SFS 1978:854

Start / Familjerätt / Äktenskapsbalk (1987:230) / SFS 1978:854

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1978:854 om �ndring i gifterm�lsbalken; Utkom fr�n trycket den 21 december 1978 Utf�rdad den 14 december 1978. Enligt riksdagens besIuU f�reskrivs i fr�ga om gifterm�lsbalken^ dels att 7 kap. 3-5 �� skall upph�ra att g�lla, dels att 5 kap., 11 kap. 1 och 1 4-16��, 13 kap. 10 � samt 15 kap. 11, 24, 25 och 31 �� skall ha nedan angivna lydelse, dels att i 11 kap. skall inf�ras en ny paragraf, 14 a �, av nedan angivna ly� delse. Till f�ljd h�rav kommer balken att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. 1 kap.' 2 kap. Om hinder mot �ktenskap 1 � Den, som �r under aderton �r, m� ej tr�da i �kten skap utan tillst�nd av l�nsstyrelsen i det l�n, d�r den under�rige har sitt hemvist. 2 � Den som �r f�rklarad omyndig eller enligt r�ttens beslut skall f�rbli omyndig �ven efter uppn�dd myndighets�lder f�r ej ing� �ktenskap utan f�rmyndarens samtycke. V�gras samtycke, kan r�tten p� ans�kan till�ta �ktenskapet, om sk�l f�r v�gran ej f�religger. 3 � �ktenskap f�r ej ing�s mellan dem som �r i r�tt upp- och nedstigande sl�ktskap med va randra eller som �r helsyskon. Halvsyskon f�r ej ing� �ktenskap med varandra utan tillst�nd av rege� ringen eller myndighet som regeringen best�mmer. 4 � Den som �r gift f�r ej ing� nytt �ktenskap. 5 � 1 �rende om tillst�nd enligt 1 � skall den under�riges v�rdnadshavare beredas tillf�lle att yttra sig, om det kan ske. Yttrande skall �ven inh�mtas fr�n barnav�rdsn�mnden i den kommun d�r den under�rige har sitt hem� vist. ' Prop. 1978/79: 12, LU 9 , rskr 99. ' Balken omtryckt 1973:645. 'Kapitlet upph�vt genom 1973:645. 1603 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978:854 Talan mot l�nsstyrelsens beslut f�res hos kammarr�tten genom besv�r. Mot beslut om tillst�nd for under�rig att ing� � ktenskap f�r talan f�ras av den under�riges v�rdnadshavare. 6-13 ��" 3 kap. Om pr�vning av hinder mot �lrtenskap 1 � Pr�vning, huruvida hinder m�ter mot �ktenskap {hinderspr�vning), sker i den svenska f�rsamling, d�r kvinnan �r kyrkobokf�rd, eller, om hon varken �r eller b�r vara kyrkobokf�rd i s�da n f�rsamling, d�r hon vistas. Ans�kan om hinderspr�vning g�res av mannen och kvinnan gemensamt hos pastors�mbetet i f�rsamlingen. 2 � Den som varken �r eller skall vara kyrkobokf�rd i riket skall vid hin� derspr�vningen f�rete det intyg av utl�ndsk myndighet om sin beh�righet att ing� �ktenskapet som han kan anskaffa. Fordras tillst�nd eller samtycke till �ktenskap enligt 2 kap. 1 eller 2 � el� ler 3 � andra stycket, skall bevis om s�dant tillst�nd eller samtycke f�retes vid hi nderspr�vningen. 3 � Mannen och kvinnan skall vid hinderspr�vningen avge skriftlig f�r� s�kran p� heder och samvete att de ej �r i r �tt upp- och nedstigande sl�kt� skap med varandra eller helsyskon samt, om icke tillst�nd till �ktenskapet enligt 2 kap. 3 � andra stycket f�retes, att de ej heller �r halvsyskon. Den som beg�r hinderspr�vning skall �ven skriftligen p� heder och sam� vete uppge, om han eller hon f�rut ing�tt �ktenskap. Den som f�rut ing�tt �ktenskap skall styrka, att �ktenskapet blivit uppl�st, om detta ej framg�r av folkbokf�ringen eller av intyg som avses i 2 �. 4 � Finner pastors�mbetet att hinder ej f�religger mot �ktenskapet, skall �mbetet p� beg�ran av mannen och kvinnan utf�rda intyg d�rom. Talan mot pastors�mbetets beslut i fr�ga om hinderspr�vning f�res hos domkapitlet genom besv�r. Mot domkapitlets beslut f�res talan hos kam� marr�tten genom besv�r. 5-8 �P 4 kap. Om vigsel I � �ktenskap ing�s med kyrklig e ller borgerlig vigsel. '' Paragraferna upph�vda 6� genom 1968: 758 7-10 �� genom 1973:645 11 � genom 1968; 758 12 � genom 1970; 843 13 � genom 1973; 645 ^Paragraferna upph�vda 5 och 6 �� genom 1968:758 1604 7 och 8 �� genom 1973:645 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 � Kyrklig vigsel m� �ga rum inom svenska kyrkan eller inom annat SFS 1978:854 trossamfund, om regeringen medgivit att vigsel m� f�rr�ttas inom samfun� det. 3 � Till vigsel inom svenska kyrkan f�r mannen och kvinnan v�lja den pr�st inom kyrkan de sj�lva �nskar och som �r villig att viga. De har r�tt till vigsel i forsamli ng som n�gon av dem tillh�r. Inom annat trossamfund f�rr�ttas vigsel av den som �r beh�rig d�rtill enligt regeringens f�rordnande. 4 � �ktenskap f�r ing�s med borgerlig vigsel, �ven om mannen och kvin� nan kan erh�ll a kyrklig vigsel. 5 � Beh�rig att f�rr�tta borgerlig vigsel �r, enligt n�rmare best�mmelser som regeringen meddelar, lagfaren domare i allm�n underr�tt och den som l�nsstyrelsen s�rskilt f�rordnar till vigself�rr�ttare. 6 � Vigsel skall f�reg�s av hinderspr�vning enligt 3 k ap. K�nner vigsel- f�rr�ttaren till �ktenskapshinder, som icke uppm�rksammats vid n�mnda pr�vning, f�r vigsel ej ske. Utan intyg enligt 3 kap. 4 � f�r ej annan viga �n pr�st, som tj�nstg�r i den f�rsamling d�r hinderspr�vningen skett. Har mannen och kvinnan ej blivit vigda inom fyra m�nader efter hin� derspr�vningen, f�r vigsel ej ske utan ny hinderspr�vning. 7 �� 8 � Vigsel f�rr�ttas i sl�ktingars eller andra vittnens n�rvaro. Vid vigseln s kall mannen och kvinnan, samtidigt tillst�des inf�r vigsel- f�rr�ttaren, p� hans fr�ga avge sitt ja och samtycke till �ktenskapet samt d�rp� av honom f�rklaras f�r �kta makar. I � vrigt g�ller, vid vigsel inom svenska kyrkan f�reskrifterna i kyrko� handboken, vid vigsel inom annat trossamfund dess kyrkobruk och vid borgerlig vigsel best�mmelser som meddelas av regeringen. Den som f�rr�ttat kyrklig vigsel skall of�rdr�jligen ge makarna bevis d�rom. Vid borgerlig vigsel f�res s�rskilt protokoll enligt f�reskrifter som meddelas av regeringen. 9 � Vigsel vare utan verkan, om den ej f�rr�ttats av n�gon, som �ger be� h�righet att viga, eller om d�rvid ej s� tillg�tt, som i 8 � andra stycket �r f�� reskrivet; men ej skall vigsel anses ogill, p� den grund att eljest icke s� f�r� farits, som i 8 � �r sagt, eller vigself�rr�ttaren �verskridit sin beh�righet el� ler vederb�rlig hinderspr�vning ej f�reg�tt. Vigsel, som enligt f�rsta stycket eljest skulle vara utan verkan, m� god� k�nnas av regeringen p� ans�kan av mannen eller kvinnan eller, om n�gon� dera avlidit, av arvinge till de n avlidne. S�dant godk�nnande m� l�mnas endast om synnerliga sk�l f�religga. 'Paragrafen upph�vd genom 1968:758. 1605 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978:854 10 � Talan mot beslut ang�ende f�rr�ttande av vigsel f�res genom be� sv�r hos domkapitlet, om beslutet meddelats av pr�st inom svenska kyr� kan, och hos l�nsstyrelsen, om beslutet meddelats av borgerlig vigself�r- r�ttare. Mot beslut av domkapitel eller l�nsstyrelse f�res talan hos kam� marr�tten genom besv�r. 1606 5 kap. Allm�nna best�mmelser om makars r�ttsf�rh�llanden 1 � Man och hustru �r skyldiga varandra trohet och bist�nd. De skall ge� mensamt v�rda hem och barn och i samr�d verka f�r familjens b�sta. 2 � Makarna skall, var och en efter sin f�rm�ga, bidra till det underh�ll som beh�vs f�r att tillgodose deras gemensamma och personliga behov. De skall f�rdela utgifter och sysslor mellan sig. Om underh �ll till barn finns best�mmelser i f�r�ld rabalken. 3 � Om det som make skall bidra med inte r�cker till f�r makens person� liga behov eller f�r de betalningar som den maken annars ombes�rjer f�r familjens underh�ll, skall den andra maken skjuta till de pengar som be� h�vs. 4 � Vad make med till�mpning av 2 och 3 �� har l�mnat till den andra ma� ken f�r dennes personliga behov �r mottagarens egendom. 5 � F�rsummar make sin underh�llsskyldighet kan r�tten �l�gga den f�r� sumlige att betala underh�llsbidrag till den andra maken. 6 � Om makarna inte varaktigt bor tillsammans, skall make betala under� h�llsbidrag till den andra maken enligt de grunder som anges i 2 �. 7 � Talan om att underh�llsbidrag skall fastst�llas f�r inte bifallas f�r l�ngre tid til lbaka �n tre �r f�re den dag d� talan v�cktes, om inte den bi� dragsskyldige medger det. 8 � R�tten att kr�va ut fastst�llt underh�llsbidrag g�r f�rlorad tre �r efter den ursprungligen g�llande f�rfallodagen, om inte annat f�ljer av andra el� ler tredje stycket. Har utm�tning f�r underh�llsbidraget skett f�re den tidpunkt som anges i f� rsta stycket eller har den bidragsskyldige blivit f �rsatt i konkurs p� grund av ans�kan som har gjorts f�re denna tidpunkt, f�r betalning f�r fordringen tas ut ur den utm�tta egendomen eller erh�llas i konkursen �ven d�refter. Har f�re den tidpunkt som anges i f�rst a stycket ans�kan gjorts om f�r� ordnande av god man enligt ackordslagen (1970; 847), f�r underh�llsbidra� get kr�vas ut inom tre m�nader fr�n det att verkan av godmansf�rordnan- det f�rf�ll eller, n�r f�rhandling om offentligt ackord har f�ljt, ackordsfr� gan avgjordes. Kommer ackord till st�nd, f�r fordringen kr�vas ut inom tre m�nader fr�n det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utm�tning f�r un- � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> derh�llsbidr�get eller konkursans�kan gjorts inom tid som nu har angetts, g�ller vad so m f�reskrivs i andra stycket. Avtal i strid mot denna paragraf �r ogiltigt. 9 Dom eller avtal om underh�ll kan j�mkas av r�tten, om �ndring i f�r� h�llandena f�ranleder det. F�r tiden innan talan har v�ckts f�r j�mkning dock mot parts bestridande g�ras endast p� s� s�tt att obetalda bidrag s�tts ned eller tas bort. Avtal om underh�ll kan ocks� j�mkas av r�tten, om avtalet �r osk�ligt med h�nsyn till omst�ndigheterna vid dess tillkomst och f�rh�llandena i �vrigt. Beslut om att erh�llna bidrag skall betalas tillbaka f�r dock medde� las endast om det finns s�rskilda sk�l. 10 �� Makarna �r skyldiga att l�mna varandra de upplysningar om sina ekonomiska f�rh�llanden som beh�vs f�r att de skall kunna bed�ma var� andras underh�llsskyldighet. 11 � I fall som avses i 6� kan make f�rpliktas att l�mna l�s�ren till den andra maken f�r att anv�ndas av denne, om det �r sk�ligt med h�nsyn till makamas levnadsf�rh�llanden och omst�ndighetema i � vrigt. Skyldighe� ten omfattar dock endast l�s�ren som ingick i makamas bohag n�r sam� manlevnaden upph�rde och var avsedda att anv�ndas av makarna gemen� samt eller som d� var den andra makens arbetsredskap. Om egendom som tillh�r den ena maken s�lunda har l�mnats till den andra, medf�r avtal mel� lan �garen och tredje man om egendomen inte n�gon inskr�nkning i de n andra makens nyttjander�tt. Best�mmelsema i 9 � om j�mkning av avtal om underh�llsbidrag g�ller �ven avtal i fr�g a som avses i f�rs ta stycket. 12 � Var och en av makarna f�r med f�rpliktande verkan �ven f�r den andra maken ing� s�dana r�ttshandlingar f�r den dagliga hush�llningen el� ler barnens uppfostran som enligt sedvana f�retas f�r dessa �ndam�l. R�ttshandlingen skall anses vara ing�ngen i s yfte att f�rplikta �ven den andra maken, om inte annat framg�r av omst�ndigheterna. R�ttshandling som avses i f�r sta stycket f�rpliktar dock inte den andra maken, om tredje man ins�g eller bort inse att det som anskaffades inte be� h�vdes. Vad som s�gs i f�rs ta stycket om makes beh�righet g�ller ej, om sam� manlevnaden mellan makarna har upph�rt. 13 �� Missbrukar make sin beh�righet enligt 12 �, kan r�tten p� yrkande av den andra maken besluta att beh�righeten skall upph�ra. S�dant beslut kan h�vas av r�tten om makarna �r �verens om det eller om �ndring i f�rh �llandena f�ranleder det. R�tten skall genast anm�la beslut som avses i denna paragraf till �kten- SFS 1978:854 ^ Senaste lydelse 1976:613. � Senaste lydelse 1976: 613. � Senaste lydelse 1977:655. 1607 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978:854 skapsregistrel och kung�ra det i P ost- och Inrikes Tidningar och ortstid� ning. 14 � Kan den ena maken p� grund av sjukdom eller bortavaro inte sj�lv sk�ta sina angel�genheter och fattas medel f�r familjens underh�ll, f�r den andra maken i beh�vlig omfattning lyfta den sjuke eller bortavarande ma� kens inkomst och avkastningen av den makens egendom samt kvittera ut banktillgodohavanden och andra penningmedel. Vad som har sagts nu om makes beh�righet g�ller dock ej, om sammanlevnaden mellan makarna har upph�rt eller om fullm�ktig, f�rmyndare eller god man finns f�r den sjuke eller bortavarande maken. R�ttshandling som avses i f�rst a stycket �r bindande f�r den sjuke eller bortavarande maken �ven om medlen inte beh�vdes f�r familjens under� h�ll, s�vida tredje man varken ins�g eller borde ha insett alt behovet ej f�rel�g. 15 � Om makes sl�ktnamn finns s�rskilda best�mmelser. 1608 6 kap. Om makars egendom 1 � En varav makarna �ge giftor�tt i den egendom, som andra maken vid �ktenskapels ing�ende har eller sedermera f�rv�rvar, och som ej enligt vad nedan �r stadgat skall vara hans enskilda. Makes egendom, vari giftor�tt �ger rum, kallas hans giftor�ttsgods. I fr�ga om r�ttighet, som ej kan �verl�tas eller eljest �r av personlig art, skola best�mmelserna om giftor�tt �ga till�mpning, allenast s�vitt de ej strida mot vad med avseende � r�ttigheten s�rskilt g�ller. 2 � �ver sitt giftor�ttsgods r�de make med de inskr�nkningar, som f�lja av vad i 3 -6 �� s�gs. Vid �ktenskapets uppl�sning och vid boskillnad tage vardera maken el� ler hans arvingar h�lften av makarnas beh�llna giftor�ttsgods, s�vida ej an� norlunda i denna balk stadgas. 3 � Make vare pliktig s� v�rda sitt giftor�ttsgods, att det ej otillb�rligen minskas andra maken till f�rf�ng. 4 � Make m� ej avh�nda sig eller l�ta inteckna fast egendom, vari andra maken har giftor�tt, utan att denne skriftligen med tv� vittnen samtycker d�rtill. �r andra maken omyndig eller bortovarande, ankomme p� f�rmyn� dare eller god man att giva samtycke, varom nyss �r sagt. S�rskilt samtyc� ke vare ej erforderligt, om den make, som vill f�retaga �tg�rden �r f�rmyn� dare eller god man f�r andra maken. Har make avh�nt sig fast egendom utan erforderligt samtycke, vare �t� g�rden ogill, om andra maken eller dennes f�rmyndare eller gode man v�c� ker klander d�r�; han inst�mme dock sin talan inom tre m�nader, sedan han fick k�nnedom om �tg�rden, och senast inom ett �r, efter det lagfart beviljades. Vad i den na paragraf �r stadgat om fast egendom skall �ga motsvarande � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �t till�mpning i av seende � tomtr�tt; och skall vad i an dra stycket s�gs om SFS 1978:854 lagfart g�lla om inskrivning. 5 � Ej m� make utan andra makens samtycke avh�nda sig eller pants�tta l�s�ren, i vilka denne har giftor�tt, och vilka ing� i d et f�r makamas ge- mensamma begagnande avsedda bohaget eller utg�ra andra makens n�diga ^ arbetsredskap eller �ro avsedda f�r barnens personliga bruk. �r andra ma- ^ ken omyndig, ankomme likv�l p� honom sj�lv att giva samtycke, som nyss . �r sagt, s�vida han ej �r sinnessjuk eller sinnessl�. �r han sinnessjuk eller sinnessl�, eller kan yttrande fr�n honom ej utan m�rklig omg�ng eller tids- utdr�kt inh�mtas, vare s�dant samtycke ej erforderligt. ! Har make f�retagit r�ttshandling, som i f� rsta stycket s�gs, utan erfor- derligt samtycke, och var ej den, med vilken r�ttshandlingen ingicks, i god tro, vare r�ttshandlingen ogill, om andra maken v�cker klander d�r�; han inst�mme dock sin talan inom tre m�nader, sedan han fick k�nnedom om r�ttshandlingen, och senast inom ett �r, fr�n det godset utgavs. 6 � V�gras samtycke i fall, som i 4 eller 5 � av ses, �ge r�tten p� ans�kan till�ta �tg�rd, varom fr�ga �r, om sk�l till v�gran finnes ej vara f�r handen. , 6 a � Har make, utan tillb�rlig h�nsyn till andra makens giftor�tt, genom g�va av annan egendom �n i 4 � s�gs v�sentligen minskat sina tillg�ngar och kan efter �ktenskapets uppl�sning eller boskillnad vederlag icke till fullo utg� vid bodelningen, skall g�votagaren �terb�ra g�van eller dess v�r� de i d en m�n det fordras f�r att tillgodose andra makens r�tt, om g�votaga� ren insett eller bort inse att g�van var till f�rf�ng f�r andra maken. Talan h�rom f�r dock ej v�ckas, sedan fem �r f�rflutit fr�n det g�van fullborda� des. Var vid tiden f�r bodelningen g�va, som tillkommit under omst�ndighe� ter varom ovan s�gs, ej fullbordad, m� den ej g�ras g�llande i den m�n det skulle l�nda till i ntr�ng i an dra makens r�tt. 7 � Har make genom brottslig g�rning upps�tligen bragt andra maken om livet, eller har han, n�r annan s�lunda dr�pt denne, haft s�dan del i brottet, som i 23 kap. 4 och 5 �� brottsbalken s�gs, vare han f�rlustig sin giftor�tt i den egendom, som tillh�rt den d�de. Vad nu sagts skall dock ej g�lla den som handlat under inflytande av s�dan sj�lslig abnormitet, som avses i 33 kap. 2 � brottsbalken. 8 � Enskild egendom vare: 1. egendom, som genom �ktenskapsf�rord f�rklarats skola vara en� skild; 2. egendom, som nlake erh�llit i g �va av annan �n andra maken med villkor att den skall vara enskild eller som make bekommit genom testa� mente med s� dant villkor, eller som tillfallit make i arv och om vilken arv- l�taren genom testamente meddelat s�dan f�reskrift; 3. vad som tr�tt i st�llet f�r egendom, som under 1 eller 2 s�gs, s �vida ej annorlunda f�reskrivits genom den r�ttshandling, p� grund av vilken egen� domen �r enskild. 1609 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978:854 Avkastning vare ej p� grund av r�ttshandling, varom i d enna paragraf s�gs, enskild, s�vida det ej s�rskilt f�reskrivits genom r�ttshandlingen. 9 � Hava makar uppr�ttat f�rteckning �ver egendom, som tillh�r varde� ra maken eller en av dem, och �r f�rteckningen med deras underskrift be� kr�ftad p� heder och samvete samt f�rsedd med intyg av vittnen om u n� derskriften och dagen d�rf�r, skall vid tvist, vilkendera maken egendomen tillh�r, f�rteckningen �ga vitsord, s�framt det ej visas eller m� p� grund av s�rskilda omst�ndigheter antagas, att den �r oriktig. S�dant vitsord till- komme dock ej f�rteckningen, om tvisten uppst�r vid utm�tning, som sker inom ett �r fr�n f�rteckningens uppr�ttande, eller i konkurs vilken f�ljer p� ans�kning, som gjorts inom samma tid. 7 kap. Om makars g�ld 1 � En var av makarna svare med sitt giftor�ttsgods och sin enskilda egendom f�r den g�ld, som han gjort f�re �ktenskapet eller under dess be� st�nd. 2 � �r i �kte nskapet g�ld gjord av b�gge makarna, svare de en f�r b�gge och b�gge f�r en f�r g�lden, s�vida ej annat avtalats. Samma lag v are, d�r ena maken gjort g�ld, f�r vilken enligt 5 kap. 12� j�mv�l andra maken svarar. 3-5 ��10 8 kap. Om �ktenskapsf�rord; s� ock om andra r�ttshandlingar mellan ma� kar 1 � Trolovade eller makar �ge genom �ktenskapsf�rord best�mma, att egendom, som tillh�r eller tillfaller en av dem och som eljest skulle vara hans giftor�ttsgods, skall tillh�ra honom enskilt. Genom �ktenskapsf�rord m� ock avtalas, att egendom, som eljest skulle vara ena makens enskilda, skall vara hans giftor�ttsgods, s�vida ej annat f�ljer av vad i 6 kap. 8 � 2 s�gs. Ut�ver vad nu �r sagt m� ej genom avtal mellan trolovade eller makar stadgas avvikelse fr�n vad denna balk inneh�ller om makars egendom. 2 � Vill trolovad till sin trolovade giva egendom att tillfalla honom vid �ktenskapets ing�ende, eller vill make giva n�got �t sin make, skall d�rom uppr�ttas �ktenskapsf�rord. S�dant f�rord vare dock ej erforderligt, n�r fr�ga �r om sedvanliga sk�nker, vilkas v�rde ej st�r i m issf�rh�llande till givarens villkor. Utf�stelse av trolovad eller make att under �ktenskapet till andra maken utgiva penningar eller annat vare, s�vida vederlag ej utg�r, icke bindande, �ven om skriftligt fordringsbevis �verl�mnas. 1610 Paragraferna upph�vda genom denna lag. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 � Make, � vars inkomst under loppet av ett kalender�r uppkommit be- SFS 1978: 854 sparing, �ge, utan uppr�ttande av �ktenskapsf�rord, f�re utg�ngen av f�l� jande �ret till andra maken utan vederlag �verl�ta egendom till v�rde mot� svarande h�gst h�lften av vad som besparats, dock h�gst femtusen kronor. S�dan �verl�telse vare dock ej g�llande mot borgen�rer, med mindre d�r� om uppr�ttats skriftlig, med vittnen styrkt handling, d�ri j�mv�l besparing� ens storlek angivits, samt �verl�taren hade kvar egendom, som uppenbar� ligen mot svarade hans g�ld. 4 � Hava makar utan uppr�ttande av �ktenskapsf�rord tr�ffat avtal sig emellan om �verl�telse av egendom, �ge make mot borgen�rer �beropa av� talet, allenast om det visas eller m� p� grund av o mst�ndigheterna antagas, att avtalet icke �r av s�dan beskaffenhet, att f�r dess giltighet kr�ves upp� r�ttande av �ktenskapsf�rord. 5 � Har g�va skett, som i 2 � s�gs, och �r ej s�dant fall f�r handen, som i f�rsta stycket andra punkten av samma lagrum avses; kan g�ld, f�r vilken givaren h�ftade, d� g�van enligt 12 � blev g �llande, ej betalas av honom, svare andra maken f�r vad som brister intill v�rdet av den �verl�tna egen� domen, om han ej kan styrka, att givaren hade kvar egendom, som uppen� barligen motsvarade hans g�ld. Om vederlag utg�tt, skall dess v�rde av� r�knas fr�n v�rdet av den �verl�tna egendomen. Har denna helt eller del� vis g�tt f�rlorad utan mottagarens v�llande, njute han motsvarande befriel� se fr�n ansvar. Har givaren blivit f�rsatt i kon kurs eller vid u tm�tning befunnits sakna tillg�ng att betala sin g�ld eller, om han �r k�pman, inst�llt sina betalning� ar, eller finnes han eljest vara p� s�dant obest�nd, att det m�ste antagas, att g�ld, som i f� rsta stycket avses, ej varde r�tteligen gulden, svare andra maken f�r g�lden intill det belopp, som i n�mnda stycke s�gs, �ven om det ej �r utrett vad som brister hos givaren. �r talan om g�vans �tervinning enligt konkurslagen (1921:225) eller ackordslagen (1970:847) anh�ngig, m� mottagarens ansvar enligt denna paragraf icke g�ras g�llande. 6 � Bitr�der ena maken den andre i hans f� rv�rvsverksamhet, njute han, �ven om �verenskommelse om gottg�relse ej tr�ffats, sk�lig ers�ttning f�r sitt arbete, om det med h�nsyn till arbetets art och omst�ndigheterna i �v� rigt m� anses tillb�rligt, att ers�ttning skall utg�. Har ej talan om utf�ende av ers�ttning f�r bitr�de, varom i f�rsta stycket s�gs, anh�ngiggjorts f�re utg�ngen av kalender�ret efter det, d� arbetet verkst�lldes, vare r�tt till talan f�rlorad, s�vida ej annat avtalats. 7 � �r egendom av ena maken �verl�mnad till d en andres f�rvaltning, och hava makarna avtalat eller kan det med h�nsyn till omst�ndigheterna antagas hava varit av dem avsett, att den, som mottagit egendomen, skulle �ga anv�nda avkastningen till familjens underh�ll, skall vid t vist, i vilken m�n a vkastningen h�rtill �tg�tt, vad han uppgiver �ga vitsord, s�framt ej annat visas eller m� p� gr und av omst�ndigheterna antagas. Har make, som �verl�mnat egendom till andra makens f�rvaltning, av� st�tt fr�n r�tt att, n�r han det vill, �terkalla uppdraget, vare det ej bindan- 1611 de. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978:854 8 � Om avtal r�rande makes underh�llsskyldighet och om vissa avtal med avseende � f�rest�ende uppl�sning av �ktenskap, s� ock om avtal r�� rande bodelning eller vad d�rmed �ger samband stadgas i 5, 11 och 13 kap. denna balk. 9 � Trolovad eller make m�, �nd� att han �r omyndig, sluta �ktenskaps� f�rord; tage dock f�rmyndarens samtycke, s�vida ej fr�ga �r allenast om �verl�telse av egendom, var�ver han sj�lv �ger r�da. Samma lag vare om �verl�telse, som avses i 3 �; och skall vad i sagda pa� ragraf stadgas om villkor f�r �verl�telsens giltighet mot borgen�rer till�m� pas j�mv�l betr�ffande f�rmyndarens samtycke till �verl�telsen. 10 � �ktenskapsf�rord skall av de trolovade eller makarna skriftligen uppr�ttas och bestyrkas med vittnen. Kr�ves f�rmyndarens samtycke, skall ock det givas p� s�tt nu �r sagt. 11 � �ktenskapsf�rord skall ingivas till r�tten i den o rt, d�r mannen b�r svara i tvistem�l, som r�ra hans person, eller, om mannen ej �r skyldig att i m�l, som nyss sagts, svara vid svensk domstol, till r�tten i den ort, d�r hustrun b�r svara i s�dan a m�l. Finnes ej beh�rig domstol enligt vad nu �r sagt, varde f�rordet ingivet till Stockholms tingsr�tt. R�tten intage �ktenskapsf�rordet i protoko llet och �vers�nde of�rdr�jli- gen en bestyrkt avskrift d�rav till de n myndighet, som f�r �ktenskapsre� gistret, med uppgift om da gen, d� f�rordet ingavs till r �tten; l�te ock i fall, som i 2� avses, om ingivandet inf�ra kung�relse i P ost- och Inrikes Tid� ningar och ortstidning. Inneh�ller f�rordet ej fullst�ndig upplysning om makarnas namn, yrke och hemvist, infordra r�tten s�dan uppgift och meddela den till r egistre� ringsmyndigheten. �r ej bestyrkt avskrift av f�rordet till r�tten ingiven, l� te r�tten p� s�kandens bekostnad ombes�rja s�dan avskrift. 12 � �r �ktenskapsf�rord slutet mellan trolovade, vare det g�llande fr�n �ktenskapets ing�ende, om det ingivas till r �tten inom en m�nad sedan �k� tenskapet ingicks. Eljest vare f�rord ej g�llande, f�rr�n det ingivits till r�t� ten. 9 kap. Om boskillnad 1 � Make vare ber�ttigad att efter ans�kan vinna boskillnad: 1. om andra maken genom vanv�rd av sina ekonomiska angel�genheter, genom missbruk av r�tten att r�da �ver sitt giftor�ttsgods eller genom an� nat otillb�rligt f �rfarande v�llar v�sentlig minskning d�rav eller fara f�r s� dan minskning; och 2. om andra makens bo �r avtr�tt till konkurs. 2 � Makar �ge ock vinna boskillnad, n�r de �ro ense d�rom. 3 � All egendom, som make f�rv�rvar efter det boskillnad blivit s�kt, va- 1612 re, om boskillnad beviljas, makens enskilda egendom. / � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3l3> 4 � Sedan boskilJnad beviljats, skall bodelning �ga rum, och skall vad SFS 1978:854 d�rvid tillfaller make vara hans enskilda egendom. 5 � Till dess bodelning sker, �ge vardera maken, s�vitt ej av stadgandet i 6� annat f�ranledes, fortfarande r�da �ver det giftor�ttsgods, som tillh�r� de honom, d� boskillnadsans�kningen gjordes; och vare maken pliktig att vid bodel ningen avgiva redovisning f�r sin f�rvaltning av godset och den avkastning, som d�rav fallit. 6 � �r boskillnad s�kt, och har, d� ans�kningen gjorts allenast av ena maken, sk�lig anledning d�rtill visats, skall, s�vida endera maken det �skar och det finnes erforderligt till betryggande av hans r�tt, giftor�tts� gods, var�ver andra maken enligt 5 � �ger r�da, till v�r de motsvarande vad av n�mnda gods kan antagas vid bodelningen tillkomma den f�rre, s�ttas under s�rskild v�rd och f�rvaltning, till dess boskillnadsans�kningen pr�� vats och, om den bifalles, bodelning skett eller ock boskillnadsans�kning� en f�rfallit; dock m� s�dant avskiljande ej mot andra makens bestridande �ga rum, s�vida han st�ller s�kerhet, som av r�tten godk�nnes, f�r vad av godset b�r vid bodelningen tillkomma s�kanden. Har boskillnad beviljats, �ge en var av makarna, enligt vad nu �r sagt, p�kalla, att giftor�ttsgods, var�ver andra maken �ger r�da, s�ttes under s�rskild v�rd och f�rvaltning, till dess bodelning skett. Vid meddelande av f�rordnande, som i f�rsta stycket s�gs, m� j�mv�l gi� vas n�rmare best�mmelser om anv�ndande av godset eller dess avkastning f�r familjens underh�ll eller eljest till n�diga utgifter. 7 � Giftor�ttsgods, var�ver make enligt 5 � �ger r�da, m� utan hinder av ans�kan om boskillnad eller dom d�r� utm�tas f�r hans g�ld. �r s�dant gods enligt 6� satt under s�rskild v�rd och f�rvaltning, m� det dock ej ut� m�tas f�r hans g�ld, s�vida ej j�mv�l andra maken svarar f�r g�lden eller godset p� grund av inteckning eller eljest s�rskilt h�ftar d�rf�r. 8 � Avtr�des, innan bodelning �gt rum, makes egendom till k onkurs, el� ler har bodelning i anled ning av makes konkurs �terg�tt, st�nde det gifto� r�ttsgods, var�ver maken enligt 5 � �ger r�da, under konkursboets f�rvalt� ning, till dess genom bodelning blivit best�mt vad som skall tillfalla maken; och vare emellertid konkursboet of�rhindrat f�rs�lja egendomen, om det finnes erforderligt. F�rordnande, varom i 6� s�gs, vare, d� konkurs intr�ffar, f�rfallet. 9 � Har ej under boskillnadsm�let uppteckning skett av vardera makens tillg�ngar och skulder, s�dana de voro, n�r ans�kningen om boskillnad gjordes, skall, sedan boskillnad beviljats, s�dan uppteckning f�rr�ttas. Bo� uppteckning skall av makarna med edsf�rpliktelse underskrivas och en av� skrift d�rav till r�tt en ingivas. Har avskrift av bouppteckning ej inkommit inom tre m�nader, fr�n det boskillnadsdomen gavs, f�rordne r�tten l�mplig person att verkst�lla upp� teckningen; och �ligge det make att under edsf�rpliktelse redligen uppgiva sina tillg�ngar och skulder. F�rr�ttningsmannen har att till r�tt en �vers�n� da en avskrift av bouppteckningen. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978:854 �r boskillnad s�kt och har, d� ans�kningen gjorts allenast av ena ma� ken, sk�lig anledning d�rtill visats, skall r�tten, om ena maken det �skar, meddela f�rordnande om boupptecknings f�rr�ttande, efter vad f�rut i denna paragraf �r sagt; och �ligge det f�rr�ttningsmannen att tillst�lla var� dera maken ett exemplar av bouppteckningen �vensom att till r�tten ins�n� da en avskrift d�rav med underr�ttelse om dagen, d� makarna erh�llit bo� uppteckningen. Make, som underl�ter att l�mna uppgift till bouppteckning, m� av r�tten vid vite d�r till h�llas. Riktigheten av uppr�ttad bouppteckning vare make pliktig att med ed in� f�r r�tten f�sta, om det yrkas av andra maken eller av borgen�r, vilkens fordran tillkommit f�re bodelningen. 10 kap." 11 kap. Om �ktenskapsskillnad 1 � �r makarna ense om att �ktenskapet skall uppl�sas, har de r�tt till �ktenskapsskillnad. �ktenskapsskillnaden skall f�reg�s av bet�nketid, om makarna beg�r det eller om make varaktigt bor tillsammans med eget barn under sexton �r som st�r under den makens v�rdnad. 2 � Vill endast en av makarna att �ktenskapet skall uppl�sas, har han r�tt till �ktenskapsskillnad efter bet�nketid. 3 � Bet�nketid inledes n�r makarna gemensamt ans�ker om �ktenskaps� skillnad eller n�r makes yrkande om �ktenskapsskillnad delges andra ma� ken. Har bet�nketid l�pt under minst sex m�nader, meddelas dom p� �k� tenskapsskillnad, om make framst�ller s�rskilt yrkande d�rom. Har s�dant yrkande ej framst�llts inom ett �r fr�n bet�nketidens b�ljan, �r fr�gan om �ktenskapsskillnad f�rfallen. Avvisas talan om �ktenskapsskillnad eller avskrivas m�l d�rom, upph�r bet�nketiden. 4 � Lever makar �tskilda sedan minst tv� �r, har vardera maken r�tt till �ktenskapsskillnad utan f�reg�ende bet�nketid. 5 � Har �ktenskap ing�tts i strid mot 2 kap. 3 � f�rsta stycket, har make r�tt till �ktenskapsskillnad utan f�reg�ende bet�nketid. Detsamma g�ller, om �ktenskapet ing�tts i strid mot 2 ka p. 4 � och det tidigare �ktenskapet ej blivit uppl �st. F�religger tvegifte, har make i det tidigare �ktenskapet r�tt att f� detta uppl�st genom �ktenskapsskillnad utan f�reg�ende bet�nketid. 1 f all som avses i f� rsta stycket kan talan om �ktenskapsskillnad f�ras �ven av �klagare. 1614 " Kapitlet up ph�vt genom 1973:645. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 � Egendom, som make f�rv�rvar efter det att talan om �ktenskapsskill- SFS 1978:854 nad v�ckts, skall vara hans enskilda, om det d�mes till �ktenskapsskillnad eller make avlider under tid d� m�let �r anh�ngigt, utan att fr�gan om �k� tenskapsskillnad f�rfallit enligt 3 �. Detsamma g�ller, om det d�mes till bo� skillnad p� talan som v�ckts under tid som nu sagts. 7 � D�mes till �ktenskapsskillnad, skall bodelning �ga rum. 8 � Till dess bodelning sker r�der vardera maken �ver sitt giftor�ttsgods, om ej annat f�ljer av 9�. Make skall vid bodelningen redovisa f�r sin f�r� valtning av egendomen och dess avkastning. 9 � Har talan om �ktenskapsskillnad v�ckts skall, om ena maken yrkar det och det beh�vs f�r att s�kerst�lla hans r�tt, s� mycket av andra makens giftor�ttsgods s�ttas under s�rskild v�rd och f�rvaltning som motsvarar vad den f�rre kan antagas vid bodeln ingen f� av detta gods. Mot makes be� stridande f�r hans giftor�ttsgods ej s�ttas under s�rskild v�rd och f�rvalt� ning, om han st�ller godtagbar s�kerhet f�r vad som s�lunda kan antagas tillkomma s�kanden vid bodelningen. I samband med f�rordnande enligt f�rsta stycket kan r�tten meddela n�rmare best�mmelser om anv�ndning av godset eller dess avkastning till n�dv�ndiga utgifter. F�rordnande enligt f�rsta stycket g�ller till dess bodelning skett eller ta� lan om �kten skapsskillnad avskrivits eller fr�ga d�rom f�rfallit enligt 3 �. 10 � Giftor�ttsgods var�ver make r�der f�r utm�tas f�r hans g�ld utan hinder av talan om �ktenskapsskillnad eller dom d�r�. �r s�dan egendom enligt 9 � satt under s�rskild v�rd och f�rvaltning, f�r den dock utm�tas f�r makens g�ld endast om ocks� andra maken svarar f�r g�lden eller egendo� men p� grund a v pantr�tt eller eljest s�rskilt h�ftar d�rf�r. 11 � Avtr�des makes egendom till kon kurs innan bodelning �gt rum eller har bodelning �terg�tt i anle dning av makes konkurs, skall det giftor�tts� gods var�ver maken r�der st� under konkursboets f�rvaltning till dess ge� nom bodeln ing blivit b est�mt vad som skall tillfalla maken. Konkursboet f�r s�lja egendomen, om det beh�vs. F�rordnande enligt 9 � f�rfaller n�r konkurs intr�ffar. 12 � N�r talan om �ktenskapsskillnad v�ckts skall r�tten, om n�gon av makarna yrkar det, f�rordna l�mplig person att uppteckna vardera makens tillg�ngar och skulder, s�dana de var n�r talan v�cktes. D�mes till �kte n� skapsskillnad och har bouppteckning ej verkst�llts, skall s�dant f�rordnan� de meddelas �ven p� yrkande av borgen�r vars fordran tillkommit f�re bo� delningen. Make skall vid bo uppteckningen under edsf�rpliktelse redligen uppge si� na tillg�ngar och skulder. Om make underl�ter att l�mna s�dan uppgift, kan r�tten f�rel�gga honom vid vite att fullg�ra sin skyldighet. F�rr�tt� ningsmannen skall ins�nda avskrift av bouppteckningen till r�tten. Make skall inf�r r�tten beediga uppr�ttad bouppteckning, om det yrkas av andra maken eller av borgen�r vars fordran tillkommit f�re bodelning� en. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978:854 13 � Best�mmelserna i 7-12 �� ger ej till�mpning, om till f�ljd av �kten� skapsf�rord eller boskillnad ingendera maken har giftor�ttsgods. 14 � Efter �ktenskapsskillnad svarar varje make f�r sin f�rs�rjning. �r make under en �verg�ngstid i behov av bidrag till sitt underh�ll, har maken r�tt att f� underh�llsbidrag av den andra maken efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till d en makens f�rm�ga och �vriga omst�ndigheter. Har make sv�righeter att f�rs�rja sig sj�lv efter uppl�sning av ett l�ngva� rigt �ktenskap eller finns det synnerliga sk�l har maken r�tt till underh�lls� bidrag f�r l�ngre tid �n som anges i andra stycket. 14 a � Underh�llsbidrag efter �ktenskapsskillnad utges fortl�pande. Om det finns s�rskilda sk�l kan r�tten dock best�mma att bidraget skall erl�g� gas med ett eng�ngsbelopp. Best�mmelserna i 5 kap. 7 och 8 �� skall till�mpas �ven i fr�ga om under� h�ll efter �ktenskapsskillnad. 15 �'2 Best�mmelserna i 5 kap. 9 � om j�mkning till�mpas �ven i fr�ga om underh�ll efter �ktenskapsskillnad. Endast om synnerliga sk�l f�religger f�r dock p� grund av �ndring i f�rh�llandena underh�llsbidrag h�jas ut� �ver det h�gsta belopp till vilke t bidraget tidigare har varit best�mt. Dom eller avtal om underh�llsbidrag i form av ett eng�ngsbelopp f�r ej mot parts bestridande j�mkas p� grund av �ndring i f�rh�llandena. 16 � �r avtal, som makar med avseende p� f�rest�ende �ktenskapsskill� nad tr�ffat om bodelning eller vad som har samband d�rmed, uppenbart obilligt f�r ena maken, skall det p� den makens talan j�mkas av r�tten. Har talan ej v�ckts inom ett �r fr�n det �ktenskapsskillnaden meddelades, �r r�tten till talan f�rlorad. 17-31 13 12 kap. Vissa best�mmelser med avseende � �ktenskaps uppl�sning genom makes d�d 1 � D� m ake d�tt, skall bodelning ske, s�vida ej till f�ljd av � ktenskaps� f�rord eller boskillnad ingendera maken vid d�dsfallet hade giftor�ttsgods. 1616 2 � Emot d�dsbodel�gares bestridande m� bodelning ej �ga rum, innan all ve terlig g�ld, f�r vilken den d�de svarade, blivit gulden eller del�garen fritagits fr�n ansvar f�r g�lden eller medel till de ss betalning satts under s�rskild v�rd. Har den d�des egendom blivit avtr�dd till k onkurs, m� bo� delning st�dse �ga rum utan hinder av del�gares bestridande. 3 � Till dess bodelning sker, tage efterlevande maken del i f�rvaltningen av den d�des egendom efter vad i �rvdabalke n s�gs. '^Senaste lydelse 1976:613. �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs. Paragraferna upph�vda 17-30 �� genom 1973:645 31 � genom 1963: 522 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Efterlevande make �ge, s�vitt ej av stadgandet i 5 � annat f�ranledes, SFS 1978:854 fortfarande r�da �ver det giftor�ttsgods, som tillh�rde honom vid d�dsfal� let; och vare maken pliktig att vid b odelningen avgiva r�dovisning f�r sin f�rvaltning av godset och den avkastning, som d�rav fallit. 5 � Om det finnes erforderligt till b etryggande av arvingars och univer� sella testamentstagares r�tt, skall giftor�ttsgods, var�ver efterlevande ma� ken enligt 4 � �ger r�da, till v �rde motsvarande vad av n�mnda gods kan antagas vid bodelningen tillkomma dem, s�ttas under s�rskild v�rd och f�rvaltning, till dess bodelning skett; dock m� s�dant avskiljande ej mot ef� terlevande makens bestridande �ga rum, s�vida han st�ller s�kerhet, som av r�tten godk�nnes. Vid meddelande av f�rordnande, som i f�rsta stycket s�gs, m� j�mv�l gi� vas n�rmare best�mmelser om anv�ndande av godset eller dess avkastning f�r efterlevande makens och barnens underh�ll eller eljest till n�diga utgif� ter. 6 � Giftor�ttsgods, var�ver efterlevande make enligt 4 � �ger r�da, m� utan hinder av andra makens d�d utm�tas f�r den f�rres g�ld. �r s�dant gods enligt 5 � satt under s�rskild v�rd och f�rvaltning, m� det dock ej ut� m�tas f�r efterlevande makens g�ld, s�vida ej j�mv�l den d�de svarade f�r g�lden eller godset p� grund av inteckning eller eljest s�rskilt h�ftar d�rf�r. 7 � Avtr�des, innan bodelning �gt rum, endera makens egendom till kon� kurs, eller har bodelning i anledning av s�dan konkurs �terg�tt, st�nde det giftor�ttsgods, som vid tiden f�r d�dsfallet tillh�rde g�lden�ren, under konkursboets f�rvaltning, till dess genom bodelning blivit best�mt vad som skall tillfalla k onkursboet; och vare emellertid konkursboet of�rhind� rat f�rs�lja egendomen, om det finnes erforderligt. F�rordnande, varom i 5� s�gs, vare, d� konkurs intr�ffar, f�rfallet. 13 kap. Om bodelning 1 � Bodelning i anledning av boskillnad, �ktenskapsskillnad eller ena ma� kens d�d skall f�rr�ttas med iakttagande av best�mmelserna i d etta kapi� tel; och skall vid b odelningen vad som finnes stadgat om arvskiftes form, f�rordnande av s�rskild skiftesman samt dennes eller boutredningsmans befattning med skifte �ga motsvarande till�mpning. Vad i detta kapitel s�gs om make skall, n�r make �r d�d, till�mpas be� tr�ffande hans arvingar och universella testamentstagare, s�vida ej annor� lunda stadgas. 2 � H�ftar make f�r g�ld, som tillkommit innan ans�kan om boskillnad eller �ktenskapsskillnad blivit gjord eller, om bodelningen �ger rum till f�ljd av e na makens d�d, f�re d�dsfallet, skall av den g�ldbundne makens giftor�ttsgods till�ggas honom egendom till t�ckning av g�lden eller, om b�gge makarna h�ftar f�r denna, av den del av g�lden som makarna emel� lan bel�per p� honom. Var, n�r ans�kan om boskillnad gjordes eller d�ds� fallet intr�ffade, talan om �ktenskapsskillnad anh�ngig utan att fr�gan d�r- 102-SFS 1978 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978:854 om f�rfallit enligt 11 kap. 3 �, t�ckes dock endast g�ld som tillkommit f�re ans�kningen om �ktenskapsskillnad. �r g�lden gjord f�re �ktenskapets ing�ende, och h�ftade, d� �ktenska� pet ingicks, enskild egendom eller egendom, som i 6 kap. 1 � andra stycket avses, och som ej skall ing� i bodelningen, p� grund av pantr�tt eller eljest s�rskilt f�r g�lden, eller har maken under �ktenskapet �dragit sig g�lden genom vanv�rd av sina ekonomiska angel�genheter eller genom annat otillb�rligt f�rfarande eller till f�rv�rv eller f�rkovran av egendom, som nyss �r sagd, skall tilldelning, varom i f�rsta stycket stadgas, �ga rum alle� nast f�r den del av g�lden, f�r vilken betalning ej kan erh�llas ur s�dan egendom. 3 � Sedan tilldelning f�r g�ld �gt rum, enligt vad i 2 � s�gs, skall �tersto� den av makamas giftor�ttsgods delas lika mellan dem, s�vida ej annat f�r- anledes av vad i 6 kap. 7 � eller h�r nedan i 4 -12 a �� s�gs. 4 � Vardera maken eller, om ena maken �r d�d, den efterlevande �ge fr�n delningen undantaga honom tillh�riga kl�der och andra f�rem�l, som tj�na uteslutande till hans personliga bruk, dock ej till h�gre v�rde �n med h�nsyn till m akarnas villkor kan anses sk�ligt. 5 � V �rder giftor�ttsgods tillagt ena maken till t�ckning av g�ld, som i 2 � andra stycket s�gs, �ge andra maken erh�lla vederlag d�rf�r av makamas giftor�ttsgods. 6 � Har make genom vanv�rd av sina ekonomiska angel�genheter, ge� nom missbruk av r�tten att r�da �ver sitt giftor�ttsgods eller genom annat otillb�rligt f�rfarande v�llat, att detta v�sentligen minskats, �ge andra ma� ken erh�lla vederlag d�rf�r av makamas giftor�ttsgods. R�cker det ej till, och har den vederlagsskyldige enskild egendom, g�nge f�r h�lften av vad som brister vederlag ut av den enskilda egendom, som ej erfordras f�r t�ckning av g�ld. 7 � R�tt till vederlag, som i 6 � s�gs, tillkomme ock make, om andra ma� ken anv�nt sitt giftor�ttsgods till f�rv�rv eller f�rkovran av sin enskilda egendom eller av egendom, som i 6 ka p. 1 � andra stycket avses, och som ej skall ing� i bo delningen, eller till betalning av s�dan f�re �ktenskapets ing�ende gjord g�ld, som i 2 � andra stycket omf�rm�les. 8 � Make, som anv�nt sin enskilda egendom till f�rkovran av sitt gifto� r�ttsgods, njute vederlag av detta. 9 � Har make tillkommande vederlag ej kunnat till fullo utg�, �ge han ej f�r bristen fordran hos andra maken. 1618 10 � Till betalning f�rfallet underh�llsbidrag, som make j�mlikt 11 kap. 14 a � f�rsta stycket har att en g�ng f�r alla utge till andr a maken, skall vid bodelningen utg� av vad d�rvid tillkommer andra maken ut�ver egendom till t�ckn ing av denne �vilande g�ld. � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 � H�fta makarna, en f�r b�gge och b�gge f�r en, f�r g�ld, som i 2 � av- SFS 1978:854 ses. �ge en var av dem fordra, att den andre betalar s� stor del av g�lden. som makarna emellan bel�per p� denne, eller ock st�ller maken s�kerhet f�r betalningen. Sker det ej. skall, om den som framst�llt yrkandet p�ford� rar det och st�ller s�kerhet f�r g�ldens betalning, egendom till t�c kning av n�mnda del av g�lden tilldelas honom av vad vid b odelningen tillkommer andra maken ut�ver egendom till t�ckning av an nan g�ld: och vare den f�r� re makarna emellan ensam ansvarig f�r g�ldens betalning. 11 a � D� vid make s d�d f�rskott � arv. som givits av endera makens gif� tor�ttsgods. skall avr�knas � arvet efter den d�de. skall vid bo delningen � den lott. som tillkommer den d�des arvingar, avr�kning ske f�r f�rskottet eller, om det ej kan till fullo avr�knas � arvet, f�r vad d�r� kan avr�knas av f�rskottet. 1 fall. varom nu �r sagt. skall, sedan tilldelning f�r g�ld �gt rum. �terstoden av f�rskottsgivarens giftor�ttsgods f�re delningen �kas med ett belopp, motsvarande vad s�lunda skall avr�knas vid b odelningen. 12 � Sker bodelning i anl edning av makes d�d. och �r den egendom, som d�rvid tillkommer efterlevande maken, ringa, �ge han av makarnas gifto� r�ttsgods uttaga n�digt bohag �vensom arbetsredskap och andra l�s�ren, som erfordras till forts�ttande av hans n�ring, �ven om d�rigenom arving� arnas lott skulle lida inskr�nkning. Efterlevande maken �ge av giftor�ttsgodset, s�vitt det r�cker, st�dse be� komma egendom till s� stort v�rde, att den j�mte egendom, som m� enskilt tillh�ra honom, motsvarar fyra g�nger det vid tide n f�r d�dsfallet g�llande basbeloppet enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allm�n f�rs�kring. Vad i andr a stycket s�gs �ge dock ej till�mpning, om den avlidne efter� l�mnar barn under sexton �r som ej j�mv�l �r efterlevande makens barn. 12 a � Om vid bodelning p� grund av �ktenskapsskillnad delning enligt vad f�rut stadgats skulle framst� som uppenbart obillig med h�nsyn till ma� kamas ekonomiska f�rh�llanden och den tid �ktenskapet varat, skall del� ning i st�ll et ske efter annan grund som finnes sk�lig. P� grund av denna best�mmelse kan make dock ej erh�lla mera �n vad som svarar mot hans giftor�ttsgods. 13 � Vid lotternas utl�ggning �ge vardera maken eller, om endera �r d�d, den efterlevande p� sin lott bekomma arbetsredskap och andra l�s�ren, som erfordras till forts�ttande av hans n�ring. D�refter vare en var av ma� karna ber�ttigade att p� sin lott erh�lla den till hans giftor�ttsgods h�rande egendom han �nskar. Fastighet, som tillh�r ena makens giftor�ttsgods, s� ock annan till ena makens giftor�ttsgods h�rande egendom, som det av s�rskild anledning kan vara av intresse f�r honom att beh�lla, vare han. �ven om egendomen i v�rde �verstiger vad p� hans lott bel�per, ber�ttigad bekomma, om han l�mnar penningar till fyllnad av andra makens lott. Skall ena makens enskilda egendom g� i betalning f�r vederlag, som i 6 eller 7 � s�gs. g�nge vederlaget ut i egendom , som maken sj�lv �ger anvisa. R�tt, varom i f�rsta stycket sista punkten s�gs, tillkomme, n�r make �r d�d, ej andra arvingar �n br�starvingar; och njute de s�dan r�tt allenast be� tr�ffande fastighet, som maken f�rv�rvat fr�n n�gon med vilken han varit 1619 sl�kt i r�tt uppstigande led eller fr�n s�dan anf�rvants d�dsbo. � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978:854 13 a � Har vid bodelning fastighet delats s�, att makarna f�tt skilda an� delar utan att villkor om utbrytning uppst�llts i den �ver bodelningen upp� r�ttade handlingen, innehava makarna fastigheten under sam�gander�tt. 1 den m�n bodelning eljest inneb�r, att del av fastighet kommer i s�rskild �gares hand, �r den ogiltig. 13 b � F�religger tvegifte och d�r den omgifte, skall r�tt till ers�ttni ng, pension eller annan ekonomisk f�rm�n, som �r tillagd efte rlevande make, anses tillkomma maken i f�rs ta giftet, om ej annat framg�r av omst�ndig� heterna. 14 � Har vid bodelningen make eftergivit vad enligt best�mmelserna i detta kap. tillkommer honom, och kan g�ld, som uppst�tt f�re bodelning� en. ej betalas av honom, svare andra maken f�r vad som brister intill v�r� det av vad han f�r mycket bekommit, s�vida han ej kan visa, att hans make efter bodelningen hade kvar egendom, som uppenbarligen motsvarade ho� nom d� �vilande g�ld. Har den make, som gjort eftergiften, blivit f�rsatt i konkurs eller vid u tm�tning funnits sakna tillg�ng att betala sin g�ld eller, om han �r k�pman, inst�llt sina betalningar, eller finnes han eljest vara p� s�dant obest�nd, att det m�ste antagas, att g�ld, som i f�rst a punkten av� ses, ej varder r�tteligen gulden, svare andra maken f�r g�lden intill det v�r� de, som i n�mnda punkt s�gs, �ven om det ej �r utrett vad som brister hos den f�rre. �r bode lning f�rr�ttad mellan ena maken och den andres arvingar, och hava arvingarna bekommit f�r mycket, svare de, en f�r alla och alla f�r en, f�r betalningsskyldighet, som i f�rsta stycket s�gs. Vad i denna paragraf �r stadgat skall, n�r bodelning �ger rum i anle dning av ena makens d�d, ej till�mpas i fr� ga om g�ld, f�r vilken den d�de h�fta� de. 15 � D� bodelning skett, �ge make ingiva den d�r�ver uppr�ttade hand� lingen till r� tten; och skall anm�lan om ingivandet och dagen d�rf�r of�r- dr�jligen g�ras till �ktenskapsregistret samt kung�relse inf�ras i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning. Om �terg�ng av bodelning vid konkurs eller med anledning av f�rhandling om offentligt ackord eller vid egendoms avtr�dande till f�rvaltning av boutredningsman finnas best�mmelser i kon� kurslagen (1921:225) och ackordslagen (1970:847) samt i �rvdabal ken. 14 kap. 15 kap. Vissa best�mmelser om r�tteg�ngen �ktenskapsm�l 1 � �ktenskapsm�l �r m�l om �ktenskapsskillnad och m�l d�ri tvisten �r, huruvida man och kvinna �r f�renade i �ktenskap med varandra. 2 � Fr�ga, huruvida man och kvinna �ro i �kte nskap f�renade med var� andra, m� ej bliva f�rem�l f�r s�rskild r�tteg�ng annorledes �n s�som tvist 1620 "Kapitlet upph�vt ocnom 1973:645. � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> dem emellan men m� eljest komma under pr�vning, n�r helst n�gons r�tt SFS 1978:854 �r av fr�gan beroende. 3 �15 4 � �ktenskapsm�l inst�mmes till tin gsr�tten i den ort d�r mannen eller kvinnan har sitt hemvist. Har ingendera hemvist inom riket, upptages m� let av Stockholms tingsr�tt. Vill b�da makarna erh�lla �ktenskapsskillnad, kan de dock anh�ngigg�ra fr�gan d�rom genom ans�kan. �r fr�ga om � ktenskapsskillnad beh�rigen anh�ngiggjord, kan make ut� an s�rsk ild st�mning i � ktenskapsm�let framst�lla yrkanden i fr� gor som har samband med �ktenskapsskillnaden s�som ang�ende underh�llsbidrag, sammanlevnadens h�vande och r�tt att sitta kvar i he mmet. 5 � Sedan fr�ga om �ktenskapsskillnad anh�ngiggjorts, skall r�tten s� snart l�mpligen kan ske pr�va huruvida dom p� �ktenskapsskillnad kan meddelas genast. Beh�vs bet�nketid, skall r�tten i b eslut meddela att be� t�nketid l�per och ge besked om m�lets fortsatta handl�ggning. 6 � R�tten m�, om part det beg�r, f�rordna, att �ktenskapsm�l skall handl�ggas inom st�ngda d�rrar. 7 � S�dant s�rskilt yrkande om �ktenskapsskillnad som avses i 11 ka p. 3 � skall framst�llas muntligen inf�r r�tten eller skriftligen. R�tten skall be� reda andra maken tillf�lle att yttra sig �ver yrkandet. �terkallar make talan om �ktenskapsskillnad sedan bet�nketid b�ljat l�� pa, skall m�let likv�l pr�vas, om andra maken yrkar det. Dom p� �ktenskapsskillnad p� yrkande av make samt betr�ffande d�r� med sammanh�ngande fr�gor, om vilka makarna �r ense, f�r meddelas utan huvudf�rhandling. 8-10 ��e 11 � I m�l om �k tenskapsskillnad skall r�tten, p� yrkande av endera ma� ken, f�r tiden intill dess laga kraft �gande dom f�religger f�rordna om sam� manlevnadens h�vande och om f�rbud f�r makarna vid vite av f�ngelse i h�gst ett �r eller b�ter att bes�ka varandra. R�tten kan ocks� f�r samma tid f�ror dna efter vad som finnes sk�ligt om bidrag av ena maken till den andras underh�ll. Vid f�ro rdnande om sammanlevnadens h�vande kan r�tten best�mma, vilken av maka rna som skall f� sitta kvar i hem met. D�mes till �ktenskaps� skillnad, skall s�dan best�mmelse g�lla till dess bodelning sker. Make som ber�ttigats att sitta kvar i h emmet f�r inneha och nyttja de andra maken tillh�riga l�s�ren som ing�r i bohaget, s�vida ej r�tten betr�ffande viss egendom f�rordnar annorlunda. Om den nyttjander�tt som s�lunda kan tillkomma make g�ller vad i 5 kap. 11 � s�gs. '5Paragrafen upph�vd genom 1974:1040. '"Paragraferna upph�vda genom 1973:645, 1621 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> :: tv SFS 1978; 854 F�rordnande enligt f�rsta eller andra stycket f�r meddelas utan huvud� f�rhandling. Innan f�rordnande meddelas, skall tillf�lle att yttra sig �ver yrkandet beredas andra maken. Har f�rordnande meddelats, skall r�tten n�r m�let avg�res pr�va, om �tg�rden skall best�. F�rordnande om sam� manlevnadens h�vande och om bes�ksf�rbud skall best�, om make beg�r det. Beslut enligt denna paragraf skall verkst�llas lika med laga kraft �gande dom men kan n�r som helst �terkallas av r�tten. Beslut om sammanlevna� dens h�vande och om bes�ksf�rbud f�r dock ej �terkallas, om make mot� s�tter sig det. 12 � Har fr�gan om �ktenskapsskillnad f�rfallit enligt II kap. 3�, skall m�let avskrivas och vardera parten b�ra sin r�tteg�ngskostnad. 13-14 ��" Boskillnadsm�l 15 � Boskillnad s�kes skriftligen hos den r�tt, d�r mannen b�r svara i tvistem�l i a llm�nhet eller, om mannen ej �r skyldig att i m�l, som nyss sagts, svara vid svensk domstol, hos den r�tt, d�r hustrun b�r svara i s�da� na m�l. Finnes ej beh�rig domstol, enligt vad nu �r sagt, varde m�let upp� taget av Stockholms tingsr�tt. 16 � Finner r�tten, att ans�kning om boskillnad ej kan upptagas p� den grund att den �r st�lld till or�tt domstol eller av annan orsak, varde beslut d�rom tecknat � ans�kningen. 17 � �r ans�kning gjord av b�gge makarna, och m�ter ej hinder f�r dess upptagande, meddele r�tten genast beslut om boskillnaden, s�vida ej an� st�nd d�rmed enligt 20 � skall �ga rum. 18 � �r ans�kning om boskillnad gjord allenast av endera maken, skall f�rel�ggande meddelas andra maken att inom viss tid inkomma med skrift� ligt svarom�l. F�rel�ggandet skall j�mte ans�kningen delgivas andra ma� ken p� s�tt om st�mning �r stadgat. Medgiver andra maken ans�kningen eller �r hans bo avtr�tt till konkurs, skall, s�vida ej anst�nd enligt 20� skall �ga rum, beslut genast meddelas om boskillnaden. 1 an nat fall skall f�rberedelsen forts�ttas eller, om fort� satt f�rberedelse ej erfordras, m�let omedelbart uts�ttas till huvudf�rhand� ling. 19 � Ang�ende f�rel�ggande f�r part och parts utevaro i boskillnadsm�l �ge vad i r� tteg�ngsbalken �r stadgat om m�l, vari f�rlikning ej �r till�ten, motsvarande till�mpning. '^Paragraferna upph�vda 13 � genom 1950: 30 1622 14 � genom 1973:645 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 � Har make, som s�kt boskillnad, innan ans�kningen beviljats, p�kal- SFS 1978:854 lat uppr�ttande av bouppteckning, efter vad i 9 kap. 9 � s�gs, och har s�� kanden tillika beg�rt anst�nd med boskillnadens beviljande, till d ess han f�tt taga del av bouppteckningen, m� boskillnadsans�kningen ej bifallas, f�rr�n en m�nad f�rflutit fr�n det bouppteckningen tillst�llts makarna, s� vida ej s�kanden dessf�rinnan fullf�ljer ans�kningen. 21 � N�r ans�kning om boskillnad inkommit, s� ock d� boskillnad blivit beviljad, skall genom r�ttens f�rsorg kung�relse d�rom inf�ras i Pos t- och Inrikes Tidningar och i ortstidn ing �vensom underr�ttelse ins�ndas till �k� tenskapsregistret. 18 22-23 �� S�rskilda best�mmelser r�rande vissa andra m�l 24 � Har make yrkat �l�ggande f�r andra maken att utgiva underh�llsbi� drag enligt 5 kap. 5 eller 6 � eller, efter det till �k tenskapsskillnad blivit d�mt, enligt II kap. 14 �, eller har make p�kallat j�mkning i vad genom r�ttens beslut eller genom avtal blivit best�mt om s�dant bidrag, kan r�tten p� yrkande f�r tiden intill dess laga kraft �gande dom f�religger f�rordna d�rom efter vad som finnes sk�ligt. 25 � Har make yrkat att enligt 5 kap. 11 � av a ndra maken till n yttjande erh�lla n�diga l�s�ren eller p�kallat j�mkning av avtal i s �dan fr�ga, �ge r�tten, p� yrkande, meddela f�rordnande d�rom f�r tiden intill dess laga kraft �gande dom f�religger. 26 � F�rordnande, varom i 24 eller 25 � s�gs, m� meddelas utan huvud� f�rhandling. Innan f�rordnande meddelas, skall tillf�lle beredas svaranden att yttra sig �ver ans�kningen. Har f�rordnande meddelats, prove r�tten, n�r m�let avg�res, om �tg�r� den skall best�. 27 � F�rordnande, varom i 24 eller 25 � s�gs, g�nge i ve rkst�llighet lika med laga kra ft �gande dom men kan n�r som helst av r�tten �terkallas. 28 � Vill make eller hans arvinge att egendom skall s�ttas under s�rskild v�rd och f�rvaltning efter vad som stadgas i 9 kap. 6 �, 11 kap. 9 � eller 12 kap. 5 �, skall han hos r�tten s�ka f�rordnande d�rom. S�dant f�rordnan� def�r, om s�kanden beg�r det, meddelas att g�lla till dess �rendet avg�res av r�tten. Det kan �ven dessf�rinnan n�r som helst �terkallas. Innan f�rordnande, varom nu �r sagt, meddelas, skall tillf�lle beredas andra maken att yttra sig �ver ans�kningen. F�rordnande g�nge utan hinder av f�rd klagan i ve rkst�llighet, s�vida ej f�rbud d�remot kommer fr�n hovr�tten. Paragraferna upph�vda 22 � genom 1950: 30 23 � genom 1973:645 1 623 � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978:854 Gemensamma best�mmelser 29 � I �ktenskapsm�l, boskillnadsm�l, m�l r�rande bodelning och m�l om underh�ll som avses i denna balk skall u nderr�tt vid handl�ggning, som enligt vad eljest �r f�reskrivet skall ske med tre eller fyra lagfarna domare, best� av en lagfaren domare och n�mnd. Vad nu sagts g�ller �ven annat m�l som handl�gges i samma r�tteg�ng. 30 � Har n�mnd s�te i underr�tt skola i n�mnden sitta n�mndem�n till det antal som f�reskrives i 1 kap. 4 � andra stycket r�tteg�ngsbalken. 1 s� dant fall sko la vidare f�ljande avvikelser g�lla fr�n vad som eljest �r f�re� skrivet om �verl�ggning och omr�stning i tviste m�l. Ordf�randen skall vid �verl�ggningen framst�lla saken och vad lag stad� gar d�rom. Vid omr�stning skall ordf�randen f�rst s�ga sin mening och d�refter in� h�mta n�mndens. Yppas annan mening �n ordf�randens och f�rena sig minst fyra eller, d� i n�mnden � ro endast fyra, minst tre n�mndem�n om sk�len och slutet, g�l� ler n�mndens mening. I ann at fall g�ller ordf�randens mening. Har n�mnden best�mt r�ttens avg�rande, svarar f�r detta envar n�mn� deman, som med sin r�st bidragit d�rtill. 30 a � Vid huvudf�rhandling i m�l som avses i 29 � �r hovr�tt domf�r med tre lagfarna domare och tv� n�mndem�n. Flera �n fyra lagfarna doma� re och tre n�mndem�n f� ej sitta i r�t ten. Har m�let i und err�tten avgjorts utan n�mnd, �r dock hovr�tten domf�r �ven med enbart lagfarna domare enligt vad som s�gs i 2 kap. 4 � f�rsta stycket r�tteg�ngsbalken. Deltaga n�mndem�n enligt f�rsta stycket i m �lets avg�rande, skall vid �verl�ggningen ordf�randen eller, om m�let beretts av annan lagfaren do� mare, denne framst�lla saken och vad lag stadgar d�rom. Vid omr�stning skall g�lla vad som �r f�reskrivet ang�ende omr�stning i tvis tem�l. N�mn� dem�nnen skola dock s�ga sin mening sist. 31 �'� Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, p� ok�nd ort, skall hans r�tt i saken bevakas av god man som s�gs i 18 kap. f�r�ldr abal- ken. Delsamma g�ller, om han vistas p� k�nd ort utom riket men st�mning� en eller andra handlingar i m�let ej kan delges honom eller han underl�ter att st�lla ombud f�r sig och s�rskilda sk�l f�religger att f�rordna god man. Gode mannen skall samr�da med part f�r vilken han f�rordnats i den m�n det kan ske. I fr�ga om ers�ttning till god man som avses i f�rsta stycket skall g�lla vad i 10 kap. 13 � f�r�ldrabalken stadgas ang�ende ers�ttning �t r�tte� g�ngsbitr�de. 32 � Mot beslut, som av underr�tt meddelats under r�tteg�ngen i fr�ga, varom f�rm�les i 9 kap. 6 eller 9 �, Il kap. 12 � eller detta kap. 11, 24 eller 25 �, skall talan f�ras s�rskilt. Mot hovr�ttens beslut i fr�ga, som nu n�m nts, m� talan ej f�ras. 1624 Senaste lydelse 1973:944. � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 kap. Allm�nna best�mmelser SFS 1978:854 1 � D� enligt denna balk tid skall r�knas efter m�nad eller �r, varde den dag for slutdag ansedd, som genom sitt tal i m�nad en motsvarar den, fr�n vilken tidr�kningen b�ljas. Finnes ej motsvarande dag i slutm�naden, var� de den m�nadens sista dag ansedd f�r slutdag. 2 � Anteckningar om �ktenskaps ing�ende och uppl�sning skola g�ras i kyrkob�ckerna enligt de f�reskrifter regeringen giver. 3 � Hos en f�r hela riket gemensam registreringsmyndighet skall f�ras �ktenskapsregister f�r inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna balk skola anm�las f�r registrering, eller vilkas intagande i r egistret eljest var� der f�reskrivet. 4 �2� 5 � N�rmare f�reskrifter om �ktenskapsregistrets f�rande meddelas av regeringen. 6 � Om vissa internationella r�ttsf�rh�llanden r�rande �ktenskap �r s�r� skilt stadgat. �verg�ngsbest�mmelser 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1979. 2. Har n�gon genom s�dan r�ttshandling som avses i 5 kap. 14 � i �ld re lydelse f�re den 1 juli 1979 f�rpliktat sin make f�r r�ttshandlingen g�ras g�llande enligt �ldre best�mmelser. De upph�vda best�mmelserna i 7 kap. 3-5 �� g�ller alltj�mt i fr�ga om skuld som har uppkommit f�re ikrafttr� dandet. Vad som s�gs i 5 kap. 14 � andra stycket i dess nya lydelse till�m� pas endast i fr�ga om r�ttshandling som har f�retagits efter ikrafttr�dandet. 3. �r m�l om underh�ll anh�ngigt vid ik rafttr�dandet, pr�vas m�let en� ligt �ldre best�mmelser. 4. Talan om underh�llsbidrag som har v�ckts f�re utg�ngen av �r 1979 f�r utan hinder av 5 kap. 7 � och 11 kap. 14 a � andra stycket i nya l ydelsen bifallas f�r l�ngre tid tillbaka �n tre �r f�re den dag d� talan v�cktes, i den m�n inte fordran p� bidraget skulle ha preskriberats enligt �ldre best�m� melser. 5. Talan om underh�llsbidrag enligt 5 kap. 5 � i den nya lydelsen f�r ej avse tid f� re utg�ngen av �r 1977. 6. Bidragsskyldighet som har best�mts enligt �ldre best�mmelser skall best� enligt vad som f�ljer av domen eller avtalet. Vad som �r f�reskrivet i 11 kap. 14 � andra stycket i dess �ldre lydelse om att bidrag skall upph�ra att utg�, om den underh�llsber�ttigade ing�r nytt �ktenskap, skall fortfa� rande g�lla i fr�ga om bidrag som har best�mts f�re ikrafttr�dandet. 7. Bidragsskyldighet som har best�mts enligt �ldre best�mmelser skall fullg�ras enligt de nya best�mmelserna. R�tten att kr�va ut underh�llsbi- Paragrafen upph�vd genom 1933:41. 1625 � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:794px;height:1262px;"> <img width="794" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1978; 854 drag som har f�rfallit till betalning g�r dock inte f�rlorad f�re utg�ngen av �r 1979, om den inte skulle ha g�tt f�rlorad dessf�rinnan enligt �ldre be� st�mmelser. 8. F�r bidragsskyldighet som har best�mts enligt �ldre best�mmelser g�ller i fr�ga om j�mkning de nya best�mmelserna. 9. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i den nya lagen, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. P� regeringens v�gnar SVEN ROMANUS Bo Broom� (Justitiedepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1978:854

om �ndring i gifterm�lsbalken;

Utkom fr�n trycket

den 21 december 1978

Utf�rdad den 14 december 1978.

Enligt riksdagens besIuU f�reskrivs i fr�ga om gifterm�lsbalken^

dels att 7 kap. 3-5 �� skall upph�ra att g�lla,
dels att 5 kap., 11 kap. 1 och 1 4-16��, 13 kap. 10 � samt 15 kap. 11, 24,

25 och 31 �� skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 11 kap. skall inf�ras en ny paragraf, 14 a �, av nedan angivna ly�

delse.

Till f�ljd h�rav kommer balken att ha f�ljande lydelse fr�n och med den

dag d� denna lag tr�der i kraft.

1 kap.'

2 kap. Om hinder mot �ktenskap

1 � Den, som �r under aderton �r, m� ej tr�da i �kten skap utan tillst�nd

av l�nsstyrelsen i det l�n, d�r den under�rige har sitt hemvist.

2 � Den som �r f�rklarad omyndig eller enligt r�ttens beslut skall f�rbli
omyndig �ven efter uppn�dd myndighets�lder f�r ej ing� �ktenskap utan

f�rmyndarens samtycke. V�gras samtycke, kan r�tten p� ans�kan till�ta

�ktenskapet, om sk�l f�r v�gran ej f�religger.

3 � �ktenskap f�r ej ing�s mellan dem som �r i r�tt upp- och nedstigande

sl�ktskap med va randra eller som �r helsyskon.

Halvsyskon f�r ej ing� �ktenskap med varandra utan tillst�nd av rege�

ringen eller myndighet som regeringen best�mmer.

4 � Den som �r gift f�r ej ing� nytt �ktenskap.

5 � 1 �rende om tillst�nd enligt 1 � skall den under�riges v�rdnadshavare

beredas tillf�lle att yttra sig, om det kan ske. Yttrande skall �ven inh�mtas

fr�n barnav�rdsn�mnden i den kommun d�r den under�rige har sitt hem�

vist.

' Prop. 1978/79: 12, LU 9 , rskr 99.

' Balken omtryckt 1973:645.

'Kapitlet upph�vt genom 1973:645.

1603

�

SFS 1978:854

Talan mot l�nsstyrelsens beslut f�res hos kammarr�tten genom besv�r.

Mot beslut om tillst�nd for under�rig att ing� � ktenskap f�r talan f�ras

av den under�riges v�rdnadshavare.

6-13 ��"

3 kap. Om pr�vning av hinder mot �lrtenskap

1 � Pr�vning, huruvida hinder m�ter mot �ktenskap {hinderspr�vning),

sker i den svenska f�rsamling, d�r kvinnan �r kyrkobokf�rd, eller, om hon
varken �r eller b�r vara kyrkobokf�rd i s�da n f�rsamling, d�r hon vistas.

Ans�kan om hinderspr�vning g�res av mannen och kvinnan gemensamt

hos pastors�mbetet i f�rsamlingen.

2 � Den som varken �r eller skall vara kyrkobokf�rd i riket skall vid hin�
derspr�vningen f�rete det intyg av utl�ndsk myndighet om sin beh�righet
att ing� �ktenskapet som han kan anskaffa.

Fordras tillst�nd eller samtycke till �ktenskap enligt 2 kap. 1 eller 2 � el�

ler 3 � andra stycket, skall bevis om s�dant tillst�nd eller samtycke f�retes

vid hi nderspr�vningen.

3 � Mannen och kvinnan skall vid hinderspr�vningen avge skriftlig f�r�

s�kran p� heder och samvete att de ej �r i r �tt upp- och nedstigande sl�kt�
skap med varandra eller helsyskon samt, om icke tillst�nd till �ktenskapet
enligt 2 kap. 3 � andra stycket f�retes, att de ej heller �r halvsyskon.

Den som beg�r hinderspr�vning skall �ven skriftligen p� heder och sam�

vete uppge, om han eller hon f�rut ing�tt �ktenskap. Den som f�rut ing�tt

�ktenskap skall styrka, att �ktenskapet blivit uppl�st, om detta ej framg�r
av folkbokf�ringen eller av intyg som avses i 2 �.

4 � Finner pastors�mbetet att hinder ej f�religger mot �ktenskapet, skall

�mbetet p� beg�ran av mannen och kvinnan utf�rda intyg d�rom.

Talan mot pastors�mbetets beslut i fr�ga om hinderspr�vning f�res hos

domkapitlet genom besv�r. Mot domkapitlets beslut f�res talan hos kam�

marr�tten genom besv�r.

5-8 �P

4 kap. Om vigsel

I � �ktenskap ing�s med kyrklig e ller borgerlig vigsel.

'' Paragraferna upph�vda

6� genom 1968: 758

7-10 �� genom 1973:645

11 � genom 1968; 758

12 � genom 1970; 843

13 � genom 1973; 645

^Paragraferna upph�vda

5 och 6 �� genom 1968:758

1604

7 och 8 �� genom 1973:645

�

2 � Kyrklig vigsel m� �ga rum inom svenska kyrkan eller inom annat

SFS 1978:854

trossamfund, om regeringen medgivit att vigsel m� f�rr�ttas inom samfun�
det.

3 � Till vigsel inom svenska kyrkan f�r mannen och kvinnan v�lja den

pr�st inom kyrkan de sj�lva �nskar och som �r villig att viga. De har r�tt

till vigsel i forsamli ng som n�gon av dem tillh�r.

Inom annat trossamfund f�rr�ttas vigsel av den som �r beh�rig d�rtill

enligt regeringens f�rordnande.

4 � �ktenskap f�r ing�s med borgerlig vigsel, �ven om mannen och kvin�
nan kan erh�ll a kyrklig vigsel.

5 � Beh�rig att f�rr�tta borgerlig vigsel �r, enligt n�rmare best�mmelser

som regeringen meddelar, lagfaren domare i allm�n underr�tt och den som
l�nsstyrelsen s�rskilt f�rordnar till vigself�rr�ttare.

6 � Vigsel skall f�reg�s av hinderspr�vning enligt 3 k ap. K�nner vigsel-

f�rr�ttaren till �ktenskapshinder, som icke uppm�rksammats vid n�mnda

pr�vning, f�r vigsel ej ske. Utan intyg enligt 3 kap. 4 � f�r ej annan viga �n

pr�st, som tj�nstg�r i den f�rsamling d�r hinderspr�vningen skett.

Har mannen och kvinnan ej blivit vigda inom fyra m�nader efter hin�

derspr�vningen, f�r vigsel ej ske utan ny hinderspr�vning.

7 ��

8 � Vigsel f�rr�ttas i sl�ktingars eller andra vittnens n�rvaro.

Vid vigseln s kall mannen och kvinnan, samtidigt tillst�des inf�r vigsel-

f�rr�ttaren, p� hans fr�ga avge sitt ja och samtycke till �ktenskapet samt

d�rp� av honom f�rklaras f�r �kta makar.

I � vrigt g�ller, vid vigsel inom svenska kyrkan f�reskrifterna i kyrko�

handboken, vid vigsel inom annat trossamfund dess kyrkobruk och vid
borgerlig vigsel best�mmelser som meddelas av regeringen.

Den som f�rr�ttat kyrklig vigsel skall of�rdr�jligen ge makarna bevis

d�rom. Vid borgerlig vigsel f�res s�rskilt protokoll enligt f�reskrifter som

meddelas av regeringen.

9 � Vigsel vare utan verkan, om den ej f�rr�ttats av n�gon, som �ger be�

h�righet att viga, eller om d�rvid ej s� tillg�tt, som i 8 � andra stycket �r f��

reskrivet; men ej skall vigsel anses ogill, p� den grund att eljest icke s� f�r�

farits, som i 8 � �r sagt, eller vigself�rr�ttaren �verskridit sin beh�righet el�
ler vederb�rlig hinderspr�vning ej f�reg�tt.

Vigsel, som enligt f�rsta stycket eljest skulle vara utan verkan, m� god�

k�nnas av regeringen p� ans�kan av mannen eller kvinnan eller, om n�gon�

dera avlidit, av arvinge till de n avlidne. S�dant godk�nnande m� l�mnas
endast om synnerliga sk�l f�religga.

'Paragrafen upph�vd genom 1968:758.

1605

�

SFS 1978:854

10 � Talan mot beslut ang�ende f�rr�ttande av vigsel f�res genom be�

sv�r hos domkapitlet, om beslutet meddelats av pr�st inom svenska kyr�
kan, och hos l�nsstyrelsen, om beslutet meddelats av borgerlig vigself�r-

r�ttare. Mot beslut av domkapitel eller l�nsstyrelse f�res talan hos kam�

marr�tten genom besv�r.

1606

5 kap. Allm�nna best�mmelser om makars r�ttsf�rh�llanden

1 � Man och hustru �r skyldiga varandra trohet och bist�nd. De skall ge�

mensamt v�rda hem och barn och i samr�d verka f�r familjens b�sta.

2 � Makarna skall, var och en efter sin f�rm�ga, bidra till det underh�ll
som beh�vs f�r att tillgodose deras gemensamma och personliga behov.

De skall f�rdela utgifter och sysslor mellan sig.

Om underh �ll till barn finns best�mmelser i f�r�ld rabalken.

3 � Om det som make skall bidra med inte r�cker till f�r makens person�
liga behov eller f�r de betalningar som den maken annars ombes�rjer f�r

familjens underh�ll, skall den andra maken skjuta till de pengar som be�

h�vs.

4 � Vad make med till�mpning av 2 och 3 �� har l�mnat till den andra ma�

ken f�r dennes personliga behov �r mottagarens egendom.

5 � F�rsummar make sin underh�llsskyldighet kan r�tten �l�gga den f�r�

sumlige att betala underh�llsbidrag till den andra maken.

6 � Om makarna inte varaktigt bor tillsammans, skall make betala under�

h�llsbidrag till den andra maken enligt de grunder som anges i 2 �.

7 � Talan om att underh�llsbidrag skall fastst�llas f�r inte bifallas f�r

l�ngre tid til lbaka �n tre �r f�re den dag d� talan v�cktes, om inte den bi�
dragsskyldige medger det.

8 � R�tten att kr�va ut fastst�llt underh�llsbidrag g�r f�rlorad tre �r efter
den ursprungligen g�llande f�rfallodagen, om inte annat f�ljer av andra el�

ler tredje stycket.

Har utm�tning f�r underh�llsbidraget skett f�re den tidpunkt som anges

i f� rsta stycket eller har den bidragsskyldige blivit f �rsatt i konkurs p�

grund av ans�kan som har gjorts f�re denna tidpunkt, f�r betalning f�r
fordringen tas ut ur den utm�tta egendomen eller erh�llas i konkursen �ven

d�refter.

Har f�re den tidpunkt som anges i f�rst a stycket ans�kan gjorts om f�r�

ordnande av god man enligt ackordslagen (1970; 847), f�r underh�llsbidra�

get kr�vas ut inom tre m�nader fr�n det att verkan av godmansf�rordnan-
det f�rf�ll eller, n�r f�rhandling om offentligt ackord har f�ljt, ackordsfr�
gan avgjordes. Kommer ackord till st�nd, f�r fordringen kr�vas ut inom tre

m�nader fr�n det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utm�tning f�r un-

�

derh�llsbidr�get eller konkursans�kan gjorts inom tid som nu har angetts,
g�ller vad so m f�reskrivs i andra stycket.

Avtal i strid mot denna paragraf �r ogiltigt.

Dom eller avtal om underh�ll kan j�mkas av r�tten, om �ndring i f�r�

h�llandena f�ranleder det. F�r tiden innan talan har v�ckts f�r j�mkning

dock mot parts bestridande g�ras endast p� s� s�tt att obetalda bidrag s�tts

ned eller tas bort.

Avtal om underh�ll kan ocks� j�mkas av r�tten, om avtalet �r osk�ligt

med h�nsyn till omst�ndigheterna vid dess tillkomst och f�rh�llandena i

�vrigt. Beslut om att erh�llna bidrag skall betalas tillbaka f�r dock medde�
las endast om det finns s�rskilda sk�l.

10 �� Makarna �r skyldiga att l�mna varandra de upplysningar om sina

ekonomiska f�rh�llanden som beh�vs f�r att de skall kunna bed�ma var�
andras underh�llsskyldighet.

11 � I fall som avses i 6� kan make f�rpliktas att l�mna l�s�ren till den

andra maken f�r att anv�ndas av denne, om det �r sk�ligt med h�nsyn till

makamas levnadsf�rh�llanden och omst�ndighetema i � vrigt. Skyldighe�
ten omfattar dock endast l�s�ren som ingick i makamas bohag n�r sam�
manlevnaden upph�rde och var avsedda att anv�ndas av makarna gemen�
samt eller som d� var den andra makens arbetsredskap. Om egendom som
tillh�r den ena maken s�lunda har l�mnats till den andra, medf�r avtal mel�
lan �garen och tredje man om egendomen inte n�gon inskr�nkning i de n

andra makens nyttjander�tt.

Best�mmelsema i 9 � om j�mkning av avtal om underh�llsbidrag g�ller

�ven avtal i fr�g a som avses i f�rs ta stycket.

12 � Var och en av makarna f�r med f�rpliktande verkan �ven f�r den

andra maken ing� s�dana r�ttshandlingar f�r den dagliga hush�llningen el�

ler barnens uppfostran som enligt sedvana f�retas f�r dessa �ndam�l.
R�ttshandlingen skall anses vara ing�ngen i s yfte att f�rplikta �ven den

andra maken, om inte annat framg�r av omst�ndigheterna.

R�ttshandling som avses i f�r sta stycket f�rpliktar dock inte den andra

maken, om tredje man ins�g eller bort inse att det som anskaffades inte be�

h�vdes.

Vad som s�gs i f�rs ta stycket om makes beh�righet g�ller ej, om sam�

manlevnaden mellan makarna har upph�rt.

13 �� Missbrukar make sin beh�righet enligt 12 �, kan r�tten p� yrkande

av den andra maken besluta att beh�righeten skall upph�ra.

S�dant beslut kan h�vas av r�tten om makarna �r �verens om det eller

om �ndring i f�rh �llandena f�ranleder det.

R�tten skall genast anm�la beslut som avses i denna paragraf till �kten-

SFS 1978:854

^ Senaste lydelse 1976:613.

� Senaste lydelse 1976: 613.

� Senaste lydelse 1977:655.

1607

�

SFS 1978:854

skapsregistrel och kung�ra det i P ost- och Inrikes Tidningar och ortstid�

ning.

14 � Kan den ena maken p� grund av sjukdom eller bortavaro inte sj�lv

sk�ta sina angel�genheter och fattas medel f�r familjens underh�ll, f�r den
andra maken i beh�vlig omfattning lyfta den sjuke eller bortavarande ma�

kens inkomst och avkastningen av den makens egendom samt kvittera ut
banktillgodohavanden och andra penningmedel. Vad som har sagts nu om
makes beh�righet g�ller dock ej, om sammanlevnaden mellan makarna har
upph�rt eller om fullm�ktig, f�rmyndare eller god man finns f�r den sjuke

eller bortavarande maken.

R�ttshandling som avses i f�rst a stycket �r bindande f�r den sjuke eller

bortavarande maken �ven om medlen inte beh�vdes f�r familjens under�

h�ll, s�vida tredje man varken ins�g eller borde ha insett alt behovet ej

f�rel�g.

15 � Om makes sl�ktnamn finns s�rskilda best�mmelser.

1608

6 kap. Om makars egendom

1 � En varav makarna �ge giftor�tt i den egendom, som andra maken vid
�ktenskapels ing�ende har eller sedermera f�rv�rvar, och som ej enligt vad

nedan �r stadgat skall vara hans enskilda. Makes egendom, vari giftor�tt

�ger rum, kallas hans giftor�ttsgods.

I fr�ga om r�ttighet, som ej kan �verl�tas eller eljest �r av personlig art,

skola best�mmelserna om giftor�tt �ga till�mpning, allenast s�vitt de ej
strida mot vad med avseende � r�ttigheten s�rskilt g�ller.

2 � �ver sitt giftor�ttsgods r�de make med de inskr�nkningar, som f�lja
av vad i 3 -6 �� s�gs.

Vid �ktenskapets uppl�sning och vid boskillnad tage vardera maken el�

ler hans arvingar h�lften av makarnas beh�llna giftor�ttsgods, s�vida ej an�

norlunda i denna balk stadgas.

3 � Make vare pliktig s� v�rda sitt giftor�ttsgods, att det ej otillb�rligen
minskas andra maken till f�rf�ng.

4 � Make m� ej avh�nda sig eller l�ta inteckna fast egendom, vari andra

maken har giftor�tt, utan att denne skriftligen med tv� vittnen samtycker

d�rtill. �r andra maken omyndig eller bortovarande, ankomme p� f�rmyn�
dare eller god man att giva samtycke, varom nyss �r sagt. S�rskilt samtyc�
ke vare ej erforderligt, om den make, som vill f�retaga �tg�rden �r f�rmyn�

dare eller god man f�r andra maken.

Har make avh�nt sig fast egendom utan erforderligt samtycke, vare �t�

g�rden ogill, om andra maken eller dennes f�rmyndare eller gode man v�c�

ker klander d�r�; han inst�mme dock sin talan inom tre m�nader, sedan
han fick k�nnedom om �tg�rden, och senast inom ett �r, efter det lagfart
beviljades.

Vad i den na paragraf �r stadgat om fast egendom skall �ga motsvarande

�

�t

till�mpning i av seende � tomtr�tt; och skall vad i an dra stycket s�gs om

SFS 1978:854

lagfart g�lla om inskrivning.

5 � Ej m� make utan andra makens samtycke avh�nda sig eller pants�tta

l�s�ren, i vilka denne har giftor�tt, och vilka ing� i d et f�r makamas ge-

mensamma begagnande avsedda bohaget eller utg�ra andra makens n�diga

arbetsredskap eller �ro avsedda f�r barnens personliga bruk. �r andra ma-

ken omyndig, ankomme likv�l p� honom sj�lv att giva samtycke, som nyss

�r sagt, s�vida han ej �r sinnessjuk eller sinnessl�. �r han sinnessjuk eller
sinnessl�, eller kan yttrande fr�n honom ej utan m�rklig omg�ng eller tids-

utdr�kt inh�mtas, vare s�dant samtycke ej erforderligt.

Har make f�retagit r�ttshandling, som i f� rsta stycket s�gs, utan erfor-

derligt samtycke, och var ej den, med vilken r�ttshandlingen ingicks, i god

tro, vare r�ttshandlingen ogill, om andra maken v�cker klander d�r�; han
inst�mme dock sin talan inom tre m�nader, sedan han fick k�nnedom om
r�ttshandlingen, och senast inom ett �r, fr�n det godset utgavs.

6 � V�gras samtycke i fall, som i 4 eller 5 � av ses, �ge r�tten p� ans�kan

till�ta �tg�rd, varom fr�ga �r, om sk�l till v�gran finnes ej vara f�r handen.

6 a � Har make, utan tillb�rlig h�nsyn till andra makens giftor�tt, genom

g�va av annan egendom �n i 4 � s�gs v�sentligen minskat sina tillg�ngar
och kan efter �ktenskapets uppl�sning eller boskillnad vederlag icke till
fullo utg� vid bodelningen, skall g�votagaren �terb�ra g�van eller dess v�r�

de i d en m�n det fordras f�r att tillgodose andra makens r�tt, om g�votaga�
ren insett eller bort inse att g�van var till f�rf�ng f�r andra maken. Talan
h�rom f�r dock ej v�ckas, sedan fem �r f�rflutit fr�n det g�van fullborda�

des.

Var vid tiden f�r bodelningen g�va, som tillkommit under omst�ndighe�

ter varom ovan s�gs, ej fullbordad, m� den ej g�ras g�llande i den m�n det
skulle l�nda till i ntr�ng i an dra makens r�tt.

7 � Har make genom brottslig g�rning upps�tligen bragt andra maken om

livet, eller har han, n�r annan s�lunda dr�pt denne, haft s�dan del i brottet,
som i 23 kap. 4 och 5 �� brottsbalken s�gs, vare han f�rlustig sin giftor�tt i
den egendom, som tillh�rt den d�de. Vad nu sagts skall dock ej g�lla den
som handlat under inflytande av s�dan sj�lslig abnormitet, som avses i 33
kap. 2 � brottsbalken.

8 � Enskild egendom vare:

1. egendom, som genom �ktenskapsf�rord f�rklarats skola vara en�

skild;

2. egendom, som nlake erh�llit i g �va av annan �n andra maken med

villkor att den skall vara enskild eller som make bekommit genom testa�

mente med s� dant villkor, eller som tillfallit make i arv och om vilken arv-

l�taren genom testamente meddelat s�dan f�reskrift;

3. vad som tr�tt i st�llet f�r egendom, som under 1 eller 2 s�gs, s �vida ej

annorlunda f�reskrivits genom den r�ttshandling, p� grund av vilken egen�
domen �r enskild.

1609

�

SFS 1978:854

Avkastning vare ej p� grund av r�ttshandling, varom i d enna paragraf

s�gs, enskild, s�vida det ej s�rskilt f�reskrivits genom r�ttshandlingen.

9 � Hava makar uppr�ttat f�rteckning �ver egendom, som tillh�r varde�

ra maken eller en av dem, och �r f�rteckningen med deras underskrift be�

kr�ftad p� heder och samvete samt f�rsedd med intyg av vittnen om u n�

derskriften och dagen d�rf�r, skall vid tvist, vilkendera maken egendomen
tillh�r, f�rteckningen �ga vitsord, s�framt det ej visas eller m� p� grund av
s�rskilda omst�ndigheter antagas, att den �r oriktig. S�dant vitsord till-

komme dock ej f�rteckningen, om tvisten uppst�r vid utm�tning, som sker

inom ett �r fr�n f�rteckningens uppr�ttande, eller i konkurs vilken f�ljer p�
ans�kning, som gjorts inom samma tid.

7 kap. Om makars g�ld

1 � En var av makarna svare med sitt giftor�ttsgods och sin enskilda

egendom f�r den g�ld, som han gjort f�re �ktenskapet eller under dess be�
st�nd.

2 � �r i �kte nskapet g�ld gjord av b�gge makarna, svare de en f�r b�gge

och b�gge f�r en f�r g�lden, s�vida ej annat avtalats.

Samma lag v are, d�r ena maken gjort g�ld, f�r vilken enligt 5 kap. 12�

j�mv�l andra maken svarar.

3-5 ��10

8 kap. Om �ktenskapsf�rord; s� ock om andra r�ttshandlingar mellan ma�
kar

1 � Trolovade eller makar �ge genom �ktenskapsf�rord best�mma, att

egendom, som tillh�r eller tillfaller en av dem och som eljest skulle vara

hans giftor�ttsgods, skall tillh�ra honom enskilt. Genom �ktenskapsf�rord
m� ock avtalas, att egendom, som eljest skulle vara ena makens enskilda,

skall vara hans giftor�ttsgods, s�vida ej annat f�ljer av vad i 6 kap. 8 � 2
s�gs.

Ut�ver vad nu �r sagt m� ej genom avtal mellan trolovade eller makar

stadgas avvikelse fr�n vad denna balk inneh�ller om makars egendom.

2 � Vill trolovad till sin trolovade giva egendom att tillfalla honom vid

�ktenskapets ing�ende, eller vill make giva n�got �t sin make, skall d�rom

uppr�ttas �ktenskapsf�rord. S�dant f�rord vare dock ej erforderligt, n�r

fr�ga �r om sedvanliga sk�nker, vilkas v�rde ej st�r i m issf�rh�llande till
givarens villkor.

Utf�stelse av trolovad eller make att under �ktenskapet till andra maken

utgiva penningar eller annat vare, s�vida vederlag ej utg�r, icke bindande,

�ven om skriftligt fordringsbevis �verl�mnas.

1610

Paragraferna upph�vda genom denna lag.

�

3 � Make, � vars inkomst under loppet av ett kalender�r uppkommit be-

SFS 1978: 854

sparing, �ge, utan uppr�ttande av �ktenskapsf�rord, f�re utg�ngen av f�l�
jande �ret till andra maken utan vederlag �verl�ta egendom till v�rde mot�
svarande h�gst h�lften av vad som besparats, dock h�gst femtusen kronor.

S�dan �verl�telse vare dock ej g�llande mot borgen�rer, med mindre d�r�

om uppr�ttats skriftlig, med vittnen styrkt handling, d�ri j�mv�l besparing�
ens storlek angivits, samt �verl�taren hade kvar egendom, som uppenbar�
ligen mot svarade hans g�ld.

4 � Hava makar utan uppr�ttande av �ktenskapsf�rord tr�ffat avtal sig
emellan om �verl�telse av egendom, �ge make mot borgen�rer �beropa av�

talet, allenast om det visas eller m� p� grund av o mst�ndigheterna antagas,

att avtalet icke �r av s�dan beskaffenhet, att f�r dess giltighet kr�ves upp�

r�ttande av �ktenskapsf�rord.

5 � Har g�va skett, som i 2 � s�gs, och �r ej s�dant fall f�r handen, som i

f�rsta stycket andra punkten av samma lagrum avses; kan g�ld, f�r vilken
givaren h�ftade, d� g�van enligt 12 � blev g �llande, ej betalas av honom,
svare andra maken f�r vad som brister intill v�rdet av den �verl�tna egen�
domen, om han ej kan styrka, att givaren hade kvar egendom, som uppen�

barligen motsvarade hans g�ld. Om vederlag utg�tt, skall dess v�rde av�

r�knas fr�n v�rdet av den �verl�tna egendomen. Har denna helt eller del�
vis g�tt f�rlorad utan mottagarens v�llande, njute han motsvarande befriel�

se fr�n ansvar.

Har givaren blivit f�rsatt i kon kurs eller vid u tm�tning befunnits sakna

tillg�ng att betala sin g�ld eller, om han �r k�pman, inst�llt sina betalning�

ar, eller finnes han eljest vara p� s�dant obest�nd, att det m�ste antagas,
att g�ld, som i f� rsta stycket avses, ej varde r�tteligen gulden, svare andra

maken f�r g�lden intill det belopp, som i n�mnda stycke s�gs, �ven om det

ej �r utrett vad som brister hos givaren.

�r talan om g�vans �tervinning enligt konkurslagen (1921:225) eller

ackordslagen (1970:847) anh�ngig, m� mottagarens ansvar enligt denna

paragraf icke g�ras g�llande.

6 � Bitr�der ena maken den andre i hans f� rv�rvsverksamhet, njute han,

�ven om �verenskommelse om gottg�relse ej tr�ffats, sk�lig ers�ttning f�r
sitt arbete, om det med h�nsyn till arbetets art och omst�ndigheterna i �v�
rigt m� anses tillb�rligt, att ers�ttning skall utg�.

Har ej talan om utf�ende av ers�ttning f�r bitr�de, varom i f�rsta stycket

s�gs, anh�ngiggjorts f�re utg�ngen av kalender�ret efter det, d� arbetet
verkst�lldes, vare r�tt till talan f�rlorad, s�vida ej annat avtalats.

7 � �r egendom av ena maken �verl�mnad till d en andres f�rvaltning,

och hava makarna avtalat eller kan det med h�nsyn till omst�ndigheterna
antagas hava varit av dem avsett, att den, som mottagit egendomen, skulle
�ga anv�nda avkastningen till familjens underh�ll, skall vid t vist, i vilken

m�n a vkastningen h�rtill �tg�tt, vad han uppgiver �ga vitsord, s�framt ej

annat visas eller m� p� gr und av omst�ndigheterna antagas.

Har make, som �verl�mnat egendom till andra makens f�rvaltning, av�

st�tt fr�n r�tt att, n�r han det vill, �terkalla uppdraget, vare det ej bindan-

1611

de.

�

SFS 1978:854

8 � Om avtal r�rande makes underh�llsskyldighet och om vissa avtal

med avseende � f�rest�ende uppl�sning av �ktenskap, s� ock om avtal r��
rande bodelning eller vad d�rmed �ger samband stadgas i 5, 11 och 13 kap.

denna balk.

9 � Trolovad eller make m�, �nd� att han �r omyndig, sluta �ktenskaps�

f�rord; tage dock f�rmyndarens samtycke, s�vida ej fr�ga �r allenast om
�verl�telse av egendom, var�ver han sj�lv �ger r�da.

Samma lag vare om �verl�telse, som avses i 3 �; och skall vad i sagda pa�

ragraf stadgas om villkor f�r �verl�telsens giltighet mot borgen�rer till�m�
pas j�mv�l betr�ffande f�rmyndarens samtycke till �verl�telsen.

10 � �ktenskapsf�rord skall av de trolovade eller makarna skriftligen

uppr�ttas och bestyrkas med vittnen. Kr�ves f�rmyndarens samtycke,

skall ock det givas p� s�tt nu �r sagt.

11 � �ktenskapsf�rord skall ingivas till r�tten i den o rt, d�r mannen b�r

svara i tvistem�l, som r�ra hans person, eller, om mannen ej �r skyldig att i

m�l, som nyss sagts, svara vid svensk domstol, till r�tten i den ort, d�r
hustrun b�r svara i s�dan a m�l. Finnes ej beh�rig domstol enligt vad nu �r

sagt, varde f�rordet ingivet till Stockholms tingsr�tt.

R�tten intage �ktenskapsf�rordet i protoko llet och �vers�nde of�rdr�jli-

gen en bestyrkt avskrift d�rav till de n myndighet, som f�r �ktenskapsre�
gistret, med uppgift om da gen, d� f�rordet ingavs till r �tten; l�te ock i fall,

som i 2� avses, om ingivandet inf�ra kung�relse i P ost- och Inrikes Tid�

ningar och ortstidning.

Inneh�ller f�rordet ej fullst�ndig upplysning om makarnas namn, yrke

och hemvist, infordra r�tten s�dan uppgift och meddela den till r egistre�

ringsmyndigheten. �r ej bestyrkt avskrift av f�rordet till r�tten ingiven, l�

te r�tten p� s�kandens bekostnad ombes�rja s�dan avskrift.

12 � �r �ktenskapsf�rord slutet mellan trolovade, vare det g�llande fr�n
�ktenskapets ing�ende, om det ingivas till r �tten inom en m�nad sedan �k�

tenskapet ingicks. Eljest vare f�rord ej g�llande, f�rr�n det ingivits till r�t�
ten.

9 kap. Om boskillnad

1 � Make vare ber�ttigad att efter ans�kan vinna boskillnad:

1. om andra maken genom vanv�rd av sina ekonomiska angel�genheter,

genom missbruk av r�tten att r�da �ver sitt giftor�ttsgods eller genom an�

nat otillb�rligt f �rfarande v�llar v�sentlig minskning d�rav eller fara f�r s�

dan minskning; och

2. om andra makens bo �r avtr�tt till konkurs.

2 � Makar �ge ock vinna boskillnad, n�r de �ro ense d�rom.

3 � All egendom, som make f�rv�rvar efter det boskillnad blivit s�kt, va-

1612

re, om boskillnad beviljas, makens enskilda egendom.

�

3l3>

4 � Sedan boskilJnad beviljats, skall bodelning �ga rum, och skall vad

SFS 1978:854

d�rvid tillfaller make vara hans enskilda egendom.

5 � Till dess bodelning sker, �ge vardera maken, s�vitt ej av stadgandet i
6� annat f�ranledes, fortfarande r�da �ver det giftor�ttsgods, som tillh�r�

de honom, d� boskillnadsans�kningen gjordes; och vare maken pliktig att

vid bodel ningen avgiva redovisning f�r sin f�rvaltning av godset och den

avkastning, som d�rav fallit.

6 � �r boskillnad s�kt, och har, d� ans�kningen gjorts allenast av ena

maken, sk�lig anledning d�rtill visats, skall, s�vida endera maken det

�skar och det finnes erforderligt till betryggande av hans r�tt, giftor�tts�
gods, var�ver andra maken enligt 5 � �ger r�da, till v�r de motsvarande vad
av n�mnda gods kan antagas vid bodelningen tillkomma den f�rre, s�ttas
under s�rskild v�rd och f�rvaltning, till dess boskillnadsans�kningen pr��

vats och, om den bifalles, bodelning skett eller ock boskillnadsans�kning�

en f�rfallit; dock m� s�dant avskiljande ej mot andra makens bestridande

�ga rum, s�vida han st�ller s�kerhet, som av r�tten godk�nnes, f�r vad av
godset b�r vid bodelningen tillkomma s�kanden. Har boskillnad beviljats,

�ge en var av makarna, enligt vad nu �r sagt, p�kalla, att giftor�ttsgods,

var�ver andra maken �ger r�da, s�ttes under s�rskild v�rd och f�rvaltning,
till dess bodelning skett.

Vid meddelande av f�rordnande, som i f�rsta stycket s�gs, m� j�mv�l gi�

vas n�rmare best�mmelser om anv�ndande av godset eller dess avkastning

f�r familjens underh�ll eller eljest till n�diga utgifter.

7 � Giftor�ttsgods, var�ver make enligt 5 � �ger r�da, m� utan hinder av

ans�kan om boskillnad eller dom d�r� utm�tas f�r hans g�ld. �r s�dant

gods enligt 6� satt under s�rskild v�rd och f�rvaltning, m� det dock ej ut�

m�tas f�r hans g�ld, s�vida ej j�mv�l andra maken svarar f�r g�lden eller

godset p� grund av inteckning eller eljest s�rskilt h�ftar d�rf�r.

8 � Avtr�des, innan bodelning �gt rum, makes egendom till k onkurs, el�

ler har bodelning i anled ning av makes konkurs �terg�tt, st�nde det gifto�
r�ttsgods, var�ver maken enligt 5 � �ger r�da, under konkursboets f�rvalt�
ning, till dess genom bodelning blivit best�mt vad som skall tillfalla maken;

och vare emellertid konkursboet of�rhindrat f�rs�lja egendomen, om det

finnes erforderligt.

F�rordnande, varom i 6� s�gs, vare, d� konkurs intr�ffar, f�rfallet.

9 � Har ej under boskillnadsm�let uppteckning skett av vardera makens

tillg�ngar och skulder, s�dana de voro, n�r ans�kningen om boskillnad

gjordes, skall, sedan boskillnad beviljats, s�dan uppteckning f�rr�ttas. Bo�
uppteckning skall av makarna med edsf�rpliktelse underskrivas och en av�
skrift d�rav till r�tt en ingivas.

Har avskrift av bouppteckning ej inkommit inom tre m�nader, fr�n det

boskillnadsdomen gavs, f�rordne r�tten l�mplig person att verkst�lla upp�

teckningen; och �ligge det make att under edsf�rpliktelse redligen uppgiva
sina tillg�ngar och skulder. F�rr�ttningsmannen har att till r�tt en �vers�n�

da en avskrift av bouppteckningen.

�

SFS 1978:854

�r boskillnad s�kt och har, d� ans�kningen gjorts allenast av ena ma�

ken, sk�lig anledning d�rtill visats, skall r�tten, om ena maken det �skar,

meddela f�rordnande om boupptecknings f�rr�ttande, efter vad f�rut i

denna paragraf �r sagt; och �ligge det f�rr�ttningsmannen att tillst�lla var�
dera maken ett exemplar av bouppteckningen �vensom att till r�tten ins�n�

da en avskrift d�rav med underr�ttelse om dagen, d� makarna erh�llit bo�

uppteckningen.

Make, som underl�ter att l�mna uppgift till bouppteckning, m� av r�tten

vid vite d�r till h�llas.

Riktigheten av uppr�ttad bouppteckning vare make pliktig att med ed in�

f�r r�tten f�sta, om det yrkas av andra maken eller av borgen�r, vilkens
fordran tillkommit f�re bodelningen.

10 kap."

11 kap. Om �ktenskapsskillnad

1 � �r makarna ense om att �ktenskapet skall uppl�sas, har de r�tt till

�ktenskapsskillnad. �ktenskapsskillnaden skall f�reg�s av bet�nketid, om

makarna beg�r det eller om make varaktigt bor tillsammans med eget barn

under sexton �r som st�r under den makens v�rdnad.

2 � Vill endast en av makarna att �ktenskapet skall uppl�sas, har han

r�tt till �ktenskapsskillnad efter bet�nketid.

3 � Bet�nketid inledes n�r makarna gemensamt ans�ker om �ktenskaps�

skillnad eller n�r makes yrkande om �ktenskapsskillnad delges andra ma�

ken. Har bet�nketid l�pt under minst sex m�nader, meddelas dom p� �k�

tenskapsskillnad, om make framst�ller s�rskilt yrkande d�rom. Har s�dant

yrkande ej framst�llts inom ett �r fr�n bet�nketidens b�ljan, �r fr�gan om
�ktenskapsskillnad f�rfallen. Avvisas talan om �ktenskapsskillnad eller
avskrivas m�l d�rom, upph�r bet�nketiden.

4 � Lever makar �tskilda sedan minst tv� �r, har vardera maken r�tt till

�ktenskapsskillnad utan f�reg�ende bet�nketid.

5 � Har �ktenskap ing�tts i strid mot 2 kap. 3 � f�rsta stycket, har make

r�tt till �ktenskapsskillnad utan f�reg�ende bet�nketid. Detsamma g�ller,

om �ktenskapet ing�tts i strid mot 2 ka p. 4 � och det tidigare �ktenskapet ej

blivit uppl �st.

F�religger tvegifte, har make i det tidigare �ktenskapet r�tt att f� detta

uppl�st genom �ktenskapsskillnad utan f�reg�ende bet�nketid.

1 f all som avses i f� rsta stycket kan talan om �ktenskapsskillnad f�ras

�ven av �klagare.

1614

" Kapitlet up ph�vt genom 1973:645.

�

6 � Egendom, som make f�rv�rvar efter det att talan om �ktenskapsskill-

SFS 1978:854

nad v�ckts, skall vara hans enskilda, om det d�mes till �ktenskapsskillnad

eller make avlider under tid d� m�let �r anh�ngigt, utan att fr�gan om �k�

tenskapsskillnad f�rfallit enligt 3 �. Detsamma g�ller, om det d�mes till bo�

skillnad p� talan som v�ckts under tid som nu sagts.

7 � D�mes till �ktenskapsskillnad, skall bodelning �ga rum.

8 � Till dess bodelning sker r�der vardera maken �ver sitt giftor�ttsgods,

om ej annat f�ljer av 9�. Make skall vid bodelningen redovisa f�r sin f�r�
valtning av egendomen och dess avkastning.

9 � Har talan om �ktenskapsskillnad v�ckts skall, om ena maken yrkar
det och det beh�vs f�r att s�kerst�lla hans r�tt, s� mycket av andra makens
giftor�ttsgods s�ttas under s�rskild v�rd och f�rvaltning som motsvarar
vad den f�rre kan antagas vid bodeln ingen f� av detta gods. Mot makes be�
stridande f�r hans giftor�ttsgods ej s�ttas under s�rskild v�rd och f�rvalt�

ning, om han st�ller godtagbar s�kerhet f�r vad som s�lunda kan antagas

tillkomma s�kanden vid bodelningen.

I samband med f�rordnande enligt f�rsta stycket kan r�tten meddela

n�rmare best�mmelser om anv�ndning av godset eller dess avkastning till

n�dv�ndiga utgifter.

F�rordnande enligt f�rsta stycket g�ller till dess bodelning skett eller ta�

lan om �kten skapsskillnad avskrivits eller fr�ga d�rom f�rfallit enligt 3 �.

10 � Giftor�ttsgods var�ver make r�der f�r utm�tas f�r hans g�ld utan

hinder av talan om �ktenskapsskillnad eller dom d�r�. �r s�dan egendom

enligt 9 � satt under s�rskild v�rd och f�rvaltning, f�r den dock utm�tas f�r

makens g�ld endast om ocks� andra maken svarar f�r g�lden eller egendo�

men p� grund a v pantr�tt eller eljest s�rskilt h�ftar d�rf�r.

11 � Avtr�des makes egendom till kon kurs innan bodelning �gt rum eller

har bodelning �terg�tt i anle dning av makes konkurs, skall det giftor�tts�

gods var�ver maken r�der st� under konkursboets f�rvaltning till dess ge�

nom bodeln ing blivit b est�mt vad som skall tillfalla maken. Konkursboet

f�r s�lja egendomen, om det beh�vs.

F�rordnande enligt 9 � f�rfaller n�r konkurs intr�ffar.

12 � N�r talan om �ktenskapsskillnad v�ckts skall r�tten, om n�gon av

makarna yrkar det, f�rordna l�mplig person att uppteckna vardera makens
tillg�ngar och skulder, s�dana de var n�r talan v�cktes. D�mes till �kte n�

skapsskillnad och har bouppteckning ej verkst�llts, skall s�dant f�rordnan�
de meddelas �ven p� yrkande av borgen�r vars fordran tillkommit f�re bo�
delningen.

Make skall vid bo uppteckningen under edsf�rpliktelse redligen uppge si�

na tillg�ngar och skulder. Om make underl�ter att l�mna s�dan uppgift,
kan r�tten f�rel�gga honom vid vite att fullg�ra sin skyldighet. F�rr�tt�
ningsmannen skall ins�nda avskrift av bouppteckningen till r�tten.

Make skall inf�r r�tten beediga uppr�ttad bouppteckning, om det yrkas

av andra maken eller av borgen�r vars fordran tillkommit f�re bodelning�

en.

�

SFS 1978:854

13 � Best�mmelserna i 7-12 �� ger ej till�mpning, om till f�ljd av �kten�
skapsf�rord eller boskillnad ingendera maken har giftor�ttsgods.

14 � Efter �ktenskapsskillnad svarar varje make f�r sin f�rs�rjning.

�r make under en �verg�ngstid i behov av bidrag till sitt underh�ll, har

maken r�tt att f� underh�llsbidrag av den andra maken efter vad som �r

sk�ligt med h�nsyn till d en makens f�rm�ga och �vriga omst�ndigheter.

Har make sv�righeter att f�rs�rja sig sj�lv efter uppl�sning av ett l�ngva�

rigt �ktenskap eller finns det synnerliga sk�l har maken r�tt till underh�lls�
bidrag f�r l�ngre tid �n som anges i andra stycket.

14 a � Underh�llsbidrag efter �ktenskapsskillnad utges fortl�pande. Om

det finns s�rskilda sk�l kan r�tten dock best�mma att bidraget skall erl�g�
gas med ett eng�ngsbelopp.

Best�mmelserna i 5 kap. 7 och 8 �� skall till�mpas �ven i fr�ga om under�

h�ll efter �ktenskapsskillnad.

15 �'2 Best�mmelserna i 5 kap. 9 � om j�mkning till�mpas �ven i fr�ga om

underh�ll efter �ktenskapsskillnad. Endast om synnerliga sk�l f�religger

f�r dock p� grund av �ndring i f�rh�llandena underh�llsbidrag h�jas ut�
�ver det h�gsta belopp till vilke t bidraget tidigare har varit best�mt. Dom

eller avtal om underh�llsbidrag i form av ett eng�ngsbelopp f�r ej mot parts

bestridande j�mkas p� grund av �ndring i f�rh�llandena.

16 � �r avtal, som makar med avseende p� f�rest�ende �ktenskapsskill�

nad tr�ffat om bodelning eller vad som har samband d�rmed, uppenbart

obilligt f�r ena maken, skall det p� den makens talan j�mkas av r�tten. Har
talan ej v�ckts inom ett �r fr�n det �ktenskapsskillnaden meddelades, �r

r�tten till talan f�rlorad.

17-31

12 kap. Vissa best�mmelser med avseende � �ktenskaps uppl�sning genom

makes d�d

1 � D� m ake d�tt, skall bodelning ske, s�vida ej till f�ljd av � ktenskaps�
f�rord eller boskillnad ingendera maken vid d�dsfallet hade giftor�ttsgods.

1616

2 � Emot d�dsbodel�gares bestridande m� bodelning ej �ga rum, innan
all ve terlig g�ld, f�r vilken den d�de svarade, blivit gulden eller del�garen
fritagits fr�n ansvar f�r g�lden eller medel till de ss betalning satts under
s�rskild v�rd. Har den d�des egendom blivit avtr�dd till k onkurs, m� bo�
delning st�dse �ga rum utan hinder av del�gares bestridande.

3 � Till dess bodelning sker, tage efterlevande maken del i f�rvaltningen

av den d�des egendom efter vad i �rvdabalke n s�gs.

'^Senaste lydelse 1976:613. �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs.

Paragraferna upph�vda

17-30 �� genom 1973:645

31 � genom 1963: 522

�

4 � Efterlevande make �ge, s�vitt ej av stadgandet i 5 � annat f�ranledes,

SFS 1978:854

fortfarande r�da �ver det giftor�ttsgods, som tillh�rde honom vid d�dsfal�

let; och vare maken pliktig att vid b odelningen avgiva r�dovisning f�r sin
f�rvaltning av godset och den avkastning, som d�rav fallit.

5 � Om det finnes erforderligt till b etryggande av arvingars och univer�

sella testamentstagares r�tt, skall giftor�ttsgods, var�ver efterlevande ma�

ken enligt 4 � �ger r�da, till v �rde motsvarande vad av n�mnda gods kan

antagas vid bodelningen tillkomma dem, s�ttas under s�rskild v�rd och

f�rvaltning, till dess bodelning skett; dock m� s�dant avskiljande ej mot ef�
terlevande makens bestridande �ga rum, s�vida han st�ller s�kerhet, som
av r�tten godk�nnes.

Vid meddelande av f�rordnande, som i f�rsta stycket s�gs, m� j�mv�l gi�

vas n�rmare best�mmelser om anv�ndande av godset eller dess avkastning

f�r efterlevande makens och barnens underh�ll eller eljest till n�diga utgif�

ter.

6 � Giftor�ttsgods, var�ver efterlevande make enligt 4 � �ger r�da, m�

utan hinder av andra makens d�d utm�tas f�r den f�rres g�ld. �r s�dant

gods enligt 5 � satt under s�rskild v�rd och f�rvaltning, m� det dock ej ut�

m�tas f�r efterlevande makens g�ld, s�vida ej j�mv�l den d�de svarade f�r

g�lden eller godset p� grund av inteckning eller eljest s�rskilt h�ftar d�rf�r.

7 � Avtr�des, innan bodelning �gt rum, endera makens egendom till kon�

kurs, eller har bodelning i anledning av s�dan konkurs �terg�tt, st�nde det

giftor�ttsgods, som vid tiden f�r d�dsfallet tillh�rde g�lden�ren, under

konkursboets f�rvaltning, till dess genom bodelning blivit best�mt vad
som skall tillfalla k onkursboet; och vare emellertid konkursboet of�rhind�

rat f�rs�lja egendomen, om det finnes erforderligt.

F�rordnande, varom i 5� s�gs, vare, d� konkurs intr�ffar, f�rfallet.

13 kap. Om bodelning

1 � Bodelning i anledning av boskillnad, �ktenskapsskillnad eller ena ma�

kens d�d skall f�rr�ttas med iakttagande av best�mmelserna i d etta kapi�

tel; och skall vid b odelningen vad som finnes stadgat om arvskiftes form,

f�rordnande av s�rskild skiftesman samt dennes eller boutredningsmans

befattning med skifte �ga motsvarande till�mpning.

Vad i detta kapitel s�gs om make skall, n�r make �r d�d, till�mpas be�

tr�ffande hans arvingar och universella testamentstagare, s�vida ej annor�
lunda stadgas.

2 � H�ftar make f�r g�ld, som tillkommit innan ans�kan om boskillnad

eller �ktenskapsskillnad blivit gjord eller, om bodelningen �ger rum till
f�ljd av e na makens d�d, f�re d�dsfallet, skall av den g�ldbundne makens
giftor�ttsgods till�ggas honom egendom till t�ckning av g�lden eller, om
b�gge makarna h�ftar f�r denna, av den del av g�lden som makarna emel�
lan bel�per p� honom. Var, n�r ans�kan om boskillnad gjordes eller d�ds�
fallet intr�ffade, talan om �ktenskapsskillnad anh�ngig utan att fr�gan d�r-

102-SFS 1978

�

SFS 1978:854

om f�rfallit enligt 11 kap. 3 �, t�ckes dock endast g�ld som tillkommit f�re

ans�kningen om �ktenskapsskillnad.

�r g�lden gjord f�re �ktenskapets ing�ende, och h�ftade, d� �ktenska�

pet ingicks, enskild egendom eller egendom, som i 6 kap. 1 � andra stycket

avses, och som ej skall ing� i bodelningen, p� grund av pantr�tt eller eljest
s�rskilt f�r g�lden, eller har maken under �ktenskapet �dragit sig g�lden
genom vanv�rd av sina ekonomiska angel�genheter eller genom annat

otillb�rligt f�rfarande eller till f�rv�rv eller f�rkovran av egendom, som
nyss �r sagd, skall tilldelning, varom i f�rsta stycket stadgas, �ga rum alle�

nast f�r den del av g�lden, f�r vilken betalning ej kan erh�llas ur s�dan

egendom.

3 � Sedan tilldelning f�r g�ld �gt rum, enligt vad i 2 � s�gs, skall �tersto�

den av makamas giftor�ttsgods delas lika mellan dem, s�vida ej annat f�r-

anledes av vad i 6 kap. 7 � eller h�r nedan i 4 -12 a �� s�gs.

4 � Vardera maken eller, om ena maken �r d�d, den efterlevande �ge

fr�n delningen undantaga honom tillh�riga kl�der och andra f�rem�l, som

tj�na uteslutande till hans personliga bruk, dock ej till h�gre v�rde �n med
h�nsyn till m akarnas villkor kan anses sk�ligt.

5 � V �rder giftor�ttsgods tillagt ena maken till t�ckning av g�ld, som i 2 �

andra stycket s�gs, �ge andra maken erh�lla vederlag d�rf�r av makamas

giftor�ttsgods.

6 � Har make genom vanv�rd av sina ekonomiska angel�genheter, ge�

nom missbruk av r�tten att r�da �ver sitt giftor�ttsgods eller genom annat

otillb�rligt f�rfarande v�llat, att detta v�sentligen minskats, �ge andra ma�
ken erh�lla vederlag d�rf�r av makamas giftor�ttsgods. R�cker det ej till,
och har den vederlagsskyldige enskild egendom, g�nge f�r h�lften av vad
som brister vederlag ut av den enskilda egendom, som ej erfordras f�r
t�ckning av g�ld.

7 � R�tt till vederlag, som i 6 � s�gs, tillkomme ock make, om andra ma�
ken anv�nt sitt giftor�ttsgods till f�rv�rv eller f�rkovran av sin enskilda
egendom eller av egendom, som i 6 ka p. 1 � andra stycket avses, och som
ej skall ing� i bo delningen, eller till betalning av s�dan f�re �ktenskapets

ing�ende gjord g�ld, som i 2 � andra stycket omf�rm�les.

8 � Make, som anv�nt sin enskilda egendom till f�rkovran av sitt gifto�

r�ttsgods, njute vederlag av detta.

9 � Har make tillkommande vederlag ej kunnat till fullo utg�, �ge han ej
f�r bristen fordran hos andra maken.

1618

10 � Till betalning f�rfallet underh�llsbidrag, som make j�mlikt 11 kap.

14 a � f�rsta stycket har att en g�ng f�r alla utge till andr a maken, skall vid
bodelningen utg� av vad d�rvid tillkommer andra maken ut�ver egendom

till t�ckn ing av denne �vilande g�ld.

�

11 � H�fta makarna, en f�r b�gge och b�gge f�r en, f�r g�ld, som i 2 � av-

SFS 1978:854

ses. �ge en var av dem fordra, att den andre betalar s� stor del av g�lden.
som makarna emellan bel�per p� denne, eller ock st�ller maken s�kerhet

f�r betalningen. Sker det ej. skall, om den som framst�llt yrkandet p�ford�

rar det och st�ller s�kerhet f�r g�ldens betalning, egendom till t�c kning av
n�mnda del av g�lden tilldelas honom av vad vid b odelningen tillkommer

andra maken ut�ver egendom till t�ckning av an nan g�ld: och vare den f�r�

re makarna emellan ensam ansvarig f�r g�ldens betalning.

11 a � D� vid make s d�d f�rskott � arv. som givits av endera makens gif�

tor�ttsgods. skall avr�knas � arvet efter den d�de. skall vid bo delningen �

den lott. som tillkommer den d�des arvingar, avr�kning ske f�r f�rskottet

eller, om det ej kan till fullo avr�knas � arvet, f�r vad d�r� kan avr�knas av

f�rskottet. 1 fall. varom nu �r sagt. skall, sedan tilldelning f�r g�ld �gt rum.

�terstoden av f�rskottsgivarens giftor�ttsgods f�re delningen �kas med ett

belopp, motsvarande vad s�lunda skall avr�knas vid b odelningen.

12 � Sker bodelning i anl edning av makes d�d. och �r den egendom, som
d�rvid tillkommer efterlevande maken, ringa, �ge han av makarnas gifto�

r�ttsgods uttaga n�digt bohag �vensom arbetsredskap och andra l�s�ren,

som erfordras till forts�ttande av hans n�ring, �ven om d�rigenom arving�

arnas lott skulle lida inskr�nkning.

Efterlevande maken �ge av giftor�ttsgodset, s�vitt det r�cker, st�dse be�

komma egendom till s� stort v�rde, att den j�mte egendom, som m� enskilt
tillh�ra honom, motsvarar fyra g�nger det vid tide n f�r d�dsfallet g�llande
basbeloppet enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allm�n f�rs�kring.

Vad i andr a stycket s�gs �ge dock ej till�mpning, om den avlidne efter�

l�mnar barn under sexton �r som ej j�mv�l �r efterlevande makens barn.

12 a � Om vid bodelning p� grund av �ktenskapsskillnad delning enligt

vad f�rut stadgats skulle framst� som uppenbart obillig med h�nsyn till ma�
kamas ekonomiska f�rh�llanden och den tid �ktenskapet varat, skall del�
ning i st�ll et ske efter annan grund som finnes sk�lig. P� grund av denna
best�mmelse kan make dock ej erh�lla mera �n vad som svarar mot hans

giftor�ttsgods.

13 � Vid lotternas utl�ggning �ge vardera maken eller, om endera �r d�d,

den efterlevande p� sin lott bekomma arbetsredskap och andra l�s�ren,
som erfordras till forts�ttande av hans n�ring. D�refter vare en var av ma�
karna ber�ttigade att p� sin lott erh�lla den till hans giftor�ttsgods h�rande
egendom han �nskar. Fastighet, som tillh�r ena makens giftor�ttsgods, s�
ock annan till ena makens giftor�ttsgods h�rande egendom, som det av
s�rskild anledning kan vara av intresse f�r honom att beh�lla, vare han.
�ven om egendomen i v�rde �verstiger vad p� hans lott bel�per, ber�ttigad

bekomma, om han l�mnar penningar till fyllnad av andra makens lott.

Skall ena makens enskilda egendom g� i betalning f�r vederlag, som i 6

eller 7 � s�gs. g�nge vederlaget ut i egendom , som maken sj�lv �ger anvisa.

R�tt, varom i f�rsta stycket sista punkten s�gs, tillkomme, n�r make �r

d�d, ej andra arvingar �n br�starvingar; och njute de s�dan r�tt allenast be�

tr�ffande fastighet, som maken f�rv�rvat fr�n n�gon med vilken han varit

1619

sl�kt i r�tt uppstigande led eller fr�n s�dan anf�rvants d�dsbo.

�

SFS 1978:854

13 a � Har vid bodelning fastighet delats s�, att makarna f�tt skilda an�

delar utan att villkor om utbrytning uppst�llts i den �ver bodelningen upp�
r�ttade handlingen, innehava makarna fastigheten under sam�gander�tt.

1 den m�n bodelning eljest inneb�r, att del av fastighet kommer i s�rskild

�gares hand, �r den ogiltig.

13 b � F�religger tvegifte och d�r den omgifte, skall r�tt till ers�ttni ng,

pension eller annan ekonomisk f�rm�n, som �r tillagd efte rlevande make,

anses tillkomma maken i f�rs ta giftet, om ej annat framg�r av omst�ndig�

heterna.

14 � Har vid bodelningen make eftergivit vad enligt best�mmelserna i
detta kap. tillkommer honom, och kan g�ld, som uppst�tt f�re bodelning�

en. ej betalas av honom, svare andra maken f�r vad som brister intill v�r�
det av vad han f�r mycket bekommit, s�vida han ej kan visa, att hans make

efter bodelningen hade kvar egendom, som uppenbarligen motsvarade ho�

nom d� �vilande g�ld. Har den make, som gjort eftergiften, blivit f�rsatt i

konkurs eller vid u tm�tning funnits sakna tillg�ng att betala sin g�ld eller,

om han �r k�pman, inst�llt sina betalningar, eller finnes han eljest vara p�
s�dant obest�nd, att det m�ste antagas, att g�ld, som i f�rst a punkten av�
ses, ej varder r�tteligen gulden, svare andra maken f�r g�lden intill det v�r�

de, som i n�mnda punkt s�gs, �ven om det ej �r utrett vad som brister hos
den f�rre.

�r bode lning f�rr�ttad mellan ena maken och den andres arvingar, och

hava arvingarna bekommit f�r mycket, svare de, en f�r alla och alla f�r en,

f�r betalningsskyldighet, som i f�rsta stycket s�gs.

Vad i denna paragraf �r stadgat skall, n�r bodelning �ger rum i anle dning

av ena makens d�d, ej till�mpas i fr� ga om g�ld, f�r vilken den d�de h�fta�

de.

15 � D� bodelning skett, �ge make ingiva den d�r�ver uppr�ttade hand�

lingen till r� tten; och skall anm�lan om ingivandet och dagen d�rf�r of�r-
dr�jligen g�ras till �ktenskapsregistret samt kung�relse inf�ras i Post- och

Inrikes Tidningar och ortstidning. Om �terg�ng av bodelning vid konkurs
eller med anledning av f�rhandling om offentligt ackord eller vid egendoms

avtr�dande till f�rvaltning av boutredningsman finnas best�mmelser i kon�

kurslagen (1921:225) och ackordslagen (1970:847) samt i �rvdabal ken.

14 kap.

15 kap. Vissa best�mmelser om r�tteg�ngen

�ktenskapsm�l

1 � �ktenskapsm�l �r m�l om �ktenskapsskillnad och m�l d�ri tvisten
�r, huruvida man och kvinna �r f�renade i �ktenskap med varandra.

2 � Fr�ga, huruvida man och kvinna �ro i �kte nskap f�renade med var�
andra, m� ej bliva f�rem�l f�r s�rskild r�tteg�ng annorledes �n s�som tvist

1620

"Kapitlet upph�vt ocnom 1973:645.

�

dem emellan men m� eljest komma under pr�vning, n�r helst n�gons r�tt

SFS 1978:854

�r av fr�gan beroende.

3 �15

4 � �ktenskapsm�l inst�mmes till tin gsr�tten i den ort d�r mannen eller

kvinnan har sitt hemvist. Har ingendera hemvist inom riket, upptages m�

let av Stockholms tingsr�tt. Vill b�da makarna erh�lla �ktenskapsskillnad,

kan de dock anh�ngigg�ra fr�gan d�rom genom ans�kan.

�r fr�ga om � ktenskapsskillnad beh�rigen anh�ngiggjord, kan make ut�

an s�rsk ild st�mning i � ktenskapsm�let framst�lla yrkanden i fr� gor som
har samband med �ktenskapsskillnaden s�som ang�ende underh�llsbidrag,
sammanlevnadens h�vande och r�tt att sitta kvar i he mmet.

5 � Sedan fr�ga om �ktenskapsskillnad anh�ngiggjorts, skall r�tten s�

snart l�mpligen kan ske pr�va huruvida dom p� �ktenskapsskillnad kan

meddelas genast. Beh�vs bet�nketid, skall r�tten i b eslut meddela att be�

t�nketid l�per och ge besked om m�lets fortsatta handl�ggning.

6 � R�tten m�, om part det beg�r, f�rordna, att �ktenskapsm�l skall

handl�ggas inom st�ngda d�rrar.

7 � S�dant s�rskilt yrkande om �ktenskapsskillnad som avses i 11 ka p.

3 � skall framst�llas muntligen inf�r r�tten eller skriftligen. R�tten skall be�

reda andra maken tillf�lle att yttra sig �ver yrkandet.

�terkallar make talan om �ktenskapsskillnad sedan bet�nketid b�ljat l��

pa, skall m�let likv�l pr�vas, om andra maken yrkar det.

Dom p� �ktenskapsskillnad p� yrkande av make samt betr�ffande d�r�

med sammanh�ngande fr�gor, om vilka makarna �r ense, f�r meddelas

utan huvudf�rhandling.

8-10 ��e

11 � I m�l om �k tenskapsskillnad skall r�tten, p� yrkande av endera ma�

ken, f�r tiden intill dess laga kraft �gande dom f�religger f�rordna om sam�
manlevnadens h�vande och om f�rbud f�r makarna vid vite av f�ngelse i
h�gst ett �r eller b�ter att bes�ka varandra. R�tten kan ocks� f�r samma

tid f�ror dna efter vad som finnes sk�ligt om bidrag av ena maken till den

andras underh�ll.

Vid f�ro rdnande om sammanlevnadens h�vande kan r�tten best�mma,

vilken av maka rna som skall f� sitta kvar i hem met. D�mes till �ktenskaps�

skillnad, skall s�dan best�mmelse g�lla till dess bodelning sker. Make som
ber�ttigats att sitta kvar i h emmet f�r inneha och nyttja de andra maken
tillh�riga l�s�ren som ing�r i bohaget, s�vida ej r�tten betr�ffande viss
egendom f�rordnar annorlunda. Om den nyttjander�tt som s�lunda kan
tillkomma make g�ller vad i 5 kap. 11 � s�gs.

'5Paragrafen upph�vd genom 1974:1040.

'"Paragraferna upph�vda genom 1973:645,

1621

�

:: tv

SFS 1978; 854

F�rordnande enligt f�rsta eller andra stycket f�r meddelas utan huvud�

f�rhandling. Innan f�rordnande meddelas, skall tillf�lle att yttra sig �ver

yrkandet beredas andra maken. Har f�rordnande meddelats, skall r�tten

n�r m�let avg�res pr�va, om �tg�rden skall best�. F�rordnande om sam�

manlevnadens h�vande och om bes�ksf�rbud skall best�, om make beg�r

det.

Beslut enligt denna paragraf skall verkst�llas lika med laga kraft �gande

dom men kan n�r som helst �terkallas av r�tten. Beslut om sammanlevna�
dens h�vande och om bes�ksf�rbud f�r dock ej �terkallas, om make mot�
s�tter sig det.

12 � Har fr�gan om �ktenskapsskillnad f�rfallit enligt II kap. 3�, skall

m�let avskrivas och vardera parten b�ra sin r�tteg�ngskostnad.

13-14 ��"

Boskillnadsm�l

15 � Boskillnad s�kes skriftligen hos den r�tt, d�r mannen b�r svara i

tvistem�l i a llm�nhet eller, om mannen ej �r skyldig att i m�l, som nyss
sagts, svara vid svensk domstol, hos den r�tt, d�r hustrun b�r svara i s�da�

na m�l. Finnes ej beh�rig domstol, enligt vad nu �r sagt, varde m�let upp�

taget av Stockholms tingsr�tt.

16 � Finner r�tten, att ans�kning om boskillnad ej kan upptagas p� den

grund att den �r st�lld till or�tt domstol eller av annan orsak, varde beslut

d�rom tecknat � ans�kningen.

17 � �r ans�kning gjord av b�gge makarna, och m�ter ej hinder f�r dess

upptagande, meddele r�tten genast beslut om boskillnaden, s�vida ej an�

st�nd d�rmed enligt 20 � skall �ga rum.

18 � �r ans�kning om boskillnad gjord allenast av endera maken, skall
f�rel�ggande meddelas andra maken att inom viss tid inkomma med skrift�

ligt svarom�l. F�rel�ggandet skall j�mte ans�kningen delgivas andra ma�

ken p� s�tt om st�mning �r stadgat.

Medgiver andra maken ans�kningen eller �r hans bo avtr�tt till konkurs,

skall, s�vida ej anst�nd enligt 20� skall �ga rum, beslut genast meddelas
om boskillnaden. 1 an nat fall skall f�rberedelsen forts�ttas eller, om fort�
satt f�rberedelse ej erfordras, m�let omedelbart uts�ttas till huvudf�rhand�

ling.

19 � Ang�ende f�rel�ggande f�r part och parts utevaro i boskillnadsm�l
�ge vad i r� tteg�ngsbalken �r stadgat om m�l, vari f�rlikning ej �r till�ten,
motsvarande till�mpning.

'^Paragraferna upph�vda

13 � genom 1950: 30

1622

14 � genom 1973:645

�

20 � Har make, som s�kt boskillnad, innan ans�kningen beviljats, p�kal-

SFS 1978:854

lat uppr�ttande av bouppteckning, efter vad i 9 kap. 9 � s�gs, och har s��

kanden tillika beg�rt anst�nd med boskillnadens beviljande, till d ess han

f�tt taga del av bouppteckningen, m� boskillnadsans�kningen ej bifallas,

f�rr�n en m�nad f�rflutit fr�n det bouppteckningen tillst�llts makarna, s�

vida ej s�kanden dessf�rinnan fullf�ljer ans�kningen.

21 � N�r ans�kning om boskillnad inkommit, s� ock d� boskillnad blivit

beviljad, skall genom r�ttens f�rsorg kung�relse d�rom inf�ras i Pos t- och
Inrikes Tidningar och i ortstidn ing �vensom underr�ttelse ins�ndas till �k�

tenskapsregistret.

22-23 ��

S�rskilda best�mmelser r�rande vissa andra m�l

24 � Har make yrkat �l�ggande f�r andra maken att utgiva underh�llsbi�
drag enligt 5 kap. 5 eller 6 � eller, efter det till �k tenskapsskillnad blivit

d�mt, enligt II kap. 14 �, eller har make p�kallat j�mkning i vad genom

r�ttens beslut eller genom avtal blivit best�mt om s�dant bidrag, kan r�tten
p� yrkande f�r tiden intill dess laga kraft �gande dom f�religger f�rordna

d�rom efter vad som finnes sk�ligt.

25 � Har make yrkat att enligt 5 kap. 11 � av a ndra maken till n yttjande

erh�lla n�diga l�s�ren eller p�kallat j�mkning av avtal i s �dan fr�ga, �ge

r�tten, p� yrkande, meddela f�rordnande d�rom f�r tiden intill dess laga
kraft �gande dom f�religger.

26 � F�rordnande, varom i 24 eller 25 � s�gs, m� meddelas utan huvud�
f�rhandling.

Innan f�rordnande meddelas, skall tillf�lle beredas svaranden att yttra

sig �ver ans�kningen.

Har f�rordnande meddelats, prove r�tten, n�r m�let avg�res, om �tg�r�

den skall best�.

27 � F�rordnande, varom i 24 eller 25 � s�gs, g�nge i ve rkst�llighet lika

med laga kra ft �gande dom men kan n�r som helst av r�tten �terkallas.

28 � Vill make eller hans arvinge att egendom skall s�ttas under s�rskild
v�rd och f�rvaltning efter vad som stadgas i 9 kap. 6 �, 11 kap. 9 � eller 12
kap. 5 �, skall han hos r�tten s�ka f�rordnande d�rom. S�dant f�rordnan�

def�r, om s�kanden beg�r det, meddelas att g�lla till dess �rendet avg�res
av r�tten. Det kan �ven dessf�rinnan n�r som helst �terkallas.

Innan f�rordnande, varom nu �r sagt, meddelas, skall tillf�lle beredas

andra maken att yttra sig �ver ans�kningen.

F�rordnande g�nge utan hinder av f�rd klagan i ve rkst�llighet, s�vida ej

f�rbud d�remot kommer fr�n hovr�tten.

Paragraferna upph�vda

22 � genom 1950: 30

23 � genom 1973:645

1 623

�

SFS 1978:854

Gemensamma best�mmelser

29 � I �ktenskapsm�l, boskillnadsm�l, m�l r�rande bodelning och m�l

om underh�ll som avses i denna balk skall u nderr�tt vid handl�ggning, som

enligt vad eljest �r f�reskrivet skall ske med tre eller fyra lagfarna domare,

best� av en lagfaren domare och n�mnd. Vad nu sagts g�ller �ven annat
m�l som handl�gges i samma r�tteg�ng.

30 � Har n�mnd s�te i underr�tt skola i n�mnden sitta n�mndem�n till

det antal som f�reskrives i 1 kap. 4 � andra stycket r�tteg�ngsbalken. 1 s�
dant fall sko la vidare f�ljande avvikelser g�lla fr�n vad som eljest �r f�re�
skrivet om �verl�ggning och omr�stning i tviste m�l.

Ordf�randen skall vid �verl�ggningen framst�lla saken och vad lag stad�

gar d�rom.

Vid omr�stning skall ordf�randen f�rst s�ga sin mening och d�refter in�

h�mta n�mndens.

Yppas annan mening �n ordf�randens och f�rena sig minst fyra eller, d�

i n�mnden � ro endast fyra, minst tre n�mndem�n om sk�len och slutet, g�l�
ler n�mndens mening. I ann at fall g�ller ordf�randens mening.

Har n�mnden best�mt r�ttens avg�rande, svarar f�r detta envar n�mn�

deman, som med sin r�st bidragit d�rtill.

30 a � Vid huvudf�rhandling i m�l som avses i 29 � �r hovr�tt domf�r

med tre lagfarna domare och tv� n�mndem�n. Flera �n fyra lagfarna doma�
re och tre n�mndem�n f� ej sitta i r�t ten. Har m�let i und err�tten avgjorts

utan n�mnd, �r dock hovr�tten domf�r �ven med enbart lagfarna domare

enligt vad som s�gs i 2 kap. 4 � f�rsta stycket r�tteg�ngsbalken.

Deltaga n�mndem�n enligt f�rsta stycket i m �lets avg�rande, skall vid

�verl�ggningen ordf�randen eller, om m�let beretts av annan lagfaren do�

mare, denne framst�lla saken och vad lag stadgar d�rom. Vid omr�stning

skall g�lla vad som �r f�reskrivet ang�ende omr�stning i tvis tem�l. N�mn�
dem�nnen skola dock s�ga sin mening sist.

31 �'� Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, p� ok�nd ort,

skall hans r�tt i saken bevakas av god man som s�gs i 18 kap. f�r�ldr abal-

ken. Delsamma g�ller, om han vistas p� k�nd ort utom riket men st�mning�

en eller andra handlingar i m�let ej kan delges honom eller han underl�ter

att st�lla ombud f�r sig och s�rskilda sk�l f�religger att f�rordna god man.
Gode mannen skall samr�da med part f�r vilken han f�rordnats i den m�n

det kan ske.

I fr�ga om ers�ttning till god man som avses i f�rsta stycket skall g�lla

vad i 10 kap. 13 � f�r�ldrabalken stadgas ang�ende ers�ttning �t r�tte�

g�ngsbitr�de.

32 � Mot beslut, som av underr�tt meddelats under r�tteg�ngen i fr�ga,

varom f�rm�les i 9 kap. 6 eller 9 �, Il kap. 12 � eller detta kap. 11, 24 eller

25 �, skall talan f�ras s�rskilt.

Mot hovr�ttens beslut i fr�ga, som nu n�m nts, m� talan ej f�ras.

1624

Senaste lydelse 1973:944.

�

16 kap. Allm�nna best�mmelser

SFS 1978:854

1 � D� enligt denna balk tid skall r�knas efter m�nad eller �r, varde den

dag for slutdag ansedd, som genom sitt tal i m�nad en motsvarar den, fr�n

vilken tidr�kningen b�ljas. Finnes ej motsvarande dag i slutm�naden, var�

de den m�nadens sista dag ansedd f�r slutdag.

2 � Anteckningar om �ktenskaps ing�ende och uppl�sning skola g�ras i

kyrkob�ckerna enligt de f�reskrifter regeringen giver.

3 � Hos en f�r hela riket gemensam registreringsmyndighet skall f�ras
�ktenskapsregister f�r inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna balk
skola anm�las f�r registrering, eller vilkas intagande i r egistret eljest var�

der f�reskrivet.

4 �2�

5 � N�rmare f�reskrifter om �ktenskapsregistrets f�rande meddelas av

regeringen.

6 � Om vissa internationella r�ttsf�rh�llanden r�rande �ktenskap �r s�r�
skilt stadgat.

�verg�ngsbest�mmelser

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1979.

2. Har n�gon genom s�dan r�ttshandling som avses i 5 kap. 14 � i �ld re

lydelse f�re den 1 juli 1979 f�rpliktat sin make f�r r�ttshandlingen g�ras
g�llande enligt �ldre best�mmelser. De upph�vda best�mmelserna i 7 kap.
3-5 �� g�ller alltj�mt i fr�ga om skuld som har uppkommit f�re ikrafttr�
dandet. Vad som s�gs i 5 kap. 14 � andra stycket i dess nya lydelse till�m�

pas endast i fr�ga om r�ttshandling som har f�retagits efter ikrafttr�dandet.

3. �r m�l om underh�ll anh�ngigt vid ik rafttr�dandet, pr�vas m�let en�

ligt �ldre best�mmelser.

4. Talan om underh�llsbidrag som har v�ckts f�re utg�ngen av �r 1979

f�r utan hinder av 5 kap. 7 � och 11 kap. 14 a � andra stycket i nya l ydelsen

bifallas f�r l�ngre tid tillbaka �n tre �r f�re den dag d� talan v�cktes, i den

m�n inte fordran p� bidraget skulle ha preskriberats enligt �ldre best�m�
melser.

5. Talan om underh�llsbidrag enligt 5 kap. 5 � i den nya lydelsen f�r ej

avse tid f� re utg�ngen av �r 1977.

6. Bidragsskyldighet som har best�mts enligt �ldre best�mmelser skall

best� enligt vad som f�ljer av domen eller avtalet. Vad som �r f�reskrivet i
11 kap. 14 � andra stycket i dess �ldre lydelse om att bidrag skall upph�ra

att utg�, om den underh�llsber�ttigade ing�r nytt �ktenskap, skall fortfa�

rande g�lla i fr�ga om bidrag som har best�mts f�re ikrafttr�dandet.

7. Bidragsskyldighet som har best�mts enligt �ldre best�mmelser skall

fullg�ras enligt de nya best�mmelserna. R�tten att kr�va ut underh�llsbi-

Paragrafen upph�vd genom 1933:41.

1625

�

SFS 1978; 854

drag som har f�rfallit till betalning g�r dock inte f�rlorad f�re utg�ngen av
�r 1979, om den inte skulle ha g�tt f�rlorad dessf�rinnan enligt �ldre be�

st�mmelser.

8. F�r bidragsskyldighet som har best�mts enligt �ldre best�mmelser

g�ller i fr�ga om j�mkning de nya best�mmelserna.

9. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift

som har ersatts genom best�mmelse i den nya lagen, till�mpas i st�llet den
nya best�mmelsen.

P� regeringens v�gnar

SVEN ROMANUS

Bo Broom�
(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom familjerätten

Föräldrabalk (1949:381)
Socialtjänstlag (2001:453)
Äktenskapsbalk (1987:230)
Ärvdabalk (1958:637)

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1978:854

Viktiga lagar inom familjerätten

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Om Lagboken.se