SFS 1974:890

SFS 1974: 890 Lag

u.kom f rän .r yckc,

*^3! mmeralfyiidigl.eter;

den 23 dec. 1974

utfärdad den 13 december 1974.

Kungl. Maj:t förordnar följande med riksdagen'.

Allmänna bestämmelser

1 § För undersökning och bearbetning av fyndighet av

1. olja, gas, stensalt eller annat salt som förekommer på likartat sätt,

2. alunskiffer för att utvinna olja eller gas,

3. stenkol, eldfast lera eller klinlcrande lera,

4. uranhaltigt eller toriumhaltigt mineral, eller

5. torv för att utvinna energi

fordras, om ej annat följer av 8 eller 9 §, särslcilt tillstånd (koncession).

1 fråga om förberedande undersöloiing finns bestämmelser i 15 §.

2 § Fråga om koncession prövas av regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer.

Ansökan om koncession ges in till statens industriverk. Den som sö­

ker koncession skall erlägga ansökningsavgift i enlighet med vad rege­

ringen föreskriver.

3 § För verksamhet som bedrives på grund av koncession gäller de

villkor och inslcränkningar som föreskrives i eller med stöd av denna

lag. Därutöver gäller om sådan verksamhet Vad som föreslaives i bygg­

nads-, naturvårds- och miljöskyddslagstiftning eller i annan lagstiftning.

4 § Koncession meddelas för en eller flera av de grupper av ämnen

som anges i 1 § 1�5.

Koncession skall avse bestämt område och viss t id. Område och gil­

tighetstid bestämmes efter vad som är lämpligt med hänsyn till fyndig­

heten, ändamålet med koncessionen och övriga omständigheter.

Gränserna för området räknas på djupet lodräta, om det kan ske utan

intrång i annans rätt.

5 § Koncession meddelas som undersölaiingskoncession eller bearbet­

ningskoncession.

Undersökningskoncession kan förenas med rätt för innehavaren att få

bearbetningskoncession avseende fyndighet som påträffas vid undersök­

ningsarbetet. Sker detta, skall de huvudsaldiga villkoren f�r bearbet­

ningskoncessionen anges.

Bearbetningskoncession meddelas endast om fyndighet som kan eko­

nomiskt tillgodogöras blivit påträffad.

6 § Koncession f år beviljas endast den som från allmän synpunkt fin­

nes lämplig att utföra sådan undersökning eller bearbetning som avses

med koncessionen.

Inom område som omfattas av koncession får annan icke beviljas

koncession för samma grupp av ämnen.

Har flera kommit in med ansölcningar om koncession, vilka helt eller

delvis avser samma område, och kan ansöluiingama icke samtidigt bifal­

las, prövas vilken av sökandena som från allmän synpunkt bör äga före­

träde. Avser an sökningarna undersökningskoncession, skall även beaktas

1838

' Prop. 1974: 146, NU 59, rskr 39 7.

¬

om någon av sökandena gjort fynd eller utfört undersökningsarbete

SFS 1974: 890

inom området.

7 § Inom område som omfattas av koncession för viss grupp av ämnen

får annan än koncessionshavaren ej utan särslcilda skäl meddelas kon­

cession för annan grupp av ämnen. Ej heller får inom område, som

omfattas av rätt enligt 1 kap. 4 eller 5 § gruvlagen (1974: 342) eller

ansökan om sådan rätt, utan särskilda skäl koncession meddelas annan

än den som erhållit eller ansökt om sådan rätt.

Meddelas koncession inom område som omfattas av annan konces­

sion eller av sådan rätt enligt gruvlagen som avses i första stycket eller

beviljas sådan gruvrätt inom område som omfattas av koncession, får

arbete, som utföres på grund av först uppkommen rättighet, icke hind­

ras eller uppehållas av arbete på grund av rättighet som tillkommit se­

nare.

8 § Har koncession icke meddelats i fråga om fyndighet som anges i

1 §, får den utan koncession undersökas av

1. den som har rätt enligt 1 kap. 4 eller 5 § gruvlagen (1974: 342) el­

ler som ansökt om sådan rätt inom område som omfattas av rätten eller

ansökningen,

2. den som innehar bearbetningskoncession avseende annan grupp av

ämnen inom området för koncessionen,

3. fastighetsägaren inom annat område än som avses under 1 och 2.

I fall som avses i första stycket 1 och 2 fordras medgivande till arbe­

tet av fastighetsägaren och irmehavare av nyttjanderätt eller servitut av­

seende marken i den mån arbetet medför intrång i deras rätt.

9 § Har koncession icke meddelats i fråga om fyndighet som avses i

1 § 2 och 3 får den utan koncession bearbetas av fastighetsägaren. Vad

som sagts nu gäller ej om fyndigheten finns inom område där inmutare

eller gruvinnehavare har rätt att utföra undersökningsarbete enligt 8 §

första stycket 1 och ej heller om den finns inom område som omfattas

av bearbetningskoncession för annan fyndighet.

Fastighetsägaren får utan koncession för husbehov utnyttja gas som

framkommit på annat sätt än i samband med sökande efter olje- eller

gasfyndighet, även om annan har koncession mom området. Fastighets­

ägaren får också utan koncession för husbehov utnyttja torv för energi­

ändamål, så länge annan ej har bearbetningskoncession avseende fyndig-

j

heten.

11 § Koncession får ej överlåtas utan medgivande av den myndighet

som meddelat koncessionen.

10 § Koncession kan förenas med de föreskrifter som behövs för att

skydda allmänna intressen eller enskild rätt eller som eljest påkallas för

att främja ett från allmän synpunkt ändamålsenligt utforskande och till­
varatagande av naturtillgångarna.

Koncession kan göras beroende av att undersölcning eller bearbetning

sker i viss omfattning.

H

I koncession kan föreslcrivas att staten skall ha rätt att deltaga i verk-

ji

samheten eller att koncessionsinnehavaren skall utge avgift eller produk­

tionsandel till staten eller iakttaga annat lilcnande villkor.

1839

' t/

¬

SFS 1974:890

Rätt till undersökning enligt 8 § första stycket och rätt till bear­

betning enligt 9 § första stycket får överlåtas eller upplåtas.

12 § Anmäler koncessionshavaren till den myndighet som meddelat

koncessionen att han önskar frånträda sin rätt, upphör denna sex måna­

der efter det sådan anmälan kom in, om ej annat följer av koncessionen.

�nskar koncessionshavare avstå endast från viss del av koncessions-

området, skall han ansöka härom. Ansökningen handlägges och prövas

i den ordning som gäller för erhållande av koncession.

Koncession kan återkallas av den myndighet som meddelat koncessio­

nen, om föreskrift eller villkor i koncessionen åsidosättes eller om syn­

nerliga skäl i annat fall föreligger. �&terkallas koncession utan att kon­

cessionshavaren åsidosatt föreskrift eller villkor i koncessionen, är han

berättigad att erhålla ersättning av staten för förlust till följd av åtgärd

som han vidtagit med anledning av koncessionen.

13 § I fråga om rätt att förvärva eller på annat sätt taga befattning

med uran eller annat ämne, som användes som bränsle i anläggning för

utvinning av atomenergi, finns bestämmelser i atomenergilagen (1956:

306).

14 § Denna lag äger icke tillämpning inom allmänt vattenområde i

havet.

Förberedande undersökning

15 § Vill någon som förberedelse för ansökan om koncession utföra

undersökning på annans mark, får statens industriverk föreskriva att

tillträde till marken skall lämnas under viss tid.

Undersökningen skall utföras så att minsta skada och intrång vållas.

Byggnad får uppföras och väg byggas end ast om markens ägare och in­

nehavare av nyttjanderätt och servitut avseende marken samtyckt där­

till eller bergmästaren lämnat tillstånd till åtgärden. Tillstånd till dylik

åtgärd får ej lämnas i andra fall än då åtgärden oundgängligen kräves

för undersökningen.

Föranleder undersökningen skada eller intrång, skall vad som före-

skrives i 24 § äga motsvarande tillämpning.

Undeirsökningsarbete

16 § Den som innehar undersökningskoncession får inom koncessions­

området utföra imdersökningsarbete i syfte att utröna möjligheterna att

utvinna mineraliskt ämne som avses med koncessionen. För sådant ar­

bete gäller vad som föreskrives i 17�24 §§.

17 § Undersökningsarbete får ej utan medgivande av regeringen äga

rum på

1. område som avsatts till nationalpark eller om vars avsättande till

nationalpark statlig myndighet gjort framställning hos regeringen,

2. befästningsområde och, i den utsträckning regeringen bestämmer,

område utanför detta,

3. kyrkogård eller annan begravningsplats.

18 § Undersöloiingsarbete får ej utan medgivande av länsstyrelsen äga

1840

rum på

¬

1. område på mindre avstånd än trettio meter från allmän väg eller

SFS 1974: 890

sådan vägs sträckning enligt fastställd arbetsplan eller från sådan järn­

väg eller kanal som är upplåten för allmän trafik eller från allmän

flygplats,

2. område på mindre avstånd än etthundra meter från byggnad, som

är avsedd att stadigvarande användas till bostad, eller från tomtplats el­

ler trädgård vid sådan byggnad,

3. område som upptages av kyrka, annan samlingslokal, undervis­

ningsanstalt, hotell eller pensionat eller av vårdanstalt, elevhem eller

därmed jämförlig inrättning, om anläggningen är avsedd för mer än

femtio personer,

4. område som upptages av elektrisk kraftstation eller industriell an­

läggning,

5. område med stadsplan eller byggnadsplan.
Utan hinder av vad som föreskrives i första stycket får undersökning

ske inom område som där anges, om medgivande lämnats, i fall som an­

ges under 2 av ägaren till byggnaden, tomtplatsen eller trädgården och

den som har nyttjanderätt därtill samt i fall som anges under 3 och 4 av

ägare och nyttjanderättshavare.

N

19 § Kan i annat fall än som avses i 17 och 18 §§ undersökningsarbete

inom visst område antagas komma att hindra eller avsevärt försvåra så­

dan pågående eller planerad användning av marken som är av väsentlig

betydelse från allmän synpunkt, kan regeringen förordna att sådant ar­

bete icke får utföras inom området utan medgivande av regeringen eller

myndighet som regeringen bestämmer.

20 § Minst två veckor innan undersökningsarbetet påbörjas skall un­

derrättelse härom genom koncessionshavarens försorg delges såväl ägare

till den mark där arbetet skall bedrivas som innehavare av nyttjanderätt

eller servitut avseende marken.

Innan arbetet påbörjas skall koncessionshavaren ställa säkerhet för er­

sättning enligt 24 §, om icke den som är berättigad till ersättning medger

annat.

21 § Tvist huruvida hinder mot undersökningsarbetet föreligger enligt

17�19 §§ prövas av bergmästaren.

22 § Undersökningsarbete får bestå endast i sådana åtgärder som be­
hövs för att visa att fyndighet av mineraliskt ämne som avses med kon­

cessionen f örekommer inom koncessionsområdet och för att vinna när­

mare kännedom om fyndighetens storlek, beskaffenhet och utvinnings-

barhet.

Inom koncessionsområdet får koncessionshavaren ej utan medgivande

av markens ägare och innehavare av nyttjanderätt eller servitut av­

seende marken uppföra annan byggnad än sådan som är oundgängligen

nödvändig för undersökningsarbetet. I den mån det behövs får han

bygga väg inom området eller begagna befintlig väg till och inom områ­

det. Efter tillstånd av bergmästaren får han också bygga nödvändig väg

till området.

�&tgärd skall utföras så, att minsta skada och intrång vållas.

23 § Koncessionshavaren får använda under arbetet brutet eller på

annat sätt utvunnet mineraliskt ämne som avses med koncessionen en­

dast i den mån det behövs för undersökning av ämnets beskaffenhet och

1841

116�SFS 1974

⬢⬢

I .i

¬

SFS 1974: 890

lämplighet för teknisk bearbetning. Produkt som koncessionsbavaren

därvid utvinner får ban tillgodogöra sig. På samma sätt får koncessions-

havaren utnyttja med koncessionen avsett mineraliskt ämne som tidigare

utvunnits, i den mån ej annat följer av 35 § andra stycket.

Koncessionsbavaren får bryta eller på annat sätt utvinna mineraliskt

ämne av annat slag än som avses med koncessionen endast i den mån

det behövs för undersökningsarbetets ändamålsenliga bedrivande. Av

det som sålunda utvunnits får koncessionsbavaren använda vad som be­

hövs för undersökningsarbetet på fyndigbeten.

24 § Föranleder undersökningsarbetet skada eller intrång, skall er­

sättning härför utgå. Vid tvist om sådan ersättning väckes talan vid den

fastighetsdomstol inom vars område marken eller större delen därav lig­

ger.

Har tvisten när förrättning enligt 26 § hålles icke bänskjutits till avgö­

rande av skiljemän eller domstol, prövas frågan vid förrättningen.

25 § I fråga om undersökningsarbete med stöd av 8 § äger 17�19

och 21 §§, 22 § första stycket samt 23 § motsvarande tillämpning.

Anvisande av mark för bearbetning m. tu.

26 § Den som innebar bearbetningskoncession får ej påbörja bearbet­

ningen innan mark anvisats för sådant ändamål och därmed samman­

hängande verksamhet, såsom för uppförande av byggnad eller annan

anläggning eller för väg, transportbana eller ledning eller för uppläg­

gande av malm samt varp och andra avfallsprodukter. Mark får ej an­

visas i strid med villkor i koncessionen. I fråga om anvisande av mark

äger vad som i 17 och 18 §§ föreskrives om binder motsvarande tiil-

lämpning, om hindret uppstod innan koncessionen meddelades. Vad

som i 19 § föreskrives om förordnande om förbud mot arbete äger

motsvarande tillämpning i fråga om anvisande av mark. Förordnande

som nu avses får dock ej meddelas sedan bearbetningskoncession be­

viljats. Om ej armat följer av vad som sagts nu skall koncessionsbava­

ren inom koncessionsområdet anvisas den mark som han begär i den

mån det ej är uppenbart att den icke behövs för ändamålet. Utanför

koncessionsområdet anvisas den mark som är nödvändig. Om viss mark

inom eller utom koncessionsområdet hotas av ras eller sättningar i sam­

band med bearbetning, kan även denna mark anvisas,

Mark kan anvisas för kortare tid än den koncessionen avser.

Anvisande av mark sker vid särskild förrättning efter ansökan hos

bergmästaren i det distrikt där det med ansökningen avsedda området

eller större delen därav ligger.

27 § �gare av fastighet och innehavare av särskild rätt till fastighet är

berättigade att av koncessionsbavaren få intrångsersättning och ersätt-,

ning för annan skada till följd av att mark tages i a nspråk enligt 26 §.

Vid ersättningens bestämmande gäller 4 kap. samt 5 kap. 23 §, 24 §

och 27 § första stycket första punkten expropriationslagen (1972:719) i

tillämpliga delar. Vad som sägs i 4 kap. 3 § nämnda lag skall härvid

tillämpas i fråga om värdeökning som ägt rum under tiden från dagen

tio år före det ansökningen om anvisande av mark kom in.

Tvist om ersättningen prövas vid förrättningen för anvisande av

1842

mark.

¬

28 § I fråga om ersättning för skada eller intrång, som uppstår efter

SFS 1974: 890

förrättning enligt 26 § och som icke kunnat förutses vid förrättningen,

är denna lag ej tillämplig.

29 § Om förrättning som avses i 26 §, tillträde till anvisad mark, be­

talning av ersättning och avstående från anvisad mark gäller i tillämp­

liga delar vad som i 4 kap. 10�25, 27, 28 och 30�38 §§ samt 39 §

första stycket 3 gruvlagen (1974:342) föreskrives för motsvarande fall.

Rätt till bearbetning

30 § Den som innehar bearbetningskoncession får inom koncessions-

;

området undersöka, bearbeta och tillgodogöra sig mineraliskt ämne

^

som omfattas av koncessionen. För sådant arbete gäller vad som före-

.

skrives i 31�33 §§.

:

Förut utvunnet mineraliskt ämne av i första stycket avsett slag, som

ej uppfordrats eller som finnes på anvisad mark inom koncessionsområ­

det, tillfaller koncessionshavaren i den mån ej annat följer av 35 § andra

stycket.

31 § Koncessionshavaren får inom koncessionsområdet utvinna annat

!

mineraliskt ämne än som omfattas av koncessionen i den mån det be­

hövs för att arbetet skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt.

I den mån sådant mineraliskt äiime som ej avses med koncessionen

utvunnits enligt denna lag före meddelandet av koncessionen eller där-

:]

efter får koncessionshavaren därav använda vad som behövs vid bear­

betningen och dessutom tillgodogöra sig allt som icke förrän vid anrik-

I

ning eller därmed likställt förfarande kan avskiljas från ämne som av­

ses med koncessionen. Koncessionshavaren får även i övrigt tillgodo­
göra sig sådant ämne, om markägaren ej inom sex månader efter till­

sägelse avhämtar det och ersätter därpå nedlagda kostnader. Talan om

sådan ersättning väckes vid den fastighetsdomstol inom vars område

marken eller större delen därav ligger. Väckes talan, räknas tiden för
avhämtandet från det ersättningsbeloppet slutligt bestämts.

Vad som föreskrives i denna paragraf gäller ej fyndighet av minera­

liskt ämne som omfattas av gruvlagen (1974:342) eller denna lag och
som kan ekonomiskt tillgodogöras. Material som innehåller sådant ämne

får dock tagas ut ur fyndighet för analys eller anrikningsförsök.

32 § Koncessionshavaren får använda koncessionsområdet i dagen för

annat ändamål än undersökningsarbete endast till den del mark inom

j

området anvisats enligt 26 §. Mark som mom eller utom koncessionsom-

|

rådet anvisats enligt nämnda paragraf får ej användas för annat än där

avsett ändamål.

i

Under jord får koncessionsområdet användas endast för undersökning

och bearbetning samt därmed sammanhängande verksamhet. I fråga om

i!

sådant arbete äger vad som i 17 och 18 §§ föreskrives om hinder mot-

r!

svarande tillämpning, om hindret uppstod innan koncessionen medde-

j;|

lades. I fråga om arbete som nu nämnts äger även vad som i 19 § före-

|!;

skrives om förordnande om förbud mot aibete motsvarande tillämp-

||i"

ning. Förordnande som nu avses får dock ej meddelas sedan koncessio-

'

nen beviljats.

i i

Koncessionshavaren skall hålla behövligt stängsel på mark som inom

|l

eller utom koncessionsområdet anvisats enligt 26 §. Om icke bergmästa-

|l

ren medger annat, skall stängslet utföras i varaktigt material.

1843

Ij

¬

SFS 1974: 890

I fråga om undersökningsarbete i dagen på ej anvisad mark äger 17�

24 §§ motsvarande tillämpning. Hinder som avses i 17 och 18 §§ gäller

dock endast om hindret uppstod innan koncessionen meddelades. För­

ordnande om förbud mot arbete får ej meddelas sedan koncessionen be­

viljats.

33 § Bearbetning får icke utföras på sådant sätt att framtida utvinning

av mineraliskt ämne äventyras eller att tillgodogörandet av kvarlämnad

känd tillgång på mineraliskt ämne omöjliggöres eller i väsentlig mån

försvåras eller så, att uppenbar misshushållning av mineraliskt ämne på

annat sätt äger rum.

Utfraktsvägar och orter som leder till gruvas obrutna delar skall hål­

las öppna. Borrhål till olje-, gas- eller saltfyndighet skall vara försett

med mynningsskydd. F ör igenläggning a v utfraktsväg, ort eller borrhål

iom nu avses kräves tillstånd av bergmästaren, även om koncessionen

icke längre gäller.

34 § I fråga om bearbetning med stöd av 9 § första stycket äger 17�

19 och 31 §§, 32 § tredje stycket samt 33 § motsvarande tillämpning.

Verkan av att bearbetningskoncession upphör

35 § Upphör bearbetningskoncession, förlorar koncessionshavaren

rätten till med koncessionen avsett mineraliskt ämne som brutits eller på

annat sätt utvunnits men ej uppfordrats.

Med koncessionen avsett mineraliskt ämne som uppfordrats får ligga

kvar för koncessionshavarens räkning under högst två år efter det att

koncessionen upphörde att gälla. Koncessionshavaren förlorar rätten till

det som icke tagits bort inom denna tid.

Mineraliskt ämne till vilket koncessionshavaren förlorat sin rätt enligt

denna paragraf tillfaller fastighetsägaren.

36 § Upphör bearbetningskoncession, förlorar koncessionshavaren

rätten till byggnad som gjorts för gruvas eller motsvarande anläggnings

styrka och bestånd, däri inbegripet inklädnad av borrhål, samt till

stängsel som koncessionshavaren varit skyldig att hålla. Sådan anlägg­

ning skall lämnas kvar på platsen och tillfaller vid ny bearbetningskon­

cession innehavaren därav.

Annan anläggning än som anges i första stycket får finnas kvar under

högst två år efter det att koncessionen upp hörde att gälla. Det som icke

tagits bort inom denna tid tillfaller fastighetsägaren.

37 § Upphör bearbetningskoncession, förlorar koncessionshavaren

rätten till mark som anvisats inom eller utom koncessionsområdet.

Vissa särskilda åligganden för koncessionshavarc

38 § över gruva eller motsvarande anläggning som är under arbete

skall genom koncessionshavarens försorg upprättas karta. På kartan

skall redovisas borrhål inom koncessionsområdet av bestående värde. I

fråga om koncessionsområde d är bearbetning ej pågår skall sådana borr-

hål inliifTfTao rvå

^844

hål inläggas på borrhålskarta.

¬

Karta som avses i första stycket skall förvaras hos koncessionshava-

SFS 1974: 890

ren och fortlöpande kompletteras av denne. Utdrag skaU sä ndas in till

myndighet som regeringen bestämmer.

39 § Koncessionshavaren är skyldig att föra journal över undersök­

ningsarbete och bearbetning samt att till myndighet som regeringen

bestämmer redovisa prover och avge rapporter.

Sveriges geologiska undersökning eller annan myndighet som rege­

ringen bestämmer skall på begäran beredas tillfälle att följa konces-

sionshavarens arbete i geologiskt avseende och taga del av de geologiska

resultaten av arbetet.

Tillsyn, handräckning, ansvar m. m.
40 § Statens industriverk och bergmästarna utövar tillsyn över efter­

levnaden av vad som i eller med stöd av denna lag föreskrives om un­

dersökning och bearbetning.

Innehavare av koncession eller annan som utövar verksamhet enligt

denna lag skall på anfordran lämna industriverket och bergmästarna de

upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Industriverket

och h^rgmästama får meddela bestämmelser för att trygga efterlevna­

den av vad som i eller med stöd av denna lag föreskrives i fråga om

undersökning och bearbetning.

Den som har att utöva tillsyn äger tillträde till gruva eller anläggning,

där verksamhet som omfattas av denna lag bedrives, och får göra sig

underrättad om förhållande av betydelse för tillämpningen av föreskrift

eller villkor för verksamheten.

41 § Uppstår i fall som avses i 7 § andra stycket tvist, bestämmer

bergmästaren, med iakttagande av vad som kan ha föreskrivits i frågan i

samband med koncessionen, hur arbetena skall ordnas för att innehava­

ren av den först uppkomna rättigheten skall kunna driva sitt arbete än­

damålsenligt och med minsta förfång för den andre rättsinnehavaren.

42 § Påbörjas undersökningsarbete utan att säkerhet ställts enligt vad

som föreskrives i 20 § andra stycket eller 32 § fjärde stycket eller utföres

anläggning i strid med 15 § andra stycket, 22 § andra stycket eller 32 §

fjärde stycket, får överexekutor på ansökan av den som äger eller inne­

har marken förordna att arbetet skall inställas eller att anläggningen

skall tagas bort på undersökarens bekostnad.

�sidosättes förbud som statens industriverk meddelat enligt 43 §

andra stycket, får överexekutor på ansökan av industriverket meddela

handräckning för att åstadkomma rättelse.

I fråga om åtgärd av överexekutor enligt första eller andra stycket

gäller samma regler som för handräckning enligt 191 § utsökningslagen

(1877:31 s. 1).

43 § Iakttager koncessionshavare icke föreskrift som meddelats med

stöd av 10 § första stycket eller efterkommer han eller annan icke vad

som föreskrives eller bagares med stöd av 38 §, 39 § eller 40 § andra

eller tredje stycket, kan statens industriverk vid vite förelägga honom

att fullgöra sina skyldigheter. Sådant föreläggande skall delges.

Bedrives a rbete på sådant sätt att uppenbar fara för allmänt eller en­

skilt intresse uppkommer, får statens industriverk förbjuda arbetets

fortsatta bedrivande. Sådant förbud länder omedelbart till efterrättelse.

1845

¬

SFS 1974: 890

44 § Till böter eller fängelse i högst sex m a er döraes den som upp-

såtligen eller av oaktsamhet

1. påbörjar undersökningsarbete utan att iakttaga vad som i 20 el­

ler 32 § fjärde stycket föreskrives om underrättelse och ställande av sä­

kerhet,

2. bearbetar ämne som avses i 1 § 1, 4 eller 5 utan att ha erhållit

bearbetningskoncession, om sådan kräves,

3. utan tillstånd enligt 33 § andra stycket lägger igen utfraktsväg, ort

eller borrhål som där avses.

Till påföljd som anges i första stycket dömes också den som vid full­

görande av uppgiftsskyldighet som är förbunden med koncessionen eller

som avses i 40 § andra stycket lämnar oriktig uppgift, om detta sker

uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

I fall som anges i f örsta stycket 2 kan ämne som utvunnits förklaras

förverkat.

Om brott som avses i första stycket 1 förnärmar enbart enskilds rätt,

får åklagare väcka åtal endast om målsägande anger brottet till åtal.

45 § Den som deltagit i tillsyn enligt denn a lag eller på annat sätt tagit

befattning med ärende som avses i lagen får ej obehörigen röja eller nytt­

ja yrkeshemlighet eller annat förhållande som han därvid fått kunskap

om. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter häremot döraes till

böter eller fängelse i högst ett år. Allmänt åtal får väckas endast om

målsägande anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän syn­

punkt.

Fullföljd av talan m. m.
46 § Den som är missnöjd med beslut vid förrättning enligt 26 § i

fråga om ersättning enligt 15, 24 eller 27 § eller ersättning till sak­

ägare för kostnad som denne fått vidkännas för att bevaka sin rätt vid

förraLtningen får väcka talan vid den fastighetsdomstol inom vars områ­

de den mark varom är fråga eller större delen därav ligger. Talan skall

väckas inom tre månader från det avslutningsbeslutet meddelades.

Mot annat beslut vid förrättningen föres talan hos statens industriverk

genom besvär.

47 § Mot bergmästarens beslut enligt denna lag i a nnan fråga än som

avses i 46 § föres talan hos statens industriverk genom besvär.

48 § Mot beslut av statens industriverk i fråga som avses i 15 § första

stycket, 32 § tredje stycket och 33 § andra stycket föres talan hos rege­

ringen genom besvär.

I annat fall än som avses i första stycket skall talan mot beslut av in­

dustriverket i fråga som verket enligt denna lag har att pröva föras hos

kammarrätten genom besvär.

49 § Talan mot länsstyrelsens beslut enligt denna lag föres hos rege­

ringen genom besvär.

50 § I fråga om skyldigheten att svara för kostnad i mål som avses i

46 § första stycket gäller, med tillämpning i �vrigt av 18 kap. rätte­

gångsbalken, att koncessionshavaren, om ej annat föranledes av 18 kap.

1846

6 och 8 §§ samma balk, alltid skall vidkännas sina egna kostnader samt

¬

kostnad som åsamkas motpart vid fastighetsdomstolen g enom att konces-

SFS 1974: 890

sionshavaren där väckt talan och i högre rätt genom att han där full­

följt talan.

Särskilda bestämmelser
51 § Med särskild rätt till fastighet förstås i denna lag nyttjanderätt,

servitut och rätt till elektrisk kraft samt liknande rätt.

Bestämmelserna i denna lag om sakägare gäller ej innehavare av ford­

ran för vilken fastigheten svarar.

52 § Har säkerhet som skall ställas enligt denna lag icke godkänts av

den till vars förmån den ställes, prövas säkerheten av länsstyrelsen.

Borgen får godkännas av länsstyrelsen endast om borgensman svarar

som för egen skuld och, om två eller flera tecknat borgen, de svarar so­

lidariskt.

Staten, kommun, landstingskommun och kommunalförbund behöver

icke ställa säkerhet.

�vergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975, då lagen (1886: 46

|

s. 1) angående stenkolsfyndigheter m. m. och uranlagen (1960: 679) skall

f

upphöra att gälla.

|

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift

som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, skall i stället den nya

;

bestämmelsen tillämpas.

I

2. Vad som föreskrives om byggnadsplan i den nya lagen äger mot-

;

svarande tillämpning på avstyckningsplan.

i

3. Vad som enligt den nya lagen gäller om ägare av fastighet skall till-

\

lämpas även på den som innehar fastighet under ständig besittningsrätt

|

eller med fideikommissrätt. Detsamma gäller den som i enlighet med be-

j

slut vid allmän awittring innehar ströäng.

|

Bestämmelserna i denna lag om fordran för vilken panträtt har upplå-

⬢

tits i fastighet äger motsvarande tillämpning på sådan fordran på ogul-

i

den köpeskilling som åtnjuter företrädesrätt enligt 5 § lagen (1970: 995)

;

om införande av nya jordabalken. Vad som sagts nu gäller även i fråga

j

om rätt till avkomst eller förmån som avses i 8 § lagen om införande av

!

nya jordabalken, om rättigheten ej är att anse som särskild rätt till fas-

|

tighet.

jl

4. Vad som i 27 § föreskrives angående tillämpning av 4 kap. 3 § ex-

propriationslagen (1972: 719) gäller ej i fråga om värdeökning som ägt

[[

rum före utgången av juni 1971.

b

5. Den nya lagen tillämpas beträffande före ikraftträdandet beviljade

privilegier och utmål avseende stenkolsgruva, koncessioner enligt lagen

h

(1886: 46 s. 1) angående stenkolsfyndigheter m. m. och uranlagen

(1960: 679) samt undersökningstillstånd enligt sistnämnda lag, vilka

ij!

därvid skall anses såsom undersöknings- eller bearbetningskoncessioner

|

enligt den nya lagen. Följande särskilda bestämmelser skall iakttagas.

i

�ldre rättighet till bearbetning som meddelats utan tidsbegränsning

|

.⬢gäller till dess tjugofem år förflutit från lagens ikraftträdande. Söker rät-

j

tighetens innehavare senast ett år före utgången av nämnda tid förläng-

'i

ning, skall detta beviljas på skäliga villkor, om sökanden efter ikraftträ-

b

dandet bedrivit regelbunden bearbetning inom området eller där utfört

ij

undersökningsarbete av större omfattning. I annat fall skall vid pröv-

|

ning av sådan ansökan särskilt beaktas fyndighetens värde såsom reserv

1847

¬

SFS 1974: 890

för sökanden tillhörigt förädlingsverk eller företag för mineralutvinning.

Inom område som omfattas av privilegier avseende stenkolsgruva

«kall binder för markanvisning enligt 26 § samt för undersökning och

bearbetning enligt 32 § gälla oberoende av när det uppkommit.

Bestämmelserna i 21 och 22 §§ uranlagen tillämpas i fråga om under­

sökningsarbete som utföres med stöd av före ikraftträdandet beviljat un-

⬢dersökningstillstånd enligt nämnda lag.

Ansökan om anvisande av mark och vad därmed sammanhänger

prövas enligt äldre lag, om ansökningen gjorts före ikraftträdandet. I

fråga om rätt till ersättning för skada eller intrång gäller också i övrigt

äldre lag, om skadan eller intrånget uppstått före ikraftträdandet.

Innehavare av äldre rättighet avseende stenkol skall till staten betala

en årlig avgift enligt grunder som regeringen bestämmer. Avgiften skall

erläggas första gången för år 1976. Regeringen kan efter ansökan med­

ge att avgiften nedsättes eller ersättes med viss arbetsskyldighet.

Den nya lagen medför i fråga om äldre rättigheter ej inskränkning i

rätt till jordägareandel eller i rätt till avgift till jordägare enligt 2 kap.

-samt 50 § 1 mom., 52 § och 60 § lagen angående stenkolsfyndigheter

m. m. eller i rätt till gottgörelse enligt 7 § andra stycket samma lag.

Motsvarande gäller i fråga om rätt till avgäld enligt 43 § och rätt till

gottgörelse enligt 45 § uranlagen.

6. Ansökan om koncession enligt lagen (1886; 46 s. 1) angående sten-

Icolsfyndigheter m. m. eller om undersökningstillstånd eller koncession

enligt uranlagen (1960: 679), som gjorts före ikraftträdandet men ej slut­

ligt avgjorts dessförinnan, prövas enligt äldre lag. Beträffande konces­

sion eller undersökningstillstånd som beviljats på grund av sådan an­

sökan tillämpas den nya lagen, varvid rättigheten anses såsom undersök­

nings- eller bearbetningskoncession enligt den nya lagen. I fråga om så­

dan rättighet skall i tillämpliga delar gälla vad som beträffande äldre

rättigheter föreskrives i 5 andra, sjätte och sjunde styckena för där av­

sedda fall.

7. Handläggning av mål eller ärende som anhängiggjorts före den nya

lagens ikraftträdande men ej slutligt avgjorts dessförinnan sker i den

ordning som gäller enligt den äldre lagen.

8. Den som vid utgången av år 1974 bedriver torvtäkt för vilken kon­

cession erfordras enligt denna lag får, under förutsättning att ansökan

om koncession göres före den 1 januari 1976, fortsätta verksamheten

för samma ändamål utan koncession tUl dess ansökningen slutligt prö­

vats.

CARL GUSTAF

RUNE B. JOHANSSON

(Industridepartementet)

1848

¬