SFS 1993:765 Lag om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut

Bank- och finansmarknadsrätt

Start / Bank- och finansmarknadsrätt / Lag (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut / SFS 1993:765 Lag om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut

SFS 1993_765 Lag om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:765 Utkom fr�n trycket den 23 juni 1993 Lag om statligt st�d till banker och andra kreditinstitut; utf�rdad den 10 juni 1993. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. Inledande best�mmelser 1 � F�r att garantera stabiliteten i betalningssystemet och trygga kredit- f�rs�rjningen l�mnas statligt st�d enligt denna lag till banker och vissa andra kreditinstitut. Syftet med statens �tagande �r att garantera att insti- tuten kan fullg�ra sina f�rpliktelser i r�tt tid. Fr�gor om det statliga st�det handl�ggs i f�rsta hand av Bankst�dsn�mnden. F�r uppgifter enligt denna lag finns Pr�vningsn�mnden f�r bankst�ds- fr�gor. Best�mmelser om n�mndens sammans�ttning och om f�rfarandet i n�mnden finns i 18 26 ��. 2 � Det statliga �tagandet om st�d omfattar inte 1. aktiekapital, om inte detta f�ljer av att st�d har getts i form av garanti vid en nyemission, 2. kapitaltillskott som f�r ing� i ett instituts kapitalbas som supplemen- t�rt kapital och som inte �r begr�nsat s�rskilt i f�rh�llande till det prim�ra kapitalet, om inte detta f�ljer av ett �tagande om st�d som Bankst�ds- n�mnden gjort, 3. f�rpliktelser som uppenbarligen �r of�renliga med en sund bankverk- samhet. 3 � St�d kan l�mnas till 1. banker med svensk oktroj och deras dotterf�retag, 2. f�ljande kreditinstitut med statlig anknytning: Konungariket Sveri- ges stadshypotekskassa, Stadshypotek Aktiebolag, Sveriges allm�nna hy- poteksbank, Svenska skeppshypotekskassan, Aktiebolaget Svensk Ex- portkredit, Aktiebolaget Industrikredit, Lantbrukskredit Aktiebolag och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, och 3. f�retag som har inr�ttats av ett st�dber�ttigat institut som ett led i en rekonstruktion. 4 � St�d l�mnas 1. till fortsatt verksamhet i institut som �r livskraftiga, och 2. f�r rekonstruktion eller avveckling i ordnade former av institut som inte kan f�rv�ntas uppn� l�nsamhet p� l�ng sikt. 5 � St�d f�r f�renas med villkor. St�det skall utformas p� ett aff�rsm�ssigt s�tt. St�det skall vidare s� l�ngt som m�jligt ges en konkurrensneutral utformning. 1 Prop. 1992/93:245, bet. 1992/93:NU35, rskr. 1992/93:440. 1715 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:646px;height:905px;"> <img width="646" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:765 Statens l�ngsiktiga kostnader f�r st�det skall h�llas s� l�ga som m�jligt. St�det skall utformas s� att statens insatser s� l�ngt som m�jligt kan �tervinnas. Om inte s�rskilda sk�l talar f�r annat skall en avgift tas ut f�r l�mnade garantier. Staten b�r tillf�rs�kras del i den v�rdestegring som uppkommer om ett institut som f�tt st�d �terf�r sin l�nsamhet. Pr�vning av villkor f�r statligt st�d i vissa fall 6 � Om ett kreditinstitut utan statligt st�d skulle vara p� obest�nd, skyldigt att uppr�tta s�rskild balansr�kning eller ur st�nd att uppfylla f�r institutet f�reskrivet krav p� kapitalt�ckning, kan Bankst�dsn�mnden beg�ra att Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor pr�var ett f�rslag till avtal om statligt st�d till kreditinstitutet och om villkoren f�r att institutet skall f� s�dant st�d. 7 � Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor skall pr�va om de av Bank- st�dsn�mnden f�reslagna villkoren, mot bakgrund av det st�d som Bank- st�dsn�mnden p� statens v�gnar har erbjudit sig att l�mna, �r osk�liga mot n�mndens motpart. Pr�vningsn�mnden f�r j�mka f�rslag till villkor som �r osk�ligt. I Pr�vningsn�mndens avg�rande skall anges vid vilken tidpunkt Bank- st�dsn�mnden tidigast f�r beg�ra inl�sen enligt 10 � f�rsta stycket 1 eller beg�ra f�rordnande av god man enligt 13 � f�rsta stycket 1. 8 � Villkor som skall pr�vas enligt 7 � f�r inte g�lla personlig betalnings- skyldighet gentemot staten f�r �gare av aktier i ett aktiebolag eller bankak- tiebolag. 9 � Tvister om tolkning eller till�mpning av ett avtal mellan Bankst�ds- n�mnden och ett kreditinstitut eller dess aktie�gare om statligt st�d till institutet pr�vas av Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor, om inte par- terna har enats om n�got annat. Inl�sen 10 � Staten har gentemot en aktie�gare i ett kreditinstitut som �r aktie- bolag eller bankaktiebolag r�tt att l�sa in aktierna, om 1. bolaget eller aktie�garen inte har antagit ett avtalsf�rslag vars villkor Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor funnit inte vara osk�liga, 2. bolaget eller aktie�garen inte har fullgjort en f�rpliktelse som f�ljer av avtal med Bankst�dsn�mnden och som �r av v�sentlig betydelse, eller 3. bolaget inte har en kapitalbas som uppg�r till tv� procent av v�rdet av bolagets placeringar, allt ber�knat enligt de f�r bolaget g�llande reglerna om kapitalt�ckning. R�tt till inl�sen enligt f�rsta stycket 1 f�religger inte om det efter Pr�vningsn�mndens tidigare pr�vning har intr�ffat n�gon omst�ndighet som medf�r att de av Bankst�dsn�mnden f�reslagna avtalsvillkoren �r osk�liga. En tvist huruvida r�tt till inl�sen f�religger eller om l�senbeloppet pr�vas av Pr�vningsn�mnden p� beg�ran av Bankst�dsn�mnden. 1716 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:646px;height:905px;"> <img width="646" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:765 11 � L�senbeloppet skall best�mmas s� att det motsvarar aktiens verkli- ga v�rde vid den tidpunkt n�r Bankst�dsn�mnden beg�rde inl�sen eller pr�vning av l�senbeloppets storlek hos Pr�vningsn�mnden f�r bankst�ds- fr�gor. Vid best�mmande av aktiens v�rde skall 17 � beaktas. 12 � Aktiebolagets eller bankaktiebolagets aktie�gare �r skyldiga att till staten �verl�mna sina aktiebrev med p�skrift om �verl�telse eller, n�r det �r fr�ga om aktier i ett avst�mningsbolag, att l�ta staten registreras som �gare av aktierna enligt best�mmelserna i aktiekontolagen (1989:827), om det �r ostridigt mellan parterna att det f�religger l�sningsr�tt eller Pr�v- ningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor har f�rklarat att s�dan r�tt f�religger utan att samtidigt fastst�lla l�senbeloppet. Aktie�gare har r�tt till sk�lig r�nta p� l�senbeloppet f�r tiden fr�n det aktie �verl�tits till dess l�senbe- loppet f�rfaller till betalning. I �vrigt till�mpas 14 kap. 12 och 13 �� aktiebolagslagen (1975:1385) och 11 kap. 13 och 14 �� bankaktiebolagslagen (1987:618). D�rvid skall f�r staten g�lla vad som f�reskrivs om moderbolag. Tv�ngsf�rvaltning 13 � Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor skall p� beg�ran av Bank- st�dsn�mnden f�rordna god man att under viss tid, h�gst ett �r, �verta f�rvaltningen av en sparbank, en f�reningsbank eller ett hypoteksinstitut, om kreditinstitutet 1. inte har antagit ett avtalsf�rslag vars villkor Pr�vningsn�mnden fun- nit inte vara osk�liga, 2. inte har fullgjort en f�rpliktelse som f�ljer av avtal med Bankst�ds- n�mnden och som �r av v�sentlig betydelse, eller 3. inte har en kapitalbas som uppg�r till tv� procent av v�rdet av institutets placeringar, allt ber�knat enligt de f�r institutet g�llande regler- na om kapitalt�ckning. R�tt att f� god man f�rordnad enligt f�rsta stycket 1 f�religger inte om det efter Pr�vningsn�mndens tidigare pr�vning har intr�ffat n�gon om- st�ndighet som medf�r att de av Bankst�dsn�mnden f�reslagna avtalsvill- koren �r osk�liga. 14 � Den gode mannen �vertar de befogenheter som tillkommer 1. i en sparbank huvudm�nnen, 2. i en f�reningsbank f�reningsmedlemmarna, och 3. i ett hypoteksinstitut styrelsen. 15 � Den gode mannen skall i l�mplig omfattning samr�da med f�retr�- dare f�r dem vilkas befogenheter han enligt 14 � har �vertagit samt med kreditinstitutets borgen�rer. 16 � En god man skall ha den insikt och erfarenhet som uppdraget kr�ver. Till god man f�r inte f�rordnas n�gon som st�r kreditinstitutet n�ra eller �r beroende av detta. Den som �r anst�lld hos Bankst�dsn�mn- den eller ledamot av dess styrelse f�r inte f�rordnas till god man. 1717 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:652px;height:909px;"> <img width="652" height="909" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:765 Flera gode m�n skall f�rordnas om det beh�vs med h�nsyn till uppdra- gets omfattning och beskaffenhet. Om det beh�vs, skall �ven ers�ttare f�rordnas f�r god man. Best�mmel- serna om god man g�ller �ven f�r ers�ttare. Den gode mannen har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget har kr�vt. Ers�ttningen best�ms av Pr�vningsn�mn- den f�r bankst�dsfr�gor och skall betalas av det institut som den gode mannen f�rvaltar. Den gode mannen skall entledigas, om han bed�ms inte vara l�mplig eller av annan orsak b�r skiljas fr�n uppdraget. V�rdering av tillg�ngar 17 � Om i en tvist enligt denna lag fr�ga uppkommer om v�rdet av aktierna i ett bolag skall v�rdet best�mmas som om bolaget inte hade omfattats av statens �tagande om st�d till kreditinstituten. Pr�vningsn�mndens sammans�ttning 18 � Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor best�r av tre ledam�ter som utses av regeringen. En av ledam�terna skall f�rordnas till ordf�rande och en till vice ordf�rande. Dessa skall vara jurister och ha erfarenhet som domare. Regeringen f�r utse h�gst tv� ers�ttare f�r ledam�terna i n�mn- den. F�rordnandena skall meddelas f�r viss tid. Ledamot och ers�ttare i Pr�vningsn�mnden skall vara svensk medbor- gare och f�r inte vara under�rig eller i konkurstillst�nd eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken. �tg�rd som endast avser beredande av m�l eller avskrivning av m�l f�r utf�ras av en ledamot. N�rmare best�mmelser om detta meddelas av regeringen. F�rfarandet i Pr�vningsn�mnden 19 � M�l som avses i 6, 9, 10 och 13 �� anh�ngigg�rs skriftligen genom ans�kan. I �vrigt g�ller om f�rfarandet 3 5, 8, 11, 12, 14, 16-26, 3032, 38, 39 och 4152 �� f�rvaltningsprocesslagen (1971:291) om inte annat f�reskrivs i denna lag. 20 � Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor skall delge ans�kningen med motparten och f�rel�gga denne att inkomma med yttrande. 21 � Om en motpart, som inte delgetts ans�kningen p� annat s�tt �n genom kung�relse enligt 16 � f�rsta stycket delgivningslagen (1970:428), inte inkommer med yttrande skall Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor f�rordna god man att bevaka dennes r�tt i m�let. Den som f�rordnats till god man enligt f�rsta stycket har r�tt till sk�lig ers�ttning av allm�nna medel f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som upp- draget har kr�vt. Kostnaden skall stanna p� staten. 1718 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:765 22 � I handl�ggningen skall ing� muntlig f�rhandling om Pr�vnings- n�mnden f�r bankst�dsfr�gor Finner att det beh�vs eller part beg�r det och muntlig f�rhandling inte �r uppenbart obeh�vlig. 23 � Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor f�r avg�ra m�let �ven om part uteblir fr�n muntlig f�rhandling eller inte inkommer med yttrande. 24 � I fr�ga om omr�stning g�ller 16 kap. r�tteg�ngsbalken i till�mpliga delar. R�tteg�ngskostnader 25 � I m�l om pr�vning av villkor skall vardera parten svara f�r sina r�tteg�ngskostnader om inte annat f�ljer av 18 kap. 6 � r�tteg�ngsbalken. Om Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor j�mkar f�reslagna villkor el- ler finner att villkoren �r osk�liga f�r Pr�vningsn�mnden f�rplikta staten att helt eller delvis ers�tta motparts r�tteg�ngskostnader. I m�l om inl�sen och i m�l om tv�ngsf�rvaltning skall vardera parten svara f�r sina r�tteg�ngskostnader om inte annat f�ljer av 18 kap. 6� r�tteg�ngsbalken. Pr�vningsn�mnden f�r dock f�rplikta staten att helt eller delvis ers�tta motparts r�tteg�ngskostnader. I m�l om tolkning eller till�mpning av ett avtal g�ller r�tteg�ngsbalkens best�mmelser om r�tteg�ngskostnader i m�l vari f�rlikning �r till�ten. �verklagande 26 � Avg�randen av Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor f�r inte �verklagas. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1993. 2. Best�mmelserna i 6 26 �� upph�r att g�lla vid utg�ngen av �r 1995. P� regeringens v�gnar CARL BILDT BO LUNDGREN (Finansdepartementet) 1719 </div> </div>

SFS 1993:765

Utkom fr�n trycket
den 23 juni 1993

Lag
om statligt st�d till banker och andra kreditinstitut;

utf�rdad den 10 juni 1993.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

Inledande best�mmelser

1 � F�r att garantera stabiliteten i betalningssystemet och trygga kredit-

f�rs�rjningen l�mnas statligt st�d enligt denna lag till banker och vissa
andra kreditinstitut. Syftet med statens �tagande �r att garantera att insti-
tuten kan fullg�ra sina f�rpliktelser i r�tt tid. Fr�gor om det statliga st�det
handl�ggs i f�rsta hand av Bankst�dsn�mnden.

F�r uppgifter enligt denna lag finns Pr�vningsn�mnden f�r bankst�ds-

fr�gor. Best�mmelser om n�mndens sammans�ttning och om f�rfarandet i
n�mnden finns i 18 26 ��.

2 � Det statliga �tagandet om st�d omfattar inte

1. aktiekapital, om inte detta f�ljer av att st�d har getts i form av

garanti vid en nyemission,

2. kapitaltillskott som f�r ing� i ett instituts kapitalbas som supplemen-

t�rt kapital och som inte �r begr�nsat s�rskilt i f�rh�llande till det prim�ra
kapitalet, om inte detta f�ljer av ett �tagande om st�d som Bankst�ds-
n�mnden gjort,

3. f�rpliktelser som uppenbarligen �r of�renliga med en sund bankverk-

samhet.

3 � St�d kan l�mnas till

1. banker med svensk oktroj och deras dotterf�retag,

2. f�ljande kreditinstitut med statlig anknytning: Konungariket Sveri-

ges stadshypotekskassa, Stadshypotek Aktiebolag, Sveriges allm�nna hy-

poteksbank, Svenska skeppshypotekskassan, Aktiebolaget Svensk Ex-
portkredit, Aktiebolaget Industrikredit, Lantbrukskredit Aktiebolag och
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, och

3. f�retag som har inr�ttats av ett st�dber�ttigat institut som ett led i en

rekonstruktion.

4 � St�d l�mnas

1. till fortsatt verksamhet i institut som �r livskraftiga, och

2. f�r rekonstruktion eller avveckling i ordnade former av institut som

inte kan f�rv�ntas uppn� l�nsamhet p� l�ng sikt.

5 � St�d f�r f�renas med villkor.

St�det skall utformas p� ett aff�rsm�ssigt s�tt. St�det skall vidare s�

l�ngt som m�jligt ges en konkurrensneutral utformning.

Prop. 1992/93:245, bet. 1992/93:NU35, rskr. 1992/93:440.

1715

SFS 1993:765

Statens l�ngsiktiga kostnader f�r st�det skall h�llas s� l�ga som m�jligt.

St�det skall utformas s� att statens insatser s� l�ngt som m�jligt kan

�tervinnas. Om inte s�rskilda sk�l talar f�r annat skall en avgift tas ut f�r
l�mnade garantier.

Staten b�r tillf�rs�kras del i den v�rdestegring som uppkommer om ett

institut som f�tt st�d �terf�r sin l�nsamhet.

Pr�vning av villkor f�r statligt st�d i vissa fall

6 � Om ett kreditinstitut utan statligt st�d skulle vara p� obest�nd,
skyldigt att uppr�tta s�rskild balansr�kning eller ur st�nd att uppfylla f�r

institutet f�reskrivet krav p� kapitalt�ckning, kan Bankst�dsn�mnden

beg�ra att Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor pr�var ett f�rslag till
avtal om statligt st�d till kreditinstitutet och om villkoren f�r att institutet
skall f� s�dant st�d.

7 � Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor skall pr�va om de av Bank-
st�dsn�mnden f�reslagna villkoren, mot bakgrund av det st�d som Bank-
st�dsn�mnden p� statens v�gnar har erbjudit sig att l�mna, �r osk�liga mot
n�mndens motpart.

Pr�vningsn�mnden f�r j�mka f�rslag till villkor som �r osk�ligt.
I Pr�vningsn�mndens avg�rande skall anges vid vilken tidpunkt Bank-

st�dsn�mnden tidigast f�r beg�ra inl�sen enligt 10 � f�rsta stycket 1 eller
beg�ra f�rordnande av god man enligt 13 � f�rsta stycket 1.

8 � Villkor som skall pr�vas enligt 7 � f�r inte g�lla personlig betalnings-
skyldighet gentemot staten f�r �gare av aktier i ett aktiebolag eller bankak-
tiebolag.

9 � Tvister om tolkning eller till�mpning av ett avtal mellan Bankst�ds-

n�mnden och ett kreditinstitut eller dess aktie�gare om statligt st�d till
institutet pr�vas av Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor, om inte par-
terna har enats om n�got annat.

Inl�sen

10 � Staten har gentemot en aktie�gare i ett kreditinstitut som �r aktie-

bolag eller bankaktiebolag r�tt att l�sa in aktierna, om

1. bolaget eller aktie�garen inte har antagit ett avtalsf�rslag vars villkor

Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor funnit inte vara osk�liga,

2. bolaget eller aktie�garen inte har fullgjort en f�rpliktelse som f�ljer

av avtal med Bankst�dsn�mnden och som �r av v�sentlig betydelse, eller

3. bolaget inte har en kapitalbas som uppg�r till tv� procent av v�rdet

av bolagets placeringar, allt ber�knat enligt de f�r bolaget g�llande reglerna
om kapitalt�ckning.

R�tt till inl�sen enligt f�rsta stycket 1 f�religger inte om det efter

Pr�vningsn�mndens tidigare pr�vning har intr�ffat n�gon omst�ndighet
som medf�r att de av Bankst�dsn�mnden f�reslagna avtalsvillkoren �r
osk�liga.

En tvist huruvida r�tt till inl�sen f�religger eller om l�senbeloppet

pr�vas av Pr�vningsn�mnden p� beg�ran av Bankst�dsn�mnden.

1716

SFS 1993:765

11 � L�senbeloppet skall best�mmas s� att det motsvarar aktiens verkli-

ga v�rde vid den tidpunkt n�r Bankst�dsn�mnden beg�rde inl�sen eller
pr�vning av l�senbeloppets storlek hos Pr�vningsn�mnden f�r bankst�ds-
fr�gor. Vid best�mmande av aktiens v�rde skall 17 � beaktas.

12 � Aktiebolagets eller bankaktiebolagets aktie�gare �r skyldiga att till

staten �verl�mna sina aktiebrev med p�skrift om �verl�telse eller, n�r det
�r fr�ga om aktier i ett avst�mningsbolag, att l�ta staten registreras som
�gare av aktierna enligt best�mmelserna i aktiekontolagen (1989:827), om
det �r ostridigt mellan parterna att det f�religger l�sningsr�tt eller Pr�v-
ningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor har f�rklarat att s�dan r�tt f�religger
utan att samtidigt fastst�lla l�senbeloppet. Aktie�gare har r�tt till sk�lig
r�nta p� l�senbeloppet f�r tiden fr�n det aktie �verl�tits till dess l�senbe-
loppet f�rfaller till betalning.

I �vrigt till�mpas 14 kap. 12 och 13 �� aktiebolagslagen (1975:1385) och

11 kap. 13 och 14 �� bankaktiebolagslagen (1987:618). D�rvid skall f�r

staten g�lla vad som f�reskrivs om moderbolag.

Tv�ngsf�rvaltning

13 � Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor skall p� beg�ran av Bank-

st�dsn�mnden f�rordna god man att under viss tid, h�gst ett �r, �verta
f�rvaltningen av en sparbank, en f�reningsbank eller ett hypoteksinstitut,
om kreditinstitutet

1. inte har antagit ett avtalsf�rslag vars villkor Pr�vningsn�mnden fun-

nit inte vara osk�liga,

2. inte har fullgjort en f�rpliktelse som f�ljer av avtal med Bankst�ds-

n�mnden och som �r av v�sentlig betydelse, eller

3. inte har en kapitalbas som uppg�r till tv� procent av v�rdet av

institutets placeringar, allt ber�knat enligt de f�r institutet g�llande regler-
na om kapitalt�ckning.

R�tt att f� god man f�rordnad enligt f�rsta stycket 1 f�religger inte om

det efter Pr�vningsn�mndens tidigare pr�vning har intr�ffat n�gon om-
st�ndighet som medf�r att de av Bankst�dsn�mnden f�reslagna avtalsvill-
koren �r osk�liga.

14 � Den gode mannen �vertar de befogenheter som tillkommer

1. i en sparbank huvudm�nnen,

2. i en f�reningsbank f�reningsmedlemmarna, och
3. i ett hypoteksinstitut styrelsen.

15 � Den gode mannen skall i l�mplig omfattning samr�da med f�retr�-

dare f�r dem vilkas befogenheter han enligt 14 � har �vertagit samt med
kreditinstitutets borgen�rer.

16 � En god man skall ha den insikt och erfarenhet som uppdraget

kr�ver. Till god man f�r inte f�rordnas n�gon som st�r kreditinstitutet
n�ra eller �r beroende av detta. Den som �r anst�lld hos Bankst�dsn�mn-
den eller ledamot av dess styrelse f�r inte f�rordnas till god man.

1717

SFS 1993:765

Flera gode m�n skall f�rordnas om det beh�vs med h�nsyn till uppdra-

gets omfattning och beskaffenhet.

Om det beh�vs, skall �ven ers�ttare f�rordnas f�r god man. Best�mmel-

serna om god man g�ller �ven f�r ers�ttare.

Den gode mannen har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete, tidsspillan och

utl�gg som uppdraget har kr�vt. Ers�ttningen best�ms av Pr�vningsn�mn-

den f�r bankst�dsfr�gor och skall betalas av det institut som den gode
mannen f�rvaltar.

Den gode mannen skall entledigas, om han bed�ms inte vara l�mplig

eller av annan orsak b�r skiljas fr�n uppdraget.

V�rdering av tillg�ngar

17 � Om i en tvist enligt denna lag fr�ga uppkommer om v�rdet av

aktierna i ett bolag skall v�rdet best�mmas som om bolaget inte hade
omfattats av statens �tagande om st�d till kreditinstituten.

Pr�vningsn�mndens sammans�ttning

18 � Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor best�r av tre ledam�ter

som utses av regeringen. En av ledam�terna skall f�rordnas till ordf�rande
och en till vice ordf�rande. Dessa skall vara jurister och ha erfarenhet som
domare. Regeringen f�r utse h�gst tv� ers�ttare f�r ledam�terna i n�mn-
den. F�rordnandena skall meddelas f�r viss tid.

Ledamot och ers�ttare i Pr�vningsn�mnden skall vara svensk medbor-

gare och f�r inte vara under�rig eller i konkurstillst�nd eller ha f�rvaltare
enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken.

�tg�rd som endast avser beredande av m�l eller avskrivning av m�l f�r

utf�ras av en ledamot. N�rmare best�mmelser om detta meddelas av
regeringen.

F�rfarandet i Pr�vningsn�mnden

19 � M�l som avses i 6, 9, 10 och 13 �� anh�ngigg�rs skriftligen genom

ans�kan. I �vrigt g�ller om f�rfarandet 3 5, 8, 11, 12, 14, 16-26, 3032,

38, 39 och 4152 �� f�rvaltningsprocesslagen (1971:291) om inte annat
f�reskrivs i denna lag.

20 � Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor skall delge ans�kningen
med motparten och f�rel�gga denne att inkomma med yttrande.

21 � Om en motpart, som inte delgetts ans�kningen p� annat s�tt �n

genom kung�relse enligt 16 � f�rsta stycket delgivningslagen (1970:428),

inte inkommer med yttrande skall Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor
f�rordna god man att bevaka dennes r�tt i m�let.

Den som f�rordnats till god man enligt f�rsta stycket har r�tt till sk�lig

ers�ttning av allm�nna medel f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som upp-
draget har kr�vt. Kostnaden skall stanna p� staten.

1718

SFS 1993:765

22 � I handl�ggningen skall ing� muntlig f�rhandling om Pr�vnings-

n�mnden f�r bankst�dsfr�gor Finner att det beh�vs eller part beg�r det och
muntlig f�rhandling inte �r uppenbart obeh�vlig.

23 � Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor f�r avg�ra m�let �ven om
part uteblir fr�n muntlig f�rhandling eller inte inkommer med yttrande.

24 � I fr�ga om omr�stning g�ller 16 kap. r�tteg�ngsbalken i till�mpliga
delar.

R�tteg�ngskostnader

25 � I m�l om pr�vning av villkor skall vardera parten svara f�r sina
r�tteg�ngskostnader om inte annat f�ljer av 18 kap. 6 � r�tteg�ngsbalken.
Om Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor j�mkar f�reslagna villkor el-
ler finner att villkoren �r osk�liga f�r Pr�vningsn�mnden f�rplikta staten
att helt eller delvis ers�tta motparts r�tteg�ngskostnader.

I m�l om inl�sen och i m�l om tv�ngsf�rvaltning skall vardera parten

svara f�r sina r�tteg�ngskostnader om inte annat f�ljer av 18 kap. 6�
r�tteg�ngsbalken. Pr�vningsn�mnden f�r dock f�rplikta staten att helt
eller delvis ers�tta motparts r�tteg�ngskostnader.

I m�l om tolkning eller till�mpning av ett avtal g�ller r�tteg�ngsbalkens

best�mmelser om r�tteg�ngskostnader i m�l vari f�rlikning �r till�ten.

�verklagande

26 � Avg�randen av Pr�vningsn�mnden f�r bankst�dsfr�gor f�r inte
�verklagas.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1993.

2. Best�mmelserna i 6 26 �� upph�r att g�lla vid utg�ngen av �r 1995.

P� regeringens v�gnar

CARL BILDT

BO LUNDGREN
(Finansdepartementet)

1719

;

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

Konsumentkreditlag (2010:1846)
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (2010:751) om betaltjänster
Lag (1995:1571) om insättningsgaranti
Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1993:765 Lag om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut

Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Om Lagboken.se