SFS 1978:854

780854.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1978:854

om ändring i giftermålsbalken;

Utkom från trycket

den 21 december 1978

Utfärdad den 14 december 1978.

Enligt riksdagens besIuU föreskrivs i fråga om giftermålsbalken^

dels att 7 kap. 3-5 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 5 kap., 11 kap. 1 och 1 4-16§§, 13 kap. 10 § samt 15 kap. 11, 24,

25 och 31 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 11 kap. skall införas en ny paragraf, 14 a §, av nedan angivna ly­

delse.

Till följd härav kommer balken att ha följande lydelse från och med den

dag då denna lag träder i kraft.

1 kap.'

2 kap. Om hinder mot äktenskap

1 § Den, som är under aderton år, må ej träda i äkten skap utan tillstånd

av länsstyrelsen i det län, där den underårige har sitt hemvist.

2 § Den som är förklarad omyndig eller enligt rättens beslut skall förbli
omyndig även efter uppnådd myndighetsålder får ej ingå äktenskap utan

förmyndarens samtycke. Vägras samtycke, kan rätten på ansökan tillåta

äktenskapet, om skäl för vägran ej föreligger.

3 § �ktenskap får ej ingås mellan dem som är i rätt upp- och nedstigande

släktskap med va randra eller som är helsyskon.

Halvsyskon får ej ingå äktenskap med varandra utan tillstånd av rege­

ringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

4 § Den som är gift får ej ingå nytt äktenskap.

5 § 1 ärende om tillstånd enligt 1 § skall den underåriges vårdnadshavare

beredas tillfälle att yttra sig, om det kan ske. Yttrande skall även inhämtas

från barnavårdsnämnden i den kommun där den underårige har sitt hem­

vist.

' Prop. 1978/79: 12, LU 9 , rskr 99.

' Balken omtryckt 1973:645.

'Kapitlet upphävt genom 1973:645.

1603

¬

background image

SFS 1978:854

Talan mot länsstyrelsens beslut föres hos kammarrätten genom besvär.

Mot beslut om tillstånd for underårig att ingå ä ktenskap får talan föras

av den underåriges vårdnadshavare.

6-13 §§"

3 kap. Om prövning av hinder mot älrtenskap

1 § Prövning, huruvida hinder möter mot äktenskap {hindersprövning),

sker i den svenska församling, där kvinnan är kyrkobokförd, eller, om hon
varken är eller bör vara kyrkobokförd i såda n församling, där hon vistas.

Ansökan om hindersprövning göres av mannen och kvinnan gemensamt

hos pastorsämbetet i församlingen.

2 § Den som varken är eller skall vara kyrkobokförd i riket skall vid hin­
dersprövningen förete det intyg av utländsk myndighet om sin behörighet
att ingå äktenskapet som han kan anskaffa.

Fordras tillstånd eller samtycke till äktenskap enligt 2 kap. 1 eller 2 § el­

ler 3 § andra stycket, skall bevis om sådant tillstånd eller samtycke företes

vid hi ndersprövningen.

3 § Mannen och kvinnan skall vid hindersprövningen avge skriftlig för­

säkran på heder och samvete att de ej är i r ätt upp- och nedstigande släkt­
skap med varandra eller helsyskon samt, om icke tillstånd till äktenskapet
enligt 2 kap. 3 § andra stycket företes, att de ej heller är halvsyskon.

Den som begär hindersprövning skall även skriftligen på heder och sam­

vete uppge, om han eller hon förut ingått äktenskap. Den som förut ingått

äktenskap skall styrka, att äktenskapet blivit upplöst, om detta ej framgår
av folkbokföringen eller av intyg som avses i 2 §.

4 § Finner pastorsämbetet att hinder ej föreligger mot äktenskapet, skall

ämbetet på begäran av mannen och kvinnan utfärda intyg därom.

Talan mot pastorsämbetets beslut i fråga om hindersprövning föres hos

domkapitlet genom besvär. Mot domkapitlets beslut föres talan hos kam­

marrätten genom besvär.

5-8 §P

4 kap. Om vigsel

I § �ktenskap ingås med kyrklig e ller borgerlig vigsel.

'' Paragraferna upphävda

6§ genom 1968: 758

7-10 §§ genom 1973:645

11 § genom 1968; 758

12 § genom 1970; 843

13 § genom 1973; 645

^Paragraferna upphävda

5 och 6 §§ genom 1968:758

1604

7 och 8 §§ genom 1973:645

¬

background image

2 § Kyrklig vigsel må äga rum inom svenska kyrkan eller inom annat

SFS 1978:854

trossamfund, om regeringen medgivit att vigsel må förrättas inom samfun­
det.

3 § Till vigsel inom svenska kyrkan får mannen och kvinnan välja den

präst inom kyrkan de själva önskar och som är villig att viga. De har rätt

till vigsel i forsamli ng som någon av dem tillhör.

Inom annat trossamfund förrättas vigsel av den som är behörig därtill

enligt regeringens förordnande.

4 § �ktenskap får ingås med borgerlig vigsel, även om mannen och kvin­
nan kan erhåll a kyrklig vigsel.

5 § Behörig att förrätta borgerlig vigsel är, enligt närmare bestämmelser

som regeringen meddelar, lagfaren domare i allmän underrätt och den som
länsstyrelsen särskilt förordnar till vigselförrättare.

6 § Vigsel skall föregås av hindersprövning enligt 3 k ap. Känner vigsel-

förrättaren till äktenskapshinder, som icke uppmärksammats vid nämnda

prövning, får vigsel ej ske. Utan intyg enligt 3 kap. 4 § får ej annan viga än

präst, som tjänstgör i den församling där hindersprövningen skett.

Har mannen och kvinnan ej blivit vigda inom fyra månader efter hin­

dersprövningen, får vigsel ej ske utan ny hindersprövning.

7 §«

8 § Vigsel förrättas i släktingars eller andra vittnens närvaro.

Vid vigseln s kall mannen och kvinnan, samtidigt tillstädes inför vigsel-

förrättaren, på hans fråga avge sitt ja och samtycke till äktenskapet samt

därpå av honom förklaras för äkta makar.

I ö vrigt gäller, vid vigsel inom svenska kyrkan föreskrifterna i kyrko­

handboken, vid vigsel inom annat trossamfund dess kyrkobruk och vid
borgerlig vigsel bestämmelser som meddelas av regeringen.

Den som förrättat kyrklig vigsel skall ofördröjligen ge makarna bevis

därom. Vid borgerlig vigsel föres särskilt protokoll enligt föreskrifter som

meddelas av regeringen.

9 § Vigsel vare utan verkan, om den ej förrättats av någon, som äger be­

hörighet att viga, eller om därvid ej så tillgått, som i 8 § andra stycket är fö­

reskrivet; men ej skall vigsel anses ogill, på den grund att eljest icke så för­

farits, som i 8 § är sagt, eller vigselförrättaren överskridit sin behörighet el­
ler vederbörlig hindersprövning ej föregått.

Vigsel, som enligt första stycket eljest skulle vara utan verkan, må god­

kännas av regeringen på ansökan av mannen eller kvinnan eller, om någon­

dera avlidit, av arvinge till de n avlidne. Sådant godkännande må lämnas
endast om synnerliga skäl föreligga.

'Paragrafen upphävd genom 1968:758.

1605

¬

background image

SFS 1978:854

10 § Talan mot beslut angående förrättande av vigsel föres genom be­

svär hos domkapitlet, om beslutet meddelats av präst inom svenska kyr­
kan, och hos länsstyrelsen, om beslutet meddelats av borgerlig vigselför-

rättare. Mot beslut av domkapitel eller länsstyrelse föres talan hos kam­

marrätten genom besvär.

1606

5 kap. Allmänna bestämmelser om makars rättsförhållanden

1 § Man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd. De skall ge­

mensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa.

2 § Makarna skall, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll
som behövs för att tillgodose deras gemensamma och personliga behov.

De skall fördela utgifter och sysslor mellan sig.

Om underh åll till barn finns bestämmelser i föräld rabalken.

3 § Om det som make skall bidra med inte räcker till för makens person­
liga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för

familjens underhåll, skall den andra maken skjuta till de pengar som be­

hövs.

4 § Vad make med tillämpning av 2 och 3 §§ har lämnat till den andra ma­

ken för dennes personliga behov är mottagarens egendom.

5 § Försummar make sin underhållsskyldighet kan rätten ålägga den för­

sumlige att betala underhållsbidrag till den andra maken.

6 § Om makarna inte varaktigt bor tillsammans, skall make betala under­

hållsbidrag till den andra maken enligt de grunder som anges i 2 §.

7 § Talan om att underhållsbidrag skall fastställas får inte bifallas för

längre tid til lbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bi­
dragsskyldige medger det.

8 § Rätten att kräva ut fastställt underhållsbidrag går förlorad tre år efter
den ursprungligen gällande förfallodagen, om inte annat följer av andra el­

ler tredje stycket.

Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som anges

i fö rsta stycket eller har den bidragsskyldige blivit f örsatt i konkurs på

grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för
fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även

därefter.

Har före den tidpunkt som anges i först a stycket ansökan gjorts om för­

ordnande av god man enligt ackordslagen (1970; 847), får underhållsbidra­

get krävas ut inom tre månader från det att verkan av godmansförordnan-
det förföll eller, när förhandling om offentligt ackord har följt, ackordsfrå­
gan avgjordes. Kommer ackord till stånd, får fordringen krävas ut inom tre

månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätning för un-

¬

background image

derhållsbidråget eller konkursansökan gjorts inom tid som nu har angetts,
gäller vad so m föreskrivs i andra stycket.

Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt.

9

Dom eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändring i för­

hållandena föranleder det. För tiden innan talan har väckts får jämkning

dock mot parts bestridande göras endast på så sätt att obetalda bidrag sätts

ned eller tas bort.

Avtal om underhåll kan också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt

med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i

övrigt. Beslut om att erhållna bidrag skall betalas tillbaka får dock medde­
las endast om det finns särskilda skäl.

10 §® Makarna är skyldiga att lämna varandra de upplysningar om sina

ekonomiska förhållanden som behövs för att de skall kunna bedöma var­
andras underhållsskyldighet.

11 § I fall som avses i 6§ kan make förpliktas att lämna lösören till den

andra maken för att användas av denne, om det är skäligt med hänsyn till

makamas levnadsförhållanden och omständighetema i ö vrigt. Skyldighe­
ten omfattar dock endast lösören som ingick i makamas bohag när sam­
manlevnaden upphörde och var avsedda att användas av makarna gemen­
samt eller som då var den andra makens arbetsredskap. Om egendom som
tillhör den ena maken sålunda har lämnats till den andra, medför avtal mel­
lan ägaren och tredje man om egendomen inte någon inskränkning i de n

andra makens nyttjanderätt.

Bestämmelsema i 9 § om jämkning av avtal om underhållsbidrag gäller

även avtal i fråg a som avses i förs ta stycket.

12 § Var och en av makarna får med förpliktande verkan även för den

andra maken ingå sådana rättshandlingar för den dagliga hushållningen el­

ler barnens uppfostran som enligt sedvana företas för dessa ändamål.
Rättshandlingen skall anses vara ingången i s yfte att förplikta även den

andra maken, om inte annat framgår av omständigheterna.

Rättshandling som avses i för sta stycket förpliktar dock inte den andra

maken, om tredje man insåg eller bort inse att det som anskaffades inte be­

hövdes.

Vad som sägs i förs ta stycket om makes behörighet gäller ej, om sam­

manlevnaden mellan makarna har upphört.

13 §® Missbrukar make sin behörighet enligt 12 §, kan rätten på yrkande

av den andra maken besluta att behörigheten skall upphöra.

Sådant beslut kan hävas av rätten om makarna är överens om det eller

om ändring i förh ållandena föranleder det.

Rätten skall genast anmäla beslut som avses i denna paragraf till äkten-

SFS 1978:854

^ Senaste lydelse 1976:613.

® Senaste lydelse 1976: 613.

® Senaste lydelse 1977:655.

1607

¬

background image

SFS 1978:854

skapsregistrel och kungöra det i P ost- och Inrikes Tidningar och ortstid­

ning.

14 § Kan den ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte själv

sköta sina angelägenheter och fattas medel för familjens underhåll, får den
andra maken i behövlig omfattning lyfta den sjuke eller bortavarande ma­

kens inkomst och avkastningen av den makens egendom samt kvittera ut
banktillgodohavanden och andra penningmedel. Vad som har sagts nu om
makes behörighet gäller dock ej, om sammanlevnaden mellan makarna har
upphört eller om fullmäktig, förmyndare eller god man finns för den sjuke

eller bortavarande maken.

Rättshandling som avses i först a stycket är bindande för den sjuke eller

bortavarande maken även om medlen inte behövdes för familjens under­

håll, såvida tredje man varken insåg eller borde ha insett alt behovet ej

förelåg.

15 § Om makes släktnamn finns särskilda bestämmelser.

1608

6 kap. Om makars egendom

1 § En varav makarna äge giftorätt i den egendom, som andra maken vid
äktenskapels ingående har eller sedermera förvärvar, och som ej enligt vad

nedan är stadgat skall vara hans enskilda. Makes egendom, vari giftorätt

äger rum, kallas hans giftorättsgods.

I fråga om rättighet, som ej kan överlåtas eller eljest är av personlig art,

skola bestämmelserna om giftorätt äga tillämpning, allenast såvitt de ej
strida mot vad med avseende å rättigheten särskilt gäller.

2 § �ver sitt giftorättsgods råde make med de inskränkningar, som följa
av vad i 3 -6 §§ sägs.

Vid äktenskapets upplösning och vid boskillnad tage vardera maken el­

ler hans arvingar hälften av makarnas behållna giftorättsgods, såvida ej an­

norlunda i denna balk stadgas.

3 § Make vare pliktig så vårda sitt giftorättsgods, att det ej otillbörligen
minskas andra maken till förfång.

4 § Make må ej avhända sig eller låta inteckna fast egendom, vari andra

maken har giftorätt, utan att denne skriftligen med två vittnen samtycker

därtill. �r andra maken omyndig eller bortovarande, ankomme på förmyn­
dare eller god man att giva samtycke, varom nyss är sagt. Särskilt samtyc­
ke vare ej erforderligt, om den make, som vill företaga åtgärden är förmyn­

dare eller god man för andra maken.

Har make avhänt sig fast egendom utan erforderligt samtycke, vare åt­

gärden ogill, om andra maken eller dennes förmyndare eller gode man väc­

ker klander därå; han instämme dock sin talan inom tre månader, sedan
han fick kännedom om åtgärden, och senast inom ett år, efter det lagfart
beviljades.

Vad i den na paragraf är stadgat om fast egendom skall äga motsvarande

¬

background image

»t

tillämpning i av seende å tomträtt; och skall vad i an dra stycket sägs om

SFS 1978:854

lagfart gälla om inskrivning.

5 § Ej må make utan andra makens samtycke avhända sig eller pantsätta

lösören, i vilka denne har giftorätt, och vilka ingå i d et för makamas ge-

mensamma begagnande avsedda bohaget eller utgöra andra makens nödiga

^

arbetsredskap eller äro avsedda för barnens personliga bruk. �r andra ma-

^

ken omyndig, ankomme likväl på honom själv att giva samtycke, som nyss

.

är sagt, såvida han ej är sinnessjuk eller sinnesslö. �r han sinnessjuk eller
sinnesslö, eller kan yttrande från honom ej utan märklig omgång eller tids-

utdräkt inhämtas, vare sådant samtycke ej erforderligt.

!

Har make företagit rättshandling, som i fö rsta stycket sägs, utan erfor-

derligt samtycke, och var ej den, med vilken rättshandlingen ingicks, i god

tro, vare rättshandlingen ogill, om andra maken väcker klander därå; han
instämme dock sin talan inom tre månader, sedan han fick kännedom om
rättshandlingen, och senast inom ett år, från det godset utgavs.

6 § Vägras samtycke i fall, som i 4 eller 5 § av ses, äge rätten på ansökan

tillåta åtgärd, varom fråga är, om skäl till vägran finnes ej vara för handen.

,

6 a § Har make, utan tillbörlig hänsyn till andra makens giftorätt, genom

gåva av annan egendom än i 4 § sägs väsentligen minskat sina tillgångar
och kan efter äktenskapets upplösning eller boskillnad vederlag icke till
fullo utgå vid bodelningen, skall gåvotagaren återbära gåvan eller dess vär­

de i d en mån det fordras för att tillgodose andra makens rätt, om gåvotaga­
ren insett eller bort inse att gåvan var till förfång för andra maken. Talan
härom får dock ej väckas, sedan fem år förflutit från det gåvan fullborda­

des.

Var vid tiden för bodelningen gåva, som tillkommit under omständighe­

ter varom ovan sägs, ej fullbordad, må den ej göras gällande i den mån det
skulle lända till i ntrång i an dra makens rätt.

7 § Har make genom brottslig gärning uppsåtligen bragt andra maken om

livet, eller har han, när annan sålunda dräpt denne, haft sådan del i brottet,
som i 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken sägs, vare han förlustig sin giftorätt i
den egendom, som tillhört den döde. Vad nu sagts skall dock ej gälla den
som handlat under inflytande av sådan själslig abnormitet, som avses i 33
kap. 2 § brottsbalken.

8 § Enskild egendom vare:

1. egendom, som genom äktenskapsförord förklarats skola vara en­

skild;

2. egendom, som nlake erhållit i g åva av annan än andra maken med

villkor att den skall vara enskild eller som make bekommit genom testa­

mente med så dant villkor, eller som tillfallit make i arv och om vilken arv-

låtaren genom testamente meddelat sådan föreskrift;

3. vad som trätt i stället för egendom, som under 1 eller 2 sägs, s åvida ej

annorlunda föreskrivits genom den rättshandling, på grund av vilken egen­
domen är enskild.

1609

¬

background image

SFS 1978:854

Avkastning vare ej på grund av rättshandling, varom i d enna paragraf

sägs, enskild, såvida det ej särskilt föreskrivits genom rättshandlingen.

9 § Hava makar upprättat förteckning över egendom, som tillhör varde­

ra maken eller en av dem, och är förteckningen med deras underskrift be­

kräftad på heder och samvete samt försedd med intyg av vittnen om u n­

derskriften och dagen därför, skall vid tvist, vilkendera maken egendomen
tillhör, förteckningen äga vitsord, såframt det ej visas eller må på grund av
särskilda omständigheter antagas, att den är oriktig. Sådant vitsord till-

komme dock ej förteckningen, om tvisten uppstår vid utmätning, som sker

inom ett år från förteckningens upprättande, eller i konkurs vilken följer på
ansökning, som gjorts inom samma tid.

7 kap. Om makars gäld

1 § En var av makarna svare med sitt giftorättsgods och sin enskilda

egendom för den gäld, som han gjort före äktenskapet eller under dess be­
stånd.

2 § �r i äkte nskapet gäld gjord av bägge makarna, svare de en för bägge

och bägge för en för gälden, såvida ej annat avtalats.

Samma lag v are, där ena maken gjort gäld, för vilken enligt 5 kap. 12§

jämväl andra maken svarar.

3-5 §§10

8 kap. Om äktenskapsförord; så ock om andra rättshandlingar mellan ma­
kar

1 § Trolovade eller makar äge genom äktenskapsförord bestämma, att

egendom, som tillhör eller tillfaller en av dem och som eljest skulle vara

hans giftorättsgods, skall tillhöra honom enskilt. Genom äktenskapsförord
må ock avtalas, att egendom, som eljest skulle vara ena makens enskilda,

skall vara hans giftorättsgods, såvida ej annat följer av vad i 6 kap. 8 § 2
sägs.

Utöver vad nu är sagt må ej genom avtal mellan trolovade eller makar

stadgas avvikelse från vad denna balk innehåller om makars egendom.

2 § Vill trolovad till sin trolovade giva egendom att tillfalla honom vid

äktenskapets ingående, eller vill make giva något åt sin make, skall därom

upprättas äktenskapsförord. Sådant förord vare dock ej erforderligt, när

fråga är om sedvanliga skänker, vilkas värde ej står i m issförhållande till
givarens villkor.

Utfästelse av trolovad eller make att under äktenskapet till andra maken

utgiva penningar eller annat vare, såvida vederlag ej utgår, icke bindande,

även om skriftligt fordringsbevis överlämnas.

1610

Paragraferna upphävda genom denna lag.

¬

background image

3 § Make, å vars inkomst under loppet av ett kalenderår uppkommit be-

SFS 1978: 854

sparing, äge, utan upprättande av äktenskapsförord, före utgången av föl­
jande året till andra maken utan vederlag överlåta egendom till värde mot­
svarande högst hälften av vad som besparats, dock högst femtusen kronor.

Sådan överlåtelse vare dock ej gällande mot borgenärer, med mindre där­

om upprättats skriftlig, med vittnen styrkt handling, däri jämväl besparing­
ens storlek angivits, samt överlåtaren hade kvar egendom, som uppenbar­
ligen mot svarade hans gäld.

4 § Hava makar utan upprättande av äktenskapsförord träffat avtal sig
emellan om överlåtelse av egendom, äge make mot borgenärer åberopa av­

talet, allenast om det visas eller må på grund av o mständigheterna antagas,

att avtalet icke är av sådan beskaffenhet, att för dess giltighet kräves upp­

rättande av äktenskapsförord.

5 § Har gåva skett, som i 2 § sägs, och är ej sådant fall för handen, som i

första stycket andra punkten av samma lagrum avses; kan gäld, för vilken
givaren häftade, då gåvan enligt 12 § blev g ällande, ej betalas av honom,
svare andra maken för vad som brister intill värdet av den överlåtna egen­
domen, om han ej kan styrka, att givaren hade kvar egendom, som uppen­

barligen motsvarade hans gäld. Om vederlag utgått, skall dess värde av­

räknas från värdet av den överlåtna egendomen. Har denna helt eller del­
vis gått förlorad utan mottagarens vållande, njute han motsvarande befriel­

se från ansvar.

Har givaren blivit försatt i kon kurs eller vid u tmätning befunnits sakna

tillgång att betala sin gäld eller, om han är köpman, inställt sina betalning­

ar, eller finnes han eljest vara på sådant obestånd, att det måste antagas,
att gäld, som i fö rsta stycket avses, ej varde rätteligen gulden, svare andra

maken för gälden intill det belopp, som i nämnda stycke sägs, även om det

ej är utrett vad som brister hos givaren.

�r talan om gåvans återvinning enligt konkurslagen (1921:225) eller

ackordslagen (1970:847) anhängig, må mottagarens ansvar enligt denna

paragraf icke göras gällande.

6 § Biträder ena maken den andre i hans fö rvärvsverksamhet, njute han,

även om överenskommelse om gottgörelse ej träffats, skälig ersättning för
sitt arbete, om det med hänsyn till arbetets art och omständigheterna i öv­
rigt må anses tillbörligt, att ersättning skall utgå.

Har ej talan om utfående av ersättning för biträde, varom i första stycket

sägs, anhängiggjorts före utgången av kalenderåret efter det, då arbetet
verkställdes, vare rätt till talan förlorad, såvida ej annat avtalats.

7 § �r egendom av ena maken överlämnad till d en andres förvaltning,

och hava makarna avtalat eller kan det med hänsyn till omständigheterna
antagas hava varit av dem avsett, att den, som mottagit egendomen, skulle
äga använda avkastningen till familjens underhåll, skall vid t vist, i vilken

mån a vkastningen härtill åtgått, vad han uppgiver äga vitsord, såframt ej

annat visas eller må på gr und av omständigheterna antagas.

Har make, som överlämnat egendom till andra makens förvaltning, av­

stått från rätt att, när han det vill, återkalla uppdraget, vare det ej bindan-

1611

de.

¬

background image

SFS 1978:854

8 § Om avtal rörande makes underhållsskyldighet och om vissa avtal

med avseende å förestående upplösning av äktenskap, så ock om avtal rö­
rande bodelning eller vad därmed äger samband stadgas i 5, 11 och 13 kap.

denna balk.

9 § Trolovad eller make må, ändå att han är omyndig, sluta äktenskaps­

förord; tage dock förmyndarens samtycke, såvida ej fråga är allenast om
överlåtelse av egendom, varöver han själv äger råda.

Samma lag vare om överlåtelse, som avses i 3 §; och skall vad i sagda pa­

ragraf stadgas om villkor för överlåtelsens giltighet mot borgenärer tilläm­
pas jämväl beträffande förmyndarens samtycke till överlåtelsen.

10 § �ktenskapsförord skall av de trolovade eller makarna skriftligen

upprättas och bestyrkas med vittnen. Kräves förmyndarens samtycke,

skall ock det givas på sätt nu är sagt.

11 § �ktenskapsförord skall ingivas till rätten i den o rt, där mannen bör

svara i tvistemål, som röra hans person, eller, om mannen ej är skyldig att i

mål, som nyss sagts, svara vid svensk domstol, till rätten i den ort, där
hustrun bör svara i sådan a mål. Finnes ej behörig domstol enligt vad nu är

sagt, varde förordet ingivet till Stockholms tingsrätt.

Rätten intage äktenskapsförordet i protoko llet och översände ofördröjli-

gen en bestyrkt avskrift därav till de n myndighet, som för äktenskapsre­
gistret, med uppgift om da gen, då förordet ingavs till r ätten; låte ock i fall,

som i 2§ avses, om ingivandet införa kungörelse i P ost- och Inrikes Tid­

ningar och ortstidning.

Innehåller förordet ej fullständig upplysning om makarnas namn, yrke

och hemvist, infordra rätten sådan uppgift och meddela den till r egistre­

ringsmyndigheten. �r ej bestyrkt avskrift av förordet till rätten ingiven, lå­

te rätten på sökandens bekostnad ombesörja sådan avskrift.

12 § �r äktenskapsförord slutet mellan trolovade, vare det gällande från
äktenskapets ingående, om det ingivas till r ätten inom en månad sedan äk­

tenskapet ingicks. Eljest vare förord ej gällande, förrän det ingivits till rät­
ten.

9 kap. Om boskillnad

1 § Make vare berättigad att efter ansökan vinna boskillnad:

1. om andra maken genom vanvård av sina ekonomiska angelägenheter,

genom missbruk av rätten att råda över sitt giftorättsgods eller genom an­

nat otillbörligt f örfarande vållar väsentlig minskning därav eller fara för så­

dan minskning; och

2. om andra makens bo är avträtt till konkurs.

2 § Makar äge ock vinna boskillnad, när de äro ense därom.

3 § All egendom, som make förvärvar efter det boskillnad blivit sökt, va-

1612

re, om boskillnad beviljas, makens enskilda egendom.

/

¬

background image

3l3>

4 § Sedan boskilJnad beviljats, skall bodelning äga rum, och skall vad

SFS 1978:854

därvid tillfaller make vara hans enskilda egendom.

5 § Till dess bodelning sker, äge vardera maken, såvitt ej av stadgandet i
6§ annat föranledes, fortfarande råda över det giftorättsgods, som tillhör­

de honom, då boskillnadsansökningen gjordes; och vare maken pliktig att

vid bodel ningen avgiva redovisning för sin förvaltning av godset och den

avkastning, som därav fallit.

6 § �r boskillnad sökt, och har, då ansökningen gjorts allenast av ena

maken, skälig anledning därtill visats, skall, såvida endera maken det

äskar och det finnes erforderligt till betryggande av hans rätt, giftorätts­
gods, varöver andra maken enligt 5 § äger råda, till vär de motsvarande vad
av nämnda gods kan antagas vid bodelningen tillkomma den förre, sättas
under särskild vård och förvaltning, till dess boskillnadsansökningen prö­

vats och, om den bifalles, bodelning skett eller ock boskillnadsansökning­

en förfallit; dock må sådant avskiljande ej mot andra makens bestridande

äga rum, såvida han ställer säkerhet, som av rätten godkännes, för vad av
godset bör vid bodelningen tillkomma sökanden. Har boskillnad beviljats,

äge en var av makarna, enligt vad nu är sagt, påkalla, att giftorättsgods,

varöver andra maken äger råda, sättes under särskild vård och förvaltning,
till dess bodelning skett.

Vid meddelande av förordnande, som i första stycket sägs, må jämväl gi­

vas närmare bestämmelser om användande av godset eller dess avkastning

för familjens underhåll eller eljest till nödiga utgifter.

7 § Giftorättsgods, varöver make enligt 5 § äger råda, må utan hinder av

ansökan om boskillnad eller dom därå utmätas för hans gäld. �r sådant

gods enligt 6§ satt under särskild vård och förvaltning, må det dock ej ut­

mätas för hans gäld, såvida ej jämväl andra maken svarar för gälden eller

godset på grund av inteckning eller eljest särskilt häftar därför.

8 § Avträdes, innan bodelning ägt rum, makes egendom till k onkurs, el­

ler har bodelning i anled ning av makes konkurs återgått, stånde det gifto­
rättsgods, varöver maken enligt 5 § äger råda, under konkursboets förvalt­
ning, till dess genom bodelning blivit bestämt vad som skall tillfalla maken;

och vare emellertid konkursboet oförhindrat försälja egendomen, om det

finnes erforderligt.

Förordnande, varom i 6§ sägs, vare, då konkurs inträffar, förfallet.

9 § Har ej under boskillnadsmålet uppteckning skett av vardera makens

tillgångar och skulder, sådana de voro, när ansökningen om boskillnad

gjordes, skall, sedan boskillnad beviljats, sådan uppteckning förrättas. Bo­
uppteckning skall av makarna med edsförpliktelse underskrivas och en av­
skrift därav till rätt en ingivas.

Har avskrift av bouppteckning ej inkommit inom tre månader, från det

boskillnadsdomen gavs, förordne rätten lämplig person att verkställa upp­

teckningen; och åligge det make att under edsförpliktelse redligen uppgiva
sina tillgångar och skulder. Förrättningsmannen har att till rätt en översän­

da en avskrift av bouppteckningen.

¬

background image

SFS 1978:854

�r boskillnad sökt och har, då ansökningen gjorts allenast av ena ma­

ken, skälig anledning därtill visats, skall rätten, om ena maken det äskar,

meddela förordnande om boupptecknings förrättande, efter vad förut i

denna paragraf är sagt; och åligge det förrättningsmannen att tillställa var­
dera maken ett exemplar av bouppteckningen ävensom att till rätten insän­

da en avskrift därav med underrättelse om dagen, då makarna erhållit bo­

uppteckningen.

Make, som underlåter att lämna uppgift till bouppteckning, må av rätten

vid vite där till hållas.

Riktigheten av upprättad bouppteckning vare make pliktig att med ed in­

för rätten fästa, om det yrkas av andra maken eller av borgenär, vilkens
fordran tillkommit före bodelningen.

10 kap."

11 kap. Om äktenskapsskillnad

1 § �r makarna ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till

äktenskapsskillnad. �ktenskapsskillnaden skall föregås av betänketid, om

makarna begär det eller om make varaktigt bor tillsammans med eget barn

under sexton år som står under den makens vårdnad.

2 § Vill endast en av makarna att äktenskapet skall upplösas, har han

rätt till äktenskapsskillnad efter betänketid.

3 § Betänketid inledes när makarna gemensamt ansöker om äktenskaps­

skillnad eller när makes yrkande om äktenskapsskillnad delges andra ma­

ken. Har betänketid löpt under minst sex månader, meddelas dom på äk­

tenskapsskillnad, om make framställer särskilt yrkande därom. Har sådant

yrkande ej framställts inom ett år från betänketidens böljan, är frågan om
äktenskapsskillnad förfallen. Avvisas talan om äktenskapsskillnad eller
avskrivas mål därom, upphör betänketiden.

4 § Lever makar åtskilda sedan minst två år, har vardera maken rätt till

äktenskapsskillnad utan föregående betänketid.

5 § Har äktenskap ingåtts i strid mot 2 kap. 3 § första stycket, har make

rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. Detsamma gäller,

om äktenskapet ingåtts i strid mot 2 ka p. 4 § och det tidigare äktenskapet ej

blivit uppl öst.

Föreligger tvegifte, har make i det tidigare äktenskapet rätt att få detta

upplöst genom äktenskapsskillnad utan föregående betänketid.

1 f all som avses i fö rsta stycket kan talan om äktenskapsskillnad föras

även av åklagare.

1614

" Kapitlet up phävt genom 1973:645.

¬

background image

6 § Egendom, som make förvärvar efter det att talan om äktenskapsskill-

SFS 1978:854

nad väckts, skall vara hans enskilda, om det dömes till äktenskapsskillnad

eller make avlider under tid då målet är anhängigt, utan att frågan om äk­

tenskapsskillnad förfallit enligt 3 §. Detsamma gäller, om det dömes till bo­

skillnad pä talan som väckts under tid som nu sagts.

7 § Dömes till äktenskapsskillnad, skall bodelning äga rum.

8 § Till dess bodelning sker råder vardera maken över sitt giftorättsgods,

om ej annat följer av 9§. Make skall vid bodelningen redovisa för sin för­
valtning av egendomen och dess avkastning.

9 § Har talan om äktenskapsskillnad väckts skall, om ena maken yrkar
det och det behövs för att säkerställa hans rätt, så mycket av andra makens
giftorättsgods sättas under särskild vård och förvaltning som motsvarar
vad den förre kan antagas vid bodeln ingen fä av detta gods. Mot makes be­
stridande får hans giftorättsgods ej sättas under särskild vård och förvalt­

ning, om han ställer godtagbar säkerhet för vad som sålunda kan antagas

tillkomma sökanden vid bodelningen.

I samband med förordnande enligt första stycket kan rätten meddela

närmare bestämmelser om användning av godset eller dess avkastning till

nödvändiga utgifter.

Förordnande enligt första stycket gäller till dess bodelning skett eller ta­

lan om äkten skapsskillnad avskrivits eller fråga därom förfallit enligt 3 §.

10 § Giftorättsgods varöver make råder får utmätas för hans gäld utan

hinder av talan om äktenskapsskillnad eller dom därå. �r sådan egendom

enligt 9 § satt under särskild vård och förvaltning, får den dock utmätas för

makens gäld endast om också andra maken svarar för gälden eller egendo­

men på grund a v panträtt eller eljest särskilt häftar därför.

11 § Avträdes makes egendom till kon kurs innan bodelning ägt rum eller

har bodelning återgått i anle dning av makes konkurs, skall det giftorätts­

gods varöver maken råder stå under konkursboets förvaltning till dess ge­

nom bodeln ing blivit b estämt vad som skall tillfalla maken. Konkursboet

får sälja egendomen, om det behövs.

Förordnande enligt 9 § förfaller när konkurs inträffar.

12 § När talan om äktenskapsskillnad väckts skall rätten, om någon av

makarna yrkar det, förordna lämplig person att uppteckna vardera makens
tillgångar och skulder, sådana de var när talan väcktes. Dömes till äkte n­

skapsskillnad och har bouppteckning ej verkställts, skall sådant förordnan­
de meddelas även på yrkande av borgenär vars fordran tillkommit före bo­
delningen.

Make skall vid bo uppteckningen under edsförpliktelse redligen uppge si­

na tillgångar och skulder. Om make underlåter att lämna sådan uppgift,
kan rätten förelägga honom vid vite att fullgöra sin skyldighet. Förrätt­
ningsmannen skall insända avskrift av bouppteckningen till rätten.

Make skall inför rätten beediga upprättad bouppteckning, om det yrkas

av andra maken eller av borgenär vars fordran tillkommit före bodelning­

en.

¬

background image

SFS 1978:854

13 § Bestämmelserna i 7-12 §§ äger ej tillämpning, om till följd av äkten­
skapsförord eller boskillnad ingendera maken har giftorättsgods.

14 § Efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försörjning.

�r make under en övergångstid i behov av bidrag till sitt underhåll, har

maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är

skäligt med hänsyn till d en makens förmåga och övriga omständigheter.

Har make svårigheter att försörja sig själv efter upplösning av ett långva­

rigt äktenskap eller finns det synnerliga skäl har maken rätt till underhålls­
bidrag för längre tid än som anges i andra stycket.

14 a § Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad utges fortlöpande. Om

det finns särskilda skäl kan rätten dock bestämma att bidraget skall erläg­
gas med ett engångsbelopp.

Bestämmelserna i 5 kap. 7 och 8 §§ skall tillämpas även i fråga om under­

håll efter äktenskapsskillnad.

15 §'2 Bestämmelserna i 5 kap. 9 § om jämkning tillämpas även i fråga om

underhåll efter äktenskapsskillnad. Endast om synnerliga skäl föreligger

får dock på grund av ändring i förhållandena underhållsbidrag höjas ut­
över det högsta belopp till vilke t bidraget tidigare har varit bestämt. Dom

eller avtal om underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp får ej mot parts

bestridande jämkas på grund av ändring i förhållandena.

16 § �r avtal, som makar med avseende på förestående äktenskapsskill­

nad träffat om bodelning eller vad som har samband därmed, uppenbart

obilligt för ena maken, skall det på den makens talan jämkas av rätten. Har
talan ej väckts inom ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades, är

rätten till talan förlorad.

17-31

13

12 kap. Vissa bestämmelser med avseende å äktenskaps upplösning genom

makes död

1 § Då m ake dött, skall bodelning ske, såvida ej till följd av ä ktenskaps­
förord eller boskillnad ingendera maken vid dödsfallet hade giftorättsgods.

1616

2 § Emot dödsbodelägares bestridande må bodelning ej äga rum, innan
all ve terlig gäld, för vilken den döde svarade, blivit gulden eller delägaren
fritagits från ansvar för gälden eller medel till de ss betalning satts under
särskild vård. Har den dödes egendom blivit avträdd till k onkurs, må bo­
delning städse äga rum utan hinder av delägares bestridande.

3 § Till dess bodelning sker, tage efterlevande maken del i förvaltningen

av den dödes egendom efter vad i ärvdabalke n sägs.

'^Senaste lydelse 1976:613. �ndringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

Paragraferna upphävda

17-30 §§ genom 1973:645

31 § genom 1963: 522

¬

background image

4 § Efterlevande make äge, såvitt ej av stadgandet i 5 § annat föranledes,

SFS 1978:854

fortfarande råda över det giftorättsgods, som tillhörde honom vid dödsfal­

let; och vare maken pliktig att vid b odelningen avgiva rédovisning för sin
förvaltning av godset och den avkastning, som därav fallit.

5 § Om det finnes erforderligt till b etryggande av arvingars och univer­

sella testamentstagares rätt, skall giftorättsgods, varöver efterlevande ma­

ken enligt 4 § äger råda, till v ärde motsvarande vad av nämnda gods kan

antagas vid bodelningen tillkomma dem, sättas under särskild vård och

förvaltning, till dess bodelning skett; dock må sådant avskiljande ej mot ef­
terlevande makens bestridande äga rum, såvida han ställer säkerhet, som
av rätten godkännes.

Vid meddelande av förordnande, som i första stycket sägs, må jämväl gi­

vas närmare bestämmelser om användande av godset eller dess avkastning

för efterlevande makens och barnens underhåll eller eljest till nödiga utgif­

ter.

6 § Giftorättsgods, varöver efterlevande make enligt 4 § äger råda, må

utan hinder av andra makens död utmätas för den förres gäld. �r sådant

gods enligt 5 § satt under särskild vård och förvaltning, må det dock ej ut­

mätas för efterlevande makens gäld, såvida ej jämväl den döde svarade för

gälden eller godset på grund av inteckning eller eljest särskilt häftar därför.

7 § Avträdes, innan bodelning ägt rum, endera makens egendom till kon­

kurs, eller har bodelning i anledning av sådan konkurs återgått, stånde det

giftorättsgods, som vid tiden för dödsfallet tillhörde gäldenären, under

konkursboets förvaltning, till dess genom bodelning blivit bestämt vad
som skall tillfalla k onkursboet; och vare emellertid konkursboet oförhind­

rat försälja egendomen, om det finnes erforderligt.

Förordnande, varom i 5§ sägs, vare, då konkurs inträffar, förfallet.

13 kap. Om bodelning

1 § Bodelning i anledning av boskillnad, äktenskapsskillnad eller ena ma­

kens död skall förrättas med iakttagande av bestämmelserna i d etta kapi­

tel; och skall vid b odelningen vad som finnes stadgat om arvskiftes form,

förordnande av särskild skiftesman samt dennes eller boutredningsmans

befattning med skifte äga motsvarande tillämpning.

Vad i detta kapitel sägs om make skall, när make är död, tillämpas be­

träffande hans arvingar och universella testamentstagare, såvida ej annor­
lunda stadgas.

2 § Häftar make för gäld, som tillkommit innan ansökan om boskillnad

eller äktenskapsskillnad blivit gjord eller, om bodelningen äger rum till
följd av e na makens död, före dödsfallet, skall av den gäldbundne makens
giftorättsgods tilläggas honom egendom till täckning av gälden eller, om
bägge makarna häftar för denna, av den del av gälden som makarna emel­
lan belöper på honom. Var, när ansökan om boskillnad gjordes eller döds­
fallet inträffade, talan om äktenskapsskillnad anhängig utan att frågan där-

102-SFS 1978

¬

background image

SFS 1978:854

om förfallit enligt 11 kap. 3 §, täckes dock endast gäld som tillkommit före

ansökningen om äktenskapsskillnad.

�r gälden gjord före äktenskapets ingående, och häftade, då äktenska­

pet ingicks, enskild egendom eller egendom, som i 6 kap. 1 § andra stycket

avses, och som ej skall ingå i bodelningen, på grund av panträtt eller eljest
särskilt för gälden, eller har maken under äktenskapet ådragit sig gälden
genom vanvård av sina ekonomiska angelägenheter eller genom annat

otillbörligt förfarande eller till förvärv eller förkovran av egendom, som
nyss är sagd, skall tilldelning, varom i första stycket stadgas, äga rum alle­

nast för den del av gälden, för vilken betalning ej kan erhållas ur sådan

egendom.

3 § Sedan tilldelning för gäld ägt rum, enligt vad i 2 § sägs, skall återsto­

den av makamas giftorättsgods delas lika mellan dem, såvida ej annat för-

anledes av vad i 6 kap. 7 § eller här nedan i 4 -12 a §§ sägs.

4 § Vardera maken eller, om ena maken är död, den efterlevande äge

från delningen undantaga honom tillhöriga kläder och andra föremål, som

tjäna uteslutande till hans personliga bruk, dock ej till högre värde än med
hänsyn till m akarnas villkor kan anses skäligt.

5 § V årder giftorättsgods tillagt ena maken till täckning av gäld, som i 2 §

andra stycket sägs, äge andra maken erhålla vederlag därför av makamas

giftorättsgods.

6 § Har make genom vanvård av sina ekonomiska angelägenheter, ge­

nom missbruk av rätten att råda över sitt giftorättsgods eller genom annat

otillbörligt förfarande vållat, att detta väsentligen minskats, äge andra ma­
ken erhålla vederlag därför av makamas giftorättsgods. Räcker det ej till,
och har den vederlagsskyldige enskild egendom, gånge för hälften av vad
som brister vederlag ut av den enskilda egendom, som ej erfordras för
täckning av gäld.

7 § Rätt till vederlag, som i 6 § sägs, tillkomme ock make, om andra ma­
ken använt sitt giftorättsgods till förvärv eller förkovran av sin enskilda
egendom eller av egendom, som i 6 ka p. 1 § andra stycket avses, och som
ej skall ingå i bo delningen, eller till betalning av sådan före äktenskapets

ingående gjord gäld, som i 2 § andra stycket omförmäles.

8 § Make, som använt sin enskilda egendom till förkovran av sitt gifto­

rättsgods, njute vederlag av detta.

9 § Har make tillkommande vederlag ej kunnat till fullo utgå, äge han ej
för bristen fordran hos andra maken.

1618

10 § Till betalning förfallet underhållsbidrag, som make jämlikt 11 kap.

14 a § första stycket har att en gång för alla utge till andr a maken, skall vid
bodelningen utgå av vad därvid tillkommer andra maken utöver egendom

till täckn ing av denne åvilande gäld.

¬

background image

11 § Häfta makarna, en för bägge och bägge för en, för gäld, som i 2 § av-

SFS 1978:854

ses. äge en var av dem fordra, att den andre betalar så stor del av gälden.
som makarna emellan belöper på denne, eller ock ställer maken säkerhet

för betalningen. Sker det ej. skall, om den som framställt yrkandet påford­

rar det och ställer säkerhet för gäldens betalning, egendom till täc kning av
nämnda del av gälden tilldelas honom av vad vid b odelningen tillkommer

andra maken utöver egendom till täckning av an nan gäld: och vare den för­

re makarna emellan ensam ansvarig för gäldens betalning.

11 a § Då vid make s död förskott å arv. som givits av endera makens gif­

torättsgods. skall avräknas å arvet efter den döde. skall vid bo delningen å

den lott. som tillkommer den dödes arvingar, avräkning ske för förskottet

eller, om det ej kan till fullo avräknas å arvet, för vad därå kan avräknas av

förskottet. 1 fall. varom nu är sagt. skall, sedan tilldelning för gäld ägt rum.

återstoden av förskottsgivarens giftorättsgods före delningen ökas med ett

belopp, motsvarande vad sålunda skall avräknas vid b odelningen.

12 § Sker bodelning i anl edning av makes död. och är den egendom, som
därvid tillkommer efterlevande maken, ringa, äge han av makarnas gifto­

rättsgods uttaga nödigt bohag ävensom arbetsredskap och andra lösören,

som erfordras till fortsättande av hans näring, även om därigenom arving­

arnas lott skulle lida inskränkning.

Efterlevande maken äge av giftorättsgodset, såvitt det räcker, städse be­

komma egendom till så stort värde, att den jämte egendom, som må enskilt
tillhöra honom, motsvarar fyra gånger det vid tide n för dödsfallet gällande
basbeloppet enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring.

Vad i andr a stycket sägs äge dock ej tillämpning, om den avlidne efter­

lämnar barn under sexton år som ej jämväl är efterlevande makens barn.

12 a § Om vid bodelning på grund av äktenskapsskillnad delning enligt

vad förut stadgats skulle framstå som uppenbart obillig med hänsyn till ma­
kamas ekonomiska förhållanden och den tid äktenskapet varat, skall del­
ning i ställ et ske efter annan grund som finnes skälig. På grund av denna
bestämmelse kan make dock ej erhålla mera än vad som svarar mot hans

giftorättsgods.

13 § Vid lotternas utläggning äge vardera maken eller, om endera är död,

den efterlevande på sin lott bekomma arbetsredskap och andra lösören,
som erfordras till fortsättande av hans näring. Därefter vare en var av ma­
karna berättigade att på sin lott erhålla den till hans giftorättsgods hörande
egendom han önskar. Fastighet, som tillhör ena makens giftorättsgods, så
ock annan till ena makens giftorättsgods hörande egendom, som det av
särskild anledning kan vara av intresse för honom att behålla, vare han.
även om egendomen i värde överstiger vad på hans lott belöper, berättigad

bekomma, om han lämnar penningar till fyllnad av andra makens lott.

Skall ena makens enskilda egendom gå i betalning för vederlag, som i 6

eller 7 § sägs. gånge vederlaget ut i egendom , som maken själv äger anvisa.

Rätt, varom i första stycket sista punkten sägs, tillkomme, när make är

död, ej andra arvingar än bröstarvingar; och njute de sådan rätt allenast be­

träffande fastighet, som maken förvärvat från någon med vilken han varit

1619

släkt i rätt uppstigande led eller från sådan anförvants dödsbo.

¬

background image

SFS 1978:854

13 a § Har vid bodelning fastighet delats så, att makarna fått skilda an­

delar utan att villkor om utbrytning uppställts i den över bodelningen upp­
rättade handlingen, innehava makarna fastigheten under samäganderätt.

1 den mån bodelning eljest innebär, att del av fastighet kommer i särskild

ägares hand, är den ogiltig.

13 b § Föreligger tvegifte och dör den omgifte, skall rätt till ersättni ng,

pension eller annan ekonomisk förmån, som är tillagd efte rlevande make,

anses tillkomma maken i förs ta giftet, om ej annat framgår av omständig­

heterna.

14 § Har vid bodelningen make eftergivit vad enligt bestämmelserna i
detta kap. tillkommer honom, och kan gäld, som uppstått före bodelning­

en. ej betalas av honom, svare andra maken för vad som brister intill vär­
det av vad han för mycket bekommit, såvida han ej kan visa, att hans make

efter bodelningen hade kvar egendom, som uppenbarligen motsvarade ho­

nom då åvilande gäld. Har den make, som gjort eftergiften, blivit försatt i

konkurs eller vid u tmätning funnits sakna tillgång att betala sin gäld eller,

om han är köpman, inställt sina betalningar, eller finnes han eljest vara på
sådant obestånd, att det måste antagas, att gäld, som i först a punkten av­
ses, ej varder rätteligen gulden, svare andra maken för gälden intill det vär­

de, som i nämnda punkt sägs, även om det ej är utrett vad som brister hos
den förre.

�r bode lning förrättad mellan ena maken och den andres arvingar, och

hava arvingarna bekommit för mycket, svare de, en för alla och alla för en,

för betalningsskyldighet, som i första stycket sägs.

Vad i denna paragraf är stadgat skall, när bodelning äger rum i anle dning

av ena makens död, ej tillämpas i frå ga om gäld, för vilken den döde häfta­

de.

15 § Då bodelning skett, äge make ingiva den däröver upprättade hand­

lingen till rä tten; och skall anmälan om ingivandet och dagen därför oför-
dröjligen göras till äktenskapsregistret samt kungörelse införas i Post- och

Inrikes Tidningar och ortstidning. Om återgång av bodelning vid konkurs
eller med anledning av förhandling om offentligt ackord eller vid egendoms

avträdande till förvaltning av boutredningsman finnas bestämmelser i kon­

kurslagen (1921:225) och ackordslagen (1970:847) samt i ärvdabal ken.

14 kap.

15 kap. Vissa bestämmelser om rättegången

�ktenskapsmål

1 § �ktenskapsmål är mål om äktenskapsskillnad och mål däri tvisten
är, huruvida man och kvinna är förenade i äktenskap med varandra.

2 § Fråga, huruvida man och kvinna äro i äkte nskap förenade med var­
andra, må ej bliva föremål för särskild rättegång annorledes än såsom tvist

1620

"Kapitlet upphävt ocnom 1973:645.

¬

background image

dem emellan men må eljest komma under prövning, när helst någons rätt

SFS 1978:854

är av frågan beroende.

3 §15

4 § �ktenskapsmål instämmes till tin gsrätten i den ort där mannen eller

kvinnan har sitt hemvist. Har ingendera hemvist inom riket, upptages må­

let av Stockholms tingsrätt. Vill båda makarna erhålla äktenskapsskillnad,

kan de dock anhängiggöra frågan därom genom ansökan.

�r fråga om ä ktenskapsskillnad behörigen anhängiggjord, kan make ut­

an särsk ild stämning i ä ktenskapsmålet framställa yrkanden i frå gor som
har samband med äktenskapsskillnaden såsom angående underhållsbidrag,
sammanlevnadens hävande och rätt att sitta kvar i he mmet.

5 § Sedan fråga om äktenskapsskillnad anhängiggjorts, skall rätten så

snart lämpligen kan ske pröva huruvida dom på äktenskapsskillnad kan

meddelas genast. Behövs betänketid, skall rätten i b eslut meddela att be­

tänketid löper och ge besked om målets fortsatta handläggning.

6 § Rätten må, om part det begär, förordna, att äktenskapsmål skall

handläggas inom stängda dörrar.

7 § Sådant särskilt yrkande om äktenskapsskillnad som avses i 11 ka p.

3 § skall framställas muntligen inför rätten eller skriftligen. Rätten skall be­

reda andra maken tillfälle att yttra sig över yrkandet.

�&terkallar make talan om äktenskapsskillnad sedan betänketid böljat lö­

pa, skall målet likväl prövas, om andra maken yrkar det.

Dom på äktenskapsskillnad på yrkande av make samt beträffande där­

med sammanhängande frågor, om vilka makarna är ense, får meddelas

utan huvudförhandling.

8-10 §§»e

11 § I mål om äk tenskapsskillnad skall rätten, på yrkande av endera ma­

ken, för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna om sam­
manlevnadens hävande och om förbud för makarna vid vite av fängelse i
högst ett år eller böter att besöka varandra. Rätten kan också för samma

tid föror dna efter vad som finnes skäligt om bidrag av ena maken till den

andras underhåll.

Vid föro rdnande om sammanlevnadens hävande kan rätten bestämma,

vilken av maka rna som skall få sitta kvar i hem met. Dömes till äktenskaps­

skillnad, skall sådan bestämmelse gälla till dess bodelning sker. Make som
berättigats att sitta kvar i h emmet får inneha och nyttja de andra maken
tillhöriga lösören som ingår i bohaget, såvida ej rätten beträffande viss
egendom förordnar annorlunda. Om den nyttjanderätt som sålunda kan
tillkomma make gäller vad i 5 kap. 11 § sägs.

'5Paragrafen upphävd genom 1974:1040.

'"Paragraferna upphävda genom 1973:645,

1621

¬

background image

:: tv

SFS 1978; 854

Förordnande enligt första eller andra stycket får meddelas utan huvud­

förhandling. Innan förordnande meddelas, skall tillfälle att yttra sig över

yrkandet beredas andra maken. Har förordnande meddelats, skall rätten

när målet avgöres pröva, om åtgärden skall bestå. Förordnande om sam­

manlevnadens hävande och om besöksförbud skall bestå, om make begär

det.

Beslut enligt denna paragraf skall verkställas lika med laga kraft ägande

dom men kan när som helst återkallas av rätten. Beslut om sammanlevna­
dens hävande och om besöksförbud får dock ej återkallas, om make mot­
sätter sig det.

12 § Har frågan om äktenskapsskillnad förfallit enligt II kap. 3§, skall

målet avskrivas och vardera parten bära sin rättegångskostnad.

13-14 §§"

Boskillnadsmål

15 § Boskillnad sökes skriftligen hos den rätt, där mannen bör svara i

tvistemål i a llmänhet eller, om mannen ej är skyldig att i mål, som nyss
sagts, svara vid svensk domstol, hos den rätt, där hustrun bör svara i såda­

na mål. Finnes ej behörig domstol, enligt vad nu är sagt, varde målet upp­

taget av Stockholms tingsrätt.

16 § Finner rätten, att ansökning om boskillnad ej kan upptagas på den

grund att den är ställd till orätt domstol eller av annan orsak, varde beslut

därom tecknat å ansökningen.

17 § �r ansökning gjord av bägge makarna, och möter ej hinder för dess

upptagande, meddele rätten genast beslut om boskillnaden, såvida ej an­

stånd därmed enligt 20 § skall äga rum.

18 § �r ansökning om boskillnad gjord allenast av endera maken, skall
föreläggande meddelas andra maken att inom viss tid inkomma med skrift­

ligt svaromål. Föreläggandet skall jämte ansökningen delgivas andra ma­

ken på sätt om stämning är stadgat.

Medgiver andra maken ansökningen eller är hans bo avträtt till konkurs,

skall, såvida ej anstånd enligt 20§ skall äga rum, beslut genast meddelas
om boskillnaden. 1 an nat fall skall förberedelsen fortsättas eller, om fort­
satt förberedelse ej erfordras, målet omedelbart utsättas till huvudförhand­

ling.

19 § Angående föreläggande för part och parts utevaro i boskillnadsmål
äge vad i rä ttegångsbalken är stadgat om mål, vari förlikning ej är tillåten,
motsvarande tillämpning.

'^Paragraferna upphävda

13 § genom 1950: 30

1622

14 § genom 1973:645

¬

background image

20 § Har make, som sökt boskillnad, innan ansökningen beviljats, påkal-

SFS 1978:854

lat upprättande av bouppteckning, efter vad i 9 kap. 9 § sägs, och har sö­

kanden tillika begärt anstånd med boskillnadens beviljande, till d ess han

fått taga del av bouppteckningen, må boskillnadsansökningen ej bifallas,

förrän en månad förflutit från det bouppteckningen tillställts makarna, så­

vida ej sökanden dessförinnan fullföljer ansökningen.

21 § När ansökning om boskillnad inkommit, så ock då boskillnad blivit

beviljad, skall genom rättens försorg kungörelse därom införas i Pos t- och
Inrikes Tidningar och i ortstidn ing ävensom underrättelse insändas till äk­

tenskapsregistret.

18

22-23 §§

Särskilda bestämmelser rörande vissa andra mål

24 § Har make yrkat åläggande för andra maken att utgiva underhållsbi­
drag enligt 5 kap. 5 eller 6 § eller, efter det till äk tenskapsskillnad blivit

dömt, enligt II kap. 14 §, eller har make påkallat jämkning i vad genom

rättens beslut eller genom avtal blivit bestämt om sådant bidrag, kan rätten
på yrkande för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna

därom efter vad som finnes skäligt.

25 § Har make yrkat att enligt 5 kap. 11 § av a ndra maken till n yttjande

erhålla nödiga lösören eller påkallat jämkning av avtal i s ådan fråga, äge

rätten, på yrkande, meddela förordnande därom för tiden intill dess laga
kraft ägande dom föreligger.

26 § Förordnande, varom i 24 eller 25 § sägs, må meddelas utan huvud­
förhandling.

Innan förordnande meddelas, skall tillfälle beredas svaranden att yttra

sig över ansökningen.

Har förordnande meddelats, prove rätten, när målet avgöres, om åtgär­

den skall bestå.

27 § Förordnande, varom i 24 eller 25 § sägs, gånge i ve rkställighet lika

med laga kra ft ägande dom men kan när som helst av rätten återkallas.

28 § Vill make eller hans arvinge att egendom skall sättas under särskild
vård och förvaltning efter vad som stadgas i 9 kap. 6 §, 11 kap. 9 § eller 12
kap. 5 §, skall han hos rätten söka förordnande därom. Sådant förordnan­

defår, om sökanden begär det, meddelas att gälla till dess ärendet avgöres
av rätten. Det kan även dessförinnan när som helst återkallas.

Innan förordnande, varom nu är sagt, meddelas, skall tillfälle beredas

andra maken att yttra sig över ansökningen.

Förordnande gånge utan hinder av förd klagan i ve rkställighet, såvida ej

förbud däremot kommer från hovrätten.

Paragraferna upphävda

22 § genom 1950: 30

23 § genom 1973:645

1 623

¬

background image

SFS 1978:854

Gemensamma bestämmelser

29 § I äktenskapsmål, boskillnadsmål, mål rörande bodelning och mål

om underhåll som avses i denna balk skall u nderrätt vid handläggning, som

enligt vad eljest är föreskrivet skall ske med tre eller fyra lagfarna domare,

bestå av en lagfaren domare och nämnd. Vad nu sagts gäller även annat
mål som handlägges i samma rättegång.

30 § Har nämnd säte i underrätt skola i nämnden sitta nämndemän till

det antal som föreskrives i 1 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken. 1 så­
dant fall sko la vidare följande avvikelser gälla från vad som eljest är före­
skrivet om överläggning och omröstning i tviste mål.

Ordföranden skall vid överläggningen framställa saken och vad lag stad­

gar därom.

Vid omröstning skall ordföranden först säga sin mening och därefter in­

hämta nämndens.

Yppas annan mening än ordförandens och förena sig minst fyra eller, då

i nämnden ä ro endast fyra, minst tre nämndemän om skälen och slutet, gäl­
ler nämndens mening. I ann at fall gäller ordförandens mening.

Har nämnden bestämt rättens avgörande, svarar för detta envar nämn­

deman, som med sin röst bidragit därtill.

30 a § Vid huvudförhandling i mål som avses i 29 § är hovrätt domför

med tre lagfarna domare och två nämndemän. Flera än fyra lagfarna doma­
re och tre nämndemän få ej sitta i rät ten. Har målet i und errätten avgjorts

utan nämnd, är dock hovrätten domf�r även med enbart lagfarna domare

enligt vad som sägs i 2 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken.

Deltaga nämndemän enligt första stycket i m ålets avgörande, skall vid

överläggningen ordföranden eller, om målet beretts av annan lagfaren do­

mare, denne framställa saken och vad lag stadgar därom. Vid omröstning

skall gälla vad som är föreskrivet angående omröstning i tvis temål. Nämn­
demännen skola dock säga sin mening sist.

31 §'® Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, på okänd ort,

skall hans rätt i saken bevakas av god man som sägs i 18 kap. föräldr abal-

ken. Delsamma gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämning­

en eller andra handlingar i målet ej kan delges honom eller han underlåter

att ställa ombud för sig och särskilda skäl föreligger att förordna god man.
Gode mannen skall samråda med part för vilken han förordnats i den mån

det kan ske.

I fråga om ersättning till god man som avses i första stycket skall gälla

vad i 10 kap. 13 § föräldrabalken stadgas angående ersättning åt rätte­

gångsbiträde.

32 § Mot beslut, som av underrätt meddelats under rättegången i fråga,

varom förmäles i 9 kap. 6 eller 9 §, Il kap. 12 § eller detta kap. 11, 24 eller

25 §, skall talan föras särskilt.

Mot hovrättens beslut i fråga, som nu näm nts, må talan ej föras.

1624

Senaste lydelse 1973:944.

¬

background image

16 kap. Allmänna bestämmelser

SFS 1978:854

1 § Då enligt denna balk tid skall räknas efter månad eller år, varde den

dag for slutdag ansedd, som genom sitt tal i månad en motsvarar den, från

vilken tidräkningen böljas. Finnes ej motsvarande dag i slutmånaden, var­

de den månadens sista dag ansedd för slutdag.

2 § Anteckningar om äktenskaps ingående och upplösning skola göras i

kyrkoböckerna enligt de föreskrifter regeringen giver.

3 § Hos en för hela riket gemensam registreringsmyndighet skall föras
äktenskapsregister för inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna balk
skola anmälas för registrering, eller vilkas intagande i r egistret eljest var­

der föreskrivet.

4 §2»

5 § Närmare föreskrifter om äktenskapsregistrets förande meddelas av

regeringen.

6 § Om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap är sär­
skilt stadgat.

�vergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2. Har någon genom sådan rättshandling som avses i 5 kap. 14 § i äld re

lydelse före den 1 juli 1979 förpliktat sin make får rättshandlingen göras
gällande enligt äldre bestämmelser. De upphävda bestämmelserna i 7 kap.
3-5 §§ gäller alltjämt i fråga om skuld som har uppkommit före ikraftträ­
dandet. Vad som sägs i 5 kap. 14 § andra stycket i dess nya lydelse tilläm­

pas endast i fråga om rättshandling som har företagits efter ikraftträdandet.

3. �r mål om underhåll anhängigt vid ik raftträdandet, prövas målet en­

ligt äldre bestämmelser.

4. Talan om underhållsbidrag som har väckts före utgången av år 1979

får utan hinder av 5 kap. 7 § och 11 kap. 14 a § andra stycket i nya l ydelsen

bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, i den

mån inte fordran på bidraget skulle ha preskriberats enligt äldre bestäm­
melser.

5. Talan om underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 § i den nya lydelsen får ej

avse tid fö re utgången av år 1977.

6. Bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser skall

bestå enligt vad som följer av domen eller avtalet. Vad som är föreskrivet i
11 kap. 14 § andra stycket i dess äldre lydelse om att bidrag skall upphöra

att utgå, om den underhållsberättigade ingår nytt äktenskap, skall fortfa­

rande gälla i fråga om bidrag som har bestämts före ikraftträdandet.

7. Bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser skall

fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Rätten att kräva ut underhållsbi-

Paragrafen upphävd genom 1933:41.

1625

¬

background image

SFS 1978; 854

drag som har förfallit till betalning går dock inte förlorad före utgången av
år 1979, om den inte skulle ha gått förlorad dessförinnan enligt äldre be­

stämmelser.

8. För bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser

gäller i fråga om jämkning de nya bestämmelserna.

9. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift

som har ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den
nya bestämmelsen.

På regeringens vägnar

SVEN ROMANUS

Bo Broomé
(Justitiedepartementet)

¬

Viktiga lagar inom familjerätten
JP Infonets familjerättsliga tjänster

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.