SFS 1980:422
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS 1980:422 Lag
"xt,r"
' '' �""
.uif�rdad den 5 juni 1980.
s�tta? "Il^^scns beslut, f�reskrivs i fr�ga om lagen (1974:515)o""'
656
""'"E "d fnhetsinskr�nkning
"^�P- l" "80:12I.LU33,rskr356.
�
ilcts att I och 4 �� skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 1 a �, av nedan angivna lydel�
se.
Till f�ljd h �rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den
(Jag d� denna lag tr�der i kr aft.
1 � Den som har varit h�ktad p� grund av misstanke om ett eller flera
brott eller som till f�ljd av s�dan misstanke under mer �n 24 timmar i
str�ck har varit anh�llen, underkastad resef�rbud, intagen p� r�ttspsykia-
trisk klinik, tagen i f�rv arsarrest eller tagen i f�rvar genom beslut av bef�l�
havare p� far tyg eller luftfartyg eller av beskickning eller konsulat har r�tt
till ers�ttning av staten, om
1. frik�nnande dom meddelas,
2. �talet avvisas eller avskrivs,
3. f�runders�kning avslutas utan att �tal v�cks eller, s�vitt g�ller f�r�
varsarrest, beslutet h�rom upph�vs utan att m�let h�nskjuts till r�tteg�ng
eller disciplinstraff �l�ggs, eller
4. beslutet om frihetsinskr�nkning genom avslag p� h�ktningsframst�ll�
ning eller e fter �verpr�vning, fullf�ljd av talan eller anlitande av s�rskilt
r�ttsmedel upph�vs eller ers�tts av beslut om mindre ingripande �tg�fd el�
ler undanr�js utan f�rordnande om ny handl�ggning.
Den som p� grund av misstanke om flera brott har utsatts f�r en s�dan
frihetsinskr�nkning som avses i f�rsta stycket har r�tt till ers�ttning av sta�
ten, om det betr�ffande n�got av brotten intr�ffar en omst�ndighet som
n�mns i f�rsta stycket 13 och det �r uppenbart att frihetsinskr�nkningen
inte skulle ha beslutats endast f�r den �vriga brottsligheten.
Den som h ar varit h�ktad eller under mer �n 24 timmar i str�ck har varit
anh�llen som misst�nkt f�r ett eller flera brott har ocks� r�tt till ers�ttning,
om brottet eller n�got av brotten i do men h�nf�rs till en mildare straffbe�
st�mmelse och det �r uppenbart att frihetsinskr�nkningen vid en s�dan be�
d�mning inte skulle ha beslutats.
1 a � Best�mmelserna i 1 � till� mpas ocks� d� n�gon p� grund av svensk
myndighets efterlysning f�r brott eller beg�ran om anh�llande eller utl�m�
ning f�r brott har utsatts f�r en motsvarande frihetsinskr�nkning utom�
lands.
2 � Den som har underg�tt f�ngelse, f�rvandlingsstraff f�r b�ter eller fri�
tidsstraff eller varit intagen i anstalt f�r underg�ende av internering har ratt
till ers�ttning av staten, om efter fullf�ljd av talan eller anlitande av s�rskilt
r�ttsmedel frik�nnande dom meddelas eller mindre ingripande p�f�ljd �d�
mes eller dom eller beslut som legat till grund f�r verkst�lligheten undanro-
jes utan f�r ordnande om ny handl�ggning. Detsamma g�ller den som efter
f�rordnande av domstol enligt 31 k ap. 3 � brottsbalken har underg�tt slu�
ten ps ykiatrisk v�rd eller v�rd i specialsjukhus f�r psykiskt utvecklings�
st�rda.
3 � Den som i ann at fall �n som anges i 1 eller 2 � till f�ljd av beslut vid
myndighetsut�vning varit ber�vad friheten har r�tt till ers�ttning av staten,
om det finnes uppenbart att frihetsber�vandet var utan grund.
SFS 1980:422
V
iii�
697
�
iiiS
SFS 1980:422
698
. .ill ers�ttning f� religger ej, om den som har varit utsatt f�r f.
^ " r " kningen sj�lv upps�tligen har f�ranlett denna. Har han s�ktun
eller p� annat s�tt f�rsv�ra sakens utredning eller, i fa],
danroja bevis
^
undandra sig f�runders�kning eller lagf�ring.a,.
avses lic
synnerliga sk�l.
^^p''"ttning kan v�gras eller s�ltas ned i den m�n det i annat fall med h�n-
Nn til omst�ndigheterna �r osk�ligt att ers�ttning utg�r. Ers�ttningar
till OmSldK" B
^
. rl ott micctcnV� rvor, I
>�r> til l omst�nclignen:iii� �"
- -
"""""g lar
f ck e v�gras eller s�ttas ned p� den grund att misstanke om b rott kvar-
st�r utan att skuldfr�gan �r klarlagd.
5 � Ers�ttning utg�r f�r utgifter, f�rlorad arbetsf�rtj�nst, intr�ng
ringsverksamhet och lidande.
^
^ r�_ ^c.affQc pftpr va d som finnes sk�ligt, om t iden f.
i n�-
ngsverksamhet och lidande.
Ers�ttningen f�r neds�ttas efter vad s om finnes sk�ligt, om t iden f�rfri-
hetsinskr�nkningen har avr�knats eller eljest beaktats vid fastst�llande el-
ler verkst�llighet av brottsp�f�ljd.
6 � Anspr�k p� ers�ttning f�r ej �verl�tas till annan innan er s�ttningen
blivit slutligt best�md.
7 � Utg�r ers�ttning enligt denna lag och har den ers�ttningsber�ttigade
r�tt till skadest�nd av annan, intr�der staten i motsvarande m�n i hans r�t .
Denna lag^ tr�der i kraft den 1 juli 1974, d� lagen (1945:118) om ers�t �
ning i vissa fall �t oskyldigt h�ktade eller d�mda m.fl. skall upph�ra att
g�lla.
Den nya lag en g�ller �ven i fr�ga om frihetsinskr�nkning som har skett
f�re ikrafttr�dandet och som icke har upph�rt dessf�rinnan. I �vrigt tili�ni-
pas �ldre best�mmelser betr�ffan de frihetsinskr�nkning som ha r �gt rara
f�re ikrafttr�dandet.
Denna lag^ tr�der i kraft den 1 januari 1980. �ldre best�mmelser g�l er
fortfarande i fr�ga om d en som p� grund av dom, som har meddelats f�re
ikrafttr�dandet, har varit intagen i anstalt f�r att underg� behandlingenliil
28 kap. 3 � brottsbalken eller ungdomsf�ngelse.
Denna lag^ tr�der i kraf t den 1 juli 1980.
De nya bes t�mmelserna till�mpas �ven i fr�ga om frih etsinskr�nkninr^
som har skett f�re ikrafttr�dandet och inte har upph�rt f�re
"
punkt. I �vrigt till�mpas �ldre best�mmelser betr�ffande frihetsinskr�n."
ningar som har �gt rum f�re ikrafttr�dandet.
P� regeringens v�gnar
H�KAN WINBERG
^ 19 74:515.
'
1979:694
' 1980:422
Edvard Nilsson
(Justitiedepartementet)
I l
1 1
�
