SFS 1974:890

EU-rätt och internationell rätt Miljörätt

Start / EU-rätt och internationell rätt / Lag (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon / SFS 1974:890

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 890 Lag u.kom f r�n .r yckc, *^3! mmeralfyiidigl.eter; den 23 dec. 1974 utf�rdad den 13 december 1974. Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagen'. Allm�nna best�mmelser 1 � F�r unders�kning och bearbetning av fyndighet av 1. olja, gas, stensalt eller annat salt som f�rekommer p� likartat s�tt, 2. alunskiffer f�r att utvinna olja eller gas, 3. stenkol, eldfast lera eller klinlcrande lera, 4. uranhaltigt eller toriumhaltigt mineral, eller 5. torv f�r att utvinna energi fordras, om ej annat f�ljer av 8 eller 9 �, s�rslcilt tillst�nd (koncession). 1 fr�ga om f�rberedande unders�loiing finns best�mmelser i 15 �. 2 � Fr�ga om koncession pr�vas av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer. Ans�kan om koncession ges in till statens industriverk. Den som s�� ker koncession skall erl�gga ans�kningsavgift i enlighet med vad rege� ringen f�reskriver. 3 � F�r verksamhet som bedrives p� grund av koncession g�ller de villkor och inslcr�nkningar som f�reskrives i eller med st�d av denna lag. D�rut�ver g�ller om s�dan verksamhet Vad som f�reslaives i bygg� nads-, naturv�rds- och milj�skyddslagstiftning eller i annan lagstiftning. 4 � Koncession meddelas f�r en eller flera av de grupper av �mnen som anges i 1 � 15. Koncession skall avse best�mt omr�de och viss t id. Omr�de och gil� tighetstid best�mmes efter vad som �r l�mpligt med h�nsyn till fyndig� heten, �ndam�let med koncessionen och �vriga omst�ndigheter. Gr�nserna f�r omr�det r�knas p� djupet lodr�ta, om det kan ske utan intr�ng i annans r�tt. 5 � Koncession meddelas som unders�laiingskoncession eller bearbet� ningskoncession. Unders�kningskoncession kan f�renas med r�tt f�r innehavaren att f� bearbetningskoncession avseende fyndighet som p�tr�ffas vid unders�k� ningsarbetet. Sker detta, skall de huvudsaldiga villkoren f�r bearbet� ningskoncessionen anges. Bearbetningskoncession meddelas endast om fyndighet som kan eko� nomiskt tillgodog�ras blivit p�tr�ffad. 6 � Koncession f �r beviljas endast den som fr�n allm�n synpunkt fin� nes l�mplig att utf�ra s�dan unders�kning eller bearbetning som avses med koncessionen. Inom omr�de som omfattas av koncession f�r annan icke beviljas koncession f�r samma grupp av �mnen. Har flera kommit in med ans�lcningar om koncession, vilka helt eller delvis avser samma omr�de, och kan ans�luiingama icke samtidigt bifal� las, pr�vas vilken av s�kandena som fr�n allm�n synpunkt b�r �ga f�re� tr�de. Avser an s�kningarna unders�kningskoncession, skall �ven beaktas 1838 ' Prop. 1974: 146, NU 59, rskr 39 7. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> om n�gon av s�kandena gjort fynd eller utf�rt unders�kningsarbete SFS 1974: 890 inom omr�det. 7 � Inom omr�de som omfattas av koncession f�r viss grupp av �mnen f�r annan �n koncessionshavaren ej utan s�rslcilda sk�l meddelas kon� cession f�r annan grupp av �mnen. Ej heller f�r inom omr�de, som omfattas av r�tt enligt 1 kap. 4 eller 5 � gruvlagen (1974: 342) eller ans�kan om s�dan r�tt, utan s�rskilda sk�l koncession meddelas annan �n den som erh�llit eller ans�kt om s�dan r�tt. Meddelas koncession inom omr�de som omfattas av annan konces� sion eller av s�dan r�tt enligt gruvlagen som avses i f�rsta stycket eller beviljas s�dan gruvr�tt inom omr�de som omfattas av koncession, f�r arbete, som utf�res p� grund av f�rst uppkommen r�ttighet, icke hind� ras eller uppeh�llas av arbete p� grund av r�ttighet som tillkommit se� nare. 8 � Har koncession icke meddelats i fr�ga om fyndighet som anges i 1 �, f�r den utan koncession unders�kas av 1. den som har r�tt enligt 1 kap. 4 eller 5 � gruvlagen (1974: 342) el� ler som ans�kt om s�dan r�tt inom omr�de som omfattas av r�tten eller ans�kningen, 2. den som innehar bearbetningskoncession avseende annan grupp av �mnen inom omr�det f�r koncessionen, 3. fastighets�garen inom annat omr�de �n som avses under 1 och 2. I fall som avses i f�rsta stycket 1 och 2 fordras medgivande till arbe� tet av fastighets�garen och irmehavare av nyttjander�tt eller servitut av� seende marken i den m�n arbetet medf�r intr�ng i deras r�tt. 9 � Har koncession icke meddelats i fr�ga om fyndighet som avses i 1 � 2 och 3 f�r den utan koncession bearbetas av fastighets�garen. Vad som sagts nu g�ller ej om fyndigheten finns inom omr�de d�r inmutare eller gruvinnehavare har r�tt att utf�ra unders�kningsarbete enligt 8 � f�rsta stycket 1 och ej heller om den finns inom omr�de som omfattas av bearbetningskoncession f�r annan fyndighet. Fastighets�garen f�r utan koncession f�r husbehov utnyttja gas som framkommit p� annat s�tt �n i samband med s�kande efter olje- eller gasfyndighet, �ven om annan har koncession mom omr�det. Fastighets� �garen f�r ocks� utan koncession f�r husbehov utnyttja torv f�r energi� �ndam�l, s� l�nge annan ej har bearbetningskoncession avseende fyndig- j heten. 11 � Koncession f�r ej �verl�tas utan medgivande av den myndighet som meddelat koncessionen. 10 � Koncession kan f�renas med de f�reskrifter som beh�vs f�r att skydda allm�nna intressen eller enskild r�tt eller som eljest p�kallas f�r att fr�mja ett fr�n allm�n synpunkt �ndam�lsenligt utforskande och till� varatagande av naturtillg�ngarna. Koncession kan g�ras beroende av att unders�lcning eller bearbetning sker i viss omfattning. H I koncession kan f�reslcrivas att staten skall ha r�tt att deltaga i verk- ji samheten eller att koncessionsinnehavaren skall utge avgift eller produk� tionsandel till staten eller iakttaga annat lilcnande villkor. 1839 ' t/ � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:890 R�tt till unders�kning enligt 8 � f�rsta stycket och r�tt till bear� betning enligt 9 � f�rsta stycket f�r �verl�tas eller uppl�tas. 12 � Anm�ler koncessionshavaren till den myndighet som meddelat koncessionen att han �nskar fr�ntr�da sin r�tt, upph�r denna sex m�na� der efter det s�dan anm�lan kom in, om ej annat f�ljer av koncessionen. �nskar koncessionshavare avst� endast fr�n viss del av koncessions- omr�det, skall han ans�ka h�rom. Ans�kningen handl�gges och pr�vas i den ordning som g�ller f�r erh�llande av koncession. Koncession kan �terkallas av den myndighet som meddelat koncessio� nen, om f�reskrift eller villkor i koncessionen �sidos�ttes eller om syn� nerliga sk�l i annat fall f�religger. �terkallas koncession utan att kon� cessionshavaren �sidosatt f�reskrift eller villkor i koncessionen, �r han ber�ttigad att erh�lla ers�ttning av staten f�r f�rlust till f�ljd av �tg�rd som han vidtagit med anledning av koncessionen. 13 � I fr�ga om r�tt att f�rv�rva eller p� annat s�tt taga befattning med uran eller annat �mne, som anv�ndes som br�nsle i anl�ggning f�r utvinning av atomenergi, finns best�mmelser i atomenergilagen (1956: 306). 14 � Denna lag �ger icke till�mpning inom allm�nt vattenomr�de i havet. F�rberedande unders�kning 15 � Vill n�gon som f�rberedelse f�r ans�kan om koncession utf�ra unders�kning p� annans mark, f�r statens industriverk f�reskriva att tilltr�de till marken skall l�mnas under viss tid. Unders�kningen skall utf�ras s� att minsta skada och intr�ng v�llas. Byggnad f�r uppf�ras och v�g byggas end ast om markens �gare och in� nehavare av nyttjander�tt och servitut avseende marken samtyckt d�r� till eller bergm�staren l�mnat tillst�nd till �tg�rden. Tillst�nd till dylik �tg�rd f�r ej l�mnas i andra fall �n d� �tg�rden oundg�ngligen kr�ves f�r unders�kningen. F�ranleder unders�kningen skada eller intr�ng, skall vad som f�re- skrives i 24 � �ga motsvarande till�mpning. Undeirs�kningsarbete 16 � Den som innehar unders�kningskoncession f�r inom koncessions� omr�det utf�ra imders�kningsarbete i syfte att utr�na m�jligheterna att utvinna mineraliskt �mne som avses med koncessionen. F�r s�dant ar� bete g�ller vad som f�reskrives i 1724 ��. 17 � Unders�kningsarbete f�r ej utan medgivande av regeringen �ga rum p� 1. omr�de som avsatts till nationalpark eller om vars avs�ttande till nationalpark statlig myndighet gjort framst�llning hos regeringen, 2. bef�stningsomr�de och, i den utstr�ckning regeringen best�mmer, omr�de utanf�r detta, 3. kyrkog�rd eller annan begravningsplats. 18 � Unders�loiingsarbete f�r ej utan medgivande av l�nsstyrelsen �ga 1840 rum p� � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1. omr�de p� mindre avst�nd �n trettio meter fr�n allm�n v�g eller SFS 1974: 890 s�dan v�gs str�ckning enligt fastst�lld arbetsplan eller fr�n s�dan j�rn� v�g eller kanal som �r uppl�ten f�r allm�n trafik eller fr�n allm�n flygplats, 2. omr�de p� mindre avst�nd �n etthundra meter fr�n byggnad, som �r avsedd att stadigvarande anv�ndas till bostad, eller fr�n tomtplats el� ler tr�dg�rd vid s�dan byggnad, 3. omr�de som upptages av kyrka, annan samlingslokal, undervis� ningsanstalt, hotell eller pensionat eller av v�rdanstalt, elevhem eller d�rmed j�mf�rlig inr�ttning, om anl�ggningen �r avsedd f�r mer �n femtio personer, 4. omr�de som upptages av elektrisk kraftstation eller industriell an� l�ggning, 5. omr�de med stadsplan eller byggnadsplan. Utan hinder av vad som f�reskrives i f�rsta stycket f�r unders�kning ske inom omr�de som d�r anges, om medgivande l�mnats, i fall som an� ges under 2 av �garen till byggnaden, tomtplatsen eller tr�dg�rden och den som har nyttjander�tt d�rtill samt i fall som anges under 3 och 4 av �gare och nyttjander�ttshavare. N 19 � Kan i annat fall �n som avses i 17 och 18 �� unders�kningsarbete inom visst omr�de antagas komma att hindra eller avsev�rt f�rsv�ra s� dan p�g�ende eller planerad anv�ndning av marken som �r av v�sentlig betydelse fr�n allm�n synpunkt, kan regeringen f�rordna att s�dant ar� bete icke f�r utf�ras inom omr�det utan medgivande av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer. 20 � Minst tv� veckor innan unders�kningsarbetet p�b�rjas skall un� derr�ttelse h�rom genom koncessionshavarens f�rsorg delges s�v�l �gare till den mark d�r arbetet skall bedrivas som innehavare av nyttjander�tt eller servitut avseende marken. Innan arbetet p�b�rjas skall koncessionshavaren st�lla s�kerhet f�r er� s�ttning enligt 24 �, om icke den som �r ber�ttigad till ers�ttning medger annat. 21 � Tvist huruvida hinder mot unders�kningsarbetet f�religger enligt 1719 �� pr�vas av bergm�staren. 22 � Unders�kningsarbete f�r best� endast i s�dana �tg�rder som be� h�vs f�r att visa att fyndighet av mineraliskt �mne som avses med kon� cessionen f �rekommer inom koncessionsomr�det och f�r att vinna n�r� mare k�nnedom om fyndighetens storlek, beskaffenhet och utvinnings- barhet. Inom koncessionsomr�det f�r koncessionshavaren ej utan medgivande av markens �gare och innehavare av nyttjander�tt eller servitut av� seende marken uppf�ra annan byggnad �n s�dan som �r oundg�ngligen n�dv�ndig f�r unders�kningsarbetet. I den m�n det beh�vs f�r han bygga v�g inom omr�det eller begagna befintlig v�g till och inom omr� det. Efter tillst�nd av bergm�staren f�r han ocks� bygga n�dv�ndig v�g till omr�det. �tg�rd skall utf�ras s�, att minsta skada och intr�ng v�llas. 23 � Koncessionshavaren f�r anv�nda under arbetet brutet eller p� annat s�tt utvunnet mineraliskt �mne som avses med koncessionen en� dast i den m�n det beh�vs f�r unders�kning av �mnets beskaffenhet och 1841 116SFS 1974 "" I .i � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 890 l�mplighet f�r teknisk bearbetning. Produkt som koncessionsbavaren d�rvid utvinner f�r ban tillgodog�ra sig. P� samma s�tt f�r koncessions- havaren utnyttja med koncessionen avsett mineraliskt �mne som tidigare utvunnits, i den m�n ej annat f�ljer av 35 � andra stycket. Koncessionsbavaren f�r bryta eller p� annat s�tt utvinna mineraliskt �mne av annat slag �n som avses med koncessionen endast i den m�n det beh�vs f�r unders�kningsarbetets �ndam�lsenliga bedrivande. Av det som s�lunda utvunnits f�r koncessionsbavaren anv�nda vad som be� h�vs f�r unders�kningsarbetet p� fyndigbeten. 24 � F�ranleder unders�kningsarbetet skada eller intr�ng, skall er� s�ttning h�rf�r utg�. Vid tvist om s�dan ers�ttning v�ckes talan vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de marken eller st�rre delen d�rav lig� ger. Har tvisten n�r f�rr�ttning enligt 26 � h�lles icke b�nskjutits till avg�� rande av skiljem�n eller domstol, pr�vas fr�gan vid f�rr�ttningen. 25 � I fr�ga om unders�kningsarbete med st�d av 8 � �ger 1719 och 21 ��, 22 � f�rsta stycket samt 23 � motsvarande till�mpning. Anvisande av mark f�r bearbetning m. tu. 26 � Den som innebar bearbetningskoncession f�r ej p�b�rja bearbet� ningen innan mark anvisats f�r s�dant �ndam�l och d�rmed samman� h�ngande verksamhet, s�som f�r uppf�rande av byggnad eller annan anl�ggning eller f�r v�g, transportbana eller ledning eller f�r uppl�g� gande av malm samt varp och andra avfallsprodukter. Mark f�r ej an� visas i strid med villkor i koncessionen. I fr�ga om anvisande av mark �ger vad som i 17 och 18 �� f�reskrives om binder motsvarande tiil- l�mpning, om hindret uppstod innan koncessionen meddelades. Vad som i 19 � f�reskrives om f�rordnande om f�rbud mot arbete �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om anvisande av mark. F�rordnande som nu avses f�r dock ej meddelas sedan bearbetningskoncession be� viljats. Om ej armat f�ljer av vad som sagts nu skall koncessionsbava� ren inom koncessionsomr�det anvisas den mark som han beg�r i den m�n det ej �r uppenbart att den icke beh�vs f�r �ndam�let. Utanf�r koncessionsomr�det anvisas den mark som �r n�dv�ndig. Om viss mark inom eller utom koncessionsomr�det hotas av ras eller s�ttningar i sam� band med bearbetning, kan �ven denna mark anvisas, Mark kan anvisas f�r kortare tid �n den koncessionen avser. Anvisande av mark sker vid s�rskild f�rr�ttning efter ans�kan hos bergm�staren i det distrikt d�r det med ans�kningen avsedda omr�det eller st�rre delen d�rav ligger. 27 � �gare av fastighet och innehavare av s�rskild r�tt till fastighet �r ber�ttigade att av koncessionsbavaren f� intr�ngsers�ttning och ers�tt-, ning f�r annan skada till f�ljd av att mark tages i a nspr�k enligt 26 �. Vid ers�ttningens best�mmande g�ller 4 kap. samt 5 kap. 23 �, 24 � och 27 � f�rsta stycket f�rsta punkten expropriationslagen (1972:719) i till�mpliga delar. Vad som s�gs i 4 kap. 3 � n�mnda lag skall h�rvid till�mpas i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re det ans�kningen om anvisande av mark kom in. Tvist om ers�ttningen pr�vas vid f�rr�ttningen f�r anvisande av 1842 mark. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 � I fr�ga om ers�ttning f�r skada eller intr�ng, som uppst�r efter SFS 1974: 890 f�rr�ttning enligt 26 � och som icke kunnat f�rutses vid f�rr�ttningen, �r denna lag ej till�mplig. 29 � Om f�rr�ttning som avses i 26 �, tilltr�de till anvisad mark, be� talning av ers�ttning och avst�ende fr�n anvisad mark g�ller i till�mp� liga delar vad som i 4 kap. 1025, 27, 28 och 3038 �� samt 39 � f�rsta stycket 3 gruvlagen (1974:342) f�reskrives f�r motsvarande fall. R�tt till bearbetning 30 � Den som innehar bearbetningskoncession f�r inom koncessions- ; omr�det unders�ka, bearbeta och tillgodog�ra sig mineraliskt �mne ^ som omfattas av koncessionen. F�r s�dant arbete g�ller vad som f�re- . skrives i 3133 ��. : F�rut utvunnet mineraliskt �mne av i f�rsta stycket avsett slag, som ej uppfordrats eller som finnes p� anvisad mark inom koncessionsomr� det, tillfaller koncessionshavaren i den m�n ej annat f�ljer av 35 � andra stycket. 31 � Koncessionshavaren f�r inom koncessionsomr�det utvinna annat ! mineraliskt �mne �n som omfattas av koncessionen i den m�n det be� h�vs f�r att arbetet skall kunna bedrivas p� ett �ndam�lsenligt s�tt. I den m�n s�dant mineraliskt �iime som ej avses med koncessionen utvunnits enligt denna lag f�re meddelandet av koncessionen eller d�r- :] efter f�r koncessionshavaren d�rav anv�nda vad som beh�vs vid bear� betningen och dessutom tillgodog�ra sig allt som icke f�rr�n vid anrik- I ning eller d�rmed likst�llt f�rfarande kan avskiljas fr�n �mne som av� ses med koncessionen. Koncessionshavaren f�r �ven i �vrigt tillgodo� g�ra sig s�dant �mne, om mark�garen ej inom sex m�nader efter till� s�gelse avh�mtar det och ers�tter d�rp� nedlagda kostnader. Talan om s�dan ers�ttning v�ckes vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de marken eller st�rre delen d�rav ligger. V�ckes talan, r�knas tiden f�r avh�mtandet fr�n det ers�ttningsbeloppet slutligt best�mts. Vad som f�reskrives i denna paragraf g�ller ej fyndighet av minera� liskt �mne som omfattas av gruvlagen (1974:342) eller denna lag och som kan ekonomiskt tillgodog�ras. Material som inneh�ller s�dant �mne f�r dock tagas ut ur fyndighet f�r analys eller anrikningsf�rs�k. 32 � Koncessionshavaren f�r anv�nda koncessionsomr�det i dagen f�r annat �ndam�l �n unders�kningsarbete endast till den del mark inom j omr�det anvisats enligt 26 �. Mark som mom eller utom koncessionsom- | r�det anvisats enligt n�mnda paragraf f�r ej anv�ndas f�r annat �n d�r avsett �ndam�l. i Under jord f�r koncessionsomr�det anv�ndas endast f�r unders�kning och bearbetning samt d�rmed sammanh�ngande verksamhet. I fr�ga om i! s�dant arbete �ger vad som i 17 och 18 �� f�reskrives om hinder mot- r! svarande till�mpning, om hindret uppstod innan koncessionen medde- j;| lades. I fr�ga om arbete som nu n�mnts �ger �ven vad som i 19 � f�re- |!; skrives om f�rordnande om f�rbud mot aibete motsvarande till�mp- ||i" ning. F�rordnande som nu avses f�r dock ej meddelas sedan koncessio- ' nen beviljats. i i Koncessionshavaren skall h�lla beh�vligt st�ngsel p� mark som inom |l eller utom koncessionsomr�det anvisats enligt 26 �. Om icke bergm�sta- |l ren medger annat, skall st�ngslet utf�ras i varaktigt material. 1843 Ij � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 890 I fr�ga om unders�kningsarbete i dagen p� ej anvisad mark �ger 17 24 �� motsvarande till�mpning. Hinder som avses i 17 och 18 �� g�ller dock endast om hindret uppstod innan koncessionen meddelades. F�r� ordnande om f�rbud mot arbete f�r ej meddelas sedan koncessionen be� viljats. 33 � Bearbetning f�r icke utf�ras p� s�dant s�tt att framtida utvinning av mineraliskt �mne �ventyras eller att tillgodog�randet av kvarl�mnad k�nd tillg�ng p� mineraliskt �mne om�jligg�res eller i v�sentlig m�n f�rsv�ras eller s�, att uppenbar misshush�llning av mineraliskt �mne p� annat s�tt �ger rum. Utfraktsv�gar och orter som leder till gruvas obrutna delar skall h�l� las �ppna. Borrh�l till olje-, gas- eller saltfyndighet skall vara f�rsett med mynningsskydd. F �r igenl�ggning a v utfraktsv�g, ort eller borrh�l iom nu avses kr�ves tillst�nd av bergm�staren, �ven om koncessionen icke l�ngre g�ller. 34 � I fr�ga om bearbetning med st�d av 9 � f�rsta stycket �ger 17 19 och 31 ��, 32 � tredje stycket samt 33 � motsvarande till�mpning. Verkan av att bearbetningskoncession upph�r 35 � Upph�r bearbetningskoncession, f�rlorar koncessionshavaren r�tten till med koncessionen avsett mineraliskt �mne som brutits eller p� annat s�tt utvunnits men ej uppfordrats. Med koncessionen avsett mineraliskt �mne som uppfordrats f�r ligga kvar f�r koncessionshavarens r�kning under h�gst tv� �r efter det att koncessionen upph�rde att g�lla. Koncessionshavaren f�rlorar r�tten till det som icke tagits bort inom denna tid. Mineraliskt �mne till vilket koncessionshavaren f�rlorat sin r�tt enligt denna paragraf tillfaller fastighets�garen. 36 � Upph�r bearbetningskoncession, f�rlorar koncessionshavaren r�tten till byggnad som gjorts f�r gruvas eller motsvarande anl�ggnings styrka och best�nd, d�ri inbegripet inkl�dnad av borrh�l, samt till st�ngsel som koncessionshavaren varit skyldig att h�lla. S�dan anl�gg� ning skall l�mnas kvar p� platsen och tillfaller vid ny bearbetningskon� cession innehavaren d�rav. Annan anl�ggning �n som anges i f�rsta stycket f�r finnas kvar under h�gst tv� �r efter det att koncessionen upp h�rde att g�lla. Det som icke tagits bort inom denna tid tillfaller fastighets�garen. 37 � Upph�r bearbetningskoncession, f�rlorar koncessionshavaren r�tten till mark som anvisats inom eller utom koncessionsomr�det. Vissa s�rskilda �ligganden f�r koncessionshavarc 38 � �ver gruva eller motsvarande anl�ggning som �r under arbete skall genom koncessionshavarens f�rsorg uppr�ttas karta. P� kartan skall redovisas borrh�l inom koncessionsomr�det av best�ende v�rde. I fr�ga om koncessionsomr�de d �r bearbetning ej p�g�r skall s�dana borr- h�l inliifTfTao rv� ^844 h�l inl�ggas p� borrh�lskarta. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Karta som avses i f�rsta stycket skall f�rvaras hos koncessionshava- SFS 1974: 890 ren och fortl�pande kompletteras av denne. Utdrag skaU s� ndas in till myndighet som regeringen best�mmer. 39 � Koncessionshavaren �r skyldig att f�ra journal �ver unders�k� ningsarbete och bearbetning samt att till myndighet som regeringen best�mmer redovisa prover och avge rapporter. Sveriges geologiska unders�kning eller annan myndighet som rege� ringen best�mmer skall p� beg�ran beredas tillf�lle att f�lja konces- sionshavarens arbete i geologiskt avseende och taga del av de geologiska resultaten av arbetet. Tillsyn, handr�ckning, ansvar m. m. 40 � Statens industriverk och bergm�starna ut�var tillsyn �ver efter� levnaden av vad som i eller med st�d av denna lag f�reskrives om un� ders�kning och bearbetning. Innehavare av koncession eller annan som ut�var verksamhet enligt denna lag skall p� anfordran l�mna industriverket och bergm�starna de upplysningar och handlingar som beh�vs f�r tillsynen. Industriverket och h^rgm�stama f�r meddela best�mmelser f�r att trygga efterlevna� den av vad som i eller med st�d av denna lag f�reskrives i fr�ga om unders�kning och bearbetning. Den som har att ut�va tillsyn �ger tilltr�de till gruva eller anl�ggning, d�r verksamhet som omfattas av denna lag bedrives, och f�r g�ra sig underr�ttad om f�rh�llande av betydelse f�r till�mpningen av f�reskrift eller villkor f�r verksamheten. 41 � Uppst�r i fall som avses i 7 � andra stycket tvist, best�mmer bergm�staren, med iakttagande av vad som kan ha f�reskrivits i fr�gan i samband med koncessionen, hur arbetena skall ordnas f�r att innehava� ren av den f�rst uppkomna r�ttigheten skall kunna driva sitt arbete �n� dam�lsenligt och med minsta f�rf�ng f�r den andre r�ttsinnehavaren. 42 � P�b�rjas unders�kningsarbete utan att s�kerhet st�llts enligt vad som f�reskrives i 20 � andra stycket eller 32 � fj�rde stycket eller utf�res anl�ggning i strid med 15 � andra stycket, 22 � andra stycket eller 32 � fj�rde stycket, f�r �verexekutor p� ans�kan av den som �ger eller inne� har marken f�rordna att arbetet skall inst�llas eller att anl�ggningen skall tagas bort p� unders�karens bekostnad. �sidos�ttes f�rbud som statens industriverk meddelat enligt 43 � andra stycket, f�r �verexekutor p� ans�kan av industriverket meddela handr�ckning f�r att �stadkomma r�ttelse. I fr�ga om �tg�rd av �verexekutor enligt f�rsta eller andra stycket g�ller samma regler som f�r handr�ckning enligt 191 � uts�kningslagen (1877:31 s. 1). 43 � Iakttager koncessionshavare icke f�reskrift som meddelats med st�d av 10 � f�rsta stycket eller efterkommer han eller annan icke vad som f�reskrives eller bagares med st�d av 38 �, 39 � eller 40 � andra eller tredje stycket, kan statens industriverk vid vite f�rel�gga honom att fullg�ra sina skyldigheter. S�dant f�rel�ggande skall delges. Bedrives a rbete p� s�dant s�tt att uppenbar fara f�r allm�nt eller en� skilt intresse uppkommer, f�r statens industriverk f�rbjuda arbetets fortsatta bedrivande. S�dant f�rbud l�nder omedelbart till efterr�ttelse. 1845 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 890 44 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m a er d�raes den som upp- s�tligen eller av oaktsamhet 1. p�b�rjar unders�kningsarbete utan att iakttaga vad som i 20 el� ler 32 � fj�rde stycket f�reskrives om underr�ttelse och st�llande av s� kerhet, 2. bearbetar �mne som avses i 1 � 1, 4 eller 5 utan att ha erh�llit bearbetningskoncession, om s�dan kr�ves, 3. utan tillst�nd enligt 33 � andra stycket l�gger igen utfraktsv�g, ort eller borrh�l som d�r avses. Till p�f�ljd som anges i f�rsta stycket d�mes ocks� den som vid full� g�rande av uppgiftsskyldighet som �r f�rbunden med koncessionen eller som avses i 40 � andra stycket l�mnar oriktig uppgift, om detta sker upps�tligen eller av grov oaktsamhet. I fall som anges i f �rsta stycket 2 kan �mne som utvunnits f�rklaras f�rverkat. Om brott som avses i f�rsta stycket 1 f�rn�rmar enbart enskilds r�tt, f�r �klagare v�cka �tal endast om m�ls�gande anger brottet till �tal. 45 � Den som deltagit i tillsyn enligt denn a lag eller p� annat s�tt tagit befattning med �rende som avses i lagen f�r ej obeh�rigen r�ja eller nytt� ja yrkeshemlighet eller annat f�rh�llande som han d�rvid f�tt kunskap om. Den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter h�remot d�raes till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. Allm�nt �tal f�r v�ckas endast om m�ls�gande anger brottet till �tal eller �tal �r p�kallat fr�n allm�n syn� punkt. Fullf�ljd av talan m. m. 46 � Den som �r missn�jd med beslut vid f�rr�ttning enligt 26 � i fr�ga om ers�ttning enligt 15, 24 eller 27 � eller ers�ttning till sak� �gare f�r kostnad som denne f�tt vidk�nnas f�r att bevaka sin r�tt vid f�rraLtningen f�r v�cka talan vid den fastighetsdomstol inom vars omr� de den mark varom �r fr�ga eller st�rre delen d�rav ligger. Talan skall v�ckas inom tre m�nader fr�n det avslutningsbeslutet meddelades. Mot annat beslut vid f�rr�ttningen f�res talan hos statens industriverk genom besv�r. 47 � Mot bergm�starens beslut enligt denna lag i a nnan fr�ga �n som avses i 46 � f�res talan hos statens industriverk genom besv�r. 48 � Mot beslut av statens industriverk i fr�ga som avses i 15 � f�rsta stycket, 32 � tredje stycket och 33 � andra stycket f�res talan hos rege� ringen genom besv�r. I annat fall �n som avses i f�rsta stycket skall talan mot beslut av in� dustriverket i fr�ga som verket enligt denna lag har att pr�va f�ras hos kammarr�tten genom besv�r. 49 � Talan mot l�nsstyrelsens beslut enligt denna lag f�res hos rege� ringen genom besv�r. 50 � I fr�ga om skyldigheten att svara f�r kostnad i m�l som avses i 46 � f�rsta stycket g�ller, med till�mpning i �vrigt av 18 kap. r�tte� g�ngsbalken, att koncessionshavaren, om ej annat f�ranledes av 18 kap. 1846 6 och 8 �� samma balk, alltid skall vidk�nnas sina egna kostnader samt � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> kostnad som �samkas motpart vid fastighetsdomstolen g enom att konces- SFS 1974: 890 sionshavaren d�r v�ckt talan och i h�gre r�tt genom att han d�r full� f�ljt talan. S�rskilda best�mmelser 51 � Med s�rskild r�tt till fastighet f�rst�s i denna lag nyttjander�tt, servitut och r�tt till elektrisk kraft samt liknande r�tt. Best�mmelserna i denna lag om sak�gare g�ller ej innehavare av ford� ran f�r vilken fastigheten svarar. 52 � Har s�kerhet som skall st�llas enligt denna lag icke godk�nts av den till vars f�rm�n den st�lles, pr�vas s�kerheten av l�nsstyrelsen. Borgen f�r godk�nnas av l�nsstyrelsen endast om borgensman svarar som f�r egen skuld och, om tv� eller flera tecknat borgen, de svarar so� lidariskt. Staten, kommun, landstingskommun och kommunalf�rbund beh�ver icke st�lla s�kerhet. �verg�ngsbest�mmelser 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1975, d� lagen (1886: 46 | s. 1) ang�ende stenkolsfyndigheter m. m. och uranlagen (1960: 679) skall f upph�ra att g�lla. | F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift som ersatts genom best�mmelse i den nya lagen, skall i st�llet den nya ; best�mmelsen till�mpas. I 2. Vad som f�reskrives om byggnadsplan i den nya lagen �ger mot- ; svarande till�mpning p� avstyckningsplan. i 3. Vad som enligt den nya lagen g�ller om �gare av fastighet skall till- \ l�mpas �ven p� den som innehar fastighet under st�ndig besittningsr�tt | eller med fideikommissr�tt. Detsamma g�ller den som i enlighet med be- j slut vid allm�n awittring innehar str��ng. | Best�mmelserna i denna lag om fordran f�r vilken pantr�tt har uppl�- " tits i fastighet �ger motsvarande till�mpning p� s�dan fordran p� ogul- i den k�peskilling som �tnjuter f�retr�desr�tt enligt 5 � lagen (1970: 995) ; om inf�rande av nya jordabalken. Vad som sagts nu g�ller �ven i fr�ga j om r�tt till avkomst eller f�rm�n som avses i 8 � lagen om inf�rande av ! nya jordabalken, om r�ttigheten ej �r att anse som s�rskild r�tt till fas- | tighet. jl 4. Vad som i 27 � f�reskrives ang�ende till�mpning av 4 kap. 3 � ex- propriationslagen (1972: 719) g�ller ej i fr�ga om v�rde�kning som �gt [[ rum f�re utg�ngen av juni 1971. b 5. Den nya lagen till�mpas betr�ffande f�re ikrafttr�dandet beviljade privilegier och utm�l avseende stenkolsgruva, koncessioner enligt lagen h (1886: 46 s. 1) ang�ende stenkolsfyndigheter m. m. och uranlagen (1960: 679) samt unders�kningstillst�nd enligt sistn�mnda lag, vilka ij! d�rvid skall anses s�som unders�knings- eller bearbetningskoncessioner | enligt den nya lagen. F�ljande s�rskilda best�mmelser skall iakttagas. i �ldre r�ttighet till bearbetning som meddelats utan tidsbegr�nsning | ."g�ller till dess tjugofem �r f�rflutit fr�n lagens ikrafttr�dande. S�ker r�t- j tighetens innehavare senast ett �r f�re utg�ngen av n�mnda tid f�rl�ng- 'i ning, skall detta beviljas p� sk�liga villkor, om s�kanden efter ikrafttr�- b dandet bedrivit regelbunden bearbetning inom omr�det eller d�r utf�rt ij unders�kningsarbete av st�rre omfattning. I annat fall skall vid pr�v- | ning av s�dan ans�kan s�rskilt beaktas fyndighetens v�rde s�som reserv 1847 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 890 f�r s�kanden tillh�rigt f�r�dlingsverk eller f�retag f�r mineralutvinning. Inom omr�de som omfattas av privilegier avseende stenkolsgruva �kall binder f�r markanvisning enligt 26 � samt f�r unders�kning och bearbetning enligt 32 � g�lla oberoende av n�r det uppkommit. Best�mmelserna i 21 och 22 �� uranlagen till�mpas i fr�ga om under� s�kningsarbete som utf�res med st�d av f�re ikrafttr�dandet beviljat un- "ders�kningstillst�nd enligt n�mnda lag. Ans�kan om anvisande av mark och vad d�rmed sammanh�nger pr�vas enligt �ldre lag, om ans�kningen gjorts f�re ikrafttr�dandet. I fr�ga om r�tt till ers�ttning f�r skada eller intr�ng g�ller ocks� i �vrigt �ldre lag, om skadan eller intr�nget uppst�tt f�re ikrafttr�dandet. Innehavare av �ldre r�ttighet avseende stenkol skall till staten betala en �rlig avgift enligt grunder som regeringen best�mmer. Avgiften skall erl�ggas f�rsta g�ngen f�r �r 1976. Regeringen kan efter ans�kan med� ge att avgiften neds�ttes eller ers�ttes med viss arbetsskyldighet. Den nya lagen medf�r i fr�ga om �ldre r�ttigheter ej inskr�nkning i r�tt till jord�gareandel eller i r�tt till avgift till jord�gare enligt 2 kap. -samt 50 � 1 mom., 52 � och 60 � lagen ang�ende stenkolsfyndigheter m. m. eller i r�tt till gottg�relse enligt 7 � andra stycket samma lag. Motsvarande g�ller i fr�ga om r�tt till avg�ld enligt 43 � och r�tt till gottg�relse enligt 45 � uranlagen. 6. Ans�kan om koncession enligt lagen (1886; 46 s. 1) ang�ende sten- Icolsfyndigheter m. m. eller om unders�kningstillst�nd eller koncession enligt uranlagen (1960: 679), som gjorts f�re ikrafttr�dandet men ej slut� ligt avgjorts dessf�rinnan, pr�vas enligt �ldre lag. Betr�ffande konces� sion eller unders�kningstillst�nd som beviljats p� grund av s�dan an� s�kan till�mpas den nya lagen, varvid r�ttigheten anses s�som unders�k� nings- eller bearbetningskoncession enligt den nya lagen. I fr�ga om s� dan r�ttighet skall i till�mpliga delar g�lla vad som betr�ffande �ldre r�ttigheter f�reskrives i 5 andra, sj�tte och sjunde styckena f�r d�r av� sedda fall. 7. Handl�ggning av m�l eller �rende som anh�ngiggjorts f�re den nya lagens ikrafttr�dande men ej slutligt avgjorts dessf�rinnan sker i den ordning som g�ller enligt den �ldre lagen. 8. Den som vid utg�ngen av �r 1974 bedriver torvt�kt f�r vilken kon� cession erfordras enligt denna lag f�r, under f�ruts�ttning att ans�kan om koncession g�res f�re den 1 januari 1976, forts�tta verksamheten f�r samma �ndam�l utan koncession tUl dess ans�kningen slutligt pr�� vats. CARL GUSTAF RUNE B. JOHANSSON (Industridepartementet) 1848 � </div> </div>

SFS 1974: 890 Lag

u.kom f r�n .r yckc,

*^3! mmeralfyiidigl.eter;

den 23 dec. 1974

utf�rdad den 13 december 1974.

Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagen'.

Allm�nna best�mmelser

1 � F�r unders�kning och bearbetning av fyndighet av

1. olja, gas, stensalt eller annat salt som f�rekommer p� likartat s�tt,

2. alunskiffer f�r att utvinna olja eller gas,

3. stenkol, eldfast lera eller klinlcrande lera,

4. uranhaltigt eller toriumhaltigt mineral, eller

5. torv f�r att utvinna energi

fordras, om ej annat f�ljer av 8 eller 9 �, s�rslcilt tillst�nd (koncession).

1 fr�ga om f�rberedande unders�loiing finns best�mmelser i 15 �.

2 � Fr�ga om koncession pr�vas av regeringen eller myndighet som

regeringen best�mmer.

Ans�kan om koncession ges in till statens industriverk. Den som s��

ker koncession skall erl�gga ans�kningsavgift i enlighet med vad rege�

ringen f�reskriver.

3 � F�r verksamhet som bedrives p� grund av koncession g�ller de

villkor och inslcr�nkningar som f�reskrives i eller med st�d av denna

lag. D�rut�ver g�ller om s�dan verksamhet Vad som f�reslaives i bygg�

nads-, naturv�rds- och milj�skyddslagstiftning eller i annan lagstiftning.

4 � Koncession meddelas f�r en eller flera av de grupper av �mnen

som anges i 1 � 15.

Koncession skall avse best�mt omr�de och viss t id. Omr�de och gil�

tighetstid best�mmes efter vad som �r l�mpligt med h�nsyn till fyndig�

heten, �ndam�let med koncessionen och �vriga omst�ndigheter.

Gr�nserna f�r omr�det r�knas p� djupet lodr�ta, om det kan ske utan

intr�ng i annans r�tt.

5 � Koncession meddelas som unders�laiingskoncession eller bearbet�

ningskoncession.

Unders�kningskoncession kan f�renas med r�tt f�r innehavaren att f�

bearbetningskoncession avseende fyndighet som p�tr�ffas vid unders�k�

ningsarbetet. Sker detta, skall de huvudsaldiga villkoren f�r bearbet�

ningskoncessionen anges.

Bearbetningskoncession meddelas endast om fyndighet som kan eko�

nomiskt tillgodog�ras blivit p�tr�ffad.

6 � Koncession f �r beviljas endast den som fr�n allm�n synpunkt fin�

nes l�mplig att utf�ra s�dan unders�kning eller bearbetning som avses

med koncessionen.

Inom omr�de som omfattas av koncession f�r annan icke beviljas

koncession f�r samma grupp av �mnen.

Har flera kommit in med ans�lcningar om koncession, vilka helt eller

delvis avser samma omr�de, och kan ans�luiingama icke samtidigt bifal�

las, pr�vas vilken av s�kandena som fr�n allm�n synpunkt b�r �ga f�re�

tr�de. Avser an s�kningarna unders�kningskoncession, skall �ven beaktas

1838

' Prop. 1974: 146, NU 59, rskr 39 7.

�

om n�gon av s�kandena gjort fynd eller utf�rt unders�kningsarbete

SFS 1974: 890

inom omr�det.

7 � Inom omr�de som omfattas av koncession f�r viss grupp av �mnen

f�r annan �n koncessionshavaren ej utan s�rslcilda sk�l meddelas kon�

cession f�r annan grupp av �mnen. Ej heller f�r inom omr�de, som

omfattas av r�tt enligt 1 kap. 4 eller 5 � gruvlagen (1974: 342) eller

ans�kan om s�dan r�tt, utan s�rskilda sk�l koncession meddelas annan

�n den som erh�llit eller ans�kt om s�dan r�tt.

Meddelas koncession inom omr�de som omfattas av annan konces�

sion eller av s�dan r�tt enligt gruvlagen som avses i f�rsta stycket eller

beviljas s�dan gruvr�tt inom omr�de som omfattas av koncession, f�r

arbete, som utf�res p� grund av f�rst uppkommen r�ttighet, icke hind�

ras eller uppeh�llas av arbete p� grund av r�ttighet som tillkommit se�

nare.

8 � Har koncession icke meddelats i fr�ga om fyndighet som anges i

1 �, f�r den utan koncession unders�kas av

1. den som har r�tt enligt 1 kap. 4 eller 5 � gruvlagen (1974: 342) el�

ler som ans�kt om s�dan r�tt inom omr�de som omfattas av r�tten eller

ans�kningen,

2. den som innehar bearbetningskoncession avseende annan grupp av

�mnen inom omr�det f�r koncessionen,

3. fastighets�garen inom annat omr�de �n som avses under 1 och 2.

I fall som avses i f�rsta stycket 1 och 2 fordras medgivande till arbe�

tet av fastighets�garen och irmehavare av nyttjander�tt eller servitut av�

seende marken i den m�n arbetet medf�r intr�ng i deras r�tt.

9 � Har koncession icke meddelats i fr�ga om fyndighet som avses i

1 � 2 och 3 f�r den utan koncession bearbetas av fastighets�garen. Vad

som sagts nu g�ller ej om fyndigheten finns inom omr�de d�r inmutare

eller gruvinnehavare har r�tt att utf�ra unders�kningsarbete enligt 8 �

f�rsta stycket 1 och ej heller om den finns inom omr�de som omfattas

av bearbetningskoncession f�r annan fyndighet.

Fastighets�garen f�r utan koncession f�r husbehov utnyttja gas som

framkommit p� annat s�tt �n i samband med s�kande efter olje- eller

gasfyndighet, �ven om annan har koncession mom omr�det. Fastighets�

�garen f�r ocks� utan koncession f�r husbehov utnyttja torv f�r energi�

�ndam�l, s� l�nge annan ej har bearbetningskoncession avseende fyndig-

heten.

11 � Koncession f�r ej �verl�tas utan medgivande av den myndighet

som meddelat koncessionen.

10 � Koncession kan f�renas med de f�reskrifter som beh�vs f�r att

skydda allm�nna intressen eller enskild r�tt eller som eljest p�kallas f�r

att fr�mja ett fr�n allm�n synpunkt �ndam�lsenligt utforskande och till�
varatagande av naturtillg�ngarna.

Koncession kan g�ras beroende av att unders�lcning eller bearbetning

sker i viss omfattning.

I koncession kan f�reslcrivas att staten skall ha r�tt att deltaga i verk-

samheten eller att koncessionsinnehavaren skall utge avgift eller produk�

tionsandel till staten eller iakttaga annat lilcnande villkor.

1839

' t/

�

SFS 1974:890

R�tt till unders�kning enligt 8 � f�rsta stycket och r�tt till bear�

betning enligt 9 � f�rsta stycket f�r �verl�tas eller uppl�tas.

12 � Anm�ler koncessionshavaren till den myndighet som meddelat

koncessionen att han �nskar fr�ntr�da sin r�tt, upph�r denna sex m�na�

der efter det s�dan anm�lan kom in, om ej annat f�ljer av koncessionen.

�nskar koncessionshavare avst� endast fr�n viss del av koncessions-

omr�det, skall han ans�ka h�rom. Ans�kningen handl�gges och pr�vas

i den ordning som g�ller f�r erh�llande av koncession.

Koncession kan �terkallas av den myndighet som meddelat koncessio�

nen, om f�reskrift eller villkor i koncessionen �sidos�ttes eller om syn�

nerliga sk�l i annat fall f�religger. �terkallas koncession utan att kon�

cessionshavaren �sidosatt f�reskrift eller villkor i koncessionen, �r han

ber�ttigad att erh�lla ers�ttning av staten f�r f�rlust till f�ljd av �tg�rd

som han vidtagit med anledning av koncessionen.

13 � I fr�ga om r�tt att f�rv�rva eller p� annat s�tt taga befattning

med uran eller annat �mne, som anv�ndes som br�nsle i anl�ggning f�r

utvinning av atomenergi, finns best�mmelser i atomenergilagen (1956:

306).

14 � Denna lag �ger icke till�mpning inom allm�nt vattenomr�de i

havet.

F�rberedande unders�kning

15 � Vill n�gon som f�rberedelse f�r ans�kan om koncession utf�ra

unders�kning p� annans mark, f�r statens industriverk f�reskriva att

tilltr�de till marken skall l�mnas under viss tid.

Unders�kningen skall utf�ras s� att minsta skada och intr�ng v�llas.

Byggnad f�r uppf�ras och v�g byggas end ast om markens �gare och in�

nehavare av nyttjander�tt och servitut avseende marken samtyckt d�r�

till eller bergm�staren l�mnat tillst�nd till �tg�rden. Tillst�nd till dylik

�tg�rd f�r ej l�mnas i andra fall �n d� �tg�rden oundg�ngligen kr�ves

f�r unders�kningen.

F�ranleder unders�kningen skada eller intr�ng, skall vad som f�re-

skrives i 24 � �ga motsvarande till�mpning.

Undeirs�kningsarbete

16 � Den som innehar unders�kningskoncession f�r inom koncessions�

omr�det utf�ra imders�kningsarbete i syfte att utr�na m�jligheterna att

utvinna mineraliskt �mne som avses med koncessionen. F�r s�dant ar�

bete g�ller vad som f�reskrives i 1724 ��.

17 � Unders�kningsarbete f�r ej utan medgivande av regeringen �ga

rum p�

1. omr�de som avsatts till nationalpark eller om vars avs�ttande till

nationalpark statlig myndighet gjort framst�llning hos regeringen,

2. bef�stningsomr�de och, i den utstr�ckning regeringen best�mmer,

omr�de utanf�r detta,

3. kyrkog�rd eller annan begravningsplats.

18 � Unders�loiingsarbete f�r ej utan medgivande av l�nsstyrelsen �ga

1840

rum p�

�

1. omr�de p� mindre avst�nd �n trettio meter fr�n allm�n v�g eller

SFS 1974: 890

s�dan v�gs str�ckning enligt fastst�lld arbetsplan eller fr�n s�dan j�rn�

v�g eller kanal som �r uppl�ten f�r allm�n trafik eller fr�n allm�n

flygplats,

2. omr�de p� mindre avst�nd �n etthundra meter fr�n byggnad, som

�r avsedd att stadigvarande anv�ndas till bostad, eller fr�n tomtplats el�

ler tr�dg�rd vid s�dan byggnad,

3. omr�de som upptages av kyrka, annan samlingslokal, undervis�

ningsanstalt, hotell eller pensionat eller av v�rdanstalt, elevhem eller

d�rmed j�mf�rlig inr�ttning, om anl�ggningen �r avsedd f�r mer �n

femtio personer,

4. omr�de som upptages av elektrisk kraftstation eller industriell an�

l�ggning,

5. omr�de med stadsplan eller byggnadsplan.
Utan hinder av vad som f�reskrives i f�rsta stycket f�r unders�kning

ske inom omr�de som d�r anges, om medgivande l�mnats, i fall som an�

ges under 2 av �garen till byggnaden, tomtplatsen eller tr�dg�rden och

den som har nyttjander�tt d�rtill samt i fall som anges under 3 och 4 av

�gare och nyttjander�ttshavare.

19 � Kan i annat fall �n som avses i 17 och 18 �� unders�kningsarbete

inom visst omr�de antagas komma att hindra eller avsev�rt f�rsv�ra s�

dan p�g�ende eller planerad anv�ndning av marken som �r av v�sentlig

betydelse fr�n allm�n synpunkt, kan regeringen f�rordna att s�dant ar�

bete icke f�r utf�ras inom omr�det utan medgivande av regeringen eller

myndighet som regeringen best�mmer.

20 � Minst tv� veckor innan unders�kningsarbetet p�b�rjas skall un�

derr�ttelse h�rom genom koncessionshavarens f�rsorg delges s�v�l �gare

till den mark d�r arbetet skall bedrivas som innehavare av nyttjander�tt

eller servitut avseende marken.

Innan arbetet p�b�rjas skall koncessionshavaren st�lla s�kerhet f�r er�

s�ttning enligt 24 �, om icke den som �r ber�ttigad till ers�ttning medger

annat.

21 � Tvist huruvida hinder mot unders�kningsarbetet f�religger enligt

1719 �� pr�vas av bergm�staren.

22 � Unders�kningsarbete f�r best� endast i s�dana �tg�rder som be�
h�vs f�r att visa att fyndighet av mineraliskt �mne som avses med kon�

cessionen f �rekommer inom koncessionsomr�det och f�r att vinna n�r�

mare k�nnedom om fyndighetens storlek, beskaffenhet och utvinnings-

barhet.

Inom koncessionsomr�det f�r koncessionshavaren ej utan medgivande

av markens �gare och innehavare av nyttjander�tt eller servitut av�

seende marken uppf�ra annan byggnad �n s�dan som �r oundg�ngligen

n�dv�ndig f�r unders�kningsarbetet. I den m�n det beh�vs f�r han

bygga v�g inom omr�det eller begagna befintlig v�g till och inom omr�

det. Efter tillst�nd av bergm�staren f�r han ocks� bygga n�dv�ndig v�g

till omr�det.

�tg�rd skall utf�ras s�, att minsta skada och intr�ng v�llas.

23 � Koncessionshavaren f�r anv�nda under arbetet brutet eller p�

annat s�tt utvunnet mineraliskt �mne som avses med koncessionen en�

dast i den m�n det beh�vs f�r unders�kning av �mnets beskaffenhet och

1841

116SFS 1974

I .i

�

SFS 1974: 890

l�mplighet f�r teknisk bearbetning. Produkt som koncessionsbavaren

d�rvid utvinner f�r ban tillgodog�ra sig. P� samma s�tt f�r koncessions-

havaren utnyttja med koncessionen avsett mineraliskt �mne som tidigare

utvunnits, i den m�n ej annat f�ljer av 35 � andra stycket.

Koncessionsbavaren f�r bryta eller p� annat s�tt utvinna mineraliskt

�mne av annat slag �n som avses med koncessionen endast i den m�n

det beh�vs f�r unders�kningsarbetets �ndam�lsenliga bedrivande. Av

det som s�lunda utvunnits f�r koncessionsbavaren anv�nda vad som be�

h�vs f�r unders�kningsarbetet p� fyndigbeten.

24 � F�ranleder unders�kningsarbetet skada eller intr�ng, skall er�

s�ttning h�rf�r utg�. Vid tvist om s�dan ers�ttning v�ckes talan vid den

fastighetsdomstol inom vars omr�de marken eller st�rre delen d�rav lig�

ger.

Har tvisten n�r f�rr�ttning enligt 26 � h�lles icke b�nskjutits till avg��

rande av skiljem�n eller domstol, pr�vas fr�gan vid f�rr�ttningen.

25 � I fr�ga om unders�kningsarbete med st�d av 8 � �ger 1719

och 21 ��, 22 � f�rsta stycket samt 23 � motsvarande till�mpning.

Anvisande av mark f�r bearbetning m. tu.

26 � Den som innebar bearbetningskoncession f�r ej p�b�rja bearbet�

ningen innan mark anvisats f�r s�dant �ndam�l och d�rmed samman�

h�ngande verksamhet, s�som f�r uppf�rande av byggnad eller annan

anl�ggning eller f�r v�g, transportbana eller ledning eller f�r uppl�g�

gande av malm samt varp och andra avfallsprodukter. Mark f�r ej an�

visas i strid med villkor i koncessionen. I fr�ga om anvisande av mark

�ger vad som i 17 och 18 �� f�reskrives om binder motsvarande tiil-

l�mpning, om hindret uppstod innan koncessionen meddelades. Vad

som i 19 � f�reskrives om f�rordnande om f�rbud mot arbete �ger

motsvarande till�mpning i fr�ga om anvisande av mark. F�rordnande

som nu avses f�r dock ej meddelas sedan bearbetningskoncession be�

viljats. Om ej armat f�ljer av vad som sagts nu skall koncessionsbava�

ren inom koncessionsomr�det anvisas den mark som han beg�r i den

m�n det ej �r uppenbart att den icke beh�vs f�r �ndam�let. Utanf�r

koncessionsomr�det anvisas den mark som �r n�dv�ndig. Om viss mark

inom eller utom koncessionsomr�det hotas av ras eller s�ttningar i sam�

band med bearbetning, kan �ven denna mark anvisas,

Mark kan anvisas f�r kortare tid �n den koncessionen avser.

Anvisande av mark sker vid s�rskild f�rr�ttning efter ans�kan hos

bergm�staren i det distrikt d�r det med ans�kningen avsedda omr�det

eller st�rre delen d�rav ligger.

27 � �gare av fastighet och innehavare av s�rskild r�tt till fastighet �r

ber�ttigade att av koncessionsbavaren f� intr�ngsers�ttning och ers�tt-,

ning f�r annan skada till f�ljd av att mark tages i a nspr�k enligt 26 �.

Vid ers�ttningens best�mmande g�ller 4 kap. samt 5 kap. 23 �, 24 �

och 27 � f�rsta stycket f�rsta punkten expropriationslagen (1972:719) i

till�mpliga delar. Vad som s�gs i 4 kap. 3 � n�mnda lag skall h�rvid

till�mpas i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen

tio �r f�re det ans�kningen om anvisande av mark kom in.

Tvist om ers�ttningen pr�vas vid f�rr�ttningen f�r anvisande av

1842

mark.

�

28 � I fr�ga om ers�ttning f�r skada eller intr�ng, som uppst�r efter

SFS 1974: 890

f�rr�ttning enligt 26 � och som icke kunnat f�rutses vid f�rr�ttningen,

�r denna lag ej till�mplig.

29 � Om f�rr�ttning som avses i 26 �, tilltr�de till anvisad mark, be�

talning av ers�ttning och avst�ende fr�n anvisad mark g�ller i till�mp�

liga delar vad som i 4 kap. 1025, 27, 28 och 3038 �� samt 39 �

f�rsta stycket 3 gruvlagen (1974:342) f�reskrives f�r motsvarande fall.

R�tt till bearbetning

30 � Den som innehar bearbetningskoncession f�r inom koncessions-

;

omr�det unders�ka, bearbeta och tillgodog�ra sig mineraliskt �mne

som omfattas av koncessionen. F�r s�dant arbete g�ller vad som f�re-

skrives i 3133 ��.

F�rut utvunnet mineraliskt �mne av i f�rsta stycket avsett slag, som

ej uppfordrats eller som finnes p� anvisad mark inom koncessionsomr�

det, tillfaller koncessionshavaren i den m�n ej annat f�ljer av 35 � andra

stycket.

31 � Koncessionshavaren f�r inom koncessionsomr�det utvinna annat

mineraliskt �mne �n som omfattas av koncessionen i den m�n det be�

h�vs f�r att arbetet skall kunna bedrivas p� ett �ndam�lsenligt s�tt.

I den m�n s�dant mineraliskt �iime som ej avses med koncessionen

utvunnits enligt denna lag f�re meddelandet av koncessionen eller d�r-

efter f�r koncessionshavaren d�rav anv�nda vad som beh�vs vid bear�

betningen och dessutom tillgodog�ra sig allt som icke f�rr�n vid anrik-

ning eller d�rmed likst�llt f�rfarande kan avskiljas fr�n �mne som av�

ses med koncessionen. Koncessionshavaren f�r �ven i �vrigt tillgodo�
g�ra sig s�dant �mne, om mark�garen ej inom sex m�nader efter till�

s�gelse avh�mtar det och ers�tter d�rp� nedlagda kostnader. Talan om

s�dan ers�ttning v�ckes vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de

marken eller st�rre delen d�rav ligger. V�ckes talan, r�knas tiden f�r
avh�mtandet fr�n det ers�ttningsbeloppet slutligt best�mts.

Vad som f�reskrives i denna paragraf g�ller ej fyndighet av minera�

liskt �mne som omfattas av gruvlagen (1974:342) eller denna lag och
som kan ekonomiskt tillgodog�ras. Material som inneh�ller s�dant �mne

f�r dock tagas ut ur fyndighet f�r analys eller anrikningsf�rs�k.

32 � Koncessionshavaren f�r anv�nda koncessionsomr�det i dagen f�r

annat �ndam�l �n unders�kningsarbete endast till den del mark inom

omr�det anvisats enligt 26 �. Mark som mom eller utom koncessionsom-

r�det anvisats enligt n�mnda paragraf f�r ej anv�ndas f�r annat �n d�r

avsett �ndam�l.

Under jord f�r koncessionsomr�det anv�ndas endast f�r unders�kning

och bearbetning samt d�rmed sammanh�ngande verksamhet. I fr�ga om

s�dant arbete �ger vad som i 17 och 18 �� f�reskrives om hinder mot-

svarande till�mpning, om hindret uppstod innan koncessionen medde-

j;|

lades. I fr�ga om arbete som nu n�mnts �ger �ven vad som i 19 � f�re-

|!;

skrives om f�rordnande om f�rbud mot aibete motsvarande till�mp-

||i"

ning. F�rordnande som nu avses f�r dock ej meddelas sedan koncessio-

nen beviljats.

i i

Koncessionshavaren skall h�lla beh�vligt st�ngsel p� mark som inom

eller utom koncessionsomr�det anvisats enligt 26 �. Om icke bergm�sta-

ren medger annat, skall st�ngslet utf�ras i varaktigt material.

1843

�

SFS 1974: 890

I fr�ga om unders�kningsarbete i dagen p� ej anvisad mark �ger 17

24 �� motsvarande till�mpning. Hinder som avses i 17 och 18 �� g�ller

dock endast om hindret uppstod innan koncessionen meddelades. F�r�

ordnande om f�rbud mot arbete f�r ej meddelas sedan koncessionen be�

viljats.

33 � Bearbetning f�r icke utf�ras p� s�dant s�tt att framtida utvinning

av mineraliskt �mne �ventyras eller att tillgodog�randet av kvarl�mnad

k�nd tillg�ng p� mineraliskt �mne om�jligg�res eller i v�sentlig m�n

f�rsv�ras eller s�, att uppenbar misshush�llning av mineraliskt �mne p�

annat s�tt �ger rum.

Utfraktsv�gar och orter som leder till gruvas obrutna delar skall h�l�

las �ppna. Borrh�l till olje-, gas- eller saltfyndighet skall vara f�rsett

med mynningsskydd. F �r igenl�ggning a v utfraktsv�g, ort eller borrh�l

iom nu avses kr�ves tillst�nd av bergm�staren, �ven om koncessionen

icke l�ngre g�ller.

34 � I fr�ga om bearbetning med st�d av 9 � f�rsta stycket �ger 17

19 och 31 ��, 32 � tredje stycket samt 33 � motsvarande till�mpning.

Verkan av att bearbetningskoncession upph�r

35 � Upph�r bearbetningskoncession, f�rlorar koncessionshavaren

r�tten till med koncessionen avsett mineraliskt �mne som brutits eller p�

annat s�tt utvunnits men ej uppfordrats.

Med koncessionen avsett mineraliskt �mne som uppfordrats f�r ligga

kvar f�r koncessionshavarens r�kning under h�gst tv� �r efter det att

koncessionen upph�rde att g�lla. Koncessionshavaren f�rlorar r�tten till

det som icke tagits bort inom denna tid.

Mineraliskt �mne till vilket koncessionshavaren f�rlorat sin r�tt enligt

denna paragraf tillfaller fastighets�garen.

36 � Upph�r bearbetningskoncession, f�rlorar koncessionshavaren

r�tten till byggnad som gjorts f�r gruvas eller motsvarande anl�ggnings

styrka och best�nd, d�ri inbegripet inkl�dnad av borrh�l, samt till

st�ngsel som koncessionshavaren varit skyldig att h�lla. S�dan anl�gg�

ning skall l�mnas kvar p� platsen och tillfaller vid ny bearbetningskon�

cession innehavaren d�rav.

Annan anl�ggning �n som anges i f�rsta stycket f�r finnas kvar under

h�gst tv� �r efter det att koncessionen upp h�rde att g�lla. Det som icke

tagits bort inom denna tid tillfaller fastighets�garen.

37 � Upph�r bearbetningskoncession, f�rlorar koncessionshavaren

r�tten till mark som anvisats inom eller utom koncessionsomr�det.

Vissa s�rskilda �ligganden f�r koncessionshavarc

38 � �ver gruva eller motsvarande anl�ggning som �r under arbete

skall genom koncessionshavarens f�rsorg uppr�ttas karta. P� kartan

skall redovisas borrh�l inom koncessionsomr�det av best�ende v�rde. I

fr�ga om koncessionsomr�de d �r bearbetning ej p�g�r skall s�dana borr-

h�l inliifTfTao rv�

^844

h�l inl�ggas p� borrh�lskarta.

�

Karta som avses i f�rsta stycket skall f�rvaras hos koncessionshava-

SFS 1974: 890

ren och fortl�pande kompletteras av denne. Utdrag skaU s� ndas in till

myndighet som regeringen best�mmer.

39 � Koncessionshavaren �r skyldig att f�ra journal �ver unders�k�

ningsarbete och bearbetning samt att till myndighet som regeringen

best�mmer redovisa prover och avge rapporter.

Sveriges geologiska unders�kning eller annan myndighet som rege�

ringen best�mmer skall p� beg�ran beredas tillf�lle att f�lja konces-

sionshavarens arbete i geologiskt avseende och taga del av de geologiska

resultaten av arbetet.

Tillsyn, handr�ckning, ansvar m. m.
40 � Statens industriverk och bergm�starna ut�var tillsyn �ver efter�

levnaden av vad som i eller med st�d av denna lag f�reskrives om un�

ders�kning och bearbetning.

Innehavare av koncession eller annan som ut�var verksamhet enligt

denna lag skall p� anfordran l�mna industriverket och bergm�starna de

upplysningar och handlingar som beh�vs f�r tillsynen. Industriverket

och h^rgm�stama f�r meddela best�mmelser f�r att trygga efterlevna�

den av vad som i eller med st�d av denna lag f�reskrives i fr�ga om

unders�kning och bearbetning.

Den som har att ut�va tillsyn �ger tilltr�de till gruva eller anl�ggning,

d�r verksamhet som omfattas av denna lag bedrives, och f�r g�ra sig

underr�ttad om f�rh�llande av betydelse f�r till�mpningen av f�reskrift

eller villkor f�r verksamheten.

41 � Uppst�r i fall som avses i 7 � andra stycket tvist, best�mmer

bergm�staren, med iakttagande av vad som kan ha f�reskrivits i fr�gan i

samband med koncessionen, hur arbetena skall ordnas f�r att innehava�

ren av den f�rst uppkomna r�ttigheten skall kunna driva sitt arbete �n�

dam�lsenligt och med minsta f�rf�ng f�r den andre r�ttsinnehavaren.

42 � P�b�rjas unders�kningsarbete utan att s�kerhet st�llts enligt vad

som f�reskrives i 20 � andra stycket eller 32 � fj�rde stycket eller utf�res

anl�ggning i strid med 15 � andra stycket, 22 � andra stycket eller 32 �

fj�rde stycket, f�r �verexekutor p� ans�kan av den som �ger eller inne�

har marken f�rordna att arbetet skall inst�llas eller att anl�ggningen

skall tagas bort p� unders�karens bekostnad.

�sidos�ttes f�rbud som statens industriverk meddelat enligt 43 �

andra stycket, f�r �verexekutor p� ans�kan av industriverket meddela

handr�ckning f�r att �stadkomma r�ttelse.

I fr�ga om �tg�rd av �verexekutor enligt f�rsta eller andra stycket

g�ller samma regler som f�r handr�ckning enligt 191 � uts�kningslagen

(1877:31 s. 1).

43 � Iakttager koncessionshavare icke f�reskrift som meddelats med

st�d av 10 � f�rsta stycket eller efterkommer han eller annan icke vad

som f�reskrives eller bagares med st�d av 38 �, 39 � eller 40 � andra

eller tredje stycket, kan statens industriverk vid vite f�rel�gga honom

att fullg�ra sina skyldigheter. S�dant f�rel�ggande skall delges.

Bedrives a rbete p� s�dant s�tt att uppenbar fara f�r allm�nt eller en�

skilt intresse uppkommer, f�r statens industriverk f�rbjuda arbetets

fortsatta bedrivande. S�dant f�rbud l�nder omedelbart till efterr�ttelse.

1845

�

SFS 1974: 890

44 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m a er d�raes den som upp-

s�tligen eller av oaktsamhet

1. p�b�rjar unders�kningsarbete utan att iakttaga vad som i 20 el�

ler 32 � fj�rde stycket f�reskrives om underr�ttelse och st�llande av s�

kerhet,

2. bearbetar �mne som avses i 1 � 1, 4 eller 5 utan att ha erh�llit

bearbetningskoncession, om s�dan kr�ves,

3. utan tillst�nd enligt 33 � andra stycket l�gger igen utfraktsv�g, ort

eller borrh�l som d�r avses.

Till p�f�ljd som anges i f�rsta stycket d�mes ocks� den som vid full�

g�rande av uppgiftsskyldighet som �r f�rbunden med koncessionen eller

som avses i 40 � andra stycket l�mnar oriktig uppgift, om detta sker

upps�tligen eller av grov oaktsamhet.

I fall som anges i f �rsta stycket 2 kan �mne som utvunnits f�rklaras

f�rverkat.

Om brott som avses i f�rsta stycket 1 f�rn�rmar enbart enskilds r�tt,

f�r �klagare v�cka �tal endast om m�ls�gande anger brottet till �tal.

45 � Den som deltagit i tillsyn enligt denn a lag eller p� annat s�tt tagit

befattning med �rende som avses i lagen f�r ej obeh�rigen r�ja eller nytt�

ja yrkeshemlighet eller annat f�rh�llande som han d�rvid f�tt kunskap

om. Den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter h�remot d�raes till

b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. Allm�nt �tal f�r v�ckas endast om

m�ls�gande anger brottet till �tal eller �tal �r p�kallat fr�n allm�n syn�

punkt.

Fullf�ljd av talan m. m.
46 � Den som �r missn�jd med beslut vid f�rr�ttning enligt 26 � i

fr�ga om ers�ttning enligt 15, 24 eller 27 � eller ers�ttning till sak�

�gare f�r kostnad som denne f�tt vidk�nnas f�r att bevaka sin r�tt vid

f�rraLtningen f�r v�cka talan vid den fastighetsdomstol inom vars omr�

de den mark varom �r fr�ga eller st�rre delen d�rav ligger. Talan skall

v�ckas inom tre m�nader fr�n det avslutningsbeslutet meddelades.

Mot annat beslut vid f�rr�ttningen f�res talan hos statens industriverk

genom besv�r.

47 � Mot bergm�starens beslut enligt denna lag i a nnan fr�ga �n som

avses i 46 � f�res talan hos statens industriverk genom besv�r.

48 � Mot beslut av statens industriverk i fr�ga som avses i 15 � f�rsta

stycket, 32 � tredje stycket och 33 � andra stycket f�res talan hos rege�

ringen genom besv�r.

I annat fall �n som avses i f�rsta stycket skall talan mot beslut av in�

dustriverket i fr�ga som verket enligt denna lag har att pr�va f�ras hos

kammarr�tten genom besv�r.

49 � Talan mot l�nsstyrelsens beslut enligt denna lag f�res hos rege�

ringen genom besv�r.

50 � I fr�ga om skyldigheten att svara f�r kostnad i m�l som avses i

46 � f�rsta stycket g�ller, med till�mpning i �vrigt av 18 kap. r�tte�

g�ngsbalken, att koncessionshavaren, om ej annat f�ranledes av 18 kap.

1846

6 och 8 �� samma balk, alltid skall vidk�nnas sina egna kostnader samt

�

kostnad som �samkas motpart vid fastighetsdomstolen g enom att konces-

SFS 1974: 890

sionshavaren d�r v�ckt talan och i h�gre r�tt genom att han d�r full�

f�ljt talan.

S�rskilda best�mmelser
51 � Med s�rskild r�tt till fastighet f�rst�s i denna lag nyttjander�tt,

servitut och r�tt till elektrisk kraft samt liknande r�tt.

Best�mmelserna i denna lag om sak�gare g�ller ej innehavare av ford�

ran f�r vilken fastigheten svarar.

52 � Har s�kerhet som skall st�llas enligt denna lag icke godk�nts av

den till vars f�rm�n den st�lles, pr�vas s�kerheten av l�nsstyrelsen.

Borgen f�r godk�nnas av l�nsstyrelsen endast om borgensman svarar

som f�r egen skuld och, om tv� eller flera tecknat borgen, de svarar so�

lidariskt.

Staten, kommun, landstingskommun och kommunalf�rbund beh�ver

icke st�lla s�kerhet.

�verg�ngsbest�mmelser

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1975, d� lagen (1886: 46

s. 1) ang�ende stenkolsfyndigheter m. m. och uranlagen (1960: 679) skall

upph�ra att g�lla.

F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift

som ersatts genom best�mmelse i den nya lagen, skall i st�llet den nya

;

best�mmelsen till�mpas.

2. Vad som f�reskrives om byggnadsplan i den nya lagen �ger mot-

;

svarande till�mpning p� avstyckningsplan.

3. Vad som enligt den nya lagen g�ller om �gare av fastighet skall till-

l�mpas �ven p� den som innehar fastighet under st�ndig besittningsr�tt

eller med fideikommissr�tt. Detsamma g�ller den som i enlighet med be-

slut vid allm�n awittring innehar str��ng.

Best�mmelserna i denna lag om fordran f�r vilken pantr�tt har uppl�-

tits i fastighet �ger motsvarande till�mpning p� s�dan fordran p� ogul-

den k�peskilling som �tnjuter f�retr�desr�tt enligt 5 � lagen (1970: 995)

;

om inf�rande av nya jordabalken. Vad som sagts nu g�ller �ven i fr�ga

om r�tt till avkomst eller f�rm�n som avses i 8 � lagen om inf�rande av

nya jordabalken, om r�ttigheten ej �r att anse som s�rskild r�tt till fas-

tighet.

4. Vad som i 27 � f�reskrives ang�ende till�mpning av 4 kap. 3 � ex-

propriationslagen (1972: 719) g�ller ej i fr�ga om v�rde�kning som �gt

[[

rum f�re utg�ngen av juni 1971.

5. Den nya lagen till�mpas betr�ffande f�re ikrafttr�dandet beviljade

privilegier och utm�l avseende stenkolsgruva, koncessioner enligt lagen

(1886: 46 s. 1) ang�ende stenkolsfyndigheter m. m. och uranlagen

(1960: 679) samt unders�kningstillst�nd enligt sistn�mnda lag, vilka

ij!

d�rvid skall anses s�som unders�knings- eller bearbetningskoncessioner

enligt den nya lagen. F�ljande s�rskilda best�mmelser skall iakttagas.

�ldre r�ttighet till bearbetning som meddelats utan tidsbegr�nsning

."g�ller till dess tjugofem �r f�rflutit fr�n lagens ikrafttr�dande. S�ker r�t-

tighetens innehavare senast ett �r f�re utg�ngen av n�mnda tid f�rl�ng-

ning, skall detta beviljas p� sk�liga villkor, om s�kanden efter ikrafttr�-

dandet bedrivit regelbunden bearbetning inom omr�det eller d�r utf�rt

unders�kningsarbete av st�rre omfattning. I annat fall skall vid pr�v-

ning av s�dan ans�kan s�rskilt beaktas fyndighetens v�rde s�som reserv

1847

�

SFS 1974: 890

f�r s�kanden tillh�rigt f�r�dlingsverk eller f�retag f�r mineralutvinning.

Inom omr�de som omfattas av privilegier avseende stenkolsgruva

�kall binder f�r markanvisning enligt 26 � samt f�r unders�kning och

bearbetning enligt 32 � g�lla oberoende av n�r det uppkommit.

Best�mmelserna i 21 och 22 �� uranlagen till�mpas i fr�ga om under�

s�kningsarbete som utf�res med st�d av f�re ikrafttr�dandet beviljat un-

"ders�kningstillst�nd enligt n�mnda lag.

Ans�kan om anvisande av mark och vad d�rmed sammanh�nger

pr�vas enligt �ldre lag, om ans�kningen gjorts f�re ikrafttr�dandet. I

fr�ga om r�tt till ers�ttning f�r skada eller intr�ng g�ller ocks� i �vrigt

�ldre lag, om skadan eller intr�nget uppst�tt f�re ikrafttr�dandet.

Innehavare av �ldre r�ttighet avseende stenkol skall till staten betala

en �rlig avgift enligt grunder som regeringen best�mmer. Avgiften skall

erl�ggas f�rsta g�ngen f�r �r 1976. Regeringen kan efter ans�kan med�

ge att avgiften neds�ttes eller ers�ttes med viss arbetsskyldighet.

Den nya lagen medf�r i fr�ga om �ldre r�ttigheter ej inskr�nkning i

r�tt till jord�gareandel eller i r�tt till avgift till jord�gare enligt 2 kap.

-samt 50 � 1 mom., 52 � och 60 � lagen ang�ende stenkolsfyndigheter

m. m. eller i r�tt till gottg�relse enligt 7 � andra stycket samma lag.

Motsvarande g�ller i fr�ga om r�tt till avg�ld enligt 43 � och r�tt till

gottg�relse enligt 45 � uranlagen.

6. Ans�kan om koncession enligt lagen (1886; 46 s. 1) ang�ende sten-

Icolsfyndigheter m. m. eller om unders�kningstillst�nd eller koncession

enligt uranlagen (1960: 679), som gjorts f�re ikrafttr�dandet men ej slut�

ligt avgjorts dessf�rinnan, pr�vas enligt �ldre lag. Betr�ffande konces�

sion eller unders�kningstillst�nd som beviljats p� grund av s�dan an�

s�kan till�mpas den nya lagen, varvid r�ttigheten anses s�som unders�k�

nings- eller bearbetningskoncession enligt den nya lagen. I fr�ga om s�

dan r�ttighet skall i till�mpliga delar g�lla vad som betr�ffande �ldre

r�ttigheter f�reskrives i 5 andra, sj�tte och sjunde styckena f�r d�r av�

sedda fall.

7. Handl�ggning av m�l eller �rende som anh�ngiggjorts f�re den nya

lagens ikrafttr�dande men ej slutligt avgjorts dessf�rinnan sker i den

ordning som g�ller enligt den �ldre lagen.

8. Den som vid utg�ngen av �r 1974 bedriver torvt�kt f�r vilken kon�

cession erfordras enligt denna lag f�r, under f�ruts�ttning att ans�kan

om koncession g�res f�re den 1 januari 1976, forts�tta verksamheten

f�r samma �ndam�l utan koncession tUl dess ans�kningen slutligt pr��

vats.

CARL GUSTAF

RUNE B. JOHANSSON

(Industridepartementet)

1848

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1974:890

JP Infonets EU-rättsliga tjänster

Om Lagboken.se