SFS 1973:645

Start / Familjerätt / Äktenskapsbalk (1987:230) / SFS 1973:645

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ V'l SFS 1973:645 utkom f r�n tr ycket �mdriiJg ! gifterm�lsbalken; den 4 j uli 1973 given Stockholms slott den 5 juni 1973. I ! V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riks- dagen^, funnit gott att i fr�ga om gifterm�lsbalken f�rordna, dels att 1 kap., 2 kap, 710 � � och 13 �, 3 kap. 7 och 8 ��, 10 kap., 11 kap. 1730 ��, 14 kap. samt 15 kap. 810, 14 och 23 �� skall upph�ra att g�lla, dels att 2 kap. 25 ��, 3 kap. 13 ��, 4 kap. 24, 6 och 8 ��, 5 kap. 7 �, 6 kap. 2 och 6 a ��, 7 kap. 4 �, 8 kap. 8 �, 11 kap. 116 ��, 12 kap. 1 �, 13 kap. 13 och 10 ��, 15 kap. 1, 4, 5, 11, 12, 24, 28, 29 och 32 �� samt rubriken till 11 kap. skall ha nedan angivna lydelse, dels att i balken skall inf�ras fem nya paragrafer, 3 kap. 4 �, 4 kap. 10 �, 13 kap. 12 a och 13 b �� samt 15 kap. 7 �, av nedan angivna ly� delse. Till f�ljd h�rav kommer balken att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. kap.= 2 kap. Om hinder mot �ktenskap i � Den, som �r under aderton �r, m� ej tr�da i �ktenskap utan till� st�nd av l�nsstyrelsen i det l�n, d�r den under�rige har sitt hemvist. 1290 2 �3 Den som �r f�rklarad omyndig eller enligt r�ttens beslut skall f�r� bli omyndig �ven efter uppn�dd myndighets�lder f�r ej ing� �ktenskap utan f�rmyndarens samtycke. V�gras samtycke, kan r�tten p� ans�kan till�ta �ktenskapet, om sk�l f�r v�gran ej f�religger. 3 � �ktenskap f�r ej ing�s mellan dem som �r i r�tt upp- och ned� stigande sl�ktskap med varandra eller som �r helsyskon. Halvsyskon f�r ej ing� �ktenskap med varandra utan tillst�nd av Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer. 4 � Den som �r gift f�r ej ing� nytt �ktenskap. 5 �4 I �rende om tillst�nd enligt 1 � skall den under�riges v�rdnads- havare beredas tillf�lle att yttra sig, om d et kan ske. Yttrande skall �ven inh�mtas fr�n barnav�rdsn�mnden i den kommun d�r den under�rige har sitt hemvist. Talan mot l�nsstyrelsens beslut f�res hos kammarr�tten genom be� sv�r. 1 Prop. 1973: 32, LU 2 0, rskr 256. Kapitlet upph�vt genom denna lag. Senaste lydelse av 1 kap. 6 � 1969: 798. 3 S enaste lyd else 1971: 871. �n dringen inne b�r bl. a . att andra stycket upph�vs. ^ S enaste lydelse 1968: 758. "5 ; � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Mot beslut om tillst�nd f�r under�rig att ing� �ktenskap f�r talan f�- SFS 1973: 645 ras av den under�riges v�rdnadshavare. 6-13 ��5 3 kap. Om pr�vning av hinder mot �kten skap" 1 �7 Pr�vning, huruvida hinder m�ter mot �ktenskap (hinderspr�v- nitig), sker i den svenska f�rsamling, d�r kvinnan �r kyrkobolcf�rd, eller, om hon varken �r eller b�r vara kyrkobokf�rd i s�dan f�rsamling, d�r hon vistas. Ans�kan om hinderspr�vning g�res av mannen och kvinnan gemen� samt hos pastors�mbetet i f�rsamlingen. 2 �� Den som varken �r eller skall vara kyrkobokf�rd i riket skall vid hinderspr�vningen f�rete det intyg av utl�ndsk myndighet om sin beh�� righet att ing� �ktenskapet som han kan anskaffa. Fordras tUlst�nd eUer samtycke till �ktenskap enligt 2 kap. 1 eller 2 � eller 3 � andra stycket, skall bevis om s�dant tillst�nd eller samtycke f�retes vid hinderspr�vningen. 3 Mannen och kvirman skaU vid hinderspr�vningen avge skriftlig f�rs�kran p� heder och samvete att de ej �r i r�tt upp- och nedstigande sl�ktskap med varandra eller helsyskon samt, om icke tillst�nd till �k� tenskapet enligt 2 kap. 3 � andra stycket f�retes, att de ej heller �r halvsyskon. Den som beg�r hinderspr�vning skall �ven skriftligen p� heder och samvete uppge, om ha n eller hon f�rut ing�tt �ktenskap. Den som f�rut ing�tt �ktenskap skall styrka, att �ktenskapet blivit uppl�st, som detta ej framg�r av folkbokf�ringen eller av intyg som avses i 2 �. 4 �10 Finner pastors�mbetet att hinder ej f�religger mot �ktenskapet, skall �mbetet p� beg�ran av mannen och kvirman utf�rda intyg d�rom. " Paragraferna upph�vda 6 � genom 1968:758 710 �� genom denna lag 11 � genom 1968:758 12 � genom 1970: 999 13 � genom denna lag Senaste lydelse av 9 � 1947:187 13 � 1971:556 � Se naste lydelse av rubriken 1968:758. ' Senaste lydelse 1968:758. � Senaste lydelse av 1 mom. 1968:758 2 mom. 1948:272 4 mom. 1968:758 6 mom. 1947:187 5 mom. upph�vt genom 1968: 758 8 mom. upph�vt genom 1968: 758 � Senaste lydelse 1968: 758. F�rutvarande 4 � upph�vd genom 1968: 758. 1291 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1973: 645 ! Il Talan mot pastors�mbetets beslut i fr�ga om hinderspr�vning f�res , hos domkapitlet genom besv�r. Mot domkapitlets beslut f�res talan hos ? kammarr�tten genom besv�r. 58 4 kap. Om vigsel 1 � �ktenskap ing�s med kyrklig eller borgerlig vigsel. 2 �^2 Kyrklig vigsel m� �ga rum: inom svenska kyrkan, om mannen och kvinnan eller en av dem till� h�r kyrkan; och inom annat trossamfimd, om Konungen medgivit att vigsel m� f�r� r�ttas inom samfundet. Konungen �ger f�rordna, att medlem av utl�ndskt evangeliskt-Iuterskt trossamfund skall hava samma r�tt tUl kyrklig vigsel som medlem av svenska kyrkan. 1292 3 �13 Till vigsel inom svenska kyrkan f�r mannen och kvinnan v�lja den pr�st inom kyrkan de sj�lva �nskar. Annan �n pr�st i f�rsamling d�r mannen eller kvinnan �r medlem �r dock ej skyldig att viga. Inom annat trossamfund f�rr�ttas vigsel av den som �r beh�rig d�r� till enligt Konungens f�rordnande. 4 � �ktenskap f�r ing�s med borgerlig vigsel, �ven om mannen och kvinnan kan erh�lla kyrklig vigsel. 5 � Beh�rig att f�rr�tta borgerlig vigsel �r, enligt n�rmare best�m� melser som Konungen meddelar, lagfaren domare i allm�n underr�tt och den som l�nsstyrelsen s�rskilt f�rordnar till vigself�rr�ttare. 6 �14 Vigsel skall f�reg�s av hinderspr�vning enligt 3 kap. K�nner vigself�rr�ttaren till �ktenskapshinder, som icke uppm�rksammats vid n�mnda pr�vning, f�r vigsel ej ske. Utan intyg enligt 3 kap. 4 � f�r ej annan viga �n pr�st, som tj�nstg�r i den f�rsamling d�r hinderspr�v� ningen skett. Har mannen och kvinnan ej blivit vigda inom fyra m�nader efter hinderspr�vningen, f�r vigsel ej ske utan ny hinderspr�vning. 7 �15 8 �1� Vigsel f�rr�ttas i sl�ktingars eller andra vittnens n�rvaro. 11 P aragraferna upph�vda 5 och 6 �� genom 1968: 758 7 och 8 �� genom denna lag Senaste lydelse av 7 � 1968:758 11 S enaste lydelse 1951:681. 11 Senaste lydelse 1951: 681, 14 S enaste lydelse 1968:758. 1� Paragrafen upph�vd genom 1968: 758. 1� Senaste lydelse 1951: 681. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Vid vigseln skall mannen och kvinnan, samtidigt tillst�des inf�r vig- SFS 1973:645 S�lf�rr�ttaren, p� hans fr�ga avge sitt ja och samtycke till �ktenskapet j samt d�rp� av honom f�rklaras f�r �kta makar. 1 I �vrigt g�ller, vid vigsel inom svenska kyrkan f�reskrifterna i kyrko� handboken, vid vigsel inom annat trossamfund dess kyrkobruk och vid borgerlig vigsel best�mmelser som meddelas av Konungen. Den som f�rr�ttat kyrklig vigsel skall of�rdr�jligen ge makarna be� vis d�rom . Vid borgerlig vigsel f�r es s�rskilt protokoll enligt f�reskrif- i ter som meddelas av Konimgen. 1 1 9 � Vigsel vare utan verkan, om den ej f�rr�ttats av n�gon, som �ger beh�righet att viga, eller om d�rvid ej s� tillg�tt, som i 8 � andra stycket �r f�reskrivet; men ej skall vigsel anses ogill, p� den grund att eljest icke s� f�rfarits, som i 8 � �r sagt, eller vigself�rr�ttaren �verskri- j'f dit sin beh�righet eller vederb�rlig hinderspr�vning ej f�reg�tt. I Vigsel, som enligt f�rsta stycket eljest skulle vara utan verkan, m� godk�nnas av Konungen p� ans�kan av mannen eller kvinnan eller, om i l n�gondera avlidit, av arvinge tUl den avlidne. S�dant godk�nnande m� i l�mnas endast om synnerliga sk�l f�religga. 10 � Talan mot beslut ang�ende f�rr�ttande av vigsel f�res genom be� sv�r hos domkapitlet , om beslutet meddelats av pr�st inom svenska kyr� kan, och hos l�nsstyrelsen, om beslutet meddelats av borgerlig vigsel- f�rr�ttare. Mot beslut av domkapitel eller l�nsstyrelse f�res talan hos kammarr�tten genom besv�r. att i samr�d verka f�r familjens b�sta. 3 � L�mnar vad ena maken enligt 2 � har att tillskjuta icke tillg�ng till bestridande av utgifterna f�r hans s�rskilda behov och de utgifter, han eljest med h�nsyn till makarnas levnadsf�rh�llanden enligt se^d h ar att ombes�rja f�r familjens underh�ll, vare andra maken pliktig att i l�mp� liga poster tillhandah�lla honom erforderliga penningmedel. R�tt till s� dant bidrag tillkomme dock ej make, som visar of�rm�ga att handhava medel eller a v annan s�rskild orsak icke b�r �ga ombes�rja utgifterna. 4 � Vad med till�mpning av 2 och 3 �� av ena maken �verl�mnats till den andre f�r tillgodoseende av hans s�rskilda behov vare hans egen� dom. 1293 i . 5 kap. Allm�nna best�mmelser om makars r�ttsf�rh�llanden ii 1 � Man och hustru �ro skyldiga varandra trohet och bist�nd; de hava i . iji 2 � Makarna �ro pliktiga att, var efter sin f�rm�ga, genom tillskott av penningar, verksamhet i hemmet eller annorledes bidraga till att bereda familjen det underh�ll, som med avseende � makarnas villkor m� anses - j tillb�rligt. Till familjens underh�ll skall r�knas vad som erfordras f�r den gemensamma hush�llningen och barnens uppfostran samt f�r till� godoseende av vardera makens s�rskilda behov. i; 'i; i i' " I il? � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973: 645 �' . ' " " .4S' Mi: 5 � G�r make sig skyldig till uppenbar f�rsummelse av sin underh�lls- f plikt, varde han, om andra maken det yrkar, av r�tten f�rpliktad att till , denne utgiva bidrag till de utgifter f�r familjens underh�ll, vUkas otn- bes�rjande enligt sed ankommer p� honom eller r�tten med h�nsyn till omst�ndigheterna finner sk�ligen b�ra anf�rtros honom. 6 � Har ena maken under ett kalender�r f�r familjens tillb�rliga un� derh�ll haft utgifter, som uppenbarligen �verstiga vad enligt 2 � �legat honom f�r underh�llet tillskjuta, �ge han, om ej annat avtalats eller med h�nsyn till omst�ndigheterna f�r antagas vara avsett, av andra maken utf� ers�ttning f�r vad av sagda utgifter m� anses bel�pa p� denne. Talan om ers�ttning m� ej v�ckas, sedan ett �r f�rflutit efter ka� lender�rets utg�ng. R�tt till ers�ttning m� ej g�ras g�llande av annan �n den ers�ttnings- ber�ttigade sj�lv, ej heller i den ers�ttningsskyldiges konkurs. 7 �1''^ Lever makar p� grund av s�ndring �tskilda, skall make �nd� bi� draga tiU andra makens underh�ll enligt de grunder som anges i 2 �. Om bidrag till barnens underh�ll i fall, som avses i f�rsta stycket, stadgas i f�r�ldrabalken. 8 � I fall, som avses i 7 �, m�, s�vitt det med h�nsyn till vardera makens levnadsf�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt finnes sk� ligt, make f�rpliktas att till nyttjande l�mna andra maken l�s�ren, vilka vid sammanlevnadens h�vande ingingo i det f�r makamas gemensamma begagnande avsedda bohaget eller utgjorde andra makens arbetsredskap. Har ena maken tillh�rig egendom s�lunda l�mnats den andre till nytt� jande, skaU avtal, som �garen m� med tredje man tr�ffa ang�ende egen� domen, ej l�nda till inskr�nkning i andra makens nyttjander�tt. 9 � Utan hinder av vad r�tten beslutit om bidrag, som i 5 eller 7 � s�gs, �ge r�tten p� endera makens yrkande annorlunda f�rordna d�rom, n�r v�sentligen �ndrade f�rh�llanden p�kalla det. 1 I I! 10 � Avtal i fr�ga, som avses i 2, 3, 7 eller 8 �, m� p� ena makens yrkande av r�tten j�mkas, om avtalet finnes uppenbart obilligt eller v�sentligen �ndrade f�rh�llanden p�kalla det. 11 � Makarna vare pUktiga giva varandra de upplysningar r�rande sina ekonomiska f�rh�llanden, som erfordras f�r bed�mande av v�rde� ras underh�llsskyldighet. 12 � En var av makarna �ge att f�r den dagliga hush�llningen eller barnens uppfostran med f�rpliktande verkan j�mv�l f�r den andra ma� ken ing� s�dana r�ttshandlingar, som sedvanligen f�retagas f�r dessa �ndam�l. R�ttshandlingen skall anses vara ing�ngen i syfte att f�rplikta j�mv�l andra maken, s�vida ej annat framg�r av omst�ndigheterna. R�ttshandling, varom i f�rsta stycket s�gs, vare ej f�rpliktande f�r andra maken, om den, med vilken r�ttshandlingen sl�ts, ins�g eller bort 1294 " Senaste lydelse 1949: 383. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ihs�, att det, som anskaffades genom r�ttshandlingen, ej var erforder- SFS 1973: 645 iigt. ^ ! Vad s�lunda �r stadgat skall ej �ga till�mpning, om makarna p� grund av s�ndring leva �tskilda. 13 � Missbrukar make den honom enligt 12 � tillkommande beh�� righet, m� han kunna p� yrkande av andra maken av r�tten f�rklaras beh�righeten f�rlustig. S�dant beslut varde av r�tten upph�vt, om makarna enas d�rom eller i f�r�ndrade f�rh�llanden visas hava intr�tt. j Om r�ttens beslut, som i denna paragraf avses, skall of�rdr�jligen genom r� ttens f�rsorg anm�lan g�ras till �ktenskapsregistret samt kun- , g�relse inf�ras i allm�nna tidningarna och tidning inom orten, ; 11 14 � �r ena maken f�r bortovaro eller sjukdom ur st�nd att sj�lv !; ombes�rja sina angel�genheter; har han ej n�mnt fullm�ktig, och �r ej i heller f�rmyndare eller god man f�r honom f�rordnad, �ge andra maken | " f�retr�da honom, n�r angel�genhet yppar sig, som ej utan ol�genhet kan ^ uppskjutas, uppb�ra avkastningen av hans egendom och annan hans ! , inkomst samt, om det f�r anskaffande av medel till familjens underh�ll oundg�ngligen tarvas, pants�tta eller avyttra honom tillh�rig egendom. I Ej m� i n�got fall fast egendom avyttras eller intecknas eller i s�dan egendom uppl�ten r�ttighet inskrivas, med mindre r�tten, efter inh�m� tande av yttrande fr�n hans n�rmaste fr�nder, som vistas i riket, med� giver det. [jii Vad nu �r stadgat �ge ej till�mpning, om makarna p� grund av s�ndring leva �tskilda. 15 � Om makes sl�ktnamn �r s�rskilt stadgat. 6 kap. Om makars egendom 2 � �ver sitt giftor�ttsgods r�de make med de inskr�nkningar, som f�lja av vad i 36 �� s�gs. Vid �ktenskapets uppl�sning och vid boskillnad tage vardera maken eller hans arvingar h�lften av makarnas beh�llna giftor�ttsgods, s�vida ej annorlunda i denna balk stadgas. 3 � Make vare pliktig s� v�rda sitt giftor�ttsgods, att det ej otillb�rli- gen minskas andra maken till f�rf�ng. 1295 l!:f ti' (I if! "jiif if "f 1 � En var av makarna �ge giftor�tt i den egendom, som andra maken vid �ktenskapets ing�ende har eller sedermera f�rv�rvar, och som ej enligt vad nedan �r stadgat skall vara hans enskilda. Makes egendom, vari giftor�tt �ger rum, kallas hans giftor�ttsgods. f 1 I fr�ga om r�ttighet, som ej kan �verl�tas eller eljest �r av personlig j ; art, skola best�mmelserna om giftor�tt �ga till�mpning, allenast s�vitt de ej strida mot vad med avseende � r�ttigheten s�rskilt g�ller. I'll -t I |l 1^ 'i) ,".5 'I I � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973: 645 'i I i -J ^ 'i 4 � Make m� ej avh�nda sig eller l�ta inteckna fast egendom, vari andra maken har giftor�tt, utan att denne skriftligen med tv� vittnen samtycker d�rtill. �r andra maken omyndig eller bortovarande, ankbm- me p� f�rmyndare eller god man att giva samtycke, varom nyss �r sagt. S�rskilt samtycke vare ej erforderligt, om den make, som vill f�retaga �tg�rden, �r f�rmyndare eller god man f�r andra maken. Har make avh�nt sig fast egendom utan erforderligt samtycke, vare �tg�rden ogill, om andra maken eller dennes f�rmyndare eller gode man v�cker klander d�r�; han inst�mme dock sin talan inom tre m�nader, sedan han fick k�nnedom om �tg�rden, och senast inom ett �r, efter det lagfart beviljades. Vad i denna paragraf �r stadgat om fast egendom skall �ga motsva� rande till�mpning i avseende � tomtr�tt; och skall vad i andra stycket s�gs om lagfart g�Ua om inskrivning. 1 "( 5 � Ej m� make utan andra makens samtycke avh�nda sig eller pant� s�tta l�s�ren, i vUka denne har giftor�tt, och vilka ing� i det f�r makar� nas gemensamma begagnande avsedda bohaget eller utg�ra andra ma� kens n�diga arbetsredskap eller �ro avsedda f�r barnens personliga bruk. �r andra maken omyndig, ankomme likv�l p� honom sj�lv att giva samtycke, som nyss � r sagt, s�vida han ej �r sinnessjuk eller sinnessl�. �r han sinnessjuk eller sinnessl�, eller kan yttrande fr�n honom ej utan m�rklig omg�ng eller tidsutdr�kt inh�mtas, vare s�dant samtycke ej erforderligt. Har make f�retagit r�ttshandling, som i f�rsta stycket s�gs, utan erfor� derligt samtycke, och var ej den, med vilken r�ttshandlingen uigicks, i god tro, vare r�ttshandlingen ogill, om andra maken v�cker klander d�r�; han inst�mme dock sin talan inom tre m�nader, sedan han fick k�nnedom om r�ttshandlingen, och senast inom ett �r, fr�n det godset utgavs. 6 � V�gras samtycke i fall, som i 4 eller 5 � avses, �ge r�tten p� an� s�kan till�ta �tg�rd, varom fr�ga �r, om sk�l till v�gran finnes ej vara f�r handen. i I 6 a �18 Har make, utan tillb�rlig h�nsyn till andra makens giftor�tt, genom g�va av annan egendom �n i 4 � s�gs v�sentligen minskat sina tillg�ngar och kan efter �ktenskapets uppl�sning eller boskillnad veder � lag icke till fullo utg� vid bodelningen, skall g�votagaren �terb�ra g�van eller dess v�rde i den m�n det fordras f�r att tillgodose andra makens r�tt, om g�votagaren insett eller bort inse att g�van var till f�rf�ng f�r andra maken. Talan h�rom f�r dock ej v�ckas, sedan fem �r f�rflutit fr�n det g�van fullbordades. Var vid tiden f�r bodelningen g�va, som tillkommit under omst�n� digheter varom ovan s�gs, ej fullbordad, m� den ej g�ras g�llande i den m�n det skulle l�nda till intr�ng i andra makens r�tt. 7 � Har make genom brottslig g�rning upps�tligen bragt andra ma� ken om livet, eller har han, n�r annan s�lunda dr�pt denne, haft s�dan 1296 Senaste lydelse 1936: 84. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> del i brottet, som i 23 kap. 4 och 5 �� brottsbalken s�gs, vare han f�r- SFS 1973: 645 lustig sin giftor�tt i den egendom, som tillh�rt den d�de. Vad nu sagts skall dock ej g�lla den som handlat under inflytande av s�dan sj�lslig abnormitet, som avses i 33 kap. 2 � brottsbalken. 8 � Enskild egendom v are: 1. egendom, som genom �ktenskapsf�rord f�rklarats skola vara en� skild; 2. egendom, som make erh�llit i g�va av annan �n andra maken med villkor att den skall vara enskild, eller som make bekommit genom testamente med s�dant villkor, eller som tillfallit make i arv och om vilken arvl�taren genom testamente meddelat s�dan f�reskrift; 3. vad som tr�tt i st�llet f�r egendom, som under 1 eller 2 s�gs, s�vida ej annorlunda f�reskrivits genom den r�ttshandling, p� grund av vilken egendomen �r ensldld. Avkastning vare ej p� grund av r�ttshandling, varom i denna paragraf s�gs, enskild, s�vida det ej s�rskilt f�reskrivits genom r�ttshandlingen. 9 � Hava makar uppr�ttat f�rteckning �ver egendom, som tillh�r var� dera maken eller en av dem, och �r f�rteckningen med deras under� skrift bekr�ftad p� heder och samvete samt f�rsedd med intyg av vitt� nen om underskriften och dagen d�rf�r, skall vid tvist, vilkendera ma� ken egendomen tillh�r, f�rteckningen �ga vitsord, s�framt det ej visas eller m� p� grund av s�rskilda omst�ndigheter antagas, att den �r orik� tig. S�dant vitsord tillkomme dock ej f�rteckningen, om tvisten uppst�r vid utm�tning, som sker inom ett �r fr�n f�rteckningens uppr�ttande, eller i konkurs, vilken f�ljer p� ans�kning, som gjorts inom samma tid. (i i" i� 3 � H�ftar hustrun j�mte mannen f�r g�ld, som b�da makarna eller endera g jort genom r�ttshandling av den i 5 kap. 12 � avsedda beskaf� fenhet, och vill borgen�ren s�ka hustrun f�r g�lden, skall han anh�ngig- g�ra sin talan inom tv� �r fr�n f�rfallodagen eller, om g�lden skall be� talas vid anfordran, fr�n dess uppkomst; f�rsittes denna tid, vare r�tt till talan mot henn e f�rlorad. Varder hustrun f�rsatt i konkurs, vare hon ej pliktig att f�r dessf�r� innan gjord g�ld av beskaffenhet, som i f�rsta stycket avses, ansvara med egendom, som hon un der konkursen eller d�refter f�rv�rvar. 1297 82-SFS 1973 iii 7 kap. Om makars g�ld 1 � En var av makarna svare med sitt giftor�ttsgods och sin enskilda egendom f�r den g�ld, som han gjort f�re �ktenskapet eller under dess best�nd. 2 � �r i �ktenskapet g�ld gjord av b�gge makarna, svare de en f�r b�gge och b�gge f�r en f�r g�lden, s�vida ej annat avtalats. Samma lag vare, d�r ena maken gjort g�ld, f�r vilken enligt 5 kap. y 12 � j�mv�l andra maken svarar. Ilw M .1; � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> T,, .n.,; SFS 1973: 645 4 � Har bodelning verkst�llts i anledning av boskillnad eller �kten� skapets uppl�sning, svarar hustrun f�r g�ld, som avses i 3 � och s�m uppkommit f�re boskillnadsans�kningen eller, om �ktenskapet upp� l�sts genom mannens d�d utan att talan om �ktenskapsskillnad d� var anh�ngig, f�re d�dsfallet eller, om �ktenskapet uppl�sts i annat fall, f�re ans�kningen om �ktenskapsskillnad, endast intill v�rdet av dels den enskilda egendom hon �gde vid den till�mpliga tidpunkten, dels den egendom som tillades henne vid bodelningen. Vad nu sagts skall i till� l�mpliga delar g�lla �ven f�r det fall att bodelning ej skall �ga rum i anledning av �ktenskapets uppl�sning. H�ftade egendom, som i f�rsta stycket s�gs, p� grund av inteckning eller eljest s�rskilt f�r annan g�ld �n d�r avses, varde motsvarande del av egendomens v�rde ej medr�knad. 5 � Vad i 3 och 4 �� r stadgat skall ej �ga till�mpning, om hustrun ikl�tt sig vidstr�cktare betalningsansvar. 8 kap. Om �ktenskapsf�rord; s� ock om andra r�ttshandlingar mellan makar 1 � Trolovade eller makar �ge genom �ktenskapsf�rord best�mma, att egendom, som tillh�r eller tillfaller en av dem och som eljest skulle vara hans giftor�ttsgods, skall tillh�ra honom enskilt. Genom �ktenskaps� f�rord m� ock avtalas, att egendom, som eljest skulle vara ena makens enskilda, skall vara hans giftor�ttsgods, s�vida ej annat f�ljer av vad i 6 kap. 8 � 2 s�gs. Ut�ver vad nu �r sagt m� ej genom avtal mellan trolovade eller ma� kar stadgas avvikelse fr�n vad denna balk inneh�ller om makars egen� dom. 2 � Vill trolovad till sin trolovade giva egendom att tillfalla honom vid �ktenskapets ing�ende, eller vill m ake giva n�got �t sin make, skall d�r� om uppr�ttas �ktenskapsf�rord. S�dant f�rord vare dock ej erforderligt, n�r fr�ga �r om sedvanliga sk�nker, vilkas v�rde ej st�r i missf�rh�llan� de till givarens villkor. Utf�stelse av trolovad eller make att under �ktenskapet till andra maken utgiva penningar eller annat vare, s�vida vederlag ej utg�r, icke bindande, �ven om skriftligt fordringsbevis �verl�mnas. 1298 3 � Make, � vars inkomst under loppet av ett kalender�r uppkommit besparing, �ge, utan uppr�ttande av �ktenskapsf�rord, f�re utg�ngen av f�ljande �ret till andra maken utan vederlag �verl�ta egendom till v�rde motsvarande h�gst h�lften av vad som besparats, dock h�gst femtusen kronor. S�dan �verl�telse vare dock ej g�llande mot borgen�rer, med mindre d�rom uppr�ttats skriftlig, med vittnen styrkt handling, d�ri j�mv�l besparingens storlek angivits, samt �verl�taren hade kvar egen� dom, som uppenbarligen motsvarade h ans g�ld. 4 � Hava makar utan uppr�ttande av �ktenskapsf�rord tr�ffat avtal sig emellan om �verl�telse av egendom, �ge make mot borgen�rer �be- � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> f�pa avtalet, allenast om det visas eller m� p� grund av omst�ndighe- SFS 1973: 645 terna antagas, att avtalet icke �r av s�dan beskaffenhet, att f�r dess gil� tighet kr�ves uppr�ttande av �ktenskapsf�rord. 5 � Har g�va skett, som i 2 � s�gs, och �r ej s�dant fall f�r handen, som i f�rsta stycket andra punkten av samma lagrum avses; kan g�ld, f�r vilken givaren h�ftade, d� g�van enligt 12 � blev g� llande, ej beta� las av honom, svare andra maken f�r vad som brister intill v�rdet av den �verl�tna egendomen, om han ej kan styrka, att givaren hade kvar egendom, som uppenbarligen motsvarade hans g�ld. Om vederlag ut� g�tt, skall dess v �rde avr�knas fr�n v�rdet av den �verl�tna egendomen. Har denna helt eller delvis g�tt f�rlorad utan mottagarens v�llande, njute han motsvarande befrielse fr�n ansvar. Har givaren blivit f�rsatt i konkurs eller vid utm�tning befunnits sak� na tillg�ng a tt betala sin g�ld eller, om han �r k�pman, inst�llt sina be� talningar, eller finnes han eljest vara p� s�dant obest�nd, att det m�ste antagas, att g�ld, som i f�rsta stycket avses, ej varder r�tteligen gulden, svare andra maken f�r g�lden intill det belopp, som i n�mnda stycke s�gs, �ven om det ej �r utrett vad som brister hos givaren. �r talan om g�vans �tervinning enligt konkurslagen (1921: 225) eller ackordslagen (1970: 847) anh�ngig, m� mottagarens ansvar enligt denna paragraf icke g�ras g�llande. 6 � Bitr�der ena maken den andre i hans f�rv�rvsverksamhet, njute han, �ven om �verenskommelse om gottg�relse ej tr�ffats, sk�lig ers�tt� ning f�r sitt arbete, om det med h�nsyn tUl a rbetets art och omst�ndig� heterna i �vrigt m� anses tillb�rligt, att ers�ttning skall utg�. Har ej talan om utf�ende av ers�ttning f�r bitr�de, varom i f�rsta stycket s�gs, anh�ngigg jorts f�re utg�ngen av kalender�ret efter det, d� arbetet verkst�lldes, var e r�tt till talan f�rlorad, s�vida ej annat avtalats. 7 � �r egendom av ena maken �verl�mnad tiU den an dres f�rvaltning, och hava makarna avtalat eller kan det med h�nsyn till omst�ndighe� terna antagas hava varit av dem avsett, att den, som mottagit egendo- fjn men, skulle �ga anv�nda avkastningen till familjens underh�ll, skall vid tvist, i vilken m�n avkastningen h�rtill �tg�tt, vad han uppgiver �ga vits� ord, s�framt ej annat visas eller m� p� grund av omst�ndigheterna an� tagas. Har make, som �verl�mnat egendom till andra makens f�rvaltning, avst�tt fr �n r�tt att, n�r han det vill, �terkalla uppdraget, vare det ej bindande. 8 � Om avtal r�rande makes underh�llsskyldighet och om vissa avtal med avseende � f�rest�ende uppl�sning av �ktenskap, s� ock om avtal r�rande bodelning eller vad d�rmed �ger samband stadgas i 5, 11 och 13 kap. denna balk. 9 � Trolovad eller make m�, �nd� att han �r omyndig, sluta �kten� skapsf�rord; tage dock f�rmyndarens samtycke, s�vida ej fr�ga �r alle� nast om �verl�telse av egendom, var�ver han sj�lv �ger r�da. Samma lag vare om �verl�telse, som avses i 3 �; och skall vad i sagda 1299 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 'l' /! iV SFS 1973: 645 paragraf stadgas om villkor f�r �verl�telsens giltighet mot borgen�rer till�mpas j�mv�l betr�ffande f�rmyndarens samtycke till �verl�telsen. 10 � �ktenskapsf�rord skall av de trolovade eller makarna skriftligen uppr�ttas och bestyrkas med vittnen. Kr�ves f�rmyndarens samtycke, skall ock det givas p� s�tt nu �r sagt. 11 � �ktenskapsf�rord skall ingivas till r�tten i den ort, d�r mannen b�r svara i tvistem�l, som r�ra hans person, eller, om mannen ej �r skyldig at t i m�l, som nyss sagts, svara vid svensk domstol, till r�tten i den ort, d�r hustrun b�r svara i s�dana m�l. Finnes ej beh�rig domstol enligt vad nu �r sagt, varde f�rordet ingivet till Stockholms tingsr�tt. R�tten intage �ktenskapsf�rordet i protokollet och �vers�nde of�r- dr�jligen en bestyrkt avskrift d�rav till den myndighet, som f�r �kten� skapsregistret, med uppgift om dagen, d� f�rordet ingavs till r�tten; l�te ock i fall, som i 2 � avses, om ingivandet inf�ra kung�relse i all� m�nna tidningarna och tidning inom orten. Iimeh�ller f�rordet ej fullst�ndig upplysning om makarnas namn, yrke och hemvist, infordre r�tten s�dan uppgift och meddele den till registre� ringsmyndigheten. �r ej bestyrkt avskrift av f�rordet till r�tten ingiven, l�te r�tten p� s�kandens bekostnad ombes�rja s�dan avskrift. 12 � �r �ktenskapsf�rord slutet mellan trolovade, vare det g�llande fr�n �ktenskapets ing�ende, om det ingives till r�tten inom en m�nad, sedan �ktenskapet ingicks. Eljest vare f�rord ej g�llande, f�rr�n det ingivits till r�tten. 9 kap. Om boskUlnad 1 � Make vare ber�ttigad att efter ans�kan vinna boskillnad: 1. om andra maken genom vanv�rd av sina ekonomiska angel�gen� heter, genom missbruk av r�tten att r�da �ver sitt giftor�ttsgods eller genom a nnat otillb�rligt f�rfarande v�llar v�sentlig minskning d�rav el� ler fara f�r s�dan minskning; och 2. om andra makens bo �r avtr�tt till konkurs. 2 � Makar �ge ock vinna boskillnad, n�r de �ro ense d�rom. 3 � All egendom, som make f�rv�rvar efter det boskillnad blivit s�kt, vare, om boskillnad beviljas, makens enskilda egendom. 4 � Sedan boskillnad beviljats, skall bodelning �ga rum, och skall vad d�rvid tillfaller make vara hans enskilda egendom. 5 � Till dess bodelning sker, �ge vardera maken, s�vitt ej av stadgan� det i 6 � annat f�ranledes, fortfarande r�da �ver det giftor�ttsgods, som tillh�rde honom, d� boskillnadsans�kningen gjordes; och vare maken pliktig att vid bodelningen avgiva redovisning f�r sin f�rvaltning av god- 1300 set och den avkastning, som d�rav fallit. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 � �r boskillnad s�kt, och har, d� ans�kningen gjorts allenast av ena SFS 1973: 645 maken, sk�lig anledning d�rtill visats, skall, s�vida endera maken det �skar och det finnes erforderligt till betryggande av hans r�tt, giftor�tts- gods, var�ver andra maken enligt 5 � �ger r�da, till v�rde motsvarande vad av n�mnda gods kan antagas vid bodelningen tillkomma den f�rre, s�ttas under s�rskild v�rd och f�rvaltning, till dess boskillnadsans�kning� en pr�vats och, om den bifalles, bodelning skett eller ock boskillnads� ans�kningen f�rfallit; dock m� s�dant avskiljande ej mot andra makens bestridande �ga rum, s�vida han st�ller s�kerhet, som av r�tten godk�n- nes, f�r vad av godset b�r vid bodelningen tillkomma s�kanden. Har boskillnad beviljats, �ge en var av makarna, enligt vad nu �r sagt, p� kalla, att giftor�ttsgods, var�ver andra maken �ger r�da, s�ttes under s�rskild v�rd och f�rvaltning, till dess bodelning skett. Vid meddelande av f�rordnande, som i f�rsta stycket s�gs, m� j�mv�l givas n�rmare best�mmelser om anv�ndande av godset eller dess av� kastning f�r familjens underh�ll eller eljest till n�diga utgifter. 7 � Giftor�ttsgods, var�ver make enligt 5 � �ger r�da, m� utan hin� der av ans�kan om boskillnad eller- dom d�r� utm�tas f�r hans g�ld. �r s�dan t gods enligt 6 ? satt under s�rskild v�rd och f�rvaltning, m� det dock e j utm�tas f�r hans g�ld, s�vida ej j�mv�l andra maken svarar f�r g�lden eller godset p� grund av inteckning eller eljest s�rskilt h�ftar d�rf�r. i it !" h l 8 � Avtr�das, innan bodelning �gt rum, makes egendom till konkurs, |,i eller har bodelning i anledning av makes konkurs �terg�tt, st�nde det giftor�ttsgods, var�ver maken enligt 5 � �ger r�da, under konkursboets f�rvaltning, till dess genom bodelning blivit best�mt, vad som skall till� falla maken; och vare emellertid konkursboet of�rhindrat f�rs�lja egen� domen, om det finnes erforderligt. F�rordnande, varom i 6 � s�gs, vare, d� konkurs intr�ffar, f�rfallet. 'jj hS i. T i. 'l� 9 � Har ej under boskillnadsm�let uppteckning skett av vardera ma- i kens tillg�ngar och skulder, s�dana de voro, n�r ans�kningen om bo- ^ skillnad gjordes, skall, sedan boskillnad beviljats, s�dan uppteckning f�r� r�ttas. Bouppteckning skall av makarna med edsf�rpliktelse underskri� vas och en avskrift d�ra v till r�tten ingivas. Har avskrift av bouppteckning ej inkommit inom tre m�nader, fr�n det boskillnadsdomen gavs, f �rordne r�tten l�mplig person att verkst�lla uppteckningen; och �ligge det make att under edsf�rpliktelse redligen uppgiva sina tillg�ngar och skulder. F�rr�ttningsmaimen har att till r�t- ten �vers�nda en avskrift av bouppteckningen. �r boskillnad s�kt och har, d� ans�kningen gjorts allenast av ena maken, sk�lig anledning d�rtill visats, skall r�tten, om ena maken det ;i �skar, meddela f�rordnande om boupptecknings f�rr�ttande, efter vad j! ]' f�rut i denna paragraf �r sagt; och �ligge det f�rr�ttningsmannen att tillst�lla vardera maken ett exemplar av bouppteckningen �vensom att ; |1 till r�tten ins�nda en avskrift d�rav med underr�ttelse om dagen, d� ma- 'jl^ karna erh�llit bouppteckningen. i lli) Make, som underl�ter att l�mna uppgift till bouppteckning, m� av r�tten vid vite d�rtill h�llas. 1301 41' > I 'i: I: h 11 "v'h. ii � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973; 645 Riktigheten av uppr�ttad bouppteckning vare make pliktig att med ed inf�r r�tten f�sta, om det yrkas av andra maken eller av borgen�r, vil� kens fordran tillkommit f�re bodelningen. 10 kap. 10 - I 11 kap. Om �ktenskapsskillnad 1 �20 �r makar ense om att �ktenskapet skall uppl�sas, har de r�tt till �ktenskapsskillnad. Har make barn under sexton �r som s t�r under hans v�rdnad, skall �ktenskapsskillnaden dock f�reg�s av bet�nketid. IM, h.f' 2 �21 Vill endast en av makarna att �ktenskapet skall uppl�sas, har han r�tt till �ktenskapsskillnad efter bet�nketid. 3 � Bet�nketid inledes n�r makarna gemensamt ans�ker om �kten� skapsskillnad eller n�r makes yrkande om �ktenskapsskillnad delges andra maken. Har bet�nketid l�pt under minst sex m�nader, meddelas dom p� �ktenskapsskillnad, om make framst�ller s�rskilt yrkande d�r� om. Har s�dant yrkande ej framst�llts inom ett �r fr�n bet�nketidens b�rjan, �r fr�gan om �ktenskapsskillnad f�rfallen. Avvisas- talan om �ktenskapsskillnad eller avskrives m�l d�rom, upph�r bet�nketiden. 4 � Lever makar �tskilda sedan minst tv� �r, har vardera maken r�tt till �ktenskapsskillnad utan f�re g�ende bet�nketid. 5 � Har �ktenskap ing�tts i strid mot 2 kap. 3 � f�rsta stycket, har make r�tt till �ktenskapsskillnad utan f�reg�ende bet�nketid. Detsamma g�ller, om �ktenskapet ing�tts i strid mot 2 kap. 4 � och det tidigare �ktenskapet ej blivit uppl�st. F�religger tvegifte, har make i det tidigare �ktenskapet r�tt att f� detta uppl�st genom �ktenskapsskillnad utan f� reg�ende bet�nketid. I fall som avses i f�rsta stycket kan talan om �ktenskapsskillnad f�ras �ven av �klagare. 6 � Egendom, som make f�rv�rvar efter det att talan om �ktenskaps� skillnad v�ckts, skall vara hans enskilda, om det d�mes till �ktenskaps� skillnad eller make avlider under tid d� m�let �r anh�ngigt, utan att fr� gan om �ktenskapsskillnad f�rfallit enligt 3 �. Detsamma g�ller, om det d�mes till bosldllnad p� talan som v�ckts under tid som nu sagts. 1302 " Kapitlet upph�vt genom denna lag. Senaste lydelse av 10 kap. 1 � 1947:187 10 kap. 2 � 1948; 272 10 kap. 3 � 1968; 758 20 S enaste lydelse 1968:758. 21 � ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket up ph�vs. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 �22 Domes till �ktenskapsskillnad, skall bodelning �ga rum. SFS 1973: 645 8 �23 Till dess bodelning sker r�der vardera maken �ver sitt giftor�tts- gods, om ej annat f�ljer av 9 �. Make skall vid bodelningen redovisa f�r sin f�rvaltning av egendomen och dess avkastning. 9 � Har talan om �ktenskapsskillnad v�ckts skall, om ena maken yr� kar det och det beh�vs f�r att s�kerst�lla hans r�tt, s� mycket av andra makens giftor�ttsgods s�ttas under s�rskild v�rd och f�rvaltning som motsvarar vad den f�rre kan antagas vid bodelningen f� av detta gods. Mot makes bestridande f�r hans giftor�ttsgods ej s�ttas under s�rskild v�rd och f�rvalt ning, om han st�ller godtagbar s�kerhet f�r vad som s� lunda kan antagas tillkomma s�kanden vid bodelningen. I samband med f�rordnande enligt f�rsta stycket kan r�tten med� dela n�rmare best�mmelser om anv�ndning av godset eller dess av� kastning till n�dv�ndiga utgifter. F�rordnande enligt f�rsta stycket g�ller till dess bodelning skett eller talan om �ktenskapssldllnad avskrivits eller fr�ga d�rom f�rfallit enligt 3�. 10 �24 Giftor�ttsgods var�ver make r�der f�r utm�tas f�r hans g�ld utan hinder av talan om �ktenskapsskillnad eller dom d�r�. �r s�dan egendom enligt 9 � satt under s�rskild v�rd och f�rvaltning, f�r den dock utm�tas f�r makens g�ld endast om ocks� andra maken svarar f�r g�lden eller egendomen p� grund av pantr�tt eller eljest s�rskilt h�ftar d�rf�r. 11 �23 Avtr�des makes egendom till konkurs innan bodelning �gt rum eller har bodelning �terg�tt i anledning av makes konkurs, skall det gifto� r�ttsgods var�ver maken r�der st� xmder konkursboets f�rvaltning till dess genom bodelning blivit best�mt vad som skall tillfalla maken. Kon� kursboet f�r s�lja egendomen, om det beh�vs. F�rordnande enligt 9 � f�rfaller n�r konkurs intr�ffar. 12 � N�r talan om �ktenskapsskillnad v�ckts skall r�tten, om n�gon av makarna yrkar det, f�rordna l�mplig person att uppteckna vardera makens tillg�ngar och skulder, s�dana de var n�r talan v�cktes. D�mes till �ktenskapsskillnad och har bouppteckning ej verkst�llts, skall s�dant f�rordnande meddelas �ven p� yrkande av borgen�r vars fordran till� kommit f�re bodelningen. Make skall vid bouppteckningen under edsf�rpUktelse redUgen uppge sina tillg�ngar och skulder. Om make imderl�ter att l�mna s�dan upp� gift, kan r�tten f�rel�gga honom vid vite att fullg�ra sin skyldighet. F�r- r�ttningsmanneri skall ins�nda avskrift av bouppteckningen till r�tten. Make skall inf�r r�tten beediga uppr�ttad bouppteckning, om det yrkas av andra maken eller av borgen�r vars fordran tillkommit f�re bodelningen. " Senaste lydelse 1968: 758. ^ Senaste lydelse 1968: 758. �ndringen inneb�r bl. a. att andra och tredje styckena upph�vs. Senaste lydelse 1968:758. ^ Senaste lydelse 1964:164. �ndringen inneb�r bl. a. att tredje och fj�rde styckena upph�vs. 1303 jj "^1 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973: 645 13 �20 Best�mmelserna i 712 �� ger ej till�mpning, om t ill f�ljd av �ktenskapsf�rord eller boskillnad ingendera maken har giftor�ttsgods. 14 � Om ena maken efter �ktenskapsskillnaden �r i behov av bidrag till sitt tillb�rliga underh�ll, kan r�tten �l�gga andra maken att utge s� dant bidrag efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till hans f�rm�ga och �vriga omst�ndigheter. Vid pr�vningen skall beaktas att make kan ha s�rskilt behov av bidrag f�r tiden n�rmast efter �ktenskapsskillnaden. Bidraget kan, om den underh�llsskyldiges f�rm�genhetsf�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt f�ranleder det, best�mmas till visst be� lopp att utges en g�ng f�r alla. �r bidraget best�mt att utg� p� s�rskilda tider och ing�r den underh�llsber�ttigade nytt �ktenskap, skall bidrag ej vidare utg�. 15 � Utan hinder av vad som genom r�ttens beslut eller genom avtal blivit best�mt om bidrag till fr�nskild makes underh�ll kan r�tten p� endera makens yrkande f�rordna p� annat s�tt d�rom, n�r v�sentligt �ndrade f�rh�llanden p�kallar det. Endast om synnerliga sk�l f�religger f�r dock underh�llsbidrag utd�mas, om s�dant bidrag icke tidigare sko� lat utg�, eller h�jas ut�ver det h�gsta belopp till vilket bidraget tidigare varit best�mt. F�rsta stycket �ger ej till�mpning, om n�gon f�rpliktats eller �tagit sig att till fr�nskild makes underh�ll utge visst belopp en g�ng f�r alla. 16 � �r avtal, som makar med avseende p� f�rest�ende �ktenskaps� skillnad tr�ffat om bodelning eller vad d�rmed �ger samband eller om bidrag tiU makes und erh�ll, uppenbart obilligt f�r ena maken, skall det p� hans talan j�mkas av r�tten. Har talan ej v�ckts inom ett �r fr�n det �ktenskapsskillnaden meddelades, �r r�tten till talan f�rlorad. 1731 ��27 12 kap. Vissa best�mmelser med avseende � �ktenskaps uppl�sning genom makes d�d 1 � D� make d�tt, skall bodelning ske, s�vida ej till f�ljd av �kten� skapsf�rord eller boskillnad ingendera maken vid d�dsfallet hade gifto� r�ttsgods. 2 � Emot d�dsbodel�gares bestridande m� bodelning ej �ga rum, in� nan all veterlig g�ld, f�r vilken den d�de svarade, blivit gulden eller del� �garen fritagits fr�n ansvar f�r g�lden eller medel till dess betalning 1304 20 S enaste lydelse 1968: 758. �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs. 27 Pa ragraferna upph�vda j7_30 �� genom denna lag 31 � genom 1963: 522 Senaste lydelse av 20 � 1969: 798 26 � 1952: 333 27 � 1949: 383 28 � 1952: 333 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> s�tts under s�rskild v�rd. Har den d�des egendom blivit avtr�dd till kon- SFS 1973: 645 kurs, m� bodelning st�dse �ga rum utan hinder av del�gares bestri� dande. 3 � Till dess bodelning sker, tage efterlevande maken del i f�rvalt� ningen av den d�des egendom efter vad i �rvdabalken s�gs. 4 � Efterlevande make �ge, s�vitt ej av stadgandet i 5 � annat f�ran- ledes, fortfarande r�da �ver det giftor�ttsgods, som tillh�rde honom vid d�dsfallet; och vare maken pliktig att vid bodelningen avgiva redo� visning f�r sin f�rvaltning av godset och den avkastning, som d�rav fallit. 5 � Om det finnes erforderligt till betryggande av arvingars och uni� versella testamentstagares r�tt, skall giftor�ttsgods, var�ver efterlevande maken enligt 4 � �ger r�da, till v�rde motsvarande vad av n�mnda gods kan antagas vid bodelningen tillkomma dem, s�ttas under s�rskild v�rd och f�rvaltning, till dess bodelning skett; dock m� s�dant avskiljande ej mot efterlevande makens bestridande �ga rum, s�vida han st�ller s�ker- | het, som av r�tten godk�nnes. Vid meddelande av f�rordnande, som i f�rsta stycket s�gs, m� j�mv�l givas n�rmare best�mmelser om anv�ndande av godset eller dess avkast� ning f�r efterlevande makens och barnens underh�ll eller eljest till n�� diga utgifter. 6 � Giftor�ttsgods, var�ver efterlevande make enligt 4 � �ger r�da, m� utan hinder av andra makens d�d utm�tas f�r den f�rres g�ld. �r s� dant gods enligt 5 � satt under s�rskild v�rd och f�rvaltning, m� det dock ej utm�tas f�r efterlevande makens g�ld, s�vida ej j�mv�l den d�de svarade f�r g�lden eller godset p� grund av inteckning eller eljest s�r� skilt h�ftar d�rf�r. 7 � Avtr�des, innan bodelning �gt rum, endera makens egendom till konkurs, eller har bodelning i anledning av s�dan konkurs �terg�tt, st�nde det giftor�ttsgods, som vid tiden f�r d�dsfallet tillh�rde g�lde- n�ren, un der konkursboets f�rvaltning, till dess genom bodelning blivit best�mt vad som skall tillfalla konkursboet; och vare emellertid kon� kursboet of�rhindrat f�rs�lja egendomen, om det finnes erforderligt. F�rordnande, varom i 5 � s�gs, vare, d� konlcurs intr�ffar, f�rfallet. 13 kap. Om bodelning 1 �2� Bodelning i anledning av boskillnad, �ktenskapsskillnad eller ena makens d�d skall f�rr�ttas med iakttagande av best�mmelserna i detta kapitel; och skall vid bodelningen vad som finnes stadgat om arv� skiftes fo rm, f�rordnande av s�rskild skiftesman samt dennes eller bo� utredningsmans befattning med skifte �ga motsvarande till�mpning. Vad i detta kapitel s�gs om make skall, n�r make �r d�d, till�mpas betr�ffande hans arvingar och universella testamentstagare, s�vida ej an� norlunda stadgas. Senaste lydelse 1933; 316. 1305 i'c 1 'i r 1 ,-i: � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973:645 , i t,' " I! ^ 1 2 �28 H�ftar make f�r g�ld, som tillkommit innan ans�kan om boskill� nad eller �ktenskapsskillnad blivit gjord eller, om bodelningen �ger rum till f�ljd av ena makens d�d, f�re d�dsfallet, skall av den g�ld- bundne makens giftor�ttsgods till�ggas honom egendom till t�ckning av g�lden eller, om b�gge makarna h�ftar f�r denna, av den del av g�lden som makarna emellan bel�per p� honom. Var, n�r ans�kan om boskill� nad gjordes eller d�dsfallet intr�ffade, talan om �ktenskapsskillnad anh�ngig utan att fr�gan d�rom f�rfallit enligt 11 kap. 3 �, t�ckes dock endast g�ld som tillkommit f�re ans�kningen om �ktenskapsskillnad. �r g�lden gjord f�re �ktenskapets ing�ende, och h�ftade, d� �kten� skapet ingicks, enskild egendom eller egendom, som i 6 kap. 1 � andra stycket avses, och som ej skall ing� i bodelningen, p� grund av pant� r�tt eller eljest s�rskilt f�r g�lden, eller har maken under �ktenskapet �dragit sig g�lden genom vanv�rd av sina ekonomiska angel�genheter eller genom annat otillb�rligt f�rfarande eller till f�rv�rv eller f�r� kovran av egendom, som nyss � r sagd, skall tilldelning, varom i f�rsta stycket stadgas, �ga rum allenast f�r den del av g�lden, f�r vilken be� talning ej kan erh�llas ur s�dan egendom. t " 3 � Sedan tilldelning f�r g�ld �gt rum, enligt vad i 2 � s�gs, skall �terstoden av makamas giftor�ttsgods delas lika mellan dem, s�vida ej annat f�ranledes av vad i 6 kap. 7 � eUer h� r nedan i 412 a �� s�gs. 4 � Vardera maken eller, om ena maken �r d�d, den efterlevande �ge fr�n delningen undantaga honom tillh�riga kl�der och andra f�rem�l, som tj�na uteslutande till hans personliga bruk, dock ej till h�gre v�rde �n med h�nsyn tiU makamas villkor kan anses sk�ligt. 5 � Varder giftor�ttsgods tillagt ena maken till t�ckning av g�ld, som i 2 � andra stycket s�gs, �ge andra maken erh�lla vederlag d�rf�r av makamas giftor�ttsgods. 6 � Har make genom vanv�rd av sina ekonomiska angel�genheter, genom missbmk av r�tten att r�da �ver sitt giftor�ttsgods eller genom annat otillb�rligt f�rfarande v�llat, att detta v�sentligen minskats, �ge andra maken erh�lla vederlag d�rf�r av makamas giftor�ttsgods. R�cker det ej till, och har den vederlagsskyldige enskild egendom, g�nge f�r h�lften av vad som brister vederlag ut av den enskilda egendom, som ej erfordras f�r t�ckning av g�ld. 7 � R�tt till vederlag, som i 6 � s�gs, tillkomme ock make, om andra maken anv�nt sitt giftor�ttsgods till f�rv�rv eller f�rkovran av sin enskilda egendom eller av egendom, som i 6 kap. 1 � andra stycket av� ses, och som e j skall ing� i bodelningen, eller till betalning av s�dan f� re �ktenskapets ing�ende gjord g�ld, som i 2 � andra stycket omf�rm�les. 8 � Make, som anv�nt sin enskilda egendom till f�rkovran av sitt giftor�ttsgods, njute vederlag av detta. 9 � Har make tillkommande vederlag ej Icunnat till fullo utg�, �ge han ej f�r bristen fordran hos andra maken. 1306 s� Senaste lydelse 1970: 999. � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 � Till betalning f�rfallet underh�llsbidrag, som make j�mlikt 11 SFS 1973: 645 kap, 14 � har att en g�ng f�r alla utge till andra maken, skall vid bo� delningen ut g� av vad d�rvid tillkommer andra maken ut�ver egendom till t�ckning av denne �vilande g�ld. 11 � H�fta makarna, en f�r b�gge och b�gge f�r en, f�r g�ld, som i 2 � avses, �ge en var av dem fordra, att den andre betalar s� stor del av g�lden, som m akarna emellan bel�per p� denne, eller ock st�ller maken s�kerhet f�r betalningen. Sker det ej, skall, om den som framst�llt yr� kandet p�fordrar det och st�ller s�kerhet f�r g�ldens betalning, egen� dom till t� ckning av n�mnda del av g�lden tilldelas honom av vad vid bodelningen tillkommer andra maken ut�ver egendom till t�ckning av annan g�ld; och vare den f�rre makarna emellan ensam ansvarig f�r g�ldens betalning. 11 a � D� vid makes d�d f�rskott � arv, som givits av endera makens giftor�ttsgods, skall avr�knas � arvet efter den d�de, skall vid bodelning� en � den lott, som tillkommer den d�des arvingar, avr�kning ske f�r f�rskottet eller, om det ej kan till fullo avr�knas � arvet, f�r vad d�r� kan avr�knas av f�rskottet. I fall, varom nu �r sagt, skall, sedan tilldel� ning f�r g�ld �gt rum, �terstoden av f�rskottsgivarens giftor�ttsgods f�re delningen �kas med ett belopp, motsvarande vad s�lunda skall av� r�knas vid bodelningen. 12 � Sker bodelning i anledning av makes d�d, och �r den egendom, som d�rvid til lkommer efterlevande maken, ringa, �ge han av makamas giftor�ttsgods uttaga n�digt bohag �vensom arbetsredskap och andra l�s�ren, som erfordras till forts�ttande av hans n�ring, �ven om d�rige� nom arvingarnas lott skulle lida inskr�nkning. Efterlevande maken �ge av giftor�ttsgodset, s�vitt det r�cker, st�dse bekomma egendom till s� stort v�rde, att den j�mte egendom, som m� enskilt tillh�ra honom, motsvarar fyra g�nger det vid tiden f�r d�dsfallet g�llande basbeloppet enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allm�n f�rs�kring. Vad i andra stycket s�gs �ge dock ej till�mpning, om den avlidne efterl�mnar bam under sexton �r som ej j�mv�l � r efterlevande makens bam, 12 a � Om vid bodelning p� grund av �ktenskapsskillnad delning en� ligt vad f�mt stadgats skulle framst� som uppenbart obillig med h�n� syn till m akamas ekonomiska f�rh�llanden och den tid �ktenskapet va� rat, skall delning i st�llet ske efter annan grund som finnes sk�lig. P� grund av denna best�mmelse kan make dock ej erh�lla mera �n vad som svarar mot hans giftor�ttsgods. 13 � Vid lottemas utl�ggning �ge vardera maken eller, om endera �r d�d, den efterlevande p� sin lott bekomma arbetsredskap och andra l�s�ren, som e rfordras till forts�ttande av hans n�ring. D�refter vare en var av makama ber�ttigad att p� sin lott erh�lla den till hans giftor�tts� gods h� rande egendom han �nskar. Fastighet, som tillh�r ena makens fiiftor�ttsgods, s� ock annan till ena makens giftor�ttsgods h�rande 1307 M' il � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973:645 egendom, som det av s�rskild anledning kan vara av intresse f�r honom att beh�lla, vare han, �ven om egendomen i v�rde �verstiger vad p� hans lott bel�per, ber�ttigad bekomma, om han l�mnar penningar till fyllnad av andra makens lott. Skall ena makens enskilda egendom g� i betalning f�r vederlag, som i 6 eller 7 � s�gs, g�nge vederlaget ut i egendom, som maken sj�lv �ger anvisa. R�tt, varom i f�rsta stycket sista punkten s�gs, tillkomme, n�r make �r d�d, ej andra arvingar �n br�starvingar; och njute de s�dan r�tt alle� nast betr�ffande fastighet, som maken f�rv�rvat fr�n n�gon med vilken han varit sl�kt i r�tt uppstigande led eller fr�n s�dan anf�rvants d�dsbo. 1 ;: I i�:' 13 a � Har vid bodelning fastighet delats s�, att makarna f�tt skilda andelar utan att villkor om utbrytning uppst�llts i den �ver bodelningen uppr�ttade handlingen, innehava makarna fastigheten under sam�gande� r�tt. 1 den m�n bodelning eljest inneb�r, att del av fastighet kommer i s�rskild �gares hand, �r den ogiltig. !i ' *! fr 1 " 13 b � F�religger tvegifte och d�r den omgifte, skall r�tt till ers�tt� ning, pension eller a nnan ekonomisk f�rm�n, som �r tiUagd efterlevande make, anses tillkomma maken i f�rsta giftet, om ej annat framg�r av omst�ndigheterna. 14 � Har vid bodelningen ma ke eftergivit vad enligt best�mmelserna i detta kap. tillkommer honom, och kan g�ld, som uppst�tt f�re bo� delningen, ej betalas av honom, svare andra maken f�r vad som brister intill v�rdet av vad han f�r mycket bekommit, s�vida han ej kan visa, att hans make efter bodelningen hade kvar egendom, som uppenbarligen motsvarade honom d� �vilande g�ld. Har den make, som gjort efter� giften, blivit f�rsatt i konkurs eller vid utm�tning funnits sakna tillg�ng att betala sin g�ld eller, om han �r k�pman, inst�llt sina betalningar, eller finnes han eljest vara p� s�dant obest�nd, att det m�ste antagas, att g�ld, som i f�rsta punkten avses, e j varder r�tteligen gulden, svare andra maken f�r g�lden intill det v�rde, som i n�mnda punkt s�gs, �ven om det ej �r utrett vad som brister hos den f�rre. �r bodelning f�rr�ttad mellan ena maken och den andres arvingar, och hava arvingarna bekommit f�r mycket, svare de, en f�r alla och alla f�r en, f�r betalningsskyldighet, som i f�rsta stycket s�gs. Vad i denna paragraf �r stadgat skall, n�r bodelning �ger rum i anledning av ena makens d�d, ej till�mpas i fr�ga om g�ld, f�r vilken den d�de h�ftade. 1308 15 � D� bodelning skett, �ge make ingiva den d�r�ver uppr�ttade handlingen till r�tten; och skall anm�lan om ingivandet och dagen d�r� f�r of�rdr�jligen g�ras till �ktenskapsregistret samt kung�relse inf�ras i allm�nna tidningarna och tidning inom orten. Om �terg�ng av bodel� ning vid konkurs eller med anledning av f�rhandling om offentligt ackord eller vid egendoms avtr�dande till f�rvaltning av boutrednings� man finnas best�mmelser i konkurslagen (1921: 225) och ackordslagcn (1970: 847) samt i �rvdabalken. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 kap.'� SFS 1973: 645 15 kap. Vissa best�mmelser om r�tteg�ngen �ktenskapsm�l 1 � �ktenskapsm�l �r m�l om �ktenskapsskillnad och m�l d�ri tvis� ten �r, huruvida man och kvinna �r f�renade i �ktenskap med varandra. 2 � Fr�ga, huruvida man och kvinna �ro i �ktenskap f�renade med varandra, m� ej bliva f�rem�l f�r s�rskild r�tteg�ng annorledes �n s� som tvist dem emellan men m� eljest komma under pr�vning, n�r helst n�gons r�tt �r av fr�gan beroende. 3 � F�r sinnessjuk eller sinnessl� f�res i �ktenskapsm�l talan av f�r� myndaren. 4 �31 �ktenskapsm�l inst�mmes till tingsr�tten i den ort d�r mannen eller kvinnan har sitt hemvist. Har ingendera hemvist inom riket, upp� tages m�let av Stockholms tingsr�tt. Vill b�da makarna erh�lla �kten� skapsskillnad, kan de dock anh�ngigg�ra fr�gan d�rom genom ans�kan. �r fr�ga om �ktenskapsskillnad beh�rigen anh�ngiggjord, kan make utan s�rskild st�mning i �ktenskapsm�let framst�lla yrkanden i fr�gor som har samband med �ktenskapsskillnaden s�som ang�ende under� h�llsbidrag, sammanlevnadens h�vande och r�tt att sitta kvar i hem� met. 5 �32 Sedan fr�ga om �ktenskapsskillnad anh�ngiggjorts, skall r�tten s� sn art l�mpligen kan ske pr�va huruvida dom p� �ktenskapsskilhiad kan meddelas genast. Beh�vs bet�nketid, skall r�tten i beslut meddela att bet�nketid l�p er och ge besked om m�lets fortsatta handl�ggning. 6 � R�tten m�, om part det beg�r, f�rordna, att �ktenskapsm�l skall handl�ggas inom st�ngda d�rrar. 7 �33 S�dant s�rskilt yrkande om �ktenskapsskillnad som avses i 11 kap. 3 � skall framst�llas muntligen inf�r r�tten eller skriftligen. R�tten skall bereda andra maken tillf�lle att yttra sig �ver yrkandet. �terkallar make talan om �ktenskapsskillnad sedan bet�nketid b�r� jat l�pa, skall m�let likv�l pr�vas, om andra maken yrkar det. Dom p� �ktenskapsskillnad p� yrkande av make samt betr�ffande d�rmed sammanh�ngande fr�gor, om vilka makarna �r ense, f�r medde� las utan huvudf�rhandling. Kapitlet upph�vt genom denna lag. Senaste lydelse av 14 kap. 1 � 1968:758 14 kap. 2 � 1968: 758 14 kap. 3 � 1946: 822 14 kap. 4 � 1968:758 3^ S enaste ly delse 196 9: 798. �ndringen inneb�r bl. a . att tredje stycket upp h�vs. 33 Senaste lydelse 1946: 822. 33 F �rutvarande 7 � upph�vd genom 1968: 758. 1309 ') " ? j i': "Il I !|' r il: iL � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973: 645 810 ��34 "M; 11 �33 I m�l om �ktenskapsskillnad skall r�tten, p� yrkande av endera maken, f�r tiden intill dess laga kraft �gande dom f�religger f�rordna om sammanlevnadens h�vande och om f�rbud f�r makarna vid vite av f�ngelse i h�gst ett �r eller b�ter att bes�ka var andra. R�tten kan ocks� f�r samma tid f�rordna efter vad som finnes sk�ligt om bidrag av ena maken till den andras underh�ll. Vid f�rordnande om sammanlevnadens h�vande kan r�tten best�m� ma, vilken av makarna som skall f� sitta kvar i hemmet. D�mes till �k� tenskapsskillnad, skall s�dan best�mmelse g�lla till dess bodelning sker. Make som ber�ttigats att sitta kvar i hemmet f�r inneha och nyttja de andra maken tillh�riga l�s�ren som ing�r i bohaget, s�vida ej r�tten be� tr�ffande viss egendom f�rordnar annorlunda. Om den nyttjander�tt som s�lunda kan tillkomma make g�ller vad i 5 kap. 8 � s�gs. F�rordnande enligt f�rsta eller andra stycket f�r meddelas utan hu� vudf�rhandling. Innan f�rordnande meddelas, skall tillf�lle att yttra sig �ver yrkandet beredas andra maken. Har f�rordnande meddelats, skall r�tten n�r m�let avg�res pr�va, om �tg�rden skall best�. F�rord� nande om sammanlevnadens h�vande och om bes�ksf�rbud skall best�, om make beg�r det. Beslut enligt denna paragraf skall verkst�llas lika med laga kraft �gan� de dom men kan n�r som helst �terkallas av r�tten. Beslut om samman� levnadens h�vande och om bes�ksf�rbud f�r dock ej �terkallas, om make mots�tter sig det. 12 � Har fr�gan om �ktenskapsskillnad f�rfallit enligt 11 kap. 3 skall m�let avskrivas och vardera parten b�ra sin r�tteg�ngskostnad. �, 1314 ��36 Boskillnadsm�l 15 � Boskillnad sokes skriftligen hos den r�tt, d�r mannen b�r svara i tvistem�l i allm�nhet eller, om mannen ej �r skyldig att i m�l, som ny ss sagts, svara vid svensk domstol, hos den r�tt, d�r hustrun b�r svara i s�dana m�l. Finnes ej beh�rig domstol, enligt vad nu �r sagt, varde m� let upptaget av Stockholms tingsr�tt. 16 � Finner r�tten, att ans�kning om boskillnad ej kan upptagas p� den grund att den �r st�lld till o r�tt domstol eller av annan orsak, var� de beslut d�rom tecknat � ans�kningen. 1310 Paragraferna upph�vda genom denna lag . Senaste lydelse av 8 � 1968: 758 9� 1968: 758 Senaste lydelse 1964: 164. Paragraferna upph�vda 13 � genom 1950: 30 14 � genom denna lag Senaste lydelse av 14 � 1946: 822 � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 � �r ans�kning gjord av b�gge m akarna, och m�ter ej hinder f�r SFS 1973: 645 dess upptaga nde, meddele r�tten genast beslut om boskillnaden, s�vida ej anst�nd d�rmed enligt 20 � skall �ga rum. 18 � �r ans�kning om boskillnad gjord allenast av endera maken, skall f�rel�ggande meddelas andra maken att inom viss tid inkomma med skriftligt svarom�l. F�rel�ggandet skall j�mte ans�kningen del� givas andra maken p� s�tt om st�mning �r stadgat. Medgiver andra maken ans�kningen eller �r hans bo avtr�tt till konkurs, skall, s�vida e j anst�nd enligt 20 � skall �ga rum, beslut genast meddelas om boskillnaden. I annat fall skall f�rberedelsen forts�ttas eller, om for tsatt f�rberedelse ej erfordras, m�let omedelbart uts�ttas till huvudf�rhandling. 19 � Ang�ende f�rel�ggande f�r part och parts utevaro i boskillnads� m�l �ge vad i r�tteg�ngsbalken �r stadgat om m�l, vari f�rlikning ej �r till�ten, motsvarande till�mpning. 20 � Har make, som s�kt boskillnad, innan ans�kningen beviljats, p� kallat uppr�ttande av bouppteckning, efter vad i 9 kap. 9 � s�gs, och har s�kanden tillika beg�rt anst�nd med boskillnadens beviljande, till dess han f�tt taga del av bouppteckningen, m� boskillnadsans�kningen ej bifallas, f�rr�n en m�nad f�rflutit fr�n det bouppteckningen tillst�llts makarna, s�vida ej s�kanden dessf�riiman fullf�ljer ans�kningen. 21 � N�r ans�kning om boskillnad inkommit, s� ock d� boskillnad blivit beviljad, skall genom r�ttens f�rsorg kung�relse d�rom inf�ras i allm�nna tidningarna och i tidning inom orten �vensom underr�ttelse ins�ndas till �ktenskapsregistret. 2223 ��37 S�rskilda best�mmelser r�rande viss a andra m�l 24 �3 8 Har make yrkat �l�ggande f�r andra maken att utgiva under� h�llsbidrag enligt 5 kap. 5 eller 7 � eller, efter det till �ktenskapsskillnad blivit d�mt, enligt 1 1 kap. 14 �, eller har make p�kallat j�mkning i vad genom r�ttens beslut eller genom avtal blivit best�mt om s�dant bi� drag, kan r�tten p� yrkande f�r tiden intill dess laga kraft �gande dom ji f�religger f�rordna d�rom efter vad som finnes sk�ligt. | 25 � Har make yrkat att enligt 5 kap. 8 � av andra maken till nytt- s jande erh�lla n�diga l�s�ren eller p�kallat j�mkning av avtal i s�dan fr�ga, �ge r�tten, p� yrkande, meddela f�rordnande d�rom f�r tiden intill dess laga kraft �gande dom f�religger. 26 � F�rordnande, varom i 24 eller 25 � s�gs, m� meddelas utan hu� vudf�rhandling. Paragraferna upph�vda 22 � genom 1950; 30 23 � genom denna lag Senaste lydelse av 23 � 1946; 822. Senaste lydelse 1946; 822. 1311 C, W ,1 il .1 li ' � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973: 645 Innan f�rordnande meddelas, skall tillf�lle beredas svaranden att yttra sig �ver ans�kningen. Har f�rordnande meddelats, pr�ve r�tten, n�r m�let avg�res, om �tg�rden skall best�. 1 t ,i I i lir' 27 � F�rordnande, varom i 24 eller 25 � s�gs, g�nge i verkst�llighet lika med laga kraft �gande dom men kan n�r som helst av r�tten �ter� kallas. 28 �30 Vill make eller hans arvinge att egendom skall s�ttas under s�rskild v�rd och f�rvaltning efter vad som stadgas i 9 kap. 6 �, 11 kap. 9 � eller 12 kap. 5 �, skall han hos r�tten s�ka f�rordnande d�rom. S�dant f�rordnande f�r, om s�kanden beg�r det, meddelas att g�lla till dess �rendet avg�res av r�tten. Det kan �ven dessf�rinnan n�r som helst �terkallas. Innan f�rordnande, varom nu �r sagt, meddelas, skall tillf�lle beredas andra maken att yttra sig �ver ans�kningen. F�rordnande g�nge utan hinder av f�rd klagan i verkst�llighet, s� vida ej f�rbud d�remot kommer fr�n hovr�tten. S ") h 1 I i I,- I,: Gemensamma best�mmelser 29 �^0 I �ktenskapsm�l, boskillnadsm�l, m�l r�rande bodelning och m�l om underh�ll som avses i denna balk skall underr�tt vid handl� gg� ning, som enligt vad eljest �r f�reskrivet skall ske med tre eller fyra lagfarna domare, best� av en lagfaren domare och n�mnd. Vad nu sagts g�ller �ven annat m�l som handl�gges i samma r�tteg�ng. 30 � Har n�mnd s�te i r�tten skola i n�mnden sitta n�mndem�n till det antal som f�reskrives i 1 kap. 4 � andra stycket r�tteg�ngsbalken. I s�dant fall skola vidare f�ljande avvikelser g�lla fr�n vad som eljes t �r f�reskrivet om �verl�ggning och omr�stning i tvistem�l. Ordf�randen skall vid �verl�ggningen framst�lla saken och vad lag stadgar d�rom. Vid omr�stning skall ordf�randen f�rst s�ga sin mening och d�refter inh�mta n�mndens. Yppas annan mening �n ordf�randens och f�rena sig minst fyra elle r, d� i n�mnden �ro endast fyra, minst tre n�mndem�n om sk�len och slutet, g�ller n�mndens mening. I annat fall g�ller ordf�randens mening. Har n�mnden best�mt r�ttens avg�rande, svarar f�r detta envar n�mndeman, som med sin r�st bidragit d�rtill. 31 � Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, � ok�nd ort, skall hans r�tt i saken bevakas av god man, varom i 18 kap. f�r- �ldrabalken f�rm�les. I fr�ga om ers�ttning till god man, som h�r av� ses, skall g�lla vad i 20 kap. 19 � f�r�ldrabalken stadgas ang�ende er� s�ttning �t r�tteg�ngsbitr�de. 1312 Senaste lydelse 1946; 822. Senaste lydelse 1969; 256. � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 Mot beslut, som av underr�tt meddelats under r�tteg�ngen i SFS 1973: 645 fr�ga, varom f�rm�les i 9 kap. 6 eller 9 �, 11 kap. 12 � eller detta kap. 11, 24 eller 25 �, skall talan f�ras s�rskilt. Mot hovr�ttens beslut i fr�ga, som nu n�mnts, m� talan ej f�ras. 16 kap. Allm �nna best�mmelser 1 � D� enligt denna balk tid skall r�lcnas efter m�nad eller �r, varde den dag f�r slutdag ansedd, som genom sitt tal i m�naden motsvarar den, fr�n vilken tid r�kningen b�rjas. Finnes ej motsvarande dag i slut- m�naden, varde den m�nadens sista dag ansedd f�r slutdag. 2 � Anteckningar om �ktenskaps ing�ende och uppl�sning skola g�ras i kyrkob�ckerna enligt de f�reskrifter Konungen giver. 3 � Hos en f�r hela riket gemensam registreringsmyndighet skall f�ras �ktenskapsregister f�r inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna balk skola anm�las f�r registrering, eller vilkas intagande i registret el� jest varder f�reskrivet. 4 �42 5 � N�rmare f�reskrifter om �ktenskapsregistrets f�rande meddelas av Konungen. 6 � Om vissa internationella r�ttsf�rh�llanden r�rande �ktenskap �r s�rskilt stadgat. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1974. 2. Har talan om anspr�k enligt 1 kap. 2, 3 eller 6 � v�ckts f�re ikraft� tr�dandet, g�ller �ldre lag i fr�ga om anspr�ket. 3. Har talan om underh�llsbidrag enligt 5 kap. 7 � v�ckts f�re ikraft� tr�dandet, till�mpas paragrafen i dess �ldre lydelse. 4. Har talan om �terg�ng v�ckts f�re ikrafttr�dandet, pr�vas talan enligt �ld re lag. Innan s�dan talan slutligen avgjorts, f�r ej d�mas till �ktenskapsskillnad p� talan som v�ckts enligt nya lagen. Har �ktenskap �terg�tt eller har �ktenskap, som kunnat d�mas att �terg�, uppl�sts genom makes d�d f�re ikrafttr�dandet eller medan i beh�rig ordning v�ckt talan om �terg�ng var anh�ngig, g�ller �ldre lag i fr�ga om ve rkan av �terg�ngen samt i fr�ga om bodelning, underh�ll och skadest�nd. 5. Har talan om �ktenskapsskillnad v�ckts f�re ikrafttr�dandet, pr�� vas talan enligt �ldre lag. Innan s�dan talan slutligen avgjorts, f�r ej d�mas till �ktenskapsskillnad p� talan som v�ckts enligt nya l�gen. Har dom p� hemskillnad meddelats eller har talan om hemskillnad v�ckts f�re ikrafttr�dandet, g�ller 11 kap. 13 �� i den �ldre lydelsen i st�llet f�r 14 �� i den nya lydelsen. Fr�ga om �ktenskapsskillnad skall dock pr�vas enligt nya lagen, om makarna �r ense d�rom, " Senaste lydelse 1969: 256. Paragrafen upph�vd genom 1933; 41. 1313 83-SFS 1973 � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ' -'il : I ' ; ' ''I i 1 SFS 1973: 645 hemskillnaden f�rfallit p� grund av att makarna flyttat samman, talan om �ktenskapsskillnad v�ckts efter utg�ngen av juni 1975 eller, om dom p� hemskillnad vunnit laga Icraft efter ikrafttr�dandet, sedan 18 m�nader f�rflutit fr�n det s� skedde. Har dom p� hemsldllnad meddelats och skall fr�gan om �ktenskaps� skillnad pr�vas enligt nya lagen, skall, om hemskillnaden icke f�rfallit genom att makarna flyttat samman, bet�nketid anses ha b�rjat l�pa n�r domen p� hemskillnad vann laga laaft. Har dom p� hemskillnad eller �ktenskapsskillnad meddelats enligt �ldre lag, g�ller �ldre lag i fr�ga om verkan av hemskillnaden samt i fr�ga om bodelning, underh�ll, skadest�nd och skyldighet f�r g�votagare att �terb�ra g�va eller dess v�rde. 6. AvUder make under handl�ggningen av m�l om �ktenskapsskill� nad, i vilket talan v�ckts f�re ikrafttr�dandet, till�mpas �ldre lag i fr�ga 1 om bodelningen. Detsamma g�ller om det d�mes till boskillnad p� ta- i lan som v�ckts under handl�ggningen av s�dant m�l. 7. I m�l som skall pr�vas enligt �ldre lag till�mpas 15 kap. i dess �ldre lydelse med undantag av 8 och 9 ��. 8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift som ersatts genom best�mmelse i nya lagen, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. i Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter- i mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt " kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 5 juni 1973. GUSTAF ADOLF CARL LIDBOM (L. S.) (Justitiedepartementet) � </div> </div>

V'l

SFS 1973:645

utkom f r�n tr ycket

�mdriiJg ! gifterm�lsbalken;

den 4 j uli 1973

given Stockholms slott den 5 juni 1973.

I !

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riks-

dagen^, funnit gott att i fr�ga om gifterm�lsbalken f�rordna,

dels att 1 kap., 2 kap, 710 � � och 13 �, 3 kap. 7 och 8 ��, 10 kap.,

11 kap. 1730 ��, 14 kap. samt 15 kap. 810, 14 och 23 �� skall

upph�ra att g�lla,

dels att 2 kap. 25 ��, 3 kap. 13 ��, 4 kap. 24, 6 och 8 ��,

5 kap. 7 �, 6 kap. 2 och 6 a ��, 7 kap. 4 �, 8 kap. 8 �, 11 kap. 116 ��,
12 kap. 1 �, 13 kap. 13 och 10 ��, 15 kap. 1, 4, 5, 11, 12, 24, 28, 29
och 32 �� samt rubriken till 11 kap. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i balken skall inf�ras fem nya paragrafer, 3 kap. 4 �, 4 kap.

10 �, 13 kap. 12 a och 13 b �� samt 15 kap. 7 �, av nedan angivna ly�

delse.

Till f�ljd h�rav kommer balken att ha f�ljande lydelse fr�n och med

den dag d� denna lag tr�der i kraft.

kap.=

2 kap. Om hinder mot �ktenskap

i � Den, som �r under aderton �r, m� ej tr�da i �ktenskap utan till�
st�nd av l�nsstyrelsen i det l�n, d�r den under�rige har sitt hemvist.

1290

2 �3 Den som �r f�rklarad omyndig eller enligt r�ttens beslut skall f�r�

bli omyndig �ven efter uppn�dd myndighets�lder f�r ej ing� �ktenskap
utan f�rmyndarens samtycke. V�gras samtycke, kan r�tten p� ans�kan

till�ta �ktenskapet, om sk�l f�r v�gran ej f�religger.

3 � �ktenskap f�r ej ing�s mellan dem som �r i r�tt upp- och ned�
stigande sl�ktskap med varandra eller som �r helsyskon.

Halvsyskon f�r ej ing� �ktenskap med varandra utan tillst�nd av

Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer.

4 � Den som �r gift f�r ej ing� nytt �ktenskap.

5 �4 I �rende om tillst�nd enligt 1 � skall den under�riges v�rdnads-

havare beredas tillf�lle att yttra sig, om d et kan ske. Yttrande skall �ven

inh�mtas fr�n barnav�rdsn�mnden i den kommun d�r den under�rige
har sitt hemvist.

Talan mot l�nsstyrelsens beslut f�res hos kammarr�tten genom be�

sv�r.

1 Prop. 1973: 32, LU 2 0, rskr 256.

Kapitlet upph�vt genom denna lag. Senaste lydelse av 1 kap. 6 � 1969: 798.

3 S enaste lyd else 1971: 871. �n dringen inne b�r bl. a . att andra stycket upph�vs.

^ S enaste lydelse 1968: 758.

"5 ;

�

Mot beslut om tillst�nd f�r under�rig att ing� �ktenskap f�r talan f�-

SFS 1973: 645

ras av den under�riges v�rdnadshavare.

6-13 ��5

3 kap. Om pr�vning av hinder mot �kten skap"

1 �7 Pr�vning, huruvida hinder m�ter mot �ktenskap (hinderspr�v-

nitig), sker i den svenska f�rsamling, d�r kvinnan �r kyrkobolcf�rd, eller,
om hon varken �r eller b�r vara kyrkobokf�rd i s�dan f�rsamling, d�r
hon vistas.

Ans�kan om hinderspr�vning g�res av mannen och kvinnan gemen�

samt hos pastors�mbetet i f�rsamlingen.

2 �� Den som varken �r eller skall vara kyrkobokf�rd i riket skall vid

hinderspr�vningen f�rete det intyg av utl�ndsk myndighet om sin beh��
righet att ing� �ktenskapet som han kan anskaffa.

Fordras tUlst�nd eUer samtycke till �ktenskap enligt 2 kap. 1 eller 2 �

eller 3 � andra stycket, skall bevis om s�dant tillst�nd eller samtycke

f�retes vid hinderspr�vningen.

Mannen och kvirman skaU vid hinderspr�vningen avge skriftlig

f�rs�kran p� heder och samvete att de ej �r i r�tt upp- och nedstigande
sl�ktskap med varandra eller helsyskon samt, om icke tillst�nd till �k�

tenskapet enligt 2 kap. 3 � andra stycket f�retes, att de ej heller �r
halvsyskon.

Den som beg�r hinderspr�vning skall �ven skriftligen p� heder och

samvete uppge, om ha n eller hon f�rut ing�tt �ktenskap. Den som f�rut
ing�tt �ktenskap skall styrka, att �ktenskapet blivit uppl�st, som detta ej

framg�r av folkbokf�ringen eller av intyg som avses i 2 �.

4 �10 Finner pastors�mbetet att hinder ej f�religger mot �ktenskapet,
skall �mbetet p� beg�ran av mannen och kvirman utf�rda intyg d�rom.

" Paragraferna upph�vda

6 � genom 1968:758

710 �� genom denna lag

11 � genom 1968:758

12 � genom 1970: 999

13 � genom denna lag

Senaste lydelse av

9 � 1947:187

13 � 1971:556

� Se naste lydelse av rubriken 1968:758.

' Senaste lydelse 1968:758.

� Senaste lydelse av

1 mom. 1968:758

2 mom. 1948:272

4 mom. 1968:758

6 mom. 1947:187

5 mom. upph�vt genom 1968: 758

8 mom. upph�vt genom 1968: 758

� Senaste lydelse 1968: 758.

F�rutvarande 4 � upph�vd genom 1968: 758.

1291

�

SFS 1973: 645

! Il

Talan mot pastors�mbetets beslut i fr�ga om hinderspr�vning f�res ,

hos domkapitlet genom besv�r. Mot domkapitlets beslut f�res talan hos ?
kammarr�tten genom besv�r.

58

4 kap. Om vigsel

1 � �ktenskap ing�s med kyrklig eller borgerlig vigsel.

2 �^2 Kyrklig vigsel m� �ga rum:

inom svenska kyrkan, om mannen och kvinnan eller en av dem till�

h�r kyrkan; och

inom annat trossamfimd, om Konungen medgivit att vigsel m� f�r�

r�ttas inom samfundet.

Konungen �ger f�rordna, att medlem av utl�ndskt evangeliskt-Iuterskt

trossamfund skall hava samma r�tt tUl kyrklig vigsel som medlem av

svenska kyrkan.

1292

3 �13 Till vigsel inom svenska kyrkan f�r mannen och kvinnan v�lja
den pr�st inom kyrkan de sj�lva �nskar. Annan �n pr�st i f�rsamling

d�r mannen eller kvinnan �r medlem �r dock ej skyldig att viga.

Inom annat trossamfund f�rr�ttas vigsel av den som �r beh�rig d�r�

till enligt Konungens f�rordnande.

4 � �ktenskap f�r ing�s med borgerlig vigsel, �ven om mannen och
kvinnan kan erh�lla kyrklig vigsel.

5 � Beh�rig att f�rr�tta borgerlig vigsel �r, enligt n�rmare best�m�

melser som Konungen meddelar, lagfaren domare i allm�n underr�tt
och den som l�nsstyrelsen s�rskilt f�rordnar till vigself�rr�ttare.

6 �14 Vigsel skall f�reg�s av hinderspr�vning enligt 3 kap. K�nner
vigself�rr�ttaren till �ktenskapshinder, som icke uppm�rksammats vid

n�mnda pr�vning, f�r vigsel ej ske. Utan intyg enligt 3 kap. 4 � f�r ej

annan viga �n pr�st, som tj�nstg�r i den f�rsamling d�r hinderspr�v�
ningen skett.

Har mannen och kvinnan ej blivit vigda inom fyra m�nader efter

hinderspr�vningen, f�r vigsel ej ske utan ny hinderspr�vning.

7 �15

8 �1� Vigsel f�rr�ttas i sl�ktingars eller andra vittnens n�rvaro.

11 P aragraferna upph�vda

5 och 6 �� genom 1968: 758

7 och 8 �� genom denna lag

Senaste lydelse av

7 � 1968:758

11 S enaste lydelse 1951:681.

11 Senaste lydelse 1951: 681,

14 S enaste lydelse 1968:758.

1� Paragrafen upph�vd genom 1968: 758.

1� Senaste lydelse 1951: 681.

�

Vid vigseln skall mannen och kvinnan, samtidigt tillst�des inf�r vig-

SFS 1973:645

S�lf�rr�ttaren, p� hans fr�ga avge sitt ja och samtycke till �ktenskapet

samt d�rp� av honom f�rklaras f�r �kta makar.

I �vrigt g�ller, vid vigsel inom svenska kyrkan f�reskrifterna i kyrko�

handboken, vid vigsel inom annat trossamfund dess kyrkobruk och vid

borgerlig vigsel best�mmelser som meddelas av Konungen.

Den som f�rr�ttat kyrklig vigsel skall of�rdr�jligen ge makarna be�

vis d�rom . Vid borgerlig vigsel f�r es s�rskilt protokoll enligt f�reskrif-

ter som meddelas av Konimgen.

9 � Vigsel vare utan verkan, om den ej f�rr�ttats av n�gon, som

�ger beh�righet att viga, eller om d�rvid ej s� tillg�tt, som i 8 � andra
stycket �r f�reskrivet; men ej skall vigsel anses ogill, p� den grund att
eljest icke s� f�rfarits, som i 8 � �r sagt, eller vigself�rr�ttaren �verskri-

j'f

dit sin beh�righet eller vederb�rlig hinderspr�vning ej f�reg�tt.

Vigsel, som enligt f�rsta stycket eljest skulle vara utan verkan, m�

godk�nnas av Konungen p� ans�kan av mannen eller kvinnan eller, om

i l

n�gondera avlidit, av arvinge tUl den avlidne. S�dant godk�nnande m�

l�mnas endast om synnerliga sk�l f�religga.

10 � Talan mot beslut ang�ende f�rr�ttande av vigsel f�res genom be�

sv�r hos domkapitlet , om beslutet meddelats av pr�st inom svenska kyr�
kan, och hos l�nsstyrelsen, om beslutet meddelats av borgerlig vigsel-
f�rr�ttare. Mot beslut av domkapitel eller l�nsstyrelse f�res talan hos

kammarr�tten genom besv�r.

att i samr�d verka f�r familjens b�sta.

3 � L�mnar vad ena maken enligt 2 � har att tillskjuta icke tillg�ng till

bestridande av utgifterna f�r hans s�rskilda behov och de utgifter, han
eljest med h�nsyn till makarnas levnadsf�rh�llanden enligt se^d h ar att
ombes�rja f�r familjens underh�ll, vare andra maken pliktig att i l�mp�

liga poster tillhandah�lla honom erforderliga penningmedel. R�tt till s�
dant bidrag tillkomme dock ej make, som visar of�rm�ga att handhava
medel eller a v annan s�rskild orsak icke b�r �ga ombes�rja utgifterna.

4 � Vad med till�mpning av 2 och 3 �� av ena maken �verl�mnats till
den andre f�r tillgodoseende av hans s�rskilda behov vare hans egen�
dom.

1293

i .

5 kap. Allm�nna best�mmelser om makars r�ttsf�rh�llanden

1 � Man och hustru �ro skyldiga varandra trohet och bist�nd; de hava

i . iji

2 � Makarna �ro pliktiga att, var efter sin f�rm�ga, genom tillskott av

penningar, verksamhet i hemmet eller annorledes bidraga till att bereda

familjen det underh�ll, som med avseende � makarnas villkor m� anses

- j

tillb�rligt. Till familjens underh�ll skall r�knas vad som erfordras f�r
den gemensamma hush�llningen och barnens uppfostran samt f�r till�
godoseende av vardera makens s�rskilda behov.

'i;

i i' "

il?

�

SFS 1973: 645

�' .

' " " < I

.4S'

Mi:

5 � G�r make sig skyldig till uppenbar f�rsummelse av sin underh�lls- f

plikt, varde han, om andra maken det yrkar, av r�tten f�rpliktad att till ,
denne utgiva bidrag till de utgifter f�r familjens underh�ll, vUkas otn-
bes�rjande enligt sed ankommer p� honom eller r�tten med h�nsyn till

omst�ndigheterna finner sk�ligen b�ra anf�rtros honom.

6 � Har ena maken under ett kalender�r f�r familjens tillb�rliga un�

derh�ll haft utgifter, som uppenbarligen �verstiga vad enligt 2 � �legat

honom f�r underh�llet tillskjuta, �ge han, om ej annat avtalats eller med

h�nsyn till omst�ndigheterna f�r antagas vara avsett, av andra maken

utf� ers�ttning f�r vad av sagda utgifter m� anses bel�pa p� denne.

Talan om ers�ttning m� ej v�ckas, sedan ett �r f�rflutit efter ka�

lender�rets utg�ng.

R�tt till ers�ttning m� ej g�ras g�llande av annan �n den ers�ttnings-

ber�ttigade sj�lv, ej heller i den ers�ttningsskyldiges konkurs.

7 �1''^ Lever makar p� grund av s�ndring �tskilda, skall make �nd� bi�

draga tiU andra makens underh�ll enligt de grunder som anges i 2 �.

Om bidrag till barnens underh�ll i fall, som avses i f�rsta stycket,

stadgas i f�r�ldrabalken.

8 � I fall, som avses i 7 �, m�, s�vitt det med h�nsyn till vardera

makens levnadsf�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt finnes sk�
ligt, make f�rpliktas att till nyttjande l�mna andra maken l�s�ren, vilka
vid sammanlevnadens h�vande ingingo i det f�r makamas gemensamma

begagnande avsedda bohaget eller utgjorde andra makens arbetsredskap.
Har ena maken tillh�rig egendom s�lunda l�mnats den andre till nytt�

jande, skaU avtal, som �garen m� med tredje man tr�ffa ang�ende egen�

domen, ej l�nda till inskr�nkning i andra makens nyttjander�tt.

9 � Utan hinder av vad r�tten beslutit om bidrag, som i 5 eller 7 �
s�gs, �ge r�tten p� endera makens yrkande annorlunda f�rordna d�rom,

n�r v�sentligen �ndrade f�rh�llanden p�kalla det.

10 � Avtal i fr�ga, som avses i 2, 3, 7 eller 8 �, m� p� ena makens

yrkande av r�tten j�mkas, om avtalet finnes uppenbart obilligt eller
v�sentligen �ndrade f�rh�llanden p�kalla det.

11 � Makarna vare pUktiga giva varandra de upplysningar r�rande

sina ekonomiska f�rh�llanden, som erfordras f�r bed�mande av v�rde�
ras underh�llsskyldighet.

12 � En var av makarna �ge att f�r den dagliga hush�llningen eller

barnens uppfostran med f�rpliktande verkan j�mv�l f�r den andra ma�

ken ing� s�dana r�ttshandlingar, som sedvanligen f�retagas f�r dessa
�ndam�l. R�ttshandlingen skall anses vara ing�ngen i syfte att f�rplikta

j�mv�l andra maken, s�vida ej annat framg�r av omst�ndigheterna.

R�ttshandling, varom i f�rsta stycket s�gs, vare ej f�rpliktande f�r

andra maken, om den, med vilken r�ttshandlingen sl�ts, ins�g eller bort

1294

" Senaste lydelse 1949: 383.

�

ihs�, att det, som anskaffades genom r�ttshandlingen, ej var erforder-

SFS 1973: 645

iigt.

Vad s�lunda �r stadgat skall ej �ga till�mpning, om makarna p�

grund av s�ndring leva �tskilda.

13 � Missbrukar make den honom enligt 12 � tillkommande beh��

righet, m� han kunna p� yrkande av andra maken av r�tten f�rklaras
beh�righeten f�rlustig.

S�dant beslut varde av r�tten upph�vt, om makarna enas d�rom eller

f�r�ndrade f�rh�llanden visas hava intr�tt.

Om r�ttens beslut, som i denna paragraf avses, skall of�rdr�jligen

genom r� ttens f�rsorg anm�lan g�ras till �ktenskapsregistret samt kun-

g�relse inf�ras i allm�nna tidningarna och tidning inom orten,

;

14 � �r ena maken f�r bortovaro eller sjukdom ur st�nd att sj�lv

ombes�rja sina angel�genheter; har han ej n�mnt fullm�ktig, och �r ej

heller f�rmyndare eller god man f�r honom f�rordnad, �ge andra maken

| "

f�retr�da honom, n�r angel�genhet yppar sig, som ej utan ol�genhet kan

uppskjutas, uppb�ra avkastningen av hans egendom och annan hans

! ,

inkomst samt, om det f�r anskaffande av medel till familjens underh�ll
oundg�ngligen tarvas, pants�tta eller avyttra honom tillh�rig egendom.

Ej m� i n�got fall fast egendom avyttras eller intecknas eller i s�dan

egendom uppl�ten r�ttighet inskrivas, med mindre r�tten, efter inh�m�
tande av yttrande fr�n hans n�rmaste fr�nder, som vistas i riket, med�
giver det.

[jii

Vad nu �r stadgat �ge ej till�mpning, om makarna p� grund av

s�ndring leva �tskilda.

15 � Om makes sl�ktnamn �r s�rskilt stadgat.

6 kap. Om makars egendom

2 � �ver sitt giftor�ttsgods r�de make med de inskr�nkningar, som
f�lja av vad i 36 �� s�gs.

Vid �ktenskapets uppl�sning och vid boskillnad tage vardera maken

eller hans arvingar h�lften av makarnas beh�llna giftor�ttsgods, s�vida

ej annorlunda i denna balk stadgas.

3 � Make vare pliktig s� v�rda sitt giftor�ttsgods, att det ej otillb�rli-
gen minskas andra maken till f�rf�ng.

1295

l!:f

ti'

if!

"jiif

1 � En var av makarna �ge giftor�tt i den egendom, som andra maken

vid �ktenskapets ing�ende har eller sedermera f�rv�rvar, och som ej

enligt vad nedan �r stadgat skall vara hans enskilda. Makes egendom,
vari giftor�tt �ger rum, kallas hans giftor�ttsgods.

f 1

I fr�ga om r�ttighet, som ej kan �verl�tas eller eljest �r av personlig

j ;

art, skola best�mmelserna om giftor�tt �ga till�mpning, allenast s�vitt de
ej strida mot vad med avseende � r�ttigheten s�rskilt g�ller.

I'll

-t

'i)

,".5

'I I

�

SFS 1973: 645

'i I

i -J

^ 'i

4 � Make m� ej avh�nda sig eller l�ta inteckna fast egendom, vari
andra maken har giftor�tt, utan att denne skriftligen med tv� vittnen
samtycker d�rtill. �r andra maken omyndig eller bortovarande, ankbm-
me p� f�rmyndare eller god man att giva samtycke, varom nyss �r sagt.

S�rskilt samtycke vare ej erforderligt, om den make, som vill f�retaga

�tg�rden, �r f�rmyndare eller god man f�r andra maken.

Har make avh�nt sig fast egendom utan erforderligt samtycke, vare

�tg�rden ogill, om andra maken eller dennes f�rmyndare eller gode man
v�cker klander d�r�; han inst�mme dock sin talan inom tre m�nader,

sedan han fick k�nnedom om �tg�rden, och senast inom ett �r, efter det
lagfart beviljades.

Vad i denna paragraf �r stadgat om fast egendom skall �ga motsva�

rande till�mpning i avseende � tomtr�tt; och skall vad i andra stycket

s�gs om lagfart g�Ua om inskrivning.

1 "(

5 � Ej m� make utan andra makens samtycke avh�nda sig eller pant�

s�tta l�s�ren, i vUka denne har giftor�tt, och vilka ing� i det f�r makar�
nas gemensamma begagnande avsedda bohaget eller utg�ra andra ma�
kens n�diga arbetsredskap eller �ro avsedda f�r barnens personliga

bruk. �r andra maken omyndig, ankomme likv�l p� honom sj�lv att giva

samtycke, som nyss � r sagt, s�vida han ej �r sinnessjuk eller sinnessl�.
�r han sinnessjuk eller sinnessl�, eller kan yttrande fr�n honom ej utan
m�rklig omg�ng eller tidsutdr�kt inh�mtas, vare s�dant samtycke ej
erforderligt.

Har make f�retagit r�ttshandling, som i f�rsta stycket s�gs, utan erfor�

derligt samtycke, och var ej den, med vilken r�ttshandlingen uigicks,

i god tro, vare r�ttshandlingen ogill, om andra maken v�cker klander

d�r�; han inst�mme dock sin talan inom tre m�nader, sedan han fick

k�nnedom om r�ttshandlingen, och senast inom ett �r, fr�n det godset
utgavs.

6 � V�gras samtycke i fall, som i 4 eller 5 � avses, �ge r�tten p� an�
s�kan till�ta �tg�rd, varom fr�ga �r, om sk�l till v�gran finnes ej vara
f�r handen.

6 a �18 Har make, utan tillb�rlig h�nsyn till andra makens giftor�tt,

genom g�va av annan egendom �n i 4 � s�gs v�sentligen minskat sina
tillg�ngar och kan efter �ktenskapets uppl�sning eller boskillnad veder �

lag icke till fullo utg� vid bodelningen, skall g�votagaren �terb�ra g�van

eller dess v�rde i den m�n det fordras f�r att tillgodose andra makens
r�tt, om g�votagaren insett eller bort inse att g�van var till f�rf�ng f�r
andra maken. Talan h�rom f�r dock ej v�ckas, sedan fem �r f�rflutit

fr�n det g�van fullbordades.

Var vid tiden f�r bodelningen g�va, som tillkommit under omst�n�

digheter varom ovan s�gs, ej fullbordad, m� den ej g�ras g�llande i
den m�n det skulle l�nda till intr�ng i andra makens r�tt.

7 � Har make genom brottslig g�rning upps�tligen bragt andra ma�

ken om livet, eller har han, n�r annan s�lunda dr�pt denne, haft s�dan

1296

Senaste lydelse 1936: 84.

�

del i brottet, som i 23 kap. 4 och 5 �� brottsbalken s�gs, vare han f�r-

SFS 1973: 645

lustig sin giftor�tt i den egendom, som tillh�rt den d�de. Vad nu sagts
skall dock ej g�lla den som handlat under inflytande av s�dan sj�lslig
abnormitet, som avses i 33 kap. 2 � brottsbalken.

8 � Enskild egendom v are:

1. egendom, som genom �ktenskapsf�rord f�rklarats skola vara en�

skild;

2. egendom, som make erh�llit i g�va av annan �n andra maken med

villkor att den skall vara enskild, eller som make bekommit genom

testamente med s�dant villkor, eller som tillfallit make i arv och om

vilken arvl�taren genom testamente meddelat s�dan f�reskrift;

3. vad som tr�tt i st�llet f�r egendom, som under 1 eller 2 s�gs, s�vida

ej annorlunda f�reskrivits genom den r�ttshandling, p� grund av vilken

egendomen �r ensldld.

Avkastning vare ej p� grund av r�ttshandling, varom i denna paragraf

s�gs, enskild, s�vida det ej s�rskilt f�reskrivits genom r�ttshandlingen.

9 � Hava makar uppr�ttat f�rteckning �ver egendom, som tillh�r var�

dera maken eller en av dem, och �r f�rteckningen med deras under�

skrift bekr�ftad p� heder och samvete samt f�rsedd med intyg av vitt�

nen om underskriften och dagen d�rf�r, skall vid tvist, vilkendera ma�

ken egendomen tillh�r, f�rteckningen �ga vitsord, s�framt det ej visas
eller m� p� grund av s�rskilda omst�ndigheter antagas, att den �r orik�
tig. S�dant vitsord tillkomme dock ej f�rteckningen, om tvisten uppst�r
vid utm�tning, som sker inom ett �r fr�n f�rteckningens uppr�ttande,
eller i konkurs, vilken f�ljer p� ans�kning, som gjorts inom samma tid.

(i i"

i�

3 � H�ftar hustrun j�mte mannen f�r g�ld, som b�da makarna eller

endera g jort genom r�ttshandling av den i 5 kap. 12 � avsedda beskaf�
fenhet, och vill borgen�ren s�ka hustrun f�r g�lden, skall han anh�ngig-
g�ra sin talan inom tv� �r fr�n f�rfallodagen eller, om g�lden skall be�

talas vid anfordran, fr�n dess uppkomst; f�rsittes denna tid, vare r�tt
till talan mot henn e f�rlorad.

Varder hustrun f�rsatt i konkurs, vare hon ej pliktig att f�r dessf�r�

innan gjord g�ld av beskaffenhet, som i f�rsta stycket avses, ansvara

med egendom, som hon un der konkursen eller d�refter f�rv�rvar.

1297

82-SFS 1973

iii

7 kap. Om makars g�ld

1 � En var av makarna svare med sitt giftor�ttsgods och sin enskilda

egendom f�r den g�ld, som han gjort f�re �ktenskapet eller under dess

best�nd.

2 � �r i �ktenskapet g�ld gjord av b�gge makarna, svare de en f�r

b�gge och b�gge f�r en f�r g�lden, s�vida ej annat avtalats.

Samma lag vare, d�r ena maken gjort g�ld, f�r vilken enligt 5 kap.

12 � j�mv�l andra maken svarar.

Ilw

.1;

�

T,, .n.,;

SFS 1973: 645

4 � Har bodelning verkst�llts i anledning av boskillnad eller �kten�
skapets uppl�sning, svarar hustrun f�r g�ld, som avses i 3 � och s�m
uppkommit f�re boskillnadsans�kningen eller, om �ktenskapet upp�

l�sts genom mannens d�d utan att talan om �ktenskapsskillnad d� var
anh�ngig, f�re d�dsfallet eller, om �ktenskapet uppl�sts i annat fall,
f�re ans�kningen om �ktenskapsskillnad, endast intill v�rdet av dels

den enskilda egendom hon �gde vid den till�mpliga tidpunkten, dels den

egendom som tillades henne vid bodelningen. Vad nu sagts skall i till�

l�mpliga delar g�lla �ven f�r det fall att bodelning ej skall �ga rum i
anledning av �ktenskapets uppl�sning.

H�ftade egendom, som i f�rsta stycket s�gs, p� grund av inteckning

eller eljest s�rskilt f�r annan g�ld �n d�r avses, varde motsvarande del
av egendomens v�rde ej medr�knad.

5 � Vad i 3 och 4 �� r stadgat skall ej �ga till�mpning, om hustrun
ikl�tt sig vidstr�cktare betalningsansvar.

8 kap. Om �ktenskapsf�rord; s� ock om andra r�ttshandlingar mellan

makar

1 � Trolovade eller makar �ge genom �ktenskapsf�rord best�mma, att

egendom, som tillh�r eller tillfaller en av dem och som eljest skulle vara

hans giftor�ttsgods, skall tillh�ra honom enskilt. Genom �ktenskaps�
f�rord m� ock avtalas, att egendom, som eljest skulle vara ena makens
enskilda, skall vara hans giftor�ttsgods, s�vida ej annat f�ljer av vad i 6
kap. 8 � 2 s�gs.

Ut�ver vad nu �r sagt m� ej genom avtal mellan trolovade eller ma�

kar stadgas avvikelse fr�n vad denna balk inneh�ller om makars egen�

dom.

2 � Vill trolovad till sin trolovade giva egendom att tillfalla honom vid
�ktenskapets ing�ende, eller vill m ake giva n�got �t sin make, skall d�r�

om uppr�ttas �ktenskapsf�rord. S�dant f�rord vare dock ej erforderligt,
n�r fr�ga �r om sedvanliga sk�nker, vilkas v�rde ej st�r i missf�rh�llan�

de till givarens villkor.

Utf�stelse av trolovad eller make att under �ktenskapet till andra

maken utgiva penningar eller annat vare, s�vida vederlag ej utg�r, icke
bindande, �ven om skriftligt fordringsbevis �verl�mnas.

1298

3 � Make, � vars inkomst under loppet av ett kalender�r uppkommit

besparing, �ge, utan uppr�ttande av �ktenskapsf�rord, f�re utg�ngen av

f�ljande �ret till andra maken utan vederlag �verl�ta egendom till v�rde

motsvarande h�gst h�lften av vad som besparats, dock h�gst femtusen
kronor. S�dan �verl�telse vare dock ej g�llande mot borgen�rer, med
mindre d�rom uppr�ttats skriftlig, med vittnen styrkt handling, d�ri

j�mv�l besparingens storlek angivits, samt �verl�taren hade kvar egen�

dom, som uppenbarligen motsvarade h ans g�ld.

4 � Hava makar utan uppr�ttande av �ktenskapsf�rord tr�ffat avtal
sig emellan om �verl�telse av egendom, �ge make mot borgen�rer �be-

�

f�pa avtalet, allenast om det visas eller m� p� grund av omst�ndighe-

SFS 1973: 645

terna antagas, att avtalet icke �r av s�dan beskaffenhet, att f�r dess gil�
tighet kr�ves uppr�ttande av �ktenskapsf�rord.

5 � Har g�va skett, som i 2 � s�gs, och �r ej s�dant fall f�r handen,

som i f�rsta stycket andra punkten av samma lagrum avses; kan g�ld,
f�r vilken givaren h�ftade, d� g�van enligt 12 � blev g� llande, ej beta�

las av honom, svare andra maken f�r vad som brister intill v�rdet av den
�verl�tna egendomen, om han ej kan styrka, att givaren hade kvar
egendom, som uppenbarligen motsvarade hans g�ld. Om vederlag ut�
g�tt, skall dess v �rde avr�knas fr�n v�rdet av den �verl�tna egendomen.
Har denna helt eller delvis g�tt f�rlorad utan mottagarens v�llande,

njute han motsvarande befrielse fr�n ansvar.

Har givaren blivit f�rsatt i konkurs eller vid utm�tning befunnits sak�

na tillg�ng a tt betala sin g�ld eller, om han �r k�pman, inst�llt sina be�
talningar, eller finnes han eljest vara p� s�dant obest�nd, att det m�ste
antagas, att g�ld, som i f�rsta stycket avses, ej varder r�tteligen gulden,

svare andra maken f�r g�lden intill det belopp, som i n�mnda stycke
s�gs, �ven om det ej �r utrett vad som brister hos givaren.

�r talan om g�vans �tervinning enligt konkurslagen (1921: 225) eller

ackordslagen (1970: 847) anh�ngig, m� mottagarens ansvar enligt denna
paragraf icke g�ras g�llande.

6 � Bitr�der ena maken den andre i hans f�rv�rvsverksamhet, njute

han, �ven om �verenskommelse om gottg�relse ej tr�ffats, sk�lig ers�tt�

ning f�r sitt arbete, om det med h�nsyn tUl a rbetets art och omst�ndig�
heterna i �vrigt m� anses tillb�rligt, att ers�ttning skall utg�.

Har ej talan om utf�ende av ers�ttning f�r bitr�de, varom i f�rsta

stycket s�gs, anh�ngigg jorts f�re utg�ngen av kalender�ret efter det, d�

arbetet verkst�lldes, var e r�tt till talan f�rlorad, s�vida ej annat avtalats.

7 � �r egendom av ena maken �verl�mnad tiU den an dres f�rvaltning,

och hava makarna avtalat eller kan det med h�nsyn till omst�ndighe�
terna antagas hava varit av dem avsett, att den, som mottagit egendo-

fjn

men, skulle �ga anv�nda avkastningen till familjens underh�ll, skall vid
tvist, i vilken m�n avkastningen h�rtill �tg�tt, vad han uppgiver �ga vits�
ord, s�framt ej annat visas eller m� p� grund av omst�ndigheterna an�
tagas.

Har make, som �verl�mnat egendom till andra makens f�rvaltning,

avst�tt fr �n r�tt att, n�r han det vill, �terkalla uppdraget, vare det ej
bindande.

8 � Om avtal r�rande makes underh�llsskyldighet och om vissa avtal

med avseende � f�rest�ende uppl�sning av �ktenskap, s� ock om avtal

r�rande bodelning eller vad d�rmed �ger samband stadgas i 5, 11 och

13 kap. denna balk.

9 � Trolovad eller make m�, �nd� att han �r omyndig, sluta �kten�
skapsf�rord; tage dock f�rmyndarens samtycke, s�vida ej fr�ga �r alle�

nast om �verl�telse av egendom, var�ver han sj�lv �ger r�da.

Samma lag vare om �verl�telse, som avses i 3 �; och skall vad i sagda

1299

�

'l'

SFS 1973: 645

paragraf stadgas om villkor f�r �verl�telsens giltighet mot borgen�rer
till�mpas j�mv�l betr�ffande f�rmyndarens samtycke till �verl�telsen.

10 � �ktenskapsf�rord skall av de trolovade eller makarna skriftligen

uppr�ttas och bestyrkas med vittnen. Kr�ves f�rmyndarens samtycke,

skall ock det givas p� s�tt nu �r sagt.

11 � �ktenskapsf�rord skall ingivas till r�tten i den ort, d�r mannen

b�r svara i tvistem�l, som r�ra hans person, eller, om mannen ej �r

skyldig at t i m�l, som nyss sagts, svara vid svensk domstol, till r�tten i
den ort, d�r hustrun b�r svara i s�dana m�l. Finnes ej beh�rig domstol
enligt vad nu �r sagt, varde f�rordet ingivet till Stockholms tingsr�tt.

R�tten intage �ktenskapsf�rordet i protokollet och �vers�nde of�r-

dr�jligen en bestyrkt avskrift d�rav till den myndighet, som f�r �kten�

skapsregistret, med uppgift om dagen, d� f�rordet ingavs till r�tten;

l�te ock i fall, som i 2 � avses, om ingivandet inf�ra kung�relse i all�
m�nna tidningarna och tidning inom orten.

Iimeh�ller f�rordet ej fullst�ndig upplysning om makarnas namn, yrke

och hemvist, infordre r�tten s�dan uppgift och meddele den till registre�
ringsmyndigheten. �r ej bestyrkt avskrift av f�rordet till r�tten ingiven,
l�te r�tten p� s�kandens bekostnad ombes�rja s�dan avskrift.

12 � �r �ktenskapsf�rord slutet mellan trolovade, vare det g�llande

fr�n �ktenskapets ing�ende, om det ingives till r�tten inom en m�nad,
sedan �ktenskapet ingicks. Eljest vare f�rord ej g�llande, f�rr�n det

ingivits till r�tten.

9 kap. Om boskUlnad

1 � Make vare ber�ttigad att efter ans�kan vinna boskillnad:

1. om andra maken genom vanv�rd av sina ekonomiska angel�gen�

heter, genom missbruk av r�tten att r�da �ver sitt giftor�ttsgods eller

genom a nnat otillb�rligt f�rfarande v�llar v�sentlig minskning d�rav el�
ler fara f�r s�dan minskning; och

2. om andra makens bo �r avtr�tt till konkurs.

2 � Makar �ge ock vinna boskillnad, n�r de �ro ense d�rom.

3 � All egendom, som make f�rv�rvar efter det boskillnad blivit s�kt,

vare, om boskillnad beviljas, makens enskilda egendom.

4 � Sedan boskillnad beviljats, skall bodelning �ga rum, och skall vad
d�rvid tillfaller make vara hans enskilda egendom.

5 � Till dess bodelning sker, �ge vardera maken, s�vitt ej av stadgan�

det i 6 � annat f�ranledes, fortfarande r�da �ver det giftor�ttsgods, som

tillh�rde honom, d� boskillnadsans�kningen gjordes; och vare maken

pliktig att vid bodelningen avgiva redovisning f�r sin f�rvaltning av god-

1300

set och den avkastning, som d�rav fallit.

�

6 � �r boskillnad s�kt, och har, d� ans�kningen gjorts allenast av ena

SFS 1973: 645

maken, sk�lig anledning d�rtill visats, skall, s�vida endera maken det
�skar och det finnes erforderligt till betryggande av hans r�tt, giftor�tts-
gods, var�ver andra maken enligt 5 � �ger r�da, till v�rde motsvarande
vad av n�mnda gods kan antagas vid bodelningen tillkomma den f�rre,

s�ttas under s�rskild v�rd och f�rvaltning, till dess boskillnadsans�kning�

en pr�vats och, om den bifalles, bodelning skett eller ock boskillnads�

ans�kningen f�rfallit; dock m� s�dant avskiljande ej mot andra makens
bestridande �ga rum, s�vida han st�ller s�kerhet, som av r�tten godk�n-
nes, f�r vad av godset b�r vid bodelningen tillkomma s�kanden. Har

boskillnad beviljats, �ge en var av makarna, enligt vad nu �r sagt, p�

kalla, att giftor�ttsgods, var�ver andra maken �ger r�da, s�ttes under
s�rskild v�rd och f�rvaltning, till dess bodelning skett.

Vid meddelande av f�rordnande, som i f�rsta stycket s�gs, m� j�mv�l

givas n�rmare best�mmelser om anv�ndande av godset eller dess av�
kastning f�r familjens underh�ll eller eljest till n�diga utgifter.

7 � Giftor�ttsgods, var�ver make enligt 5 � �ger r�da, m� utan hin�

der av ans�kan om boskillnad eller- dom d�r� utm�tas f�r hans g�ld.
�r s�dan t gods enligt 6 ? satt under s�rskild v�rd och f�rvaltning, m�

det dock e j utm�tas f�r hans g�ld, s�vida ej j�mv�l andra maken svarar

f�r g�lden eller godset p� grund av inteckning eller eljest s�rskilt h�ftar

d�rf�r.

!" h l

8 � Avtr�das, innan bodelning �gt rum, makes egendom till konkurs,

|,i

eller har bodelning i anledning av makes konkurs �terg�tt, st�nde det

giftor�ttsgods, var�ver maken enligt 5 � �ger r�da, under konkursboets

f�rvaltning, till dess genom bodelning blivit best�mt, vad som skall till�
falla maken; och vare emellertid konkursboet of�rhindrat f�rs�lja egen�

domen, om det finnes erforderligt.

F�rordnande, varom i 6 � s�gs, vare, d� konkurs intr�ffar, f�rfallet.

'jj
hS i. T i.

'l�

9 � Har ej under boskillnadsm�let uppteckning skett av vardera ma-

kens tillg�ngar och skulder, s�dana de voro, n�r ans�kningen om bo-

skillnad gjordes, skall, sedan boskillnad beviljats, s�dan uppteckning f�r�
r�ttas. Bouppteckning skall av makarna med edsf�rpliktelse underskri�

vas och en avskrift d�ra v till r�tten ingivas.

Har avskrift av bouppteckning ej inkommit inom tre m�nader, fr�n

det boskillnadsdomen gavs, f �rordne r�tten l�mplig person att verkst�lla
uppteckningen; och �ligge det make att under edsf�rpliktelse redligen

uppgiva sina tillg�ngar och skulder. F�rr�ttningsmaimen har att till r�t-
ten �vers�nda en avskrift av bouppteckningen.

�r boskillnad s�kt och har, d� ans�kningen gjorts allenast av ena

maken, sk�lig anledning d�rtill visats, skall r�tten, om ena maken det

�skar, meddela f�rordnande om boupptecknings f�rr�ttande, efter vad

j! ]'

f�rut i denna paragraf �r sagt; och �ligge det f�rr�ttningsmannen att

tillst�lla vardera maken ett exemplar av bouppteckningen �vensom att

; |1

till r�tten ins�nda en avskrift d�rav med underr�ttelse om dagen, d� ma-

'jl^

karna erh�llit bouppteckningen.

i lli)

Make, som underl�ter att l�mna uppgift till bouppteckning, m� av

r�tten vid vite d�rtill h�llas.

1301

41'

> I 'i:

I: h

"v'h.

�

SFS 1973; 645

Riktigheten av uppr�ttad bouppteckning vare make pliktig att med ed

inf�r r�tten f�sta, om det yrkas av andra maken eller av borgen�r, vil�
kens fordran tillkommit f�re bodelningen.

10 kap. 10

- I

11 kap. Om �ktenskapsskillnad

1 �20 �r makar ense om att �ktenskapet skall uppl�sas, har de r�tt

till �ktenskapsskillnad. Har make barn under sexton �r som s t�r under

hans v�rdnad, skall �ktenskapsskillnaden dock f�reg�s av bet�nketid.

IM,

h.f'

2 �21 Vill endast en av makarna att �ktenskapet skall uppl�sas, har
han r�tt till �ktenskapsskillnad efter bet�nketid.

3 � Bet�nketid inledes n�r makarna gemensamt ans�ker om �kten�
skapsskillnad eller n�r makes yrkande om �ktenskapsskillnad delges

andra maken. Har bet�nketid l�pt under minst sex m�nader, meddelas
dom p� �ktenskapsskillnad, om make framst�ller s�rskilt yrkande d�r�

om. Har s�dant yrkande ej framst�llts inom ett �r fr�n bet�nketidens
b�rjan, �r fr�gan om �ktenskapsskillnad f�rfallen. Avvisas- talan om
�ktenskapsskillnad eller avskrives m�l d�rom, upph�r bet�nketiden.

4 � Lever makar �tskilda sedan minst tv� �r, har vardera maken r�tt
till �ktenskapsskillnad utan f�re g�ende bet�nketid.

5 � Har �ktenskap ing�tts i strid mot 2 kap. 3 � f�rsta stycket, har

make r�tt till �ktenskapsskillnad utan f�reg�ende bet�nketid. Detsamma
g�ller, om �ktenskapet ing�tts i strid mot 2 kap. 4 � och det tidigare
�ktenskapet ej blivit uppl�st.

F�religger tvegifte, har make i det tidigare �ktenskapet r�tt att f�

detta uppl�st genom �ktenskapsskillnad utan f� reg�ende bet�nketid.

I fall som avses i f�rsta stycket kan talan om �ktenskapsskillnad f�ras

�ven av �klagare.

6 � Egendom, som make f�rv�rvar efter det att talan om �ktenskaps�
skillnad v�ckts, skall vara hans enskilda, om det d�mes till �ktenskaps�
skillnad eller make avlider under tid d� m�let �r anh�ngigt, utan att fr�
gan om �ktenskapsskillnad f�rfallit enligt 3 �. Detsamma g�ller, om det

d�mes till bosldllnad p� talan som v�ckts under tid som nu sagts.

1302

" Kapitlet upph�vt genom denna lag.

Senaste lydelse av

10 kap. 1 � 1947:187

10 kap. 2 � 1948; 272

10 kap. 3 � 1968; 758

20 S enaste lydelse 1968:758.

21 � ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket up ph�vs.

�

7 �22 Domes till �ktenskapsskillnad, skall bodelning �ga rum.

SFS 1973: 645

8 �23 Till dess bodelning sker r�der vardera maken �ver sitt giftor�tts-

gods, om ej annat f�ljer av 9 �. Make skall vid bodelningen redovisa f�r
sin f�rvaltning av egendomen och dess avkastning.

9 � Har talan om �ktenskapsskillnad v�ckts skall, om ena maken yr�

kar det och det beh�vs f�r att s�kerst�lla hans r�tt, s� mycket av andra

makens giftor�ttsgods s�ttas under s�rskild v�rd och f�rvaltning som
motsvarar vad den f�rre kan antagas vid bodelningen f� av detta gods.
Mot makes bestridande f�r hans giftor�ttsgods ej s�ttas under s�rskild
v�rd och f�rvalt ning, om han st�ller godtagbar s�kerhet f�r vad som s�
lunda kan antagas tillkomma s�kanden vid bodelningen.

I samband med f�rordnande enligt f�rsta stycket kan r�tten med�

dela n�rmare best�mmelser om anv�ndning av godset eller dess av�
kastning till n�dv�ndiga utgifter.

F�rordnande enligt f�rsta stycket g�ller till dess bodelning skett eller

talan om �ktenskapssldllnad avskrivits eller fr�ga d�rom f�rfallit enligt
3�.

10 �24 Giftor�ttsgods var�ver make r�der f�r utm�tas f�r hans g�ld

utan hinder av talan om �ktenskapsskillnad eller dom d�r�. �r s�dan
egendom enligt 9 � satt under s�rskild v�rd och f�rvaltning, f�r den
dock utm�tas f�r makens g�ld endast om ocks� andra maken svarar

f�r g�lden eller egendomen p� grund av pantr�tt eller eljest s�rskilt

h�ftar d�rf�r.

11 �23 Avtr�des makes egendom till konkurs innan bodelning �gt rum

eller har bodelning �terg�tt i anledning av makes konkurs, skall det gifto�
r�ttsgods var�ver maken r�der st� xmder konkursboets f�rvaltning till
dess genom bodelning blivit best�mt vad som skall tillfalla maken. Kon�

kursboet f�r s�lja egendomen, om det beh�vs.

F�rordnande enligt 9 � f�rfaller n�r konkurs intr�ffar.

12 � N�r talan om �ktenskapsskillnad v�ckts skall r�tten, om n�gon

av makarna yrkar det, f�rordna l�mplig person att uppteckna vardera

makens tillg�ngar och skulder, s�dana de var n�r talan v�cktes. D�mes

till �ktenskapsskillnad och har bouppteckning ej verkst�llts, skall s�dant

f�rordnande meddelas �ven p� yrkande av borgen�r vars fordran till�

kommit f�re bodelningen.

Make skall vid bouppteckningen under edsf�rpUktelse redUgen uppge

sina tillg�ngar och skulder. Om make imderl�ter att l�mna s�dan upp�

gift, kan r�tten f�rel�gga honom vid vite att fullg�ra sin skyldighet. F�r-

r�ttningsmanneri skall ins�nda avskrift av bouppteckningen till r�tten.

Make skall inf�r r�tten beediga uppr�ttad bouppteckning, om det

yrkas av andra maken eller av borgen�r vars fordran tillkommit f�re

bodelningen.

" Senaste lydelse 1968: 758.

^ Senaste lydelse 1968: 758. �ndringen inneb�r bl. a. att andra och tredje styckena

upph�vs.

Senaste lydelse 1968:758.

^ Senaste lydelse 1964:164. �ndringen inneb�r bl. a. att tredje och fj�rde styckena

upph�vs.

1303

"^1

�

SFS 1973: 645

13 �20 Best�mmelserna i 712 �� ger ej till�mpning, om t ill f�ljd av

�ktenskapsf�rord eller boskillnad ingendera maken har giftor�ttsgods.

14 � Om ena maken efter �ktenskapsskillnaden �r i behov av bidrag

till sitt tillb�rliga underh�ll, kan r�tten �l�gga andra maken att utge s�
dant bidrag efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till hans f�rm�ga och
�vriga omst�ndigheter. Vid pr�vningen skall beaktas att make kan ha
s�rskilt behov av bidrag f�r tiden n�rmast efter �ktenskapsskillnaden.

Bidraget kan, om den underh�llsskyldiges f�rm�genhetsf�rh�llanden

och omst�ndigheterna i �vrigt f�ranleder det, best�mmas till visst be�
lopp att utges en g�ng f�r alla. �r bidraget best�mt att utg� p� s�rskilda
tider och ing�r den underh�llsber�ttigade nytt �ktenskap, skall bidrag ej
vidare utg�.

15 � Utan hinder av vad som genom r�ttens beslut eller genom avtal

blivit best�mt om bidrag till fr�nskild makes underh�ll kan r�tten p�

endera makens yrkande f�rordna p� annat s�tt d�rom, n�r v�sentligt

�ndrade f�rh�llanden p�kallar det. Endast om synnerliga sk�l f�religger

f�r dock underh�llsbidrag utd�mas, om s�dant bidrag icke tidigare sko�
lat utg�, eller h�jas ut�ver det h�gsta belopp till vilket bidraget tidigare
varit best�mt.

F�rsta stycket �ger ej till�mpning, om n�gon f�rpliktats eller �tagit

sig att till fr�nskild makes underh�ll utge visst belopp en g�ng f�r alla.

16 � �r avtal, som makar med avseende p� f�rest�ende �ktenskaps�

skillnad tr�ffat om bodelning eller vad d�rmed �ger samband eller om

bidrag tiU makes und erh�ll, uppenbart obilligt f�r ena maken, skall det
p� hans talan j�mkas av r�tten. Har talan ej v�ckts inom ett �r fr�n det
�ktenskapsskillnaden meddelades, �r r�tten till talan f�rlorad.

1731 ��27

12 kap. Vissa best�mmelser med avseende � �ktenskaps uppl�sning
genom makes d�d

1 � D� make d�tt, skall bodelning ske, s�vida ej till f�ljd av �kten�

skapsf�rord eller boskillnad ingendera maken vid d�dsfallet hade gifto�

r�ttsgods.

2 � Emot d�dsbodel�gares bestridande m� bodelning ej �ga rum, in�

nan all veterlig g�ld, f�r vilken den d�de svarade, blivit gulden eller del�
�garen fritagits fr�n ansvar f�r g�lden eller medel till dess betalning

1304

20 S enaste lydelse 1968: 758. �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs.

27 Pa ragraferna upph�vda

j7_30 �� genom denna lag

31 � genom 1963: 522

Senaste lydelse av

20 � 1969: 798

26 � 1952: 333

27 � 1949: 383

28 � 1952: 333

�

s�tts under s�rskild v�rd. Har den d�des egendom blivit avtr�dd till kon-

SFS 1973: 645

kurs, m� bodelning st�dse �ga rum utan hinder av del�gares bestri�
dande.

3 � Till dess bodelning sker, tage efterlevande maken del i f�rvalt�

ningen av den d�des egendom efter vad i �rvdabalken s�gs.

4 � Efterlevande make �ge, s�vitt ej av stadgandet i 5 � annat f�ran-

ledes, fortfarande r�da �ver det giftor�ttsgods, som tillh�rde honom

vid d�dsfallet; och vare maken pliktig att vid bodelningen avgiva redo�
visning f�r sin f�rvaltning av godset och den avkastning, som d�rav
fallit.

5 � Om det finnes erforderligt till betryggande av arvingars och uni�

versella testamentstagares r�tt, skall giftor�ttsgods, var�ver efterlevande
maken enligt 4 � �ger r�da, till v�rde motsvarande vad av n�mnda gods

kan antagas vid bodelningen tillkomma dem, s�ttas under s�rskild v�rd

och f�rvaltning, till dess bodelning skett; dock m� s�dant avskiljande ej
mot efterlevande makens bestridande �ga rum, s�vida han st�ller s�ker-

het, som av r�tten godk�nnes.

Vid meddelande av f�rordnande, som i f�rsta stycket s�gs, m� j�mv�l

givas n�rmare best�mmelser om anv�ndande av godset eller dess avkast�
ning f�r efterlevande makens och barnens underh�ll eller eljest till n��

diga utgifter.

6 � Giftor�ttsgods, var�ver efterlevande make enligt 4 � �ger r�da, m�

utan hinder av andra makens d�d utm�tas f�r den f�rres g�ld. �r s�
dant gods enligt 5 � satt under s�rskild v�rd och f�rvaltning, m� det
dock ej utm�tas f�r efterlevande makens g�ld, s�vida ej j�mv�l den d�de

svarade f�r g�lden eller godset p� grund av inteckning eller eljest s�r�
skilt h�ftar d�rf�r.

7 � Avtr�des, innan bodelning �gt rum, endera makens egendom till

konkurs, eller har bodelning i anledning av s�dan konkurs �terg�tt,

st�nde det giftor�ttsgods, som vid tiden f�r d�dsfallet tillh�rde g�lde-

n�ren, un der konkursboets f�rvaltning, till dess genom bodelning blivit

best�mt vad som skall tillfalla konkursboet; och vare emellertid kon�
kursboet of�rhindrat f�rs�lja egendomen, om det finnes erforderligt.

F�rordnande, varom i 5 � s�gs, vare, d� konlcurs intr�ffar, f�rfallet.

13 kap. Om bodelning

1 �2� Bodelning i anledning av boskillnad, �ktenskapsskillnad eller

ena makens d�d skall f�rr�ttas med iakttagande av best�mmelserna i
detta kapitel; och skall vid bodelningen vad som finnes stadgat om arv�

skiftes fo rm, f�rordnande av s�rskild skiftesman samt dennes eller bo�

utredningsmans befattning med skifte �ga motsvarande till�mpning.

Vad i detta kapitel s�gs om make skall, n�r make �r d�d, till�mpas

betr�ffande hans arvingar och universella testamentstagare, s�vida ej an�
norlunda stadgas.

Senaste lydelse 1933; 316.

1305

i'c

r 1

,-i:

�

SFS 1973:645

, i

t,' "

I! ^ 1

2 �28 H�ftar make f�r g�ld, som tillkommit innan ans�kan om boskill�
nad eller �ktenskapsskillnad blivit gjord eller, om bodelningen �ger
rum till f�ljd av ena makens d�d, f�re d�dsfallet, skall av den g�ld-

bundne makens giftor�ttsgods till�ggas honom egendom till t�ckning av

g�lden eller, om b�gge makarna h�ftar f�r denna, av den del av g�lden
som makarna emellan bel�per p� honom. Var, n�r ans�kan om boskill�
nad gjordes eller d�dsfallet intr�ffade, talan om �ktenskapsskillnad
anh�ngig utan att fr�gan d�rom f�rfallit enligt 11 kap. 3 �, t�ckes dock
endast g�ld som tillkommit f�re ans�kningen om �ktenskapsskillnad.

�r g�lden gjord f�re �ktenskapets ing�ende, och h�ftade, d� �kten�

skapet ingicks, enskild egendom eller egendom, som i 6 kap. 1 � andra

stycket avses, och som ej skall ing� i bodelningen, p� grund av pant�
r�tt eller eljest s�rskilt f�r g�lden, eller har maken under �ktenskapet

�dragit sig g�lden genom vanv�rd av sina ekonomiska angel�genheter
eller genom annat otillb�rligt f�rfarande eller till f�rv�rv eller f�r�
kovran av egendom, som nyss � r sagd, skall tilldelning, varom i f�rsta
stycket stadgas, �ga rum allenast f�r den del av g�lden, f�r vilken be�
talning ej kan erh�llas ur s�dan egendom.

t "

3 � Sedan tilldelning f�r g�ld �gt rum, enligt vad i 2 � s�gs, skall
�terstoden av makamas giftor�ttsgods delas lika mellan dem, s�vida ej

annat f�ranledes av vad i 6 kap. 7 � eUer h� r nedan i 412 a �� s�gs.

4 � Vardera maken eller, om ena maken �r d�d, den efterlevande �ge

fr�n delningen undantaga honom tillh�riga kl�der och andra f�rem�l,

som tj�na uteslutande till hans personliga bruk, dock ej till h�gre v�rde
�n med h�nsyn tiU makamas villkor kan anses sk�ligt.

5 � Varder giftor�ttsgods tillagt ena maken till t�ckning av g�ld, som

i 2 � andra stycket s�gs, �ge andra maken erh�lla vederlag d�rf�r av

makamas giftor�ttsgods.

6 � Har make genom vanv�rd av sina ekonomiska angel�genheter,
genom missbmk av r�tten att r�da �ver sitt giftor�ttsgods eller genom
annat otillb�rligt f�rfarande v�llat, att detta v�sentligen minskats, �ge

andra maken erh�lla vederlag d�rf�r av makamas giftor�ttsgods. R�cker
det ej till, och har den vederlagsskyldige enskild egendom, g�nge f�r
h�lften av vad som brister vederlag ut av den enskilda egendom, som ej
erfordras f�r t�ckning av g�ld.

7 � R�tt till vederlag, som i 6 � s�gs, tillkomme ock make, om andra

maken anv�nt sitt giftor�ttsgods till f�rv�rv eller f�rkovran av sin

enskilda egendom eller av egendom, som i 6 kap. 1 � andra stycket av�
ses, och som e j skall ing� i bodelningen, eller till betalning av s�dan f� re

�ktenskapets ing�ende gjord g�ld, som i 2 � andra stycket omf�rm�les.

8 � Make, som anv�nt sin enskilda egendom till f�rkovran av sitt
giftor�ttsgods, njute vederlag av detta.

9 � Har make tillkommande vederlag ej Icunnat till fullo utg�, �ge han

ej f�r bristen fordran hos andra maken.

1306

s� Senaste lydelse 1970: 999.

�

10 � Till betalning f�rfallet underh�llsbidrag, som make j�mlikt 11

SFS 1973: 645

kap, 14 � har att en g�ng f�r alla utge till andra maken, skall vid bo�
delningen ut g� av vad d�rvid tillkommer andra maken ut�ver egendom
till t�ckning av denne �vilande g�ld.

11 � H�fta makarna, en f�r b�gge och b�gge f�r en, f�r g�ld, som i

2 � avses, �ge en var av dem fordra, att den andre betalar s� stor del av

g�lden, som m akarna emellan bel�per p� denne, eller ock st�ller maken
s�kerhet f�r betalningen. Sker det ej, skall, om den som framst�llt yr�
kandet p�fordrar det och st�ller s�kerhet f�r g�ldens betalning, egen�
dom till t� ckning av n�mnda del av g�lden tilldelas honom av vad vid
bodelningen tillkommer andra maken ut�ver egendom till t�ckning av

annan g�ld; och vare den f�rre makarna emellan ensam ansvarig f�r
g�ldens betalning.

11 a � D� vid makes d�d f�rskott � arv, som givits av endera makens

giftor�ttsgods, skall avr�knas � arvet efter den d�de, skall vid bodelning�
en � den lott, som tillkommer den d�des arvingar, avr�kning ske f�r
f�rskottet eller, om det ej kan till fullo avr�knas � arvet, f�r vad d�r�

kan avr�knas av f�rskottet. I fall, varom nu �r sagt, skall, sedan tilldel�
ning f�r g�ld �gt rum, �terstoden av f�rskottsgivarens giftor�ttsgods

f�re delningen �kas med ett belopp, motsvarande vad s�lunda skall av�
r�knas vid bodelningen.

12 � Sker bodelning i anledning av makes d�d, och �r den egendom,

som d�rvid til lkommer efterlevande maken, ringa, �ge han av makamas

giftor�ttsgods uttaga n�digt bohag �vensom arbetsredskap och andra

l�s�ren, som erfordras till forts�ttande av hans n�ring, �ven om d�rige�

nom arvingarnas lott skulle lida inskr�nkning.

Efterlevande maken �ge av giftor�ttsgodset, s�vitt det r�cker, st�dse

bekomma egendom till s� stort v�rde, att den j�mte egendom, som m�

enskilt tillh�ra honom, motsvarar fyra g�nger det vid tiden f�r d�dsfallet

g�llande basbeloppet enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allm�n

f�rs�kring.

Vad i andra stycket s�gs �ge dock ej till�mpning, om den avlidne

efterl�mnar bam under sexton �r som ej j�mv�l � r efterlevande makens

bam,

12 a � Om vid bodelning p� grund av �ktenskapsskillnad delning en�

ligt vad f�mt stadgats skulle framst� som uppenbart obillig med h�n�
syn till m akamas ekonomiska f�rh�llanden och den tid �ktenskapet va�

rat, skall delning i st�llet ske efter annan grund som finnes sk�lig. P�
grund av denna best�mmelse kan make dock ej erh�lla mera �n vad
som svarar mot hans giftor�ttsgods.

13 � Vid lottemas utl�ggning �ge vardera maken eller, om endera �r

d�d, den efterlevande p� sin lott bekomma arbetsredskap och andra

l�s�ren, som e rfordras till forts�ttande av hans n�ring. D�refter vare en
var av makama ber�ttigad att p� sin lott erh�lla den till hans giftor�tts�

gods h� rande egendom han �nskar. Fastighet, som tillh�r ena makens
fiiftor�ttsgods, s� ock annan till ena makens giftor�ttsgods h�rande

1307

�

SFS 1973:645

egendom, som det av s�rskild anledning kan vara av intresse f�r honom

att beh�lla, vare han, �ven om egendomen i v�rde �verstiger vad p�
hans lott bel�per, ber�ttigad bekomma, om han l�mnar penningar till

fyllnad av andra makens lott.

Skall ena makens enskilda egendom g� i betalning f�r vederlag, som i

6 eller 7 � s�gs, g�nge vederlaget ut i egendom, som maken sj�lv �ger
anvisa.

R�tt, varom i f�rsta stycket sista punkten s�gs, tillkomme, n�r make

�r d�d, ej andra arvingar �n br�starvingar; och njute de s�dan r�tt alle�

nast betr�ffande fastighet, som maken f�rv�rvat fr�n n�gon med vilken

han varit sl�kt i r�tt uppstigande led eller fr�n s�dan anf�rvants d�dsbo.

1 ;:

i�:'

13 a � Har vid bodelning fastighet delats s�, att makarna f�tt skilda

andelar utan att villkor om utbrytning uppst�llts i den �ver bodelningen
uppr�ttade handlingen, innehava makarna fastigheten under sam�gande�
r�tt.

1 den m�n bodelning eljest inneb�r, att del av fastighet kommer i

s�rskild �gares hand, �r den ogiltig.

' *!

1 "

13 b � F�religger tvegifte och d�r den omgifte, skall r�tt till ers�tt�

ning, pension eller a nnan ekonomisk f�rm�n, som �r tiUagd efterlevande

make, anses tillkomma maken i f�rsta giftet, om ej annat framg�r av
omst�ndigheterna.

14 � Har vid bodelningen ma ke eftergivit vad enligt best�mmelserna i

detta kap. tillkommer honom, och kan g�ld, som uppst�tt f�re bo�
delningen, ej betalas av honom, svare andra maken f�r vad som brister

intill v�rdet av vad han f�r mycket bekommit, s�vida han ej kan visa, att

hans make efter bodelningen hade kvar egendom, som uppenbarligen
motsvarade honom d� �vilande g�ld. Har den make, som gjort efter�
giften, blivit f�rsatt i konkurs eller vid utm�tning funnits sakna tillg�ng

att betala sin g�ld eller, om han �r k�pman, inst�llt sina betalningar,

eller finnes han eljest vara p� s�dant obest�nd, att det m�ste antagas,

att g�ld, som i f�rsta punkten avses, e j varder r�tteligen gulden, svare
andra maken f�r g�lden intill det v�rde, som i n�mnda punkt s�gs, �ven
om det ej �r utrett vad som brister hos den f�rre.

�r bodelning f�rr�ttad mellan ena maken och den andres arvingar,

och hava arvingarna bekommit f�r mycket, svare de, en f�r alla och alla

f�r en, f�r betalningsskyldighet, som i f�rsta stycket s�gs.

Vad i denna paragraf �r stadgat skall, n�r bodelning �ger rum i

anledning av ena makens d�d, ej till�mpas i fr�ga om g�ld, f�r vilken
den d�de h�ftade.

1308

15 � D� bodelning skett, �ge make ingiva den d�r�ver uppr�ttade

handlingen till r�tten; och skall anm�lan om ingivandet och dagen d�r�

f�r of�rdr�jligen g�ras till �ktenskapsregistret samt kung�relse inf�ras i

allm�nna tidningarna och tidning inom orten. Om �terg�ng av bodel�

ning vid konkurs eller med anledning av f�rhandling om offentligt

ackord eller vid egendoms avtr�dande till f�rvaltning av boutrednings�

man finnas best�mmelser i konkurslagen (1921: 225) och ackordslagcn
(1970: 847) samt i �rvdabalken.

�

14 kap.'�

SFS 1973: 645

15 kap. Vissa best�mmelser om r�tteg�ngen

�ktenskapsm�l

1 � �ktenskapsm�l �r m�l om �ktenskapsskillnad och m�l d�ri tvis�

ten �r, huruvida man och kvinna �r f�renade i �ktenskap med varandra.

2 � Fr�ga, huruvida man och kvinna �ro i �ktenskap f�renade med
varandra, m� ej bliva f�rem�l f�r s�rskild r�tteg�ng annorledes �n s�
som tvist dem emellan men m� eljest komma under pr�vning, n�r helst

n�gons r�tt �r av fr�gan beroende.

3 � F�r sinnessjuk eller sinnessl� f�res i �ktenskapsm�l talan av f�r�

myndaren.

4 �31 �ktenskapsm�l inst�mmes till tingsr�tten i den ort d�r mannen
eller kvinnan har sitt hemvist. Har ingendera hemvist inom riket, upp�

tages m�let av Stockholms tingsr�tt. Vill b�da makarna erh�lla �kten�

skapsskillnad, kan de dock anh�ngigg�ra fr�gan d�rom genom ans�kan.

�r fr�ga om �ktenskapsskillnad beh�rigen anh�ngiggjord, kan make

utan s�rskild st�mning i �ktenskapsm�let framst�lla yrkanden i fr�gor

som har samband med �ktenskapsskillnaden s�som ang�ende under�

h�llsbidrag, sammanlevnadens h�vande och r�tt att sitta kvar i hem�
met.

5 �32 Sedan fr�ga om �ktenskapsskillnad anh�ngiggjorts, skall r�tten
s� sn art l�mpligen kan ske pr�va huruvida dom p� �ktenskapsskilhiad

kan meddelas genast. Beh�vs bet�nketid, skall r�tten i beslut meddela
att bet�nketid l�p er och ge besked om m�lets fortsatta handl�ggning.

6 � R�tten m�, om part det beg�r, f�rordna, att �ktenskapsm�l skall
handl�ggas inom st�ngda d�rrar.

7 �33 S�dant s�rskilt yrkande om �ktenskapsskillnad som avses i 11

kap. 3 � skall framst�llas muntligen inf�r r�tten eller skriftligen. R�tten

skall bereda andra maken tillf�lle att yttra sig �ver yrkandet.

�terkallar make talan om �ktenskapsskillnad sedan bet�nketid b�r�

jat l�pa, skall m�let likv�l pr�vas, om andra maken yrkar det.

Dom p� �ktenskapsskillnad p� yrkande av make samt betr�ffande

d�rmed sammanh�ngande fr�gor, om vilka makarna �r ense, f�r medde�
las utan huvudf�rhandling.

Kapitlet upph�vt genom denna lag.

Senaste lydelse av

14 kap. 1 � 1968:758

14 kap. 2 � 1968: 758

14 kap. 3 � 1946: 822

14 kap. 4 � 1968:758

3^ S enaste ly delse 196 9: 798. �ndringen inneb�r bl. a . att tredje stycket upp h�vs.

33 Senaste lydelse 1946: 822.

33 F �rutvarande 7 � upph�vd genom 1968: 758.

1309

" ?

i':

"Il

!|'

il:

�

SFS 1973: 645

810 ��34

"M;

11 �33 I m�l om �ktenskapsskillnad skall r�tten, p� yrkande av endera

maken, f�r tiden intill dess laga kraft �gande dom f�religger f�rordna
om sammanlevnadens h�vande och om f�rbud f�r makarna vid vite av
f�ngelse i h�gst ett �r eller b�ter att bes�ka var andra. R�tten kan ocks�

f�r samma tid f�rordna efter vad som finnes sk�ligt om bidrag av ena

maken till den andras underh�ll.

Vid f�rordnande om sammanlevnadens h�vande kan r�tten best�m�

ma, vilken av makarna som skall f� sitta kvar i hemmet. D�mes till �k�

tenskapsskillnad, skall s�dan best�mmelse g�lla till dess bodelning sker.
Make som ber�ttigats att sitta kvar i hemmet f�r inneha och nyttja de
andra maken tillh�riga l�s�ren som ing�r i bohaget, s�vida ej r�tten be�

tr�ffande viss egendom f�rordnar annorlunda. Om den nyttjander�tt

som s�lunda kan tillkomma make g�ller vad i 5 kap. 8 � s�gs.

F�rordnande enligt f�rsta eller andra stycket f�r meddelas utan hu�

vudf�rhandling. Innan f�rordnande meddelas, skall tillf�lle att yttra

sig �ver yrkandet beredas andra maken. Har f�rordnande meddelats,
skall r�tten n�r m�let avg�res pr�va, om �tg�rden skall best�. F�rord�

nande om sammanlevnadens h�vande och om bes�ksf�rbud skall best�,

om make beg�r det.

Beslut enligt denna paragraf skall verkst�llas lika med laga kraft �gan�

de dom men kan n�r som helst �terkallas av r�tten. Beslut om samman�
levnadens h�vande och om bes�ksf�rbud f�r dock ej �terkallas, om

make mots�tter sig det.

12 � Har fr�gan om �ktenskapsskillnad f�rfallit enligt 11 kap. 3

skall m�let avskrivas och vardera parten b�ra sin r�tteg�ngskostnad.

�,

1314 ��36

Boskillnadsm�l

15 � Boskillnad sokes skriftligen hos den r�tt, d�r mannen b�r svara

i tvistem�l i allm�nhet eller, om mannen ej �r skyldig att i m�l, som ny ss

sagts, svara vid svensk domstol, hos den r�tt, d�r hustrun b�r svara i

s�dana m�l. Finnes ej beh�rig domstol, enligt vad nu �r sagt, varde m�
let upptaget av Stockholms tingsr�tt.

16 � Finner r�tten, att ans�kning om boskillnad ej kan upptagas p�

den grund att den �r st�lld till o r�tt domstol eller av annan orsak, var�
de beslut d�rom tecknat � ans�kningen.

1310

Paragraferna upph�vda genom denna lag .

Senaste lydelse av

8 � 1968: 758

9� 1968: 758

Senaste lydelse 1964: 164.

Paragraferna upph�vda

13 � genom 1950: 30

14 � genom denna lag

Senaste lydelse av 14 � 1946: 822

�

17 � �r ans�kning gjord av b�gge m akarna, och m�ter ej hinder f�r

SFS 1973: 645

dess upptaga nde, meddele r�tten genast beslut om boskillnaden, s�vida
ej anst�nd d�rmed enligt 20 � skall �ga rum.

18 � �r ans�kning om boskillnad gjord allenast av endera maken,

skall f�rel�ggande meddelas andra maken att inom viss tid inkomma
med skriftligt svarom�l. F�rel�ggandet skall j�mte ans�kningen del�

givas andra maken p� s�tt om st�mning �r stadgat.

Medgiver andra maken ans�kningen eller �r hans bo avtr�tt till

konkurs, skall, s�vida e j anst�nd enligt 20 � skall �ga rum, beslut genast
meddelas om boskillnaden. I annat fall skall f�rberedelsen forts�ttas
eller, om for tsatt f�rberedelse ej erfordras, m�let omedelbart uts�ttas till
huvudf�rhandling.

19 � Ang�ende f�rel�ggande f�r part och parts utevaro i boskillnads�

m�l �ge vad i r�tteg�ngsbalken �r stadgat om m�l, vari f�rlikning ej �r
till�ten, motsvarande till�mpning.

20 � Har make, som s�kt boskillnad, innan ans�kningen beviljats, p�

kallat uppr�ttande av bouppteckning, efter vad i 9 kap. 9 � s�gs, och
har s�kanden tillika beg�rt anst�nd med boskillnadens beviljande, till
dess han f�tt taga del av bouppteckningen, m� boskillnadsans�kningen
ej bifallas, f�rr�n en m�nad f�rflutit fr�n det bouppteckningen tillst�llts
makarna, s�vida ej s�kanden dessf�riiman fullf�ljer ans�kningen.

21 � N�r ans�kning om boskillnad inkommit, s� ock d� boskillnad

blivit beviljad, skall genom r�ttens f�rsorg kung�relse d�rom inf�ras i
allm�nna tidningarna och i tidning inom orten �vensom underr�ttelse
ins�ndas till �ktenskapsregistret.

2223 ��37

S�rskilda best�mmelser r�rande viss a andra m�l

24 �3 8 Har make yrkat �l�ggande f�r andra maken att utgiva under�

h�llsbidrag enligt 5 kap. 5 eller 7 � eller, efter det till �ktenskapsskillnad
blivit d�mt, enligt 1 1 kap. 14 �, eller har make p�kallat j�mkning i vad

genom r�ttens beslut eller genom avtal blivit best�mt om s�dant bi�
drag, kan r�tten p� yrkande f�r tiden intill dess laga kraft �gande dom

f�religger f�rordna d�rom efter vad som finnes sk�ligt.

25 � Har make yrkat att enligt 5 kap. 8 � av andra maken till nytt-

jande erh�lla n�diga l�s�ren eller p�kallat j�mkning av avtal i s�dan

fr�ga, �ge r�tten, p� yrkande, meddela f�rordnande d�rom f�r tiden
intill dess laga kraft �gande dom f�religger.

26 � F�rordnande, varom i 24 eller 25 � s�gs, m� meddelas utan hu�

vudf�rhandling.

Paragraferna upph�vda

22 � genom 1950; 30

23 � genom denna lag

Senaste lydelse av 23 � 1946; 822.

Senaste lydelse 1946; 822.

1311

W ,1

il .1

li '

�

SFS 1973: 645

Innan f�rordnande meddelas, skall tillf�lle beredas svaranden att yttra

sig �ver ans�kningen.

Har f�rordnande meddelats, pr�ve r�tten, n�r m�let avg�res, om

�tg�rden skall best�.

t ,i

I i

lir'

27 � F�rordnande, varom i 24 eller 25 � s�gs, g�nge i verkst�llighet
lika med laga kraft �gande dom men kan n�r som helst av r�tten �ter�

kallas.

28 �30 Vill make eller hans arvinge att egendom skall s�ttas under

s�rskild v�rd och f�rvaltning efter vad som stadgas i 9 kap. 6 �, 11 kap.

9 � eller 12 kap. 5 �, skall han hos r�tten s�ka f�rordnande d�rom.

S�dant f�rordnande f�r, om s�kanden beg�r det, meddelas att g�lla till

dess �rendet avg�res av r�tten. Det kan �ven dessf�rinnan n�r som helst

�terkallas.

Innan f�rordnande, varom nu �r sagt, meddelas, skall tillf�lle beredas

andra maken att yttra sig �ver ans�kningen.

F�rordnande g�nge utan hinder av f�rd klagan i verkst�llighet, s�

vida ej f�rbud d�remot kommer fr�n hovr�tten.

1 I

I,-

I,:

Gemensamma best�mmelser

29 �^0 I �ktenskapsm�l, boskillnadsm�l, m�l r�rande bodelning och
m�l om underh�ll som avses i denna balk skall underr�tt vid handl� gg�
ning, som enligt vad eljest �r f�reskrivet skall ske med tre eller fyra
lagfarna domare, best� av en lagfaren domare och n�mnd. Vad nu sagts
g�ller �ven annat m�l som handl�gges i samma r�tteg�ng.

30 � Har n�mnd s�te i r�tten skola i n�mnden sitta n�mndem�n till

det antal som f�reskrives i 1 kap. 4 � andra stycket r�tteg�ngsbalken.
I s�dant fall skola vidare f�ljande avvikelser g�lla fr�n vad som eljes t
�r f�reskrivet om �verl�ggning och omr�stning i tvistem�l.

Ordf�randen skall vid �verl�ggningen framst�lla saken och vad lag

stadgar d�rom.

Vid omr�stning skall ordf�randen f�rst s�ga sin mening och d�refter

inh�mta n�mndens.

Yppas annan mening �n ordf�randens och f�rena sig minst fyra elle r,

d� i n�mnden �ro endast fyra, minst tre n�mndem�n om sk�len och
slutet, g�ller n�mndens mening. I annat fall g�ller ordf�randens mening.

Har n�mnden best�mt r�ttens avg�rande, svarar f�r detta envar

n�mndeman, som med sin r�st bidragit d�rtill.

31 � Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, � ok�nd

ort, skall hans r�tt i saken bevakas av god man, varom i 18 kap. f�r-
�ldrabalken f�rm�les. I fr�ga om ers�ttning till god man, som h�r av�
ses, skall g�lla vad i 20 kap. 19 � f�r�ldrabalken stadgas ang�ende er�
s�ttning �t r�tteg�ngsbitr�de.

1312

Senaste lydelse 1946; 822.

Senaste lydelse 1969; 256.

�

Mot beslut, som av underr�tt meddelats under r�tteg�ngen i

SFS 1973: 645

fr�ga, varom f�rm�les i 9 kap. 6 eller 9 �, 11 kap. 12 � eller detta kap.
11, 24 eller 25 �, skall talan f�ras s�rskilt.

Mot hovr�ttens beslut i fr�ga, som nu n�mnts, m� talan ej f�ras.

16 kap. Allm �nna best�mmelser

1 � D� enligt denna balk tid skall r�lcnas efter m�nad eller �r, varde

den dag f�r slutdag ansedd, som genom sitt tal i m�naden motsvarar

den, fr�n vilken tid r�kningen b�rjas. Finnes ej motsvarande dag i slut-
m�naden, varde den m�nadens sista dag ansedd f�r slutdag.

2 � Anteckningar om �ktenskaps ing�ende och uppl�sning skola g�ras
i kyrkob�ckerna enligt de f�reskrifter Konungen giver.

3 � Hos en f�r hela riket gemensam registreringsmyndighet skall f�ras

�ktenskapsregister f�r inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna
balk skola anm�las f�r registrering, eller vilkas intagande i registret el�

jest varder f�reskrivet.

4 �42

5 � N�rmare f�reskrifter om �ktenskapsregistrets f�rande meddelas

av Konungen.

6 � Om vissa internationella r�ttsf�rh�llanden r�rande �ktenskap �r
s�rskilt stadgat.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1974.

2. Har talan om anspr�k enligt 1 kap. 2, 3 eller 6 � v�ckts f�re ikraft�

tr�dandet, g�ller �ldre lag i fr�ga om anspr�ket.

3. Har talan om underh�llsbidrag enligt 5 kap. 7 � v�ckts f�re ikraft�

tr�dandet, till�mpas paragrafen i dess �ldre lydelse.

4. Har talan om �terg�ng v�ckts f�re ikrafttr�dandet, pr�vas talan

enligt �ld re lag. Innan s�dan talan slutligen avgjorts, f�r ej d�mas till

�ktenskapsskillnad p� talan som v�ckts enligt nya lagen.

Har �ktenskap �terg�tt eller har �ktenskap, som kunnat d�mas att

�terg�, uppl�sts genom makes d�d f�re ikrafttr�dandet eller medan i
beh�rig ordning v�ckt talan om �terg�ng var anh�ngig, g�ller �ldre lag
i fr�ga om ve rkan av �terg�ngen samt i fr�ga om bodelning, underh�ll

och skadest�nd.

5. Har talan om �ktenskapsskillnad v�ckts f�re ikrafttr�dandet, pr��

vas talan enligt �ldre lag. Innan s�dan talan slutligen avgjorts, f�r ej
d�mas till �ktenskapsskillnad p� talan som v�ckts enligt nya l�gen.

Har dom p� hemskillnad meddelats eller har talan om hemskillnad

v�ckts f�re ikrafttr�dandet, g�ller 11 kap. 13 �� i den �ldre lydelsen

i st�llet f�r 14 �� i den nya lydelsen. Fr�ga om �ktenskapsskillnad
skall dock pr�vas enligt nya lagen, om

makarna �r ense d�rom,

" Senaste lydelse 1969: 256.

Paragrafen upph�vd genom 1933; 41.

1313

83-SFS 1973

�

' -'il

' ;

' ''I

i 1

SFS 1973: 645

hemskillnaden f�rfallit p� grund av att makarna flyttat samman,

talan om �ktenskapsskillnad v�ckts efter utg�ngen av juni 1975 eller,

om dom p� hemskillnad vunnit laga Icraft efter ikrafttr�dandet, sedan

18 m�nader f�rflutit fr�n det s� skedde.

Har dom p� hemsldllnad meddelats och skall fr�gan om �ktenskaps�

skillnad pr�vas enligt nya lagen, skall, om hemskillnaden icke f�rfallit

genom att makarna flyttat samman, bet�nketid anses ha b�rjat l�pa n�r

domen p� hemskillnad vann laga laaft.

Har dom p� hemskillnad eller �ktenskapsskillnad meddelats enligt

�ldre lag, g�ller �ldre lag i fr�ga om verkan av hemskillnaden samt i
fr�ga om bodelning, underh�ll, skadest�nd och skyldighet f�r g�votagare

att �terb�ra g�va eller dess v�rde.

6. AvUder make under handl�ggningen av m�l om �ktenskapsskill�

nad, i vilket talan v�ckts f�re ikrafttr�dandet, till�mpas �ldre lag i fr�ga

om bodelningen. Detsamma g�ller om det d�mes till boskillnad p� ta-

lan som v�ckts under handl�ggningen av s�dant m�l.

7. I m�l som skall pr�vas enligt �ldre lag till�mpas 15 kap. i dess

�ldre lydelse med undantag av 8 och 9 ��.

8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift

som ersatts genom best�mmelse i nya lagen, till�mpas i st�llet den nya

best�mmelsen.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter-

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt

kungl. sigill bekr�fta l�tit.

Stockholms slott den 5 juni 1973.

GUSTAF ADOLF

CARL LIDBOM

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom familjerätten

Föräldrabalk (1949:381)
Socialtjänstlag (2001:453)
Äktenskapsbalk (1987:230)
Ärvdabalk (1958:637)

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1973:645

Viktiga lagar inom familjerätten

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Om Lagboken.se