en resolutionsreserv upp-

r�ttas.

Resolutionsreserven ska utg�ras av medel p� ett r�nteb�rande konto i Riks-

g�ldskontoret och andra tillg�ngar som anges i 5 � f�rsta stycket 5.

3 �

Om en �tg�rd inneb�r att f�rluster som drabbat f�retaget i resolution di-

rekt eller indirekt f�rs �ver till resolutionsreserven, g�ller 21 kap. 30 �.

Finansieringsplan

4 �

Om Riksg�ldskontoret i en koncernresolutionsordning har kommit �ver-

ens med de utl�ndska resolutionsmyndigheterna om en finansieringsplan, f�r
medel ur resolutionsreserven anv�ndas i enlighet med planen f�r att finansiera
s�dana �tg�rder som avses i 1 � och motsvarande �tg�rder som har vidtagits
betr�ffande utl�ndska f�retag som omfattas av koncernresolutionsordningen.
Resolutionsreserven f�r ocks� anv�ndas f�r att utf�rda garantier f�r l�n som
tagits upp av andra finansieringsarrangemang.

SFS 2015:1016

Tillg�ngar som ska f�ras till resolutionsreserven

5 �

Till resolutionsreserven ska det f�ras

1. resolutionsavgifter enligt 13 �,
2. till�ggsavgifter enligt 16 �,
3. riskavgifter enligt 18 �,
4. dr�jsm�lsr�nta enligt 21 och 22 �� samt artikel 13.4 i f�rordningen om

resolutionsavgifter, och

5. tillg�ngar, �terbetalningar, ers�ttning, r�nta eller annan kompensation som

Riksg�ldskontoret f�r avseende �tg�rder som vidtagits enligt denna lag och fi-
nansierats med medel ur resolutionsreserven.

Om kostnaderna f�r en koncernresolution enligt en �verenskommen kon-

cernresolutionsordning f�rdelas mellan flera l�nders finansieringsarrange-
mang, ska int�kter enligt f�rsta stycket 5 f�rdelas mellan resolutionsreserven
och de utl�ndska finansieringsarrangemangen i enlighet med bidragen till fi-
nansieringen.

L�n till resolutionsreserven

6 �

I den utstr�ckning medlen i resolutionsreserven inte �r tillr�ckliga f�r de

�tg�rder som anges i 1 eller 4 �, eller f�r att Riksg�ldskontoret ska kunna full-
g�ra det myndigheten har �tagit sig enligt en koncernresolutionsordning, f�r
myndigheten med h�gst det belopp som riksdagen har beslutat i ett s�rskilt
bemyndigande ta upp l�n f�r resolutionsreserven enligt 79 ��.

7 �

F�r resolutionsreservens r�kning f�r l�n tas upp i Riksg�ldskontoret. Detta

g�ller �ven om det finns andra tillg�ngar i reserven. L�nen ska betalas tillbaka
efter hand som nya medel f�rs till resolutionsreserven.

8 �

F�r resolutionsreservens r�kning f�r l�n fr�n en tredje part tas upp, om

ett s�dant l�n �r ekonomiskt mer f�rdelaktigt �n ett l�n i Riksg�ldskontoret.

9 �

F�r resolutionsreservens r�kning f�r l�n fr�n annat finansieringsarrange-

mang inom EES tas upp, om

1. medlen i resolutionsreserven inte �r tillr�ckliga f�r de �tg�rder som

anges i 1 eller 4 �,

2. det inte �r m�jligt att omedelbart tillf�ra resolutionsreserven ytterligare

medel genom avgifter, och

3. det inte �r m�jligt f�r resolutionsreserven att ta upp l�n till sk�liga vill-

kor enligt 7 eller 8 �.

L�n till annat finansieringsarrangemang

10 �

Riksg�ldskontoret f�r, efter regeringens till�telse, l�na ut medel ur resolu-

tionsreserven till ett annat finansieringsarrangemang inom EES. S�dana l�n f�r
l�mnas endast om villkoren i artikel 106.1 i krishanteringsdirektivet �r upp-
fyllda.

Resolutionsreservens fordran p� ett annat finansieringsarrangemang inom

EES �r en s�dan tillg�ng som avses i 5 � f�rsta stycket 5.

Vid beslut enligt denna paragraf ska f�rfarandet i 1 kap. 3 � andra stycket

och 5 � andra stycket f�ljas.

SFS 2015:1016

Villkor f�r l�n mellan finansieringsarrangemang

11 �

Om l�n tas upp enligt 9 � eller l�mnas enligt 10 �, ska Riksg�ldskonto-

ret komma �verens med de deltagande finansieringsarrangemangen inom
EES om villkoren f�r l�net. L�nen fr�n varje deltagande finansieringsarrange-
mang ska motsvara andelen garanterade ins�ttningar i landet f�r det finansie-
ringsarrangemanget i f�rh�llande till de totala garanterade ins�ttningarna i
l�nderna f�r de deltagande finansieringsarrangemangen och ha samma villkor,
om inte Riksg�ldskontoret och de deltagande finansieringsarrangemangen
kommer �verens om n�got annat.

Avgiftsuttag

Avgiftsskyldiga

12 �

Institut och EES-filialer med tillst�nd att bedriva verksamhet i Sverige

ska betala avgifter i enlighet med detta kapitel.

Resolutionsavgift

13 �

Avgiftsskyldiga ska betala �rliga resolutionsavgifter. De sammanlagda

resolutionsavgifterna f�r ett �r ska uppg� till 0,09 procent av det totala under-
lag f�r samtliga avgiftsskyldiga som ber�knas enligt 14 � (avgiftsunderlaget).

Om inte annat f�ljer av tredje stycket fastst�lls den resolutionsavgift som

en avgiftsskyldig ska betala i enlighet med f�rordningen om resolutionsavgif-
ter.

Det som i artiklarna 4.1, 69, 12.1, 14.2, 14.3, 14.6 och 17.2 i f�rordningen

om resolutionsavgifter anges om metoden f�r riskjustering av resolutionsav-
gift och om uppgiftsskyldighet, ska inte till�mpas f�r EES-filialer och v�rde-
pappersbolag som omfattas av definitionen i artikel 96.1 a eller b i tillsynsf�r-
ordningen eller som bedriver verksamhet nr 8 i avsnitt A i bilaga I till Europa-
parlamentets och r�dets direktiv 2004/39/EG, men som inte bedriver verk-
samheterna nr 3 eller 6 i samma avsnitt i den bilagan. F�r en s�dan
avgiftsskyldig ska riskjustering av resolutionsavgift ske i enlighet med de kri-
terier som anges i artikel 103.7 i krishanteringsdirektivet och f�reskrifter som
har meddelats med st�d av 29 kap. 1 � 8.

Resolutionsavgift ska betalas s� l�nge som beh�llningen i resolutionsreser-

ven vid utg�ngen av det �r avgiften avser understiger tre procent av de garan-
terade ins�ttningarna.

Avgiftsunderlaget

14 �

Avgiftsunderlaget �r summan av den avgiftsskyldiges skulder med av-

drag f�r garanterade ins�ttningar, skulder som anges i artikel 5.1 i f�rord-
ningen om resolutionsavgifter och de skulder som f�r ing� i den avgiftsskyldi-
ges kapitalbas enligt tillsynsf�rordningen.

Om inte annat f�ljer av artikel 5.25.4 i f�rordningen om resolutionsavgif-

ter, ska skulderna ber�knas p� det s�tt som g�ller f�r upptagande av skulder i
balansr�kning enligt lagen (1995:1559) om �rsredovisning i kreditinstitut och
v�rdepappersbolag.

SFS 2015:1016

H�jd avgift

15 �

Om beh�llningen i resolutionsreserven vid utg�ngen av det �r avgiften

avser understiger 0,67 procent av de garanterade ins�ttningarna, ska resolu-
tionsavgiften h�jas, om det �r n�dv�ndigt f�r att �terst�lla beh�llningen i reso-
lutionsreserven till 1 procent av de garanterade ins�ttningarna inom sex �r
fr�n den tidpunkt beh�llningen f�rst understeg 0,67 procent av de garanterade
ins�ttningarna.

Den h�jda avgiften ska best�mmas till en procentandel av avgiftsunderla-

get som medf�r att summan av alla avgiftsskyldigas resolutionsavgifter upp-
g�r till ett belopp som ber�knas vara tillr�ckligt f�r att inom sex �r fr�n den
tidpunkt beh�llningen f�rst understeg 0,67 procent av de garanterade ins�tt-
ningarna �terst�lla beh�llningen i resolutionsreserven till 1 procent av de ga-
ranterade ins�ttningarna.

Om beh�llningen i resolutionsreserven under den tidsperiod som avses i

andra stycket minskar ytterligare p� grund av ytterligare utbetalningar ur re-
solutionsreserven, ska en ny sex�rsperiod f�r ber�kning av h�jd grundavgift
b�rja l�pa.

Till�ggsavgift

16 �

Om det uppst�r ett underskott i resolutionsreserven, ska de avgiftsskyl-

diga betala en till�ggsavgift. De totala till�ggsavgifterna ska motsvara under-
skottet. Om underskottet inte, p� grund av 17 � andra och tredje styckena, kan
t�ckas med till�ggsavgifter under ett �r, ska till�ggsavgifter tas ut tills dess att
summan av de till�ggsavgifter som betalats uppg�r till det ursprungliga un-
derskottet, med eventuella till�gg enligt andra stycket, och den finansierings-
kostnad som belastat resolutionsreserven avseende underskottet.

Om beh�llningen i resolutionsreserven under den tid d� till�ggsavgift ska

betalas minskar ytterligare p� grund av ytterligare utbetalningar ur resolu-
tionsreserven, ska ett belopp som motsvarar den minskning av resolutionsre-
servens beh�llning som utbetalningen medf�r, l�ggas till det ursprungliga
underskottet. Detta till�gg ska dock inte �verstiga resolutionsreservens under-
skott vid den tidpunkt n�r utbetalningen fr�n resolutionsreserven har genom-
f�rts.

17 �

Till�ggsavgift ska, om inte annat f�ljer av tredje stycket, beslutas i sam-

band med att den �rliga resolutionsavgiften beslutas.

En avgiftsskyldigs till�ggsavgift ska uppg� till en andel av underskottet, in-

klusive den upplupna finansieringskostnaden, som motsvarar den avgiftsskyl-
diges andel av de totala resolutionsavgifterna enligt det beslut avseende reso-
lutionsavgifter som tas i samband med att till�ggsavgifterna beslutas. Till-
l�ggsavgiften under ett �r f�r inte �verstiga tre g�nger f�retagets resolutions-
avgift i enlighet med 13 �.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r Riksg�ldskontoret besluta om till�ggsavgift

vid en annan tidpunkt �n den som avses i f�rsta stycket. Ett s�dant beslut ska
baseras p� uppgifter fr�n det n�rmast f�reg�ende avgiftsbeslutet avseende re-
solutionsavgiften.

SFS 2015:1016

Riskavgift

18 �

N�r beh�llningen i resolutionsreserven �verstiger tre procent av garan-

terade ins�ttningar, ska i st�llet f�r resolutionsavgift en �rlig riskavgift tas ut.

Riskavgiften ska f�r varje avgiftsskyldig spegla den f�rv�ntade kostnad

som kan komma att belasta resolutionsreserven avseende den avgiftsskyldige.

Riskavgiften f�r s�ttas till noll om sannolikheten att en avgiftsskyldig kom-

mer att f�rs�ttas i resolution �r mycket l�g.

19 �

Om n�gon har varit avgiftsskyldig bara f�r en del av ett kalender�r, ska

avgift enligt 18 � best�mmas med h�nsyn till hur stor del av kalender�ret som
avgiftsskyldighet f�relegat.

Uppgiftsskyldighet

20 �

Den som �r avgiftsskyldig ska l�mna de uppgifter till Riksg�ldskonto-

ret som myndigheten beh�ver f�r att fastst�lla den avgiftsskyldiges avgift.
Uppgifter om avgiftsunderlaget ska ha granskats av en revisor som utsetts i
enlighet med 4 a kap. 1 � sparbankslagen (1987:619), 7 a kap. 1 � lagen
(1995:1570) om medlemsbanker, 9 kap. 8 � aktiebolagslagen (2005:551) eller
8 kap. 1 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar.

21 �

Om den som �r skyldig att betala riskavgift trots p�minnelse inte kom-

mer in med s�dana uppgifter som avses i 20 �, f�r Riksg�ldskontoret upp-
skatta avgiftsunderlaget f�r den avgiftsskyldige och basera avgiftsbeslutet p�
det uppskattade avgiftsunderlaget.

Om det i efterhand visar sig att den riskavgift som fastst�llts utifr�n det

uppskattade avgiftsunderlaget understeg den avgift som skulle ha betalats om
den avgiftsskyldige gett in ett korrekt avgiftsunderlag, ska den avgiftsskyl-
dige betala mellanskillnaden. Dr�jsm�lsr�nta enligt 22 � andra stycket ska be-
talas fr�n tidpunkten n�r avgiften skulle betalats till dess betalning sker.

Om det finns synnerliga sk�l och om den avgiftsskyldige kan styrka att den

riskavgift som fastst�llts utifr�n det uppskattade avgiftsunderlaget i v�sentlig
m�n �verstiger den avgift som skulle ha betalats utifr�n ett korrekt avgifts-
underlag, f�r Riksg�ldskontoret betala tillbaka mellanskillnaden till den av-
giftsskyldige.

Avgiftsbeslut

22 �

Riksg�ldskontoret beslutar om resolutionsavgift, till�ggsavgift och

riskavgift f�r varje avgiftsskyldig. Avgiften ska betalas inom en m�nad fr�n
dagen f�r myndighetens beslut.

Dr�jsm�lsr�nta ska tas ut p� riskavgift som inte betalas i r�tt tid. Dr�js-

m�lsr�ntan ska ber�knas enligt en r�ntefot som per �r motsvarar den av Riks-
banken fastst�llda, vid varje tid g�llande referensr�ntan enligt 9 � r�ntelagen
(1975:635) med ett till�gg av �tta procentenheter.

23 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r Riksg�ldskontoret s�tta ned resolu-

tionsavgiften eller riskavgiften.

Riksg�ldskontoret f�r bevilja anst�nd med betalning av till�ggsavgift enligt

16 �, om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till f�retagets finansiella st�ll-

SFS 2015:1016

ning. Anst�ndet f�r beviljas f�r en tid av h�gst sex m�nader. P� ans�kan av
f�retaget f�r denna tid f�rl�ngas.

24 �

Det som i 13 och 16 �� anges om de totala resolutionsavgifterna och

till�ggsavgifterna beh�ver inte till�mpas n�r avgiften f�r ett enskilt f�retag

1. best�ms enligt 23 � eller enligt artikel 12.1 eller 17.1 i f�rordningen om

resolutionsavgifter,

2. best�ms genom ompr�vning enligt 27 � f�rvaltningslagen (1986:223),

eller

3. efter �verklagande best�ms av allm�n f�rvaltningsdomstol.

25 �

Riksg�ldskontorets beslut att ta ut resolutionsavgift, till�ggsavgift eller

riskavgift f�r verkst�llas, om avgiften �r obetald trots att den skulle ha beta-
lats. Verkst�llighet f�r ske �ven om avgiftsbeslutet har �verklagats. Best�m-
melser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford-
ringar m.m. Vid indrivning f�r verkst�llighet enligt uts�kningsbalken ske.

AVDELNING IV. AVSLUTANDE BEST�MMELSER

28 kap. Samarbete och informationsutbyte

Uppgiftsskyldighet f�r institut och koncernf�retag

1 �

Ett institut och ett f�retag som ing�r i samma koncern som institutet ska

l�mna Riksg�ldskontoret de upplysningar om sin verksamhet och d�rmed
sammanh�ngande omst�ndigheter som myndigheten beg�r f�r sin verksamhet
enligt denna lag.

Om ett institut eller f�retag som ing�r i samma koncern som institutet har

�sidosatt sina skyldigheter enligt f�rsta stycket, ska Finansinspektionen in-
gripa mot institutet eller f�retaget enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank-
och finansieringsr�relse eller 25 kap. lagen (2007:528) om v�rdepappers-
marknaden.

Befogenhet att kr�va information

2 �

F�r att kunna f�rbereda och fatta beslut om resolutions�tg�rder f�r Riks-

g�ldskontoret beg�ra att

1. f�retaget i resolution eller n�gon annan tillhandah�ller uppgifter, hand-

lingar eller annat, och

2. den som f�rv�ntas kunna l�mna upplysningar i saken l�mnar s�dana

upplysningar p� tid och plats som myndigheten best�mmer.

F�rsta stycket g�ller inte i den utstr�ckning uppgiftsl�mnandet skulle strida

mot den i lag reglerade tystnadsplikten f�r advokater.

Riksg�ldskontoret f�r f�rel�gga den som inte f�ljer en beg�ran enligt f�rsta

stycket att fullg�ra sin skyldighet.

Tystnadsplikt

3 �

Den som deltar eller har deltagit i verksamhet enligt denna lag f�r inte

obeh�rigen r�ja eller utnyttja vad han eller hon genom sitt deltagande f�tt veta
om enskilds aff�rs- eller driftf�rh�llanden, ekonomiska eller personliga f�rh�l-

SFS 2015:1016

landen eller planering och f�rberedelser f�r eller hantering av fredstida krissitu-
ationer.

I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet offentlighets- och sekretess-

lagen (2009:400).

Samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter

4 �

Riksbanken och Finansinspektionen ska p� Riksg�ldskontorets beg�ran

l�mna de uppgifter som myndigheten beh�ver f�r sin verksamhet enligt denna
lag. Inom Riksg�ldskontoret g�ller motsvarande uppgiftsskyldighet f�r den
del av myndigheten som inte bedriver verksamhet enligt denna lag, gentemot
den del av myndigheten som bedriver den verksamheten.

5 �

Riksg�ldskontoret och Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta in-

formation med varandra, med motsvarande myndigheter inom EES och med
Europeiska bankmyndigheten i den utstr�ckning som f�ljer av krishanterings-
direktivet. Riksg�ldskontoret ska ocks� l�mna regeringen de uppgifter som
beh�vs f�r regeringens verksamhet enligt denna lag.

Upplysningar till konkursf�rvaltare och likvidator

6 �

Om ett f�retag som har varit f�rem�l f�r resolution f�rs�tts i konkurs,

ska Riksg�ldskontoret p� beg�ran av konkursf�rvaltaren f�r f�retaget l�mna
de upplysningar som konkursf�rvaltaren beh�ver f�r att uppr�tta konkursbo-
uppteckningen enligt 7 kap. 13 � konkurslagen (1987:672) och ber�ttelsen en-
ligt 7 kap. 15 � samma lag.

Om ett f�retag som har varit f�rem�l f�r resolution g�r i likvidation, ska

Riksg�ldskontoret p� beg�ran av likvidatorn f�r f�retaget l�mna de upplys-
ningar som likvidatorn beh�ver f�r att genomf�ra likvidationen.

�renden till Europeiska bankmyndigheten

7 �

Riksg�ldskontoret f�r h�nskjuta fr�gor som r�r ett f�rfarande av en an-

nan beh�rig myndighet inom EES till Europeiska bankmyndigheten f�r tvist-
l�sning i de fall som framg�r av f�ljande artiklar i krishanteringsdirektivet:

13.5 andra stycket och 13.6 andra stycket.
18.6 tredje stycket och 18.7 andra stycket.
45.9 tredje stycket och 45.10 femte stycket.

8 �

Riksg�ldskontoret f�r beg�ra att Europeiska bankmyndigheten ska bist�

myndigheterna att n� en �verenskommelse

i de fall som framg�r av f�ljande

artiklar i krishanteringsdirektivet:

13.4 tredje stycket.
18.5 andra stycket.
91.7 andra stycket.
92.3 andra stycket.

29 kap. Bemyndiganden

1 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om

SFS 2015:1016

1. vilka kvalificerade skulder som �r medr�kningsbara vid ber�kningen av

om minimikravet p� nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 1 � �r uppfyllt,

2. vilka kriterier som ska ligga till grund f�r ett beslut om storleken p� mi-

nimikravet p� nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 3 �,

3. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett f�retag ska l�mna

till Riksg�ldskontoret och n�r den ska l�mnas,

4. undantag enligt 5 kap. 3 � fr�n skyldigheten i 5 kap. 2 � om att ta in vissa

villkor i avtalen f�r sina skulder,

5. vilka f�retag som ska uppr�tta register som avses i 5 kap. 5 �, vad regist-

ren ska inneh�lla och n�r f�retagen ska ge in register f�r olika typer av avtal,

6. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 � ska inneh�lla,
7. hur storleken p� de skulder som �r h�nf�rliga till derivat enligt 21 kap.

17 � ska ber�knas,

8. metoden f�r riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 � tredje

stycket samt riskavgiftens storlek och hur den ska best�mmas enligt 18 �
samma kapitel,

9. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska l�mna till Riksg�ldskontoret enligt

27 kap. 20 �, och

10. vilka upplysningar ett institut eller n�got annat koncernf�retag ska l�mna

till Riksg�ldskontoret f�r dess verksamhet enligt denna lag.

2 �

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om

1. inneh�llet i en resolutionsplan och en koncernresolutionsplan enligt

3 kap. och vad som ska beaktas vid planernas utformning liksom n�r de ska
uppr�ttas och hur ofta de beh�ver uppdateras,

2. vilka omst�ndigheter Riksg�ldskontoret ska beakta vid sin pr�vning av

en resolutionsplan enligt 3 kap. 10 och 11 ��, och

3. n�r och var ett beslut om resolution enligt 8 kap. 13 � och ett beslut om

resolutions�tg�rder enligt 12 kap. 5 � ska offentligg�ras och vad offentligg�-
randet ska inneh�lla.

30 kap. �verklagande och verkst�llighet av beslut m.m.

1 �

Riksg�ldskontorets och Finansinspektionens beslut enligt denna lag f�r

�verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Detta g�ller dock inte beslut i
�renden som avses i 20 � f�rsta stycket 5 f�rvaltningslagen (1986:223).

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.
Riksg�ldskontorets beslut om resolution enligt 8 kap. 59 och 11 �� och

om resolutions�tg�rder som anges i 12 kap. 1 � f�rsta stycket g�ller omedel-
bart.

Riksg�ldskontoret och Finansinspektionen f�r best�mma att beslut om kris-

avv�rjande �tg�rder enligt denna lag, eller f�rel�gganden, f�rbud eller beslut
om �terkallelse som meddelats med st�d av lagen, ska g�lla omedelbart.

F�rel�gganden enligt denna lag f�r f�renas med vite.
Regeringens beslut enligt denna lag f�r inte �verklagas.

2 �

En v�rdering som utf�rs enligt 7 kap. f�r endast �verklagas i samband

med �verklagande av det beslut om �tg�rd f�r vilken v�rderingen ligger till
grund.

SFS 2015:1016

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2015

3 �

M�l som g�ller resolution enligt 8 kap. 59 eller 11 � eller resolutions�t-

g�rder som anges i 12 kap. 1 � f�rsta stycket ska handl�ggas skyndsamt.

4 �

Endast om det �r f�renligt med det allm�nnas intresse, f�r den domstol

som ska pr�va ett �verklagat beslut om resolution enligt 8 kap. 59 eller 11 �
eller om resolutions�tg�rder som anges i 12 kap. 1 � f�rsta stycket, besluta att
det �verklagade beslutet tills vidare inte ska g�lla.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 februari 2016.
2. Best�mmelserna i 5 kap. 2 � ska till�mpas p� kapitalinstrument och

skuldf�rbindelser som emitterats eller ing�tts fr�n och med den 1 februari
2016.

3. Avgifter enligt 27 kap. tas ut f�rsta g�ngen 2016. Avgiften f�r 2016 ska

reduceras till h�lften.

P� regeringens v�gnar

MARGOT WALLSTR�M

PER BOLUND
(Finansdepartementet)

;

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

Konsumentkreditlag (2010:1846)
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (2010:751) om betaltjänster
Lag (1995:1571) om insättningsgaranti
Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2015:1016 Lag om resolution

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Om Lagboken.se