SFS 1987:230

Start / Familjerätt / Äktenskapsbalk (1987:230) / SFS 1987:230

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:230 �ktenskapsbalk; Utkom fr�n trycket den 26 maj 1987 utf�rdad den 14 maj 1 987. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att i Sver iges rikes lag skall f�rst bland balkarna f�ras in en ny ba lk. ben�mnd �ktenskapsbalk, av f�ljande lydelse. F�rsta avdelningen Allm�nna best�mmelser 2 � Makar skall visa varandra trohet och h�nsyn. De skall gemensam t v�rda hem och barn och i samr�d verka f�r familjens b�sta. 494 ' Prop. 1986/87: I. LU 1 8, rskr. 159. z 1 kap. �k tenskap 1 � �ktenskap ing�s mellan en kvinna och en man. De som har ing�tt �ktenskap med var andra �r makar. I 3 � Varje make r�der �ver sin egendom och svarar f�r sina skulder. 4 � Makar skall f�rdela utgifter och sysslor mellan sig. De skall l�mna :; varandra de upplysningar som beh�vs f�r att familjens ekonomiska f�rh�l� landen skall kunna bed�mas. 5 � �ktenskap uppl�ses genom den ena makens d�d eller genom �kten- 0 C skapsskillnad. ,"!>, � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ Andra avdelningen SFS 1987:230 �ktenskaps ing�ende och uppl�sning 2 kap. �ktenskapshinder 1 � Den som �r under 18 � r f�r inte ing� �ktenskap utan tillst�nd av l�nsstyrelsen i det l�n d�r den under�rige har sitt hemvist. 2 � Den som har f�rklarats omyndig eller enligt domstols beslut skall f�rbli omyndig �ven efter uppn�dd myndighets�lder f�r inte ing� �ktenskap utan f�rmyndarens samtycke. Om f�rmyndaren inte l�mnar sitt samtycke, f�r domstol p� ans�kan av den omyndige till�ta �ktenskapet. 3 � �ktenskap f�r inte ing�s mellan dem som �r sl�kt med varandra i r�tt upp- och nedstigande led eller �r helsyskon. Halvsyskon f�r inte ing� �ktenskap med varandra utan tillst�nd av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 4 � Den som �r gift f�r inte ing� nytt �ktenskap. 3 kap. Pr�vning av �ktenskapshinder 1 � Innan �ktenskap ing�s skall pr�vas om det finns n�got hinder mot �ktenskapet. Denna pr�vning skall g�ras i den f�rsamling inom svenska kyrkan d�r kvinnan eller mannen �r kyrkobokf�rd eller, om ingen av dem �r kyrkobokf�rd h�r i landet, i den f�rsamling d�r n�gon av dem vistas. Hinderspr�vningen skall beg�ras av kvinnan och mannen gemensamt hos pastors�mbetet i f�rsamlingen. 2 � Den som varken �r eller skall vara kyrkobokf�rd h�r i landet skall vid hinderspr�vningen visa upp ett intyg av utl�ndsk myndighet om sin beh�� righet att ing� �kt enskapet, om ett s�dant intyg kan anskaffas. Om det fordr as tillst�nd eller samtycke till � ktenskapet, skall bevis om tillst�ndet eller samtycket visas upp vid hinderspr�vningen. 3 � Kvinnan och mannen skall vid hinderspr�vningen skriftligen f�rs�k� ra p� heder och samvete att de inte �r sl�kt med varandra i r�tt upp- och nedstigande led eller helsyskon. Har de inte tillst�nd till �ktenskapet enligt 2 kap. 3 � and ra stycket, skall deras f�rs�kran ocks� avse att de inte �r halvsyskon. De som beg�r hinderspr�vning skall p� heder och samvete skriftligen uppge om de tidigare har ing�tt �ktenskap. Den som tidigare har ing�tt �ktenskap skall styrka att �ktenskapet har blivit uppl�st, om inte detta framg�r av folkbokf�ringen eller av intyg fr�n utl�ndsk myndighet. 4 � Finner pastors�mbetet att det inte finns n�got hinder mot �kten ska� pet, skall �mbetet p� beg�ran av kvinnan och mannen utf�rda intyg om detta. 495 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:230 4 kap. Vigsel 1 � �ktenskap ing�s genom vigsel i n�rvaro av sl�ktingar eller andra vittnen. 2 � Vid vigseln skall kvinnan och mannen samtidigt vara n�rvarande. De skall var f�r sig p� fr�ga av vigself�rr�ttaren ge till k�nna att d e samtycker till �ktenskapet. Vigself�rr�ttaren skall d�refter f�rklara att de �r makar. Har det inte g�tt till s� som anges i f�rsta stycket eller var vigself�rr�t� taren inte beh�rig att f�rr�tta vigsel, �r f�rr�ttningen ogiltig som vigsel. En f�rr�ttning som enligt andra stycket �r ogiltig som vigsel f�r godk�n� nas av regeringen, om det finns synnerliga sk�l. �rendet f�r tas upp endast p� ans�kan av kvinnan eller mannen eller, om n�gon av dem har avlidit, av arvingar till den a vlidne. 3 � Beh�rig att vara vigself�rr�ttare �r 1. pr�st i svenska kyrkan, 2. pr�st eller annan befattningshavare i ett an nat trossamfund, om rege � ringen har medgett samfundet vigselr�tt och l�nsstyrelsen har utf�rdat ett intyg om pr�stens eller befattningshavarens beh�righet, 3. lagfaren domare i tingsr�t t, eller 4. den som l�nsstyrelsen har f�rordnat till vigself� rr�ttare. 4 � Till vigsel inom s venska kyrkan f�r kvinnan och mannen v�lja den pr�st inom kyrkan som de sj�lva �nskar och som �r villig att viga. De har r�tt till vigsel i en f�rsamli ng som n�gon av dem tillh�r. 5 � Innan vigsel f�rr�ttas skall vigself�rr�ttaren f�rvissa sig om att hin� derspr�vning har skett inom fyra m�nader f�re den planerade vigseln och att inget hinder har framkommit. Utan intyg om hinderspr�vningen f�r vigseln f�rr�ttas endast av en pr�st som tj�nstg�r i den f�rsamling d�r hinderspr�vningen har gjorts. 6 � Vid vigsel g�ller i �vrigt 1. f�reskrifterna i k yrkohandboken eller andra f�reskrifter f�r svenska kyrkan, om vigseln f�r r�ttas av en pr�st i de n kyrkan, 2. den ordning som g�ller inom annat trossamfund, om vigseln f�rr�ttas av en pr�st eller n�gon annan i ett s�d ant samfund, 3. f�reskrifter som meddelas av regeringen f�r andra fall. 7 � Vigself�rr�ttaren skall genast l�mna makarna ett bevis om vigseln . Regeringen meddelar f�reskrifter om i vilka fall s�rskilt protokoll skall f�ras �ver vigslar. 5 kap. �kte nskapsskillnad 1 � �r makarna ense om a tt �ktenskapet skall uppl�sas, har de r�tt till �ktenskapsskillnad. Denna skall f�reg�s av bet�nketid, om b�da makarna beg�r det eller om n�gon av dem varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 �r som st�r under den makens v�rdnad. 496 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 � Vill bara en av makarna att �ktenskapet skall uppl�sas, har den SFS 1987:230 maken r�tt till �ktenskapsskillnad endast efter bet�nketid. 3 � Bet�nketiden inleds n�r makarna gemensamt ans�ker om �kten� skapsskillnad eller n�r den ena makens yrkande om �ktenskapsskillnad delges den andra maken. Har bet�nketiden l�pt under minst sex m�nader, skall dom p� �ktenskapsskillnad meddelas om n�gon av makarna d� fram� st�ller ett s�rskilt yrkande om det. Har ett s�dant yrkande inte framst�llts inom ett �r fr�n bet�nketidens b�ljan, har fr�gan om �ktenskapsskillnad fallit. Avvisas talan om �ktenskapsskillnad eller avskrivs m�let, upph�r bet�nketiden. 4 � Om makarna lever �tskilda sedan minst tv� �r, har var och en av dem r�tt till �ktenskapsskillnad utan f�reg�ende bet�nketid. 5 � Om �ktenskapet har ing�tts trots att makarna �r sl�kt med varandra i r�tt upp- och nedstigande led eller �r helsyskon, har var och en av makarna r�tt till �kt enskapsskillnad utan f�reg�ende bet�nketid. Detsamma g�ller om �ktenskapet har ing�tts trots att n�gon av makarna redan var gift och det tidigare �ktenskapet inte har blivit uppl�st. F�religger tvegifte, har var och en av makarna i det tidigare �ktenskapet r�tt att f� detta uppl�st genom �ktenskapsskillnad utan f�reg�ende bet�n� ketid. I fall som av ses i f�rs ta stycket kan talan om �ktenskapsskillnad f�ras �ven av allm�n �klagare. 6 � N�r dom p� �ktenskapsskillnad vinner laga kraft, �r �ktenskapet uppl�st. Tredje avdelningen Makars ekonomiska f�rh�llanden 6 kap. Underh�ll 1 � Makarna skall, var och en efter sin f�rm�ga, bidra till det underh�ll som beh�vs f�r att deras gemensamma och personliga behov skall tillgo� doses. Om underh�ll til l bar n finns best�mmelser i f�r�ldrab alken. 2 � Om det som den ena maken skall bidra med inte r�cker till f�r den makens personliga behov eller f�r de betalningar som den maken annars ombes�rjer f�r familjens underh�ll, skall den andra maken skjuta till de pengar som beh�vs. 3 � Det som den ena maken med till�mpning av 1 och 2 �� har erh�llit av den andra maken f�r sitt personliga behov �r den f�rstn�mnda makens egendom. 497 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:230 4 � Kan den ena maken p� grund av sjukdom eller bortavaro inte sj�lv sk�ta sina angel�genheter och fattas det medel f�r familjens underh�ll, f�r den andra maken i beh�vlig omfattning lyfta den sjuka eller bortavarande makens inkomst och avkastning av dennes egendom samt kvittera ut banktillgodohavanden och andra penningmedel. Detta g�ller dock ej, om samlevnaden mellan makarna har upph�rt eller om det finns fullm�ktig, f�rmyndare eller god man f�r den sjuka eller bortavarande maken. R�ttshandling som avses i f�rsta stycket �r bindande f�r den sjuka eller bortavarande maken �ven om medlen inte beh�vdes f�r familjens under� h�ll, s�vida tredje man v arken ins�g eller borde ha insett att behovet inte f�rel�g. 5 � Om den ena maken f�rsummar sin underh�llsskyldighet, f�r domsto� len �l�gga den maken a tt betala underh�llsbidrag till den andra maken. 6 � Om makarna inte varaktigt bor tillsammans, skall den ena maken fullg�ra sin underh�llsskyldighet genom att betala underh�llsbidrag till den andra maken. Domstolen f�r, n�r makarna inte varaktigt bor tillsammans, f�rplikta en av makarna att l�mna bohag till den andra maken att anv�ndas av denne. Skyldigheten omfattar dock bara det bohag som tillh�rde makarna eller n�gon av dem n�r samlevnaden upph�rde. Avtal som efter domstolens beslut ing�s med tredje man om egendomen inskr�nker inte nyttjander�t- ten till boh aget. 7 � Efter �ktenskapsskillnad svarar vatje make f�r sin f�rs�rjning. Om den ena maken beh�ver bidrag till sitt underh�ll under en �verg�ngs� tid, har den maken r�tt att f� underh�llsbidrag av den andra maken efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till dennes f�rm�ga o ch �vriga omst�ndig� heter. Har den ena maken sv�righeter att f�rs�rja sig sj�lv sedan ett l�ngvarigt �ktenskap har uppl�sts eller finns det andra synnerliga sk�l, har den maken r�tt till underh�llsbid rag av den andra maken f�r l�ngre tid �n som ange s i andra stycket. 8 � Underh�llsbidrag efter �ktenskapsskillnad skall betalas fortl�pande. Finns det s�rskilda sk�l, f�r domstolen dock best�mma att bidraget skall betalas med ett eng�ngsbelopp. 9 � Talan om att underh�llsbidrag skall fastst�llas f�r inte bifallas f�r l�ngre tid tillbaka �n tre �r f�re den dag d� talan v�cktes, om inte den bidragsskyldige medger det. 10 � R�tten att kr�va ut ett fastst�llt underh�llsbidrag upph�r tre �r efter den f�rfallodag som ursprungligen g�llde. Har utm�tning f�r underh�llsbidraget skett f�re den tidpunkt som anges i f�rsta stycket eller har den bidragsskyldige f�rsatts i konkurs p� grund av en ans�kan som har gjorts f�re denna tidpunkt, f�r betalning f�r fordringen �ven d�refter tas ut ur den utm�tta egendomen eller erh�llas i konkursen, 49g Har ans�kan om f�rordnande av god man e nligt ackordslagen (1970: 847) � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> gjorts f�re den tidpunkt som anges i f�rsta stycket, f�r underh�llsbidraget SFS 1987:230 kr�vas ut inom tre m�nader fr�n det att verkan av f�rordnandet om god man f�rf�ll eller, n�r f�rhandling om offentligt ackord har f�ljt, ackordsfr� gan avgjordes. Om ackord kommer till st�nd, f�r fordringen kr�vas ut inom tre m�nader fr�n det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utm�tning f�r underh�llsbidraget skett eller konkursans�kan gjorts inom den tid som nu har angetts, g�ller andra stycket. Avtal som stri der mot denna paragraf �r ogiltiga. 11 � En dom eller ett avtal om underh�ll f�r j�mkas av domstolen, om det finns sk�l f�r det med h�nsyn till att f�rh�llandena har �ndrats. F�r tiden innan talan har v�ckts f�r dock j�mkning mot en parts bestridande g�ras endast p� det s�ttet att obetalda bidrag s�tts ned eller tas bort. Underh�llsbidrag efter �ktenskapsskillnad f�r endast om det finns synner� liga sk�l h�jas ut�ver det h�gsta belopp till vilket bidraget tidigare har varit best�mt. Underh�llsbidrag i form av eng�ngsbelopp far inte j�mkas mot en parts bestridande. Ett avtal om underh�ll f�r ocks� j�mkas av domstolen, om avtalet �r osk�ligt med h�nsyn till omst�ndig heterna vid dess tillkomst och f�rh�llan� dena i �vrigt. Beslut om att erh�llna bidrag skall betalas tillbaka f�r dock meddelas endast om de t finns s�rskilda sk�l. 7 kap. Makars egendom 1 � En makes egendom �r giftor�ttsgods i den m�n den inte �r enskild egendom. 2 � Enskild egendom �r 1. egendom som till f�ljd av �k tenskapsf�rord �r enskild, 2. egendom som en make har f�tt i g�va av n�gon annan �n den andra maken med det villkoret att egendomen skall v ara mottagarens enskilda, 3. egendom som en make har erh�llit genom testamente med det vill� koret att den skall vara mottagarens enskilda, 4. egendom som en make har �rvt och som enligt testamente av arvl�- taren skall vara mottagarens enskilda, 5. vad som har tr�tt i st�llet f�r egendom som avses i I -4, om inte annat har f�reskrivits genom den r�ttshandling p� grund av vilken egendomen �r enskild. Avkastning av enskild egendom �r giftor�ttsgods, om inte annat har f�reskrivits genom en s�da n r�ttshandling som avses i f�rst a stycket. 3 � Genom �ktenskapsf�rord kan makar eller blivande makar best�mma att egendom som tillh�r eller tillfaller n�gon av dem skall vara dennes enskilda egendom. Genom nytt �ktenskapsf�rord kan makar best�mma att egendomen skall v ara giftor�ttsgods. �ktenskapsf�rord skall uppr�ttas skriftligen och undertecknas av ma� karna eller de blivande makarna. Detta g�ller �ven om n�gon av dem �r omyndig. I s� fall skall dock f�rmyndarens skriftliga medgivande inh�m� tas. �ktenskapsf�rord skall registreras hos domstolen. Ett �ktenskapsf�rord 499 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:230 som har slutits mellan blivande makar g�ller fr�n �ktenskapets ing�ende, om det ges in till domstolen inom en m�nad fr�n det att �ktenskapet ingicks. I annat fall g�ller �ktenskapsf�rord f�rst fr�n och med den dag d� det ges in till domstolen. 4 � Med makars ge mensamma bostad avses i denna balk 1. fast egendom som makarna eller n�gon av dem �ger eller innehar med tomtr�tt, om det finns en byggnad p� egendomen som �r avsedd som makarnas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen f�r detta �ndam�l, 2. fast egendom som makarna eller n�gon av dem innehar med nyttjan � der�tt i f�rening med byggnad p� ege ndomen som makarna eller n�gon av dem �ger, om byggnaden �r avsedd som makarnas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen f�r detta �ndam�l, 3. byggnad eller del av byggnad som makarna eller n�gon av dem innehar med hyresr�tt, bostadsr�tt eller annan liknande r�tt, om byggna� den eller byggnadsdelen �r avsedd som makarnas gemensamma hem och innehas huvudsakligen f�r detta �ndam�l. Med makars gemensamma bohag avses i denn a balk m�bler, hush�lls� maskiner och annat inre l�s�re som �r avsett f�r det gemensamma hem� met. Till gemensamt bohag r�knas inte s�dant bohag som anv�nds uteslu� tande f�r den ena makens bruk. Till makars gemensamma bostad och bohag r�knas inte egendom som anv�nds huvudsakligen f�r fritids�ndam�l, 5 � En make f�r inte utan den andra makens samtycke 1. avh�nda sig, l�ta inteckna, hyra ut eller p� annat s�tt med nyttjan de� r�tt uppl�ta fast egendom som utg�r makarnas gemensamma bostad, 2. avh�nda sig, pants�tta, hyra ut eller p� annat s�tt med nyttjander�tt uppl�ta annan egendom som utg�r makarnas gemensamma bostad, eller 3. avh�nda sig eller pants�tta makarnas gemensamma bohag. F�rsta stycket g�ller inte bostad eller bohag som �r den ena makens enskilda egendom enligt 2 � f�rst a stycket 2-4. En make f�r inte heller utan den andra makens samtycke avh�nda sig, l�ta inteckna, hyra ut eller p� annat s�tt med nyttjander�tt uppl�ta fast egendom som inte utg�r makarnas gemensamma bostad, om egendomen �r giftor�ttsgods. Detta g�ller dock ej, om m�l om �ktenskapsskillnad p�g�r och maken har f�rv�rvat egendomen efter det att talan om �ktenskapsskill� nad v� cktes. Samtycke till avh�ndelse av eller inteckning i fast egendom ska ll l�mnas skriftligen. Best�mmelserna i denna paragraf om fast egendom och r�ttighet i d enna till�mpas ocks� i fr�ga om to mtr�tt. 6 � Best�mmelserna i 5 � om samty cke av en make till en �tg�rd av den andra maken till�mpas ocks� n�r d�dsboet efter en avliden make vidtar en s�dan �tg�rd. 7 � Samtycke enligt 5 eller 6 � beh�vs inte, om maken inte kan l�mna 500 giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan inh�mt as inom rim lig � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> tid. Samtycke enligt 5 � beh�vs inte heller sedan bodelning med anledning SFS 1987:230 av �ktenskapsskillnad har skett. 8 � Saknas samtycke som kr�vs f�r en �tg�rd enligt 5 eller 6 �, f�r domstolen till�ta �tg�rden p� ans�kan av den som vill f�reta den. 9 � Om en make eller d�dsboet efter en avliden make utan erforderligt samtycke eller tillst�nd har avh�nt sig eller till nackdel f�r den andra maken uppl�tit nyttjander�tt till egendom, skall domstolen p� talan av denne f�rklara att r�ttshandlingen �r ogiltig och att egendomen skall �ter� g�. Detsamma g�ller om en make eller d�dsboet efter en avliden make utan erforderligt sa mtycke eller tillst�nd har pantsatt makarnas gemensamma bohag. �verl�telse eller pants�ttning av bohag skall dock inte f�rklaras ogiltig, om den nya innehavaren har f�tt egendomen i sin besittning i god tro. Talan enligt f�rsta stycket skall v�ckas hos domstolen inom tre m�nader fr�n det att den andra maken fick k�nnedom om f�rfogandet �ver egendo� men. N�r det g�ller bohag r�knas dock tiden fr�n det att maken fick k�nnedom om �v erl�mnandet. Har lagfart eller inskrivning beviljats med anledning av �verl�telse av fast egendom eller tomtr�tt, f�r talan inte v�ckas. F�rs talan om avhysning, f�r domstolen medge sk�ligt anst�nd med flyttningen. 8 kap. G�vor mellan makar 1 � En g�va mellan makar �r g�llande mellan dem, om vad som g�ller f�r fullbordande av g�va i allm�nhet har iakttagits eller om g�van har registre� rats enligt 16 kap. G�van blir g�llande mot givarens borgen�rer n�r den har registrerats enligt 16 kap. �r g�van en personlig present vars v�rde inte st�r i missf�r� h�llande til l givarens ekonomiska villkor, �r den dock g�llande mot giva� rens borgen�rer utan registrering, om den �r g�llande mellan makarna. Om de t f�r visst slag av egendom finns s�rskilda best�mmelser som inneb�r att en g�va blir g�llande mot givarens borgen�rer f�rst efter in� skrivning eller annan s�rskild registrering, kr�vs �ven dessa �tg�rder f�r att en s�dan g�va mellan makar skall bli g�llande mot givarens borgen�rer. 2 � En utf� stelse av den ena maken att under �ktenskapet ge den andra maken en g�va �r utan verkan. 3 � Kan en make som har gett den andra maken en g�va inte betala en skuld f�r vilken givaren svarade n�r g�van blev g�llande mot givarens borgen�rer eller kan det av annan anledning antas att givaren �r p� obe� st�nd, s varar den andra maken f�r bristen intill v�rdet av g�van. Detta g�ller dock ej i fr�ga om personliga presenter vilkas v�rde inte st�r i missf�rh�llande till givarens ekonomiska villkor. Det g�ller inte heller om givaren, n�r g�van blev g�llande mot borgen�rerna, hade kvar utm�tnings� bar egendom som uppenbarligen motsvarade de skulder f�r vilka givaren d� svarade. 501 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987; 230 Har g�van utan mottagarens v�llande g�tt f�rlorad helt eller delvis, �r mottagaren i mots varande m�n fri fr�n an svar. En makes ansvar enligt den na paragraf f�r inte g�ras g�llande s� l�nge ett m�l p�g�r om �tervinning av g�van enligt konkurslagen (1921:225) eller ackordslagen (1970: 847). 9 kap. Allm�nna best�mmelser om bodelning 1 � N�r ett �ktenskap uppl�ses, skall makarnas egendom f�rdelas mellan dem genom bodelning. Bodelning beh�vs dock ej, om makarna har endast enskild egendom och ingen av dem beg�r att f� �verta bostad eller bohag fr�n den andra maken. �r makarna ense. f�r de efter skriftlig anm�lan till tingsr�tt f�rdela sin egendom genom bodelning under �ktenskapet utan att n�got m�l om �k� tenskapsskillnad p�g�r. Anm�lan skall re gistreras av tingsr�tten. 2 � Bodelning skall g�ras med utg�ngspunkt i egendomsf�rh�llandena den dag d� talan om �ktenskapsskillnad v�cktes eller, om �ktenskapet har uppl�sts genom den ena makens d�d utan a tt ett m�l om �ktenskapsskil l� nad p�gick, den dag d� d�dsfallet intr�ffade. Bodelning under �ktenskapet utan att n�got m�l om �ktenskapsskillnad p�g�r skall g �ras med u tg�ngspunkt i egendomsf �rh�llandena den dag d� anm�lan om bodelningen gjordes enligt i � andra stycket. 3 � Varje make �r skyldig att tills bodelningen f� rr�ttas redovisa f�r sin egendom och f�r s�dan egendom som maken har haft hand om men som tillh�r den andra maken. Makarna �r �ven i �vrigt skyldiga att l�mna de uppgifter som kan vara av betydelse vid bodelningen. 4 � Bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad skall f�rr�ttas n�r �ktenskapet har uppl�sts. Om n�gon av makarna beg�r bodelning n�r ett m�l om �ktenskapsskillnad p�g�r, skall bodelningen dock f�rr�ttas genast. 5 � Bodelning f�rr�ttas av makarna tillsammans. �ver bodelningen skall uppr�ttas en handling som skrivs under av dem b�da. �r den ena maken d�d, f�rr�ttas bodelningen av den andra maken s amt den d �des arvingar och universella testamentstagare. F�r arvingar och universella testaments- tagare g�ller i s� fall, om inget annat s�gs, vad som �r f�reskrivet om make, 6 � Bodelning mellan den ena maken och den andra makens arvingar och universella testamentstagare f�r inte mot n�gon d�dsbodel�gares bestri� dande f�rr�ttas innan alla k�nda skulder f�r vilka den d�de svarade har betalts eller medel till de ras betalning har satts under s�rskild v�rd elle r uppg�relse har tr�ffats som inneb�r att del�garen inte svarar f�r skulderna. Har den d�des egendom avtr�tts till konkurs, f�r bodelning dock f�rr�ttas �ven om n�gon del� gare bestrider det. 7 � N�r talan om �ktenskapsskillnad har v�ckts skall, i den omfattning det beh�vs, varje makes tillg�ngar och skulder upptecknas s�dana de var 502 n�r talan v�cktes. Om det beh�vs f�r att f� bouppteckningen till st�nd, f�r bodelningsf�rr�ttare f�rordnas. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 � Om det, n�r talan om �ktenskapsskillnad har v�ckts, beh�vs f�r att SFS 1987: 230 skydda d en ena makens r�tt vid bodelning, skall domstolen p� beg�ran s�tta den andra makens egendom eller del d�rav under s�rskild f�rvaltning. Mot en makes bestridande f�r dock en s�dan �tg�rd inte vidtas, om godtagbar s�kerhet st�lls. Beslutet om s�rskild f�rvaltning g�ller tills vidare intill des s att bodel� ning f�rr�ttas eller fr�gan om �ktenskapsskillnad faller enligt 5 kap. 3 �, avvisas eller avskrivs. 9 � En makes egendom f�r utm�tas f�r den makens skuld �ven om bodelning skall f�rr�ttas. Har egendomen satts under s�rskild f�rvaltning, f�r den dock utm�tas f�r den makens skuld endast om ocks� den andra maken svarar f�r skulden eller utm�tningsfordringen �r f�renad med s�r� skild f�rm�nsr�tt i egendome n. 10 � F�rs�tts en make i konk urs innan bodelning har �gt rum eller har en bodelning �terg�tt med anledning av en makes konkurs, skall den makens giftor�ttsgods st� under konkursboets f�rvaltning till dess att det har blivit best�mt genom bodelning vad som skall tillfalla den maken. Konkursboet f�r s�lja egendomen om det beh�vs. Beslut om s�rskild f �rvaltning enligt 8 � faller vid konkurs. 11 � Om en m ake d�r n�r ett m�l om �kten skapsskillnad p�g�r, skall de f�reskrifter som avser bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad till�mpas. 12 � Med den tid d� ett m�l om �ktenskapsskillnad p�g�r f�rst�s i denna balk tiden fr�n det att talan v�cks till dess att domen p� �ktenskapsskillnad vinner laga kraft eller, om domstolen avvisar eller avskriver fr�gan om �ktenskapsskillnad, till dess att beslut om detta vinner laga kraft eller fr�gan om �ktenskapsskillnad dessf�rinnan har fallit enligt 5 kap. 3 �. 13 � Makar f�r inf�r en omedelbart f�rest�ende �ktenskapsskillnad av� tala om den kommande bodelningen eller om annat som har samband med denna (f�ravtal). �ver avtalet skall uppr�ttas en handling som underteck� nas av makarna. Avtal som makar i annat fall har ing�tt om kommande bodelning �r utan verkan, om det inte utg�r �ktenskapsf�rord. 10 kap. Vad som skall ing� i bod elning 1 � I bodelning skall ma karnas giftor�ttsgods ing�. 2 � Varje make f� r fr�n bodelningen i sk�lig omfattning ta undan kl�der och andra f�rem�l som maken har uteslutande till sitt personliga bruk, liksom personliga presenter. Om den ena maken �r d�d, g�ller denna r�tt endast f�r den efterlevande maken. 3 � R�ttigheter som inte kan �verl�tas eller som i annat fall �r av person� lig art skall inte ing� i bodelning om det skulle strida mot vad som g�ller f�r 503 r�ttigheten. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:230 �ven om det inte f�ljer av f�rsta stycket, skall r�tt till pension p� grund av en f�rs�kring som n�gon av makarna �ger inte ing� i bodelning, om utfallande belopp skall beskattas som inkomst och f�rs�kringen g�ller r�tt till 1. �lderspension eller invalidpension, eller 2. efterlevandepension i fall d� r�tt till utbetalning av pensionen f�relig� ger vid b odelningen. 4 � Egendom som har gjorts till enskild genom �ktenskapsf�rord, liksom vad som har tr�tt i st�llet f�r s�dan egendom samt avkastning av denna som �r enskild egendom, skall ing� i bodelning om makarna kommer �verens om det vid bodelningen. Detsamma g�ller s�dan r�tt till pension p� grund av f�rs�kring som avses i 3 � andra stycket. Har makarna kommit �verens om att enskild egendom skall ing� i bodelningen, skall s�dan egendom vid bodelningen anses utg�ra giftor�tts� gods. 5 � Om f�rs�kring eller f�rs�kringsbelopp som vid f�rs�kringstagarens d�d tillfaller en f�rm�nstagare finns best�mmelser i lagen (1927:77) om f�rs�kringsavtal. 11 kap. Andelar och lotter Makarnas andelar i boet 1 � Vid bodelning skal l f�rst makarnas andelar i boet ber� knas. 2 � Vid ber�kningen av makamas andelar i boet skall s� mycket avr�k� nas fr�n en makes giftor�ttsgods att det t�cker de skulder som den maken hade n�r talan om �ktenskapsskillnad v�cktes, anm�lan enligt 9 kap, 1 � andra stycket gjordes eller d�dsfallet intr�ffade. F�r s�dana fordringar mot en make som �r f�renade med s�rskild f�r� m�nsr�tt i makens enskilda egendom skall maken f� t�ckning ur sitt gifto� r�ttsgods endast i den m�n betalning inte kan erh�llas ur den enskilda egendomen. Detsamma g�ller skulder som maken har �dragit sig f�r under� h�ll eller f�rb�ttring av den enskilda egendomen eller som p� anna t s�tt �r att h�nf�ra till denna . Vad som s�gs i andra stycket om enskild egendom skall �ven g�lla s�dan r�ttighet som enligt 10 kap. 3 � inte skall ing� i bodelning. 3 � Vad som �terst�r av makarnas giftor�ttsgods, sedan avdrag har gjorts f�r att skulderna skall t�ckas, skall l�ggas sa mman. V�rdet d�rav skall d�refter delas lika mellan m akarna. 4 � Har den ena maken ulan den andra makens samtycke inom ell �r Innan talan om �ktenskapsskillnad v�cktes i inte obetydlig omfattning genom g�va minskat sitt giftor�ttsgods eller anv�nt sitt giftor�ttsgods till att �ka v�rdet av sin en skilda egendom, skall den andra makens andel vid bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad ber�knas som om g�vans 504 v�rde eller v�rdet av det anv�nda giftor�ttsgodset alltj�mt hade ing�tt i den � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> f�rstn�mnda makens giftor�ttsgods. Dennes del i det sammanlagda gifto- SFS 1987:230 r�ttsgodset skall m inskas i m otsvarande m�n. Vad som s�gs i f�rsta stycket om enskild egendom skall �ven g�lla s�dana r�ttigheter som enligt 10 kap. 3 � inte skall ing� i bodelning. D�rvid skall med �kning av v�rdet av en s�dan r�ttighet j�mst�llas f�rv�rv av r�ttigheten. V idare skall, om en makes anv�ndning av sitt giftor�ttsgods har medf�rt att v�rdet av egen pensionsf�rs�kring �kat eller att maken f�rv�rvat f�rm�n p� grund av s�dan f�rs�kring, best�mmelserna i f�r sta stycket till�mpas �ven om den andra maken har samtyckt till �tg�rden. 5 � Skall vid bodelning med anledning av en makes d�d f�rskott p� arv som har getts ur n�gon makes giftor�ttsgods avr�knas p� arvet efter den d�de, skall p� den lott som vid bodelningen tillkommer den d�des arvingar avr�kning ske f�r f�rskottet eller, om det inte kan avr�knas helt p� arvet, f�r vad som kan avr�knas av f�rskottet. Sedan avdrag har gjorts f�r att skulderna skall t�ckas, skall f�rskottsgivarens giftor�ttsgods f�re samman� l�ggningen med den an dra makens giftor�ttsgods �kas med ett belopp som motsvarar vad som skall avr�knas vid bodelning en. 6 � Summan av det giftor�ttsgods som den ena maken skall f� f�r t�ck� ning av skulder och vid delning av �terst�ende giftor�ttsgods utg�r den makens andel i boet. Ett underh�llsbidrag som har f�rfallit till betalning och som en make enligt 6 kap. 8 � skall betala med ett eng�ngsbelopp till den andra maken skall vid b odelningen dock tas fr�n vad den bidragsskyl� diga maken har r�tt till ut�ve r egendom till t�ckning av skuld. Den bidrags� skyldiga makens andel skall minskas och den andra makens andel �kas med de belopp som detta f�ranleder. Egendomens f�rdelning p� lotter 7 � Med ledning av de andelar som har ber�knats f�r makarna skall giftor�ttsgodset f�rdelas p� lotter. Varje make har r�tt att p� sin lott i f�rsta hand fa sin egendom eller den del av denna som den maken �nskar. 8 � Den make som b�st beh�ver makarnas gemensamma bostad eller bohag har r�tt att f� denna egendom i avr�kning p� sin lott eller, om v�rdet �r ringa, utan avr�kning. Denna r�tt g�ller dock inte om egendomen �r den andra makens enskilda enligt 7 kap. 2 � f�rsta stycket 24. En f �ruts�tt� ning f�r att en make skall f� �verta en bostad eller bohag som tillh�r den andra maken �r vidare att ett s�dant �vertagande �ven med h�nsyn till omst�ndigheterna i �vrigt kan anses sk�ligt. Svarar egendomen f�r fordran som �r f�renad med s�rskild f�rm�nsr�tt i egendomen, �r en ytterligare f�ruts�ttning f�r ett �vertagande att den andra maken befrias fr�n ansvar f�r fordringen eller att medel till att betala denna har satts under s�rskild v�rd. N�r den ena maken �r d�d, g�ller f�rsta stycket endast till f�i'm�n f�r den efterlevande maken. 9 � En make, vars giftor�ttsgods i v�rde �verstiger den makens andel, har r�tt att i st�llet f�r att l�mna egendom till de n andra maken betala motsvarande belopp i pengar . Om godtagbar s�kerhet st�lls f�r betalning- 505 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:230 en, kan maken f� sk�ligt anst�nd med denna. L�mnas inte n�gon betalning, har den andra maken r�tt att s� l�ngt det �r m�jligt f� s�dan egendom som inte �r uppenbart ol�mplig f�r den maken. Vid bodelning med anledning av den ena makens d�d g�ller f�rsta stycket endast till f�rm�n f�r den efterlevande maken. 10 � Om en make �vertar makarnas gemensamma bostad eller bohag mot avr�kning och inte tillgodoser den andra maken med egendom ur giftor�ttsgodset, skall den �vertagande maken betala motsvarande belopp i pengar. Om godtagbar s�kerhet st�lls f�r betalningen, kan maken f� sk�ligt anst�nd med denna. 11 � En make, som vid f�rdelningen p� lotter inte har kunnat f� ut hela sin andel, har en fordran p� den andra maken f�r bristen. 12 kap. J�mkning vid bodelning 1 � I den m�n det med h�nsyn s�rskilt till �ktenskapets l�ngd men �ven till makarnas ekonomiska f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt �r osk�ligt att en make vid bodelning skall l�mna egendom till den andra maken i den omfattning som f�ljer av 11 kap ., skall bodelningen i st�llet g�ras s� att den f�rstn�mnda maken f�r beh�lla mer av sitt giftor�ttsgods. �r en make f�rsatt i konkurs n�r bodelningen skall f�rr�ttas eller finns det andra s�rskilda sk�l att inte dela makarnas giftor�ttsgods, skall varje make beh�lla sitt giftor�ttsgods som sin an del. F�rsta stycket g�ller inte vid bodelning med anledning av en makes d�d. 2 � Vid bodelning med anledning av en makes d�d skall, om den efte rle� vande maken beg�r det, vardera sidan som sin andel beh�lla sitt gifto r�tts� gods. Om den efterlevande maken begr�nsar sin beg�ran till att avse endast en del av sitt giftor�ttsgods, skall den andra sidan beh�lla motsv a� rande kvotdel av den avlidna makens giftor�ttsgods, varefter �terstoden f�rdelas enligt 11 kap. Best�mmelserna i 15 kap. 1 och 3 �� rvdabalken om f�rlust av r�tt till arv skall ock s� g�lla i fr�ga om r�tten f�r den efterlevande maken att vid bodelning f� del i den av lidnes giftor�ttsgods liksom betr�ffande r�tten f�r den efterlevande maken att f� beh�lla s itt giftor�ttsgods. 3 � Om ett villkor i ett �ktenskapsf�rord �r osk�ligt med h�nsyn till f�rordets inneh�ll, omst�ndigheterna vid f�rordets tillkomst, senare intr�f� fade f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt, f�r det j�mkas eller l�mnas utan avseende vid bodelningen. Vad som s�gs i f�rsta stycket om villkor i �ktenskapsf� rord skall g�lla �ven villkor i f�ravtal. 13 kap. Verkan av bodelning 1 � En make f�r inte vid bodelning till skada f�r sina borgen�rer l�ta enskild egendom ing� i bodelningen eller, p� annat s�tt �n som anges i 506 denna balk, avst� egendom som skall ing� i bodelningen. / � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> En make f�r inte heller vid f�rdelning p� lotter till skada f�r sina SFS 1987:230 borgen�rer avst� utm�tningsbar egendom i utbyte mot s�dan egendom som inte f�r utm�tas. Detta g�ller dock ej, om den egendom som avst�s eller f�rv�rvas utg�r makarnas gemensamma bostad eller bohag och �vertas med st�d av 11 kap. 8 �. Om den ena maken till f�ljd av en s�dan �tg�rd som avses i f�rsta eller andra stycket inte kan betala en skuld som har uppkommit f�re bodelning� en eller om det av annan anledning kan antas att maken �r p� obest�nd, svarar den an dra maken f�r bristen intill v �rdet av vad den f�rstn�mnda makens utm�tningsbara egendom har minskat genom �tg�rden. Detta g�l� ler dock ej, om den f�rstn�mnda maken efter bodelningen hade kvar utm�tningsbar egendom som uppenbarligen motsvarade skulderna. En makes an svar enligt denna paragraf f�r inte g�ras g�llande s� l�nge ett m�l p�g�r om �tervinning av bodelningen enligt konkurslagen (1921; 225) eller ackordslagen (1970:847). 2 � Om ansvaret f�r en avliden makes skulder g�ller s�rskilda best�m� melser i �rvdabalken i st�llet f�r vad som s�gs i 1 �. Har bodelning f�rr�ttats mellan en make och den andra makens arvingar eller universella testamentstagare och har den efterlevande maken vidtagit en s�dan �tg�rd som avses 1 �, s varar arvingarna och testamentstagarna solidariskt f�r betalningsskyldighet enligt 1 �. 3 � Har en makes andel enligt 11 kap. 4 � f�rs ta stycket ber�knats som om v�rdet av en g�va hade ing�tt bland tillg�ngarna och kan maken vid bodelningen inte f� ut sin andel, g�ller f�ljande. Om den som fick g�van ins�g eller borde ha insett att g�van var till skada f�r maken, skall g�vota- garen �ter b�ra s� stor del av g�van eller dess v�rde som fordras f�r att makens r�tt skall tillgodoses. Talan om detta skall v�ckas inom fem �r fr�n det att g�van fullbordades. Om g�van inte var fullbordad vid tiden f�r bodelningen, f�r den inte g�ras g�llande i den m�n den skulle hindra att maken f�r ut sin andel. 4 � Har en makes andel enligt 11 kap. 4 � an dra stycket ber�knats som om v�rde av en p ensionsf�rs�kring hade ing�tt bland tillg�ngarna och kan maken vid bodelningen inte f� ut sin andel �r f�rs�kringsgivaren skyldig att av f�rs�kringstagarens tillgodohavande betala tillbaka vad som fattas. �terbetalningen f�r g�ras direkt till f�rs�kringstagarens make. 5 � Om en bodelning har lett till att en fastighet har delats s�, att makarna har f�tt skilda andelar utan att villkor om utbrytning har st�llts upp i bodelningshandlingen, innehar makarna fastigheten med sam�gander�tt. I den m�n bodelningen i a ndra fall inneb�r att en del av en fastighet kommeri en s�rskild �gares hand �r bodelningen utan verkan. 6 � N�r bodelning har f�rr�ttats, f�r makarna eller en av dem ge in bodelningshandlingen till domstol f�r registering. 507 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:230 Fj�rde avdelningen R�tteg�ngsbest�mmelser 14 kap. �ktenskapsm�l och m�l om underh�ll �klenskapsm�l 1 � �ktenskapsm�l �r m�l om �ktenska psskillnad och m�l d�r talan f�rs om fastst�llelse av att ett �ktenskap best�r eller inte best�r. 2 � Talan om fastst�llelse av att ett �ktenskap best�r eller inte best�r kan f�ras endast i en tvis t mellan kvinnan och mannen. Fr�gan huruvida ett �ktenskap best�r kan i �vrigt pr�vas i tvister d�r n�gons r�tt �r beroende av det. 3 � �ktenskapsm�l tas upp av tingsr�tten i den ort d�r kvinnan eller mannen har sitt hemvist. Har ingen av dem hemvist h�r i landet, tas m�let upp av Stockholms tingsr�tt. 4 � Vill b�da makarna ha �ktenskapsskillnad, f�r de gemensamt ans�ka om detta. I an dra fall skall talan i �kte nskapsm�l v�ckas genom ans�kan om st�mning. 5 � I m�l om �ktenskapsskillnad f�r domstolen pr�va fr�gor om under� h�llsbidrag, v�rdnad om och umg�nge med barn, r�tt att bo kvar i makar � nas gemensamma bostad till dess att bodelning sker och f�rbud att bes�ka varandra. Yrkanden i s�dana fr�gor framst�lls i den ans�kan genom vilken talan om �ktenskapsskillnad v�cks. Har s�dan talan redan v�ckts, f�r yrkandena framst�llas muntligen inf�r domstolen eller skriftligen utan s�rskild st�mning. I m�let f�r �ven pr�vas fr�gan om f�rordnande av bodelningsf�rr�ttare. 6 � Sedan talan om �ktenskapsskillnad har v�ckts, skall domstolen pr�� va om dom p� �ktenskapsskillnad kan meddelas genast. Beh�vs bet�nke� tid, skall domstolen underr�tta parterna om att bet�nketid l�per och ge besked om m�lets fortsatta handl�ggning. 7 � I m�l om �ktenskapsskillnad f�r domstolen, f�r tiden till dess att fr�gan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kra ft, p� yrkande av n�gon av makarna 1. best�mma vem av makarna som skall ha r�tt att bo kvar i maka rnas gemensamma bostad, dock l�ngst f�r tiden till dess att bodelning har skett, 2. f�rordna om skyldighet f�r den ena maken att utge bidrag till den andra makens underh�ll. I s�dant m�l f�r domstolen ocks�, f�r tiden till de ss att skillnadsfr�gan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, p� yrkande av n�gon av makarna f�rbjuda makarna att bes�ka varandra vid vite. som best�ms i pengar eller till f�ngelse i h�gst en m�nad. Ett beslut enligt f�r sta stycket f�r verkst�llas p� samma s�tt som en dom som har vunnit laga kraft. Ett beslut enligt andra stycket g�ller p� sam ma 508 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ s�tt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslut enligt f�rsta eller andra SFS 1987:230 stycket f�r dock n�r som helst �ndras av domstolen. I m�l om �k tenskapsskillnad f�r domstolen dessutom, med till�mpning av best�mmelserna i f�r�ldrabalken, f�rordna om vad som skall g�lla i fr�ga om v�rdnad, umg�nge och bidrag till barns underh�ll f�r tiden till dess att s�dan fr�ga har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft. 8 � Den make som domstolen har ber�ttigat att bo kvar i makarnas gemensamma bostad har r�tt att anv�nda �ven den andra makens bohag som finns i bostaden. Domstolen f�r dock betr�ffande viss egendom be� st�mma annat. Avtal som den sistn�mnda maken d�refter ing�r med tre dje man inskr�nker inte nyttjander�tten till bostaden eller bohaget. Har den ena maken ber�ttigats att bo kvar i bostaden, �r den andra maken skyldig att genast flytta d�rifr�n. 9 � Beslut enligt 7 � f�r meddelas utan huvudf�rhandling. Innan beslutet meddelas skall den andra maken fa tillf�lle att yttra sig �ver yrkandet. Har domstolen kallat makarna till f�rhandling och uteblir den make som har framst�llt yrkandet, skall detta anses �terkallat till den del det inte har medgetts av den andra maken. Att den andra maken uteblir fr�n f�rhand� lingen hindrar inte att yrkandet pr�vas. 10 � S�rskilt yrkande om dom p� �ktenskapsskillnad efter bet�nketid skall framst�llas muntligen inf�r d omstolen eller skriftligen. Har yrkandet framst�llts av endast en av makarna, skall domstolen bereda den andra maken tillf�lle att yttra sig �ver yrkandet. 11 � Om en make �terkallar talan om �ktenskapsskillnad sedan gemen� sam ans�kan om �ktenskapsskillnad har getts in till domstole n eller sedan den makens yrkande om �ktenskapsskillnad har delgetts den andra maken, skall m�let trots detta pr�vas om denne yrkar det. Den sistn�mnda maken skall underr�ttas om d etta n�r �terkallelsen delges den maken. Om en make som har yrkat �ktenskapsskillnad uteblir fr�n en f�rhand� ling i denna fr�ga, skall m�let trots detta pr�vas om den andra maken yrkar det vid f�rhandlin gen. En make som har yrkat �ktenskapsskillnad skall underr�ttas om detta n�r den maken kallas till f�rhandlingen. 12 � N�r makarna eller en av dem yrkar �ktenskapsskillnad f�r m�let pr�vas utan huvudf�rhandling. Detta g�ller ocks� andra fr�gor i m�let, om makarna �r �verens om dem. 13 � D�mer domstolen till � ktenskapsskillnad, skall den samtidigt om� pr�va beslut som har meddelats enligt 7 � f�rsta stycket 1 eller andra stycket. N�r domstolen d�mer i fr�ga om skyldighet f�r den ena maken att utge bidrag till den andra makens underh�ll, skall den ompr�va beslut som har meddelats enligt 7 � f�rsta stycket 2. 14 � Har fr�gan om �ktenskapsskillnad fallit enligt 5 kap. 3 �, skall m�let avskrivas. Parterna svarar d� f�r sina egna r�tteg�ngskostnader. 509 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:230 M�l om underh�ll 15 � Vad som s�gs i 7, 9 och 13 �� betr�ffande f�rordnande om under� h�llsbidrag f�r tiden till dess att fr�gan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft g�ller �ven n�r 1. en make utan samband med ett m�l om �ktenskaps skillnad har yrkat att den andra maken skall utge underh�llsbidrag enligt 6 kap. 5 � eller 6 � f�rsta stycket, 2. fr�gor om underh�ll enligt 6 kap. 7 � handl�ggs s edan dom p� �kten� skapsskillnad har meddelats, eller 3. talan om j�mkning av dom eller avtal om underh�ll f�rs enligt 6 kap 11 �. 16 � I fall som avses i 6 kap. 6 � andra stycket f�r domstolen p� yrkande av en av makarna besluta i fr�gan om nyttjander�tt f�r tiden till dess att fr�gan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft. Beslut meddelas p� det s�tt som anges i 9 �. Beslutet f�r verkst�llas p� samma s�tt som en dom som har vunnit laga kraft men f�r n�r som helst �ndras av domstolen. Domstols sammans�ttning m. m. 17 � I �ktenskapsm�l och m�l om underh�ll skall tingsr�tten best� av en lagfaren domare och tre n�mndem�n. Tingsr�tten �r dock domf�r med e n lagfaren domare i samma utstr�ckning som i an dra tvistem�l. Dessa regler g�ller �ven f�r andra m�l som handl�ggs i sam ma r�tteg�ng. Om det beh�vs med h�nsyn till m�lets omfattning eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet, f�r fyra n�mndem�n sitta i r�tten. Om det intr�ffar f�rfall bland n�mndem�nnen sedan en huvudf�rhand� ling har p�b�ljats, �r r�tten domf�r med en lagfaren domare och tv� n�mndem�n. N�r n�mndem�n ing�r i tingsr�tten, skall ordf�randen vid �ver l�ggning redog�ra f�r omst�ndigheterna i m�let och inneh�llet i g�llande r�tt. Vid omr�stning skall f�rst ordf�randen och d�refter n�mndem�nnen s�ga sin mening. I �vrigt g�ller best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om �verl�ggning och omr�stning i tvistem�l. 18 � I �ktenskapsm�l och m�l om underh �ll �r hovr�tten domf�r med tre lagfarna domare och tv� n�mndem�n. Fler �n fyra lagfarna domare och tre n�mndem�n f�r inte delta. Vid handl�ggning som inte sker vid huvud f�r� handling, liksom n�r m�let i tingsr �tten har avgjorts utan n�mndem�n, �r hovr�tten dock domf�r �ven med en bart lagfarna domare enligt vad som s�gs i 2 kap. 4 � f�rsta stycket r�tteg�ngsbalken. Hovr�tten �r i �vri gt domf�r enligt vad som s�gs i 2 kap. 4 � t redje och fj�rde styckena r�tte� g�ngsbalken. Tar n�mndem�n del i m�lets avg�ran de, skall vid �verl�ggning ordf�ran� den eller, om m�let har beretts av en annan lagfaren domare, denne redog�ra f�r omst�ndigheterna i m�let och inneh�llet i g�llande r�tt. Vid omr�stning skall n�mndem�nnen s�ga sin mening sist. I �vrigt g�ller be� st�mmelserna i r�tteg�ngsbalk en om �verl�ggning och omr�stning i tv iste� m�l. 510 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 kap. �renden om �ktenskaps ing�ende SFS 1987:230 1 � I �renden om tillst�nd till �ktenskap enligt 2 kap. I � skall l�nsstyrel� sen bered a den under�riges v�rdnadshavare tillf�lle att yttra sig, om det kan ske. Yttrande skall ocks� inh�mtas fr�n socialn�mnden i den kommun d�r den under�rige har sitt hemvist. Meddelar l�nsstyrelsen tillst�nd till �ktenskapet, f�r beslutet �verklagas av den under�riges v�rdnadshavare. 2 � Pastors�mbetets beslut i fr�ga om hinderspr�vning f�r �verklagas hos domkapitlet. Detsamma g�ller beslut av pr�ster inom svenska kyrkan om f�rr�ttande av vigsel. 3 � Beslut av lagfarna domare i tingsr�tter eller av s�rskilt f�rordnade vigself�rr�ttare om f�rr�ttande av vigsel f�r �verklagas hos l�nsstyrelsen. 4 � L�nsstyrelsens beslut om tillst�nd till �ktenskap eller om f�rr�ttande av vigsel f�r �verklagas hos kammarr�tten. Detsamma g�ller beslut av domkapitlet om hinderspr�vning eller om f�rr�ttande av vigsel. 16 kap. Registrerings�renden ; 1 � F�r hela landet gemensamt skall f�ras ett �ktenskapsregister f�r inskrivning av de uppgifter som skall registreras enligt denna balk eller 1 som skall tas in i reg istret enligt andra best�mmelser. N�rmare f�reskrifter om hur �ktenskapsregistret skall f�ras meddelas av regeringen. 1 r 2 � Ans�kan om registrering g�rs hos tingsr�tt. ; Till ans�kan skall fogas den handling som skall registreras. Beg�rs 2 registrering a v en g�va som inte har skett skriftligen, skall uppgift om g�van l�mnas i en handling som har undertecknats av b�da makarna. Betr�ffande anm�lan om bodelning finns best�mmelser i 9 kap. 1 � and- . ra stycket. . 3 � R�tten skall ta in handlingen i protokollet och genast �vers�nda ^ bestyrkt kopia av handlingen till den myndighet som f�r �ktenskapsregist� ret med uppgift om dagen d � handlingen gavs in till r�tt en. Beg�rs registrering av en g�va, skall tingsr�tten l�ta f�ra in en kung�rel- , se om detta i Post- och Inrikes Tidningar och i ortstidning. Detsamma g�ller om makar g�r en anm�lan om bodelning enligt 9 kap. 1 � andra ^ stycket eller om makarna eller en av dem ger in en bodelningshan dling f�r registrering. ^ 4 � Om ans�kan bifalls, anses registrering ha skett den dag handlingen kom in till r�tte n. 511 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:230 17 kap. Bodelningsf�rr�ttare 1 � Om makarna inte kan enas om en bodelning, skall domstolen p� ans�kan av make f�rordna n�gon att vara bodelningsf�rr�ttare. Om det beh�vs f�r flera bodelningsf�rr�ttare f�rordnas. Om boet efter den ena makens d�d st�lls under f�rvaltning av en bo� utredningsman, �r denne utan s�rskilt f�rordnande bodelningsf�rr�ttare. Detta g�ller dock ej, om n�gon annan redan har f�rordnats eller om boutredningsmannen �r del�gare i boet . 2 � Ans�kan om f�rordnande av bodelningsf�rr�ttare skall, om m�l om �ktenskapsskillnad p�g�r, g�ras i m�let. I annat fall skall ans�kan ges in till en tingsr�tt som �r beh�rig att pr�va tvister om bodelning mellan makarna. 3 � Skall ans�kan pr�vas i m�l om �ktenskapsskillnad, g�ller vad som s�gs i 14 kap. 9 � ocks� f�rordnande av bodelningsf�rr�ttare. �ven i annat fall skall domstolen, innan den avg�r fr�gan, bereda den andra maken tillf�lle att yttra sig. 4 � Till bodelning sf�rr�ttare f�r endast f�rordnas den som har samtyckt till det. Bodelningsf�rr�ttaren skall entledigas om det finns sk�l f�r det. Innan beslut fattas om entledigande skall bodelningsf�rr�ttaren f� tillf�lle att yttra sig. F�rordnanden som meddelas i m�l om �ktenskapsskillnad upph�r att g�lla, om talan f�rfaller eller om m�let avs krivs av annan anledning �n den ena makens d�d. 5 � Bodelningsf�rr�ttaren skall vid behov se till a tt bouppteckning f�r� r�ttas. Varje make skall uppge sina tillg�ngar och skulder. Om en make underl�ter att l�mna uppgifter till bouppteckningen, far domstolen p� ans�kan av bodelningsf�rr�ttaren f�rel�gga och d�ma ut vite. En make �r skyldig att bekr�fta riktigheten av en uppr�ttad bouppteck� ning med ed inf�r domstolen, om den andra maken beg�r det. I ett s�dant fall f�r domstolen inte avsluta m�let f�rr�n eden har avlagts. Domstolen f�r f�r detta �ndam�l f�rel�gga och d�ma ut vite. 6 � Bodelningsf�rr�ttaren skall best�mma tid och plats f�r bodelning samt kalla makarn a till f�rr�ttningen. Kan makarna inte komma �verens, skall bodelningsf�rr�ttaren pr�va s�dana tvistiga fr�gor som �r av betydelse f�r bodelningen och inte �r f�rem�l f�r r�tteg�ng. I s�dant fall skall han i en av honom underskriven handling sj�lv best�mma om bodelning i enlighet med denna balk. Finns det inget a tt dela, skall detta anges i bodelningshandlingen. 7 � Bodelningsf�rr�ttaren har r�tt att f� arvod e och ers�ttning f�r sina utgifter. Kostnaderna skall betalas av makarna med h�lften v ardera. Bodelnings� f�rr�ttaren kan dock vid bodelningen best�mma en annan f�rdelning, om den ena maken genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse har orsakat �kade kostnader eller om makarnas ekonomiska f�rh�llanden ger s�rskild anled - 512 ning till det. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I f�rh�llande till bodelningsf�rr�ttaren svara r makarna solidariskt f�r SFS 1987:230 dennes ers�ttning. 8 � Den bodelningshandling som bodelningsf�rr�ttaren har uppr�ttat skall i original e ller bestyrkt kopia s� snart som m�jligt delges b�da ma� karna. En make som �r missn�jd med bodelningen f�r klandra den genom att inom fyra veckor efter delgivningen v�cka talan mot d en andra maken vid den tingsr�tt som har f�rordnat bodelningsf�rr�ttaren. Klandras inte bo� delningen inom denna tid, har maken f�rlorat sin talan. I bodelnings- handingen skall anges vad en make i des sa avseenden har att iaktta. I m�l om klander av bodelning f�r domstolen inh�mta yttrande av bodelningsf�rr�ttaren och �terf�rvisa �rendet till h onom. 18 kap. Gemensamma best�mmelser 1 � Om den som talan enligt denna balk r iktas mot saknar k�nt hemvist och det inte heller kan klarl�ggas var den parten uppeh�ller sig, skall dennes r�tt i saken bevakas av god man enligt 18 kap. f�r�ldrabalken. Detsamma g�ller, om den som har k�nt hemvist utom riket inte kan n�s f�r delgivning eller om denne underl�ter att utse ombud f�r sig och det finns s�rskilda sk�l att f�rordna god man. Gode mannen skall samr�da med den som han har f�rordnats f�r, om det kan ske. I fr�ga om ers�ttning till gode mannen g�ller 10 kap. 13 � f�r�ldra� balken. 2 � Om handl�ggningen av ett m�l om �ktenskapsskillnad har avslutats utan att det har best�mts vem av makarna som skall ha r�tt att bo kvar i deras gemensamma bostad till dess att bodelning har skett, f�r domstolen p� ans�kan av en av makarna meddela s�dant f�rordnande. Domstolen f�r �ven �ndra ett tidigare meddelat f�rordnande. Ans�kan skall ges in till en tingsr�tt som �r beh�rig att pr�va tvist om bodelning mellan m akarna. Till samma tingsr�tt inges ans�kan om r�ttens tillst�nd enligt 7 kap. 8 � eller om r�ttens f�rordnande enligt 9 kap. 8 � att egendom skall s�ttas under s�rskild f�rvaltning. Om et t m�l om �ktenskapsskillnad p�g�r, skall ans�kan dock alltid ges in till den tingsr� tt som har tagit upp m�let. Innan domstolen meddelar beslut skall motparten beredas tillf�lle att yttra sig. 3 � Meddelar domstolen under r�tteg�ngen beslut i fr�gor som avses i 14 kap. 7, 15 eller 16 � eller 17 kap. , skall talan mot beslutet f�ras s�rskilt. 4 � Hovr�ttens beslut i fr�gor som avses i 14 kap. 7, 15 eller 16 � f�r inte �verklagas. 5 � Anteckningar om ing�ngna eller uppl�sta �ktenskap skall g�ras i kyrkob�ckerna enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. 17-SFS 1987 513 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:230 F�reskrifterom ikrafttr�dandet av denna balk meddelas i en s�rskild la g. P� regeringens v�gnar INGVAR CARLSSON STEN WICKBOM (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1987:230 �ktenskapsbalk;

Utkom fr�n trycket

den 26 maj 1987

utf�rdad den 14 maj 1 987.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att i Sver iges rikes lag skall f�rst

bland balkarna f�ras in en ny ba lk. ben�mnd �ktenskapsbalk, av f�ljande

lydelse.

F�rsta avdelningen

Allm�nna best�mmelser

2 � Makar skall visa varandra trohet och h�nsyn. De skall gemensam t
v�rda hem och barn och i samr�d verka f�r familjens b�sta.

494

' Prop. 1986/87: I. LU 1 8, rskr. 159.

1 kap. �k tenskap

1 � �ktenskap ing�s mellan en kvinna och en man. De som har ing�tt
�ktenskap med var andra �r makar.

3 � Varje make r�der �ver sin egendom och svarar f�r sina skulder.

4 � Makar skall f�rdela utgifter och sysslor mellan sig. De skall l�mna

varandra de upplysningar som beh�vs f�r att familjens ekonomiska f�rh�l�

landen skall kunna bed�mas.

5 � �ktenskap uppl�ses genom den ena makens d�d eller genom �kten-

skapsskillnad.

,"!>,

�

Andra avdelningen

SFS 1987:230

�ktenskaps ing�ende och uppl�sning

2 kap. �ktenskapshinder

1 � Den som �r under 18 � r f�r inte ing� �ktenskap utan tillst�nd av

l�nsstyrelsen i det l�n d�r den under�rige har sitt hemvist.

2 � Den som har f�rklarats omyndig eller enligt domstols beslut skall
f�rbli omyndig �ven efter uppn�dd myndighets�lder f�r inte ing� �ktenskap

utan f�rmyndarens samtycke. Om f�rmyndaren inte l�mnar sitt samtycke,

f�r domstol p� ans�kan av den omyndige till�ta �ktenskapet.

3 � �ktenskap f�r inte ing�s mellan dem som �r sl�kt med varandra i r�tt

upp- och nedstigande led eller �r helsyskon.

Halvsyskon f�r inte ing� �ktenskap med varandra utan tillst�nd av

regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer.

4 � Den som �r gift f�r inte ing� nytt �ktenskap.

3 kap. Pr�vning av �ktenskapshinder

1 � Innan �ktenskap ing�s skall pr�vas om det finns n�got hinder mot
�ktenskapet. Denna pr�vning skall g�ras i den f�rsamling inom svenska

kyrkan d�r kvinnan eller mannen �r kyrkobokf�rd eller, om ingen av dem

�r kyrkobokf�rd h�r i landet, i den f�rsamling d�r n�gon av dem vistas.

Hinderspr�vningen skall beg�ras av kvinnan och mannen gemensamt

hos pastors�mbetet i f�rsamlingen.

2 � Den som varken �r eller skall vara kyrkobokf�rd h�r i landet skall vid

hinderspr�vningen visa upp ett intyg av utl�ndsk myndighet om sin beh��
righet att ing� �kt enskapet, om ett s�dant intyg kan anskaffas.

Om det fordr as tillst�nd eller samtycke till � ktenskapet, skall bevis om

tillst�ndet eller samtycket visas upp vid hinderspr�vningen.

3 � Kvinnan och mannen skall vid hinderspr�vningen skriftligen f�rs�k�

ra p� heder och samvete att de inte �r sl�kt med varandra i r�tt upp- och
nedstigande led eller helsyskon. Har de inte tillst�nd till �ktenskapet enligt
2 kap. 3 � and ra stycket, skall deras f�rs�kran ocks� avse att de inte �r
halvsyskon.

De som beg�r hinderspr�vning skall p� heder och samvete skriftligen

uppge om de tidigare har ing�tt �ktenskap. Den som tidigare har ing�tt

�ktenskap skall styrka att �ktenskapet har blivit uppl�st, om inte detta
framg�r av folkbokf�ringen eller av intyg fr�n utl�ndsk myndighet.

4 � Finner pastors�mbetet att det inte finns n�got hinder mot �kten ska�

pet, skall �mbetet p� beg�ran av kvinnan och mannen utf�rda intyg om

detta.

495

�

SFS 1987:230

4 kap. Vigsel

1 � �ktenskap ing�s genom vigsel i n�rvaro av sl�ktingar eller andra

vittnen.

2 � Vid vigseln skall kvinnan och mannen samtidigt vara n�rvarande. De

skall var f�r sig p� fr�ga av vigself�rr�ttaren ge till k�nna att d e samtycker
till �ktenskapet. Vigself�rr�ttaren skall d�refter f�rklara att de �r makar.

Har det inte g�tt till s� som anges i f�rsta stycket eller var vigself�rr�t�

taren inte beh�rig att f�rr�tta vigsel, �r f�rr�ttningen ogiltig som vigsel.

En f�rr�ttning som enligt andra stycket �r ogiltig som vigsel f�r godk�n�

nas av regeringen, om det finns synnerliga sk�l. �rendet f�r tas upp endast

p� ans�kan av kvinnan eller mannen eller, om n�gon av dem har avlidit, av

arvingar till den a vlidne.

3 � Beh�rig att vara vigself�rr�ttare �r

1. pr�st i svenska kyrkan,
2. pr�st eller annan befattningshavare i ett an nat trossamfund, om rege �

ringen har medgett samfundet vigselr�tt och l�nsstyrelsen har utf�rdat ett

intyg om pr�stens eller befattningshavarens beh�righet,

3. lagfaren domare i tingsr�t t, eller
4. den som l�nsstyrelsen har f�rordnat till vigself� rr�ttare.

4 � Till vigsel inom s venska kyrkan f�r kvinnan och mannen v�lja den
pr�st inom kyrkan som de sj�lva �nskar och som �r villig att viga. De har

r�tt till vigsel i en f�rsamli ng som n�gon av dem tillh�r.

5 � Innan vigsel f�rr�ttas skall vigself�rr�ttaren f�rvissa sig om att hin�
derspr�vning har skett inom fyra m�nader f�re den planerade vigseln och
att inget hinder har framkommit. Utan intyg om hinderspr�vningen f�r

vigseln f�rr�ttas endast av en pr�st som tj�nstg�r i den f�rsamling d�r
hinderspr�vningen har gjorts.

6 � Vid vigsel g�ller i �vrigt

1. f�reskrifterna i k yrkohandboken eller andra f�reskrifter f�r svenska

kyrkan, om vigseln f�r r�ttas av en pr�st i de n kyrkan,

2. den ordning som g�ller inom annat trossamfund, om vigseln f�rr�ttas

av en pr�st eller n�gon annan i ett s�d ant samfund,

3. f�reskrifter som meddelas av regeringen f�r andra fall.

7 � Vigself�rr�ttaren skall genast l�mna makarna ett bevis om vigseln .
Regeringen meddelar f�reskrifter om i vilka fall s�rskilt protokoll skall
f�ras �ver vigslar.

5 kap. �kte nskapsskillnad
1 � �r makarna ense om a tt �ktenskapet skall uppl�sas, har de r�tt till
�ktenskapsskillnad. Denna skall f�reg�s av bet�nketid, om b�da makarna

beg�r det eller om n�gon av dem varaktigt bor tillsammans med eget barn
under 16 �r som st�r under den makens v�rdnad.

496

�

2 � Vill bara en av makarna att �ktenskapet skall uppl�sas, har den

SFS 1987:230

maken r�tt till �ktenskapsskillnad endast efter bet�nketid.

3 � Bet�nketiden inleds n�r makarna gemensamt ans�ker om �kten�

skapsskillnad eller n�r den ena makens yrkande om �ktenskapsskillnad
delges den andra maken. Har bet�nketiden l�pt under minst sex m�nader,
skall dom p� �ktenskapsskillnad meddelas om n�gon av makarna d� fram�

st�ller ett s�rskilt yrkande om det. Har ett s�dant yrkande inte framst�llts

inom ett �r fr�n bet�nketidens b�ljan, har fr�gan om �ktenskapsskillnad

fallit. Avvisas talan om �ktenskapsskillnad eller avskrivs m�let, upph�r

bet�nketiden.

4 � Om makarna lever �tskilda sedan minst tv� �r, har var och en av dem

r�tt till �ktenskapsskillnad utan f�reg�ende bet�nketid.

5 � Om �ktenskapet har ing�tts trots att makarna �r sl�kt med varandra i

r�tt upp- och nedstigande led eller �r helsyskon, har var och en av makarna
r�tt till �kt enskapsskillnad utan f�reg�ende bet�nketid. Detsamma g�ller

om �ktenskapet har ing�tts trots att n�gon av makarna redan var gift och
det tidigare �ktenskapet inte har blivit uppl�st.

F�religger tvegifte, har var och en av makarna i det tidigare �ktenskapet

r�tt att f� detta uppl�st genom �ktenskapsskillnad utan f�reg�ende bet�n�
ketid.

I fall som av ses i f�rs ta stycket kan talan om �ktenskapsskillnad f�ras

�ven av allm�n �klagare.

6 � N�r dom p� �ktenskapsskillnad vinner laga kraft, �r �ktenskapet
uppl�st.

Tredje avdelningen

Makars ekonomiska f�rh�llanden

6 kap. Underh�ll

1 � Makarna skall, var och en efter sin f�rm�ga, bidra till det underh�ll

som beh�vs f�r att deras gemensamma och personliga behov skall tillgo�
doses.

Om underh�ll til l bar n finns best�mmelser i f�r�ldrab alken.

2 � Om det som den ena maken skall bidra med inte r�cker till f�r den
makens personliga behov eller f�r de betalningar som den maken annars

ombes�rjer f�r familjens underh�ll, skall den andra maken skjuta till de

pengar som beh�vs.

3 � Det som den ena maken med till�mpning av 1 och 2 �� har erh�llit av

den andra maken f�r sitt personliga behov �r den f�rstn�mnda makens
egendom.

497

�

SFS 1987:230

4 � Kan den ena maken p� grund av sjukdom eller bortavaro inte sj�lv

sk�ta sina angel�genheter och fattas det medel f�r familjens underh�ll, f�r
den andra maken i beh�vlig omfattning lyfta den sjuka eller bortavarande

makens inkomst och avkastning av dennes egendom samt kvittera ut

banktillgodohavanden och andra penningmedel. Detta g�ller dock ej, om

samlevnaden mellan makarna har upph�rt eller om det finns fullm�ktig,
f�rmyndare eller god man f�r den sjuka eller bortavarande maken.

R�ttshandling som avses i f�rsta stycket �r bindande f�r den sjuka eller

bortavarande maken �ven om medlen inte beh�vdes f�r familjens under�
h�ll, s�vida tredje man v arken ins�g eller borde ha insett att behovet inte

f�rel�g.

5 � Om den ena maken f�rsummar sin underh�llsskyldighet, f�r domsto�

len �l�gga den maken a tt betala underh�llsbidrag till den andra maken.

6 � Om makarna inte varaktigt bor tillsammans, skall den ena maken

fullg�ra sin underh�llsskyldighet genom att betala underh�llsbidrag till den
andra maken.

Domstolen f�r, n�r makarna inte varaktigt bor tillsammans, f�rplikta en

av makarna att l�mna bohag till den andra maken att anv�ndas av denne.
Skyldigheten omfattar dock bara det bohag som tillh�rde makarna eller

n�gon av dem n�r samlevnaden upph�rde. Avtal som efter domstolens

beslut ing�s med tredje man om egendomen inskr�nker inte nyttjander�t-
ten till boh aget.

7 � Efter �ktenskapsskillnad svarar vatje make f�r sin f�rs�rjning.

Om den ena maken beh�ver bidrag till sitt underh�ll under en �verg�ngs�

tid, har den maken r�tt att f� underh�llsbidrag av den andra maken efter
vad som �r sk�ligt med h�nsyn till dennes f�rm�ga o ch �vriga omst�ndig�
heter.

Har den ena maken sv�righeter att f�rs�rja sig sj�lv sedan ett l�ngvarigt

�ktenskap har uppl�sts eller finns det andra synnerliga sk�l, har den maken

r�tt till underh�llsbid rag av den andra maken f�r l�ngre tid �n som ange s i

andra stycket.

8 � Underh�llsbidrag efter �ktenskapsskillnad skall betalas fortl�pande.

Finns det s�rskilda sk�l, f�r domstolen dock best�mma att bidraget skall
betalas med ett eng�ngsbelopp.

9 � Talan om att underh�llsbidrag skall fastst�llas f�r inte bifallas f�r

l�ngre tid tillbaka �n tre �r f�re den dag d� talan v�cktes, om inte den

bidragsskyldige medger det.

10 � R�tten att kr�va ut ett fastst�llt underh�llsbidrag upph�r tre �r efter
den f�rfallodag som ursprungligen g�llde.

Har utm�tning f�r underh�llsbidraget skett f�re den tidpunkt som anges i

f�rsta stycket eller har den bidragsskyldige f�rsatts i konkurs p� grund av
en ans�kan som har gjorts f�re denna tidpunkt, f�r betalning f�r fordringen
�ven d�refter tas ut ur den utm�tta egendomen eller erh�llas i konkursen,

49g

Har ans�kan om f�rordnande av god man e nligt ackordslagen (1970: 847)

�

gjorts f�re den tidpunkt som anges i f�rsta stycket, f�r underh�llsbidraget

SFS 1987:230

kr�vas ut inom tre m�nader fr�n det att verkan av f�rordnandet om god
man f�rf�ll eller, n�r f�rhandling om offentligt ackord har f�ljt, ackordsfr�

gan avgjordes. Om ackord kommer till st�nd, f�r fordringen kr�vas ut inom

tre m�nader fr�n det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utm�tning f�r
underh�llsbidraget skett eller konkursans�kan gjorts inom den tid som nu

har angetts, g�ller andra stycket.

Avtal som stri der mot denna paragraf �r ogiltiga.

11 � En dom eller ett avtal om underh�ll f�r j�mkas av domstolen, om

det finns sk�l f�r det med h�nsyn till att f�rh�llandena har �ndrats. F�r

tiden innan talan har v�ckts f�r dock j�mkning mot en parts bestridande

g�ras endast p� det s�ttet att obetalda bidrag s�tts ned eller tas bort.

Underh�llsbidrag efter �ktenskapsskillnad f�r endast om det finns synner�

liga sk�l h�jas ut�ver det h�gsta belopp till vilket bidraget tidigare har varit

best�mt. Underh�llsbidrag i form av eng�ngsbelopp far inte j�mkas mot en
parts bestridande.

Ett avtal om underh�ll f�r ocks� j�mkas av domstolen, om avtalet �r

osk�ligt med h�nsyn till omst�ndig heterna vid dess tillkomst och f�rh�llan�
dena i �vrigt. Beslut om att erh�llna bidrag skall betalas tillbaka f�r dock

meddelas endast om de t finns s�rskilda sk�l.

7 kap. Makars egendom

1 � En makes egendom �r giftor�ttsgods i den m�n den inte �r enskild

egendom.

2 � Enskild egendom �r

1. egendom som till f�ljd av �k tenskapsf�rord �r enskild,
2. egendom som en make har f�tt i g�va av n�gon annan �n den andra

maken med det villkoret att egendomen skall v ara mottagarens enskilda,

3. egendom som en make har erh�llit genom testamente med det vill�

koret att den skall vara mottagarens enskilda,

4. egendom som en make har �rvt och som enligt testamente av arvl�-

taren skall vara mottagarens enskilda,

5. vad som har tr�tt i st�llet f�r egendom som avses i I -4, om inte annat

har f�reskrivits genom den r�ttshandling p� grund av vilken egendomen �r

enskild.

Avkastning av enskild egendom �r giftor�ttsgods, om inte annat har

f�reskrivits genom en s�da n r�ttshandling som avses i f�rst a stycket.

3 � Genom �ktenskapsf�rord kan makar eller blivande makar best�mma
att egendom som tillh�r eller tillfaller n�gon av dem skall vara dennes
enskilda egendom. Genom nytt �ktenskapsf�rord kan makar best�mma att
egendomen skall v ara giftor�ttsgods.

�ktenskapsf�rord skall uppr�ttas skriftligen och undertecknas av ma�

karna eller de blivande makarna. Detta g�ller �ven om n�gon av dem �r

omyndig. I s� fall skall dock f�rmyndarens skriftliga medgivande inh�m�

tas.

�ktenskapsf�rord skall registreras hos domstolen. Ett �ktenskapsf�rord

499

�

SFS 1987:230

som har slutits mellan blivande makar g�ller fr�n �ktenskapets ing�ende,

om det ges in till domstolen inom en m�nad fr�n det att �ktenskapet
ingicks. I annat fall g�ller �ktenskapsf�rord f�rst fr�n och med den dag d�
det ges in till domstolen.

4 � Med makars ge mensamma bostad avses i denna balk

1. fast egendom som makarna eller n�gon av dem �ger eller innehar med

tomtr�tt, om det finns en byggnad p� egendomen som �r avsedd som

makarnas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen f�r

detta �ndam�l,

2. fast egendom som makarna eller n�gon av dem innehar med nyttjan �

der�tt i f�rening med byggnad p� ege ndomen som makarna eller n�gon av

dem �ger, om byggnaden �r avsedd som makarnas gemensamma hem och
egendomen innehas huvudsakligen f�r detta �ndam�l,

3. byggnad eller del av byggnad som makarna eller n�gon av dem

innehar med hyresr�tt, bostadsr�tt eller annan liknande r�tt, om byggna�

den eller byggnadsdelen �r avsedd som makarnas gemensamma hem och
innehas huvudsakligen f�r detta �ndam�l.

Med makars gemensamma bohag avses i denn a balk m�bler, hush�lls�

maskiner och annat inre l�s�re som �r avsett f�r det gemensamma hem�
met. Till gemensamt bohag r�knas inte s�dant bohag som anv�nds uteslu�

tande f�r den ena makens bruk.

Till makars gemensamma bostad och bohag r�knas inte egendom som

anv�nds huvudsakligen f�r fritids�ndam�l,

5 � En make f�r inte utan den andra makens samtycke

1. avh�nda sig, l�ta inteckna, hyra ut eller p� annat s�tt med nyttjan de�

r�tt uppl�ta fast egendom som utg�r makarnas gemensamma bostad,

2. avh�nda sig, pants�tta, hyra ut eller p� annat s�tt med nyttjander�tt

uppl�ta annan egendom som utg�r makarnas gemensamma bostad, eller

3. avh�nda sig eller pants�tta makarnas gemensamma bohag.

F�rsta stycket g�ller inte bostad eller bohag som �r den ena makens

enskilda egendom enligt 2 � f�rst a stycket 2-4.

En make f�r inte heller utan den andra makens samtycke avh�nda sig,

l�ta inteckna, hyra ut eller p� annat s�tt med nyttjander�tt uppl�ta fast

egendom som inte utg�r makarnas gemensamma bostad, om egendomen �r
giftor�ttsgods. Detta g�ller dock ej, om m�l om �ktenskapsskillnad p�g�r
och maken har f�rv�rvat egendomen efter det att talan om �ktenskapsskill�

nad v� cktes.

Samtycke till avh�ndelse av eller inteckning i fast egendom ska ll l�mnas

skriftligen.

Best�mmelserna i denna paragraf om fast egendom och r�ttighet i d enna

till�mpas ocks� i fr�ga om to mtr�tt.

6 � Best�mmelserna i 5 � om samty cke av en make till en �tg�rd av den

andra maken till�mpas ocks� n�r d�dsboet efter en avliden make vidtar en
s�dan �tg�rd.

7 � Samtycke enligt 5 eller 6 � beh�vs inte, om maken inte kan l�mna

500

giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan inh�mt as inom rim lig

�

tid. Samtycke enligt 5 � beh�vs inte heller sedan bodelning med anledning

SFS 1987:230

av �ktenskapsskillnad har skett.

8 � Saknas samtycke som kr�vs f�r en �tg�rd enligt 5 eller 6 �, f�r
domstolen till�ta �tg�rden p� ans�kan av den som vill f�reta den.

9 � Om en make eller d�dsboet efter en avliden make utan erforderligt
samtycke eller tillst�nd har avh�nt sig eller till nackdel f�r den andra

maken uppl�tit nyttjander�tt till egendom, skall domstolen p� talan av

denne f�rklara att r�ttshandlingen �r ogiltig och att egendomen skall �ter�
g�. Detsamma g�ller om en make eller d�dsboet efter en avliden make utan
erforderligt sa mtycke eller tillst�nd har pantsatt makarnas gemensamma
bohag. �verl�telse eller pants�ttning av bohag skall dock inte f�rklaras

ogiltig, om den nya innehavaren har f�tt egendomen i sin besittning i god

tro.

Talan enligt f�rsta stycket skall v�ckas hos domstolen inom tre m�nader

fr�n det att den andra maken fick k�nnedom om f�rfogandet �ver egendo�

men. N�r det g�ller bohag r�knas dock tiden fr�n det att maken fick
k�nnedom om �v erl�mnandet. Har lagfart eller inskrivning beviljats med

anledning av �verl�telse av fast egendom eller tomtr�tt, f�r talan inte

v�ckas.

F�rs talan om avhysning, f�r domstolen medge sk�ligt anst�nd med

flyttningen.

8 kap. G�vor mellan makar
1 � En g�va mellan makar �r g�llande mellan dem, om vad som g�ller f�r

fullbordande av g�va i allm�nhet har iakttagits eller om g�van har registre�

rats enligt 16 kap.

G�van blir g�llande mot givarens borgen�rer n�r den har registrerats

enligt 16 kap. �r g�van en personlig present vars v�rde inte st�r i missf�r�

h�llande til l givarens ekonomiska villkor, �r den dock g�llande mot giva�
rens borgen�rer utan registrering, om den �r g�llande mellan makarna.

Om de t f�r visst slag av egendom finns s�rskilda best�mmelser som

inneb�r att en g�va blir g�llande mot givarens borgen�rer f�rst efter in�
skrivning eller annan s�rskild registrering, kr�vs �ven dessa �tg�rder f�r
att en s�dan g�va mellan makar skall bli g�llande mot givarens borgen�rer.

2 � En utf� stelse av den ena maken att under �ktenskapet ge den andra

maken en g�va �r utan verkan.

3 � Kan en make som har gett den andra maken en g�va inte betala en

skuld f�r vilken givaren svarade n�r g�van blev g�llande mot givarens

borgen�rer eller kan det av annan anledning antas att givaren �r p� obe�

st�nd, s varar den andra maken f�r bristen intill v�rdet av g�van. Detta

g�ller dock ej i fr�ga om personliga presenter vilkas v�rde inte st�r i

missf�rh�llande till givarens ekonomiska villkor. Det g�ller inte heller om

givaren, n�r g�van blev g�llande mot borgen�rerna, hade kvar utm�tnings�

bar egendom som uppenbarligen motsvarade de skulder f�r vilka givaren

d� svarade.

501

�

SFS 1987; 230

Har g�van utan mottagarens v�llande g�tt f�rlorad helt eller delvis, �r

mottagaren i mots varande m�n fri fr�n an svar.

En makes ansvar enligt den na paragraf f�r inte g�ras g�llande s� l�nge

ett m�l p�g�r om �tervinning av g�van enligt konkurslagen (1921:225) eller
ackordslagen (1970: 847).

9 kap. Allm�nna best�mmelser om bodelning

1 � N�r ett �ktenskap uppl�ses, skall makarnas egendom f�rdelas mellan

dem genom bodelning. Bodelning beh�vs dock ej, om makarna har endast
enskild egendom och ingen av dem beg�r att f� �verta bostad eller bohag
fr�n den andra maken.

�r makarna ense. f�r de efter skriftlig anm�lan till tingsr�tt f�rdela sin

egendom genom bodelning under �ktenskapet utan att n�got m�l om �k�

tenskapsskillnad p�g�r. Anm�lan skall re gistreras av tingsr�tten.

2 � Bodelning skall g�ras med utg�ngspunkt i egendomsf�rh�llandena
den dag d� talan om �ktenskapsskillnad v�cktes eller, om �ktenskapet har
uppl�sts genom den ena makens d�d utan a tt ett m�l om �ktenskapsskil l�
nad p�gick, den dag d� d�dsfallet intr�ffade.

Bodelning under �ktenskapet utan att n�got m�l om �ktenskapsskillnad

p�g�r skall g �ras med u tg�ngspunkt i egendomsf �rh�llandena den dag d�

anm�lan om bodelningen gjordes enligt i � andra stycket.

3 � Varje make �r skyldig att tills bodelningen f� rr�ttas redovisa f�r sin
egendom och f�r s�dan egendom som maken har haft hand om men som

tillh�r den andra maken. Makarna �r �ven i �vrigt skyldiga att l�mna de
uppgifter som kan vara av betydelse vid bodelningen.

4 � Bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad skall f�rr�ttas n�r
�ktenskapet har uppl�sts. Om n�gon av makarna beg�r bodelning n�r ett
m�l om �ktenskapsskillnad p�g�r, skall bodelningen dock f�rr�ttas genast.

5 � Bodelning f�rr�ttas av makarna tillsammans. �ver bodelningen skall

uppr�ttas en handling som skrivs under av dem b�da. �r den ena maken

d�d, f�rr�ttas bodelningen av den andra maken s amt den d �des arvingar
och universella testamentstagare. F�r arvingar och universella testaments-

tagare g�ller i s� fall, om inget annat s�gs, vad som �r f�reskrivet om make,

6 � Bodelning mellan den ena maken och den andra makens arvingar och

universella testamentstagare f�r inte mot n�gon d�dsbodel�gares bestri�

dande f�rr�ttas innan alla k�nda skulder f�r vilka den d�de svarade har

betalts eller medel till de ras betalning har satts under s�rskild v�rd elle r
uppg�relse har tr�ffats som inneb�r att del�garen inte svarar f�r skulderna.

Har den d�des egendom avtr�tts till konkurs, f�r bodelning dock f�rr�ttas

�ven om n�gon del� gare bestrider det.

7 � N�r talan om �ktenskapsskillnad har v�ckts skall, i den omfattning

det beh�vs, varje makes tillg�ngar och skulder upptecknas s�dana de var

502

n�r talan v�cktes. Om det beh�vs f�r att f� bouppteckningen till st�nd, f�r

bodelningsf�rr�ttare f�rordnas.

�

8 � Om det, n�r talan om �ktenskapsskillnad har v�ckts, beh�vs f�r att

SFS 1987: 230

skydda d en ena makens r�tt vid bodelning, skall domstolen p� beg�ran
s�tta den andra makens egendom eller del d�rav under s�rskild f�rvaltning.

Mot en makes bestridande f�r dock en s�dan �tg�rd inte vidtas, om

godtagbar s�kerhet st�lls.

Beslutet om s�rskild f�rvaltning g�ller tills vidare intill des s att bodel�

ning f�rr�ttas eller fr�gan om �ktenskapsskillnad faller enligt 5 kap. 3 �,

avvisas eller avskrivs.

9 � En makes egendom f�r utm�tas f�r den makens skuld �ven om

bodelning skall f�rr�ttas. Har egendomen satts under s�rskild f�rvaltning,

f�r den dock utm�tas f�r den makens skuld endast om ocks� den andra

maken svarar f�r skulden eller utm�tningsfordringen �r f�renad med s�r�

skild f�rm�nsr�tt i egendome n.

10 � F�rs�tts en make i konk urs innan bodelning har �gt rum eller har en

bodelning �terg�tt med anledning av en makes konkurs, skall den makens

giftor�ttsgods st� under konkursboets f�rvaltning till dess att det har blivit

best�mt genom bodelning vad som skall tillfalla den maken. Konkursboet

f�r s�lja egendomen om det beh�vs.

Beslut om s�rskild f �rvaltning enligt 8 � faller vid konkurs.

11 � Om en m ake d�r n�r ett m�l om �kten skapsskillnad p�g�r, skall de
f�reskrifter som avser bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad

till�mpas.

12 � Med den tid d� ett m�l om �ktenskapsskillnad p�g�r f�rst�s i denna

balk tiden fr�n det att talan v�cks till dess att domen p� �ktenskapsskillnad
vinner laga kraft eller, om domstolen avvisar eller avskriver fr�gan om

�ktenskapsskillnad, till dess att beslut om detta vinner laga kraft eller
fr�gan om �ktenskapsskillnad dessf�rinnan har fallit enligt 5 kap. 3 �.

13 � Makar f�r inf�r en omedelbart f�rest�ende �ktenskapsskillnad av�

tala om den kommande bodelningen eller om annat som har samband med

denna (f�ravtal). �ver avtalet skall uppr�ttas en handling som underteck�

nas av makarna.

Avtal som makar i annat fall har ing�tt om kommande bodelning �r utan

verkan, om det inte utg�r �ktenskapsf�rord.

10 kap. Vad som skall ing� i bod elning

1 � I bodelning skall ma karnas giftor�ttsgods ing�.

2 � Varje make f� r fr�n bodelningen i sk�lig omfattning ta undan kl�der
och andra f�rem�l som maken har uteslutande till sitt personliga bruk,

liksom personliga presenter. Om den ena maken �r d�d, g�ller denna r�tt

endast f�r den efterlevande maken.

3 � R�ttigheter som inte kan �verl�tas eller som i annat fall �r av person�

lig art skall inte ing� i bodelning om det skulle strida mot vad som g�ller f�r

503

r�ttigheten.

�

SFS 1987:230

�ven om det inte f�ljer av f�rsta stycket, skall r�tt till pension p� grund

av en f�rs�kring som n�gon av makarna �ger inte ing� i bodelning, om

utfallande belopp skall beskattas som inkomst och f�rs�kringen g�ller r�tt
till

1. �lderspension eller invalidpension, eller
2. efterlevandepension i fall d� r�tt till utbetalning av pensionen f�relig�

ger vid b odelningen.

4 � Egendom som har gjorts till enskild genom �ktenskapsf�rord, liksom

vad som har tr�tt i st�llet f�r s�dan egendom samt avkastning av denna

som �r enskild egendom, skall ing� i bodelning om makarna kommer

�verens om det vid bodelningen. Detsamma g�ller s�dan r�tt till pension p�
grund av f�rs�kring som avses i 3 � andra stycket.

Har makarna kommit �verens om att enskild egendom skall ing� i

bodelningen, skall s�dan egendom vid bodelningen anses utg�ra giftor�tts�

gods.

5 � Om f�rs�kring eller f�rs�kringsbelopp som vid f�rs�kringstagarens
d�d tillfaller en f�rm�nstagare finns best�mmelser i lagen (1927:77) om
f�rs�kringsavtal.

11 kap. Andelar och lotter
Makarnas andelar i boet

1 � Vid bodelning skal l f�rst makarnas andelar i boet ber� knas.

2 � Vid ber�kningen av makamas andelar i boet skall s� mycket avr�k�

nas fr�n en makes giftor�ttsgods att det t�cker de skulder som den maken
hade n�r talan om �ktenskapsskillnad v�cktes, anm�lan enligt 9 kap, 1 �

andra stycket gjordes eller d�dsfallet intr�ffade.

F�r s�dana fordringar mot en make som �r f�renade med s�rskild f�r�

m�nsr�tt i makens enskilda egendom skall maken f� t�ckning ur sitt gifto�
r�ttsgods endast i den m�n betalning inte kan erh�llas ur den enskilda

egendomen. Detsamma g�ller skulder som maken har �dragit sig f�r under�

h�ll eller f�rb�ttring av den enskilda egendomen eller som p� anna t s�tt �r

att h�nf�ra till denna .

Vad som s�gs i andra stycket om enskild egendom skall �ven g�lla s�dan

r�ttighet som enligt 10 kap. 3 � inte skall ing� i bodelning.

3 � Vad som �terst�r av makarnas giftor�ttsgods, sedan avdrag har gjorts
f�r att skulderna skall t�ckas, skall l�ggas sa mman. V�rdet d�rav skall
d�refter delas lika mellan m akarna.

4 � Har den ena maken ulan den andra makens samtycke inom ell �r

Innan talan om �ktenskapsskillnad v�cktes i inte obetydlig omfattning

genom g�va minskat sitt giftor�ttsgods eller anv�nt sitt giftor�ttsgods till
att �ka v�rdet av sin en skilda egendom, skall den andra makens andel vid

bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad ber�knas som om g�vans

504

v�rde eller v�rdet av det anv�nda giftor�ttsgodset alltj�mt hade ing�tt i den

�

f�rstn�mnda makens giftor�ttsgods. Dennes del i det sammanlagda gifto-

SFS 1987:230

r�ttsgodset skall m inskas i m otsvarande m�n.

Vad som s�gs i f�rsta stycket om enskild egendom skall �ven g�lla

s�dana r�ttigheter som enligt 10 kap. 3 � inte skall ing� i bodelning. D�rvid
skall med �kning av v�rdet av en s�dan r�ttighet j�mst�llas f�rv�rv av

r�ttigheten. V idare skall, om en makes anv�ndning av sitt giftor�ttsgods

har medf�rt att v�rdet av egen pensionsf�rs�kring �kat eller att maken

f�rv�rvat f�rm�n p� grund av s�dan f�rs�kring, best�mmelserna i f�r sta
stycket till�mpas �ven om den andra maken har samtyckt till �tg�rden.

5 � Skall vid bodelning med anledning av en makes d�d f�rskott p� arv

som har getts ur n�gon makes giftor�ttsgods avr�knas p� arvet efter den

d�de, skall p� den lott som vid bodelningen tillkommer den d�des arvingar
avr�kning ske f�r f�rskottet eller, om det inte kan avr�knas helt p� arvet,

f�r vad som kan avr�knas av f�rskottet. Sedan avdrag har gjorts f�r att
skulderna skall t�ckas, skall f�rskottsgivarens giftor�ttsgods f�re samman�
l�ggningen med den an dra makens giftor�ttsgods �kas med ett belopp som

motsvarar vad som skall avr�knas vid bodelning en.

6 � Summan av det giftor�ttsgods som den ena maken skall f� f�r t�ck�

ning av skulder och vid delning av �terst�ende giftor�ttsgods utg�r den

makens andel i boet. Ett underh�llsbidrag som har f�rfallit till betalning

och som en make enligt 6 kap. 8 � skall betala med ett eng�ngsbelopp till
den andra maken skall vid b odelningen dock tas fr�n vad den bidragsskyl�
diga maken har r�tt till ut�ve r egendom till t�ckning av skuld. Den bidrags�
skyldiga makens andel skall minskas och den andra makens andel �kas

med de belopp som detta f�ranleder.

Egendomens f�rdelning p� lotter

7 � Med ledning av de andelar som har ber�knats f�r makarna skall

giftor�ttsgodset f�rdelas p� lotter. Varje make har r�tt att p� sin lott i f�rsta

hand fa sin egendom eller den del av denna som den maken �nskar.

8 � Den make som b�st beh�ver makarnas gemensamma bostad eller

bohag har r�tt att f� denna egendom i avr�kning p� sin lott eller, om v�rdet

�r ringa, utan avr�kning. Denna r�tt g�ller dock inte om egendomen �r den
andra makens enskilda enligt 7 kap. 2 � f�rsta stycket 24. En f �ruts�tt�

ning f�r att en make skall f� �verta en bostad eller bohag som tillh�r den

andra maken �r vidare att ett s�dant �vertagande �ven med h�nsyn till
omst�ndigheterna i �vrigt kan anses sk�ligt.

Svarar egendomen f�r fordran som �r f�renad med s�rskild f�rm�nsr�tt i

egendomen, �r en ytterligare f�ruts�ttning f�r ett �vertagande att den
andra maken befrias fr�n ansvar f�r fordringen eller att medel till att betala
denna har satts under s�rskild v�rd.

N�r den ena maken �r d�d, g�ller f�rsta stycket endast till f�i'm�n f�r

den efterlevande maken.

9 � En make, vars giftor�ttsgods i v�rde �verstiger den makens andel,

har r�tt att i st�llet f�r att l�mna egendom till de n andra maken betala
motsvarande belopp i pengar . Om godtagbar s�kerhet st�lls f�r betalning-

505

�

SFS 1987:230

en, kan maken f� sk�ligt anst�nd med denna. L�mnas inte n�gon betalning,

har den andra maken r�tt att s� l�ngt det �r m�jligt f� s�dan egendom som

inte �r uppenbart ol�mplig f�r den maken.

Vid bodelning med anledning av den ena makens d�d g�ller f�rsta

stycket endast till f�rm�n f�r den efterlevande maken.

10 � Om en make �vertar makarnas gemensamma bostad eller bohag

mot avr�kning och inte tillgodoser den andra maken med egendom ur

giftor�ttsgodset, skall den �vertagande maken betala motsvarande belopp i

pengar. Om godtagbar s�kerhet st�lls f�r betalningen, kan maken f� sk�ligt

anst�nd med denna.

11 � En make, som vid f�rdelningen p� lotter inte har kunnat f� ut hela

sin andel, har en fordran p� den andra maken f�r bristen.

12 kap. J�mkning vid bodelning

1 � I den m�n det med h�nsyn s�rskilt till �ktenskapets l�ngd men �ven

till makarnas ekonomiska f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt �r

osk�ligt att en make vid bodelning skall l�mna egendom till den andra

maken i den omfattning som f�ljer av 11 kap ., skall bodelningen i st�llet

g�ras s� att den f�rstn�mnda maken f�r beh�lla mer av sitt giftor�ttsgods.
�r en make f�rsatt i konkurs n�r bodelningen skall f�rr�ttas eller finns det

andra s�rskilda sk�l att inte dela makarnas giftor�ttsgods, skall varje make

beh�lla sitt giftor�ttsgods som sin an del.

F�rsta stycket g�ller inte vid bodelning med anledning av en makes d�d.

2 � Vid bodelning med anledning av en makes d�d skall, om den efte rle�
vande maken beg�r det, vardera sidan som sin andel beh�lla sitt gifto r�tts�

gods. Om den efterlevande maken begr�nsar sin beg�ran till att avse
endast en del av sitt giftor�ttsgods, skall den andra sidan beh�lla motsv a�

rande kvotdel av den avlidna makens giftor�ttsgods, varefter �terstoden

f�rdelas enligt 11 kap.

Best�mmelserna i 15 kap. 1 och 3 �� rvdabalken om f�rlust av r�tt till

arv skall ock s� g�lla i fr�ga om r�tten f�r den efterlevande maken att vid

bodelning f� del i den av lidnes giftor�ttsgods liksom betr�ffande r�tten f�r

den efterlevande maken att f� beh�lla s itt giftor�ttsgods.

3 � Om ett villkor i ett �ktenskapsf�rord �r osk�ligt med h�nsyn till

f�rordets inneh�ll, omst�ndigheterna vid f�rordets tillkomst, senare intr�f�
fade f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt, f�r det j�mkas eller
l�mnas utan avseende vid bodelningen.

Vad som s�gs i f�rsta stycket om villkor i �ktenskapsf� rord skall g�lla

�ven villkor i f�ravtal.

13 kap. Verkan av bodelning
1 � En make f�r inte vid bodelning till skada f�r sina borgen�rer l�ta
enskild egendom ing� i bodelningen eller, p� annat s�tt �n som anges i

506

denna balk, avst� egendom som skall ing� i bodelningen.

�

En make f�r inte heller vid f�rdelning p� lotter till skada f�r sina

SFS 1987:230

borgen�rer avst� utm�tningsbar egendom i utbyte mot s�dan egendom som

inte f�r utm�tas. Detta g�ller dock ej, om den egendom som avst�s eller
f�rv�rvas utg�r makarnas gemensamma bostad eller bohag och �vertas

med st�d av 11 kap. 8 �.

Om den ena maken till f�ljd av en s�dan �tg�rd som avses i f�rsta eller

andra stycket inte kan betala en skuld som har uppkommit f�re bodelning�
en eller om det av annan anledning kan antas att maken �r p� obest�nd,
svarar den an dra maken f�r bristen intill v �rdet av vad den f�rstn�mnda

makens utm�tningsbara egendom har minskat genom �tg�rden. Detta g�l�

ler dock ej, om den f�rstn�mnda maken efter bodelningen hade kvar

utm�tningsbar egendom som uppenbarligen motsvarade skulderna.

En makes an svar enligt denna paragraf f�r inte g�ras g�llande s� l�nge

ett m�l p�g�r om �tervinning av bodelningen enligt konkurslagen
(1921; 225) eller ackordslagen (1970:847).

2 � Om ansvaret f�r en avliden makes skulder g�ller s�rskilda best�m�
melser i �rvdabalken i st�llet f�r vad som s�gs i 1 �.

Har bodelning f�rr�ttats mellan en make och den andra makens arvingar

eller universella testamentstagare och har den efterlevande maken vidtagit
en s�dan �tg�rd som avses 1 �, s varar arvingarna och testamentstagarna
solidariskt f�r betalningsskyldighet enligt 1 �.

3 � Har en makes andel enligt 11 kap. 4 � f�rs ta stycket ber�knats som
om v�rdet av en g�va hade ing�tt bland tillg�ngarna och kan maken vid

bodelningen inte f� ut sin andel, g�ller f�ljande. Om den som fick g�van

ins�g eller borde ha insett att g�van var till skada f�r maken, skall g�vota-

garen �ter b�ra s� stor del av g�van eller dess v�rde som fordras f�r att

makens r�tt skall tillgodoses. Talan om detta skall v�ckas inom fem �r fr�n

det att g�van fullbordades.

Om g�van inte var fullbordad vid tiden f�r bodelningen, f�r den inte

g�ras g�llande i den m�n den skulle hindra att maken f�r ut sin andel.

4 � Har en makes andel enligt 11 kap. 4 � an dra stycket ber�knats som
om v�rde av en p ensionsf�rs�kring hade ing�tt bland tillg�ngarna och kan
maken vid bodelningen inte f� ut sin andel �r f�rs�kringsgivaren skyldig att
av f�rs�kringstagarens tillgodohavande betala tillbaka vad som fattas.
�terbetalningen f�r g�ras direkt till f�rs�kringstagarens make.

5 � Om en bodelning har lett till att en fastighet har delats s�, att makarna

har f�tt skilda andelar utan att villkor om utbrytning har st�llts upp i
bodelningshandlingen, innehar makarna fastigheten med sam�gander�tt.

I den m�n bodelningen i a ndra fall inneb�r att en del av en fastighet

kommeri en s�rskild �gares hand �r bodelningen utan verkan.

6 � N�r bodelning har f�rr�ttats, f�r makarna eller en av dem ge in
bodelningshandlingen till domstol f�r registering.

507

�

SFS 1987:230

Fj�rde avdelningen
R�tteg�ngsbest�mmelser

14 kap. �ktenskapsm�l och m�l om underh�ll

�klenskapsm�l

1 � �ktenskapsm�l �r m�l om �ktenska psskillnad och m�l d�r talan f�rs

om fastst�llelse av att ett �ktenskap best�r eller inte best�r.

2 � Talan om fastst�llelse av att ett �ktenskap best�r eller inte best�r kan

f�ras endast i en tvis t mellan kvinnan och mannen.

Fr�gan huruvida ett �ktenskap best�r kan i �vrigt pr�vas i tvister d�r

n�gons r�tt �r beroende av det.

3 � �ktenskapsm�l tas upp av tingsr�tten i den ort d�r kvinnan eller

mannen har sitt hemvist. Har ingen av dem hemvist h�r i landet, tas m�let

upp av Stockholms tingsr�tt.

4 � Vill b�da makarna ha �ktenskapsskillnad, f�r de gemensamt ans�ka
om detta. I an dra fall skall talan i �kte nskapsm�l v�ckas genom ans�kan
om st�mning.

5 � I m�l om �ktenskapsskillnad f�r domstolen pr�va fr�gor om under�

h�llsbidrag, v�rdnad om och umg�nge med barn, r�tt att bo kvar i makar �
nas gemensamma bostad till dess att bodelning sker och f�rbud att bes�ka
varandra. Yrkanden i s�dana fr�gor framst�lls i den ans�kan genom vilken

talan om �ktenskapsskillnad v�cks. Har s�dan talan redan v�ckts, f�r
yrkandena framst�llas muntligen inf�r domstolen eller skriftligen utan
s�rskild st�mning.

I m�let f�r �ven pr�vas fr�gan om f�rordnande av bodelningsf�rr�ttare.

6 � Sedan talan om �ktenskapsskillnad har v�ckts, skall domstolen pr��

va om dom p� �ktenskapsskillnad kan meddelas genast. Beh�vs bet�nke�

tid, skall domstolen underr�tta parterna om att bet�nketid l�per och ge

besked om m�lets fortsatta handl�ggning.

7 � I m�l om �ktenskapsskillnad f�r domstolen, f�r tiden till dess att
fr�gan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kra ft, p� yrkande av

n�gon av makarna

1. best�mma vem av makarna som skall ha r�tt att bo kvar i maka rnas

gemensamma bostad, dock l�ngst f�r tiden till dess att bodelning har skett,

2. f�rordna om skyldighet f�r den ena maken att utge bidrag till den

andra makens underh�ll.

I s�dant m�l f�r domstolen ocks�, f�r tiden till de ss att skillnadsfr�gan

har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, p� yrkande av n�gon av

makarna f�rbjuda makarna att bes�ka varandra vid vite. som best�ms i
pengar eller till f�ngelse i h�gst en m�nad.

Ett beslut enligt f�r sta stycket f�r verkst�llas p� samma s�tt som en dom

som har vunnit laga kraft. Ett beslut enligt andra stycket g�ller p� sam ma

508

�

s�tt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslut enligt f�rsta eller andra

SFS 1987:230

stycket f�r dock n�r som helst �ndras av domstolen.

I m�l om �k tenskapsskillnad f�r domstolen dessutom, med till�mpning

av best�mmelserna i f�r�ldrabalken, f�rordna om vad som skall g�lla i
fr�ga om v�rdnad, umg�nge och bidrag till barns underh�ll f�r tiden till
dess att s�dan fr�ga har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft.

8 � Den make som domstolen har ber�ttigat att bo kvar i makarnas

gemensamma bostad har r�tt att anv�nda �ven den andra makens bohag
som finns i bostaden. Domstolen f�r dock betr�ffande viss egendom be�
st�mma annat. Avtal som den sistn�mnda maken d�refter ing�r med tre dje

man inskr�nker inte nyttjander�tten till bostaden eller bohaget.

Har den ena maken ber�ttigats att bo kvar i bostaden, �r den andra

maken skyldig att genast flytta d�rifr�n.

9 � Beslut enligt 7 � f�r meddelas utan huvudf�rhandling. Innan beslutet

meddelas skall den andra maken fa tillf�lle att yttra sig �ver yrkandet. Har

domstolen kallat makarna till f�rhandling och uteblir den make som har

framst�llt yrkandet, skall detta anses �terkallat till den del det inte har

medgetts av den andra maken. Att den andra maken uteblir fr�n f�rhand�

lingen hindrar inte att yrkandet pr�vas.

10 � S�rskilt yrkande om dom p� �ktenskapsskillnad efter bet�nketid

skall framst�llas muntligen inf�r d omstolen eller skriftligen. Har yrkandet
framst�llts av endast en av makarna, skall domstolen bereda den andra

maken tillf�lle att yttra sig �ver yrkandet.

11 � Om en make �terkallar talan om �ktenskapsskillnad sedan gemen�

sam ans�kan om �ktenskapsskillnad har getts in till domstole n eller sedan
den makens yrkande om �ktenskapsskillnad har delgetts den andra maken,
skall m�let trots detta pr�vas om denne yrkar det. Den sistn�mnda maken
skall underr�ttas om d etta n�r �terkallelsen delges den maken.

Om en make som har yrkat �ktenskapsskillnad uteblir fr�n en f�rhand�

ling i denna fr�ga, skall m�let trots detta pr�vas om den andra maken yrkar
det vid f�rhandlin gen. En make som har yrkat �ktenskapsskillnad skall

underr�ttas om detta n�r den maken kallas till f�rhandlingen.

12 � N�r makarna eller en av dem yrkar �ktenskapsskillnad f�r m�let

pr�vas utan huvudf�rhandling. Detta g�ller ocks� andra fr�gor i m�let, om
makarna �r �verens om dem.

13 � D�mer domstolen till � ktenskapsskillnad, skall den samtidigt om�

pr�va beslut som har meddelats enligt 7 � f�rsta stycket 1 eller andra

stycket. N�r domstolen d�mer i fr�ga om skyldighet f�r den ena maken att

utge bidrag till den andra makens underh�ll, skall den ompr�va beslut som
har meddelats enligt 7 � f�rsta stycket 2.

14 � Har fr�gan om �ktenskapsskillnad fallit enligt 5 kap. 3 �, skall m�let

avskrivas. Parterna svarar d� f�r sina egna r�tteg�ngskostnader.

509

�

SFS 1987:230

M�l om underh�ll

15 � Vad som s�gs i 7, 9 och 13 �� betr�ffande f�rordnande om under�

h�llsbidrag f�r tiden till dess att fr�gan har avgjorts genom dom som har
vunnit laga kraft g�ller �ven n�r

1. en make utan samband med ett m�l om �ktenskaps skillnad har yrkat

att den andra maken skall utge underh�llsbidrag enligt 6 kap. 5 � eller 6 �

f�rsta stycket,

2. fr�gor om underh�ll enligt 6 kap. 7 � handl�ggs s edan dom p� �kten�

skapsskillnad har meddelats, eller

3. talan om j�mkning av dom eller avtal om underh�ll f�rs enligt 6 kap

11 �.

16 � I fall som avses i 6 kap. 6 � andra stycket f�r domstolen p� yrkande
av en av makarna besluta i fr�gan om nyttjander�tt f�r tiden till dess att
fr�gan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft. Beslut meddelas

p� det s�tt som anges i 9 �. Beslutet f�r verkst�llas p� samma s�tt som en

dom som har vunnit laga kraft men f�r n�r som helst �ndras av domstolen.

Domstols sammans�ttning m. m.

17 � I �ktenskapsm�l och m�l om underh�ll skall tingsr�tten best� av en

lagfaren domare och tre n�mndem�n. Tingsr�tten �r dock domf�r med e n
lagfaren domare i samma utstr�ckning som i an dra tvistem�l. Dessa regler

g�ller �ven f�r andra m�l som handl�ggs i sam ma r�tteg�ng.

Om det beh�vs med h�nsyn till m�lets omfattning eller n�gon annan

s�rskild omst�ndighet, f�r fyra n�mndem�n sitta i r�tten.

Om det intr�ffar f�rfall bland n�mndem�nnen sedan en huvudf�rhand�

ling har p�b�ljats, �r r�tten domf�r med en lagfaren domare och tv�

n�mndem�n.

N�r n�mndem�n ing�r i tingsr�tten, skall ordf�randen vid �ver l�ggning

redog�ra f�r omst�ndigheterna i m�let och inneh�llet i g�llande r�tt. Vid
omr�stning skall f�rst ordf�randen och d�refter n�mndem�nnen s�ga sin

mening. I �vrigt g�ller best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om �verl�ggning

och omr�stning i tvistem�l.

18 � I �ktenskapsm�l och m�l om underh �ll �r hovr�tten domf�r med tre

lagfarna domare och tv� n�mndem�n. Fler �n fyra lagfarna domare och tre

n�mndem�n f�r inte delta. Vid handl�ggning som inte sker vid huvud f�r�
handling, liksom n�r m�let i tingsr �tten har avgjorts utan n�mndem�n, �r
hovr�tten dock domf�r �ven med en bart lagfarna domare enligt vad som
s�gs i 2 kap. 4 � f�rsta stycket r�tteg�ngsbalken. Hovr�tten �r i �vri gt
domf�r enligt vad som s�gs i 2 kap. 4 � t redje och fj�rde styckena r�tte�

g�ngsbalken.

Tar n�mndem�n del i m�lets avg�ran de, skall vid �verl�ggning ordf�ran�

den eller, om m�let har beretts av en annan lagfaren domare, denne

redog�ra f�r omst�ndigheterna i m�let och inneh�llet i g�llande r�tt. Vid

omr�stning skall n�mndem�nnen s�ga sin mening sist. I �vrigt g�ller be�
st�mmelserna i r�tteg�ngsbalk en om �verl�ggning och omr�stning i tv iste�

m�l.

510

�

15 kap. �renden om �ktenskaps ing�ende

SFS 1987:230

1 � I �renden om tillst�nd till �ktenskap enligt 2 kap. I � skall l�nsstyrel�

sen bered a den under�riges v�rdnadshavare tillf�lle att yttra sig, om det

kan ske. Yttrande skall ocks� inh�mtas fr�n socialn�mnden i den kommun

d�r den under�rige har sitt hemvist.

Meddelar l�nsstyrelsen tillst�nd till �ktenskapet, f�r beslutet �verklagas

av den under�riges v�rdnadshavare.

2 � Pastors�mbetets beslut i fr�ga om hinderspr�vning f�r �verklagas

hos domkapitlet.

Detsamma g�ller beslut av pr�ster inom svenska kyrkan om f�rr�ttande

av vigsel.

3 � Beslut av lagfarna domare i tingsr�tter eller av s�rskilt f�rordnade

vigself�rr�ttare om f�rr�ttande av vigsel f�r �verklagas hos l�nsstyrelsen.

4 � L�nsstyrelsens beslut om tillst�nd till �ktenskap eller om f�rr�ttande
av vigsel f�r �verklagas hos kammarr�tten.

Detsamma g�ller beslut av domkapitlet om hinderspr�vning eller om

f�rr�ttande av vigsel.

16 kap. Registrerings�renden

;

1 � F�r hela landet gemensamt skall f�ras ett �ktenskapsregister f�r

inskrivning av de uppgifter som skall registreras enligt denna balk eller

som skall tas in i reg istret enligt andra best�mmelser.

N�rmare f�reskrifter om hur �ktenskapsregistret skall f�ras meddelas av

regeringen.

2 � Ans�kan om registrering g�rs hos tingsr�tt.

;

Till ans�kan skall fogas den handling som skall registreras. Beg�rs

registrering a v en g�va som inte har skett skriftligen, skall uppgift om

g�van l�mnas i en handling som har undertecknats av b�da makarna.

Betr�ffande anm�lan om bodelning finns best�mmelser i 9 kap. 1 � and-

ra stycket.

3 � R�tten skall ta in handlingen i protokollet och genast �vers�nda

bestyrkt kopia av handlingen till den myndighet som f�r �ktenskapsregist�

ret med uppgift om dagen d � handlingen gavs in till r�tt en.

Beg�rs registrering av en g�va, skall tingsr�tten l�ta f�ra in en kung�rel-

se om detta i Post- och Inrikes Tidningar och i ortstidning. Detsamma
g�ller om makar g�r en anm�lan om bodelning enligt 9 kap. 1 � andra

stycket eller om makarna eller en av dem ger in en bodelningshan dling f�r

registrering.

4 � Om ans�kan bifalls, anses registrering ha skett den dag handlingen
kom in till r�tte n.

511

�

SFS 1987:230

17 kap. Bodelningsf�rr�ttare

1 � Om makarna inte kan enas om en bodelning, skall domstolen p�

ans�kan av make f�rordna n�gon att vara bodelningsf�rr�ttare. Om det

beh�vs f�r flera bodelningsf�rr�ttare f�rordnas.

Om boet efter den ena makens d�d st�lls under f�rvaltning av en bo�

utredningsman, �r denne utan s�rskilt f�rordnande bodelningsf�rr�ttare.
Detta g�ller dock ej, om n�gon annan redan har f�rordnats eller om
boutredningsmannen �r del�gare i boet .

2 � Ans�kan om f�rordnande av bodelningsf�rr�ttare skall, om m�l om

�ktenskapsskillnad p�g�r, g�ras i m�let. I annat fall skall ans�kan ges in till
en tingsr�tt som �r beh�rig att pr�va tvister om bodelning mellan makarna.

3 � Skall ans�kan pr�vas i m�l om �ktenskapsskillnad, g�ller vad som

s�gs i 14 kap. 9 � ocks� f�rordnande av bodelningsf�rr�ttare. �ven i annat
fall skall domstolen, innan den avg�r fr�gan, bereda den andra maken

tillf�lle att yttra sig.

4 � Till bodelning sf�rr�ttare f�r endast f�rordnas den som har samtyckt
till det. Bodelningsf�rr�ttaren skall entledigas om det finns sk�l f�r det.
Innan beslut fattas om entledigande skall bodelningsf�rr�ttaren f� tillf�lle

att yttra sig.

F�rordnanden som meddelas i m�l om �ktenskapsskillnad upph�r att

g�lla, om talan f�rfaller eller om m�let avs krivs av annan anledning �n den
ena makens d�d.

5 � Bodelningsf�rr�ttaren skall vid behov se till a tt bouppteckning f�r�

r�ttas. Varje make skall uppge sina tillg�ngar och skulder. Om en make
underl�ter att l�mna uppgifter till bouppteckningen, far domstolen p�

ans�kan av bodelningsf�rr�ttaren f�rel�gga och d�ma ut vite.

En make �r skyldig att bekr�fta riktigheten av en uppr�ttad bouppteck�

ning med ed inf�r domstolen, om den andra maken beg�r det. I ett s�dant

fall f�r domstolen inte avsluta m�let f�rr�n eden har avlagts. Domstolen f�r

f�r detta �ndam�l f�rel�gga och d�ma ut vite.

6 � Bodelningsf�rr�ttaren skall best�mma tid och plats f�r bodelning
samt kalla makarn a till f�rr�ttningen.

Kan makarna inte komma �verens, skall bodelningsf�rr�ttaren pr�va

s�dana tvistiga fr�gor som �r av betydelse f�r bodelningen och inte �r

f�rem�l f�r r�tteg�ng. I s�dant fall skall han i en av honom underskriven

handling sj�lv best�mma om bodelning i enlighet med denna balk. Finns

det inget a tt dela, skall detta anges i bodelningshandlingen.

7 � Bodelningsf�rr�ttaren har r�tt att f� arvod e och ers�ttning f�r sina

utgifter.

Kostnaderna skall betalas av makarna med h�lften v ardera. Bodelnings�

f�rr�ttaren kan dock vid bodelningen best�mma en annan f�rdelning, om
den ena maken genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse har orsakat �kade

kostnader eller om makarnas ekonomiska f�rh�llanden ger s�rskild anled -

512

ning till det.

�

I f�rh�llande till bodelningsf�rr�ttaren svara r makarna solidariskt f�r

SFS 1987:230

dennes ers�ttning.

8 � Den bodelningshandling som bodelningsf�rr�ttaren har uppr�ttat

skall i original e ller bestyrkt kopia s� snart som m�jligt delges b�da ma�

karna.

En make som �r missn�jd med bodelningen f�r klandra den genom att

inom fyra veckor efter delgivningen v�cka talan mot d en andra maken vid

den tingsr�tt som har f�rordnat bodelningsf�rr�ttaren. Klandras inte bo�

delningen inom denna tid, har maken f�rlorat sin talan. I bodelnings-

handingen skall anges vad en make i des sa avseenden har att iaktta.

I m�l om klander av bodelning f�r domstolen inh�mta yttrande av

bodelningsf�rr�ttaren och �terf�rvisa �rendet till h onom.

18 kap. Gemensamma best�mmelser

1 � Om den som talan enligt denna balk r iktas mot saknar k�nt hemvist

och det inte heller kan klarl�ggas var den parten uppeh�ller sig, skall
dennes r�tt i saken bevakas av god man enligt 18 kap. f�r�ldrabalken.

Detsamma g�ller, om den som har k�nt hemvist utom riket inte kan n�s f�r

delgivning eller om denne underl�ter att utse ombud f�r sig och det finns
s�rskilda sk�l att f�rordna god man.

Gode mannen skall samr�da med den som han har f�rordnats f�r, om det

kan ske. I fr�ga om ers�ttning till gode mannen g�ller 10 kap. 13 � f�r�ldra�
balken.

2 � Om handl�ggningen av ett m�l om �ktenskapsskillnad har avslutats
utan att det har best�mts vem av makarna som skall ha r�tt att bo kvar i
deras gemensamma bostad till dess att bodelning har skett, f�r domstolen

p� ans�kan av en av makarna meddela s�dant f�rordnande. Domstolen f�r

�ven �ndra ett tidigare meddelat f�rordnande. Ans�kan skall ges in till en
tingsr�tt som �r beh�rig att pr�va tvist om bodelning mellan m akarna.

Till samma tingsr�tt inges ans�kan om r�ttens tillst�nd enligt 7 kap. 8 �

eller om r�ttens f�rordnande enligt 9 kap. 8 � att egendom skall s�ttas

under s�rskild f�rvaltning. Om et t m�l om �ktenskapsskillnad p�g�r, skall

ans�kan dock alltid ges in till den tingsr� tt som har tagit upp m�let.

Innan domstolen meddelar beslut skall motparten beredas tillf�lle att

yttra sig.

3 � Meddelar domstolen under r�tteg�ngen beslut i fr�gor som avses i 14

kap. 7, 15 eller 16 � eller 17 kap. , skall talan mot beslutet f�ras s�rskilt.

4 � Hovr�ttens beslut i fr�gor som avses i 14 kap. 7, 15 eller 16 � f�r inte
�verklagas.

5 � Anteckningar om ing�ngna eller uppl�sta �ktenskap skall g�ras i

kyrkob�ckerna enligt f�reskrifter som regeringen meddelar.

17-SFS 1987

513

�

SFS 1987:230

F�reskrifterom ikrafttr�dandet av denna balk meddelas i en s�rskild la g.

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

STEN WICKBOM
(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom familjerätten

Föräldrabalk (1949:381)
Socialtjänstlag (2001:453)
Äktenskapsbalk (1987:230)
Ärvdabalk (1958:637)

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1987:230

Viktiga lagar inom familjerätten

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Om Lagboken.se