SFS 2008:102 Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Du är här: Start / Ersättningsrätt / Försäkringsrörelselag (2010:2043) / SFS 2008:102 Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
080102.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713);

utfärdad den 6 mars 2008.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs

2

i fråga om om försäkringsrörelsela-

gen (1982:713)

3

dels

att 1 kap. 3, 8 a och 10 §§, 1 a kap. 7 §, 2 a kap. 1 och 4 §§, 7 kap. 1�

3, 9, 9 a, 10, 10 c, 10 f, 10 g, 11, 23, 24 och 25�27 §§, 7 a kap. 1 §, 12 kap.
9 a § samt 19 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels

att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 3 b, 9 g och

9 h §§ samt 7 kap. 15 §, av följande lydelse.

1 kap.

3 §

4

Ett försäkringsbolag får inte driva annan rörelse än försäkringsrörelse,

om det inte finns särskilda skäl för det.

Rörelse som avses i 2 kap. 3 b § (direkt livförsäkringsrörelse) får förenas

endast med direkt skadeförsäkringsrörelse som avses i 2 kap. 3 a § första
stycket klasserna 1 och 2 samt med rörelse avseende återförsäkring av för-
säkring enligt någon av dessa klasser och av livförsäkring, om inte något an-
nat följer av tredje stycket.

Utöver vad som följer av andra stycket får direkt livförsäkringsrörelse och

skadeförsäkringsrörelse bedrivas i samma försäkringsbolag, om sådan verk-
samhet samtidigt bedrevs vid tidpunkten för undertecknandet av avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, den 2 maj 1992.

Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse som bedrivs i

samma försäkringsbolag enligt andra eller tredje stycket ska hållas åtskilda
hos bolaget.

Särskilda bestämmelser finns i 5 kap. 1 § om försäkringsbolagets upplå-

ning.

3 b §

Med återförsäkring förstås i denna lag verksamhet som består i att

överta risker som överlåts av ett försäkringsföretag eller av en medlem i en

1

Prop. 2007/08:40, bet. 2007/08: FiU15, rskr. 2007/08:136.

2

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/68/EG av den 16 november 2005

om återförsäkring och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG och 92/49/EEG
samt direktiven 98/78/EG och 2002/83/EG (EGT L 323, 9.12.2005 s. 1, Celex 32005
L0068).

3

Lagen omtryckt 1995:1567.

4

Senaste lydelse 1999:1124.

SFS 2008:102

Utkom från trycket
den 18 mars 2008

background image

2

SFS 2008:102

försäkringssammanslutning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområ-
det (EES).

Med återförsäkringsbolag avses ett försäkringsbolag som har fått konces-

sion bara för rörelse som avser återförsäkring.

Ett återförsäkringsbolag får inte driva annan rörelse än återförsäkringsrö-

relse och därmed sammanhängande verksamhet.

8 a §

5

Ett försäkringsbolag ska, utöver tillgångar som krävs för skuldtäck-

ning enligt 7 kap. 9 §, vid varje tidpunkt ha en tillräcklig kapitalbas. Bestäm-
melser om vilka poster kapitalbasen får omfatta och om avräkning från den
finns i 7 kap. 22 och 24 a §§ och 26 § femte stycket för livförsäkringsrörelse
samt i 7 kap. 24 och 24 a §§ och 27 § fjärde stycket för skadeförsäkringsrö-
relse.

När verksamheten utövas ska kapitalbasen minst uppgå till en nivå som

beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art och omfattning (solvens-
marginalen) enligt bestämmelserna i 7 kap. 23 § för livförsäkringsrörelse
och i 7 kap. 25 § för skadeförsäkringsrörelse. Dock ska kapitalbasen aldrig
vara mindre än det garantibelopp som anges i 7 kap. 26 § för livförsäkrings-
rörelse och i 7 kap. 27 § för skadeförsäkringsrörelse.

När ett försäkringsbolag bildas ska kapitalbasen minst uppgå till garanti-

beloppet.

Om kapitalbasen understiger solvensmarginalen eller garantibeloppet ska

Finansinspektionen vidta åtgärder enligt bestämmelserna i 19 kap. 11 §
fjärde, sjätte och sjunde styckena.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om villkor för att ta in poster i kapitalbasen och räkna av poster
från den enligt 7 kap. 22, 24 och 24 a §§ samt 7 a kap. 4 §, och om omfatt-
ningen av dessa poster och hur kapitalbasen i övrigt ska beräknas.

9 g §

Med behörig myndighet förstås i denna lag en utländsk myndighet

inom EES som har behörighet att utöva tillsyn över utländska försäkringsfö-
retag eller tjänstepensionsinstitut.

9 h §

Med specialföretag förstås i denna lag ett utländskt företag som, utan

att vara försäkringsföretag, övertar risker från ett försäkringsföretag och som
helt finansierar sin verksamhet genom emissioner av skuldebrev eller någon
annan liknande form av finansiering, för vilken rätten till återbetalning är
underordnad företagets skyldigheter enligt avtal om riskövertagande.

10 §

6

Om ett försäkringsbolag driver rörelse i utlandet, får sådana avvikel-

ser från denna lag i enskilda fall beslutas som föranleds av hänsyn till ut-
ländsk rätt eller rättstillämpning.

I fråga om skadeförsäkringar får undantag från denna lag i ett enskilt fall

beslutas helt eller till vissa delar för

1. ömsesidiga försäkringsbolag som driver skadeförsäkringsrörelse under

förutsättning att verksamheten inte omfattar kredit- eller borgensförsäkring
eller annan ansvarsförsäkring än sådan som enligt 2 kap. 3 a § tredje stycket

5

Senaste lydelse 2006:533.

6

Senaste lydelse 2003:510. �ndringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

background image

3

SFS 2008:102

behandlas som underordnad, bolagsordningen innehåller bestämmelser som
i enlighet med 7 § tillåter uttaxering från delägare, den årliga premieinkom-
sten från skadeförsäkringsrörelsen inte överstiger ett belopp motsvarande
fem miljoner euro, samt att minst hälften av premieinkomsten kommer från
bolagets delägare, och

2. lokala skadeförsäkringsbolag som meddelar endast försäkring enligt

2 kap. 3 a § första stycket klass 18 (assistans) i form av naturaförmåner och
vilkas årliga premieinkomst inte överstiger ett belopp motsvarande
200 000 euro

.

Finansinspektionen fattar beslut enligt denna paragraf. Regeringen prövar

dock ärenden som är av principiell betydelse eller av synnerlig vikt.

1 a kap.

7 §

7

I fråga om europabolag med ett sådant förvaltningssystem som avses i

artiklarna 39�42 i SE-förordningen (dualistiskt organiserade europabolag)
ska vad som sägs i följande bestämmelser i denna lag om styrelsen eller dess
ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

2 kap. 3 § femte stycket 3 om ledningsprövning,
7 a kap. 10 § om tystnadsplikt,
8 kap. 1 § femte stycket om suppleanter,
8 kap. 2 § första stycket om förtida avgång,
8 kap. 4 § om bosättningskrav och obehörighetsgrunder,
8 kap. 6 § om anmälan av aktieinnehav,
8 kap. 10 § tredje stycket om protokoll,
8 kap. 11 § första stycket andra meningen om beslutsunderlag,
8 kap. 11 § första stycket tredje meningen om inträde av suppleant,
8 kap. 12 § första stycket om jäv,
8 kap. 17 § om registrering,
9 kap. 12 § om upplysningsplikt mot bolagsstämman,
9 kap. 20 § om klander av bolagsstämmobeslut,
9 kap. 21 § om talan mot bolaget och skiljeförfarande,
10 kap. 5 § om revisorsjäv,
10 kap. 9 § om tillhandahållande av upplysningar till revisorn,
10 kap. 11 § första stycket om revisionsberättelsen,
11 kap. 11 § om jäv för lekmannarevisorer,
11 kap. 14 § om lekmannarevisorns granskningsrapport,
12 kap. 12 och 13 §§ om förbud mot vissa lån m.m.,
14 kap. 3 § om tvångslikvidation,
14 kap. 18 § andra�fjärde styckena om styrelseval i samband med upphö-

rande av likvidation,

16 kap. 1 och 4�6 §§ om skadestånd,
19 kap. 8 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen,
19 kap. 9 § andra stycket om rätt för Finansinspektionen att närvara vid

styrelsesammanträde och delta i överläggningarna,

19 kap. 11 § andra stycket om föreläggande att vidta rättelse,

7

Senaste lydelse 2004:578.

background image

4

SFS 2008:102

19 kap. 16 § första meningen om förbud för en ledamot i Finansinspektio-

nens styrelse eller en befattningshavare hos inspektionen att ingå i ett
svenskt försäkringsbolags styrelse, och

20 kap. 4 a § om avregistrering av ledamot.

2 a kap.

1 §

8

Ett försäkringsbolag som inte är ett återförsäkringsbolag och som av-

ser att upprätta en filial, agentur eller annat liknande driftställe (sekundäreta-
blering) i ett annat EES-land ska underrätta Finansinspektionen innan verk-
samheten påbörjas.

Underrättelsen enligt första stycket ska innehålla
1. uppgift om i vilket land sekundäretableringen ska upprättas,
2. en plan för den tilltänkta verksamheten, med angivande av sekundäreta-

bleringens organisation och vilket slags försäkringsverksamhet som ska dri-
vas där,

3. uppgift om sekundäretableringens adress, och
4. uppgift om vem som är företrädare för sekundäretableringen.
Om ett försäkringsbolag från en sekundäretablering ska meddela försäk-

ringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 10 (motorfordonsansvar) och
som inte uteslutande avser försäkring av fraktförares ansvar, ska underrättel-
sen enligt första stycket dessutom innehålla en försäkran om att bolaget är
medlem i motsvarigheten till Trafikförsäkringsföreningen i sekundäretable-
ringens EES-land och i det landets nationella garantifond.

Varje gång ett försäkringsbolag åtar sig ett uppdrag att från en sekundäre-

tablering meddela tjänstepensionsförsäkring, ska bolaget lämna en särskild
underrättelse till Finansinspektionen.

Underrättelsen enligt fjärde stycket ska innehålla
1. uppgift om den som i egenskap av arbetsgivare ska betala försäkrings-

premierna, och

2. uppgift om det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som ska

ligga till grund för försäkringarna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vad den i andra stycket 2 angivna verksamhetsplanen i övrigt
ska innehålla.

4 §

9

Om ett försäkringsbolag som inte är ett återförsäkringsbolag avser att

från Sverige eller från en sekundäretablering i ett annat land inom EES med-
dela försäkringar för risker belägna i eller för åtaganden som ska fullgöras i
ett tredje EES-land, och detta ska ske utan förmedling av en sekundäretable-
ring i det landet (gränsöverskridande verksamhet), ska bolaget underrätta Fi-
nansinspektionen om det. I underrättelsen ska det anges vilket eller vilka
slag av risker eller åtaganden försäkringarna ska omfatta.

Varje gång ett försäkringsbolag åtar sig ett uppdrag att genom gränsöver-

skridande verksamhet meddela tjänstepensionsförsäkring, ska bolaget lämna
en särskild underrättelse till Finansinspektionen.

Underrättelsen enligt andra stycket ska innehålla

8

Senaste lydelse 2005:1121.

9

Senaste lydelse 2005:1121.

background image

5

SFS 2008:102

1. uppgift om den som i egenskap av arbetsgivare ska betala försäkrings-

premierna, och

2. uppgift om det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som ska

ligga till grund för försäkringarna.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte när bolag i annan egenskap än

ledande försäkringsgivare deltar i koassuransavtal (samförsäkring) avseende
stora risker.

Med stora risker avses
1. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 4�7, 11 och 12,
2. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 14 och 15, om

försäkringstagaren är näringsidkare och den försäkrade risken avser närings-
verksamheten, och

3. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 3, 8�10, 13 och

16, om försäkringstagaren är näringsidkare och minst två av följande förut-
sättningar är uppfyllda enligt senast fastställda resultat- och balansräkning:

a) försäkringstagaren har en balansomslutning som uppgår till
minst ett belopp motsvarande 6 200 000 euro,
b) försäkringstagaren har en bruttoomsättning som uppgår till minst ett

belopp motsvarande 12 800 000 euro,

c) försäkringstagaren har haft i genomsnitt minst 250 personer anställda.
Om försäkringstagaren ingår i en koncern som avger koncernredovisning,

ska förutsättningarna i femte stycket 3 gälla koncernen.

7 kap.

1 §

10

Ett försäkringsbolags försäkringstekniska avsättningar ska motsvara

belopp som krävs för att bolaget vid varje tidpunkt ska kunna uppfylla alla
åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av in-
gångna försäkringsavtal. De försäkringstekniska avsättningarna ska mot-
svara bolagets ansvarighet för

1. försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader under resten

av avtalsperioden för löpande försäkringar i skadeförsäkringsrörelse (ej in-
tjänade premier och kvardröjande risker) respektive livförsäkringsrörelse
(livförsäkringsavsättning),

2. inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnader för regleringen av dessa

samt återbäring som förfallit till betalning men inte betalats ut (oreglerade
skador),

3. sådan återbäring som är garanterad i nominella eller reala belopp (ga-

ranterad återbäring), och som inte omfattas av 1 eller 2,

4. sådan återbäring inom livförsäkringsrörelse som är villkorad av värde-

förändringar på tillgångar eller av ett visst försäkringstekniskt resultat som
försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade står risken för (villko-
rad återbäring), och

5. fondförsäkringar som försäkringstagarna eller andra ersättningsberätti-

gade bär placeringsrisken för (fondförsäkringsåtaganden där försäkringsta-
garen bär placeringsrisken).

Ansvarar flera försäkringsbolag solidariskt för en försäkring, ska vid be-

räkningen av det enskilda bolagets försäkringstekniska avsättningar endast

10

Senaste lydelse 1999:600.

background image

6

SFS 2008:102

beaktas den del av försäkringen som enligt avtal mellan bolagen avser det
bolaget.

Avsättning för oreglerade skador ska beräknas särskilt för varje försäk-

ringsfall. För skadeförsäkringsrörelse får statistiska metoder användas om de
leder till en tillräcklig avsättning med beaktande av skadornas art.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om de försäkringstekniska avsättningarnas innehåll och beräk-
ning.

2 §

11

Avsättningen för ej intjänade premier ska beräknas så att den alltid

motsvarar summan av avsättningarna för varje försäkringsavtal. Avsätt-
ningen för kvardröjande risker ska avse ett för bolaget beräknat tillägg som
utöver avsättningen för ej intjänade premier kan anses behövligt för att täcka
framtida kostnader som har samband med ingångna försäkringsavtal. En för-
säkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod för kollektiv beräkning av
avsättningarna får dock användas, om avsättningen beräknad enligt en sådan
metod ger i stort sett samma resultat som om avsättningen hade beräknats
för varje försäkring.

Livförsäkringsavsättningen för direkt försäkring ska beräknas så att den

alltid motsvarar summan av avsättningarna för varje livförsäkringsavtal be-
räknat enligt tredje stycket. I avsättningen ska det tillägg inräknas som be-
hövs för att täcka alla förluster på grund av att försäkringarna upphör i för-
tid. En annan försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod för kol-
lektiv beräkning av avsättningarna får användas, om den ger i stort sett
samma resultat som om avsättningen hade beräknats för varje försäkring.

Livförsäkringsavsättningen för ett livförsäkringsavtal om direkt försäk-

ring utgörs av skillnaden mellan det förväntade kapitalvärdet av bolagets
framtida utgifter för försäkringsavtalet och det förväntade kapitalvärdet av
de premier bolaget ytterligare kan ha att ta ut för försäkringsavtalet (pro-
spektiv beräkningsmetod). En annan försäkringsmatematiskt vedertagen be-
räkningsmetod får användas, om avsättningen beräknad enligt en sådan me-
tod inte blir lägre än om en prospektiv beräkningsmetod hade använts eller
om den metoden inte är möjlig att tillämpa för försäkringsavtalet.

Beräkningen enligt andra och tredje styckena ska grundas på antaganden

om dödlighet och andra riskmått, räntesats samt driftskostnader som var för
sig är betryggande.

I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring ska de antaganden som

avses i fjärde stycket göras på ett aktsamt sätt.

Beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna i verksamhet avse-

ende tjänstepensionsförsäkring ska utföras minst en gång om året.

Finansinspektionen får i enskilda fall besluta om undantag från vad som

anges i sjätte stycket. Beräkningarna måste dock alltid utföras minst vart
tredje år.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om beräkning av livförsäkringsavsättningar.

11

Senaste lydelse 2005:1121.

background image

7

SFS 2008:102

3 §

12

Ett försäkringsbolag ska upprätta och följa försäkringstekniska rikt-

linjer. Sådana riktlinjer ska innehålla principerna för

1. hur premier bestäms,
2. beräkning av försäkringstekniska avsättningar,
3. återköp och belåning av försäkringar,
4. fördelning av återbäring till försäkringstagarna och andra ersättnings-

berättigade,

5. avgivande och mottagande av återförsäkring, samt
6. hur soliditeten ska tillgodoses.
De försäkringstekniska riktlinjerna ska kompletteras med ett försäkrings-

tekniskt beräkningsunderlag. Underlaget ska innehålla de antaganden som
behövs för att beräkna

1. premier, försäkringstekniska avsättningar, tekniska återköpsvärden och

belåningsvärden,

2. gränserna för skyldigheten att teckna återförsäkring och begränsning-

arna för mottagen återförsäkring,

3. fördelningen av återbäring, samt
4. soliditetsreserver.
Om det med hänsyn till försäkringarnas beskaffenhet eller av annat sär-

skilt skäl saknas anledning att upprätta ett sådant beräkningsunderlag får bo-
laget helt eller delvis avstå från att upprätta det.

9 §

13

Ett försäkringsbolag ska ha tillgångar för skuldtäckning som minst

uppgår till ett belopp som motsvarar

1. försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
2. värdet av reservdeposition som en återförsäkringsgivare har ställt hos

bolaget, och

3. utjämningsreserv för kreditförsäkring enligt 12 kap. 9 a §.
Skuldtäckningstillgångarna ska placeras och värderas enligt 9 a�10 f, 12,

13, 15 och 29 §§.

Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses de försäk-

ringstekniska avsättningarna inklusive mottagen återförsäkring och med av-
drag för avgiven återförsäkring.

Om avgiven återförsäkring inte bidrar till att minska bolagets risktagande,

får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att avdrag inte får göras för
sådan återförsäkring. Om den som har mottagit återförsäkringen är auktori-
serad i en annan stat inom EES, får avdrag inte vägras av skäl som har sin
grund i bristande sundhet i återförsäkringsföretagets eller försäkringsföreta-
gets finanser.

9 a §

De tillgångar som används för skuldtäckning ska placeras så att

lämplig riskspridning uppnås. Tillgångarna ska, med beaktande av bolagets
försäkringsåtaganden och förändringar i tillgångarnas framtida värde och
avkastning, placeras så att bolagets betalningsberedskap är tillfredsställande
och den förväntade avkastningen tillräcklig.

12

Senaste lydelse 1999:600.

13

Senaste lydelse 2005:1121.

background image

8

SFS 2008:102

10 §

14

För skuldtäckning som avses i 9 § får, med de begränsningar som

anges i andra�sjätte styckena och 10 a�10 d §§, följande tillgångar använ-
das:

1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska staten, en

svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar för.

2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska gemen-

skaperna eller utländska stater eller centralbanker svarar för.

3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk kommun eller

därmed jämförlig utländsk samfällighet med befogenhet att kräva in offent-
lig uppbörd svarar för.

4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som internationella organi-

sationer svarar för.

5. Fordringar på premie eller andra fordringar på försäkringstagare som

har samband med försäkringsavtal, om rättssubjekt som anges i 1�4 svarar
för fordran. Ett försäkringsbolag som ingår i en koncern och vars verksam-
het uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får för skuldtäck-
ning även använda fordringar som bolag inom koncernen svarar för. Om en
fordran enligt denna punkt varit förfallen till betalning längre tid än tre må-
nader, får den dock inte användas för skuldtäckning.

5 a. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera premieperio-

der avtalats och fordringarna avser premier som inte förfallit till betalning
för andra perioder än den första, användas för skuldtäckning upp till det be-
lopp som svarar mot avsättningen för försäkringsåtagandet, om avsikten är
att åtagandet ska sägas upp vid dröjsmål med betalningen.

6. Skuldförbindelser med säkerhet i bolagets livförsäkringsbrev, inom

återköpsvärdet.

7. Medel på konto i bank, kreditmarknadsföretag eller utländskt kreditin-

stitut.

8. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett kreditinstitut eller ett

värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 la-
gen (2007:528) om värdepappersmarknaden svarar för. Med kreditinstitut
avses bank, kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan och
Sveriges allmänna hypoteksbank.

9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt kreditinsti-

tut svarar för.

10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag

eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för.

11. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett publikt aktiebolag, ett publikt försäkringsaktiebolag eller ett
motsvarande utländskt bolag, med undantag av bolag som avses i 12.

12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, under
förutsättning att bolaget har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i
13.

13. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan egendom.
14. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som

anges i 1�4 och 8�10 svarar för och som panträtt i fastighet eller tomträtt
lämnats som säkerhet för. Panträtten ska ligga inom en viss andel av fastig-

14

Senaste lydelse 2007:532.

background image

9

SFS 2008:102

hetens eller tomträttens värde. Regeringen eller den myndighet som reger-
ingen bestämmer får meddela föreskrifter om andelens storlek och om vär-
dering av fastigheter och tomträtter för tillämpningen av bestämmelserna i
denna punkt.

15. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som

anges i 1�4 och 8�10 svarar för och som annan betryggande säkerhet än
panträtt i fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för.

16. Kassa.
17. Andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som avses i

1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, om de förvaltade tillgång-
arna huvudsakligen består av tillgångar som får användas för skuldtäckning.
Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondför-
valtaren som avses i nämnda paragraf.

18. Beslutad överskjutande skatt.
19. �&terförsäkringsgivares fordran hos det avgivande försäkringsbolaget

(återförsäkringstagaren) som grundas på att återförsäkringstagaren har hållit
kvar tillgångar som motsvarar en avgiven återförsäkring.

Andra fondpapper än sådana som avses i 10 a § första stycket 1, får bara

användas för skuldtäckning om de är kortfristigt realiserbara eller är föremål
för handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför
EES.

Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett privat aktiebolag får användas för skuldtäckning under förut-
sättning att bolaget är ett dotterbolag som anges i 10 a § första stycket 1.

Utländska tillgångar som avses i första stycket 2�4, 7 och 9�12 får använ-

das för skuldtäckning i den mån det följer av föreskrifter som meddelats av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt

1. såvitt angår första stycket 2, om vilka utländska stater och utländska

centralbanker som avses,

2. såvitt angår första stycket 4, om vilka internationella organisationer

som avses, samt

3. såvitt angår första stycket 3, 7 och 9�12, om vilka stater de rättssubjekt

som avses ska vara belägna eller ha sitt säte i.

Tillgångar får användas för skuldtäckning endast till den del de inte belas-

tas av panträtt eller annan säkerhetsrätt.

För att tillgångar enligt första stycket 13 ska få användas för skuldtäck-

ning ska byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara brandförsäk-
rade. Detsamma gäller byggnader som hör till fastigheter och tomträtter som
utgör säkerhet för skuldförbindelser enligt första stycket 14.

Förlagsbevis och förlagsandelsbevis ska vid tillämpningen av bestämmel-

serna i 10 b och 10 c §§ jämställas med tillgångar som anges i första stycket
11 och 12.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, besluta att även andra

slag av tillgångar än som anges i första stycket tillfälligt får användas för
skuldtäckning.

Obligationer eller andra skuldförbindelser och aktier eller andra värde-

papper utgivna av ett specialföretag får användas för skuldtäckning. Reger-
ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrif-
ter om förutsättningarna för användning av dessa tillgångar för skuldtäck-
ning.

background image

10

SFS 2008:102

10 c §

15

Värdet av en enskild placering får motsvara högst följande andelar

av det belopp som ska skuldtäckas:

1. Fem procent om placeringen utgörs av en fastighet, tomträtt eller bygg-

nad, eller en grupp av sådan egendom, om egendomen eller egendomarna är
belägna på ett sådant sätt att de ur risksynpunkt utgör en investering. Mot-
svarande ska gälla för andelar i sådan egendom.

2. Fem procent om placeringen utgörs av aktier och andra värdepapper

som kan jämställas med aktier eller obligationer eller skuldförbindelser från
samma emittent eller samma låntagare, om inte något annat följer av 3 eller
4.

3. Tio procent om placeringen utgörs av aktier och andra värdepapper

som kan jämställas med aktier eller obligationer eller skuldförbindelser från
samma emittent eller låntagare, om denne är sådant rättsubjekt som anges i
10 § första stycket 8 eller 9. Det sammanlagda innehavet av sådana till-
gångar får uppgå till högst 40 procent av det belopp som ska skuldtäckas.
Andelen aktier eller andra värdepapper som kan jämställas med aktier från
samma emittent får dock inte överstiga fem procent av det belopp som ska
skuldtäckas.

4. Tjugofem procent om placeringen utgörs av skuldförbindelser från

samma emittent utgivna enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säker-
ställda obligationer eller motsvarande utländska skuldförbindelser.

Det sammanlagda innehavet av placeringar enligt första stycket 2�4 som

härrör från samma emittent eller låntagare får uppgå till högst
tjugofem procent av det belopp som ska skuldtäckas.

Begränsningarna i första stycket 2�4 ska tillämpas på motsvarande sätt för

grupper av emittenter eller låntagare med inbördes anknytning. Med en så-
dan grupp avses två eller flera fysiska eller juridiska personer som utgör en
helhet från risksynpunkt därför att någon av dem har, direkt eller indirekt,
ägarinflytande över en eller flera av de övriga i gruppen, eller därför att de,
utan att stå i sådant förhållande, har sådan inbördes anknytning att någon el-
ler samtliga av de övriga kan råka i betalningssvårigheter om en av dem
drabbas av finansiella problem.

Begränsningarna i första stycket 2 och 3 gäller inte sådana i 10 § första

stycket 1�5 angivna tillgångar som får användas för skuldtäckning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får inom de

ramar som anges i första stycket meddela föreskrifter om lämplig risksprid-
ning.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, i ett enskilt fall be-

sluta om tillfälliga avvikelser från de begränsningar som anges i första
stycket.

10 f §

16

Fordringar på någon annan än försäkringstagare ska beaktas en-

dast till den del de överstiger belopp som gäldenären har att fordra av bola-
get.

15

Senaste lydelse 2004:53.

16

Senaste lydelse 1999:600. �ndringen innebär bl.a. att tredje och femte styckena

upphävs.

background image

11

SFS 2008:102

De tillgångar som används för skuldtäckning ska värderas till verkligt

värde. Från detta värde ska avdrag göras för skulder som hänför sig till för-
värvet av tillgången.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om

1. värdering till verkligt värde, och
2. vilket värde som tillgångar som anges i 10 § första stycket 13 högst får

tas upp till.

För sådana aktier i dotterbolag, som med stöd av 10 a § första stycket 1

används för skuldtäckning, får inte högre värde fastställas än det värde som
skulle ha fastställts för tillgångarna sammanlagt, efter avdrag för bolagets
skulder, om de ägts direkt av försäkringsbolaget. Om försäkringsbolaget inte
äger samtliga aktier i dotterbolaget, beaktas endast så stor del av tillgångar-
nas värde som svarar mot aktieinnehavet.

10 g §

17

Ett försäkringsbolag ska upprätta och följa placeringsriktlinjer.

Sådana riktlinjer ska innehålla principerna för placering av samtliga till-
gångar, med en särskild redovisning av principerna för placering av de till-
gångar som används för skuldtäckning.

Livförsäkringstagare och de som erbjuds att teckna en livförsäkring i bo-

laget ska informeras om det huvudsakliga innehållet i riktlinjerna, om det
inte med hänsyn till försäkringens särskilda beskaffenhet eller av annat sär-
skilt skäl saknas anledning till sådan information. Avser verksamheten tjäns-
tepensionsförsäkring, ska informationen ges även till andra ersättningsberät-
tigade på grund av försäkringen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vad riktlinjerna för verksamhet avseende tjänstepensionsför-
säkring ska innehålla samt om skyldigheten att lämna information och om
vilka försäkringar som inte ska omfattas av informationsskyldigheten.

För placeringsriktlinjer i försäkringsbolag som meddelar tjänstepensions-

försäkring ska bestämmelserna i 8 a § tillämpas.

11 §

18

Ett försäkringsbolag ska föra ett register som vid varje tidpunkt ut-

visar de tillgångar som används för skuldtäckning och tillgångarnas värde.
Om 1 kap. 3 a § är tillämplig på försäkringsbolagets verksamhet, ska bolaget
föra ett särskilt register för de tillgångar som används för skuldtäckning i
verksamheten avseende tjänstepensionsförsäkring.

Om en tillgång som antecknats i ett register har upplåtits med sådan rätt

att dess fulla värde inte kan utnyttjas för skuldtäckning, ska detta antecknas i
registret.

15 §

19

Bestämmelserna i 10 § första�åttonde styckena och 10 a�10 e §§

gäller inte för återförsäkringsbolag. För sådana bolag gäller, utöver de be-
gränsningar som följer av 9 a § och 10 § nionde stycket, att skuldtäcknings-
tillgångarna ska placeras så att det möjliggör för bolaget att på ett lämpligt
sätt anpassa sig till ändrade ekonomiska omständigheter och till katastrofer

17

Senaste lydelse 2005:1121.

18

Senaste lydelse 2005:1121.

19

Tidigare 15 § upphävd genom 1999:600.

background image

12

SFS 2008:102

som får betydande följder för bolaget. Placeringar i tillgångar som inte hand-
las på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES ska hål-
las på aktsamma nivåer.

23 §

20

Solvensmarginalen enligt 1 kap. 8 a § andra stycket ska för direkt

livförsäkringsrörelse bestämmas på det sätt som anges i denna paragraf.

Solvensmarginalen för livförsäkring som avses i 2 kap. 3 b § första

stycket klasserna 1 a, 2 och 3 utgör summan av följande belopp:

1. fyra procent av den del av försäkringstekniska avsättningar enligt 1 §,

som svarar mot åtaganden med en finansiell eller försäkringsteknisk risk för
försäkringsbolaget, utan avdrag för avgiven återförsäkring (bruttoavsätt-
ning) multiplicerat med en faktor som motsvarar förhållandet för det föregå-
ende räkenskapsåret mellan sådana försäkringstekniska avsättningar efter
avdrag för avgiven återförsäkring och bruttoavsättningen; faktorn får dock
inte understiga 0,85,

2. en procent av försäkringstekniska avsättningar i övrigt beräknade på

det sätt som anges i 1, om

a) försäkringstiden överstiger fem år och det belopp som ska täcka drifts-

kostnaderna är bestämt för längre tid än fem år, eller

b) avsättningarna är förenade med en rörelserisk för bolaget som inte är

oväsentlig,

3. tre tiondels procent av samtliga positiva risksummor multiplicerat med

en faktor som motsvarar förhållandet för det föregående räkenskapsåret mel-
lan de positiva risksummorna efter avdrag för avgiven återförsäkring och de
positiva risksummorna utan sådant avdrag; faktorn får dock inte understiga
0,5, samt

4. tjugofem procent av de nettodriftskostnader som är hänförliga till så-

dana avtal under föregående räkenskapsår som inte är förenade med någon
placeringsrisk för försäkringsbolaget och där det belopp som ska täcka
driftskostnaderna inte är bestämt för längre tid än fem år.

För försäkringar enbart för dödsfall ska vid tillämpning av andra stycket 3

i stället för tre tiondels procent gälla en tiondels procent om försäkringstiden
är högst tre år och femton hundradels procent om försäkringstiden är längre
än tre år men högst fem år.

Solvensmarginalen för sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i

2 kap. 3 b § första stycket klass 4 ska bestämmas till summan av ett belopp
beräknat enligt andra stycket 1 och solvensmarginalen enligt 25 §.

Solvensmarginalen för försäkringar enligt 2 kap. 3 b § första stycket klass

1 b (tilläggsförsäkring) ska beräknas enligt 25 §.

Om återförsäkringsavtalen har försämrats i betydande utsträckning sedan

föregående räkenskapsår eller om avtalen leder till en endast obetydlig risk-
överföring, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att det avdrag
som gjorts på grund av avgiven återförsäkring ska minskas. Om den som har
mottagit återförsäkringen är auktoriserad i en annan stat inom EES, får ett
sådant beslut inte ha sin grund i bristande sundhet i återförsäkringsföretagets
eller försäkringsföretagets finanser.

20

Senaste lydelse 2003:510.

background image

13

SFS 2008:102

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att belopp som kan återfås

från ett specialföretag enligt avtal om riskövertagande får användas för att
minska solvensmarginalen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om hur beräkningen enligt fjärde stycket ska ske.

24 §

21

Kapitalbasen för skadeförsäkringsrörelse får omfatta följande pos-

ter:

1. inbetalat aktiekapital eller inbetalat garantikapital,
2. övrigt eget kapital med avdrag för utdelning, samt
3. obeskattade reserver.
Utjämningsreserven som ska skuldtäckas enligt 9 § får inte ingå i kapital-

basen.

För försäkringsbolag som tillämpar diskontering av försäkringstekniska

avsättningar för oreglerade skador ska, i fråga om försäkring som avses i
2 kap. 3 a § första stycket klasserna 3�18 och motsvarande återförsäkring,
kapitalbasen minskas med skillnaden mellan odiskonterade och diskonte-
rade försäkringstekniska avsättningar. För sådan försäkring som avses i
2 kap. 3 a § första stycket klasserna 1 och 2 samt motsvarande återförsäkring
ska diskontering av de annuiteter som ingår i avsättningarna göras.

Finansinspektionen får, med den begränsning som framgår av andra

stycket, i ett enskilt fall besluta att också andra poster än de som anges i för-
sta stycket får ingå i kapitalbasen.

25 §

22

Solvensmarginalen enligt 1 kap. 8 a § andra stycket ska för skade-

försäkringsrörelse och återförsäkring bestämmas med utgångspunkt i pre-
mieindex eller skadeindex. Vid beräkningen ska premie-, ersättnings-, av-
sättnings- och regressbelopp som avser försäkringsklasserna i 2 kap. 3 a §
första stycket 11�13 eller motsvarande återförsäkring ökas med 50 procent.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får ifråga om

återförsäkring meddela föreskrifter om motsvarande höjningar av beräk-
ningskriterierna för solvensmarginalen för andra försäkringsklasser än de
motsvarande klasserna i 2 kap. 3 a § första stycket 11�13.

Premieindex grundas på det högsta av
1. ett belopp som uppgår till under det föregående räkenskapsåret för-

fallna premier brutto för direkt försäkring och mottagen återförsäkring med
avdrag för dels däri ingående skatter och avgifter, dels premier för under
samma tid annullerade försäkringsavtal, eller

2. bruttovärdet av de intjänade premierna.
Premieindex utgörs av arton procent av det högsta beloppet enligt tredje

stycket, till den del beloppet motsvarar högst femtio miljoner euro eller det
högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsumentprisin-
dexet, som Europeiska gemenskapernas kommission årligen tillkännager,
och sexton procent av återstoden.

Skadeindex grundas på ett belopp bestående av
1. genomsnittet av utbetalda ersättningar brutto eller kostnader för utförd

assistans i direkt försäkring och mottagen återförsäkring för vart och ett av

21

Senaste lydelse 2004:1179.

22

Senaste lydelse 2003:510.

background image

14

SFS 2008:102

de tre föregående räkenskapsåren med avdrag för erhållna regressbelopp un-
der samma tid, samt

2. en tredjedel av avsättningen för oreglerade skador brutto i direkt för-

säkring och mottagen återförsäkring vid det föregående räkenskapsårets ut-
gång minskad med en tredjedel av avsättningen för oreglerade skador brutto
i direkt försäkring och mottagen återförsäkring vid början av den treårspe-
riod som slutade med det föregående räkenskapsårets utgång.

Skadeindex utgörs av tjugosex procent av detta belopp till den del belop-

pet motsvarar högst trettiofem miljoner euro eller det högre belopp, grundat
på förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska ge-
menskapernas kommission årligen tillkännager, och tjugotre procent av åter-
stoden.

Om försäkringsrörelsen huvudsakligen omfattar kreditförsäkring eller för-

säkring som omfattar risker till följd av storm, hagel eller frost, ska dock be-
räkningen enligt femte stycket beräknas på grundval av de sju föregående rä-
kenskapsåren.

Solvensmarginalen utgör det högsta av premieindex eller skadeindex,

multiplicerat med en kvot som för de tre närmast föregående räkenskapsåren
motsvarar förhållandet mellan, å ena sidan, summan av utbetalda ersätt-
ningar och förändringen i avsättningen för oreglerade skador efter avdrag för
återförsäkrares andel samt, å andra sidan, summan av utbetalda ersättningar
och förändringen i avsättningen för oreglerade skador utan avdrag för åter-
försäkrares andel. Kvoten får dock inte understiga 0,5.

Om försäkringsbolagets verksamhet inte har pågått så länge som förut-

sätts enligt bestämmelserna om skadeindex i fjärde och sjätte styckena, ska
solvensmarginalen beräknas med utgångspunkt i premieindex.

Om den beräknade solvensmarginalen för ett försäkringsbolag är lägre än

föregående års solvensmarginal, ska solvensmarginalen i stället bestämmas
till solvensmarginalen för föregående år multiplicerad med förhållandet mel-
lan de tekniska avsättningarna för oreglerade skador vid utgången av det
närmast föregående räkenskapsåret och de tekniska avsättningarna för oreg-
lerade skador i början av det närmast föregående räkenskapsåret. Vid beräk-
ningarna ska återförsäkring inte ingå i de tekniska avsättningarna. Kvoten
får inte överstiga ett.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att statistiska metoder an-

vänds för bestämmande av andelen premier, ersättningar, avsättningar och
regressbelopp som avser försäkringsklasserna i 2 kap. 3 a § första stycket
11�13 eller motsvarande återförsäkring.

Om återförsäkringsavtalen har försämrats i betydande utsträckning sedan

föregående räkenskapsår eller om avtalen leder till en endast obetydlig risk-
överföring, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att det avdrag
som gjorts på grund av avgiven återförsäkring ska minskas. Om den som har
mottagit återförsäkringen är auktoriserad i en annan stat inom EES, får ett
sådant beslut inte ha sin grund i bristande sundhet i återförsäkringsföretagets
eller försäkringsföretagets finanser.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att belopp som kan återfås

från ett specialföretag enligt avtal om riskövertagande får användas för att
minska solvensmarginalen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om

background image

15

SFS 2008:102

1. beräkning av solvensmarginal för återförsäkring av livförsäkring enligt

bestämmelserna för livförsäkring i 23 §,

2. beräkning av kostnader för utförd assistans, och
3. annan beräkning av solvensmarginalen för sjukränta.

26 §

23

För direkt livförsäkringsrörelse och återförsäkringsrörelse gäller

följande.

Garantibeloppet enligt 1 kap. 8 a § andra stycket ska uppgå till ett belopp

som motsvarar tre miljoner euro eller det högre belopp, grundat på föränd-
ringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska gemenska-
pernas kommission årligen tillkännager. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om höjning av garanti-
beloppet för återförsäkring.

Om ett försäkringsbolag bedriver både direkt skadeförsäkringsrörelse och

återförsäkring, gäller kravet på ett garantibelopp på tre miljoner euro enligt
andra stycket och höjningar som följer av föreskrifter som har meddelats
med stöd av andra stycket bara om verksamheten avseende återförsäkring är
av sådan storlek att

1. mottagna premier för återförsäkring uppgår till mer än 10 procent av

samtliga premier eller överstiger 50 miljoner euro, eller

2. försäkringstekniska avsättningar för återförsäkring uppgår till mer än

10 procent av samtliga försäkringstekniska avsättningar.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, i ett enskilt fall be-

sluta att garantibeloppet för ömsesidiga försäkringsbolag sätts ned med
högst en fjärdedel.

Kapitalbasen ska intill en tredjedel av solvensmarginalen motsvaras av

poster som anges i 22 § första stycket 1�3 och, efter godkännande från Fi-
nansinspektionen, dolda nettoreserver som uppkommit genom värdering av
tillgångar i den utsträckning sådana dolda reserver inte är av exceptionell na-
tur. Detsamma gäller garantibeloppet, om det är större än en tredjedel av sol-
vensmarginalen.

27 §

24

För direkt skadeförsäkringsrörelse gäller följande.

Garantibeloppet enligt 1 kap. 8 a § andra stycket ska uppgå till ett belopp

som motsvarar två miljoner euro eller det högre belopp, grundat på föränd-
ringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska gemenska-
pernas kommission årligen tillkännager. Om rörelsen omfattar försäkring el-
ler risk som hänför sig till någon av klasserna i 2 kap. 3 a § första stycket
10�15, ska dock garantibeloppet uppgå till ett belopp motsvarande tre miljo-
ner euro eller det högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska
konsumentprisindex, som Europeiska gemenskapernas kommission årligen
tillkännager.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, i ett enskilt fall be-

sluta att garantibeloppet för ömsesidiga försäkringsbolag sätts ned med
högst en fjärdedel.

Kapitalbasen ska intill en tredjedel av solvensmarginalen motsvaras av

poster som anges i 24 § första stycket 1�3, med den begränsning som följer

23

Senaste lydelse 2003:510.

24

Senaste lydelse 2003:510.

background image

16

SFS 2008:102

av andra stycket, och, efter godkännande från Finansinspektionen, dolda net-
toreserver som uppkommit genom värdering av tillgångar i den utsträckning
sådana dolda reserver inte är av exceptionell natur. Detsamma gäller garanti-
beloppet, om det är större än en tredjedel av solvensmarginalen.

7 a kap.

1 §

25

En försäkringsgrupp enligt denna lag består av

1. ett försäkringsbolag och
a) dess dotterföretag eller intresseföretag som är försäkringsföretag,
b) försäkringsföretag med vilket försäkringsbolaget har en gemensam el-

ler i huvudsak gemensam ledning,

2. ett försäkringsbolag och dess moderföretag som är
a) ett försäkringsholdingföretag eller
b) ett utländskt försäkringsföretag med hemvist utanför EES, eller
3. ett försäkringsbolag och dess moderföretag som är ett annat företag än

som avses i 1 och 2 men som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag en-
ligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella kong-
lomerat.

Det som föreskrivs i detta kapitel i fråga om intresseföretag ska även gälla

företag som inte är ett dotterföretag eller intresseföretag, om ägandet i före-
taget direkt eller indirekt uppgår till minst 20 procent av kapitalet eller av
samtliga röster.

12 kap.

9 a §

26

Skadeförsäkringsbolag som meddelar försäkring enligt 2 kap. 3 a §

första stycket klass 14 (kreditförsäkring) eller motsvarande återförsäkring
ska upprätta en utjämningsreserv för förlusttäckning inom denna försäk-
ringsklass. Avsättningar till utjämningsreserven ska göras till dess den upp-
går till ett belopp som motsvarar 150 procent av den högsta årliga premiein-
täkten för egen räkning under de fem föregående räkenskapsåren. Avsätt-
ningarna ska för varje räkenskapsår motsvara 75 procent av det tekniska
överskottet i kreditförsäkringsrörelsen. Avsättningarna får dock inte över-
stiga tolv procent av premieintäkten för egen räkning. �&terföring från utjäm-
ningsreserven får göras bara för att täcka ett tekniskt underskott i kreditför-
säkringsrörelsen.

Första stycket behöver inte tillämpas av bolag vilkas årliga premiein-

komst av kreditförsäkring understiger fyra procent av bolagets totala pre-
mieinkomst och ett belopp motsvarande 2 500 000 euro.

19 kap.

1 §

27

Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att verksamheten i ett för-

säkringsbolag bedrivs i enlighet med denna lag och andra författningar som
reglerar försäkringsbolagets näringsverksamhet.

25

Senaste lydelse 2006:533.

26

Senaste lydelse 1999:600.

27

Senaste lydelse 1999:600.

background image

17

SFS 2008:102

Inspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta med motsvarande ut-

ländska tillsynsmyndigheter och Europeiska gemenskapernas kommission i
den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

När ett försäkringsbolag har påbörjat sin verksamhet, ska styrelsen och

verkställande direktören genast underrätta Finansinspektionen om det.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.
2. Ett försäkringsbolag som bedriver återförsäkringsverksamhet och som

före den 10 december 2005 har beviljats koncession behöver inte tillämpa
bestämmelserna i 1 kap. 3 b § tredje stycket före den 11 december 2008.

3. Ett försäkringsbolag som före den 10 december 2005 har beviljats kon-

cession som innefattar återförsäkring av skadeförsäkring behöver inte till-
lämpa det nya kravet på garantibelopp enligt 7 kap. 26 § andra stycket före
den 11 december 2008.

På regeringens vägnar

MATS ODELL

Tord Gransbo
(Finansdepartementet)

background image

Thomson Förlag AB, tel. 08-587 671 00

Elanders, Vällingby 2008

Viktiga lagar inom ersättningsrätt

Viktiga lagar inom ersättningsrätt

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

Arbetar du med ersättningsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ersättningsrätt.

Populära lagar