SFS 1982:1082

821082.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1982:1082

om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar; Utkom från trycket

den 21 december 1982

^

utfärdad den 9 december 1982.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 24, 26, 73, 74 och 76 §§ lagen

(1972:262) om understödsföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

24

Vid vaije tidpunkt skall ett belopp, som täcker summan av dels

försäkringsfonder, dels understödsföreningens övriga skulder, annan fond

än försäkringsfond ej medräknad, vara redovisat i följande slag av tillgång-

1;^;

ar, nämligen

1. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garante­

rats av staten,

i[.Hi

2. obligationer som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Ko­

nungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska bostadskreditkassan.

Svenska s keppshypotekskassan. Skeppsfartens sekundärlånekassa, Nor-

diska investeringsbanken eller av kreditaktiebolag, eller andra skuldförbin­
delser som utfärdats av sådan kreditinrättning, dock ej sådana för den
allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som medför rätt till betalning

först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis),

3. obligationer som utfärdats eller garanterats av bankaktiebolag, spar­

bank eller centralkassa för jordbrukskredit eller andra fordringsbevis som
utfärdats av sådant bankinstitut eller riksbanken, dock ej förlagsbevis,

j

4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garantera­

de av kommun,

?'

5. obligationer som utfärdats av svenskt näringsföretag och som offent-

ligen utbjudits av bankaktiebolag, sparbank, kreditkassa inom jordbruks-

^ kasserörelsen, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska inves­

teringsbanken.

' Prop. 1982/83:24, NU 4, rskr 39.

^ Senaste lydelse 1979:1054.

2685

¬

background image

SFS 1982:1082

2686

6. skuldförbindelser, för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt

på grundval av

inteckning i jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom fyra

femtedelar eller i annan fastighet inom två tredjedelar av senast fastställda

taxeringsvärde, eller

inteckning i tomträtt, till vilken hör byggnad som är avsedd för bostads-,

kontors- eller affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt

inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, med den ytterli­

gare begränsning som försäkringsinspektionen kan komma att föreskriva

med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet,

doc'. att, utom i fråga om sådant lån till kommun för vilket inspek tionen

medg».',t undanta g, byggnad skall, för att säkerheten skall få god tas, vara

brandförsäkrad i svenskt försäkringsbolag eller i utländskt försäkringsföre­
tag som h ar rätt att driva försäkringsrörelse här i riket,

7. andra svenska eller utländska värdehandlingar utom sådana som skall

infrias i främmande valuta, om de till art och säkerhet kan anses jämförliga
med värdehandlingar som avses i någon av punkterna 1�6,

8. lån mot säkerhet i föreningens försäkringsbrev inom återköpsvärdet,
9. föreningen tillhörig fastighet eller tomträtt intill de gränser och med

de brandförsäkringsvillkor som enligt 6 gäller beträffande inteckning, eller

10. värdet av svenskt försäkringsbolags ansvarighet på grund av försäk­

ringar, som övertagits i återförsäkring.

Förening, som enligt sina stadgar huvudsakligen är avsedd för anställda i

visst eller vissa företag, får även fullgöra i första stycket föreskriven

redovisning i sådana av ett eller flera av företagen utfärdade skuldförbin­

delser, för vilka föreningen äger säkerhet i värdehandlingar som avses i
samma stycke 1-5 och 7.

Vid tillämpning av första stycket 6 ersätts, om försäkringsinspektionen

har medgett det

fyra femtedelar av taxeringsvärdet med sjuttio procent av det uppskatta­

de värdet av fastigheten respektive av byggnad eller a nnan egendom som

hör till tomträtten eller, om pantvärde fastställts för egendomen enligt

gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyg­
gandet, med sjuttiofem procent av pantvärdet, samt

två tredjedelar av taxeringsvärdet med sextio procent av egendomens

uppskattade värde.

Med uppskattat värde avses det värde som understödsföreningen har

bestämt på grundval av särskild värdering. Har medgivande enligt tred je

stycket lämnats får belopp som dittills har redovisats enligt första stycket 6
dock redovisas på samma sätt även i fortsättningen.

Utan hinder av första och andra styckena får ett belopp, som svarar mot

högst en femtedel av förenings försäkringsfonder, redovisas i andra värde­
handlingar än som förut sagts, dock ej i aktier eller andelar i aktiefond, och

i tillgångar som nämns i första stycket 9 utöver där angiven gräns.

26 § Understödsförening får inte lämna kredit till

1. styrelseledamot, styrelsesuppleant, revisor, revisorssuppleant, inne­

havare av befattning i ledande ställning i föreningen eller person som
verkställer försäkringsteknisk utredning åt föreningen,

2. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rött upp- eller

¬

background image

0.

nedstigande led till personer som avses under 1, eller är besvågrad med en

SFS 1982; 1082

sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med
den andres syskon,

3. bolag, förening eller annan sammanslutning, vari person som avses

under 1 eller 2 i egenskap av delägare eller medlem har ett väsentligt
ekonomiskt intresse.

Förening får ej heller lämna kredit mot säkerhet av borgen av någon som

avses i första stycket.

Vid tillämpningen av denna paragraf likställs äktenskapsliknande sam­

levnad med ä ktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med

varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte något hinder för en under­

stödsförening att i en lighet med stadgarna lämna kredit mot säkerhet av
försäkringsbrev som har utfärdats av föreningen.

Försäkringsinspektionen kan medge undantag från bestämmelserna i

första-tredje styckena, om det finns synnerliga skäl till detta.

73

Vaije understödsförening skall årligen betala bidrag för att täcka

kostnaderna för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet en­

ligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen. Bidraget skall
bestämmas till ett belopp som, räknat på intäkterna under nästföregående
räkenskapsår, svarar mot högst två promille av föreningens hela inkomst
av avgifter och en promille av föreningens nettokapitalavkastning. Bidra­
get får dock inte understiga två procent av det enligt lagen (1962; 381) om
allmän försäkring bestämda basbeloppet som gällde vid utgången av näst­

föregående räkenskapsår, avrundat till närmast högre femtiotal kronor,

74 § Försäkringsinspektionen kan vid vite förelägga styrelsen att fullgöra
sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att

1. till försäloingsinspektionen sända in behöriga redovisningshandling­

ar, revisionsberättelser eller andra handlingar enligt 67 § 2 eller försäk­

ringsteknisk utredning enligt 21 § första stycket,

2. hos inspektionen göra behöriga anmälningar för registrering.
Förelägganden enligt första stycket 2 får inte meddelas, om underlåten­

het att göra anmälan medför att föreningsstämmans eller styrelsens beslut

förfaller eller föreningen blir skyldig att träda i likvidation.

Försäkringsinspektionen kan förena annat föreläggande enligt denna lag

än som avses i första stycket med vite.

Har försäkringsinspektionen förelagt vite skall den mot vilken föreläg­

gandet riktas genast skriftligen underrättas om detta.

Följs i nte ett sådant vitesföreläggande som avses i f örsta stycket kan

försäkringsinspektionen döma ut vitet.

76 § Bestämmelserna i 106�109 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska för­
eningar äger motsvarande tillämpning på understödsförening. Dessa be­
stämmelser gäller även för den person som verkställer försäkringsteknisk

utredning åt föreningen.

^ Senaste lydelse 1976: 149.

2687

¬

background image

SFS 1982:1082

Denna lag träder i kraft den 1 ja nuari 1983.

j

^

På regeringens vägnar

KJELL-OLOF FELDT

P'

Lars Persson

(Ekonomidepartenientet)

¬

Viktiga lagar inom ersättningsrätt

Viktiga lagar inom ersättningsrätt

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

Arbetar du med ersättningsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ersättningsrätt.