SFS 1968:758

Start / Familjerätt / Äktenskapsbalk (1987:230) / SFS 1968:758

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:858px;height:1262px;"> <img width="858" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Nr 758 om �ndring i giftenn�lsbalken; given Sloc kholms slott den 13 de cember 1968. Yi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, gora v et e rli g t: att Vi, med riksdagenx funSh & if-in 1%�" T "i'?-!,� '"'P- 2 S � Sioi. Z 4-6 �� 4 kap / � och 15 kap 7 � gifterra�lsbalken= skall upphora att galla, dc/5 att ^ ka ^p 1, o och 13 ��, 3 kap. 1 2 � 1 och 4 mom. samt 3 och \ ^ I 3 f� ? 1 ^ap. 1. 7, 8, 10 och 13 ��, 14 kap. 1 och - S och 9 �� samt rubriken till 3 kap. samma balk skall erh�lla andrad lydelse p� s�tt nedan anges, dels att i 14 kap. slcaU in f�ras en ny paragraf, 4 �, av nedan angiven lydelse. 2 KAP. ^ �" Uen, som lir under aderton �r, m� ej tr�da i alctenskap utan tillst�nd av l�nsstyrelsen i del l�n, d�r den under�rige har sitt hemvist. n - . ^ iJen, som a r sinnessjuk eller sinnes sl�, m� ej ing� �ktenskap, med mindre socialstjTelsen finner sk�ligt till�ta �lctenskapet. m - S- inlagan �ver beslut av l�nsstyrelse i fall, som i 1 � avses, eller av social- ^IjTelsen i fall, som i 5 � avses, m� f�ras hos Konungen i justitiedeparte- "i^^ntct i den ordning, som �r best�md f�r �verldagande av f�rvaltande �^J'ndigheters och �mbetsverks beslut. 3 KAP. Om pr�^T iing av hinder mot �ktenskap 2 g , huruvida hinder m�ter mot �ktenskap (hinderspr�nning), i de n svenska f�rsamling, d�r k^^^nan �r kyrkobolef�rd, eller, om h on marken �r eller b�r vara kyrkobokf�rd i s�dan f�rsamling, dar hon Mstas, �"�"-? 3 ..P. 2 M iy}G:822. , - -v- j, . ^^"^^SSOOO. Susnsh f�rfatlningssamUng 1968, Nr 758 701 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1968 " Nr 758 1934 Ans�kan om hinderspi�vning g�rcs av de trolovade gomcnsaml hos p,,j . lors�inbelel i f�rsamlingen. ^ 5- 1 mom �r mannen kyrkobokf�rd i annan svensk f�rsamling �n i n S�s, skall ban, n�r ans�kan om liindcrsprovmng g�rcs. f�rele inij.j. vad kyrkob�ckerna i hans f�rsamling inneh�lla angaende hans hch5ri,i,e all ing� �ktenskapel (�kUnslmpshchjg). Trolovad, som anskaffa. , , // mom \r anledning antaga att trolovad ar sinnessjuk eller sinnessl� skall han med l�karintyg st^Tka, att sinnessjukdom eller sinnessl�liet ick� kan hos honom p�visas, eller ock visa tillstand j�mlikt 2 kap. 5 � all nian hinder av sinnessjukdomen eller sinnessloheten inga �ktenskapet. 3 �. Hava de trolovade fullgjort vad enligt 2 � �ligger dem, och finner ej pastors�mbetet hinder mot �ktenskapet m�ta, skall �mbetet p� beg�ran ai� de trolovade utf�rda intyg d�rom. �ktenskapshetyg m� skall ing�s. 4 KAP. G �. Vigsel .skall f�reg�s av hinderspr�vning enligt 3 kap. K�nner vigsel- f�rr�Haren till �ktenskap.shindcr, som icke uppni�rksaminats vid n�mnd!! pr�vning, m� vigsel ej ske. Ulan intyg enligt 3 kap. 3 � m� ej annan liga �n pr�st, som tj�nstg�r i den f�rsamling d�r liinderspr�vningen skett. Hava de trolovade ej blivit vigda inom fyra m�nader efter hinderspr�v� ningen, m� vigsel ej ske utan ny hinder.spr�vning. � �" ^ .. , Vigsel vare utan verkan, om den ej f�rr�ttats av n�gon, som agcr nc- h�rigliet att viga, eller om d�rvid ej s� tillg�tt, som i 8 � andra stycket ur f�reskrivet; men ej skall vigsel anses ogill, p� den grund att eljest icke su f�rfarits, som i 8 � �r sagt, eller vigself�rr�ttaren �verskridit sin bch�rigkd eller vederb�rlig hindcrspr�vning ej f�reg�tt. Vigsel, som enligt f�rsta stycket eljest skulle vara nian vcrlain. godk�nnas av Konungen p� ans�kan av mannen eller kvinnan eller, om n�gondera avlidit, av arvinge till den avlidne. S�dant godk�nnande nia kmi nas endast om synnerliga sk�l f�religga. 10 KAP. 3 .8. �ktenskap g�nge ing� �ktenskap; _ . . , "3. om han bedragits till �ktenskapet, d�rigenom att han blivit a^ a' maken genom falsk njipgift eller svikligt f�rtigande vilseledd Acm denne ar eller ang�ende s�dana omst�ndiglndcr r�rande hans tu m . iiy, som skahgcn bort avh�lla den bedragne fr�n �ktenskapets nit,a eller ^ 4. om han blivit tvungen till �ktenskapet. . m- '"^�vida ej maken inst�mt sin talan m" ^yGer^^^an tillst�nd, som i 1 s�g.s, upph�rde eller han fiek kuns-1 " A ntlring,.,, all ...ndra od. U-c-dje sl yclccnu uppluiv.s. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:858px;height:1262px;"> <img width="858" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1968 . Nr 758 �lcr�ingssk�l. varom i 2 eller 3 f�rm�les eller r " r j 4 a vses: och ma lalan om �terg�ng ej 1 n�ant r '^'�ng, som f�rflutit fr�n vigseln. fall vackas, sedan tre �r 11 KAP. 1 �. 1 ^ro makar ense om att ei forts�ttn i lens floni p� hem.skillnad. <ivnaden, �ga de vinna r�t- 7 � Har ena maken, i strid mot vad i 2 kar� in s j . �ge andra malcen linna �ktenskapsskillnad. ^ 8 � Har ena malcen sa mlag eller annat k�nsumg�nge med annan �r. c* i �gcrdcrme r�tt 1111 �k tenslmpssldllnad. s�vida han ej samtyck? HU hand! Finnes h�nsjm Hll barnens b�sta eller andra s�rslcHda sk�l tala d�rf�r ni� r�tten doma Ull hcmskUlnad i st�llet �5r �ktenskapsskillnad eller, om dom pa hem skillnad redan foreligger, ogilla talan om �ktenskapsskillnad. Talan skall vackas mom sex m�nader efter erh�llen kunskap om hand� lingen och senast mom tre �r, sedan den begicks. 10 �. Gor ena maken sig skjddig till misshandel eller annat brott mot andra ma� kens person , a ger denne vinna �ktenskapssldllnad, om ej h�nsyn till brot� tets beskaffenhet och omst�ndigheterna i �\Tigt tala d�remot. Detsamma galler, om malce beg�r motsvarande brott mot barn, som st�r under andra makens eller b �da makarnas v�rdnad. Talan skall v�ckas inom sex m�nader efter erh�llen kunskap om g�rning� en och senast inom tre �r, sedan den begicks, 13 �. Ar eria ma ken sinnessjuk och har sjukdomen under �ktenskapet fortfarit tre �r, �ger andra malcen r�tt till �ktenskapsskillnad, om det ej sk�ligen lean forclras att han forts�tter �ktenskapet. Har sjulcdomc n varat kortare tid �n som s�gs i f�rsta stycket, m� d�mas tl i �ktenskapsskillnad, om synnerliga sk�l f�religga. 14 KAP. 1 �. Make �ger p�kalla medling, om s�ndring uppst�tt i �ktenskapet eller om eljest uppknminit, som st�r sammanlevnaden mellan makarna. fh�rig att medla �r: , . , }" pr�st i f �rsamling av svenska kyrkan, d�r makarna eller endera ar icyr- �ol)okford; 2. vig scif�rr�ttare inom annat trossamfund �n svenska kyrlcan, om ma- ^rna eller endera tillh�r samfundet; , 5.-hocptt- 3. borgerl ig m edlare i den kommun, d�r makarna eller I^^^^^f^jesl�ndare f �r familjer�dgivningsbyr�, som drives av kommun eller � A�uSeTfer d�rtill, �ger r�tten i den ort, d�r makarna eller endera �salt, p� m akes beg�ran utse s�rskild medlare. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1968 " Nr 758 1936 2 g, I virie kommun skall finnas minst en borgerlig medlare. Om del �r ,,5, kallat av s�rskilda sk�l, kan samma person torordnas 1,11 me dlare t�r ''VormrlTmedlare utses av r�tten f�r tv� kalender�r. Flnnes medlare ej vara l�mpFig f�r sitt uppdrag, ska han entledigas. Avg�r medlare f�re {. g�ngen av dFn lid, f�r vilken han blivit utsedd, skall annan forordnas f�r den Itersl�ende tiden. i i, r- F�r medlare, som avses i denna paragraf, skall finnas ers�ttare. Vad so m �r f�reskrivet om medlare g�ller �ven ers�ttare. ** b- Ers�ttning till borgerlig medlare betalas av kommunen. Ers�ttning till s�rskild medlare, som utsetts j�mlikt 1 � tredje stycket, ut� g�r av statsmedel. N�rmare best�mmelser om ers�ttning enligt denna paragraf meddelas av Konungen. 15 KAP. S �. Mal om hemskillnad enligt 11 kap. 1 eller 2 � in� ej upptagas, med niindre det visas, alt medling �gt rum enligt 14 kap. Har make underl�tit att p� kal� lelse infinna sig till medling eller ej kunnat antr�ffas med kallelse, skall m� let dock utan hinder d�rav upplagas, om andra maken inst�llt sig f�r med- ling. 9 �" Skall mal om hemskillnad enligt 11 kap. 2 � upptagas, ehuru medling ej f�reg�tt, och finner r�llen, att tiflf�lle till medling h�r beredas, skall l�mp� lig person av r�tlen utses till medlare. I fr�ga om s�dan medlare �ga 14 k ap. 3 � samt 4 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning- H�rsam� mar make ej kallelse att infinna sig inf�r medlaren, eller har av annan orsak medling ej skett f�re utsatt tid, �ger vidare anst�nd f�r medling ej rimi, med mindre b�da makarna det �ska. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1969. . , Besl�mmelserna i 4 kap. 9 � andra styckel skall g�lla, �ven om vig^e n �gt rum f�re ikrafttr�dandet. Har talan om �lerg�ng enligt de �ldre best�mmelserna i 10 kap. 3 S styckcl 3 v�ckts f�re ikrafttr�dandet, skall dessa best�mmelser alltjmn iill�mpas. 1 alan som avses i 11 kap. 7 � f�r ej v�ckas, om r�tten till sadan tak.n I grund av �ldre best�mmelser g�tt f�rlorad f�re ikrafttr�dandet. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligcn att cftcrr�tfa. Till visso hava Vi detla med egen hand undcrslvrivit och med Vart kung " bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 13 december 1968. T' ^' UST�F�DO (L. S.) (.Tustiticdepartcmcntct) EENN'A'"'" � </div> </div>

Nr 758

om �ndring i giftenn�lsbalken;

given Sloc kholms slott den 13 de cember 1968.

Yi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och

Vendes Konung, gora v et e rli g t: att Vi, med riksdagenx funSh

if-in 1%�" T "i'?-!,�

'"'P- 2 S �

Sioi. Z

4-6 �� 4 kap / � och 15 kap 7 � gifterra�lsbalken= skall upphora att

galla, dc/5 att ^ ka ^p 1, o och 13 ��, 3 kap. 1 2 � 1 och 4 mom. samt 3 och

3 f� ? 1 ^ap. 1. 7, 8, 10 och 13 ��, 14 kap. 1 och

S och 9 �� samt rubriken till 3 kap. samma balk skall erh�lla

andrad lydelse p� s�tt nedan anges, dels att i 14 kap. slcaU in f�ras en ny

paragraf, 4 �, av nedan angiven lydelse.

2 KAP.

^ �"

Uen, som lir under aderton �r, m� ej tr�da i alctenskap utan tillst�nd av

l�nsstyrelsen i del l�n, d�r den under�rige har sitt hemvist.

- .

iJen, som a r sinnessjuk eller sinnes sl�, m� ej ing� �ktenskap, med mindre

socialstjTelsen finner sk�ligt till�ta �lctenskapet.

S-

inlagan �ver beslut av l�nsstyrelse i fall, som i 1 � avses, eller av social-

^IjTelsen i fall, som i 5 � avses, m� f�ras hos Konungen i justitiedeparte-

"i^^ntct i den ordning, som �r best�md f�r �verldagande av f�rvaltande

�^J'ndigheters och �mbetsverks beslut.

3 KAP.

Om pr�^T iing av hinder mot �ktenskap

2 g

huruvida hinder m�ter mot �ktenskap (hinderspr�nning),

i de n svenska f�rsamling, d�r k^^^nan �r kyrkobolef�rd, eller, om h on

marken �r eller b�r vara kyrkobokf�rd i s�dan f�rsamling, dar hon Mstas,

�"�"-?

3 ..P. 2 M

iy}G:822.

, - -v- j,

^^"^^SSOOO. Susnsh f�rfatlningssamUng 1968, Nr 758 701

�

1968 " Nr 758

1934

Ans�kan om hinderspi�vning g�rcs av de trolovade gomcnsaml hos p,,j .

lors�inbelel i f�rsamlingen.

^ 5-

1 mom �r mannen kyrkobokf�rd i annan svensk f�rsamling �n i n

S�s, skall ban, n�r ans�kan om liindcrsprovmng g�rcs. f�rele inij.j.

vad kyrkob�ckerna i hans f�rsamling inneh�lla angaende hans hch5ri,i,e
all ing� �ktenskapel (�kUnslmpshchjg).

Trolovad, som

anskaffa.

// mom \r anledning antaga att trolovad ar sinnessjuk eller sinnessl�

skall han med l�karintyg st^Tka, att sinnessjukdom eller sinnessl�liet ick�

kan hos honom p�visas, eller ock visa tillstand j�mlikt 2 kap. 5 � all nian

hinder av sinnessjukdomen eller sinnessloheten inga �ktenskapet.

3 �.

Hava de trolovade fullgjort vad enligt 2 � �ligger dem, och finner ej

pastors�mbetet hinder mot �ktenskapet m�ta, skall �mbetet p� beg�ran ai�
de trolovade utf�rda intyg d�rom.

�ktenskapshetyg m�

skall ing�s.

4 KAP.

G �.

Vigsel .skall f�reg�s av hinderspr�vning enligt 3 kap. K�nner vigsel-

f�rr�Haren till �ktenskap.shindcr, som icke uppni�rksaminats vid n�mnd!!

pr�vning, m� vigsel ej ske. Ulan intyg enligt 3 kap. 3 � m� ej annan liga �n

pr�st, som tj�nstg�r i den f�rsamling d�r liinderspr�vningen skett.

Hava de trolovade ej blivit vigda inom fyra m�nader efter hinderspr�v�

ningen, m� vigsel ej ske utan ny hinder.spr�vning.

� �"

Vigsel vare utan verkan, om den ej f�rr�ttats av n�gon, som agcr nc-

h�rigliet att viga, eller om d�rvid ej s� tillg�tt, som i 8 � andra stycket ur

f�reskrivet; men ej skall vigsel anses ogill, p� den grund att eljest icke su

f�rfarits, som i 8 � �r sagt, eller vigself�rr�ttaren �verskridit sin bch�rigkd

eller vederb�rlig hindcrspr�vning ej f�reg�tt.

Vigsel, som enligt f�rsta stycket eljest skulle vara nian vcrlain.

godk�nnas av Konungen p� ans�kan av mannen eller kvinnan eller, om
n�gondera avlidit, av arvinge till den avlidne. S�dant godk�nnande nia kmi
nas endast om synnerliga sk�l f�religga.

10 KAP.

3 .8.

�ktenskap g�nge

ing� �ktenskap;

_ .

. ,

"3. om han bedragits till �ktenskapet, d�rigenom att han blivit a^ a'

maken genom falsk njipgift eller svikligt f�rtigande vilseledd

Acm denne ar eller ang�ende s�dana omst�ndiglndcr r�rande hans tu m .

iiy, som skahgcn bort avh�lla den bedragne fr�n �ktenskapets nit,a

eller

4. om han blivit tvungen till �ktenskapet.

'"^�vida ej maken inst�mt sin talan

^yGer^^^an tillst�nd, som i 1 s�g.s, upph�rde eller han fiek kuns-1

" A ntlring,.,,

all ...ndra od. U-c-dje sl yclccnu uppluiv.s.

�

1968 . Nr 758

�lcr�ingssk�l. varom i 2 eller 3 f�rm�les eller

r " r

j 4 a vses: och ma lalan om �terg�ng ej 1 n�ant r

'^'�ng, som

f�rflutit fr�n vigseln.

fall vackas, sedan tre �r

11 KAP.

1 �.

^ro makar ense om att ei forts�ttn

lens floni p� hem.skillnad.

<ivnaden, �ga de vinna r�t-

7 �

Har ena maken, i strid mot vad i 2 kar� in s

�ge andra malcen linna �ktenskapsskillnad.

8 �

Har ena malcen sa mlag eller annat k�nsumg�nge med annan �r. c*

�gcrdcrme r�tt 1111 �k tenslmpssldllnad. s�vida han ej samtyck? HU hand!

Finnes h�nsjm Hll barnens b�sta eller andra s�rslcHda sk�l tala d�rf�r

ni� r�tten doma Ull hcmskUlnad i st�llet �5r �ktenskapsskillnad eller, om

dom pa hem skillnad redan foreligger, ogilla talan om �ktenskapsskillnad.

Talan skall vackas mom sex m�nader efter erh�llen kunskap om hand�

lingen och senast mom tre �r, sedan den begicks.

10 �.

Gor ena maken sig skjddig till misshandel eller annat brott mot andra ma�

kens person , a ger denne vinna �ktenskapssldllnad, om ej h�nsyn till brot�

tets beskaffenhet och omst�ndigheterna i �\Tigt tala d�remot. Detsamma

galler, om malce beg�r motsvarande brott mot barn, som st�r under andra

makens eller b �da makarnas v�rdnad.

Talan skall v�ckas inom sex m�nader efter erh�llen kunskap om g�rning�

en och senast inom tre �r, sedan den begicks,

13 �.

Ar eria ma ken sinnessjuk och har sjukdomen under �ktenskapet fortfarit

tre �r, �ger andra malcen r�tt till �ktenskapsskillnad, om det ej sk�ligen lean

forclras att han forts�tter �ktenskapet.

Har sjulcdomc n varat kortare tid �n som s�gs i f�rsta stycket, m� d�mas

tl i �ktenskapsskillnad, om synnerliga sk�l f�religga.

14 KAP.

1 �.

Make �ger p�kalla medling, om s�ndring uppst�tt i �ktenskapet eller om

eljest uppknminit, som st�r sammanlevnaden mellan makarna.

fh�rig att medla �r:

, }" pr�st i f �rsamling av svenska kyrkan, d�r makarna eller endera ar icyr-

�ol)okford;

2. vig scif�rr�ttare inom annat trossamfund �n svenska kyrlcan, om ma-

^rna eller endera tillh�r samfundet;

5.-hocptt-

3. borgerl ig m edlare i den kommun, d�r makarna eller

I^^^^^f^jesl�ndare f �r familjer�dgivningsbyr�, som drives av kommun eller

�

A�uSeTfer d�rtill, �ger r�tten i den ort, d�r makarna eller endera

�salt, p� m akes beg�ran utse s�rskild medlare.

�

1968 " Nr 758

1936

2 g,

I virie kommun skall finnas minst en borgerlig medlare. Om del �r ,,5,

kallat av s�rskilda sk�l, kan samma person torordnas 1,11 me dlare t�r

''VormrlTmedlare utses av r�tten f�r tv� kalender�r. Flnnes medlare ej

vara l�mpFig f�r sitt uppdrag, ska han entledigas. Avg�r medlare f�re {.

g�ngen av dFn lid, f�r vilken han blivit utsedd, skall annan forordnas f�r den
Itersl�ende tiden.

i i, r-

F�r medlare, som avses i denna paragraf, skall finnas ers�ttare. Vad so m

�r f�reskrivet om medlare g�ller �ven ers�ttare.

** b-

Ers�ttning till borgerlig medlare betalas av kommunen.

Ers�ttning till s�rskild medlare, som utsetts j�mlikt 1 � tredje stycket, ut�

g�r av statsmedel.

N�rmare best�mmelser om ers�ttning enligt denna paragraf meddelas av

Konungen.

15 KAP.

S �.

Mal om hemskillnad enligt 11 kap. 1 eller 2 � in� ej upptagas, med niindre

det visas, alt medling �gt rum enligt 14 kap. Har make underl�tit att p� kal�

lelse infinna sig till medling eller ej kunnat antr�ffas med kallelse, skall m�
let dock utan hinder d�rav upplagas, om andra maken inst�llt sig f�r med-
ling.

9 �"

Skall mal om hemskillnad enligt 11 kap. 2 � upptagas, ehuru medling ej

f�reg�tt, och finner r�llen, att tiflf�lle till medling h�r beredas, skall l�mp�

lig person av r�tlen utses till medlare. I fr�ga om s�dan medlare �ga 14 k ap.

3 � samt 4 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning- H�rsam�

mar make ej kallelse att infinna sig inf�r medlaren, eller har av annan orsak

medling ej skett f�re utsatt tid, �ger vidare anst�nd f�r medling ej rimi, med

mindre b�da makarna det �ska.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1969.

. ,

Besl�mmelserna i 4 kap. 9 � andra styckel skall g�lla, �ven om vig^e n

�gt rum f�re ikrafttr�dandet.

Har talan om �lerg�ng enligt de �ldre best�mmelserna i 10 kap. 3 S

styckcl 3 v�ckts f�re ikrafttr�dandet, skall dessa best�mmelser alltjmn

iill�mpas.

1 alan som avses i 11 kap. 7 � f�r ej v�ckas, om r�tten till sadan tak.n I

grund av �ldre best�mmelser g�tt f�rlorad f�re ikrafttr�dandet.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligcn att cftcrr�tfa. Till

visso hava Vi detla med egen hand undcrslvrivit och med Vart kung "

bekr�fta l�tit.

Stockholms slott den 13 december 1968.

T' ^'

UST�F�DO

(L. S.)

(.Tustiticdepartcmcntct)

EENN'A'"'"

�

;

Viktiga lagar inom familjerätten

Föräldrabalk (1949:381)
Socialtjänstlag (2001:453)
Äktenskapsbalk (1987:230)
Ärvdabalk (1958:637)

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1968:758

Viktiga lagar inom familjerätten

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Om Lagboken.se