SFS 1991:45

SFS 1991:45

Minerallag;

Utkom från trycket

den 12 februari 1991

utfärdad den 24 januari 1991.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.

1 ka p. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller undersökning och bearbetning av fyndigheter pä

egen eller annans mark av följande mineraliska ämnen (koncessionsmine­

ral):

72

' Prop. 1988/89:92, 1990/91 :NU7, rskr. 67.

¬

1. antimon, arsenik, beryllium, bly, cesium, guld, iridium, järn som

SFS 1991:45

förekommer i berggrunden, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, lantan och
lantanider, litium, mangan, molybden, nickel, niob, osmium, palladium,

platina, rodium, rubidium, rutenium, silver, skandium, strontium, tantal,

tenn, titan, torium, uran, vanadin, vismut, volfram, yttrium, zink och
zirkonium,

2. alunskiffer, andalusit, apatit, brucit, flusspat, grafit, kyanit, leror som

är eldfasta eller klinkrande, magnesit, magnetkis, nefelinsyenit, sillimanit,
stenkol, stensalt eller annat salt som förekommer på liknande sätt, svavel-
kis, tungspat och w ollastonit,

3. olja, gasformiga kolväten och diamant.

ibili-}

2 § Lagen tillämpas inte inom allmänt vattenområde i havet.

Definitioner

3 § Med undersökning avses arbete i syfte att påvisa en fyndighet av ett

koncessionsmineral och att utröna fyndighetens sannolika ekonomiska
värde och dess beskaflFenhet i Övrigt, i den mån sådant arbete innebär

intrång i markägarens eller annan rättsinnehavares rätt.

Med bearbetning avses utvinning och tillgodogörande av ett konces­

sionsmineral.

Rätten till undersökning och bearbetning

4 § Undersökning får utforas endast av den som har undersökningstill­

stånd och bearbetning endast av den som har bearbetningskoncession.

Utan tillstånd får dock undersökningsarbete bedrivas av

1. fastighetsägaren eller, efter hans medgivande, annan i fall som anges i

3kap.2§,

2. koncessionshavare i fall som anges i 5 kap. 3 §.

Utan koncession få r fyndighet bearbetas av

1. fastighetsägaren i fall som anges i 5 kap. 2 §,
2. tillståndshavare i fall som anges i 3 kap. 4 §,

3. koncessionshavare i fall som anges i 5 kap. 4 -6 §§.

5 § Ett undersökningstillstånd som grundas på ansökan avseende något
eller några av d e koncessionsmineral som anges i 1 § 1 —3 gäller, om inte

sökanden begär annat, samtliga mineral som anges där.

I övrigt gäller ett undersökningstillstånd eller en bearbetningskoncession

det eller de mineral som anges i tillståndet eller koncessionen.

6 § I bearbetningskoncession som meddelas någon ann an än staten har

staten rätt till andel med hälften (kronoandel) i enlighet med bestämmel­
serna i 11 kap.

Bestämmelser i annan lagstiftning

7 § Bestämmelser som berör verksamhet som avses i d enna lag finns i
plan- och byggl agen (1987:10), miljöskyddslagen (1969:387), naturvårds­
lagen (1964:822), lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser

m.m. och lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Bestämmelser om rätt att förvärva och inneha eller på annat sätt ta

73

¬

SFS 1991:45

befattning med kärnämne eller mineral med halt av sådant ämne finns

även i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Bestämmelser om rätt i
övrigt att bedriva verksamhet med strålning finns i strålskyddslagen
(1988:220).

Bestämmelser som i vissa avseenden begränsar rätten att få eller på

annat sätt förvärva undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession
och att förvärva nyttjanderätt till bearbetningskoncession finns i lagen
(1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m.

8 § Har regeringen enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m. prövat frågan om tillstånd till en viss anläggning eller

åtgärd, är beslutet bindande vid prövning enligt denna lag.

2 kap. Undersökningstillstånd

Tillståndsområde

1 § Undersökningstillstånd skall avse et t bestämt område, som inte får

vara större än att tillståndshavaren kan an tas ha möjlighet a tt undersöka

det på ett ändamålsenligt sätt och som i övrigt skall ha en för ändamålet

lämplig form.

Förutsättningar för tillstånd

2 § Undersökningstillstånd skall meddelas, om

1. det finns anledning att anta att undersökning i omr ådet kan le da till

fynd av kon cessionsmineral och

2. sökanden inte uppenbarligen saknar möjlighet eller avsikt att få till

stånd en ändamålsenlig undersökning.

Tillstånd att bedriva undersökning beträffande olja, gasformiga kolvä­

ten eller diamant får beviljas endast den som visar att han ä r lämplig att
bedriva sådan undersökning.

Företräde vid konkurrens m. m.

3 § Omfattas ett område av flera ansökningar om undersökningstill­

stånd enligt denna lag eller koncession enligt lagen (1985:620) om vissa

torvfyndigheter, har den sökande som först kom in med sin ansökan

företräde. Om ansökningarna har kommit in sa mma dag, har sökandena

lika rätt inom det gemensamma området.

4 § Om någon inom ett område innehar undersökningstillstånd eller
bearbetningskoncession enligt denna lag eller koncession enligt lagen

(1985:620) om vissa torvfyndigheter, får inte någon annan beviljas under­
sökningstillstånd för samma mineral inom området. Om det finns särskil­
da skäl, får annan beviljas undersökningstillstånd för mineral inom områ­
det som inte omfattas av tillståndet eller koncessionen.

Vndersökningstillslåndets giltighetstid

5 § Undersökningstillstånd gäller i tre år från dagen för beslutet.

6 § Undersökningstillståndets giltighetstid skall på ansökan av till-

74

ståndshavaren förlängas med sammanlagt högst tr e år, om ändamålsenlig

¬

undersökning har utförts inom område t. Detsamma gäller om tillstån ds-

SFS 1991:45

havaren har godtagbara skäl till att undersökning inte har skett och dessut­

om gör sannolikt att området kommer att undersökas under den tid som
ansökningen avser.

7 § Har giltighetstiden för tillstånd förlängts enligt 6 §, skall den på
ansökan av til lståndshavaren förlängas med ytterligare sammanlagt högst
fyra år, om det finns synnerliga skäl.

8 § Ansökan om förlängning skall för att kunna tas upp till prövning ha

kommit in under tillståndets giltighetstid. Om tillståndshavaren har an­

sökt om förlängning inom den angivna tiden eller om han inom samma tid

har ansökt om bearbetningskoncession, gäller tillståndet till dess ansök­
ningen har p rövats slutligt.

Karenstid

9 § När ett undersökningstillstånd eller en bearbetningskoncession har

upphört att gälla, kan en ansökan från tillstånds- eller koncessionshavaren

om nytt undersökningstillstånd beträffande mark inom samma område

inte prövas förrän tre år har förflutit från det att tillståndet eller konces­
sionen upphörde att gälla.

Om det föreligger synnerliga skäl, får bergmästaren medge undantag

från bestämmelsen i första stycket.

Villkor i vissa undersökningstillstånd

10 § Undersökningstillstånd beträffande olja, gasformiga kolväten eller

diamant skall förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna

intressen eller enskild rä tt.

3 kap. Undersökningsarbete

Inledande bestämmelse

1 § Den som har undersökningstillstånd får inom tillståndsområdet be­

driva undersökningsarbete enligt 3 —8 §§.

Rätt att bedriv a undersökningsarbete utan tillstånd
2 § Om det kan ske utan intrång i nyttjanderätt, servitut eller annan

särskild rätt får fastighetsägaren eller, efter dennes medgivande, annan

utan undersökningstillstånd bedriva undersökning beträffande alla kon­

cessionsmineral utom olja, gasformiga kolväten och diamant, dock inte
inom områden där någon annan har tillstånd eller koncession enligt denna

lag. Bestämmelserna i 3— 7 §§ gäller i tillämpliga delar även såd ant under­
sökningsarbete.

Hur undersökningsarbete får bedrivas

3 § Undersökningsarbete får bedrivas endast för att visa att sådant mi­

neral som omfattas av tillståndet finns inom området och för att ta närma­
re reda på fyndighetens sto rlek, beskaffenhet och br ytvärdhet.

Tillståndshavaren får ta mark i ansprå k för att uppföra byggnader som

är oundgängligen nödvändiga för undersökningsarbetet. I den utsträckning

75

¬

SFS 1991:45

det behövs får han också ta mark i anspråk for att bygga väg inom området

eller använda väg till och inom området. Efter tillstånd av bergmästaren
får han också ta mark i anspråk for att bygga nödvändig väg till området.

Arbetet skall ut föras så, att minsta skada och intrång vållas.

4 § Tillståndshavaren får använda koncessionsmineral som utvinns un­
der undersökningsarbetet och som omfattas av tillståndet endast for att

undersöka deras beskaffenhet och lämplighet for teknisk bearbetning. Han
får också tillgodogöra sig de produkter som han därvid framställer eller
utvinner. Detsamma gäller tidigare utvunna koncessionsmineral som om­
fattas av tillståndet, om inte annat följer av 13 kap. 2 § andra stycket.

Tillståndshavaren får bearbeta och använda mineraliska ämnen som

inte omfattas av tillståndet eller av denna lag endast om det behövs för att
undersökningsarbetet skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt.

5 § Minst två veckor innan undersökningsarbetet påböijas skall till­
ståndshavaren underrätta bergmästaren, ägaren till den mark där arbetet
skall bedrivas och innehavarna av nyttjanderätt eller servitut om när
arbetet skall påb örjas. Kan arbetena antas komma att beröra annan sär­

skild rätt, skall även innehavaren av denna underrättas.

Underrättelser till andra än bergmästaren skall delges.

Underrättelse till innehavare av renskötselrätt får delges den sameby

som innehavarna tillhör.

Innan arbetet påböijas skall tillståndshavaren ställa säkerhet för ersätt­

ning enligt 7 kap. 1 §, om inte den som är berättigad till ersättning medger

annat.

Hinder mot undersökningsarbete

6 § Undersökningsarbete får inte utan medgivande av länsstyrelsen äga

-T--'

rum inom

- S"

1. befästningsområde och sådant område utanför detta som regeringen

-7'L;

bestämmer,

-wi

2. kyrkogård och annan begravningsplats.

7 § Undersökningsarbete får inte utan medgivande av bergmästaren äga

rum inom

-i"-;!

1. område inom trettio meter från allmän väg eller sådan vägsträckning

--t'

enligt fastställd arbetsplan, trettio meter från järnväg eller kanal som är

'i. ;:

upplåten for allmän tra fik eller trettio meter från allmän flygplats,

2. område inom etthundra meter från tomt med byggnad dä r någon är

bosatt under övervägande del av året,

3. område med kyrka, annan samlingslokal, undervisningsanstalt, hotell

eller pensionat eller område med vårdanstalt, elevhem eller liknande in­

rättning, om den är avsedd for mer än femtio personer,

4. område med elektrisk kraftstation eller industriell anläggning,
5. område med deta ljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och

bygglagen (1987; 10).

I fall som anges i första stycket 5 får medgivande inte lämnas i strid med

planen eller områdesbestämmelserna. Om syftet med planen eller bestäm-

76

melserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

¬

utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket 2 -4 får under sök-

SFS 1991:45

ning ske, om medgivande har lämnats av den som berörs av arbetet. I fall

som anges i första stycket 2 skall medgivande lämnas av ägaren till byggna­

den eller tomt en och den som har nyttjanderätt till den. I fall som anges i

första stycket 3 och 4 skall medgivandet lämnas av ägare och nyttjande-

rättshavare.

8 § Gäller för samma tillståndsområde flera undersökningstillstånd eller

koncessioner enligt denna lag eller enligt lagen (1985:620) om vissa tor v-

fyndigheter, får arbete som utförs med stöd av en rättighet som tillkommit

först inte hindras eller uppehållas av arbete med stöd av en rättighet som
tillkommit senare.

4 kap. Bearbetningskoncession

Koncessi onsom råde

1 § Koncession skall avse ett bestämt område, som bestäms efter vad
som är lämpligt med hänsyn till fyndigheten, ändamålet med koncessionen

och övriga omständigheter.

Förutsättningar för koncession
2 § Koncession skall m eddelas, om

1. en fyndighet som sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt har blivit

påträffad,

2. sökanden är lämplig att bearbeta fyndigheten och

3. fyndighetens belägenhet och art inte gör det olämpligt att sökanden

får den begärda koncessionen.

I är enden om beviljande av koncession skall lagen (19 87:12) om hus­

hållning med nat urresurser m. m. tillämpas.

Koncession får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser.

Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock

mindre avvikelser göras.

Företräde vid konkurrens m. m.

3 § Om flera har ansökt om koncession för samma område och fler än en

kan komma i fråga enligt 2 §, skall den ha företräde som har undersök­

ningstillstånd i omr ådet för något mineral som omfattas av dennes ansö­
kan om koncession.

Om ingen av sökandena har undersökningstillstånd, skall prövnings­

myndigheten avgöra vem av dem som lämpligen bör få koncessionen.
Därvid skall särskilt beaktas om någon av sökandena har utfört ändamåls­

enligt undersökningsarbete inom området.

4 § Om någon inom ett område innehar undersökningstillstånd eller

bearbetningskoncession enligt denna lag eller koncession enligt lagen

(1985:620) om vissa to rvfyndigheter, får inte någon a nnan beviljas kon­
cession för samma mineral inom området. Om det finns särskilda skäl, får
annan beviljas koncession för mineral inom området som inte omfattas av

tillståndet eller koncessionen.

77

¬

SFS 1991:45

5 § En koncession skall förenas med de villkor som behövs för att

skydda allmänna intressen eller enskild rätt eller som behövs för att

naturtillgångarna skall utforskas och tillvaratas på ett ändamålsenligt sätt.

6 § Koncessionshavaren skall åläggas att ställa säkerhet för att hans
skyldigheter enligt 13 kap. 4 § skall uppfyllas, om det inte finns särskilda
skäl till något annat. Visar sig säkerheten otillräcklig, får länsstyrelsen

bestämma att ytterligare säkerhet skall ställas.

Bearbetningskoncessionens giltighetstid

I § Bearbetningskoncession gäller i tio år från dagen för beslutet. Om

sökanden begär det, får kortare tid bestämmas.

8 § Koncessionstiden skall utan särskild ansökan förlängas med tio år i

sänder, om regelbunden bear betning pågår när giltighetstiden går ut. Om

koncessionshavaren begär det, får kortare tid bestämmas.

9 § Pågår inte regelbunden bearbetning när koncessionstiden går ut,
skall tiden på ansökan av koncessionshavaren förlängas med minst fem
och högst tio år, om det inom koncessionsområdet pågår

1. tillredningsarbete eller anläggningsarbete för upptagande av bearbet­

ning, eller

2. undersökningsarbete av större omfattning.
Om koncessionshavaren begär det, få r kortare tid än fem år bestämmas.

Koncessionshavaren har rätt att få förhandsbesked av prövningsmyn­

digheten om huruvida planerat undersökningsarbete skall anses ha större
omfattning.

10 § Pågår inte regelbunden bearbetning eller sådan verksamhet som

anges i 9 § första stycket, får koncessionstiden på ansökan av koncessions­

havaren förlängas med högst tio år, om det är motiverat med hänsyn till

det allmännas intresse av att mineraltillgångarna utnyttjas på ett ända­

målsenligt sätt. Vid prövningen skall lagen {1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m. tillämpas.

II § Ansökan om förlängning enligt 9 eller 10 § skall göras senast sex
månader före koncessionstidens utgång. Har koncessionshavaren ansökt

om förlängning inom den angivna tiden, gäller koncessionen till dess att
ansökningen har prövats slutligt.

5 kap. Bearbetning m. m.

Inledande bestämmelser

1 § Den som har koncession får inom koncessionsområdet, i dagen eller

under jord, dels bedriva undersökningsarbete enligt 3 §, dels utföra bear­

betning och därmed sammanhängande verksamhet enligt 4 —7§§. För
bearbetning och därmed sammanhängande verksamhet som sker i dagen

får koncessionshavaren dock ta i anspråk endast mark som har anvisats för

ändamålet.

78

Mark u tanför koncessionsområdet får tas i ansprå k för annat ändamål

¬

än undersökning eller bearbetning enligt vad som bestäms vid m arkanvis-

SFS 1991:45

ningen.

Ärenden om markanvisning prövas vid markanvisningsforrättning en­

ligt bestämmelserna i 9 kap.

Bergmästaren kan, sedan beslutet om koncession har vunnit laga kraf t,

medge att mark får tas i ans pråk i avv aktan på att frågan om markanvis­

ning avgörs. Sådant medgivande får lämnas endast om koncessionshava-
ren ställer säkerhet for den ersättning som avses i 7 k ap. 2 §.

Rätt att utföra bearbetning utan koncession

2 § Fastighetsägaren får utan koncession for sitt husbehov bearbeta fyn­
digheter av koncessionsmineral så länge ingen annan har koncession inom

området.

Meddelas koncession för någon annan inom ett område där fastighets­

ägaren bearbetar fyndigheter av koncessionsmineral eller annat minera-
liskt ämne for sitt husbehov, har fastighetsägaren rätt att i skälig utsträc k­

ning f ortsätta verksamheten, om det inte finns särskilda skäl till något

annat.

Hur undersökningsarbete får bedrivas

3 § Undersökningsarbete får avse sådana mineral som omfattas av kon­

cessionen. I den mån ingen annan har tillstånd eller koncession får konces-
sionshavaren inom koncessionsområdet undersöka även andra konces­
sionsmineral med undantag av olja, gasformiga kolväten och diamant.

I fråga om undersökningsarbete som bedrivs i dagen på ej anvis ad mark

skall 3 kap. 3-5 §§ tillämpas.

Hur bearbetning m.m. får utföras

4 § Bearbetning får avse sådana mineral som omfattas av koncessionen.
Koncessionshavaren får inom koncessionsområdet utvinna även andra

koncessionsmineral och övriga mineraliska ämnen, i den mån det behövs
for att arbetet skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt. Av det som

därvid utvinns får koncessionshavaren använda vad som behövs vid bear­

betningen.

5 § Koncessionshavaren får tillgodogöra sig tidigare utvunna konces­
sionsmineral som omfattas av koncessionen, om inte annat följer av 13

kap. 2 § andra stycket.

6 § Koncessionshavaren får tillgodogöra sig sådana koncessionsmineral
och övriga mineraliska ämnen som inte förrän vid anrikning eller därmed
likställt förfarande kan avskiljas från de mineral som koncessionen omfat­
tar.

Koncessionshavaren får tillgodogöra sig även andra utvunna konces­

sionsmineral och mineraliska ämnen än som avses i första stycket, om

markägaren inte inom sex månader efter tillsägelse a vhämtar mineralet

och ersätter de kostnader som lagts ned på det.

7 § Bearbetning får inte ske på sådant sätt att framtida utvinning av

något koncessionsmineral äventyras eller att det blir omöjligt eller väsent-

79

¬

SFS 1991:45

ligt svårare att utvinna kvarlämnad känd tillgång av sådant mineral. Bear-
betning får heller inte utföras så att uppenbar misshushållning med mine-
ral sker på anna t sätt.

Uifraktsvägar och stängsel m. m.

8 § Utfraktsvägar och orter som leder till en gruvas obrutna delar skall

hållas öppna. Borrhål till olje-, gas- eller saltfyndigheter skall vara försedda
med mynningsskydd. För igenläggning av sådana utfraktsvägar, orter eller

borrhål krävs särskilt tillstånd av bergmästaren.

9 § Koncessionshavaren skall sätta upp och underhålla behövligt stäng­
sel på mark som har tagits i anspråk för bearbetning eller därmed samman­

hängande verksamhet.

Hinder mot undersökningsarbete och bearbetning m. m.

10 § Bestämmelserna i 3 kap. 6 och 7 §§ om hinder mot undersöknings­

arbete skall tillämpas på dels undersökningsarbete som koncessionshava­

ren bedriver i dagen på ej anvisad mark, dels undersökningsarbete samt

bearbetning och d ärmed sammanhängande verksamhet som koncessions-
havaren utför under jord. Vad som nu har sagts gäller dock endast om
hindret uppstod innan koncessionen beviljades.

ri

11 § Gäller för samma koncessionsområde flera undersökningstillstånd

eller koncessioner enligt denna lag eller enligt lagen (1985:620) om vissa

torvfyndigheter, får arbete eller verksamhet som utförs med stöd av en

rättighet som tillkommit först inte hindras eller uppehållas av arbete eller

, j.,

verksamhet med stöd av en rättighet som har tillkommit senare.

6 kap. överlåtelse, frånträdande, återkallelse och ändring av

undersökningstillstånd och koncession
Överlåtelse

1 § Undersökningstillstånd och bearbetningskoncession får Överlåtas ef­

ter medgivande av prövningsmyndigheten. Medgivande får lämnas, om de
krav är uppfyllda som anges i 2 kap. 2 § första stycket 2 och andra stycket i

fråga om undersökningstillstånd och 4 kap. 2 § första stycket 2 och 3 i fråga
om bearbetningskoncession.

Frånträdande

2 § Om en innehavare av undersökningstillstånd anmäler till bergmästa­

ren att han helt eller delvis vill frånträda sin rätt, upphör tillståndet i
motsvarande mån att gälla en månad efter det att hans anmälan kom in till
bergmästaren.

Om en innehavare av bearbetningskoncession anmäler till bergmästaren

att han helt och hållet vili frånträd a sin rätt, upphör koncessionen att gälla
sex månader efter det att hans anmälan kom in till bergmästaren.

^,

Vill en koncessionshavare frånträda sin rätt endast för en viss del av

koncessionsområdet, skall han ansöka härom hos prövningsmyndigheten.

Ansökningen får bifallas endast om återstående del av koncessionsområ-

80

det är lämplig med hänsyn till mineralfyndigheten, ändamålet med kon-

¬

cessionen och övriga omständigheter. Bifalls ansökningen, skall pröv-

SFS 1991:45

ningsmyndigheten föreskriva de villkor som behövs for att skydda allmän­
na intressen eller enskild rätt eller for att naturtillgångarna skall utforskas

och tillvaratas på ett ändamålsenligt sätt.

Alerkallelse

3 § Ett undersökningstillstånd eller en bearbetningskoncession kan åter­

kallas, om tills tånds- eller koncessionshavaren inte fullgör sina skyldighe­

ter enligt denna lag eller enligt villkor i tillst åndet eller koncessionen eller
om det anna rs finns synnerliga skäl.

Ändring av villkor

4 § Om verksamhet enligt en koncession ger upphov till betydande
olägenheter som inte förutsågs när koncessionen meddelades, får pröv­

ningsmyndigheten bestämma de villkor for den fortsatta verksamheten

som behövs för att förebygga eller minska ölägenheterna. Detsamma gäller
arbete enligt undersökningstillstånd för olja, gasformiga kolväten och dia­

mant.

I övrigt får villkor i undersökningstillstånd eller koncession ändras

endast i enlighet med tillstånds- eller koncessionshavarens begäran eller

medgivande.

Vid prövningen skall lagen (1987:12) om hu shållning med naturresurser

m.m. tillämpas.

7 kap. Ersättning

Ersättning till sakägare

1 § Skada eller intrång som föranleds av undersökningsarbete skall er­

sättas av den som har undersökningstillstånd eller koncession med vars
stöd arbetet bedrivs.

2 § Skada eller intrång som föranleds av att mark tas i anspråk fÖr

bearbetning eller dä rmed sammanhängande verksamhet skall ersättas av
koncessionshavaren.

Om d et uppstår synnerligt men för någon fastighet eller del därav på

grund av att mark tas i a nspråk, skall koncessionshavaren lösa den fastig­

het eller fastighetsdel som lider sådant men, om ägaren begär det.

3 § Beträffande ersättning och löseskilling enligt 1 eller 2 § gäller 4 kap.
och 5 kap. 23 §, 24 § och 27 § första stycket första meningen expropria­
tionslagen (1972:719) i tillämpliga de lar. Vad som sägs i 4 kap. 3 § samma

lag skall härvid tillämpas i fråga om vä rdeökning som ägt rum under tiden
från dagen tio år före det ansökan om markanvisning gjordes.

4 § I fråg a om ersä ttning för skada eller intrång som uppstår efter mark­
anvisningen och som inte kunde förutses vid denna är denna lag inte

tillämplig.

¬

SFS 1991:45

Ersättning vid återkailelse

5 § Återkallas ett undersökningstillstånd eller en bearbetningskonces­
sion av synnerliga skäl enligt 6 kap. 3 §, har tillstånds- eller koncessions-

havaren rätt till ersättning av staten för den skada han lider till följd av

återkallelsen.

8 kap. Prövningsmyndigheter m.m.

Undersökningstillstånd och bearbetningskoncession

1 § Ärenden om beviljande av undersökningstillstånd eller bearbet­

ningskoncession prövas av bergmästaren i det distrikt där tillstånds- eller
koncessionsområdet eller huvuddelen därav ligger, om inte annat följer av

2§.

Bergmästaren får avgöra ärenden om beviljande av undersökningstill­

stånd utan att någon annan än sökanden haft tillfälle att yttra sig.

I ärenden om beviljande av bearbetningskoncession skall bergmästaren,

såvitt gäller tillämpningen av lagen (1987; 12) om hushållning med natur­

resurser m.m., samråda med länsstyrelsen i d et eller de län där konces­

sionsområdet ligger. Länsstyrelsen får därvid besluta om särskild utred­

ning enligt 2 kap. 11 § lagen (1988:950) om kulturminnen m. m.

2 § Ärenden om beviljande av bearbetningskoncession skall hänskjutas
till regeringens prövning, om

1. bergmästaren bedömer frågan om koncession vara särskilt betydelse­

full ur allmän synpunkt eller

2. bergmästaren vid tillämpningen av lagen (1987: 12) om hushållning

med n aturresurser m. m. finner skäl att frångå vad länsstyrelsen har före­

slagit.

3 § Ärenden i övrigt om undersökningstillstånd eller bearbetningskon­
cession prövas av bergmästaren i de t distrikt där tillståndet eller konces­
sionen ha r meddelats.

1 ärenden om förlängning av bearbetningskoncession enligt 4 kap. 10 §

skall bergmästaren, såvitt gäller tillämpningen av lagen (1987:12) om

hushållning med naturresurser m. m., samråda med länsstyrelsen i det e ller

de län dä r koncessionsområdet ligger.

Ärenden om förlängning av bearbetningskoncession enligt 4 kap. 10 §

skall hänskjutas till regeringens prövning om bergmästaren vid tillämp­

ningen av lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. finner

skäl att frångå vad länsstyrelsen har föreslagit. Hänskjutande skall också
ske av ärenden om återkailelse av undersökningstillstånd eller bearbet­

ningskoncession av synnerliga skäl enligt 6 kap. 3 § samt av övriga ärenden

enligt denna paragraf som bergmästaren bedömer vara särskilt betydelse­

fulla från allmän syn punkt.

4 § Bergmästaren skall utreda och bifoga ett eget yttran de i ärenden som

han hän skjuter till regeringens prövning .

5 § Bergmästaren får vid utred ning av ärenden som avses i 1—3 §§ anlita

82

sakkunniga för att utreda frågor som kräver särskild fackkunskap. Den

J

/

¬

:rn.E'

som står i sådant förhållande till saken eller till sa kägare att hans tillförlit-

SFS 1991; 45

lighet kan ifrågasä ttas får inte anlitas som sakkunnig.

Ersättning till sakkunniga bestäms av bergmästaren. Har utlåtande av­

getts av en myndighet, tjänsteman eller annan som har til! tjänsteuppgift
att göra det, skall ersättning utgå endast om det är särskilt föreskrivet.

Sökanden skall ersätta staten kostnaderna för ersättning till sakkunniga.

6 § Bergmästaren får vid utredning av ärenden som avses i I—3§§

företa undersökning på platsen om det behövs. Sakägarna skall på lämpligt

sätt underrättas om tid och plats för undersökningen. Sökanden skall
betala kostnaderna för undersökningen.

Prövning av vissa tvister

I § Bergmästaren skall på ansökan pröva tvister mellan å ena sidan en

innehavare av undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession och å

andra sidan fastighetsägaren och andra rättighetshavare angående till-

stånds- eller koncessionshavarens rättigheter och skyldigheter vid under­
sökning eller bearbetning.

8 § Tvister om ersättning enligt 7 kap. 1 § prövas av bergmästaren. Om

en sådan tvist föreligger när markanvisningsförrättningen hålls, prövas

frågan vid förrättningen. I tvis ter som inte prövas vid m arkanvisningsför-
rättning får bergmästaren anlita sakkunniga enligt bestämmelserna i 5 §

och företa undersökning på platsen enligt bestämmelserna i 6 §.

9 § Tvister i frågor som avses i 7 kap . 2 § prövas vid markanvisningsför­

rättningen.

10 § Beslut som har meddelats enligt 8 eller 9 § får verkställas.

II § Tvister om ersättning enligt denna lag i and ra fall än som avses i 7

kap. I eller 2 § prövas av den fastighet sdomstol inom vars område konces­

sionsområdet eller större delen därav ligger.

Kostnader vid vissa tvister

12 § Vid tvister som avses i 8 kap. 7 § och vid tvister om ersättning

enligt 7 kap. 1 § skall tillstånds- eller koncessionshavaren ersätta staten för

kostnaderna i ärendet enligt föreskrifter som regeringen me ddelar.

9 kap. MarkanvisningsfSrrättning
Allmänna bestämmelser

1 § Markanvisningsförrättning hålls på begäran av koncessionshavaren.

Vid förrättningen bestäms den mark inom koncessionsområdet som

koncessionshavaren får ta i ansp råk för bearbetning av mineralfyndighet.
Vidare bestäms den mark som koncessionshavaren, inom eller utom kon­

cessionsområdet, får ta i anspråk för verksamhet som hänger samman med
bearbetningen. Härvid skall verksamhetens art anges.

2 § Ar koncessionshavaren överens med markägaren och innehavarna

av särskild rätt till marken, skall mark anvisas i enlighet med öv erenskom-

83

¬

SFS 1991:45

melsen. I den mån överenskommelse inte har träffats, skall den mark

anvisas som behövs. Om ett markområde inom eller utom konccssionsom-

rådet hotas av ras eller sättningar vid bearbetningen, kan även den marken

anvisas.

Anvisning får inte avse mark inom sådant område som avses i 3 ka p. 6

och 7 § §.

3 § Mark anvisas tills vidare, om inte sökanden begär något annat.

Förränningsmyndigheten m. m.

4 § Markanvisningsförrättning hålls av bergmästaren i det distrikt där

koncessionen har meddelats.

Som förrättningsmän skall även delta två gode män om bergmästaren

finner att det behövs eller när någon sakägare begär det och det inte

medför oskäligt dröjsmål.

5 § Bergmästaren skall utse gode männen bland dem som i orten är

valda till gode män vid fa stighetsbildningsforrättning.

6 § Om en god man är hindrad att tjänstgöra på grund av jäv eller om

han uteblir och någon annan god man inte utan dröjsmål kan infinna sig,
får bergmästaren kalla någon som är valbar till god man vid fastighetsbild­
ningsforrättning.

7 § Bestämmelsen i 4 kap. 12 § rättegångsbalken om hinder for närståen­

de att samtidigt tjänstgöra som domare gäller också förrättningsmän.

8 § För förrättningsmän gäller samma jäv som mot domare.

9 § Om en sakägare vill anfö ra jäv mot en rörrättningsman, skall han
göra d etta första gången han fÖr talan i ärendet sedan han fick veta at t

förrättningsmannen tjänstgör och att jävsanledning föreligger. Gör han
inte det, har han inte längre rätt att anföra jäv.

Har jäv anförts mot en förrättningsman, får denne endast vidta sådana

åtgärder som inte kan skjutas upp utan synnerlig olägenhet och som inte

innebär att en för förrättningen betydelsefull fråga avgörs. Sådana åtgärder
får dock vidtas av bergmästaren, även om han förklarats jävig.

Att en förrättningsman har förklarats jävig påverkar inte beslut eller

åtgärder som har tillkommit innan frågan om jäv uppkom.

10 § Förrättningsmyndigheten får anlita sakkunniga för att utreda frågor

som kräver särskild fackkunskap. Den som står i s ådant förhållande till
saken eller till sakägare att hans tillförlitlighet kan ifrågasättas får inte
anlitas som sakkunnig.

Ansökan om markanvisning

11 § Ansökan om m arkanvisning görs skriftligen hos bergmäst aren.

Sökanden skall erlägga förskott på ersättning fÖr kostnaderna i ärendet,

om bergmästaren begär det.

84

''I. v

¬

12 § Om ansökningen är ofullständig eller sökanden inte har erlagt före-

SFS 1991:45

skriven ansökningsavgift eller förskott enligt 11 § andra stycket, får berg­

mästaren förelägga sökanden att inom viss tid avhjälpa bristen.

Följer sökanden inte ett föreläggande enligt första stycket, skall an sök­

ningen avvisas, om den är så ofullständig att den inte utan väsentlig

olägenhet kan läggas till grund för en förrättning eller om underlåtenheten
avser betalning av ansökningsavgift eller förskott.

Sammanträde med sakägarna m. m.

13 § Vid förrättningen skall sammanträde hållas med sökanden och

övriga sakägare. Om stridiga intressen saknas, behövs dock inte något
sammanträde.

Mer än ett sammanträde får hållas endast om en viss fråga inte kan

avgöras utan ytterligare utredning eller om det av något annat skäl är

nödvändigt.

Förrättningsmyndigheten får företa undersökning på platsen, om det

behövs. Sakägarna skall på lämpligt sätt underrättas om tid och plats för

undersökningen.

14 § Om sammanträde hålls, skall s amtliga kända sakägare kallas. Kal­

lelsen skall delges i god tid före sammanträdet. Har vid ett sammanträde
tid och plats för ett nytt sammanträde tillkännagivits, behöver den inte
kallas som i föreskriven ordning har kallats till det sammanträde där
tillkännagivandet skedde.

15 § Om fastighetsägaren eller dennes ställföreträdare stadigvarande

vistas utom landet och d elgivning inte kan ske med ombud inom landet,

får delgivning i stället ske genom att handlingen lämnas till den som

förvaltar eller brukar fastigheten.

Den som har mottagit en handling enligt första stycket skall om möjligt

snarast sända den vidare till fastighetsägaren eller dennes ställföreträdare.

Han skall upplysas om detta när handlingen lämnas till honom. Är den

söktes uppehållsort känd, skall bergmästaren omedelbart med posten sän­
da honom m eddelande om delgivningen.

Delgivning skall anses ha skett, när handlingen har lämnats enligt första

stycket.

16 § Ägare av fastighet som berörs av ansökningen skall för bergmästa­

ren uppge de sakägare i fråga om fastigheten som är kända för honom. Den

fastighetsägare som utan giltigt skäl underlåter att göra detta skall ersätta

sakägarna för skador som har föranletts av underlåtenheten.

17 § Om sökanden, trots att han har kallats på föreskrivet sätt, uteblir

från det första sammanträdet utan att ha anmält laga förfall, skall detta

ställas in. Nytt sammanträde skall sättas ut, om han inom tre veckor begär

det. Gör han ingen sådan begäran, skall ärendet avskrivas.

Om en sakägare inte har kallats till ett sammanträde på föreskrivet sätt,

skall s ammanträdet uppskjutas, såvida inte sakägaren ändå har infunnit
sig eller han medger at t förrättningen slutförs.

Utan hinder av andra stycket får sådana förrättningsåtgärder vidtas som

inte i någon näm nvärd mån inverkar på sakägarens rätt.

85

¬

SFS 1991:45

18 § Förrättningen får inte avslutas förrän koncessionsbeslutet har vun­

nit laga kraft.

Omröstning

19 § Om forrättningsmännen har olika mening, gäller som beslut vad
två av dem anser. Om vaije förrättningsman har sin mening, gäller berg­
mästarens mening. I fråga om pengar eller annat som utgör viss mängd

skall dock den mening gälla som avser den näst största mängden.

Förrättningskostnader

20 § Ersättning till sakkunniga bestäms av forrättningsmyndigheten.
Har utlåtande avgetts av en myndighet, tjänsteman eller annan som härtill
tjänsteuppgift att göra det, skall ersät tning utgå endast om det är särskilt

föreskrivet.

21 § Sökanden skall ersätta staten kostnaderna för förrättningen enligt

föreskrifter som regeringen med delar.

Sökanden skall svara för sina egna kostn ader i ärendet och ersätta andra

sakägare deras kostnader för att bevaka sin rätt vid förrättningen. Detta

gäller dock i nte om annat följer vid en tillämpning av 18 kap. 6 eller 8 §

rättegångsbalken.

Markanvisningsbeslutets innehåll

22 § Beslut om markanvisning skall ange den anvisade markens läge,

omfattning och ändamål samt innehålla avgörande i sådana tvister om

ersättning enligt 7 kap. 1 eller 2 § som har prövats vid förrättningen.

Dessutom skall beslutet innehålla avgörande i sådana frågor som anges i
20 och 21 §§.

Om löseskilling eller intrångsersättning bestäms, skall i beslutet också

anges om belopp skall deponeras enligt 10 kap. 2 § och var depositionen
skall ske.

23 § Överenskommelse om ersättning som avses i 7 kap. 1 och 2 § § skall
fastställas i markanvisnin gsbeslutet, om någon av pa rtema begär det.

Tid för meddelande av beslut

24 § Markanvisningsbeslutet skall meddelas vid s ammanträde eller på
tid och plats som förrättningsmyndigheten ger till känna för sakägare och

andra som har rätt att överklaga beslutet. Ett sådant tillkännagivande skall
lämnas vid sammanträde eller genom skriftligt meddelande.

Karta m. m.

25 § Gränserna för mark som anvisas skall utstakas och utmärkas i

behövlig omfattning. Karta skall upprättas över marken. Den skall göras så
noggrann som ändamålet kräver. Kan förrättningen genomföras och för­
rättningsresultatet åskådliggöras utan karta, behöver en sådan dock inte

upprättas.

'i; ., _

Innan beslut meddelas om inlösen av del av fastighet enligt 7 kap. 2 §

; i

andra stycket skall på det sätt som gäller för fastighetsbildning en karta

86

med beskrivning ha upprättats över området och dess gränser ha utmärkts.

' •:

¬

.I.'lr-:

Tillträde av mark

SFS 1991:45

26 § Anvisad mark får tillträdas innan markanvisningsbeslutet har vun­

nit laga kraft, o m sökanden har ställt säkerhet för den ersättningsskyldig­
het som avses i 7 kap. 1 o ch 2 §§ och bergmästaren inte bestämmer annat.

10 kap. Betalning av ersättning m.m.

1 § Ersättning som har bestämts vid markanvisningsförrättning skall

betalas inom en månad från det att markanvisningsbeslutet vunnit laga
kraft. Ersättningen skall även innefatta ränta från dagen då beslutet vann

laga kraft eller, om marken dessförinnan har tillträtts, från tillträdesdagen.

Ränta beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) förtiden till dess betal­

ning skall ske och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.

2 § Ersättning som avses i 1 § och som inte gäller personlig skada skall
deponeras hos länsstyrelsen i det län där marken ligger, om fastigheten har
minskat i värde så mycket att den kan antas inte utgöra full säkerhet för de

borgenärer som hade panträtt i fa stigheten när rätten till ersättning upp­
kom.

Om ersättningen gäller mark i olika län, skall de n deponeras där förrätt­

ningsmyndigheten bestämmer.

Ersättning som inte skall deponeras betalas till den som ä r berättigad till

ersättningen. Om ersättningen avser mark som skall lösas, skall den ersätt­

ningsskyldige hos länsstyrelsen i det län där fastigheten är belägen anmäla

och därvid styrka att ersättningen har betalats. Om ersättningen avser
fastigheter i olika län, skall anmälan göras hos den länsstyrelse som förrätt­

ningsmyndigheten bestämmer.

3 § Om en borgenär som avses i 2 § lider förlust därför att deposition

inte har skett, har han rätt till ersättning av koncessionshavaren. Detsam­
ma gäller om borgenären gör förlust genom att ersättning som inte har

prövats vid markanvisningsförrättning eller av domstol har blivit för lågt
beräknad.

4 § Om den ersättningsskyldige inte betalar eller deponerar ersättning

inom föreskriven tid, kan länsstyr elsen, på begäran av den som är berätti­
gad till er sättningen, efter att ha hört bergmästaren förordna att bearbet­

ning inte får ske förrän ersättningen har betalats eller deponerats.

5 § Ersättning och upplupen ränta skall länsstyrelsen betala ut till den

som har rätt till e rsättningen. Därvid tillämpas bestämmelserna i 6 kap.

18 § andra och tredje styckena samt 19 § expropriationslagen {1972:719).

Den ersättningsskyldige skall svara för kostnaderna vid fördelning av

ersättningen, om inte annat följer vid en ti llämpning av 18 kap. 6 eller 8 §

rättegångsbalken.

6 § Inlösen av mark är fullbordad då koncessionshavaren har fullgjort

vad som ålig ger honom enligt 2 §.

7 § Om en del av en fastighet inlöses sker ändringen i fastighetsindel­

ningen då inlösen är f ullbordad enligt 6 §.

87

¬

SFS 1991:45

Sådana särskilda rättigheter till en fastighet som har tillkommit genom

frivilliga upplåtelser upphör när inlösen av fastigheten eller av sådan del

därav som berörs av rättigheten är fullbordad enligt 6 §, om inte fastighets­
domstolen eller forrättningsmyndigheten har förordnat att rättigheten

skall bestå. Ett sådan t förordnande får meddelas endast om det uppenbar­
ligen är utan betydelse för den rätt som tillkommer borgenärer med pant­

rätt i fastigheten.

Andra särskilda rättigheter till fastigheten än som anges i andra stycket

består efter inlösen, om inte något annat har förordnats av domstolen eller

förrättningsmyndigheten.

Genom inlösen upphör den lösta egendomens ansvar för fordran. Detta

gäller dock inte fordran som har förmånsrätt enligt 6 § 1 förmånsrättslagen

(1970:979).

11 kap. Kronoandel

1 § Staten fär kronoandel om inte staten avstår från den innan frågan

om bearbetning skoncession avgörs. Om staten avstår skall detta anmälas

skriftligen till bergmästaren. Denne skall genast sända meddelande till
sökanden om en sådan anmälan.

2 § Har staten inte avstått från kronoandelen, skall staten betala konces-

sionshavaren hälften av dennes utgifter för ersättning till sakägare, hand­

läggning av ärendena om bearbetningskoncession och markanvisning samt
för fördelning av ersättning. Om mark som tillhör koncessionshavaren

anvisats, skall staten i förhållande till sin andel ersätta denne för marken
enligt de grunder som anges i 7 kap. 3 §.

3 § Kronoandel får helt eller till viss del överlåtas eller upplåtas.

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be­
sluta i frågor om kro noandel.

12 kap. Gemensam förvaltning av koncessionsrätt
Inledande bestämmelse

1 § Bestämmelserna i d etta kapitel gäller koncessioner i vilka det finns

kronoandel eller där annars flera har andel i koncessionen.

Bestämmelserna i 4—9 § § gäller bara i den mån annat inte har avtalats

mellan andelshavama.

Föreståndare jor verksamheten

2 § Andelshavama skall välja en föreståndare för verksamheten (gruvfö-

reståndare). Denne skall vara bosatt i Sverige och svensk medborgare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge

undantag från kravet på svenskt medborgarskap.

Val av föreståndare skall anmälas till bergmästaren. Sker inte sådan

anmälan eller har någon utsetts som inte är behörig, ansvarar varje andels-

havare som om han var föreståndare.

88

¬

3 § Föreståndaren ansvarar i andelshavamas ställe for att verksamheten

SFS 1991:45

bedrivs enligt bestämmelserna i 5 kap. 4—11 §§ och 14 kap. 4 och 5 §§.
Han får från andelshavama fordra in de bidrag som behövs for detta och

for betalning av avgifter.

Stämma med andelshavama

4 § Stämma skal! hållas med andelshavama när andelshavare som till­
sammans innehar minst en Qärdedel av koncessionen begär det eller
foreståndaren anser det nödvändigt. På stämman behandlas frågor om hur

verksamheten skall bedriv as och andra gemensamma angelägenheter.

Föreståndaren skall kalla till stäm ma. Om det inte finns någon forestån­

dare eller om denne är varaktigt förhindrad att utfärda kallelse, kan var
och en av andelshavama kalla till stämma.

Andelshavama skall kallas till st ämma genom rekommenderade brev.

5 § Ordförande på stämman är den som andelshavama utser.

Andelshavama har rösträtt efter sin andel i koncession en. Förekommer

skilda meningar, gäller som stämmans beslut den mening som har fått

högst röstetal. Vid lika r östetal sker avgörande genom lottning, om frågan

avser val. I an dra frågor har ordföranden utslagsröst vid lika röstetal, om

något annat inte följer av 6 §. Lån får dock inte tas upp utan att alla

andelshavama samtycker till det.

Undersökning och bearbetning

6 § Vill en eller flera a ndelshavare som tillsammans innehar minst hälf­

ten av koncessionen utföra undersökning eller bearbetning i s^re omfatt­
ning än övriga andelshavare, skall det större arbetet utföras. Detsamma
gäller när fråga är om ett visst a rbete fÖr u ndersökning eller bearbetning

skall påbörjas eller ej.

Den som har begärt att arbetet skall utföras svarar fÖr kostnaden för

detta och tillgodoräknas den ytterligare kvantitet av mineralet som utvinns
genom arbetet.

Tvist i fråga som avses i andr a stycket prövas av den fastighetsdomstol

inom vars område koncessionsområdet eller större delen därav ligger.

7 § En andelshavare, som har utfört undersökningsarbete inom konces­
sionsområdet, skall på begäran ti llhandahålla andra andelshavare resulta­

tet av undersökningen.

8 § En andelshavare som inte har deltagit i ett visst arbe te får ansluta sig

till detta efter anmälan på stämma eller skriftlig anmälan hos förestånda­
ren. 1 sådant fall skall andelshavaren i förhå llande till sin andel i konces­

sionen ersätta följande slag av kostnader som föranletts av arbetet:

1. k ostnader för sådana byggnader och andra anläggningar, maskiner,

redskap, inventarier och förråd som är nödvändiga eller nyttiga för fortsatt
undersökning eller bearbetning, efter det värde egendomen har när andels­
havaren ansluter sig till arbetet,

2. kostnader för ersättning eller inlösen enligt 7 kap. 2 § samt kostnader

för markanvisningsförrättning och fördelning av ersättning,

3. kostnader för sådana undersöknings- och t illredningsarbeten som har

89

¬

SFS 1991:45

utförts efter markanvisningsförrättningen och som är nödvändiga eller
nyttiga för fortsatt undersökning eller bearbetning.

Har mark som tillhören andelshavare tagits i an språk for arbetet, skall

den andelshavare som ansluter sig betala ersättning för detta i förhållande

till sin andel enligt de gr under som anges i 7 kap. 3 §.

förverkande av andel i koncessionen

9 § Om en andelshavare inte senast två månader efter anmodan betalar

vad han är skyldig att bidra med enligt 3 § eller nödvändiga kostnader för
undersökningsarbete eller bearbetning, är hans andel i koncessionen med
vad som hör till d enna förverkad till d e andra andelshavarna.

13 kap. Verkan av att en bearbetningskoncession upphör

1 § När en bearbetningskoncession upphör, förlorar koncessionshavaren

den rätt till marken som han har på grund av markanvisningen.

2 § När koncessionen upphör, förlorar koncessionshavaren även rätten
till sådana av koncessionen omfattande mineral som har brutits eller på
annat sätt utvunnits men inte uppfordrats eller tagits om hand på liknande

sätt.

Mineral som har uppfordrats eller tagits om hand på liknande sätt får

finnas kvar inom området för koncessionshavarens räkning under högst

två år efter det att koncessionen har upphört. Koncessionshavaren förlorar

rätten till det som inte har tagits bort under denna tid.

Mineral som koncessionsha varen förlorar sin rätt till enligt den na para­

graf och som inte omfattas av ett nytt undersökningstillstånd eller en ny

bearbetningskoncession tillfaller fastighetsägaren.

3 § När en bearbetningskoncession upphör, förlorar koncessionshavaren

rätten till såd ana byggnader som har gjorts för gruvans eller motsvarande

anläggnings styrka och varaktighet, däri inbegripet inklädnad av borrhål,
samt stängsel som koncessionshavaren har varit skyldig att hålla. Sådana
anläggningar skall lämnas kvar på platsen.

4 § I den mån det är motiverat från allmän eller enskild s ynpunkt skall
koncessionshavaren utföra efterarbete och ta bort andra anläggningar än

som anges i 3 § .

5 § Anläggningar som läm nas kvar skall vara i sådan t skick att det inte

uppkommer fara för allmänheten. Sådant stängsel som anges i 3 § skall
vara utfört så, att det består varaktigt efter det att koncessionen har

upphört.

Anläggningar enligt 3 § som lämnas kvar tillfaller fastighetsägaren eller,

om någon annan beviljas koncession inom områ det, denne. Övriga anlägg­

ningar som lämnas kvar tillfaller fastighetsägaren.

6 § I samband med at t koncessionen upphör skall prövningsmyndighe­
ten fastställa koncessionshavarens skyldigheter enligt 4 §.

90

¬

7 § Om någon efter det att koncessionen har upphört vill lägga igen

SFS 1991:45

sådana utfraktsvägar, orter eller borrhål som avses i 5 kap. 8 §, krävs
tillstånd av bergmästaren.

8 § Regeringen får meddela föreskrifter om skyddsåtgärder vid nedlagda

gruvhål och om kontrollåtgärder till skydd mot ras och sättningar vid

nedlagda gruvor.

l4 kap. Avgifter och andra särskilda skyldigheter

Avgifter

1 § Sökande i ärenden enligt denna lag skall betala ansökningsavgift i

enlighet med vad regeringen föreskriver.

2 § Innehavare av undersökningstillstånd skall betala avgift till st aten.
Avgiften skall bestämmas med beaktande av undersökningsområdets stor­
lek och arten av de mineral som omfattas av tillståndet enligt vad regering­

en närmare föreskriver.

Redovisning över uiförda undersökningsarbeten

3 § När ett undersökningstillstånd upphör utan att bearbetningskonces­

sion meddelas inom undersökningsområdet, skall tillståndshavaren, om

han yrkesmässigt bedriver undersökningsarbete, senast inom en månad till

bergmästaren inge en redovisning över utförda undersökningsarbeten. Till

redovisningen skall fogas en k arta över det undersökta området. Av redo­
visningen skall framgå

1. vem som utfört undersökningen,
2. vilken typ av undersökningsarbeten som har utförts,

3. hur omfattande undersökningen har varit samt

4. vem som förvarar undersökningsresultaten.

Skyldighet att upprätta karta och fora journal m. m.
4 § Över gruvor och motsvarande anläggningar som är under arbete
skall koncessionshavaren upprätta karta. På kartan skall redovisas de

borrhål inom koncessionsområdet som är av bestående värde. Pågår ingen

bearbetning skall sådana borrhål i stället läggas in på borrhålskarta.

Kartorna skall förvaras hos koncessionshavaren och fortlöpande kom­

pletteras av denne. Utdrag skall sändas till den myndighet som regeringen
bestämmer.

Gruvor eller motsvarande anläggningar får inte utan tillstånd läggas ned,

förrän alla gruvarbeten har blivit inmätta och inlagda på karta.

5 § Koncessionshavare skall, i den utsträckning regeringen föreskriver,

föra journal över undersökningsarbete och bearbetning samt till den myn­

dighet som regeringen bestämmer redovisa prover och avge rapporter.

Sveriges geologiska undersökning skall på begäran få följa koncessions-

havarens arbete i geologiskt avseende och ta del av de geologiska resultaten

av arbetet. Regeringen får besluta att andra myndigheter får göra detsam­

ma.

91

¬

SFS 1991:45

15 kap. Tillsyn, handräckning, vite och ansvar

1 § Tillsynen Över efterlevnaden av denna lag och av villkor eller före­
skrifter som meddelats med stöd av lagen utövas av be rgmästaren,

2 § Den som har undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession

och a nnan som utövar verksamhet enligt denna lag skall på begäran av

bergmästaren

1. lämna bergmästaren de upplysningar och tillhandahålla de handlingar

som behövs för tillsynen, och

2. ge bergmästaren tillträde till anläggningar eller platser där verksamhet

som omfattas av denna lag bedrivs, i den omfattning som behövs för
tillsynen.

3 § Bergmästaren får meddela de förelägganden som behövs för att

trygga efterlevnaden av denna lag eller av villkor eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen.

Om arbete bedrivs på sådant sätt att det uppkommer uppenbar fara för

allmänt eller enskilt intresse, får bergmästaren förbjuda arbetet. Förbudet
gäller omedelbart och får verkställas.

4 § Om undersökningsarbete påböijas utan att säkerhet har ställts enligt

3 kap. 5 § tredje stycket eller om anläggning utförs i strid med 3 kap. 3 §

andra stycket, får tingsrätten på ansökan av den som äger eller innehar

marken förordna att arbetet skall ställas in eller att anläggningen skall tas
bort på undersökarens bekostnad.

1 fråga om åtgärder som avses i första stycket finns bestämmelser i 17 §

handräckningslagen (1981; 847).

5 § Om någon inte gör vad som har begärts eller följer vad som har

föreskrivits med stöd av 2 § eller 3 § första stycket eller om någon inte

fullgör sina skyldigheter enligt 13 kap. 4 eller 5 § första stycket eller enligt

14 kap. 3 §, 4 § första eller andra stycket eller 5 §, får bergmästaren föreläg­

ga vite.

Om koncessionshavaren inte fullgör sina skyldigheter enligt 13 kap. 4 §

får bergmästaren förordna att arbetet eller åtgärden skall utföras på kon-

cessionshavarens bekostnad. Ett sådant beslut får verkställas.

6 § Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som

uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. bedriver undersökningsarbete i strid med bestäm melserna om krav på

undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession,

2. påbörjar undersökningsarbete utan att iaktta vad som föreskrivs i 3

kap. 5 § om und errättelse och ställande av säkerhet,

3. utför bearbetning eller därmed sammanhängande verksamhet i strid

med bestämmelserna om bearbetningskoncession,

4. lägger igen utfraktsväg, ort eller borrhål i strid med bestämmelserna

om krav på tillstånd i 5 kap. 8 § eller 13 kap. 7 §, ell er

5. lägger ned gruva eller motsvara nde anläggning i strid med 14 kap. 4 §

^2

tredje stycket.

¬

Til! böter eller fängelse i högst sex månader döms också den som uppsåt-

ligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift när han fullgör
uppgiftsskyldighet enligt koncessionsvillkor eller enligt 2 § 1.

I fall som avses i första stycket 3 kan mineral som utvunnits förklaras

förverkat.

Om ett brott som avses i första stycket 2 berör enbart enskilds rätt, får

åklagare väcka åtal endast om målsäganden anger brottet till åtal.

SFS 1991:45

16 kap. överklagande av beslut

1 § I fråga om överklagan de av beslut enligt denna lag gäller följande:

Beslut

Överklagas hos

Beslut av bergmästaren i frågor som

gäller undersökningstillstånd

Beslut av bergmästaren i frågor som

gäller meddelande av bearbetnings­
koncession, tillstånd till överlåtelse
av koncession eller ändring av vill­
koren för en koncession
Beslut av b ergmästaren i frågor om

förlängning av giltighetstiden för en
bearbetningskoncession enligt 4 ka p.

I0§

Beslut av b ergmästaren i andr a frågor

som gäller bearbetningskoncession

Tillstånd av bergmästaren till byg­

gande av väg enligt 3 kap . 3 § andra
stycket

Beslut av bergmä staren i fråga som

avses i 3 kap. 7 §

Förhandsbesked av b ergmästaren
enligt 4 kap. 9 § tredje stycket

Tillstånd av bergmästare n att lägga

igen utfraktsväg, ort eller b orrhål

enligt 5 kap. 8 § eller 13 kap. 6 §
Beslut av bergmästaren i ärend e om

ersättning enligt 7 kap. 1 §

Beslut av förrättningsmyndigheten i

8 kap. 7 §

Kammarrätten

Regeringen

Regeringen

Kammarrätten

Sveriges geologiska

undersökning

Länsstyrelsen

Sveriges geologiska

undersökning

Sveriges geologiska

undersökning

Den fastighetsdomstol inom

vars område marken som

tvisten gäller eller större

delen därav är belägen

Den fastighetsdomstol inom
vars område marken som
tvisten gäller eller större

delen därav är belägen

93

¬

SFS 1991:45

Beslut

Beslut av fbrrättning smyndigheten i

ärende om markanvisning

Tillstånd av bergmästaren att lägga

ned gruva eller motsvarand e anlägg­
ning enligt 14 kap. 4 § tredje

stycket
Beslut av bergmästaren i andra

frågor enligt denna lag

Beslut av länsstyrelsen i frågor

som avses i 3 kap. 6 §

Beslut av länsstyrelsen i frågor om

prövande av säkerhet enligt 17 kap.

Överklagas hos

Den fastighetsdomstol inom
vars område marken som

tvisten gäller eller större

delen därav är belägen

Sveriges geologiska

undersökning

Kammarrätten

Regeringen

Kammarrätten

94

2 § Beslut under markanvisningsförrättning får överklagas särskilt om

fbrrättningsmyndigheten har

1. ogillat jäv mot förrättningsman,
2. beslutat angående ersättning till sakkunnig eller tolk, eller

3. beslutat om ianspråktagande av mark enligt 5 kap. 1 § fjärde stycket.

Ett beslut av förrättningsmyndigheten att godta en invändning om jäv

får inte överklagas.

3 § Den som anser att markanvisningsförrättning onödigt upphålls ge­

nom ett beslut vid förr ättningen får överklaga beslutet hos fastighetsdom­

stolen. Denna rätt att överklaga är inte inskränkt till någon viss tid.

4 § Beslut av bergmästaren om beviljande av bearbetningskoncession
får överklagas även av den kommun där koncessionsområdet är beläget.

Om ett beslut av bergmästaren i fråga som avses i 3 kap. 7 § gälle r

område med detaljplan eller områdesbestämmelser, får beslutet överklagas

även av kommunen.

5 § Beslut av Sveriges geologiska undersökning enligt I § får inte över­

klagas.

Länsstyrelsens beslut i överklagade ärenden enligt 3 kap. 7 § får inte

överklagas. Detsamma gäller fastighetsdomstolens beslut i dit överklagade
ärenden som gäller jäv mot förr ättningsman.

6 § Överklagas bergmästarens beslut i ärende om ersättnin g enligt 7 kap.

1 § eller i tvist enligt 8 kap. 7 § eller överklagas förrättningsmy ndighetens

beslut i ärende om markanvisning, svarar tillstånds- eller koncessions-
havaren för sina egna kostnader i fastighetsdomstolen och i högre rätt.

Tillstånds- eller koncessionshavaren svarar vidare för de kostnader som

åsamkas motparterna i fastighetsdomstolen genom att tillstånds- eller kon­
cessionshavaren har överklagat bergmästarens beslut och i högre rätt ge-

¬

nom att han har överldagat dit. Vad som nu h ar sagts gäller dock inte o m

SFS 1991:45

annat följer av 18 ka p. 6 eller 8 § rättegån gsbalken. I övrigt tillämpas 18

kap. rättegångsbalken.

17 kap. Särskilda bestämmelser

1 § Med särskild rätt till fastighet avses i denna lag nyttjanderätt, servi-

tut, renskötselrätt och rätt till elektrisk kraft samt liknande rätt.

Bestämmelserna i denna lag om sakägare gäller inte innehavare av

fordran för vilken fastigh eten svarar.

2 § Om säkerhet som skall stäl las enligt denna lag inte har godkänts av
den till vars förmån den ställs, skall säkerheten prövas av länsstyrelsen.

Borgen får godkännas av länsstyrelsen endast om borgensmannen svarar

för egen skuld och, om flera har tecknat borgen, de svarar solidariskt.

Staten, kommuner, landstingskommuner och kommunalförbund behö­

ver inte ställa säkerhet.

3 § I andra fall än som avses i 3 kap. 6 och 7 §§ kan regeringen besluta att

undersökningsarbete eller bearbetning och därmed sammanhängande

verksamhet inte får bedrivas inom ett visst område utan medgivande av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Sådant beslut

får meddelas endast om arbetet eller verksamheten kan antas hindra eller

avsevärt försvåra sådan pågående eller planerad använding av marken
som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt.

Beslut enligt första stycket inverkar inte på en koncessionshavares rätt

att bedriva undersökningsarbete eller bearbeting och därmed samman­

hängande verksamhet, om koncession beviljades innan beslutet meddela­
des.

övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992, då gruvlagen (1974:342),

lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter och lagen ( 1949:658) om
inlösen i vissa fall av rä tt till gruva m.m. skall upphöra att gälla.

Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har

ersatts genom en föreskrift i den na lag, tillämpas i stället den nya föreskrif­

ten.

Om inte annat framgår av 3 — 6, skall den nya lagen tillämpas även på

rättigheter enligt äldre lag. Därvid skall bestämmelserna om undersök-
ningslillstånd i den nya lagen t illämpas på äldre rättigheter till und ersök­
ning och bestämmelserna om bearbetningskoncession i den nya lagen
tillämpas på äldre rättigheter till bearbetning.

2. Vad som enligt den nya lagen gäller om ägare av fastighet skall

tillämpas även på den som innehar fastighet med ständig besittningsrätt

eller som fideikommiss. Detsamma gäller den som enligt beslut vid allmän
avvittring innehar ströäng.

Bestämmelserna i denna lag om fordran för vilken panträtt har upplåtits

i fas tighet skall tilläm pas på rätt till avkomst eller förmån som avses i 8 §

95

¬

SFS 1991:45

lagen (1970:995) om inf örande av nya jordabalken, om rättigheten inte är

att anse som särskild rätt till fastighet.

I mål och ärenden som har anhängiggjorts innan den nya lage n träder i

kraft skall äldre bestämmelser tillämpas.

3. 14 kap. 3 § gäller inte inmutning och undersökningskoncession som

upphör fore den I juli 1993.

Om ersättning som har beslutats enligt äldre lag inte har betalats ut när

denna lag träder i kraft, t illämpas 4 kap. 33-38 §§ gruvlagen (1974:342) i
stället for 10 kap. nya lagen.

Lagen (1949:658 ) om inlösen i vissa fall av rätt till gruva m.m. skall

alltjämt tillämpas på inmutningar och utmål.

4. Beträffande inmutningar gäller den nya lagen med f öljande begräns­

ningar.

a. Inmutaren får inom det område som anges i mutsedeln utföra under­

sökning endast av sådana mineral som var inmutningsbara enligt gruv­

lagen (1974:342), när den upphörde att gälla. Medgivande enligt 2 kap.
3 —5 §§ gruvlagen skall anses som medgivande till undersökningsarbete

enligt 3 kap. 6 och 7 §§ och 17 kap. 3 § nya lagen.

b. I fråga om undersök ningstid och förlängning av denna tillämpas 3 kap.

5 § första och andra styckena samt 6 och 7 §§ gruvlagen i stället för 2
kap. 5 -8 §§ nya lagen.

c. Bestämmelserna i 6 kap. nya lagen skall inte tillämpas på inmutningar.

I fråga om övergång av rätt till inmutning tillämpas i stället 9 kap.

gruvlagen.

d. När en inmutning upphör att gälla skall in te bestämmelserna i 2 kap.

9 § nya lagen om karenstid tillämpas på mark som har omfattats av
inmutningen. I stället skall gä lla att ansökningar om undersökningstill­
stånd för sådan mark, vilka ges in inom ett år från det att inmutningen

upphörde att gälla, får beviljas endast efter medgivande av den myndig­
het som regeringen föreskriver.

5. Beträffande utmål som har beviljats enligt gruvlagen (1974 :342) eller

motsvarande äldre lagstiftning gäller den nya lagen med följande begräns­
ningar.

a. Beträffande utmål som har tillkommit enligt äldre lagstiftning tilläm­

pas 14 kap. 6 § första stycket och 7 § gruvlagen så länge utmålet består.

b. Utmålshavaren får under den tid utmålet består utföra undersökning

och bearbetning av sådana mineral som var inmutningsbara enligt
gruvlagen, när den upphörde att gälla. Mark som har anvisats enligt
äldre lag skall anses som anvisad enligt den nya lagen. Om ny mark

behöver anvisas, tillämpas den nya lagen. Medgivande att erhålla ut­
mål utan hinder av 2 kap. 3 —5 §§ gruvlagen skall vid tillämpning av 5
kap. 10 § nya lagen anses som medgivande enligt 3 kap. 6 och 7 §§ och
17 kap. 3 § nya lagen.

c. Bestämmelserna om försvarsavgift enligt 6 kap. 8 och 9 §§ gruvlagen

gäller så länge utmålet bes tår.

d. 1 fråga om giltighetstiden för utmål tillämpas 6 kap. 10 § första stycket

gruvlagen. Bestämmelserna i 6 kap. nya lagen skall inte tillämpas på

utmål. I fråga om frånträdande tillämpas 6 kap. 13 § gruvlagen och i

fråga om övergång av rätt till utmål 9 kap. gruvlagen. Bestämmelse rna

96

om inlösen av rätt till utmål i 10 kap. gruvlagen skall fortfarande
tillämpas.

¬

e. I fråga om utmål tillämpas bestämmelserna i 8 kap. gruvlagen om

SFS 1991:45

samäganderätt i utmål i stället för dem i 12 k ap. nya lagen om gemen­

sam förvaltning av kon cessionsrätt.

f. Om en utmål shavare senast ett år före utgången av utmålets giltighets­

tid ansök er om bearbetningskoncession inom utmålet för sådana mi­
neral som var inmutningsbara enligt gruvlagen när den upphörde att

gälla, skall prövningen ske med iakttagande av följande.

Om regelbunden bearbetning eller tillredningsarbete eller anlägg­

ningsarbete för upptagande av bearbetning pågår, skall ansökningen

bifallas utan prövning enligt 4 kap. 2 § och utan att koncessionen
förenas med villkor enligt 4 kap. 5 och 6 §§. Om undersökningsarbete
av större omfattning pågår skall ansökningen prövas utan tillämpning
av 4 kap. 2 § första stycket 1—3.

g. När utmålet upphör tillämpas 7 kap. 3 § andra stycket gruvlagen i

stället för 13 kap. 4 —6 §§ nya lagen beträf fande anläggningar som har

påbörjats före ikraftträdandet. I fråga om rätt till nytt undersöknings­

tillstånd för mark som har omfattats av utmålet skall inte 2 kap. 9 § nya
lagen tillämpas. I stället skall gälla att ansökningarom sådant tillstånd,
som ges in inom ett år från det att utmålet upphörde, får beviljas endast

efter medgivande av den myndighet som regeringen bestämmer.

6. Beträffande koncessioner och motsvarande tillstånd, som har bevil­

jats enligt lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter eller motsvaran­
de äldre lagstiftning, gäller den nya lagen med följande begränsningar.

a. Beträffande tillstånd som har tillkommit enligt äldre lagstiftning tilläm­

pas punkt 5 i övergångsbestämmels erna till lagen om vissa mi neralfyn­

digheter så länge tillståndet består.

b. Innehavaren får under den tid koncessionen eller tillståndet består

utföra undersökning eller bearbetning enligt de villkor som har angetts i
beslutet. Mark som har anvisats enligt äldre lag skall anses anvisad
enligt den nya lagen. Om ny mark behöver anvisas tillämpas den nya
lagen. Medgivande enligt 17 — 19 §§ lagen om vissa mineralfyndigheter

skall anses som motsvarande medgivande enligt 3 kap. 6 och 7 §§ och

17 kap. 3 § nya lagen.

c. Den nya lagens bestämmelser om kronoandel i I kap. 6 §, undersök­

ningstillstånds giltighetstid i 2 kap. 5-8 §§, ä ndring av tillstånd eller
koncession i 6 kap. 4 § och gemensam förvaltning av koncessionsrätt i
12 kap. skall inte tillämpas på k oncessioner eller motsvarande tillstånd

som avses här. I stället gäller d e villkor som har meddelats för konces­

sionen eller tillståndet.

d. När en koncession eller ett motsvarande tillstånd upphör tillämpas 36 §

lagen om vissa mine ralfyndigheter i stället för 13 kap. 4 och 5 §§ n ya
lagen beträffande anläggningar som h ar påbörjats före ikraftträdandet.

e. För tillstånd till förberedande undersökning enligt 15 § lagen om vissa

mineralfyndigheter som gäller vid ikraftträdandet tillämpas den lagen

så länge tillståndet består.

7. Den som vid utgången av juni 1992 bedriver undersökning eller

bearbetning för vilken tillstånd eller koncession därefter behövs till följd

av denna lag får, under förutsättning att ansökan om til lstånd eller konccs-

97

4-SFS 1991

¬

8. Före den 1 ju li 1993 för koncession för koncessionsmineral som inte

omfattas av gruvlagen eller den gamla minerallagen inte meddelas annan
än markägaren utan dennes medgivande. Detta gäller dock bara fyndighe­

ter där bearbetning inte har påböijats då den nya lagen träder i kraft.

På regeringens vägnar

'fill

SFS 1991:45

sion görs före den 1 juli 1993, fortsätta verksamhet för samma ändamål

utan tillstånd eller koncession till dess ansökningen slutligt har prövats.
Vid prövning av en sådan ansökan om bearbetningskoncession skall föl­

jande iakttas.

,

a. Vid p rövning av ansökningen skall 4 kap. 3 § första stycket tillämpas

som om sökanden hade undersökningstillstånd inom området for de

mineral som ansökningen avser.

b. Ansökningen skall prövas utan tillämpning av 4 kap. 2 § nya lagen. Om

ansökningen avser något av de koncessionsmineral som anges i 1 kap.

1 § tredje punkten skall dock 4 kap. 2 § första stycket 1 tillämpas.
Koncessionstiden skall best ämmas till t io år. Om sökanden begär det

ijj

skall dock kortare tid bestämmas.

,j

c. Koncession får förenas med villkor enligt 4 kap. 5 och 6 §§.

;M'r

r

i

ijbfi

INGVAR CARLSSON

jbw

RUNE MOLIN

-b?!

(Industridepartementet)

¬