SFS 1999:1124 Lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Du är här: Start / Ersättningsrätt / Försäkringsrörelselag (2010:2043) / SFS 1999:1124 Lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
991124.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (1999:600) om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713);

utfärdad den 2 december 1999.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen

(1982:713)

dels

att 7 kap. 17 a § i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:600) om

ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,

dels

att punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:600) om änd-

ring i nämnda lag skall utgå,

dels

att nuvarande punkterna 7�9 i övergångsbestämmelserna till lagen

(1999:600) om ändring i nämnda lag skall betecknas 6�8,

dels

att 1 kap. 3 § och 7 kap. 10 § i stället för dess lydelse enligt lagen

(1999:600) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels

att punkterna 2 och 4 i övergångsbestämmelserna till lagen

(1999:600) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

1 kap.

3 §

Ett försäkringsbolag får inte driva annan rörelse än försäkringsrörelse,

om det inte finns särskilda skäl för det.

Rörelse som avses i 2 kap. 3 b § (direkt livförsäkringsrörelse) får förenas

endast med direkt skadeförsäkringsrörelse som avses i 2 kap. 3 a § första
stycket klasserna 1 och 2 samt med rörelse avseende återförsäkring (indirekt
försäkring) av försäkring enligt någon av dessa klasser och av livförsäkring,
om inte annat följer av tredje stycket.

Utöver vad som följer av andra stycket får direkt livförsäkringsrörelse och

skadeförsäkringsrörelse bedrivas i samma försäkringsbolag, om sådan verk-
samhet samtidigt bedrevs vid tidpunkten för undertecknandet av avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, den 2 maj 1992.

Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse som bedrivs i

samma försäkringsbolag enligt andra eller tredje stycket skall hållas åtskilda
hos bolaget.

Särskilda bestämmelser finns i 5 kap. 1 § om försäkringsbolagets upplå-

ning.

1

Prop. 1998/99:142, bet. 1999/2000:FiU8, rskr. 1999/2000:47.

SFS 1999:1124

Utkom från trycket
den 15 december 1999

background image

2

SFS 1999:1124

7 kap.

10 §

För skuldtäckning som avses i 9 § får, med de begränsningar som

anges i andra-sjätte styckena och 10 a�10 d §§, följande tillgångar användas:

1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska staten, en

svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar för.

2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska gemen-

skaperna eller utländska stater eller centralbanker svarar för.

3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk kommun eller

därmed jämförlig utländsk samfällighet med befogenhet att kräva in offent-
lig uppbörd svarar för.

4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som internationella organisa-

tioner svarar för.

5. Fordringar på premie eller andra fordringar på försäkringstagare som

har samband med försäkringsavtal, om rättssubjekt som anges i 1�4 svarar
för fordran. Ett försäkringsbolag som ingår i en koncern och vars verksam-
het uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får för skuldtäck-
ning även använda fordringar som bolag inom koncernen svarar för. Om en
fordran enligt denna punkt varit förfallen till betalning längre tid än tre må-
nader, får den dock inte användas för skuldtäckning.

5a. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera premieperio-

der avtalats och fordringarna avser premier som inte förfallit till betalning
för andra perioder än den första, användas för skuldtäckning upp till det be-
lopp som svarar mot avsättningen för försäkringsåtagandet, om avsikten är
att åtagandet skall sägas upp vid dröjsmål med betalningen.

6. Skuldförbindelser med säkerhet i bolagets livförsäkringsbrev, inom

återköpsvärdet.

7. Medel på konto i svensk eller utländsk bank.
8. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett kreditinstitut eller ett

värdepappersbolag med tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 la-
gen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar för. Med kreditinstitut avses
bank, kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och Sveriges allmänna hypoteksbank.

9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt kreditinsti-

tut svarar för.

10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag

eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för.

11. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett publikt aktiebolag, ett publikt bankaktiebolag, ett publikt för-
säkringsaktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, med undantag av
bolag som avses i 12.

12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, under
förutsättning att bolaget har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i
13.

13. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan egendom.
14. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som

anges i 1�4 och 8�10 svarar för och som panträtt i fastighet eller tomträtt
lämnats som säkerhet för. Panträtten skall ligga inom en viss andel av fastig-
hetens eller tomträttens värde. Regeringen eller den myndighet som rege-

background image

3

SFS 1999:1124

ringen bestämmer skall meddela föreskrifter om andelens storlek och om
värdering av fastigheter och tomträtter för tillämpningen av bestämmelserna
i denna punkt.

15. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som

anges i 1�4 och 8�10 svarar för och som annan betryggande säkerhet än
panträtt i fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för.

16. Kassa.
17. Andelar i fonder vilka förvaltas av fondförvaltare som har rätt att ut-

öva fondverksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, om
de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som får använ-
das för skuldtäckning. Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan
anmälan från fondförvaltaren som avses i 7 b § andra stycket samma lag.

18. Beslutad överskjutande skatt.
19. �&terförsäkringsgivares fordran hos det avgivande försäkringsbolaget

(återförsäkringstagaren) som grundas på att återförsäkringstagaren har hållit
kvar tillgångar som motsvarar en avgiven återförsäkring.

Andra fondpapper än som avses i 10 a § första stycket 1, får endast använ-

das för skuldtäckning om de är kortfristigt realiserbara eller är föremål för
handel på en reglerad marknad som är öppen för allmänheten.

Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett privat aktiebolag får användas för skuldtäckning under förut-
sättning att bolaget är ett dotterbolag som anges i 10 a § första stycket 1.

Utländska tillgångar som avses i första stycket 2�4, 7 och 9�12 får använ-

das för skuldtäckning i den mån det följer av föreskrifter som meddelats av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt

1. såvitt angår första stycket 2, om vilka utländska stater och utländska

centralbanker som avses,

2. såvitt angår första stycket 4, om vilka internationella organisationer

som avses, samt

3. såvitt angår första stycket 3, 7 och 9�12, om vilka stater de rättssubjekt

som avses skall vara belägna eller ha sitt säte i.

Tillgångar får användas för skuldtäckning endast till den del de inte belas-

tas av panträtt eller annan säkerhetsrätt.

För att tillgångar enligt första stycket 13 skall få användas för skuldtäck-

ning skall byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara brandför-
säkrade. Detsamma gäller byggnader som hör till fastigheter och tomträtter
som utgör säkerhet för skuldförbindelser enligt första stycket 14.

Förlagsbevis och förlagsandelsbevis skall vid tillämpningen av bestäm-

melserna i 10 b och 10 c §§ jämställas med tillgångar som anges i första
stycket 11 och 12.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, medge att även andra

slag av tillgångar än som anges i första stycket tillfälligt får användas för
skuldtäckning.

2. Försäkringsbolag som beviljats koncession före ikraftträdandet, får år

2000 och 2001 tillämpa äldre föreskrifter i 7 kap. 1�6 och 8 §§ samt 12 kap.
2 och 5�8 §§. För ett försäkringsbolag som tillämpar sådana äldre bestäm-
melser gäller även äldre föreskrifter i 1 kap. 10 §, 2 kap. 5 § första stycket 8,
9 och 16, 7 kap. 8 a, 9, 14 och 15 §§, 8 kap. 8 §, 9 kap. 18 och 20 §§, 12 kap.

background image

4

SFS 1999:1124

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1999

9 §, 16 kap. 1 och 3 §§, 19 kap. 5 och 11 §§ samt 20 kap. 4 §. �ldre före-
skrifter i 7 kap. 22 § skall fortfarande tillämpas på livförsäkringsbolag som
innehar återbäringsmedel med stöd av denna punkt. Bolaget skall inte till-
lämpa den nya 12 kap. 14 §.

4. För ömsesidiga försäkringsbolag som registrerats före ikraftträdandet

gäller äldre föreskrifter i 1 kap. 7 §, 7 kap. 24 § och 13 kap. till dess att så-
dana bestämmelser i bolagsordningen som avses i de nya föreskrifterna i 2
kap. 5 § första stycket 14 kan göras gällande mot delägarna enligt 9 kap.
18 §. �ldre föreskrifter i 14 kap. 14 § gäller till dess att sådana bestämmelser
som avses i 2 kap. 5 § första stycket 16 registrerats. En bolagsordning med
sådana bestämmelser som avses i denna punkt skall vara registrerad senast
vid utgången av år 2001.

På regeringens vägnar

BOSSE RINGHOLM

Lars Bergendal
(Finansdepartementet)

Viktiga lagar inom ersättningsrätt

Viktiga lagar inom ersättningsrätt

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

Arbetar du med ersättningsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ersättningsrätt.

Populära lagar