SFS 1980:101

Ersättningsrätt Förvaltningsrätt Processrätt

Start / Ersättningsrätt / Lag (2016:417) om statlig ersättning till personer som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering / SFS 1980:101

800101.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1980:101 om �ndring i r�tteg�ngsbalken; Utkom fr�n trycket den 1 april 1980 utf�rdad den 20 mars 1980. Enligt riks dagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken dels att 5 kap. 1, 4 och 5 ��, 8 kap. 4 och 7 ��. 23 kap. 14 �, 36 kap. 5 �, 38 kap. 8 � samt 39 kap. 5 � skall ha nedan angivna lydelse, dels att i balken skal l inf�ras en ny paragraf, 38 kap. 9 �, av nedan angiv� na lydelse. 5 kap. I F F�rhandling vid domstol skall vara offentlig. Kan det antagas att vid f�rhandling kommer att f�rebringas uppgift, f�r vilken hos domstolen g�ller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100), m� r�t ten, om det b ed�mes vara av synnerlig vikt att uppgiften ej r�jes, f�ror dna att f�rhandlingen i vad den ang�r uppgiften skall h�llas inom st�ngda d�rrar. �ven i annat fall m� f�rhandling h�llas inom st�ngda d�rrar, om sekretessen g�ller enligt 7 kap. 22 �, 8 kap. 17 � eller 9 kap. 15 eller 16 � sekretesslagen eller, i vad av ser domstolsf�rhandling under f�r� unders�kning i brottm�l eller d�rmed likst�llt m�l elle r �rende, enligt 5 kap. 1 � eller 9 kap. 17 � samma lag. ' Prop. 1979/80: 2, KU 37, rskr 179. ^ Senaste lydelse 1975: 240. �ndringen inneb�r bl. a. alt tredje stycket upph�vs. 279 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1980:101 F�rh�r med den som �r under femton �r eller lider av sinnessjukdom sinnessl�het eller annan rubbning av sjalsverksamheten m� h�llas st�ngda d�rrar. �r eljest f�r st�ngda d�rrar, vare det g�llande 'nom l�ngda d�rrar. �r eljest f�r s�rskilt fall f�reskrivet, att forhandling m� h�llas ino, .I: ^rtrrijr vnfC Hct C�llandC. 4 � Har f�rhandling h�llits inom st�ngda d�rrar och har d�rvid forebrin,. ats uppgift, f�r vilken hos domstolen g�ller sekretess som avses i s<kre tesslagen (1980:100). �ge r�tten f�rordna att uppgiften icke f�r uppenbaras 5 � �verl�ggning till dom eller beslut skall h�llas inom st�ngda d�nar om r�tten ej finner det kunna ske offentligt. H�lles �verl�ggning inotri st�ngda d�rrar, m�, utom r� ttens ledam�ter, n�rvara endast .s�dan r�itcris tj�nsteman, som har att taga befattning med m�let. N�r s�rskilda sk�l�ro d�rtill, m� r�tten medgiva �ven annan att n�rvara vid s�dan �verl�ggninj Avkunnande av dom eller beslut skall ske offentligt. I den utstrlckning domen eller beslutet inneh�ller uppgift som omfattas av f�rordnande om sekretess enligt 12 kap. 4 � andra stycket sekretesslagen (1980:100), skall dock avkunnandet ske inom st�ngda d�rrar. 280 8 kap. 4 �3 Vid ut�vande av sin verksamhet skall advokat redbart och nitisktui- f�ra honom anf�r trodda uppdrag och i al lt iakttaga god advokatsed. Om tystnadsplikt f�r advokat vid allm�n advokatbyr� f�reskrivs i 9 ka p. 95 sekretesslagen (1980: 100). Annan advokat �r skyldig att, d�r god advoka!- sed s� fordrar, f�rtiga vad han erfar i sin yrkesut�vning. Verksamhet som advokat f�r icke bedrivas i bolag med annan �n advo� kat eller i aktiebolag, om ej advokatsamfundets styrelse medgiver undan� tag. Det �ligger advokat att h�lla penningmedel och andra tillg�ngar, som til � hora hans huvudm �n, skilda fr�n vad honom tillh�r. f�rf ' sin verksamhet upps�tligen g�r or�tt eller som eljest na ur advokatsamfundet. �ro omst�ndigheler- �rido:^^^^^ f tilldelas honom, varnina eller advokat de plikter, som �vila honom som advokat, ml f�rsv�rande mT^" honom. �ro omst�ndigheterna synnerligen Fr�ga om ut , ."^^^'^itas ur samfundet. f�ndets sivreke^pu'"'^sagts, varning eller erinran pr�vas av sam- dets organ. best�mts i stadgarna, av annat samfuir honom s�dan oml'i"svensk medborgare eller intr�der betr�ffande i'^hc m� antagas ti llTn'^ ^ ^ hindra eller tredje stycke' tr�da; g�r han det samfundet, vare han skyldig att genast "t vare. om advoka t styrelsen om hans uteslutning. Samma ng hvarst� s�som ledamot av s'^ styrelsen ej medgiver, att han m � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I beslut, varigenom n�gon uteslu tits ur samfundet, m� f�rordnas, att be� slutet genast skall g� i verkst� llighet. Brott mot lystna dsplikt enligt 4 � f�rsta stycket tredje meningen m� ej �talas av annan �n justitiekanslern. �tal m� v�ckas endast om det �r p�kal� lat fr�n allm �n synpunkt. 23 kap, 14 � Unders�kningsledaren �ge inh�mta yttrande av sakkunnig. Finnes redan under f�runders�kningen sakkunnig b�ra utses av r�tten, �ge under- s�kningslcdaren framst�lla beg�ran d�rom. Han �ge ock hos r�tten beg�ra f�rel�ggande, a tt skriftligt bevis skall f� retes eller f�rem�l tillhandah�llas f�r besiktning, eller f�rordnande, att allm�n handling som kan antagas �ga betydelse som bevis skall tillhandah�llas vid f�runders�kningen. 36 kap. 5 Den som till f�l jd av 2 ka p. I eller 2 � eller 3 kap. 1 � sekretesslagen (1980: 100) eller best�mmelse, till vilken h�nvisas i n�got av de ssa lagrum, ej �ger l�mna uppgift m� ej h�ras som vittne d�rom utan tillst�nd fr�n den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inh�mtats. Ej heller m� advokat, l�kare, tandl�kare, barnmorska, sjuksk�terska, kurator vid familjer�dgivningsbyr�, som drives av kommun, landstings� kommun, f�rsamling eller kyrklig samf�llighet, eller deras bitr�den h�ras ang�ende n�got, som p� grund av denna deras st�llning f�rtrolls dem eller de i samband d�rmed erfarit, med mindre det �r i lag medgivet eller den, till vilkens f�rm�n tystnadsp likten g�ller, samtycker d�rtill. R�tteg�ngsombud, bitr�de eller f�rsvarare m� e j h�ras som vittne om vad f�r uppdragets fullg�rande f�rtrolls honom, med mindre paiten medgi� ver, att det m� y ppas. Utan hinder av vad i andra eller tredje stycket s�gs vare annan �n f�r� svarare skyldig att avgiva utsaga i m�l ang�ende brott, f�r vilket icke �r stadgat lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r. Om tystnadsplikt f�r pr�st inom svenska kyrkan �r s�rskilt stadgat. Pr�st inom annat trossamfund �n svenska kyrkan eller den som i s�da nt samfund intager motsv arande st�llning m� icke h�ras som vittne om n�got som han vid ensk ilt skrifterm�l eller under sj�lav�rdande samtal i �vrigt har erfarit. Den som har tystna dsplikt enligt 3 kap. 3 � tryckfrihetsf�rordningen, 9 � radioansvarighetslagen (1966:756) eller 1 � lagen (1978:48 0) om ansva rig- hel i f�rs�ksverksamhet med n�rradio m� h�ras som vit tne om f�rh�llande som tystnadsplikten avser endast i den m�n det stadgas i n�mnda lagrum. 38 kap. 8 8 Om allm�n handling kan antagas �ga betydelse som bev is, �ge r�tten f�rordna att handlingen skall tillhandah�llas. F�rsta stycket g�ller ej ^ Senaste lydelse 1979:927. SFS 1980:101 281 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1980:101 , handling som inneh�ller uppgift, f�r v.lken g�ller sekretess till Po,. av nap I eller 2 seller 3 kap. I � se kretesslagen (1980:100) eller bes,�i. mclse t^^ll vilke n h �nvisas i n�got av dessa lagrum med m.ndre den my, Vighet som har att pr�va fr�ga om utl�mnande av handlingar givit si,, i , . ^'2"''handling vars inneh�ll �r s�dant, att n�gon, som haft befattning med handlingen, enligt 36 kap. 5 � andra, tredje, fj�rde eller sj�tte stycket ej mj h�ras d�rom; 3. handling genom vars f�reteende yrkeshemlighet skulle uppenbaras, med mindre synnerlig anledn ing f�rekommer. 9 � Har best�mmelser som avviker fr�n vad som f�reskrivs i l-g meddelats om skyldighet att f�rete skriftlig handling, skall de g�lla. 39 kap. 5 � Innehar n�gon f�rem �l, som l�mpligen kan flyttas till r�tten och son kan antagas �ga betydelse som bevis, vare han skyldig att tillhandah�lla det f�r syn; s�dan skyldighet �ligge dock ej i bro ttm�l den misst�nkte el er den som til l honom st� r i s�dant f�rh�llande, som avses i 3 6 kap. 3 �. Stad� gandet i 36 kap. 6 S om vittnes r�tt att v�gra att yttra sig �ge motsvarande till�mpning i fr�ga om r�tt f�r part eller annan att v�gra att tillhandah�lla f�rem�l f�r sy n. Om skyldighet att f�rete skriftlig handling f�r syn g�l e vad i 38 kap. 2 � �r stadgat. Vad i 3 8 kap. 3-9 �r stadgat �ge motsvarande till�mpning betr�ffande f�rem�l eller skriftlig hand ling, som skall tillhandah�llas f�rsyn. Denna lag tr�der i kraft den I janu ari 1981. P� regeringe ns v�gnar CARL AXEL PETRI Hans Corell (.lustitiedepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1980:101

om �ndring i r�tteg�ngsbalken;

Utkom fr�n trycket

den 1 april 1980

utf�rdad den 20 mars 1980.

Enligt riks dagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken

dels att 5 kap. 1, 4 och 5 ��, 8 kap. 4 och 7 ��. 23 kap. 14 �, 36 kap. 5 �, 38

kap. 8 � samt 39 kap. 5 � skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i balken skal l inf�ras en ny paragraf, 38 kap. 9 �, av nedan angiv�

na lydelse.

5 kap.

I F F�rhandling vid domstol skall vara offentlig.

Kan det antagas att vid f�rhandling kommer att f�rebringas uppgift, f�r

vilken hos domstolen g�ller sekretess som avses i sekretesslagen
(1980:100), m� r�t ten, om det b ed�mes vara av synnerlig vikt att uppgiften

ej r�jes, f�ror dna att f�rhandlingen i vad den ang�r uppgiften skall h�llas

inom st�ngda d�rrar. �ven i annat fall m� f�rhandling h�llas inom st�ngda
d�rrar, om sekretessen g�ller enligt 7 kap. 22 �, 8 kap. 17 � eller 9 kap. 15
eller 16 � sekretesslagen eller, i vad av ser domstolsf�rhandling under f�r�

unders�kning i brottm�l eller d�rmed likst�llt m�l elle r �rende, enligt 5
kap. 1 � eller 9 kap. 17 � samma lag.

' Prop. 1979/80: 2, KU 37, rskr 179.

^ Senaste lydelse 1975: 240. �ndringen inneb�r bl. a. alt tredje stycket upph�vs.

279

�

SFS 1980:101

F�rh�r med den som �r under femton �r eller lider av sinnessjukdom

sinnessl�het eller annan rubbning av sjalsverksamheten m� h�llas

st�ngda d�rrar.

�r eljest f�r

st�ngda d�rrar, vare det g�llande

'nom

l�ngda d�rrar.

�r eljest f�r s�rskilt fall f�reskrivet, att forhandling m� h�llas ino,

.I:

^rtrrijr vnfC Hct C�llandC.

4 � Har f�rhandling h�llits inom st�ngda d�rrar och har d�rvid forebrin,.

ats uppgift, f�r vilken hos domstolen g�ller sekretess som avses i s<kre

tesslagen (1980:100). �ge r�tten f�rordna att uppgiften icke f�r uppenbaras

5 � �verl�ggning till dom eller beslut skall h�llas inom st�ngda d�nar
om r�tten ej finner det kunna ske offentligt. H�lles �verl�ggning inotri
st�ngda d�rrar, m�, utom r� ttens ledam�ter, n�rvara endast .s�dan r�itcris

tj�nsteman, som har att taga befattning med m�let. N�r s�rskilda sk�l�ro

d�rtill, m� r�tten medgiva �ven annan att n�rvara vid s�dan �verl�ggninj

Avkunnande av dom eller beslut skall ske offentligt. I den utstrlckning

domen eller beslutet inneh�ller uppgift som omfattas av f�rordnande om
sekretess enligt 12 kap. 4 � andra stycket sekretesslagen (1980:100), skall

dock avkunnandet ske inom st�ngda d�rrar.

280

8 kap.

4 �3 Vid ut�vande av sin verksamhet skall advokat redbart och nitisktui-

f�ra honom anf�r trodda uppdrag och i al lt iakttaga god advokatsed. Om

tystnadsplikt f�r advokat vid allm�n advokatbyr� f�reskrivs i 9 ka p. 95
sekretesslagen (1980: 100). Annan advokat �r skyldig att, d�r god advoka!-

sed s� fordrar, f�rtiga vad han erfar i sin yrkesut�vning.

Verksamhet som advokat f�r icke bedrivas i bolag med annan �n advo�

kat eller i aktiebolag, om ej advokatsamfundets styrelse medgiver undan�

tag.

Det �ligger advokat att h�lla penningmedel och andra tillg�ngar, som til �

hora hans huvudm �n, skilda fr�n vad honom tillh�r.

f�rf

' sin verksamhet upps�tligen g�r or�tt eller som eljest

ur advokatsamfundet. �ro omst�ndigheler-

�rido:^^^^^ f

tilldelas honom,

varnina eller

advokat de plikter, som �vila honom som advokat, ml

f�rsv�rande mT^"

honom. �ro omst�ndigheterna synnerligen

Fr�ga om ut ,

."^^^'^itas ur samfundet.

f�ndets sivreke^pu'"'^sagts, varning eller erinran pr�vas av sam-

dets organ.

best�mts i stadgarna, av annat samfuir

honom s�dan oml'i"svensk medborgare eller intr�der betr�ffande

i'^hc m� antagas ti llTn'^

^ ^ hindra eller tredje stycke'

tr�da; g�r han det

samfundet, vare han skyldig att genast "t

vare. om advoka t

styrelsen om hans uteslutning. Samma ng

hvarst� s�som ledamot av s'^

styrelsen ej medgiver, att han m

�

I beslut, varigenom n�gon uteslu tits ur samfundet, m� f�rordnas, att be�

slutet genast skall g� i verkst� llighet.

Brott mot lystna dsplikt enligt 4 � f�rsta stycket tredje meningen m� ej

�talas av annan �n justitiekanslern. �tal m� v�ckas endast om det �r p�kal�

lat fr�n allm �n synpunkt.

23 kap,

14 � Unders�kningsledaren �ge inh�mta yttrande av sakkunnig. Finnes

redan under f�runders�kningen sakkunnig b�ra utses av r�tten, �ge under-

s�kningslcdaren framst�lla beg�ran d�rom. Han �ge ock hos r�tten beg�ra

f�rel�ggande, a tt skriftligt bevis skall f� retes eller f�rem�l tillhandah�llas

f�r besiktning, eller f�rordnande, att allm�n handling som kan antagas �ga

betydelse som bevis skall tillhandah�llas vid f�runders�kningen.

36 kap.
5

Den som till f�l jd av 2 ka p. I eller 2 � eller 3 kap. 1 � sekretesslagen

(1980: 100) eller best�mmelse, till vilken h�nvisas i n�got av de ssa lagrum,
ej �ger l�mna uppgift m� ej h�ras som vittne d�rom utan tillst�nd fr�n den

myndighet i vars verksamhet uppgiften har inh�mtats.

Ej heller m� advokat, l�kare, tandl�kare, barnmorska, sjuksk�terska,

kurator vid familjer�dgivningsbyr�, som drives av kommun, landstings�

kommun, f�rsamling eller kyrklig samf�llighet, eller deras bitr�den h�ras

ang�ende n�got, som p� grund av denna deras st�llning f�rtrolls dem eller

de i samband d�rmed erfarit, med mindre det �r i lag medgivet eller den, till

vilkens f�rm�n tystnadsp likten g�ller, samtycker d�rtill.

R�tteg�ngsombud, bitr�de eller f�rsvarare m� e j h�ras som vittne om

vad f�r uppdragets fullg�rande f�rtrolls honom, med mindre paiten medgi�
ver, att det m� y ppas.

Utan hinder av vad i andra eller tredje stycket s�gs vare annan �n f�r�

svarare skyldig att avgiva utsaga i m�l ang�ende brott, f�r vilket icke �r
stadgat lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r.

Om tystnadsplikt f�r pr�st inom svenska kyrkan �r s�rskilt stadgat.

Pr�st inom annat trossamfund �n svenska kyrkan eller den som i s�da nt

samfund intager motsv arande st�llning m� icke h�ras som vittne om n�got

som han vid ensk ilt skrifterm�l eller under sj�lav�rdande samtal i �vrigt

har erfarit.

Den som har tystna dsplikt enligt 3 kap. 3 � tryckfrihetsf�rordningen, 9 �

radioansvarighetslagen (1966:756) eller 1 � lagen (1978:48 0) om ansva rig-
hel i f�rs�ksverksamhet med n�rradio m� h�ras som vit tne om f�rh�llande
som tystnadsplikten avser endast i den m�n det stadgas i n�mnda lagrum.

38 kap.

8 8 Om allm�n handling kan antagas �ga betydelse som bev is, �ge r�tten
f�rordna att handlingen skall tillhandah�llas.

F�rsta stycket g�ller ej

^ Senaste lydelse 1979:927.

SFS 1980:101

281

�

SFS 1980:101

, handling som inneh�ller uppgift, f�r v.lken g�ller sekretess till Po,.

av nap I eller 2 seller 3 kap. I � se kretesslagen (1980:100) eller bes,�i.

mclse t^^ll vilke n h �nvisas i n�got av dessa lagrum med m.ndre den my,

Vighet som har att pr�va fr�ga om utl�mnande av handlingar givit si,, i , .

^'2"''handling vars inneh�ll �r s�dant, att n�gon, som haft befattning med

handlingen, enligt 36 kap. 5 � andra, tredje, fj�rde eller sj�tte stycket ej mj
h�ras d�rom;

3. handling genom vars f�reteende yrkeshemlighet skulle uppenbaras,

med mindre synnerlig anledn ing f�rekommer.

9 � Har best�mmelser som avviker fr�n vad som f�reskrivs i l-g

meddelats om skyldighet att f�rete skriftlig handling, skall de g�lla.

39 kap.
5 � Innehar n�gon f�rem �l, som l�mpligen kan flyttas till r�tten och son

kan antagas �ga betydelse som bevis, vare han skyldig att tillhandah�lla

det f�r syn; s�dan skyldighet �ligge dock ej i bro ttm�l den misst�nkte el er

den som til l honom st� r i s�dant f�rh�llande, som avses i 3 6 kap. 3 �. Stad�
gandet i 36 kap. 6 S om vittnes r�tt att v�gra att yttra sig �ge motsvarande
till�mpning i fr�ga om r�tt f�r part eller annan att v�gra att tillhandah�lla
f�rem�l f�r sy n. Om skyldighet att f�rete skriftlig handling f�r syn g�l e

vad i 38 kap. 2 � �r stadgat.

Vad i 3 8 kap. 3-9 �r stadgat �ge motsvarande till�mpning betr�ffande

f�rem�l eller skriftlig hand ling, som skall tillhandah�llas f�rsyn.

Denna lag tr�der i kraft den I janu ari 1981.

P� regeringe ns v�gnar

CARL AXEL PETRI

Hans Corell

(.lustitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom ersättningsrätten

Försäkringsavtalslag (2005:104)
Skadeståndslag (1972:207)

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

Arbetar du med ersättningsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ersättningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1980:101

Viktiga lagar inom ersättningsrätten

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

Om Lagboken.se