SFS 2000:564 Lag om ändring i rättegångsbalken

000564.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i rättegångsbalken;

utfärdad den 31 maj 2000.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs att 5 kap. 1 §, 9 kap. 7 §, 31 kap. 4 §,

33 kap. 9 §, 36 kap. 23 § och 40 kap. 16 § rättegångsbalken skall ha följande
lydelse.

5 kap.

1 §

2

Förhandling vid domstol skall vara offentlig.

Kan det antagas att vid förhandling kommer att förebringas uppgift, för

vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100)
må rätten, om det bedömes vara av synnerlig vikt att uppgiften ej röjes, för-
ordna att förhandlingen i vad den angår uppgiften skall hållas inom stängda
dörrar. �ven i annat fall må förhandling hållas inom stängda dörrar, om se-
kretessen gäller enligt 7 kap. 22 §, 8 kap. 17 § eller 9 kap. 15 eller 16 § se-
kretesslagen eller, i vad avser domstolsförhandling under förundersökning i
brottmål eller därmed likställt mål eller ärende, enligt 5 kap. 1 eller 7 § eller
9 kap. 17 § samma lag. Förhandling skall alltid hållas inom stängda dörrar,
om sekretessen gäller enligt 9 kap. 3 § andra stycket samma lag och det
skulle strida mot avtal som avses där att uppgiften röjes vid förhandlingen.

Förhör med den som är under femton år eller lider av en psykisk störning

får hållas inom stängda dörrar.

�r eljest för särskilt fall föreskrivet, att förhandling må hållas inom

stängda dörrar, vare det gällande.

9 kap.

7 §

3

Rätten får, om en part eller någon annan bör komma tillstädes eller in-

finna sig personligen vid en förhandling, förelägga vite. Om någon särskild
föreskrift om föreläggande har meddelats, skall den gälla.

Skall ett föreläggande, som enligt särskild föreskrift skall förenas med

vite, delges någon som vistas utom riket, får rätten underlåta att förelägga
vite, om delgivning annars inte kan ske i den främmande staten. Om något
vite inte har satts ut, får den förelagde inte åläggas något ansvar för de kost-
nader som kan ha uppstått till följd av att föreläggandet inte följts. Föreläg-

1

Prop. 1999/2000:61, bet. 1999/2000:JuU19, rskr. 1999/2000:216.

2

Senaste lydelse 1991:1549.

3

Senaste lydelse 1984:131.

SFS 2000:564

Utkom från trycket
den 26 juni 2000

background image

2

SFS 2000:564

gandet skall i övrigt vid den fortsatta handläggningen av målet anses jäm-
ställt med ett vitesföreläggande.

31 kap.

4 §

4

Om den tilltalade i ett mål, där åklagaren för talan, genom att utebli

från rätten eller inte följa ett föreläggande, som rätten meddelat, eller genom
påståenden eller invändningar, som han insett eller bort inse sakna fog, eller
på annat sätt genom vårdslöshet eller försummelse vållat kostnader för sta-
ten, är han skyldig att ersätta sådana kostnader oavsett hur ansvaret för rätte-
gångskostnaderna i övrigt skall fördelas.

Om målsäganden eller en offentlig försvarare genom vårdslöshet eller för-

summelse vållat kostnader för staten eller den tilltalade, är han skyldig att
ersätta dessa kostnader.

I 9 kap. 7 § finns bestämmelser om kostnader när något vite inte har satts

ut.

33 kap.

9 §

5

Rätten får vid behov låta översätta handlingar som kommer in till eller

skickas ut från rätten.

Rätten är skyldig att översätta en handling i brottmål eller de viktigaste

delarna av den, om handlingen skall sändas till någon som vistas i en annan
stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och det finns anledning
att anta att personen inte förstår språket i handlingen. Handlingen skall över-
sättas till språket i den andra staten eller om myndigheten känner till att per-
sonen inte förstår detta språk, till ett annat språk som personen förstår.

Den som biträtt med översättning har rätt till skälig ersättning, som beta-

las av staten.

Första och tredje styckena skall tillämpas även i fråga om överföring från

punktskrift till vanlig skrift eller omvänt.

36 kap.

23 §

6

Gör ett vittne sig skyldigt till sådan försummelse eller tredska som

avses i 20 eller 21 § och vållas rättegångskostnad därav för någon av par-
terna, skall rätten på yrkande av parten ålägga vittnet att i skälig omfattning
ersätta kostnaden. Har även en part av rätten ålagts att ersätta motparten så-
dan kostnad och har parten utgett ersättningen, har han rätt att av vittnet få ut
vad vittnet ålagts att utge.

Vad som nu sagts om vittnes skyldighet att ersätta en parts kostnad skall

gälla även beträffande kostnad som orsakats för staten.

I 9 kap. 7 § finns bestämmelser om kostnader när något vite inte har satts

ut.

4

Senaste lydelse 1990:443.

5

Senaste lydelse 1987:747.

6

Senaste lydelse 1987:747.

background image

3

SFS 2000:564

40 kap.

16 §

7

Gör en sakkunnig sig skyldig till sådan försummelse eller tredska

som avses i 12 eller 14 § eller uteblir en sakkunnig, som kallats till förhör,
och vållas rättegångskostnad därav för någon av parterna, skall rätten på yr-
kande av parten ålägga den sakkunnige att i skälig omfattning ersätta kostna-
den. Har även en part av rätten ålagts att ersätta motparten sådan kostnad
och har parten utgett ersättningen, har han rätt att av den sakkunnige få ut
vad denne ålagts att utge.

Vad som nu sagts om sakkunnigs skyldighet att ersätta parts kostnad skall

gälla även beträffande kostnad som orsakats för staten.

I 9 kap. 7 § finns bestämmelser om kostnader när något vite inte har satts

ut.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2000.

På regeringens vägnar

LAILA FREIVALDS

Thomas Rolén
(Justitiedepartementet)

7

Senaste lydelse 1987:747.

background image

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2000

Viktiga lagar inom ersättningsrätt

Viktiga lagar inom ersättningsrätt

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

Arbetar du med ersättningsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ersättningsrätt.