SFS 1987:1251

871251.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1987:1251

om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713);

utkom från trycket

den 30 december 1987

Utfärdad den 17 december 1987.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 8 kap. 1, 2, 11 och 17 §§ samt 14

kap 2 § försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande lydelse.

8 kap.

1

Ett försäkringsbolag skall ha en styrelse med minst t re ledamöter.

I försäkringsaktiebolag som inte uteslutande driver återförsäkring, skall

minst en av styrelsel edamöterna utses med uppgift a tt särskilt vaka över
att försäkringstagarnas intresse beaktas. Sådan styrelseledamot får inte

vara aktieägare eller befattningshavare i bolage t.

JProp. 1987/88; 10, AU 10, rskr. 103.

Andringen innebär bl. a. att fjärde stycket upphävs.

3707

¬

background image

SFS 1987:1251

3708

Styrelsen väljs av bolagsstämman. Styrelseledamot som avses i andra

stycket skall dock enligt best ämmelse, som skall vara intagen i bolagsor d­
ningen, utses av försäkringstagarna eller av någon intressegrupp som har

anknytning till dem eller förordnas av regeringen eller av myndighet som

regeringen bestämmer. �ven annan styrelseledamot får enligt bestämmel­

se i bolagsordningen tillsättas i annan ordning än genom val av bolagsstäm­

man.

Styrelseledamöternas uppdrag gäller för den tid som anges i bolagsord­

ningen. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall
bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den o rdinarie bolagstäm­
ma på vilken styrelseval f örrättas.

Vad som sägs i denna lag om styrel seledamöter skall i tillämp liga delar

gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245)

om styrelserepresentation för de privatanställda.

2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller
den som utsett honom begär det. En anmälan om detta skall göras hos
styrelsen och, i de fall då en ledamot som inte är vald på bolagsstämman

vill avgå, hos den som tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller det uppkommer

hinder för denne enligt 4 § att vara styrelseledamot och om det inte finns

någon suppleant, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny
ledamot för den återstående mandattiden tillsätts, om inte den förutvaran­
de ledamoten har varit en sådan ledamot som avses i 1 § andra stycket eller
en sådan arbetstagarJedamot som avses i lagen (1987 :1245) om styrelsere­

presentation för de privatanställda. Skall ledamoten väljas på bolagsstäm­

man, kan utan hinder av vad som föreskrivs i 1 § första stycket valet anstå
till den nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrel­
sen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.

Om en styrelseledamot, som enligt bolagsordningen skall tillsättas på

något a nnat sätt än genom val av bolagsstämman, inte har utsetts, skall
rätten förordna ersättare på ansökan av styrelseledamot, aktieägare, del­
ägare, delegerad, garant, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende
av att det finns någon som kan företrä da bolaget.

11 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelsele­

damöter eller det högre antal som föreskrivs i bolagsordningen är närva­

rande. Beslut i ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt
samtliga styrelseledamöter dels fått tillfälle att delta i ärendets behandling,

dels fått tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelse­

ledamot har förfall och om det finns en supplea nt, som skall träda in i han s
ställe, skall denne ges tillfälle til l detta. Suppleant för arbetstagarledamot,
som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om sty relserepresentation för de

privatanställda, skall dock alltid få underlag och ges tillfälle att delta i

ärendets behandling på samma sätt som en styrelseledamot.

Som styrelsens beslut gäller, om bolagsordningen inte föreskriver sär­

skild röstmajoritet, den mening för vilken vid sammanträdet mer än hälf ten
av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som ordföranden
ansluter sig till. �r styrels en inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet

¬

background image

dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte

SFS 1987:1251

något annat föreskrivs i bolagsordningen.

Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall

skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

17 § För registrering skall bolaget anmäla vem som har utsetts till styrel­

seledamot, verkställande direktör, suppleant och firmatecknare samt deras

postadress och personnummer. Om en ledamot eller suppleant har utsetts
enligt lage n (1987:1245) om s tyrelserepresentation för de privatanställda,
skall detta anges. F ör registrering skall bolaget även anmäla av vilka och

hur bolagets firma tecknas.

Anmälan görs första gången när bolaget enligt 2 kap. 13 § anmäls för

registrering och därefter genast efter det att en ändring inträffat i de

förhållanden som a nmälts eller skall an mälas för registrering enligt första

stycket. Rätt att göra anmälan har även den som anmälningen gäller.

�ndras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla det för registre­

ring.

14 kap.

2 § Det åligger styrelsen i ett försäkringsaktiebolag att ofördröjligen upp­
rätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets

eget kapital understiger en tredjedel av det registrerade aktiekapitalet.

Visar balansräkninge n att så är fallet, skall styrelsen snarast möjligt till
bolagsstämman hänskjuta frågan om bolaget skall träda i likvidation. God-
känns inte på den ord inarie bolagsstämman under det nästföljande räken­
skapsåret en balansräkning avseende ställningen vid tiden för stämman
som u tvisar att det egna kapitalet uppgår till hälften av det registrerade

aktiekapitalet, skall styrelsen, om inte bolagsstämman beslutar att bolaget
skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvidation.

En så dan ansökan kan även göras av en styrelseledamot, verkställande
direktören, en revisor eller av en aktieägare. Anmälan till rätten om samma
förhållanden kan göras av försäkr ingsinspektionen.

Om e n ansökan eller en anmälan enligt första stycket görs, förordnar

rätten att bolaget skall träda i likvidation, om det inte under ärendets

handläggning i tingsrätten styrks att en balansräkning, som utvisar att

bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet,
harblivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek skall inom linjen en post

tilläggas som utvisar den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som
skulle följa, om de redovisades till försäljningsvärdet med a vdrag för de
förväntade försäljningskostnaderna. Sådana värdehandlingar som avses i

11 kap. 7§ andra stycket skall do ck värderas enligt de särskilda bestäm­

melserna i nämnda paragraf. Beträffande sådana anläggningstillgångar,
som u ndergår en fortlöpande värdeminskning, gäller att de tas upp till

anskaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och nedskriv­

ningar, om ett högre värde erhålls genom detta.

Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad som åligger dem

enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna

underlåtenhet h andlar på bolagets vägnar solidariskt för de förpliktelser

3709

¬

background image

SFS 1987:1251

som uppkommer för bolaget. En styrelseledamot undgår dock ansvar, om

han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse av honom. Solida­

riskt ansvar för de förpliktelser som uppkommer för bolaget inträder även

för de aktieägare som, när likvidationsplikt föreligger enligt första stycket

tredje meningen, med vetskap om likvidationsplikten deltar i beslut att

fortsätta bolagets verksamhet. Ansvarighet enligt detta stycke gäller dock
inte för förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan hänskjutits

till rättens prövning eller sedan en balansräkning, som utvisar att bolagets

eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet, har blivit

granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

På regeringens vägnar

BENGT K.�&. JOHANSSON

Thomas Utterström

(Finansdepartementet)

i

sr

v

5

¬

Viktiga lagar inom ersättningsrätt

Viktiga lagar inom ersättningsrätt

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

Arbetar du med ersättningsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ersättningsrätt.

Populära lagar