SFS 2006:351 Lag om genetisk integritet m.m.

Ersättningsrätt Hälso- och sjukvårdsrätt och hälsoskydd

Start / Ersättningsrätt / Försäkringsrörelselag (2010:2043) / SFS 2006:351 Lag om genetisk integritet m.m.

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om genetisk integritet m.m.; utf�rdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser Lagens syfte och till�mpningsomr�de 1 � I denna lag ges best�mmelser om begr�nsningar i anv�ndningen av viss bioteknik som utvecklats f�r medicinska �ndam�l samt om vissa r�tts- liga verkningar av s�dan anv�ndning. Syftet med lagen �r att v�rna den enskilda m�nniskans integritet. 2 � Lagen g�ller anv�ndning av genetiska unders�kningar och genetisk information samt genterapi, genetisk unders�kning vid allm�nna h�lsounders�kningar, fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik, �tg�rder i forsknings- eller behandlingssyfte med �gg fr�n m�nniska, insemination, och befruktning utanf�r kroppen. Lagen inneh�ller ocks� ansvarsbest�mmelser f�r handel med humanbiolo- giskt material. Annan n�rliggande lagstiftning 3 � I h�lso- och sjukv�rdslagen (1982:763) ges grundl�ggande best�mmel- ser om patientens sj�lvbest�mmande och om respekt f�r m�nniskors lika v�rde inom h�lso- och sjukv�rden, och i lagen (1998:531) om yrkesverk- samhet p� h�lso- och sjukv�rdens omr�de f�reskrivs om skyldigheter f�r h�lso- och sjukv�rdspersonal. I lagen (2002:297) om biobanker i h�lso- och sjukv�rden m.m. regleras hur humanbiologiskt material, med respekt f�r den enskilda m�nniskans in- tegritet, skall f� samlas in, f�rvaras och anv�ndas f�r vissa �ndam�l. N�r det g�ller att skydda den enskilda m�nniskan och respektera m�nnis- kov�rdet vid forskning finns best�mmelser i lagen (2003:460) om etikpr�v- ning av forskning som avser m�nniskor. 1 Prop. 2005/06:64, bet. 2005/06:SoU16, rskr. 2005/06:219. SFS 2006:351 Utkom fr�n trycket den 31 maj 2006 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2006:351 F�rh�llandet till personuppgiftslagen 4 � Om inget annat f�ljer av denna lag eller f�reskrifter som meddelats med st�d av denna, till�mpas personuppgiftslagen (1998:204) vid behand- ling av personuppgifter. Definitioner 5 � I denna lag betyder genetisk unders�kning: en unders�kning inom h�lso- och sjukv�rden eller medicinsk forskning som syftar till att ge upplysning om en m�nniskas arvs- massa genom molekyl�rgenetisk, mikrobiologisk, immunologisk, bioke- misk, cytogenetisk eller d�rmed j�mf�rlig analysmetod eller genom inh�m- tande av upplysningar om hans eller hennes biologiska sl�ktingar, genetisk information: information om resultatet av en genetisk unders�k- ning, dock inte till den del informationen endast innefattar upplysning om den unders�ktes aktuella h�lsotillst�nd, fosterdiagnostik: medicinsk unders�kning av en gravid kvinna och det foster hon b�r p�, genetisk fosterdiagnostik: genetisk unders�kning av foster eller en gravid kvinna f�r att f� information om fostrets sjukdomar, sjukdomsanlag och missbildningar genom fostervattensprov, moderkaksprov eller blodprov, preimplantatorisk genetisk diagnostik: genetisk unders�kning av ett be- fruktat �gg innan detta implanteras i en kvinnas livmoder, genterapi: en behandling som inneb�r att en frisk gen med hj�lp av en b�- rare (vektor) f�rs in i celler hos en individ som har en genetisk sjukdom, insemination: att f�ra in spermier i en kvinna p� konstlad v�g, samt somatisk cellk�rn�verf�ring: att cellk�rnan i ett �gg ers�tts med k�rnan fr�n en kroppscell. 2 kap. Genetisk unders�kning och information samt genterapi F�rbud mot att anv�nda genetisk unders�kning och information 1 � Ingen f�r utan st�d i lag st�lla som villkor f�r ett avtal att den andra parten skall genomg� en genetisk unders�kning eller l�mna genetisk infor- mation om sig sj�lv. Ingen f�r utan st�d i lag i samband med ett avtal efterforska eller anv�nda genetisk information om den andre. Ingen f�r olovligen bereda sig tillg�ng till genetisk information om n�gon annan. F�rsta stycket och andra stycket f�rsta meningen g�ller inte p� familjer�t- tens omr�de. Anv�ndning av genetisk information p� f�rs�kringsomr�det 2 � I fr�ga om riskbed�md personf�rs�kring f�r utan hinder av vad som s�gs i 1 � andra stycket f�rsta meningen ett f�rs�kringsbolag efterforska el- ler anv�nda genetisk information i samband med ing�ende, �ndring eller f�r- nyelse av avtal, om </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2006:351 1. den f�rs�krade har fyllt 18 �r och det f�rs�kringsbelopp som vid f�rs�k- ringsfall skall utfalla som ett eng�ngsbelopp �verstiger 30 prisbasbelopp en- ligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, eller 2. den f�rs�krade har fyllt 18 �r och det f�rs�kringsbelopp som vid f�rs�k- ringsfall skall utfalla som en periodisk ers�ttning �verstiger fyra prisbasbe- lopp per �r. Genterapi 3 � F�rs�k i forsknings- eller behandlingssyfte som medf�r genetiska f�r- �ndringar som kan g� i arv hos m�nniska f�r inte utf�ras. 4 � Behandlingsmetoder som avser att �stadkomma genetiska f�r�ndringar som kan g� i arv hos m�nniska f�r inte anv�ndas. 3 kap. Genetisk unders�kning vid allm�nna h�lsounders�kningar Krav p� tillst�nd 1 � En genetisk unders�kning som utg�r eller ing�r som ett led i en allm�n h�lsounders�kning f�r utf�ras endast efter tillst�nd av Socialstyrelsen. En s�dan unders�kning f�r inte omfatta annan �n den som l�mnat skrift- ligt samtycke. Betr�ffande unders�kningar av foster finns s�rskilda best�mmelser i 4 kap. Villkor f�r tillst�nd 2 � Ett tillst�nd som avses i 1 � f�r l�mnas endast om den genetiska under- s�kningen �r inriktad p� att s�ka kunskap om allvarlig sjukdom eller annars har s�rskild betydelse f�r h�lso- och sjukv�rden. Vid pr�vning av tillst�ndsfr�gan skall det s�rskilt beaktas 1. om den planerade unders�kningen syftar till att p�visa eller utesluta en sjukdomsrisk som kan f�rebyggas eller om den sjukdom som avses kan bli f�rem�l f�r behandling, 2. om unders�kningen kan antas visa p�tagligt f�rh�jda risker f�r den sjukdom som avses, och 3. om de som skall leda och utf�ra unders�kningen har den kompetens som beh�vs och om integritetsskyddet f�r uppgifter om unders�kningsdelta- garnas genetiska f�rh�llanden kan antas bli tillfredsst�llande. 3 � Ett tillst�nd enligt 1 � f�r f�renas med de villkor som beh�vs f�r att be- gr�nsa unders�kningen eller kontrollera denna. Ett tillst�nd f�r �terkallas om villkor f�r tillst�ndet �sidos�tts eller om det annars finns s�rskilda sk�l. Tillst�ndet f�r �terkallas tills vidare i avvaktan p� att fr�gan avg�rs slutligt. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2006:351 4 kap. Fosterdiagnostik, genetisk fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Villkor f�r fosterdiagnostik 1 � Alla gravida kvinnor skall erbjudas en allm�n information om fosterdi- agnostik. En gravid kvinna som har en medicinskt konstaterad f�rh�jd risk att f�da ett skadat barn skall erbjudas ytterligare information om genetisk fosterdiagnostik. Efter informationen best�mmer kvinnan, i samr�d med l�karen, om hon skall genomg� fosterdiagnostik eller genetisk fosterdiagnostik. Den gravida kvinnan skall f� all information om fostrets h�lsotillst�nd som har kommit fram vid fosterdiagnostik. Uppgifter om fostret som inte r�r dess h�lsotillst�nd skall l�mnas ut endast om kvinnan beg�r det. Villkor f�r preimplantatorisk genetisk diagnostik 2 � Preimplantatorisk genetisk diagnostik f�r anv�ndas endast om mannen eller kvinnan b�r p� anlag f�r en allvarlig monogen eller kromosomal �rftlig sjukdom, som inneb�r en h�g risk f�r att f� ett barn med en genetisk sjuk- dom eller skada. Behandlingen f�r inte anv�ndas f�r val av egenskap utan endast inriktas p� att barnet inte skall �rva anlag f�r sjukdomen eller skadan i fr�ga. Preimplantatorisk genetisk diagnostik f�r inte utan tillst�nd av Socialsty- relsen anv�ndas f�r att f�rs�ka f� ett barn med en s�dan genupps�ttning att barnet skulle kunna bli donator av blodstamceller till ett sv�rt sjukt syskon. Tillst�nd f�r l�mnas endast om det finns synnerliga sk�l f�r att till�ta an- v�ndning. 5 kap. �tg�rder i forsknings- eller behandlingssyfte med �gg fr�n m�nniska 1 � �tg�rder enligt best�mmelserna i detta kapitel med �gg fr�n m�nniska vilka har befruktats eller varit f�rem�l f�r somatisk cellk�rn�verf�ring f�rut- s�tter att givarna av �gg, spermie eller kroppscell har informerats om �nda- m�let med �tg�rden och d�refter l�mnat sitt samtycke. Om befruktningen har skett enligt 7 kap. fordras att �ven den kvinna eller man i det behandlade paret som inte �r givare av �gg eller spermie har infor- merats om �ndam�let med �tg�rden och d�refter l�mnat sitt samtycke. 2 � N�r det g�ller forskning som skall pr�vas enligt lagen (2003:460) om etikpr�vning av forskning som avser m�nniskor skall i st�llet f�r 1 � i detta kapitel best�mmelserna om information och samtycke i 16, 17 och 19 �� i den lagen till�mpas. Om befruktningen har skett enligt best�mmelserna i 7 kap. denna lag, skall med forskningsperson j�mst�llas den kvinna eller man i det behandlade paret som inte �r givare av �gg eller spermie. 3 � F�rs�k i forsknings- eller behandlingssyfte p� befruktade �gg och p� �gg som varit f�rem�l f�r somatisk cellk�rn�verf�ring f�r g�ras l�ngst till </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2006:351 och med fjortonde dagen efter befruktningen respektive cellk�rn�verf�- ringen. Om ett befruktat �gg eller ett �gg som varit f�rem�l f�r somatisk cellk�rn- �verf�ring har varit f�rem�l f�r ett s�dant f�rs�k, skall det utan dr�jsm�l f�r- st�ras n�r �tg�rden genomf�rts. Best�mmelser om genterapi finns i 2 kap. 3 och 4 �� denna lag. 4 � Ett befruktat �gg eller ett �gg som har varit f�rem�l f�r somatisk cell- k�rn�verf�ring f�r f�rvaras i fryst tillst�nd i h�gst fem �r eller under den l�ngre tid som Socialstyrelsen best�mt enligt 6 �. Den tid d� �gget har varit fryst r�knas inte in i den tid under vilken f�rs�k f�r ske enligt 3 �. 5 � Om ett befruktat �gg har varit f�rem�l f�r f�rs�k i forsknings- eller be- handlingssyfte, f�r �gget inte f�ras in i en kvinnas kropp. Detsamma g�ller om �gget f�re befruktningen eller de spermier som anv�nts vid befrukt- ningen har varit f�rem�l f�r ett s�dant f�rs�k eller om �gget har varit f�re- m�l f�r somatisk cellk�rn�verf�ring. 6 � Om det finns synnerliga sk�l f�r Socialstyrelsen f�r s�rskilda fall medge att tiden enligt 4 � f�r f�rvaring i fryst tillst�nd f�rl�ngs. L�mnas medgivande, skall Socialstyrelsen best�mma den ytterligare tid under vilken f�rvaring f�r ske. Ett medgivande f�r f�renas med villkor. Det f�r �terkallas om villkoren �sidos�tts eller om det annars finns sk�l till �terkallelse. 6 kap. Insemination Villkor f�r behandling 1 � Insemination f�r utf�ras endast om kvinnan �r gift eller sambo. F�r in- seminationen kr�vs skriftligt samtycke av maken eller sambon. Av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap f�ljer att vad som i detta kapitel s�gs om make ocks� g�ller registrerad partner. Var behandling f�r utf�ras 2 � Insemination med spermier fr�n en man som kvinnan inte �r gift eller sambo med f�r inte utan Socialstyrelsens tillst�nd utf�ras annat �n vid of- fentligt finansierade sjukhus. S�dan insemination skall ske under �verinse- ende av l�kare med specialistkompetens i gynekologi och obstetrik. S�rskild pr�vning 3 � Vid insemination som avses i 2 � skall l�karen pr�va om det med h�n- syn till makarnas eller sambornas medicinska, psykologiska och sociala f�r- h�llanden �r l�mpligt att inseminationen �ger rum. Inseminationen f�r utf�- ras endast om det kan antas att det blivande barnet kommer att v�xa upp un- der goda f�rh�llanden. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2006:351 V�gras insemination, f�r makarna eller samborna beg�ra att Socialstyrel- sen pr�var fr�gan. Val av spermiegivare 4 � Vid insemination som avses i 2 � v�ljer l�karen en l�mplig spermiegi- vare. Spermier fr�n en avliden givare f�r inte anv�ndas vid insemination. Uppgifter om givaren skall antecknas i en s�rskild journal. Denna skall be- varas i minst 70 �r. R�tt till information 5 � Den som har avlats genom insemination med spermier fr�n en man som kvinnan inte �r gift eller sambo med har, om han eller hon uppn�tt till- r�cklig mognad, r�tt att ta del av de uppgifter om givaren som antecknats i sjukhusets s�rskilda journal. Har n�gon anledning att anta att han eller hon avlats genom s�dan insemi- nation, �r socialn�mnden skyldig att p� beg�ran hj�lpa denne att ta reda p� om det finns n�gra uppgifter antecknade i en s�rskild journal. Skyldighet att l�mna uppgifter till domstol 6 � Om det i ett m�l om faderskap eller f�r�ldraskap enligt 1 kap. 9 � f�r- �ldrabalken �r n�dv�ndigt att f� del av de uppgifter som finns om en insemi- nation, �r den som �r ansvarig f�r inseminationen eller annan som har till- g�ng till uppgifterna skyldig att p� beg�ran av domstolen l�mna ut dessa uppgifter. Inf�rsel av spermier 7 � Frysta spermier f�r inte utan Socialstyrelsens tillst�nd f�ras in i landet. 7 kap. Befruktning utanf�r kroppen Inledande best�mmelse 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om 1. befruktning av en kvinnas �gg utanf�r hennes kropp, och 2. inf�rande av ett befruktat �gg i en kvinnas kropp. Av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap f�ljer att vad som i detta kapitel s�gs om make ocks� g�ller registrerad partner. Villkor f�r behandling 2 � En givare av �gg eller spermie skall vara myndig. Givaren skall l�mna skriftligt samtycke till att �gget f�r befruktas eller att spermie f�r anv�ndas f�r befruktning. Givaren f�r �terkalla sitt samtycke fram till dess befruktning skett. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2006:351 3 � Ett befruktat �gg f�r f�ras in i en kvinnas kropp endast om kvinnan �r gift eller sambo och maken eller sambon skriftligen samtyckt till detta. Om �gget inte �r kvinnans eget, skall �gget ha befruktats av makens eller sam- bons spermier. Var behandling f�r utf�ras 4 � Befruktning av �gg fr�n en kvinna, i vars kropp �gget skall inf�ras, med spermier fr�n kvinnans make eller sambo f�r inte utan Socialstyrelsens tillst�nd utf�ras annat �n vid offentligt finansierade sjukhus. Vad nu sagts g�ller ocks� inf�rande av �gget i kvinnans kropp. Kommer �gget inte fr�n kvinnan eller spermien inte fr�n kvinnans make eller sambo f�r befruktning och inf�rande av �gg ske endast vid de sjukhus som uppl�tit enhet f�r utbildning av l�kare enligt avtal mellan de universitet som bedriver l�karutbildning och ber�rda landsting. S�rskild pr�vning 5 � Om befruktning utanf�r kroppen skall utf�ras med ett annat �gg �n kvinnans eget eller med en spermie fr�n en man som inte �r kvinnans make eller sambo, skall en l�kare pr�va om det med h�nsyn till makarnas eller sambornas medicinska, psykologiska och sociala f�rh�llanden �r l�mpligt att det �ger rum en befruktning utanf�r kroppen. Befruktning utanf�r kroppen f�r utf�ras endast om det kan antas att det blivande barnet kommer att v�xa upp under goda f�rh�llanden. V�gras befruktning utanf�r kroppen, f�r makarna eller samborna beg�ra att Socialstyrelsen pr�var fr�gan. Val av givare 6 � F�r befruktning utanf�r kroppen skall en l�kare v�lja �gg eller sper- mier fr�n en givare som �r l�mplig. �gg eller spermier fr�n en givare som har avlidit f�r inte anv�ndas f�r be- fruktning. Uppgifterna om givaren skall antecknas i en s�rskild journal. Denna skall bevaras i minst 70 �r. R�tt till information 7 � Den som har avlats genom befruktning utanf�r kroppen med ett annat �gg �n kvinnans eget eller med spermier fr�n en man som inte �r kvinnans make eller sambo har, om han eller hon uppn�tt tillr�cklig mognad, r�tt att ta del av de uppgifter om givaren som antecknats i sjukhusets s�rskilda journal. Har n�gon anledning att anta att han eller hon avlats genom s�dan befrukt- ning, �r socialn�mnden skyldig att p� beg�ran hj�lpa denne att ta reda p� om det finns n�gra uppgifter antecknade i en s�rskild journal. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2006:351 Skyldighet att l�mna uppgifter till domstol 8 � Om det i ett m�l om faderskap, moderskap enligt 1 kap. 7 � eller f�r- �ldraskap enligt 1 kap. 9 � f�r�ldrabalken �r n�dv�ndigt att f� del av de upp- gifter som finns om en befruktning utanf�r kroppen, �r den som �r ansvarig f�r befruktningen eller n�gon annan som har tillg�ng till uppgifterna skyldig att p� beg�ran av domstolen l�mna ut dessa uppgifter. 8 kap. �vriga best�mmelser �verklagande 1 � Socialstyrelsens beslut enligt 3 kap. 1 eller 3 �, 5 kap. 6 �, 6 kap. 3 � och 7 kap. 5 � f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. �vriga beslut av Socialstyrelsen enligt denna lag f�r inte �verklagas. Ansvarsbest�mmelser m.m. 2 � Den som bryter mot 2 kap. 1 � f�rsta stycket, 3 eller 4 � d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader, om inte g�rningen �r belagd med str�ng- are straff i brottsbalken. 3 � Den som bryter mot 5 kap. 3, 4 eller 5 � d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. �r en �vertr�delse av 5 kap. 4 � ringa, skall inte d�mas till an- svar. Allm�nt �tal f�r brott som n�mns i f�rsta stycket f�r v�ckas endast efter medgivande av Socialstyrelsen. 4 � Den som vanem�ssigt eller i vinstsyfte utf�r insemination i strid med f�reskrifterna i 6 kap. eller under angivna f�rh�llanden tillhandah�ller sper- mier f�r s�dan insemination d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�na- der. 5 � Den som vanem�ssigt eller i vinstsyfte bryter mot 7 kap. 3 eller 4 � d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader. 6 � Den som i vinstsyfte tar, �verl�mnar, tar emot eller f�rmedlar biolo- giskt material fr�n en levande eller avliden m�nniska eller v�vnad fr�n ett aborterat foster d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r. Till samma straff d�ms den som anv�nder eller tar till vara s�dant material f�r transplantation eller annat �ndam�l trots insikt om att materialet tagits, �verl�mnats, tagits emot eller f�rmedlats i vinstsyfte. I ringa fall skall inte d�mas till ansvar. Med biologiskt material avses �ven material fr�n m�nskliga �gg samt fr�n celler och cellinjer fr�n s�dana �gg. F�rbudet mot handel av biologiskt material g�ller inte blod, h�r, moders- mj�lk och t�nder. Det g�ller inte heller avidentifierade cellinjer fr�n befruk- tade �gg eller fr�n �gg som har varit f�rem�l f�r somatisk cellk�rn�verf�- ring. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2006:351 7 � Biologiskt material som varit f�rem�l f�r brott enligt 6 � skall f�rkla- ras f�rverkat, om det inte �r uppenbart osk�ligt. Detsamma g�ller utbytet av s�dant brott. Bemyndiganden 8 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r till skydd f�r liv och h�lsa meddela ytterligare f�reskrifter om 1. genetiska unders�kningar inom h�lso- och sjukv�rden, 2. fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik, och 3. befruktning utanf�r kroppen och inf�rande av �gg i en kvinnas kropp. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n tillst�ndskravet enligt 3 kap.1 �. Verkst�llighetsf�reskrifter 9 � F�reskrifter om verkst�lligheten av denna lag meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2006. 2. Best�mmelserna i 2 kap. 1 � f�rsta stycket och andra stycket f�rsta me- ningen samt 2 � till�mpas p� f�rs�kringsomr�det f�rst fr�n och med den 1 januari 2007. 3. Genom lagen upph�vs lagen (1991:114) om anv�ndning av viss gentek- nik vid allm�nna h�lsounders�kningar, lagen (1984:1140) om insemination, lagen (1991:115) om �tg�rder i forsknings- eller behandlingssyfte med �gg fr�n m�nniska och lagen (1988:711) om befruktning utanf�r kroppen. 4. Best�mmelsen i 6 kap. 5 � g�ller inte i fall d� spermiegivaren har l�m- nat spermier f�re den 1 mars 1985. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON YLVA JOHANSSON (Socialdepartementet) </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2006 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om genetisk integritet m.m.;

utf�rdad den 18 maj 2006.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

Lagens syfte och till�mpningsomr�de

1 �

I denna lag ges best�mmelser om begr�nsningar i anv�ndningen av

viss bioteknik som utvecklats f�r medicinska �ndam�l samt om vissa r�tts-
liga verkningar av s�dan anv�ndning.

Syftet med lagen �r att v�rna den enskilda m�nniskans integritet.

2 �

Lagen g�ller

anv�ndning av genetiska unders�kningar och genetisk information samt

genterapi,

genetisk unders�kning vid allm�nna h�lsounders�kningar,
fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik,
�tg�rder i forsknings- eller behandlingssyfte med �gg fr�n m�nniska,
insemination, och
befruktning utanf�r kroppen.
Lagen inneh�ller ocks� ansvarsbest�mmelser f�r handel med humanbiolo-

giskt material.

Annan n�rliggande lagstiftning

3 �

I h�lso- och sjukv�rdslagen (1982:763) ges grundl�ggande best�mmel-

ser om patientens sj�lvbest�mmande och om respekt f�r m�nniskors lika
v�rde inom h�lso- och sjukv�rden, och i lagen (1998:531) om yrkesverk-
samhet p� h�lso- och sjukv�rdens omr�de f�reskrivs om skyldigheter f�r
h�lso- och sjukv�rdspersonal.

I lagen (2002:297) om biobanker i h�lso- och sjukv�rden m.m. regleras

hur humanbiologiskt material, med respekt f�r den enskilda m�nniskans in-
tegritet, skall f� samlas in, f�rvaras och anv�ndas f�r vissa �ndam�l.

N�r det g�ller att skydda den enskilda m�nniskan och respektera m�nnis-

kov�rdet vid forskning finns best�mmelser i lagen (2003:460) om etikpr�v-
ning av forskning som avser m�nniskor.

1 Prop. 2005/06:64, bet. 2005/06:SoU16, rskr. 2005/06:219.

SFS 2006:351

Utkom fr�n trycket
den 31 maj 2006

SFS 2006:351

F�rh�llandet till personuppgiftslagen

4 �

Om inget annat f�ljer av denna lag eller f�reskrifter som meddelats

med st�d av denna, till�mpas personuppgiftslagen (1998:204) vid behand-
ling av personuppgifter.

Definitioner

5 �

I denna lag betyder

genetisk unders�kning: en unders�kning inom h�lso- och sjukv�rden eller

medicinsk forskning som syftar till att ge upplysning om en m�nniskas arvs-
massa genom molekyl�rgenetisk, mikrobiologisk, immunologisk, bioke-
misk, cytogenetisk eller d�rmed j�mf�rlig analysmetod eller genom inh�m-
tande av upplysningar om hans eller hennes biologiska sl�ktingar,

genetisk information: information om resultatet av en genetisk unders�k-

ning, dock inte till den del informationen endast innefattar upplysning om
den unders�ktes aktuella h�lsotillst�nd,

fosterdiagnostik: medicinsk unders�kning av en gravid kvinna och det

foster hon b�r p�,

genetisk fosterdiagnostik: genetisk unders�kning av foster eller en gravid

kvinna f�r att f� information om fostrets sjukdomar, sjukdomsanlag och
missbildningar genom fostervattensprov, moderkaksprov eller blodprov,

preimplantatorisk genetisk diagnostik: genetisk unders�kning av ett be-

fruktat �gg innan detta implanteras i en kvinnas livmoder,

genterapi: en behandling som inneb�r att en frisk gen med hj�lp av en b�-

rare (vektor) f�rs in i celler hos en individ som har en genetisk sjukdom,

insemination: att f�ra in spermier i en kvinna p� konstlad v�g, samt
somatisk cellk�rn�verf�ring: att cellk�rnan i ett �gg ers�tts med k�rnan

fr�n en kroppscell.

2 kap. Genetisk unders�kning och information samt genterapi

F�rbud mot att anv�nda genetisk unders�kning och information

1 �

Ingen f�r utan st�d i lag st�lla som villkor f�r ett avtal att den andra

parten skall genomg� en genetisk unders�kning eller l�mna genetisk infor-
mation om sig sj�lv.

Ingen f�r utan st�d i lag i samband med ett avtal efterforska eller anv�nda

genetisk information om den andre. Ingen f�r olovligen bereda sig tillg�ng
till genetisk information om n�gon annan.

F�rsta stycket och andra stycket f�rsta meningen g�ller inte p� familjer�t-

tens omr�de.

Anv�ndning av genetisk information p� f�rs�kringsomr�det

2 �

I fr�ga om riskbed�md personf�rs�kring f�r utan hinder av vad som

s�gs i 1 � andra stycket f�rsta meningen ett f�rs�kringsbolag efterforska el-
ler anv�nda genetisk information i samband med ing�ende, �ndring eller f�r-
nyelse av avtal, om

SFS 2006:351

1. den f�rs�krade har fyllt 18 �r och det f�rs�kringsbelopp som vid f�rs�k-

ringsfall skall utfalla som ett eng�ngsbelopp �verstiger 30 prisbasbelopp en-
ligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, eller

2. den f�rs�krade har fyllt 18 �r och det f�rs�kringsbelopp som vid f�rs�k-

ringsfall skall utfalla som en periodisk ers�ttning �verstiger fyra prisbasbe-
lopp per �r.

Genterapi

3 �

F�rs�k i forsknings- eller behandlingssyfte som medf�r genetiska f�r-

�ndringar som kan g� i arv hos m�nniska f�r inte utf�ras.

4 �

Behandlingsmetoder som avser att �stadkomma genetiska f�r�ndringar

som kan g� i arv hos m�nniska f�r inte anv�ndas.

3 kap. Genetisk unders�kning vid allm�nna
h�lsounders�kningar

Krav p� tillst�nd

1 �

En genetisk unders�kning som utg�r eller ing�r som ett led i en allm�n

h�lsounders�kning f�r utf�ras endast efter tillst�nd av Socialstyrelsen.

En s�dan unders�kning f�r inte omfatta annan �n den som l�mnat skrift-

ligt samtycke.

Betr�ffande unders�kningar av foster finns s�rskilda best�mmelser i 4

kap.

Villkor f�r tillst�nd

2 �

Ett tillst�nd som avses i 1 � f�r l�mnas endast om den genetiska under-

s�kningen �r inriktad p� att s�ka kunskap om allvarlig sjukdom eller annars
har s�rskild betydelse f�r h�lso- och sjukv�rden.

Vid pr�vning av tillst�ndsfr�gan skall det s�rskilt beaktas
1. om den planerade unders�kningen syftar till att p�visa eller utesluta en

sjukdomsrisk som kan f�rebyggas eller om den sjukdom som avses kan bli
f�rem�l f�r behandling,

2. om unders�kningen kan antas visa p�tagligt f�rh�jda risker f�r den

sjukdom som avses, och

3. om de som skall leda och utf�ra unders�kningen har den kompetens

som beh�vs och om integritetsskyddet f�r uppgifter om unders�kningsdelta-
garnas genetiska f�rh�llanden kan antas bli tillfredsst�llande.

3 �

Ett tillst�nd enligt 1 � f�r f�renas med de villkor som beh�vs f�r att be-

gr�nsa unders�kningen eller kontrollera denna.

Ett tillst�nd f�r �terkallas om villkor f�r tillst�ndet �sidos�tts eller om det

annars finns s�rskilda sk�l. Tillst�ndet f�r �terkallas tills vidare i avvaktan
p� att fr�gan avg�rs slutligt.

SFS 2006:351

4 kap. Fosterdiagnostik, genetisk fosterdiagnostik och
preimplantatorisk genetisk diagnostik

Villkor f�r fosterdiagnostik

1 �

Alla gravida kvinnor skall erbjudas en allm�n information om fosterdi-

agnostik. En gravid kvinna som har en medicinskt konstaterad f�rh�jd risk
att f�da ett skadat barn skall erbjudas ytterligare information om genetisk
fosterdiagnostik.

Efter informationen best�mmer kvinnan, i samr�d med l�karen, om hon

skall genomg� fosterdiagnostik eller genetisk fosterdiagnostik.

Den gravida kvinnan skall f� all information om fostrets h�lsotillst�nd

som har kommit fram vid fosterdiagnostik. Uppgifter om fostret som inte r�r
dess h�lsotillst�nd skall l�mnas ut endast om kvinnan beg�r det.

Villkor f�r preimplantatorisk genetisk diagnostik

2 �

Preimplantatorisk genetisk diagnostik f�r anv�ndas endast om mannen

eller kvinnan b�r p� anlag f�r en allvarlig monogen eller kromosomal �rftlig
sjukdom, som inneb�r en h�g risk f�r att f� ett barn med en genetisk sjuk-
dom eller skada.

Behandlingen f�r inte anv�ndas f�r val av egenskap utan endast inriktas

p� att barnet inte skall �rva anlag f�r sjukdomen eller skadan i fr�ga.

Preimplantatorisk genetisk diagnostik f�r inte utan tillst�nd av Socialsty-

relsen anv�ndas f�r att f�rs�ka f� ett barn med en s�dan genupps�ttning att
barnet skulle kunna bli donator av blodstamceller till ett sv�rt sjukt syskon.
Tillst�nd f�r l�mnas endast om det finns synnerliga sk�l f�r att till�ta an-
v�ndning.

5 kap. �tg�rder i forsknings- eller behandlingssyfte med �gg
fr�n m�nniska

1 �

�tg�rder enligt best�mmelserna i detta kapitel med �gg fr�n m�nniska

vilka har befruktats eller varit f�rem�l f�r somatisk cellk�rn�verf�ring f�rut-
s�tter att givarna av �gg, spermie eller kroppscell har informerats om �nda-
m�let med �tg�rden och d�refter l�mnat sitt samtycke.

Om befruktningen har skett enligt 7 kap. fordras att �ven den kvinna eller

man i det behandlade paret som inte �r givare av �gg eller spermie har infor-
merats om �ndam�let med �tg�rden och d�refter l�mnat sitt samtycke.

2 �

N�r det g�ller forskning som skall pr�vas enligt lagen (2003:460) om

etikpr�vning av forskning som avser m�nniskor skall i st�llet f�r 1 � i detta
kapitel best�mmelserna om information och samtycke i 16, 17 och 19 �� i
den lagen till�mpas.

Om befruktningen har skett enligt best�mmelserna i 7 kap. denna lag,

skall med forskningsperson j�mst�llas den kvinna eller man i det behandlade
paret som inte �r givare av �gg eller spermie.

3 �

F�rs�k i forsknings- eller behandlingssyfte p� befruktade �gg och p�

�gg som varit f�rem�l f�r somatisk cellk�rn�verf�ring f�r g�ras l�ngst till

SFS 2006:351

och med fjortonde dagen efter befruktningen respektive cellk�rn�verf�-
ringen.

Om ett befruktat �gg eller ett �gg som varit f�rem�l f�r somatisk cellk�rn-

�verf�ring har varit f�rem�l f�r ett s�dant f�rs�k, skall det utan dr�jsm�l f�r-
st�ras n�r �tg�rden genomf�rts.

Best�mmelser om genterapi finns i 2 kap. 3 och 4 �� denna lag.

4 �

Ett befruktat �gg eller ett �gg som har varit f�rem�l f�r somatisk cell-

k�rn�verf�ring f�r f�rvaras i fryst tillst�nd i h�gst fem �r eller under den
l�ngre tid som Socialstyrelsen best�mt enligt 6 �.

Den tid d� �gget har varit fryst r�knas inte in i den tid under vilken f�rs�k

f�r ske enligt 3 �.

5 �

Om ett befruktat �gg har varit f�rem�l f�r f�rs�k i forsknings- eller be-

handlingssyfte, f�r �gget inte f�ras in i en kvinnas kropp. Detsamma g�ller
om �gget f�re befruktningen eller de spermier som anv�nts vid befrukt-
ningen har varit f�rem�l f�r ett s�dant f�rs�k eller om �gget har varit f�re-
m�l f�r somatisk cellk�rn�verf�ring.

6 �

Om det finns synnerliga sk�l f�r Socialstyrelsen f�r s�rskilda fall

medge att tiden enligt 4 � f�r f�rvaring i fryst tillst�nd f�rl�ngs.

L�mnas medgivande, skall Socialstyrelsen best�mma den ytterligare tid

under vilken f�rvaring f�r ske.

Ett medgivande f�r f�renas med villkor. Det f�r �terkallas om villkoren

�sidos�tts eller om det annars finns sk�l till �terkallelse.

6 kap. Insemination

Villkor f�r behandling

1 �

Insemination f�r utf�ras endast om kvinnan �r gift eller sambo. F�r in-

seminationen kr�vs skriftligt samtycke av maken eller sambon.

Av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap f�ljer att vad som i detta

kapitel s�gs om make ocks� g�ller registrerad partner.

Var behandling f�r utf�ras

2 �

Insemination med spermier fr�n en man som kvinnan inte �r gift eller

sambo med f�r inte utan Socialstyrelsens tillst�nd utf�ras annat �n vid of-
fentligt finansierade sjukhus. S�dan insemination skall ske under �verinse-
ende av l�kare med specialistkompetens i gynekologi och obstetrik.

S�rskild pr�vning

3 �

Vid insemination som avses i 2 � skall l�karen pr�va om det med h�n-

syn till makarnas eller sambornas medicinska, psykologiska och sociala f�r-
h�llanden �r l�mpligt att inseminationen �ger rum. Inseminationen f�r utf�-
ras endast om det kan antas att det blivande barnet kommer att v�xa upp un-
der goda f�rh�llanden.

SFS 2006:351

V�gras insemination, f�r makarna eller samborna beg�ra att Socialstyrel-

sen pr�var fr�gan.

Val av spermiegivare

4 �

Vid insemination som avses i 2 � v�ljer l�karen en l�mplig spermiegi-

vare. Spermier fr�n en avliden givare f�r inte anv�ndas vid insemination.
Uppgifter om givaren skall antecknas i en s�rskild journal. Denna skall be-
varas i minst 70 �r.

R�tt till information

5 �

Den som har avlats genom insemination med spermier fr�n en man

som kvinnan inte �r gift eller sambo med har, om han eller hon uppn�tt till-
r�cklig mognad, r�tt att ta del av de uppgifter om givaren som antecknats i
sjukhusets s�rskilda journal.

Har n�gon anledning att anta att han eller hon avlats genom s�dan insemi-

nation, �r socialn�mnden skyldig att p� beg�ran hj�lpa denne att ta reda p�
om det finns n�gra uppgifter antecknade i en s�rskild journal.

Skyldighet att l�mna uppgifter till domstol

6 �

Om det i ett m�l om faderskap eller f�r�ldraskap enligt 1 kap. 9 � f�r-

�ldrabalken �r n�dv�ndigt att f� del av de uppgifter som finns om en insemi-
nation, �r den som �r ansvarig f�r inseminationen eller annan som har till-
g�ng till uppgifterna skyldig att p� beg�ran av domstolen l�mna ut dessa
uppgifter.

Inf�rsel av spermier

7 �

Frysta spermier f�r inte utan Socialstyrelsens tillst�nd f�ras in i landet.

7 kap. Befruktning utanf�r kroppen

Inledande best�mmelse

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

1. befruktning av en kvinnas �gg utanf�r hennes kropp, och
2. inf�rande av ett befruktat �gg i en kvinnas kropp.
Av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap f�ljer att vad som i detta

kapitel s�gs om make ocks� g�ller registrerad partner.

Villkor f�r behandling

2 �

En givare av �gg eller spermie skall vara myndig. Givaren skall l�mna

skriftligt samtycke till att �gget f�r befruktas eller att spermie f�r anv�ndas
f�r befruktning. Givaren f�r �terkalla sitt samtycke fram till dess befruktning
skett.

SFS 2006:351

3 �

Ett befruktat �gg f�r f�ras in i en kvinnas kropp endast om kvinnan �r

gift eller sambo och maken eller sambon skriftligen samtyckt till detta. Om
�gget inte �r kvinnans eget, skall �gget ha befruktats av makens eller sam-
bons spermier.

Var behandling f�r utf�ras

4 �

Befruktning av �gg fr�n en kvinna, i vars kropp �gget skall inf�ras,

med spermier fr�n kvinnans make eller sambo f�r inte utan Socialstyrelsens
tillst�nd utf�ras annat �n vid offentligt finansierade sjukhus. Vad nu sagts
g�ller ocks� inf�rande av �gget i kvinnans kropp.

Kommer �gget inte fr�n kvinnan eller spermien inte fr�n kvinnans make

eller sambo f�r befruktning och inf�rande av �gg ske endast vid de sjukhus
som uppl�tit enhet f�r utbildning av l�kare enligt avtal mellan de universitet
som bedriver l�karutbildning och ber�rda landsting.

S�rskild pr�vning

5 �

Om befruktning utanf�r kroppen skall utf�ras med ett annat �gg �n

kvinnans eget eller med en spermie fr�n en man som inte �r kvinnans make
eller sambo, skall en l�kare pr�va om det med h�nsyn till makarnas eller
sambornas medicinska, psykologiska och sociala f�rh�llanden �r l�mpligt att
det �ger rum en befruktning utanf�r kroppen. Befruktning utanf�r kroppen
f�r utf�ras endast om det kan antas att det blivande barnet kommer att v�xa
upp under goda f�rh�llanden.

V�gras befruktning utanf�r kroppen, f�r makarna eller samborna beg�ra

att Socialstyrelsen pr�var fr�gan.

Val av givare

6 �

F�r befruktning utanf�r kroppen skall en l�kare v�lja �gg eller sper-

mier fr�n en givare som �r l�mplig.

�gg eller spermier fr�n en givare som har avlidit f�r inte anv�ndas f�r be-

fruktning.

Uppgifterna om givaren skall antecknas i en s�rskild journal. Denna skall

bevaras i minst 70 �r.

R�tt till information

7 �

Den som har avlats genom befruktning utanf�r kroppen med ett annat

�gg �n kvinnans eget eller med spermier fr�n en man som inte �r kvinnans
make eller sambo har, om han eller hon uppn�tt tillr�cklig mognad, r�tt att ta
del av de uppgifter om givaren som antecknats i sjukhusets s�rskilda journal.

Har n�gon anledning att anta att han eller hon avlats genom s�dan befrukt-

ning, �r socialn�mnden skyldig att p� beg�ran hj�lpa denne att ta reda p� om
det finns n�gra uppgifter antecknade i en s�rskild journal.

SFS 2006:351

Skyldighet att l�mna uppgifter till domstol

8 �

Om det i ett m�l om faderskap, moderskap enligt 1 kap. 7 � eller f�r-

�ldraskap enligt 1 kap. 9 � f�r�ldrabalken �r n�dv�ndigt att f� del av de upp-
gifter som finns om en befruktning utanf�r kroppen, �r den som �r ansvarig
f�r befruktningen eller n�gon annan som har tillg�ng till uppgifterna skyldig
att p� beg�ran av domstolen l�mna ut dessa uppgifter.

8 kap. �vriga best�mmelser

�verklagande

1 �

Socialstyrelsens beslut enligt 3 kap. 1 eller 3 �, 5 kap. 6 �, 6 kap. 3 �

och 7 kap. 5 � f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol.

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.
�vriga beslut av Socialstyrelsen enligt denna lag f�r inte �verklagas.

Ansvarsbest�mmelser m.m.

2 �

Den som bryter mot 2 kap. 1 � f�rsta stycket, 3 eller 4 � d�ms till b�ter

eller f�ngelse i h�gst sex m�nader, om inte g�rningen �r belagd med str�ng-
are straff i brottsbalken.

3 �

Den som bryter mot 5 kap. 3, 4 eller 5 � d�ms till b�ter eller f�ngelse i

h�gst ett �r. �r en �vertr�delse av 5 kap. 4 � ringa, skall inte d�mas till an-
svar.

Allm�nt �tal f�r brott som n�mns i f�rsta stycket f�r v�ckas endast efter

medgivande av Socialstyrelsen.

4 �

Den som vanem�ssigt eller i vinstsyfte utf�r insemination i strid med

f�reskrifterna i 6 kap. eller under angivna f�rh�llanden tillhandah�ller sper-
mier f�r s�dan insemination d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�na-
der.

5 �

Den som vanem�ssigt eller i vinstsyfte bryter mot 7 kap. 3 eller 4 �

d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader.

6 �

Den som i vinstsyfte tar, �verl�mnar, tar emot eller f�rmedlar biolo-

giskt material fr�n en levande eller avliden m�nniska eller v�vnad fr�n ett
aborterat foster d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r. Till samma straff
d�ms den som anv�nder eller tar till vara s�dant material f�r transplantation
eller annat �ndam�l trots insikt om att materialet tagits, �verl�mnats, tagits
emot eller f�rmedlats i vinstsyfte. I ringa fall skall inte d�mas till ansvar.

Med biologiskt material avses �ven material fr�n m�nskliga �gg samt fr�n

celler och cellinjer fr�n s�dana �gg.

F�rbudet mot handel av biologiskt material g�ller inte blod, h�r, moders-

mj�lk och t�nder. Det g�ller inte heller avidentifierade cellinjer fr�n befruk-
tade �gg eller fr�n �gg som har varit f�rem�l f�r somatisk cellk�rn�verf�-
ring.

SFS 2006:351

7 �

Biologiskt material som varit f�rem�l f�r brott enligt 6 � skall f�rkla-

ras f�rverkat, om det inte �r uppenbart osk�ligt. Detsamma g�ller utbytet av
s�dant brott.

Bemyndiganden

8 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r till

skydd f�r liv och h�lsa meddela ytterligare f�reskrifter om

1. genetiska unders�kningar inom h�lso- och sjukv�rden,
2. fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik, och
3. befruktning utanf�r kroppen och inf�rande av �gg i en kvinnas kropp.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om undantag fr�n tillst�ndskravet enligt 3 kap.1 �.

Verkst�llighetsf�reskrifter

9 �

F�reskrifter om verkst�lligheten av denna lag meddelas av regeringen

eller den myndighet som regeringen best�mmer.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2006.
2. Best�mmelserna i 2 kap. 1 � f�rsta stycket och andra stycket f�rsta me-

ningen samt 2 � till�mpas p� f�rs�kringsomr�det f�rst fr�n och med den
1 januari 2007.

3. Genom lagen upph�vs lagen (1991:114) om anv�ndning av viss gentek-

nik vid allm�nna h�lsounders�kningar, lagen (1984:1140) om insemination,
lagen (1991:115) om �tg�rder i forsknings- eller behandlingssyfte med �gg
fr�n m�nniska och lagen (1988:711) om befruktning utanf�r kroppen.

4. Best�mmelsen i 6 kap. 5 � g�ller inte i fall d� spermiegivaren har l�m-

nat spermier f�re den 1 mars 1985.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

YLVA JOHANSSON
(Socialdepartementet)

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2006

;

Viktiga lagar inom ersättningsrätten

Försäkringsavtalslag (2005:104)
Skadeståndslag (1972:207)

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

Arbetar du med ersättningsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ersättningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2006:351 Lag om genetisk integritet m.m.

Viktiga lagar inom ersättningsrätten

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

Om Lagboken.se