SFS 1958:637

Start / Familjerätt / Äktenskapsbalk (1987:230) / SFS 1958:637

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                              </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> TNINGSSAMLING Ti: Nr 637 Ocll 638 Utkom fr�n trycket den 30 dec. 1958 Nr 637 �rvdabalt; given Stockholms slott den 12 december 1958. 1 GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och tides Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit t f�rordna, att �rvdabalken i Sveriges rikes lag skall hava f�ljande ly- se. 1 KAP. Om r�tt att taga arv 1 �. rv kan tagas endast av den som lever vid arvl�tarens d�d; dock m� barn, �r avlat dessf�rinnan, taga arv, om det sedermera f�des med liv. �r ga om r�tt till del i boet efter arvl�tarens efterlevande make, skall h�n- tagas till tiden f�r maltens d�d. 2 �. . arvinge till den, efter vilken arv fallit, j�mv�l avliden, och kan bevis ej .ebringas att han �verlevat arvl�taren, skall med arvet s� f�rfaras som ,ban icke �verlevat denne. ^ 3 �. tl�ndsk medborgare m� lika med svensk taga arv h�r i riket. �r i annan t svensk medborgare icke likst�lld med inl�nning i fr�ga om r�tten att arv, eller m�ste han d�r vidk�nnas st�rre avdrag �n denne, �ger ungen f�rordna att motsvarande inskr�nkning skall g�lla f�r den ns medborgare h�r i riket. j; 2 KAP. : Om skyldemans arvsr�tt 1 �. " m�ste arvingar p� grund av skyldskap �ro arvl�tarens avkomlingar tarvingar). rvl�tarens barn taga lika lott. �r barn d�tt, skola dess avkomlingar tr�r i dess st�lle, och skall var gren taga lika lott. p, 1958: B 23; L>U B 14, 15; Rskr B 107. '587025. Svensk f�rfattningssamling 1958, Nr 637 och 688 ' � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1786 1958 ^ ' 2 �. ' Finnas ej br�starvingar, taga arvl�larens fader och moder h�lften var ajvet. �r fader eller moder d�d, dela arvl�tarens syskon faderns eller mode lott. I avlidet syskons st�lle tr�da dess avkomlingar, och skall var gren t lika lott. Finnas ej syskon eller avkomlingar av dem, men lever endera arvl�tarens f�r�ldrar, skall denne taga hela arvet. �ro halvsyskon efter arvl�taren, taga de med helsyskon eller deras komlingar del i lott, som skolat tillfalla deras fader eller moder. Finnas helsyskon, och �ro b�da f�r�ldrarna d�da, skola arvl�tarens halvsyskon t' hela arvet. I avlidet halvsyskons st�lle tr�da dess avkomlingar. 3 �. : Leva ej arvl�tarens fader, moder, syskon eller syskons avkomlingar, farfader, farmoder, morfader och mormoder arvet. Envar �rver lika lott. �r farfader, farmoder, morfader eller mormoder d�d, skola den d�des b dela hans lott. �ro ej barn efter den d�de, tager den andre av farf�r�ldra eller morf�r�ldrarna eller, om �ven han �r d�d men efterl�mnat barn, h' barn den d�des lott. Finnes ej arvinge � den sidan, skall hela arvet g� till vingarna � den andra. 4 �. Andra skyldem�n �n ovan s�gs �ga ej �rva. 3 KAP. Om makes arvsr�tt; s� ock om r�tt f�r den f�rst avlidne makens * i boet efter den sist avlidne maken , 1 �. " Var arvl�taren gift och l�mnar ej efter sig br�starvinge, tillfaller kva' tenskapen maken. Lever vid makens d�d den f�rst avlidnes fader, mc syskon eller syskons avkomling, �ga de som d� �ro n�rmast till arv e den f�rst avlidne taga h�lften av efterlevande makens bo, d�r ej ne annorlunda stadgas. Ej m� efterlevande maken genom testamente f�ro om vad s�lunda skall tillfalla den f�rst avlidnes arvingar. 2 �. �gde vid den f�rst avlidne makens d�d makarna eller en av dem ens egendom, eller motsvarade eljest kvarl�tenskapen efter den f�rst avlid annan andel �n h�lften av makarnas egendom, taga de arvingar efter ' f�rst avlidne som i 1 � n�mnts samma andel i boet efter den sist avlid Har den f�rst avlidne maken genom testamente f�rordnat, att n�got kvarl�tenskapen efter honom skall tillfalla annan �n efterlevande m skall avdrag h�rf�r g�ras vid andelens ber�ltning. 3 �. Har efterlevande maken genom g�va eller annan d�rmed j�mf�rlig b ling, utan tillb�rlig h�nsyn till den f�rst avlidnes arvingar,, orsakat v� lig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid efterlevande kens d�d tillkommer hans arvingar, vederlag utg� till arvingarna efter f�rst avlidne f�r vad av minskningen bel�per � deras andel i boet. Kan vederlag ej utg�, skall g�van eller dess v�rde �terb�ras, s�framt som mottog g�vaa ins�g eller bort inse, att den l�nde arvingarna efter � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r 637 1787 vlidne till f�rf�ng. Talan h�rom m� dock ej v�ckas, sedan fem �r f�r- fr�n det g�van mottogs, �r vid d �dsfallet g�va, som tillkommit under omst�ndigheter varom ovan , ej fullbordad, m� den ej g�ras g�llande, i den m�n det skulle l�nda garna efter den f�rst avlidne till forf�ng. 4 �. �rstiger boets v�rde vid efterlevande makens d�d dess v�rde vid den t avlidnes fr�nf�lle, skall denna f�rkovran till�ggas den efterlevandes ngar, s�vitt visas att egendom till motsvarande v�rde tillfallit den efter- nde i arv, g�va eller testamente eller ock m� antagas att boets f�rkov- h�rr�r fr�n f�rv�rvsarbete, som efter den f�rst avlidne makens d�d dri- ' av den efterlevande. �r efterlevande maken gjort sig skyldig till f�rfarande som avses i 3 �, , vid ber�kning huruvida f�rkovran f�religger, kvarl�tenskapen �kas ett belopp, motsvarande den minskning av boet som orsakats av efter- de maken. 5 �. �d delningen av boet efter den sist avlidne maken �ga vardera makens 'ngar p� sin l�tt erh�lla egendom, som under �ktenskapet tillh�rt den ken, och den sist avlidnes arvingar j�mv�l egendom, som sedermera f�r- ats av denne. Fastighet m�, �ven om den i v�rde �verstiger vad � lotten �per, utt�gas, om penningar l�mnas till fyllnad av andra sidans lott. �vrigt skall betr�ffande f�rr�ttningen 1 till�mpliga delar g�lla vad om elning �r stadgat. , 6 �. ar efterlevande maken g�tt i nytt gifte, skall vid hans d�d delning enligt a kapitel av hans beh�llna giftor�ttsgods och enskilda egendom �ga rum, n bodelning m� f�rr�ttas. kall i efterlevande makens livstid bodelning �ga rum mellan honom och make i nytt �ktenskap eller dennes arvingar, skall av efterlevande ;ens beh�llna giftor�ttsgods och enskilda egendom f�re delningen utta- gendom till v�rde, motsvarande vad enligt 14 �� bel�per � den f�rst nes arvingar. ad i 4 � stadgas f�r det fall, att egendom tillfallit efterlevande maken i rg�va eller testamente, skall �ga motsvarande till�mpning, d�rest han, f�ljd av nytt gifte, vid bodelning eller eljest p� grund av giftor�tt erh�llit dom ut�ver vad f�rut tillkom honom. 7 �. efterlevande maken j�mlikt 13 kap. 12 � gifterm�lsbalken �gt erh�lla kvarl�tenskapen vid bodelning efter den f�rst avlidne, skall vad ovan dgat om r�tt f�r dennes arvingar i boet efter den sist avlidne maken Ila. 8 �. d i detta kapitel �r stadgat om efterlevande makes arvsr�tt skall ej �ga pning, om vid arvl�tarens d�d makarna p� grund av hemskillnad lev- kilda eller talan om �ktenskapets �terg�ng, hemskiHnad eller �kten- skillnad d� var anh�ngig eller vid bodelning i anledning av d�dsfallet nas giftor�ttsgods efter vad i gifterm�lsbalken stadgas skall s� delas ade �terg�ng skett. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1788 1958 .' 4 KAP. ' ' i Om arvsr�tt vid adoptivf�rh�Uande; s� ock om den arvsr�tt, som tillk barn utom �ktenslcap, och om arvsr�tt efter s�dant barn 1 �. Adoptivbarn och dess avkomlingar taga arv och �rvas som om adop barnet varit adop tantens barn i �ktenskap. 2 �. ! Mellan adoptivbarnet och dess avkomlingar � ena samt �vriga skylde till adoptivbarnet � andra sidan �ger arvsr�tt ej rum. Har make adop andra makens barn, skall dock arv tagas som om barnet varit maka gemensamma. 3 �. Barn utom �ktenskap eller dess avkomlingar taga arv efter barnets . der och m�dernefr�nder och �rvas av dem, s�som vore barnet av �k skaplig b�rd. 4 �. : �r barnet trolovningsbarn eller har fadern avgivit f�rklaring, att ba skall hava samma r�tt till arv efter honom som barn av �ktenskaplig skall barnet taga arv efter fadern och fadern efter barnet, s�som vore av �ktenskaplig b�rd. I andra fall �ga barnet och fadern ej arvsr�tt e varandra. Mellan barnet och dess f�dernefr�nder �ger ej arvsr�tt rum. > Om barn utom �ktenskap, som �gt �rva fadern, �r avlidet, taga dess komlingar arv efter honom och han efter dem, p� s�tt i 2 kap. �r sta 5 �._ " F�rklaring varom i 4 � s�gs skall avgivas inf�r den pr�st, som f�r kyr b�ckerna i f�rsamling d�r barnet �r kyrkobokf�rt, eller i tillkallat vitt n�rvaro inf�r landsfiskal eller notarius publicus eller ock i skriftlig, av personer bevittnad handling, som f�retetts inf�r barnav�rdsmannen barnav�rdsn�mnden. F�rklaringen m� givas j�mv�l f�re barnets f�d Har barnet fyllt aderton �r, �r f�rklaringen ej g�llande, med mindre godk�nts av barnet i den ordning varom nyss �r sagt. 5 KAP. I Om allm�nna arvsfondens r�tt till arv 1 �. ^ " Finnes ej arvinge j�mlikt ovan givna best�mmelser, skall arvet till en fond, ben�mnd allm�nna arvsfonden. 2 �. F�religger anledning att � fondens v�gnar klandra testamente, som d f�r antagas vara ett riktigt uttryck f�r arvl�tarens yttersta vilja, Konungen besluta att klander ej skall �ga rum. 3 �. , Arv som tillfallit fonden m�, d�r det med h�nsyn till omst�ndighet' f�r anses billigt, av Konungen med riksdagens samtycke helt eller d avst�s till arvl�tarens skyldeman eller annan som st�tt arvl�taren n�raj � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> . Nr 637 1789 4 �. fondens �ndam�l samt meddelande av underst�d ur fonden, s� ock fondens f�rvaltning och bevakande av dess r�tt �r s�rskilt stadgat. 6 KAP. Om f�rskott � arv 1 �. ad arvl�taren i livstiden givit br�starvinge skall s�som f�rskott avr�k- � bans arv, s�framt icke annat f�reskrivits eller med h�nsyn till om- digbetema m�ste antagas hava varit avsett. �r mottagaren annan ar� ge, skall avr�kning ske allenast om detta stadgats eller p� grund av om- digbeterna m�ste anses hava varit avsett, d� egendomen gavs. r till makars gemensamma br�starvinge f�rskott � arv givet av enderas r�ttsgods, skall, s�vitt det kan ske, avr�kning d�rf�r �ga rum � ar- efter den f�rst avlidne. �terstoden skall avr�knas � arvet efter andra ken. 2 �. ostnader, som fader eller moder nedlagt � barns uppeh�lle och utbild- j skola ej avr�knas � dess arv, s�vitt den som vidk�nts kostnaden d�r- endast fullgjort honom �liggande underh�llsskyldighet, j heller skall � br�starvinges arv avr�kning �ga rum f�r sedvanliga sk�n- vilkas v�rde icke st�r i missf�rh�llande till givarens villkor. 3 �. vr�kning av f�rskott skall ske efter egendomens v�rde vid mottagandet, amt icke p� grund av omst�ndigheterna annat b�r g�lla. 4 �. n vad arvinge mottagit i f�rskott ej till fullo avr�knas � hans arvslott, an ej skyldig �terb�ra �verskottet, med mindre best�mmelse d�rom 4ats d� f�rskottet gavs. 5 �. ar f�rskott givits, skall, f�r best�mmande av arvslottemas storlek, kvar- nskapen f�re delningen �kas med f�rskottets v�rde eller, om avr�kning kan till fullo ske � f�rskottstagarens arv, med vad d�r� kan avr�knas. 6 �. ar arvinge som mottagit f�rskott avlidit f�re arvl�taren, �ro f�rskotts- arens avkomlingar pliktiga att avr�kna f�rskottet � sina arvslotter, kall arv delas mellan flera grenar och bar arvinge i en gren mottagit ott, �ro, om han avlidit f�re arvl�taren utan att efterl�mna avkom- r som �ga tr�da i hans st�lle, �vriga arvingar inom samma gren plik- , att avr�kna f�rskottet � sina arvslotter; dock taga de ej mindre del i l�tenskapen �n de �gt bekomma, om f�rskottstagaren levat. 7 �. ad make av sitt giftor�ttsgods givit styvbarn eller dess avkomling skall "kn�s � mottagarens arv efter andra maken, s�framt icke annat f�re� vits eller med h�nsyn till omst�ndigheterna m�ste antagas hava varit tt. Med samma f�rbeh�ll skall vad efterlevande make givit s�dan ar- e eller testamentstagare, som enligt 3 kap. 1 � eller 12 kap. 1 � �ger del i efterlevande makens bo, avr�knas � mottagarens lott d�ri. Be- elserna i 26 �� skola �ven i dessa fall till�mpas. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1958 7 KAP. Om laglott 1 �. H�lften av den arvslott, som enligt lag tillkommer br�starvinge, utg�r hans ^ j/ri laglott. (jjifii 2 �. Br�starvinge �r pliktig att � sin laglott avr�kna vad han av arvl�taren^^^'^ mottagit i f�rskott � sitt arv, s� ock vad han mottagit p� grund av testa- raente, s�framt icke annat f�ranledes av detta. ' 3 �. F�r utf�ende av laglott �ger br�starvinge p�kalla j�mkning i testamente.!;�^ �ro flera f�rordnanden, skall, om ej annat f�ljer av testamentet, legat utg�: f�re f�rordnande till universell testamentstagare och legat, som avser viss egendom, utg� f�re annat samt i �vrigt neds�ttning ske i f�rh�llande tilliP ' storleken av varje f�rordnande eller, vad ang�r f�rordnande till br�star� vinge, till den del d�rav som han ej �r pliktig avr�kna � sin laglott. �J Br�starvinge, som ej inom sex m�nader efter det han erh�ll del av tes-gjyai tamentet p� s�tt i 14 kap. s�gs p�kallat j�mkning genom att giva testa-ifjjji mentstagaren sitt anspr�k tillk�nna eller genom att v�cka talan mot ho-;r;:jiii nom, har f�rlorat sin r�tt. ' Har arvl�taren i livstiden bortgivit egendom under s�dana omst�ndig-ijta heter eller p� s�dana villkor att g�van till syftet �r att likst�lla med testa-[^[QI mente, skall i avseende � g�van vad i 2 och 3 �� r stadgat om testamente �ga motsvarande till�mpning, om ej s�rskilda sk�l �ro d�remot; och skall5; ' vid neds�ttning av g�van motsvarande del av den bortgivna egendomen �terb�ras eller, om det ej kan ske, ers�ttning utgivas f�r dess v�rde. Vid " laglottens ber�kning skall v�rdet av den bortgivna egendomen l�ggas till kvarl�tenskapen. k Vill br�starvinge mot g�votagare g�ra g�llande r�tt som avses i f�rsta|!j,ii stycket, skall han v�cka talan inom ett �r fr�n det bouppteckning efter ai ji j arvl�taren avslutades. F�rsittes denna tid, �r r�tt till talan f�rlorad. ^ Var vid d�dsfallet g�van ej fullbordad, m� den ej, med mindre s�rskildaisnfj} sk�l �ro d�rtill, g�ras g�llande, i den m�n det skulle l�nda till intr�ng i^^i^ br�starvinges laglott. " iii' 5 �. i Har arvl�taren genom testamente tillerk�nt n�gon nyttjander�tt, avkomst^ eller annan f�rm�n att utg� av kvarl�tenskapen eller genom f�reskrifter rande dennas f�rvaltning eller p� annat s�tt inskr�nkt r�tten att f�rfoga �ver den, �ger br�starvinge utan hinder av s�dant f�rordnande utf� sin lott i egendom, var�ver han �ger fritt f�rfoga. 6 �. ^ �ger barn till arvl�taren p� grund av lag r�tt till underh�llsbidrag ur Itvar^ l�tcnskapen, skall h�nsyn d�rtill ej tagas vid best�mmande av br�starvinges ^ J laglott. Om r�tt att genom testamente belasta br�starvinges laglott med under� h�llsbidrag stadgas i 8 kap. 'tiiH � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> -I,' Nr 637 1791 , 8 KAP. Om tmderh�llsbidrag ur kvarl�tenskap 1 �. L�mnar arvl�taren efter sig barn, vars uppfostran icke �r avslutad, och n det ej av sitt arv eller annorledes njuta uppeh�lle och utbildning efter d med h�nsyn till omst�ndigheterna pr�vas sk�ligt, �ger barnet, innan arv er testamente m� tagas, ur kvarl�tenskapen utf� bidrag till underh�llet d ett belopp en g�ng f�r alla, dock ej f�r tiden efter det barnet fyllt tjugu- �r. Hava flera barn denna r�tt och f�rsl�r ej kvarl�tenskapen till deras derh�ll, skall dem emellan s�dan j�mkning ske som med h�nsyn till de- ' behov och f�rh�llandena i � vrigt finnes sk�ligt. idrag, varom nu sagts, m� ej l�nda till minskning av annan br�starvinges slott, s�vitt han i f�ljd av sjukdom eller annan dylik orsak �r ur st�nd sj�lv f�rs�rja sig och arvet erfordras till sk�ligt underh�ll eller till full� ande av underh�llsplikt. . " 2 �. ar arvl�taren genom testamente f�rordnat att barn, som i f�ljd av sjuk- eller annan dylik orsak �r ur st�nd att sj�lv f�rs�rja sig, skall erh�lla derh�llsbidrag ur kvarl�tenskapen, och kan barnet ej av sitt arv eller an- ledes njuta sk�ligt underh�ll, d� m� s�dant bidrag utg�, � s�rskilda tider er med ett belopp en g�ng f�r alla, �nd� att br�starvinge skulle lida in- g i sin laglott. Br�starvinge �ger dock p�kalla s�dan j�mkning i f�rord- det att hans laglott ej belastas annorledes �n med �rligt bidrag, motsva- de h�gst fem f�r hundra av laglottens v�rde; och �ger han utf� laglotten, han f�r bidraget st�ller s�kerhet som av den underh�llsber�ttigade eller �tten godk�nnes. idrag enligt denna paragraf skall utg�, innan annat testamente m� tagas. 3 �. ar n�gon erh�llit egendom i testamente av den som efterl�mnat barn som �s i 2 �, �r han pliktig att utgiva �rligt underh�llsbidrag, motsvarande st fem f�r hundra av egendom�ns v�rde; och skall egendomen ej utgivas 1 honom, med mindre s�kerhet, som godk�nnes av den underh�llsber�tti- e eller av r�tten, blivit st�lld f�r underh�llsbidraget. �r testamentstaga- p br�starvinge, skall vad nu �r sagt g�lla allenast egendom som �verstiger ns arvslott. 4 �. ar arvl�taren bort^vit egendom under s�dana omst�ndigheter eller p� ana villkor, varom i 7 kap. 4 � s�gs, skall, s�vitt fr�ga �r om underh�lls- rag till barn som avses i 1 eller 2 �, betr�ffande g�van och g�votagaren om testamente och testamentstagare i 1 och 3 �� r stadgal �ga motsva- de till�mpning. I den m�n det visar sig erforderligt, skall den mottagna ndomen �lerb�ras eller, om det ej kan ske, ers�ttning utgivas f�r dess rde. , a r vid d�dsfallet g�van ej fullbordad, m� den ej g�ras g�llande, i den det skulle l�nda till intr�ng i barnets r�tt till underh�llsbidrag. " 5 �. " �cker ej bidrag, varom ovan stadgats, till underh�ll �t barn som avses i �, �r br�starvinge, som mottagit egendom i f�rskott � sin arvslott eller � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1792 1958 . ^ eljest s�som g�va, pliktig att utgiva underh�llsbidrag intill egendomens v�r� de vid mottagandet, �nd� att fall ej �r f�r handen varom i 4 � s�gs; dock �ger s�dan skyldighet ej rum, i den m�n egendomen utan mottagarens v�l� lande g�tt f�rlorad. Av d et belopp som s�lunda skall utgivas �ger barnet �r� ligen s�som bidrag till underh�llet utf� vad med h�nsyn till den tid som �terst�r f�r dess uppfostran ocli omst�ndigheterna i �vrigt f�r anses bel�pa p� �ret. _ ipf Vad i f�rsta stycket s�gs skall ej �ga till�mpning i fr�ga om sedvanliga sk�nker, vilkas v�rde icke st�r i missf�rh�llande till givarens villkor. G�vo4,(!il tagare �r ock fri fr�n skyldighet att utgiva underh�llsbidrag, s�vitt hah^ skulle komma att sakna medel till sk�ligt underh�ll eller till fullg�rande av underh�llsplikt. J-H-'. 6 �. r Egendom som avs�ttes f�r bestridande av underh�llsbidrag � s�rskilda/!^-^ tider j�mlikt 2, 3 eller 4 � skall, s�framt ej annat �verenskommits, st�llasil�?-' under v�rd och f�rvaltning av god man, varom f�rm�les i 18 kap. f�r�ldra- balken. 7 �. "Jj N�r v�sentligt �ndrade f�rh�llanden p�kalla' det, �ger r�tten f�rordna att underh�llsbidrag � s�rskilda tider enligt 3, 4 eller 5 � skall neds�ttas eller upph�ra. Samma lag vare om s�dant underh�llsbidrag enligt 2 �, s�vitt det, r�Ci belastar br�starvinges laglott. j 8 �. Anspr�k p� underh�llsbidrag enligt 1 � skall vid talans f�rlust framst�llas senast vid skiftet. R�tt till underh�llsbidrag enligt 3, 4 eller 5 � g�res g�llande genom att anspr�k framst�lles eller talan v�ckes, i fall som avses i 3 � inom ett �r sedan testamente, varom d�r s�gs, blivit den underh�llsber�ttigade delgivet ocb i fall som avses i 4 eller 5 � inom samma tid fr�n det bouppteckning cs!; efter arvl�taren avslutades. F�rsittes denna tid, �r r�tten f�rlorad. ci i i 9�. ^ ^ Vad i detta kapitel stadgas skall i till�mpliga delar g�lla i avseende � r�tt ^ till underh�ll f�r arvl�tarens barn utom �ktenskap, som har arvsr�tt efter f honom, och f�r hans adoptivbarn �vensom � skyldighet f�r s�dana barn och deras avkomlingar att utgiva underh�llsbidrag. De i detta kapitel meddelade best�mmelserna �ga icke till�mpning, d� i\ barn till arvl�taren adopterats av annan �n arvl�tarens make. . 10 �. D�r fadern till barn utom �ktenskap, och har barnet ej efter vad i 4 kap.;,ju. s�gs arvsr�tt efter honom, skall det belopp, som erfordras till fullg�rande. ' f�r framtiden av hans underh�llsskyldighet mot barnet, f�re arvs- och tes-, tamentslotter utg� av beh�llningen i boet; dock att barnet icke h�rigenom m� erh�lla st�rre del d�rav �n det skulle hava bekommit, om det varit avi iji inj �ktenskaplig b�rd. ' 'i il ii Ang�ende avtal om vad s�lunda skall tillkomma barnet g�ller vad i 7 ka p. 7 � f�r�ldrabalken �r stadgat f�r det fall, att fadern �tager sig att till barnets tilu underh�ll utgiva visst belopp en g�ng f�r alla. UUj Med belopp som tillfaller barnet skall f�rfaras p� s�tt i sistn�mnda lag� rum �r f�reskrivet. du A 'Sin � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ? .Nr 637 1793 9 KAP. Om r�tt att g�ra eller taga testamente 1 �. Den som fyllt tjuguett �r m� genom testamente f�rordna om sin k vari�- nskap. Testamente m� ock g�ras av under�rig, som �r eller varit gift eller in efter fyllda sexton �r vill X�rordna om egendom, �ver vilken han �ger �lv r�da. 2 �. . F�rordnande till annan �n den som �r f�dd vid testators d�d eller d� �r ylad och sedermera f�des med liv �r utan verkan. ^Utan hinder av vad nu �r sagt g�ller f�rordnande, enligt vilket blivande sber�ttigade avkomlingar till n�gon, som enligt f�rsta stycket �ger taga stamente, skola erh�lla egendom till full �go sist vid dennes d�d eller d� nan, som skall �tnjuta r�tt till egendomen, avlider eller hans r�tt eljest pph�r. Ej m� i s�dant f�rordnande olikhet g�ras mellan syskon, vilka ej f�dda eller avlade vid testators d�d. ^ 3 �. Om r�tt f�r utl�ndsk medborgare att h�r i riket taga testamente g�ller om utl�nnings r�tt att taga arv �r stadgat. "^1 10 KAP. Om uppr �ttande och �terkallelse av testamente 1 �. Testamente skall uppr�ttas skriftligen med tv� vittnen. I deras samtidiga rvaro skall testator underskriva testamentshandlingen eller vidk�nnas sin underskrift d�r�. Vittnena skola bestyrka handlingen med sina namn. De ola �ga k�nnedom om handlingens egenskap av testamente, men det st�r tator fritt att l�ta dem veta dess inneh�ll eller ej. 2�. Testamentsvittnena b�ra vid sina namn anteckna yrke och hemvist. De Ta ock � handlingen teckna intyg r�rande tiden f�r bevittnandet samt �v- ga omst�ndigheter som kunna vara av betydelse f�r testamentets giltighet. Hava vittnena � handlingen intygat att vid testamentets uppr�ttande s� Ig�tt som i 1 � s�gs, skall intyget, d�r klander v�ckes, �ga tilltro, s�framt , st�ndigheter ej f�rekomma som f�rringa intygets trov�rdighet. 3 �. �r n�gon av sjukdom eller annat n�dfall f�rhindrad att uppr�tta testa- �hte p� s�tt i 1 � s�gs, m� han f�rordna om sin kvarl�tenskap muntligen f�r tv� vittnen eller ock utan vittnen genom egenh�ndigt skriven och un- tecknad handling. S�dant testamente �r ogillt, om testator sedermera under tre m�nader arit i tillf�lle att f�rordna om sin kvarl�tenskap s�som i 1 � �r stadgat. 4�. Till testamentsvittne m� ej tagas den som �r under femton �r eller p� . nd av sinnessjukdom, sinnessl�hel eller annan rubbning av sj�lsverk- heten saknar insikt om betydelsen av vittnesbekr�ftelsen, ej heller tes- 3fi5702^. Svensk f�rfattningssamling 1958, Nfe37 och 638 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1794 1958 tators make eller den som med honom �r i r�tt upp- eller nedstigande skyld- skap eller sv�gerlag eller �r hans syskon eller som p� grund av adoption st�r i motsvarande f�rh�llande till honom. Ej m� n�gon tagas till vittne vid f�rordnande till honom sj�lv, hans make eller n�gon, vilken med honom �r i skyldskap eller sv�gerlag som njss �r sagt eller p� grund av adoption st�r i motsvarande f�rh�llande till honom. F�rordnande att vara testamentsexekut�r medf�r dock ej hinder att vara vittne. �beropas testamentsvittne till bevis i r�tteg�ng, g�ller vad i r�tteg�ngs� balken �r stadgat om s�dant bevis. 5 �. Har testator i den ordning som g�ller f�r testamentes uppr�ttande �ter� kallat sill f�rordnande eller har han f�rst�rt testamentshandlingen eller eljest otvetydigt givit tillk�nna att f�rordnandet ej l�ngre var uttryck f�r hans yttersta vilja, �r f�rordnandet utan verkan. � Utf�stelse att ej �terkalla testamente �r icke bindande. 6 �. Vill n�gon, i samband med �terkallelse av visst f�rordnande eller eljest, g�ra till�gg till sitt testamente, g�ller vad om uppr�ttande av testamente �r stadgat. 7 �. Har n�gon genom ensidig �terkallelse eller �ndring av inb�rdes testamente v�sentligt rubbat f�ruts�ttningarna f�r det �msesidiga f�rordnandet, �r han f�rlustig sin r�tt p� grund av testamentet. 11 KAP. Om testamentes tolkning 1 �. �t testamente skall givas den tolkning som m� antagas �verensst�mma med testators vilja; och skall f�rty vad nedan i 29 �� stadgas l�nda till efterr�ttelse allenast s�vitt icke med h�nsyn till f�rordnandets syfte och �vriga omst�ndigheter annat f�r anses f�lja av f�rordnandet. Har testamente genom felskrivning eller eljest till f�ljd av misstag f�tt annat inneh�ll �n testator �syftat, skall det likv�l verkst�llas, s�vitt r�tta meningen kan utr�nas. 2 �. Legat skall utg� av oskifto och ej r�knas � viss lott. ".i.Vn, 3 �. Kunna samtliga legat ej utg�, skall legat som avser viss egendom �ga f�re- , trade framf�r annat, men skall i �vrigt neds�ttning ske efter legatens v�rde. ^ 4 �. ^ Avser f�rordnande viss egendom och finnes den ej i kvarl�tenskapen, �r f�rordnandet utan verkan. , 5 �. �r viss egendom, varom f�rordnande gjorts, p� grund av inteckning eller eljest besv�rad av pantr�tt eller annan r�ttighet, �ger testamentstagaren icke i anledning d�rav njuta ers�ttning. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> . Nr 637 1795 :" 6 �. :D�r testamentstagare innan hans r�tt intr�tt eller han testamentet eljest J ver kst�llas i vad honom ang�r, skola hans avkomlingar tr�da i hans st�lle, framt de i fr�ga om arv efter testator varit ber�ttigade d�ilill. 7 �. - �r f�rordnande gjort om hela kvarl�lenskapen eller om allt som ej utg�r r�starvinges laglott, och kan testamentet ej verkst�llas s�vitt ang�r viss testamentstagare, skola, d�r ej annat f�ljer av 6 �, universella testaments- ares lotter i motsvarande m�n �kas. ' 8 �" Har n�gon gjort testamente till sin trolovade eller make och uppl�ses �refter trolovningen eller �ktenskapet annorledes �n genom testators d�d, r f�rordnandet utan verkan. Samma lag vare, d�r n�gon gjort testamente ill sin make och s�dant fall �r f�r handen som i 3 kap. 8 � s�gs. ii 9 �. \ �r � ndam�lsbest�mmelse meddelad betr�ffande egendom som tillkommer viss a rvinge eller testamentstagare, �ligger det denne att verkst�lla f�rord- ' andet. I andra fall skall �ndam�lsbest�mmelse verkst�llas av oskifto. 10 �. Med legat f�rst�s s�rskild i testamente given f�rm�n, s�som viss sak eller 'sst penningbelopp eller nyttjander�tt till egendom eller r�tt att d�rav njuta "nta eller avkomst. ?. Universell testamentstagare �r den som testator insatt i arvinges st�lle genom att tillerk�nna honom kvarl�tenskapen i dess helhet, viss andel av varl�tenskapen eller �verskott d�r�. 12 KAP. Om testamentst agares r�tt i vissa fall 1 �. �r genom testamente f�rordnat att egendom, som tillkommer efterlevan- e make s�som arvinge eller universell testamentstagare, skall, sedan ma- �ns r�tt upph�rt, tillfalla annan, �ger vad i 3 kap. �r stadgat motsvarande * �m pning, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet. " 2 �. Har n�gon genom testamente erh�llit nyttj ander�tten till egendom, vartill "gander�tten vid testators d�d eller senare skall tillfalla annan, g�ller vad . edan i 39 �� stadgas, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet. 3 �. Nyttjander�ttshavaren f�rvaltar egendomen och njuter avkastningen d�r- , . Vid f�rvaltningen skall han iakttaga j�mv�l �garens r�tt och b�sta. Egen- omen m� ej sammanblandas med annan, s�framt ej dess �ndam�lsenliga v�ndning f�ranleder d�rtill. Nyttjander�ttshavaren skall vidk�nnas alla n�diga kostnader f�r egendo� men som b�ra g�ldas med avkastningen under hans besittningstid. " . 4 �. (L�s�ren som ej hava s�rskilt v�rde f�r �garen m� nyttjander�ttshavaren tra. �ro s�rskilda sk�l till avyttring eller pants�ttning av annan l�s egen- m och kan �garens medverkan d�rtill ej vinnas, �ger r�tten p� ans�kan � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1796 X958 . bemyndiga nyttjander�ttshavaren att vidtaga �tg�rden. Fordringar �r nylt- jander�ttshavaren beh�rig att upps�ga, och m� han j�mv�l f�r dem uppb�ra betalning. Ej m� nyttjander�tten �verl�tas. 5 �. Kapitalbelopp skola av nyttjander�ttshavaren g�ras r�nteb�rande p� s�tt I^JIO om omyndigs medel �r f�reskrivet, s�framt ej �garen eller, n�r hans sam- tycke ej kan erh�llas, r�tten medgivit annat. Utan s�dant tillst�nd m� dock vad som varit anbragt i jordbruk eller annan n�ring �nyo tagas i anspr�k f�r samma �ndam�l samt mindre belopp, som eljest influtit f�r avyttrade l�s�ren, anv�ndas till inli�p av egendom av samma slag. 6 �. Ej m� �garen utan nyttjander�ttshavarens samtycke �verl�ta eller eljest f�rfoga �ver egendomen. Betr�ffande fast egendom eller tomtr�tt skall 'p samtycket l�mnas skriftligen med tv� vittnen. Kan samtycke ej erh�llas, �ger r�tten p� ans�kan till�ta �tg�rden, n�r ' sk�l �ro d�rtill. Har �garen utan erforderligt samtj^cke f�rfogat �ver egendom, �r �tg�r- rsb den ogill, om nyttjander�ttshavaren p�st�r det. qn 7 �. Egendom som omfattas av nyttj ander�tten m� ej tagas i m�t f�r �garens g�ld, med mindre den p� grund av inteckning eller eljest s�rskilt h�ftar d�rf�r eller fr�ga �r om g�ld, f�r vilken �garen svarar enligt 21 kap. 8 �. Vad som tr�tt i st�llet f�r egendom som omfattats av nyttj ander�tten skall tillh�ra �garen. 9 �. :a.Ta liara Om nyttjander�ttshavaren genom vanv�rd av egendomen eller genom an� nat otillb�rligt f�rfarande uppenbarligen �ventyrar �garens b�sta, m� r�t� ten p� ans�kan �l�gga honom att st�lla s�kerhet f�r egendomen eller ock f�rordna, att denna skall st�llas under v�rd och f�rvaltning av god man som avses i 18 kap. f�r�ldrabalken. F�r skada, som nyttjander�ttshavaren upps�tligen eller av v�rdsl�shet tillskyndat �garen, skall ers�ttning g�ldas, d� nyttj ander�tten upph�r eller egendomen st�lles under v�rd och f�rvaltning av god man. - 3 10 �. Har genom testamente f�rordnats att legat skall tillfalla tv� eller flera "Ssni efter varandra, skall, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet, vad i 9 � stad- ' gas �ga motsvarande till�mpning, om n�gon bland dem, s�som d�r s�gs, �ventyrar efterf�ljande testamentstagares b�sta eller tillskyndar honom skada. 11 �. Skall enligt testamente n�gon njuta avkomst av egendom i kvarl�tenska- pen och egendomen, till betryggande av hans r�tt, s�ttas under s�rskild v�rd, skall den, d�r ej annat f�ljer av testamentet, st�llas under f�rvaltnihg ' 3 i 10 Im'Tv IT, av god man som avses i 18 kap. f�r�ldrabalken. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Nr 637 ' 1797 13 KAP. ; Om testamentes ogiltighet ^ �" : Var testator ej beh�rig att f�rordna om sin kvarl�tenskap eller �r testa- entet ej uppr�ttat i l aga form, �r det ej g�llande. I fall, varom s�gs 110 kap. � andra stycket, �r dock testamentet ogillt allenast i den del som d�r vses. 2 �. Testamente �r ej g�llande, om det uppr�ttats under inflytande av sinnes� sjukdom, sinnessl�het eller annan rubbning av sj �lsverksambeten. 3 �. Har n�gon tvungit testator att uppr�tta testamentet eller f�rm�tt honom d�rtill genom missbrub av hans of�rst�nd, viljesvaghet eller beroende st�ll� ning, �r testamentet ej g�llande. ; Samma lag vare, om testa tor blivit svikligen f�rledd att uppr�tta testamen- fet eller om han eljest sv�vat i villfarelse som varit best�mmande f�r hans vilja att g�ra testamentet. 14 KAP. Om bevaknin g, delgivning och klander av testamente 1 �. ^ Testamente skall vid domstol bevakas inom sex m�nader fr�n det testa- entstagaren f�tt k�nnedom om testators d�d och det till hans f�rm�n gjor� da f�rordnandet. Skall n�gon p� grund av testamente njuta r�tt efter annan och har testa- jnentet ej bevakats enligt vad i f�rsta stycket s�gs� m� bevakning med laga erkan �ga rum inom tid, som d�r stadgas, efter det han f�tt vka att den �reg�ende testamentstagarens r�tt upph�rt. Bevakning g�ller till f�rm�n f�r envar testamentstagare, f�r vilken tiden ke g�tt till �nda. : _ . 2 �" Bevakning sker vid den r�tt d�r testator skolat svara i tvistem�l i allm�n- et eller, om beh�rig domstol ej s�lunda finnes, yid Stockholms r�dhusr�tt, i Vid bevakning uppvisas testamentet i huvudskrift och intages i protokol- . e t. Har den som vill bevaka icke testamentet i sin besittning eller �r det untligen uppr�ttat, sker bevakningen genom f�rordnandets tillk�nnagi- ande. 3 �. 'Testamentstagare, f�r vilken bevakning ej �gt rum enligt vad i 1 och 2 �� sagt, har f�rlorat sin r�tt mot arvinge som ej avst�tt fr�n klandertalan. 4 �. Testamente skall sedan bevakning �gt rum delgivas arvinge genom �ver- nande av, f�rutom bevis om bevakningen, testamentshandlingen i be- yrkl avskrift eller, i fr�ga om muntligt testamente, protokoll �ver f�rh�r ed testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamentets inne- � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 195S . Efterl�mnar testator, j�mte mal<e, arvingar som avses i 3 kap. 1 �, m� testamentet, s�vitt dessa ang�r, delgivas dem som vid tiden f�r delgivningen . aro narmasl till arv efter testator, �ro flera testamentstagare, g�ller delgivning, som verkst�llts av en bland dem, j�mv�l f�r de �vriga. & b� 6 �. ^ Vill arvinge g�ra g�llande att testamente �r ogillt enligt 13 kap., skall han //i d�rom vacka klandertalan inom sex m�nader efter det han erh�ll del a�;. 'l, testamentet s�som i 4 � �r stadgat. F�rsittes denna tid, �r r�tt till talan f�r-^^ lorad. > Om p�kallande av j�mkning i testamente f�r utf�ende av laglott stadgas ' i 7 kap. ; ' " sid if 15 KAP. "T��:: I Om f�rverkande av r�tt att taga arv eller testamente - 1 �. ^ ^ Ej m� n�gon taga arv eller testamente efter den som han genom brottslig g�rning upps�tligen bragt om livet. Dr�per han s�lunda n�gon, som �r arvinge eller, testamenlstagare efter an- nan, �ger han ej b�ttre r�tt till arv eller testamente efter denne �n om den dr�pte levat. 2 �" dS, Har n�gon genom tv�ng, f�rledande eller missbruk av annans of�rst�nd, : viljesvaghel eller beroende st�llning f�rm�tt denne att uppr�tta eller �ter- v^ kalla testamente eller att avst� d�rifr�n, har han f�rverkat r�tten att taga: (sir arv eller testamente efter honom, s�vitt ej s�rskilda sk�l �ro d�remot. Vad i s�lunda �r stadgat �ger motsvarande till�mpning, d�r n�gon upps�tligen f�rst�rt eller undanh�llit testamente. 3 �. Vad i 1 och 2 �� r sagt om f�r�vare av brottslig g�rning g�ller envar ' m medverkat till brottet s�som i 3 kap. 4 och 5 �� strafflagen s�gs. . som 4 �. Har n�gon f�rverkat sin r�tt att taga arv, skall �rvas s�som hade han d�tt f�re ai-vl�taren. ii tu 16 KAP. \M " i Om preskription av r�tt att taga arv eller testamente Vistas, d� bouppteckning f�rr�ttas, till namnet k�nd arvinge efter den; jj ^ ^ 1 m ti ^ ^ ^ i ^ i- A A I A VN A � 1 ^ mm. mm. mmmm 1A mm mm ^ ^4 � O V S, 1 V lOLC^O^ \AtA a V J 1 u I. t -cAkj, CAIVIAI^V.^ v^a VV/A ^ d�de � ok�nd ort, skall det hos r�tten anm�las av den som har boet i sin j ij. v�rd. N�r s�dan anm�lan sker eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt, skall ; ' veil A'CII OC1V4C41I ciaaaaaciJuaj . v, - . - w� . . ^ a^ va a a A A a ^ t., r�tten l�ta i allm�nna tidningarna of�rdr�jligen intaga kung�relse, att arv efler den d�de tillfallit den bortovarande, med anmaning till honom att ' _i_ -iit� ifii j A*� ^ j 1 -2: Ku;. iJWLav LfiiiiAa�Aa VAX.1. tlll "avaavaa' g�ra sin r�tt till arvet g�llande inom fem �r fr�n den dag, kung�relsen var fi lijj inf�rd i tidningarna. I kung�relsen skall den bortovarandes namn upptagas. ; Ibp, I fall som avses i 3 kap. 1 � skall, vid till�mpning av vad nu sagts, den ""�a J.AAA P iL mm^ t VYV a- k1.r/^r^<S 1 -J 1 X �MA* OVAAAA M v kJWk* " W m 7 -- " J �MM AAM -x- r�tt, som tillkommer den f�rst avlidne makens arvingar i den efterlevandes m v ^ 1 1 . . _ _ ^ ^ I mm mJ mm m-m ^4^4 I ^ V * a X �n mm mrn-rn. x 1 ^ bo, behandlas som arv efter den efterlevande maken. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 0 " Nr 637 2�. ,kan, n�r bouppteckning f�rr�ttas, ej utr�nas huruvida arvinge finnes som �fe allm�nna arvsfonden eller f�re eller j�mte annan k�nd arvinge �r be- "ttigad till arv, skall r�lten, p� anm�lan av den som har boet i sin v�rd eller � f�rh�llandet eljest varder kunnigt, l�ta i allm�nna tidningarna of�rdr�j- igen in taga kung�relse om arvfallet, med anmaning till ok�nda arvingar att �ra sin r�tt till arvet g�llande inom fem �r fr�n den dag, kung�relsen var nf�rd i tidningarna. Vad nu �r sagt skall ock g�lla, d�r vid bouppteckning� k�nnedom finnes om arvinge men kunskap saknas s�v�l om arvingens �mn som om hans vistelseort. 3�. �r testamentstagare ok�nd eller vistas han � ok�nd ort, skall vad i 1 � �rsta stycket �r stadgat om anm�lan och kung�relse ang�ende arv �ga mot- " arande till�mpning med avseende � testamentsf�rordnandet. r Skall testamentstagarens r�tt intr�da vid annan tid �n testators d�d, m� ung�relse ej ske f�rr�n den tiden �r inne. ' 4�. f'Arvinge eller testamentstagare, som ej har att g�ra sin r�tt g�llande efter ad i 1, 2 e ller 3 � s�gs, skall g�ra det inom tio �r fr�n d�dsfallet eller, om s r�tt intr�der f�rst vid senare tidpunkt, fr�n denna. 5 �. Undandrager sig arvinge eller testamentstagare att giva tillk�nna huru- *da han vill g�ra anspr�k p� arv eller p� r�tt enligt testamentet, �ger r�tten "rel�gga honom att g�ra sin r�tt g�llande inom sex m�nader fr�n det f�re� ggandet blev honom tillst�llt i huvudskrift eller besannad avskrift. S�dant f�rel�ggande skall meddelas, s�framt ans�kan d�rom g�res av �gon som �r ber�ttigad till arvingens eller testamentstagarens del i kvar- tenskapen ifall denne f�rsummar att bevara sin r�tt. - 6 �. Vill ar vinge eller testamentstagare, utan att tilltr�da kvarl�tenskapen eller in lott d�ri, g�ra sin r�tt g�llande, skall han anm�la sitt anspr�k hos god an, om s�dan f�rordnats att bevaka hans r�tt, eller hos var d�dsbodel�gare ,m till tr�tt kvarl�tenskapen eller ock, om skifte ej skett, hos boutrednings- an eller annan som sitter i boet. Anm�lan m� ock g�ras hos r�lten. Har god man mottagit anm�lan, skall han tillk�nnagiva den hos r�tten, m anm�lan, som gjorts eller tillk�nnagivits hos r�lten, skall genom dess �rsorg med posten underr�ttelse �vers�ndas till �vriga d�dsbodel�gare, vil� as namn och vistelseort �ro upptagna i bouppteckningen efter den d�de ler eljest k�nda f�r r�tten. 7 �. Har arvinge eller testamentstagare icke inom tid, som i 15 �� r f�r rje fal) stadgad, tilltr�tt kvarl�tenskapen eller sin lott d�ri eller anm�lt pr�k d�rp� efter vad i 6 � s�gs, �r han sin r�tt f�rlustig. 8 �. Arv, som arvinge enligt 7 � g�tt f�rlustig, skall tillfalla dem som skulle rit ber�ttigade d�rtill, om arvingen avlidit f�re arvl�taren eller, i fall som ses i 3 kap. 1 �, f�re den sist avlidne niaJien. 9 �. JN�rmare best�mmelser om kung�relse varom stadgas i 13 �� meddelas V Konungen. � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1800 1958 . ' : 'if 17 KAP. " " ^ Om arvsavtal ^ .. V-fitfliHl 1 �. raf�J Har n�gon i fr�ga om arv efter den som �nnu lever tr�ffat avtal med an- nan �n denne, �r det ogillt. ; , , Samma lag vare om avtal ang�ende r�tt p� grund av testamente. , 2 �. '" -;S|1 Avs�ger sig arvinge, genom godk�nnande av testamente eller eljest, slcrift-; ligen hos arvl�taren sin r�tt till arv, �r det g�llande. Br�starvinge �ger dock utf� sin laglott, med mindre han avst�tt fr�n denna mot sk�ligt veder� lag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens make,, enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller enligt testar " men te med f�reskrift om f�rdelning p� s�tt om hr�starv �r stadgat. Ej m� under�rig avs�ga sig arv, ej heller omyndigf�rklarad utan f�rmyn� darens skriftliga samtycke. ' d ' D�r ej annat framg�r av omst�ndigheterna, g�ller arvsavs�gelse ock mot arvinges avkomlingar. Avtal, varigenom arvl�tare f�rfogat �ver sin kvarl�tenskap, �r ej g�lr lande. Utf�stelse om g�va, som icke m� g�ras g�llande under givarens livsr; tid, �r giltig allenast s�vitt f�ljer av vad om testamente �r stadgat. , 18 KAP. Allm�nna best�mmelser om d�dsbo ; 1 �. ' ^ Efterlevande make, arvingar och universella testamentstagare {d�dsbo^y^ del�gare) hava att, om ej s�rskild d�dshof�rvaltning �r anordnad efter rad 'f; i 19 kap. stadgas, f�r boets utredning gemensamt f�rvalta den d�des egen-! dom. De f�retr�da d�rvid d�dsboet mot tredje man samt �ga att tala och svara i m�l som r�ra boet. �tg�rd som ej t�l uppskov m� f�retagas, oaktah samtliga del�gares samtycke ej kan inh�mtas. Har bodelning skett eller �r giftor�tt eljest utesluten, �r efterlevande ma� ken ej d�dsbodel�gare, om han ej �r arvinge eller universell testaments� tagare. Den som �ger taga arv eller testamente f�rst sedan annan arvinge el- - ler universell testamentstagare avlidit �r del�gare i dennes bo, men ej i arvl�tarens. Innan testamente blivit st�ndande, anses s�som del�gare s�v�l arvinge, vilken uteslutits fr�n arv, som ock den, vilken insatts till universell test ' mentstagare. 2 �. .i'- Till dess att egendomen omh�ndertagits av samtliga d�dshodel�gare ell av den som eljest har att f�rvalta boet, skall egendomen, d�r den ej st U under v�rd av f�rmyndare, syssloman eller annan, v�rdas av del�gare so sammanbodde med den avlidne eller eljest kan taga v�rd om egendome '''.'tl e och har han att of�rdr�jligen underr�tta �vriga del�gare om d�dsfallet saiii d�r god man f�r del�gare tarvas, hos r�tten g�ra anm�lan s�som i 18 ka f�r�ldrabalken s�gs. Vad nu �r sagt om del�gare g�ller ock efterlevan make som ej �r del�gare i boel. , i.' ^ ifil : lii.s � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> A . " t -xVv " Nr 637 1801 r ej n�gon som s�lunda tager v�rd om den d�des egendom, skall hus- husv�rd eller annan som �r n�rmast d�rtill omh�ndertaga egendomen t tillkalla del�gare eller hos r�tten g�ra anm�lan om d�dsfallet. Polis- yndigheten �r ock pliktig att utf�ra vad nu sagts, om dess bitr�de �skas jer eljest finnes erforderligt. D� anm�lan skett, skall r�tten, d�r s� erford- s, f�rordna god man att fullg�ra vad enligt f�rsta stycket �ligger del�gare. 3 �. ' G�res f� r d�dsbo annan g�ld �n som erfordras f�r begravningen eller f�r ets uppteckning, v�rd eller f�rvaltning eller f�retages eljest f�r d�dsboet ttshandling som ej �r f�r s�dant �ndam�l erforderlig, �r det ej f�r boet dande, med mindre tredje man var i god tro. i 4 �. ad tredje man i god tro slutit med dem som enligt bouppteckningen �ro sb�del�gare �r g�llande, �nd� att annan del�gare finnes, ar, innan bouppteckning skett, r�ttshandling f�retagits utan medverkan 'testamentstagare, �r den ej p� s�dan grund ogiltig, d�r tredje man var od tro och r�ttshandlingen sk�ligen ej kunde anst� tills bouppteckningen rr�ttats. 5 �. JDel�gare som var f�r sin f�rs�rjning beroende av den d�de �ger s�som f�r� �tt � sin lott utf� vad f�r s�dant �ndam�l erfordras, s�vitt lotten uppen- Vligen f�rsl�r och f�rskottet kan l�mnas utan ol�genhet f�r utredningen. ;Efterlevande make och of�rs�rjda barn eller adoptivbarn skola st�dse nju- ' n�digt underh�ll ur boet under tre m�nader fr�n d�dsfallet. 6 �. .D�dsbodel�gare �r pliktig att ers�tta skada, som han med avseende � �ets v�rd eller f�rvaltning upps�tligen eller av v�rdsl�shet tillskyndat n�- p., vars r�tt �r beroende av utredningen. o fl era ers�ttningspliktiga, svara de en f�r alla och alla f�r en. Vad s�- da utgivits skall dem emellan f�rdelas efter deras andelar i kvarl�ten- pen, s� l�ngt de f�rsl�, och d�rut�ver efter huvudtalet, d�r ej j�mkning "vas sk�lig med h�nsyn till den st�rre eller mindre skuld som ligger ar del�gare till last. 19 KAP. ! Om boutredningsman och testamentsexekut�r 1 �. ,crj a d�dsbodel�gare beg�r det, skall r�tten f�rordna, att egendomen skall �das till f�rvaltning av boutredningsman, samt utse n�gon att i s�dan enskap handhava f�rvaltningen. Har n�gon genom testamente blivit ut- , att i avseende � f�rvaltningen tr�da i arvingars och universella testa- tstagares st�lle (testamentsexekut�r), �ger j�mv�l han p�lialla beslut lij/ji ' nu �r sagt. S�dant beslut skall ock meddelas p� beg�ran av den som lit legal eller �ger f�ra talan om fullg�rande av �ndam�lsbest�mmelse, " det pr�vas n�digt f�r legatets eller �ndam�lsbest�mmelsens verkst�l- "0i e, elle r p� beg�ran av borgen�r eller den som st�r i ansvar f�r betalning ; �ld efter den d�de, d�r det m�ste antagas att d�dsboet �r p� obest�nd r "-.att s�kandens r�tt eljest �ventyras. �r d�dsbodel�gare eller den som it legal omyndig eller har enligt 18 kap. 3 eller 4 � f�r�ldrabalken god 58702/#. S vensk f�rfattningssamling 1958, Nr 637 och 638 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1802 1958 . 6 man f�rordnats f�r honom, skall d�dsboet avtr�das till f�rvaltning av bou redningsman, om �verf�rmyndaren beg�r det och r�tten finner sk�l d�rtill. Skall enligt testamente egendomen vara undantagen del�garnas f�rvalt- 'jj ning, men �r testamentsexekut�r ej utsedd eller kan den utsedde ej utf�ra-rjg^, uppdraget, skall r�tten, d� ans�kan g�res av n�gon vars r�tt �r beroende['J;, av utredningen eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt, meddela beslut som>x|^^J f�rsta stycket s�gs. Wa Beslut enligt denna paragraf m� grundas j�mv�l � testamente som ej; vunnit laga kraft. >7 " 2 �. ^ 7- Vid ans�kan som i 1 � s�gs fogas avskrift av bouppteckningen efter den' . , J 11 J 5 - . 1 . 1 fl 'f, o 1 -1 .. . 1 . � 17" i d�de eller, d�r inregistrering skett, uppgift � dagen d�rf�r. �r e j bouppteck- i boet och deraS ning f�rr�ttad, l�mnas trov�rdig uppgift om del�garna ^ hemvist samt, d�r testamentsexekut�r �r f�rordnad, om dennes namn oc hemvist. - 3 �. Val av boutredningsman skall s� tr�ffas att uppdraget kan f�rv�ntas bliv utf�rt med den insikt som boets beskaffenhet kr�ver. S�rskilt avseende skall f�stas vid f�rslag av dem, vilkas r�tt �r beroende av utredningen. Del�gare m� f�rordnas till boutredningsman. �r testamentsexekut�r utsedd, skall f�rordnandet meddelas honom, ej sk�l �ro d�remot. ' '' 4 D�r det pr�vas erforderligt, m� flera boutredningsm�n f�rordnas. R�tt�h 'I �ger best�mma, att f�rvaltningen skall delas mellan dem, och skall d�rvid ' ^ tillika f�reskriva, efter vilka grunder delningen skall ske. ' ^ K C '"I. "" p 8' _ . Vill boutredningsman fr�ntr�da sitt uppdrag och visar han sk�lig orsak,, t . 1 ^ T "ti til* 'f--' .t skall han av r�tten entledigas. ,, Finnes boutredningsman icke vara l�mplig eller b�r han av annan s�rl "^ skild orsak skiljas fr�n uppdraget, skall han entledigas, d� det heg�res ayj n�gon vars r�tt �r beroende av utredningen eller f�rh�llandet eljest varder u�- kunnigt. " �r testamentsexekut�r f�rordnad till boutredningsman och f�rklaras te?-^ tamentet sedermera ogiltigt, skall r�tten p� beg�ran pr�va, huruvida upp-iyia draget likv�l b�r vara honom anf�rtrott. -"'�J 6 �. .77% G�res av samtliga del�gare ans�kan att boet ej l�ngre skall f�rvaltas �vl, 1 " , U" ^ T , -t O _ = -i, -.4 boutredningsman, och �r ej fall f�r handen som i 1 � andra stycket s�gs, skall r�tten, med boutredningsmannens entledigande, f�rordna d�rom, s�:j framt det kan ske utan fara f�r n�gon vars r�tt �r beroende av utredningen: �r testamentsexekut�r f�rordnad till boutredningsman, skall hans samtycke 7*7! inh�mtas. 1 7 �. Avtr�des d�dsbos egendom till konkurs, �r f�rordnandet f�r boutredningS- man f�rfallet. ; 8 �. 3 D�r boutredningsman, skall det av den som har hans egendom i sin vai^ ^'^hv utan dr�jsm�l anm�las hos r�tten. 7"!,tu 9 �. v Har den som gjort ans�kan enligt 1 � ej fullgjort vad i 2 � �r stadgat, skall r�tten f�rel�gga honom viss tid d�rtill, vid �ventyr att, d�r det felandcy � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Nr 637 1S03 { .^tillg�ngligt d� �rendet upptages till vidare behandling, ans�kningen vara f�rfallen. j-j v j i ii�n r�tten meddelar beslut som avses i 1 eller 5 �, skola dodsbodel- a genom s�rskilda meddelanden av r�tten erh�lla tillf�lle att yttra sig, 'tt det kan ske utan m�rklig tidsutdr�kt. D�r det pr�vas erforderligt, 1 del�gare j�mte s�kanden p� s�tt nyss �r sagt kallas att inst�lla sig or r�tten, ^ j- ;Ej m� n�gon f�rordnas till boutredningsman utan att han samtyckt dai*- 1 eller entledigas fr�n s�dant uppdrag utan att han erh�llit tillf�lle att a sig. 10 �. an i �rende som avses i 1 eller 5 � slutligt beslut ej omedelbart meddelas, r r�tten, d�r det erfordras, meddela beslut att g�lla intill dess att slutligt lut f�religger; och skall vad i 9 � tredje stycket s�gs vinna till�mpning, r�ga om entledigande av boutredningsman dock endast d�r s� kan ske n m�rklig tidsutdr�kt. ot r�ttens beslut skall i h�ndelse av missn�je talan f�ras s�rskilt. Mot ' �ttens beslut m� talan ej f�ras. 11 �. Boutredningsmannen har att, med iakttagande av vad nedan �r stadgat, etaga alla f�r boets utredning erforderliga �tg�rder. Finnas tillg�ngarna ej f�rsl� till g�ldens betalning, skall boutrednings- �nnen s�ka tr�ffa uppg�relse med borgen�rerna ang�ende deras f�rn�jan- Kan uppg�relse ej ern�s och fylla del�garna ej bristen, skall boets egen- av boutredningsmannen avtr�das till konkurs, fr�ga om r�ttshandlingar som i avsev�rd m�n inverka p� del�garnas be- Ining i boet samt betr�ffande andra angel�genheter av vikt, s�som avytt- g av egendom som har s�rskilt v�rde f�r del�garna, avveckling av ro� se som den d�de idkat eller uppg�relse med borgen�rerna, skall boutred- gsmannen inh�mta del�garnas mening, om det l�mpligen kan ske. 12 �. outredningsmannen f�retr�der d�dsboet mot tredje man samt �ger att och svara i m�l som r�ra boet. 13 �. ast egendom eller tomtr�tt m� ej av boutredningsmannen �verl�tas utan del�garna skriftligen med tv� vittnen l�mna sitt samtycke eller, d�r det an erh�llas, r�tten p� ans�kan till�ter �tg�rden. Vad nu �r sagt l�nder ej till inskr�nkning i den f�rfogander�tt som kan tillkomma boutred- smannen enligt lagakraftvunnet testamente. ar boutredningsmannen utan erforderligt samtycke f�retagit �tg�rd som rsta stycket s�gs, �r den ogill, om del�gare v�cker talan om Idander "� inom tre m�nader fr�n det han fick k�nnedom om �tg�rden och senast ett �r sedan lagfart eller inskrivning beviljades. 14 �. 1 d�dsboet h�rande penningmedel, som g�ras r�nteb�rande genom iii- ing i bank, skola ins�ttas i boets namn. D�dsboets egendom m� ej hel- eljest sammanblandas med vad boutredningsmannen eller annan tillh�r, t�ver vad av 18 kap. 5 � f�ranledes m� egendom ej f�rskottsvis utgivas , del�gare, med mindre det kan ske utan men f�r annan, vai^s r�tt �r oende av utredningen. 15 �. snart d�dsboet beretts f�r bodelning eller arvskifte samt delning kan rum utan men f�r n�gon, vars r�tt �r beroende av utredningen, skall � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1804 1958 r ��" < boutredningsmannen g�ra anm�lan h�rom till del�garna och avgiva redoyis ning f�r sin f�rvaltning. :i . Sedan bodelning eller arvskifte f�rr�ttats av del�garna, skall houtr�d- ningsmannen till envar av dem utgiva honom tillkommande egendom. Samr; ma lag vare, d�r av skiftesman verkst�lld delning blivit st�ndande. r Har boutredningsman fr�ntr�tt uppdraget utan att det blivit slutf�rt efter vad nu �r sagt, �r han ock redovisningsskyldig. Ini' ^ 16 �. , Kunna flera boutredningsm�n, som hava f�rvaltningen odelad, ej enasjiKj �rende, vari avg�randet tillkommer dem, och f�religger ej flertal f�r viss' J I�ID mening, skall saken h�nskjutas till r�ttens avg�rande. Mot r�ttens beslut 'cl)if l m� talan ej f�ras. " 17 �. N�r d�dsbodel�gare beg�r det eller r�tten eljest pr�var l�mpligt, skalbj r�tten f�rordna god man att �va tillsyn � boutredningsmannens f�rvaltning,' s�framt boutredningsmannen icke st�ller s�kerhet f�r ers�ttning som han i kan finnas skyldig att utgiva. Gode mannen �ger genomg� r�kenskaper ocli " andra handlingar �vensom verkst�lla inventering av egendomen. Han skall,'Ljp: p� f�rel�ggande av r�tten eller framst�llning av del�gare, meddela upplys-' ningar om boet och dess f�rvaltning samt, d�r anledning f�religger till an-' ^ m�rkning, g�ra anm�lan hos r�tten. J - �r god man ej utsedd, �ger r�tten, p� ans�kan av del�gare eller eljesfe. ' f�rel�gga boutredningsmannen att avgiva redog�relse f�r sin f�rvaltning ^ ler ock f�rordna n�gon att granska f�rvaltningen och d�r�ver avgiva bei�tt'' telse. Har beslut enligt denna paragraf meddelats p� ans�kan av allenast vissa j del�gare, m� r�tten p� talan av del�gare f�reskriva, att kostnaden ej skdf stanna � boet utan av s�kandena slutligen g�ldas, med f�rdelning dem emelr lan efter deras lotter i boet. 18 �. Boutredningsman �r pliktig att ers�tta skada, som han upps�tligen eller};^,^ av v�rdsl�shet tillskyndat d�dsboet eller n�gon, vars r�tt �r beroende utredningen. ;r �ro flera utredningsm�n ers�ttningspliktiga, svara de en f�r alla och alla f�r en. Ers�ttningsbeloppet skall utredningsm�nnen emellan slutligen f� delas efter den st�rre eller mindre skuld som pr�vas ligga envar av dem last. Om skyldighet att hos bank neds�tta eller inbetala v�rdehandlingar penningmedel, som tillkomma omyndig eller den f�r vilken god man for ordnats, stadgas i f�r�ldrabalken. irbf S.Ii ( ^itij 19 �. Om talan � boutredningsmans f�rvaltning g�ller vad om syssloman "" stadgat. Klandertalan m� f�ras av envar del�gare. Den som anst�llt kla dertalan �r ber�ttigad att av d�dsboet erh�lla ers�ttning f�r r�tteg�ngskos n�den, i den m�n den t�ckes av vad genom r�tteg�ngen kommit boet till godo. " >W|; Boutredningsmannen �ger av d�dsboet erh�lla sk�ligt arvode �vensom cr s�ttning f�r sina kostnader. L�mnar boet ej tillg�ng, skall s�dan gottg�relsc g�ldas av den p� vars ans�kan f�rordnandet meddelats. �ro flera betalnings rln nn f/\r* OIIQ npli il 11n fnr pn <1 m�. skyldiga, svara de en f�r alla och alla f�r en. 'i � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ". - Nr 637 1805 , : 20 �. �rordnande att vara testamentsexekut�r skall, s�vitt ej annat framg�r testamentet, anses innefatta bemyndigande att f�retaga alla f�r boets ut- ning erforderliga �tg�rder. ,^Vad i 1416, 18 och 19 �� sagts om boutredningsman skall �ga motsva- de till�mpning � testamentsexekut�r �vensom � den som genom testa- ente f�rordnats att allenast i viss del verkst�lla utredningen efter den ode; och skall j�mv�l om entledigande g�lla vad om boutredningsman �r dgat. 21 �. �ttens beslut i �renden enligt detta kapitel skola utan hinder av f�rd agan l�nda till efterr�ttelse, dock ej beslut enligt 6 �. *1' " 5 20 KAP. Om bouppteckning \ 1 �. ouppteckning skall f�rr�ttas sist tre m�nader efter d�dsfallet, s�framt , � ans�kan inom samma tid r�tten med h�nsyn till boets beskaffenhet �r av annan s�rskild orsak f�rl�nger tiden. h 2 �. �dsbodel�gare som har egendomen i sin v�rd eller ock boutredningsman testamentsexekut�r skall best�mma tid och ort f�r bouppteckning samt e tv� kunniga och trov�rdiga gode m�n att f�rr�tta den. Till f�rr�ttning- iskola i god tid kallas samtliga del�gare. Efterlevande make skall kallas, d� att han ej �r del�gare. Skall lott i kvarl�tenskapen �tnjutas f�rst se- arvinge eller universell testamentstagare avlidit, skall ock den kallas m vid tiden f�r bouppteckningen �r n�rmast att s�lunda taga arv eller stamente. ;Omh�ndertages ej egendomen av del�gare, boutredningsman eller testa- ntsexekutor, ankommer p� annan, som efter vad i 18 kap. 2 � s�gs har ndomen i sin v�rd, att f�ranstalta om bouppteckning. 3 �. bouppteckningen angivas dagen f�r f�rr�ttningen, den d�des fullst�n- a namn, yi-ke och hemvist samt d�dsdagen, s� ock deras namn och hem- t, vilka skolat kallas till f�rr�ttningen, med uppgift tillika, f�r under- om hans f�delsedag och f�r arvinge om hans skyldskap med den d�de. 'nge skall angivas, �nd� att det st�r fast att han �r utesluten fr�n del i arl�tenskapen. Kan uppgift i visst h�nseende ej l�mnas, skall det anm�r- s> Av bouppteckningen skall framg� vilka som n�rvarit vid f�rr�ttningen. n�gon som skolat kallas ej n�rvarit, skall vid bouppteckningen fogas .'s att han i tid blivit kallad. , oets tillg�ngar och skulder antecknas s�dana de voro vid d�dsfallet, g�ngarna upptagas med angivande av v�rdet. /ever make efter, skola j�mv�l hans tillg�ngar och skulder antecknas; k att, d�r giftor�ttsgemenskap var utesluten, anteckning skall ske alle- tom efter den d�de �r arvinge eller universell testamentstagare som �ger maken taga andel i boet. V�rdering verkst�lles av den efterlevandes � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> f- 1806 1958 j^iftor�ttsgods samt, d�r efter den d�de �r arvinge eJler universell te mentstagare varom nyss sagts, �ven av hans enskilda egendom. " |ij �. ,' " �r efter den d�de testamente eller, om han var gift, �ktenskapsf�rord ah-l' g�ende f�rm�genhetsordningen, skall det intagas i bouppteckningen eller i ^ ,r i bestyrkt avslu-ift fogas d�rvid s�som bilaga. ! Bouppteckningen skall j�mv�l inneh�lla uppgift om s�dan den d�de tillr" h�rig livf�rs�kring som, en�r f�rm�nstagare �r insatt, ej ing�r i kvarl�=^ ' i, tenskapen. �r bland del�garna laglottsber�ttigad arvinge, skall, d�r del�gare beg�ri det, i bouppteckningen uppgift l�mnas om vad arvinge eller hans avkomling av den d�de mottagit i f�rskott eller eljest s�som g�va, s� ock om g�va^ som efterlevande maken, dennes avkomling eller universell testamentsta--" gare mottagit av den d�de; och skall tillika uppgivas vad arvinge i f�rskott erh�llit av efterlevande makens giftor�ttsgods. Vad nu �r sagt skall ej g�lla^ | d�r fr�ga �r om sedvanliga sk�nker vilkas v�rde icke st�r i missf�rb�lland� ,(i(f till givarens villkor. 6 �" Boet uppgives av den som v�rdar egendomen eller eljest �r med boet b�st i ' f�rtrogen. Det �ligger envar del�gare och efterlevande make, �nd� att han jfsi ej �r del�gare, att p� anmaning l�mna uppgifter till bouppteckningen, ^ Den som uppgivit boet skall � bandlingen teckna f�rs�kran under edlig sK' f�rpliktelse att hans uppgifter till bouppteckningen �ro i allo riktiga och att ej n�got �r med vilja och vetskap utel�mnat; och skall detta av honom med ed bestyrkas, d�r talan om s�dan edg�ng f�res av n�gon, vars r�tt kan b�r� " d�rav, eller ock av boutredningsman eller testamentsexekut�r. Edg�ngsplikt' �li- _ii__ ji ^ 1_ _ " " �ligger j�mv�l del�gare eller efterlevande make som ej uppgivit boet. H�r annan tagit befattning med egendomen, m� ock edg�ng �l�ggas honom, sk�l �ro d�rtill. v Gode m�nnen skola � bandlingen teckna bevis att allt blivit r�tteligen abr is a tecknat och tillg�ngarna efter b�sta f�rst�nd v�rderade. '.iiii� 7 �" Finnes egendom � flera orter, m� s�rskild bouppteckning f�rr�ttas � var^ je ort. I en av bouppteckningarna skall intagas sammanfattning av boets' tillg�ngar och skulder, och skall vad i 5 � stadgas �ga till�mpning allenask^% � den bouppteckningen. f � 8 �. Bouppteckning skall inom en m�nad efter uppr�ttandet j�mte bestyi'kt^'a avskrift f�r registrering ingivas till r�tten i den ort d�r den d�de skol�tj svara i tvistem�l i allm�nhet eller, om beh�rig domstol ej s�lunda finn�S, ' : till Stockholms r�dhusr�tt. �ro flera bouppteckningar, skola de ingivas sairi-^^^ tidigt; och skall tiden h�rf�r r�knas fr�n det den sista bouppteckningeb^ uppr�ttades. ) , Bestyrkt avskrift av bouppteckningen skall f�rvaras bos r�tten. �r avskrift ingiven, skall s�dan tagas p� boets bekostnad. H 9�. Det �ligger r�tten att tillse, att bouppteckning inom laga tid f�rr�ttats ppbi lsii ingivits. Finnes det vara f�rsummat, �ger r�tten vid vite f�rel�gga viss tid i j j, eller, d�r bouppteckning ej skett, f�rordna n�gon att f�ranstalta d�rom. dant f�rordnande utg�r ej binder att vara god man vid f�rr�ttningen. j\ lili j Registrering av bouppteckning m� ej �ga rum, d�r vid bouppteckningen � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> , i, r 637 1807 s �j hava s� f�rfarits som i detta kapitel s�gs. �r bouppteckning brist- g, �ger r�tten med f�rel�ggande av vite uts�tta tid inom vilken bristen all avhj�lpas. . ,0,1 Ben som �r pliktig att l�mna uppgift till bouppteckning m� vid vite hallas ill. 10 �" Yppas efter boupptecknings f�rr�ttande ny tillg�ng eller g�ld eller annan aktigbet i bouppteckningen, skall inom en m�nad uppg�ras handling, in- attande till�gg eller r�ttelse; och g�ller om s�dan handling vad ovan �r dgat om bouppteckning. - 21 KAP. Om den d�des g�ld 1 �" ; �rder ej efter ans�kan, som g�res sist en m�nad efter det bouppteck- gen f�rr�ttades, d�dsboets egendom avtr�dd till f�rvaltning av boutred- ingsman eller till konkurs, svara del�garna f�r s�dan g�ld efter den d�de vid bouppteckningens f�rr�ttande var dem veterlig. ppas efter bouppteckningens f�rr�ttande ny g�ld efter den d�de och av- des ej egendomen efter ans�kan som g�res sist en m�nad d�refter, svarar �gare, som s�dan tid f�rsuttit, f�r den g�lden. 2 �. ker egendomsavtr�de efter ans�kan, som ingivits senare �n en m�nad r det bouppteckningen f�rr�ttades, �r del�gare pliktig att till d�dsboet 'va det belopp, varmed g�ld, som var honom veterlig en m�nad f�re an- ningsdagen, �verstiger v�rdet av den avtr�dda egendomen och eljest till- gliga medel, men skall ej vidare mot enskild borgen�r st� i ansvar efter d i 1 � s�gs. B�r borgen�r beg�r det, skall del�gare med ed f�sta, att g�ld som yrkan- Jet avs er ej var honom veterlig en m�nad f�re ans�kningsdagen. Gitter han g� eden, skall s� anses som hade den g�lden tidigare varit honom veterlig. 3 �. �rfaller del�gares ans�kan om boets avtr�dande till konkurs, en�r egen- men i st�llet s�ttes under f�rvaltning av boutredningsman, skall s� anses " m hade ans�kan om avtr�de till s�dan f�rvaltning gjorts den dag kon- sans�kningen ingavs. 4 �. ava del�garna giltig anledning antaga, att de ej skola n�dgas infria bor- som den d�de tecknat eller viss annan f�rbindelse, skall den g�lden ej es s�som veterlig. 5 �. ker egendomsavtr�de efter det bodelning eller arvskifte �gt rum, skall elningen eller skiftet g� �ter. D� g�lden finnes ej vara st�rre �n att den betalas av den d�des tillg�ngar och, om han var gift, vad av andra ma� ns egendom p� hans lott bel�pt, om g�lden g�tt i ber�kning vid bodel� en, skall likv�l avtr�dande till f�rvaltning av boutredningsman allenast atta vad som enligt dennes pr�vning erfordras till g�ldens betalning och tnaderna f�r f�rvaltningen. Vad s�lunda erfordras skall av del�garna ut- as i f�rh�llande till vad envar vid bodelningen eller arvskiftet njutit f�r eket; och skall bodelningen eller skiftet i �vrigt f�rbliva st�ndande. � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SI r4 �lfl 1808 1958 Wi: . Yppas hos n�gon del�gai-e brist, skal en y as av e ovnga med vid bodelningen eller skiftet vunnit. I^y 6 � . ' i; Egendom, som utgivits s�som legat eller j�mlikt �ndam�lsbest�mmelse skall �terb�ras, s�vitt det erfordras f�r t�ckning av g�ld. Finnes egendome ej i beh�ll, skall dess v�rde g�ldas, s�vitt ej s�rskilda sk�l �ro d�remot. 7 �. Skyldighet att utgiva egendom j�mlikt 5 eller 6 � skall tillika omfa r�nta eller avkomst av egendomen. N�dig kostnad f�r egendomen skall s�ttas, s� ock nyttig kostnad, d�r den var gjord i god tro. ; 8 �. Innan den i 1 � f�rsta stycket stadgade tiden g�tt till �nda eller, d�r boe st�r under f�rvaltning av boutredningsman, uppg�relse tr�ffats om borge� n�rernas f�rn�jande, m� betalning av g�ld verkst�llas allenast d�r med fo kan antagas, att betalningen ej l�nder till men f�r borgen�rer. 9 �. Sedan den i 1 � f�rsta stycket stadgade tiden g�tt till �nda, m� borge " fordra s�kerhet f�r g�ld efter den d�de, som ej �r till betalning f�rfall och f�r vilken tillr�cklig s�kerhet ej finnes. St�lles ej s�kerhet inom tre n�der, m� f�rfallotid ej tillgodonjutas. 10 �. �r efter den d�de g�ld som ej f�rfaller inom sex m�nader, m� den, d" flera d�dsbod�l�gare finnas eller allm�nna arvsfonden �r ensam del�gar bos borgen�ren upps�gas till betalning sex m�nader efter upps�gning Borgen�r, som f�r sin fordran bar s�kerhet i inteckning, �r dock ej skyl� dig att taga betalning f�re f�rfallodagen, d�r han inom tre m�nader cft' upps�gningen giver tillk�nna att han vill h�lla sig allenast till s�kerbe .. 11 �. ; Hava del�garna betalt g�ld i strid med vad i 8 � s�gs eller, under tid f�r ft egendomsavtr�de enligt 1 � f�rsta eller andra stycket, till men f�r borgen� rer utgivit legat, fullgjort �ndam�lsbest�mmelse, s�lt, f�rpantat, annorlede ' anv�nt eller ock f�rfarit boets egendom eller �dragit boet f�rbindelse, svar de f�r s�dan g�ld efter den d�de som, d� de s� f�rforo, var eller sist vi c d�refter f�rr�ttad bouppteckning blev dem veterlig. Kom av �tg�rden all nast ringare skada eller f�retogs den av obet�nksambet eller bristande k�k nedom om boets st�llning, skall allenast skadest�nd g�ldas. ' ci ' 12 �. Sker bodelning eller arvskifte innan all g�ld �r gulden, svara del�garn f�r g�ld efter den d�de, som d� var eller sist vid d�refter f�rr�ttad boupp , teckning blev dem veterlig, Bodelning skall dock icke medf�ra s�dan p�f�lj 't'" d�r efterlevande maken ej erh�llit n�got av den d�des egendom. " 13 �. JU Hava del�garna, sedan boet blivit avtr�tt till f�rvaltning av boutrednings man, utverkat r�ttens f�rordnande att boet icke l�ngre skall s�lunda f�rva tas, skall i fr�ga om ansvar f�r g�ld s� anses som hade egendomsavtr� ei �gt rum. 14 �. F�rsitter del�gare, som bar boet i sin v�rd, tid f�r boupptecknings f�rr�l> t�nde, skall han svara f�r all den d�des g�ld. Samma lag vare, d�r del�gare vid bouppteckningen eller dess edf�stande genom veterligen oriktig uppg eller svikligt f�rtigande �ventyrar borgen�rers r�tt. . '' � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> : . ^ r 637 1809 15 �. _ "�ftar del�gare i ansvar f�r g�ld efter den d�de, skall ansvarigheten ock ^ a annan boets g�ld; och �r del�gare f�rty i fall som avses 1 2 � f�rsta ket pliktig att utgiva vad som erfordras f�r t�ckning av g�ld, som f�re ndomsavtr�det �dragits boet. 16 �. r;Vad i 14 samt 1115 �� stadgas om skyldighet f�r del�gare att svara r g�ld skall ej �ga till�mpning � del�gare som �r omyndig, ej heller � all- '�nna arvsfonden eller annan som f�retr�des av god man, men f�rmynda- eller gode mannen skall gentemot borgen�rerna svara f�r skada som mmit av hans �tg�rd eller f�rsummelse. i; 17 �. ava flera enligt detta kapitel �dragit sig ansvar f�r g�ld eller f�r skada, a de en f�r aUa och alla f�r en. Vad s�lunda utgivits skall dem emellan elas enligt den i 18 kap. 6 � stadgade grunden. 18 �. ar arvinge eller testamentstagare ej njutit f�rm�n av boet och ej heller 't annan befattning d�rmed �n att han fullgjort vad enligt 18 kap. 2 � gger honom och deltagit i bouppteckningens f�rr�ttande, �r han fri fr�n svar p� grund av underl�tenhet att avtr�da boet. 19 �" Finnes efter den d�de allenast egendom som ej kunnat hos honom tagas �t, skall vad i detta kapitel �r stadgat om ansvar f�r g�ld ej �ga till�mp- . Vad nu �r sagt l�nder dock ej till inskr�nkning i del�gares skyldighet "l�ta egendomen eller dess v�rde g� i betalning f�r g�lden. 22 KAP. I' Om verkst�llighet av legat och �ndam�lsbest�mmelser 1 �. , gat av oslufto skall utgivas s� snart det kan ske utan men f�r n�gon, s r�tt �r beroende av boets utredning. �retages arvskifte innan legatet utgivits eller egendom, som d�rf�r er- dras, blivit st�lld under s�rskild v�rd, �ro del�garna en f�r alla och alla r en ansvariga f�r f�rordnandets verkst�llande s�som om skifte ej �gt Vad s�lunda utgivits skall dem emellan f�rdelas enligt den i 18 kap. stadgade grunden. 2 �. kall legat fullg�ras av viss arvinge eller testamentstagare, �r denne jdik- att verkst�lla f�rordnandet, n�r han mottagit den egendom som �r av- d f� r legatets fullg�rande. D�r av hans f�rsummelse beror att egendomen utgivits till honom, skall han g�lda skadan. 3 �. �rder i fr�ga om legat testamentstagarens r�tt genom vanv�rd eller el- t �ventyrad, m� r�tten p� ans�kan f�rordna, att s�kerhet skall st�llas legatets utg�rande eller att egendom, varom fr�ga �r, skall s�ttas under kUd v�rd. 4�. vser legat viss egendom, skall, d�r ej annat f�ljer av testamentet, av- tningen tillfalla testamentstagaren men n�dig kostnad, vilken ej f�ran- s av boutredningen, av honom g�ldas innan egendomen utgives. ~58702Jf . Svensk f�rfattningssamling 1958, Nr 637 och 638 \ � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1810 1958 5 �. � legat, som avser visst penningbelopp, �ger testamentstagaren, s�\itr s annat framg�r av testamentet, tillgodonjuta r�nta efter fem f�r hundra �' �ret, sedan fyra m�nader f�rflutit fr�n testators d�d. jlii 6 �. Vad i detta kapitel �r stadgat om legat skall �ga motsvarande till�mpnih � �ndam�lsbest�mmelse. ' '" .9 Underl�ter n�gon vad honom �ligger med avseende � verkst�llande �ndam�lsbest�mmelse, m� talan d�rom f�ras av testators arvinge, vai'e' ''I han �ger del i boet eller ej, efterlevande make, arvinges avkomling el ^ universell testamentstagare, s� ock av boutredningsman eller testamen exekutor. D� fr�ga �r om allm�nnyttigt �ndam�l, m� talan j�mv�l f�ras p� f�re nande av l�nsstyrelsen i det l�n d�r verkst�lligheten huvudsakligen skall ' /j 23 KAP. Om arvskifte 1 �. M. Arvskifte f�rr�ttas av arvingar oeh universella testamentstagare. Var den d�de gift, skall f�rst bodelning �ga rum mellan efterlevande ken och �vriga del�gare efter vad i gifterm�lsbalken s�gs. 2 �. Mot del�gares bestridande m� skifte ej f�retagas, innan bouppteckn" skett och all veterlig g�ld blivit gulden eller del�garen fritagits fr�n ansv f�r g�lden eller medel till dess betalning st�llts under s�rskild v�rd. Skall legat eller �ndam�lsbest�mmelse fullg�ras av oskifto, m� skifte e mot del�gares bestridande �ga rum, innan f�rordnandet verkst�llts ell del�garen fritagits fr�n att svara f�r dess fullg�rande eller erforderlig eg dom blivit st�lld under s�rskild v�rd. f- St�r boet under f�rvaltning av boutredningsman eller testamentsexeku m� skifte ej f�retagas, innan denne anm�lt att utredningen slutf�rts. 3 �. 'i. Envar del�gai'e �ger vid skiftet njuta lott i varje slag av egendom; d b�r vad ej l�mpligen kan delas eller skiljas s�vitt m�jligt l�ggas � en lo' Fordran � del�gare skall tillskiftas denne s� l�ngt hans lott f�rsl�r. 4 �. �ver arvskifte skall uppr�ttas handling, som underskrives av del�gar med vittnen. 5 �. D� del�gare beg�r det, skall r�tten f�rordna n�gon att vara skiftesm D�r det pr�vas erforderligt, m� flera skiftesm�n f�rordnas. Vid ans�kning skall fogas avskrift av bouppteckningen efter den d�de eller, d�r inregis ring skett, uppgift � dagen d�rf�r. ^ St�r boet under f�rvaltning av s�dan boutredningsman eller testainen exekutor som ej �r del�gare, �r han utan s�rskilt f�rordnande skiftesm s�framt ej annan f�rut blivit utsedd d�rtill. , v � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Nr 637 1811 6 �. 'nnes skiftesman icke vara l�mplig eller b�r han av annan s�rskild or- skiljas fr�n uppdraget, skall han entledigas, d� det beg�res av n�gon, r�tt �r beroende av skiftet, eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt. r 7�. innan r�tten meddelar* b eslut som avses i 5 eller 6 �, skola del�garna ge- m s�rskilda meddelanden av r�tten erh�lla tillf�lle att yttra sig. D�r det vas erforderligt, skall del�gare j�mte s�kanden p� s�tt nyss �r sagt kal- att inst�lla sig inf�r r�tten. j m� n�gon f�rordnas till skiftesman utan att han samtyckt d�rtill eller ledigas fr�n s�dant uppdrag utan att han erh�llit tillf�lle att yttra sig. 8 �. kiftesmannen skall best�mma tid och ort f�r skifte samt till f�rr�ttning- kalla del�garna. Vid f�rr�ttningen skall han l�mna dessa det bitr�de som nes erforderligt. Kan enighet ej vinnas, har skiftesmannen att sj�lv best�mma om delning- och d�r�ver uppr�tta handling, som av honom underskrives. Skiftes- andlingen skall of�rdr�j ligen delgivas envai* del�gare genom �verl�mnan- e av besannad avslcrift. Vill del�gare Idandra skiftet, skall han inom tre �nader efter delgivningen v�cka talan mot �vriga del�gare; f�rsittes denna d, � r r�tt till talan f�rlorad. I m�l som nyss �r sagt �ger r�tten inh�mta ande av skiftesmannen, s� ock till honom �terf�rvisa �rendet. ' 9 �. -"Skiftesman �ger av d�dsboet erh�lla sk�ligt arvode �vensom ers�ttning r sina kostnader. 24 KAP. Om avtal ang�ende sammanlevnad i osldftat d�dsbo 1 �. ava, vid samf�rvaltning av d�dsbo, del�garna �verenskommit att leva man i oskiftat bo, g�ller, i den m�n ej annat f�ranledes av a-^dalet, om rvaltningens handhavande och boets f�retr�dande vad i 18 kap. 1 � s�gs; h skall vad i 3, 4 och 6 �� samma kapitel �r stadgat �ga motsvarande �mpning, 2 �. �vitt avkastningen ej skall anv�ndas till bekostnad av gemensam hus- Ining eller eljest f�r gemensam r�kning, �r envar del�gare ber�ttigad t efter varje kalender�rs utg�ng fordra delning av beh�llen avkastning. 3 �. jHar e j tid fastst�llts f�r best�ndet av avtal om sammanlevnad i oskiftat �r avtalet g�llande tills tre m�nader f�rflutit sedan det blivit av n�gon �gare uppsagt hos de �vriga. Samma lag vare, d�r vid avtal g�llande f�r t�md tid sammanlevnaden fortsatt efter den tidens utg�ng. 4 �. tTr�der efterlevande make, som deltagit i avtalet, i nytt gifte, eller d�r del- e och efterl�mnar han s�som d�dsbodel�gare n�gon, som ej deltagit ytalet, skall detta, om upps�gning sker inom fyra m�nader d�refter, upp- att g�lla tre m�nader efter upps�gningen. � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1812 1958 D�r f�rmyndare eller god man deltagit i avtalet, skall vid f�rmyn pets eller godmanskapets upph�rande r�tt till upps�gning som i stycket s�gs tillkomma den � vars v�gnar avtalet slutits. 5 �. 1 \i Har, efter det avtal om sammanlevnad i oskiftat bo slutits, v�sentlig � ring intr�tt i de f�rh�llanden som d�rvid voro avg�rande, eller finnes avt let av annan s�rskild orsak ej b�ra best�, m� r�tten p� del�gares talan f� klara, att avtalet skall upph�ra att g�lla. ' Om h�vande av avtal, vars fortsatta best�nd medf�r �ventyr f�r del�g' som �r omyndig eller f�r vilken god man �r f�rordnad, �r s�rskilt stadg 6�. F�rordnas om boets avtr�dande till f�rvaltning av boutredningsman, avtal om sammanlevnad i oskiftat bo f�rfallet. Ej m� s�dant f�rordnan meddelas p� ans�kan av del�gare. ,1 25 KAP. Om d�df�r klaring t, . -"> 1 �. �r n�gon borta och hava sedan han veterligen sist var vid liv f�rfin tio �r eller, d�r han skulle vara �ver sjuttiofem �r gammal, fem �r, m� , s�kan g�ras om hans d�df�rklaring. Befann sig den bortovarande i livsfa d� han veterligen senast var i livet, m� ans�kan ske efter det tre �r f�rfin 2�. Ans�kan om d�df�rklaring g�res av den bortovarandes make, arving eller annan, vars r�tt kan bero av d�df�rklaringen, hos r�tten i den ort, d" den bortovarande senast haft hemvist inom riket, eller, om beh�rig domsto ej s�lunda finnes, hos Stockholms r�dhusr�tt. 3 �. : * �ver ans�kningen skall r�tten h�ra den bortovarandes inom riket vistand make och n�rmaste fr�nder, annan som kan antagas senast hava haft un� derr�ttelse om den bortovarande, �vensom kyrkoherden och allm�nna �lda- , garen i den ort, d�r han senast �gt hemvist inom riket. j 4 �" �r s�dan tid f�rfluten som i 1 � s�gs och utr�nes ej att den bortovarand avlidit, skall r�tten utf�rda kung�relse om ans�kningen med kallelse � ho� nom att senast viss dag, som ej m� s�ttas tidigare �n ett �r d�refter, anm�l sig hos r�tten. Kung�relsen skall �ven inneh�lla anmaning till envar, s kan l�mna upplysning i �rendet, att inom samma tid giva det r�tten t' if k�nna. ,5^ Genom r�ttens f�rsorg skall kung�relsen of�rdr�jligen inf�ras i allm�nn tidningarna och tidning inom orten, s� ock avs�ndas till pastors�mbetet den f�rsamling, d�r den bortovarande senast haft hemvist inom riket, f uppl�sande i kyrkan s� snart ske kan. '"t Har den i kung�relsen fastst�llda dagen g�tt till �nda, skall r�tten, o " s�dan tid som i 1 � s�gs �r f�rfluten och man ej vet att den bortovarand avlidit, f�rklara att han skall anses f�r d�d; och skall han antagas Iia avlidit, i fall som i 1 � f�rsta punkten s�gs vid utg�ngen av den m�na ^ d� nyss angiven tid gick till �nda eller, i fr�ga om Wtovarande som fyll I" � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 37 och 638 1813 em men ej sjuttio �r n�r han veterligen sist var vid liv, vid utg�ngen il m�nad under vilken han skulle hava fyllt sjuttiofem �r samt, i fall t andra punkten i samma paragraf, � den dag eller, om dagen ej �r d, vid utg�ngen av den m�nad d� livsfaran f�rel�g. I r�ttens beslut 1 angivas vilken dag s�lunda �r att antaga s�som d�dsdag. 6 �. � enligt lag tid skall r�knas fr�n d�dsfall, skall, d�r d�df�rklaring skett, r�lcnas fr�n det beslutet vann laga kraft. 7 �. 'nnes den d�df�rklarade sedermera vara vid liv, skall envar, som i f�ljd ' �df�rklaringen tilltr�tt egendom, b�ra den �ter. Samma lag vare, d�r d�df�rklarade finnes hava avlidit � annan tid �n den som antagits s�- d�dsdag och med h�nsyn d�rtill annan �r ber�ttigad till kvarl�tenska- ar egendom som skall �terb�ras blivit till annan �verl�ten, �r j�mv�l iie �terb�ringsskyldig, d�r han ej var i god tro d� han �tkom egendomen, � egendom �terb�res, skall ock g�ldas r�nta eller avkomst f�r tiden er det innehavaren vann kunskap, att annan �gde b�ttre r�tt till egen- en, eller st�mning blev honom delgiven. Har han f�r egendomen haft ig kostnad, skall den ers�ttas; nyttig kostnad skall ock ers�ttas, d�r den ar gjord � tid som nyss sagts. t alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera o hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill r�fta l�tit. ockholms slott den 12 december 1958. GUSTAF ADOLF IL.S.) iustitiedepartementet) INGVAR LINDELL � </div> </div>

TNINGSSAMLING

Ti:

Nr 637 Ocll 638

Utkom fr�n trycket den 30 dec. 1958

Nr 637

�rvdabalt;

given Stockholms slott den 12 december 1958.

1 GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och

tides Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit

t f�rordna, att �rvdabalken i Sveriges rikes lag skall hava f�ljande ly-

se.

1 KAP.

Om r�tt att taga arv

1 �.

rv kan tagas endast av den som lever vid arvl�tarens d�d; dock m� barn,

�r avlat dessf�rinnan, taga arv, om det sedermera f�des med liv. �r

ga om r�tt till del i boet efter arvl�tarens efterlevande make, skall h�n-

tagas till tiden f�r maltens d�d.

2 �.

. arvinge till den, efter vilken arv fallit, j�mv�l avliden, och kan bevis ej

.ebringas att han �verlevat arvl�taren, skall med arvet s� f�rfaras som

,ban icke �verlevat denne.

3 �.

tl�ndsk medborgare m� lika med svensk taga arv h�r i riket. �r i annan

t svensk medborgare icke likst�lld med inl�nning i fr�ga om r�tten att

arv, eller m�ste han d�r vidk�nnas st�rre avdrag �n denne, �ger

ungen f�rordna att motsvarande inskr�nkning skall g�lla f�r den

ns medborgare h�r i riket.

2 KAP.

Om skyldemans arvsr�tt

1 �.

" m�ste arvingar p� grund av skyldskap �ro arvl�tarens avkomlingar

tarvingar).

rvl�tarens barn taga lika lott. �r barn d�tt, skola dess avkomlingar tr�r

i dess st�lle, och skall var gren taga lika lott.

p, 1958: B 23; L>U B 14, 15; Rskr B 107.

'587025. Svensk f�rfattningssamling 1958, Nr 637 och 688 '

�

1786

1958

2 �.

Finnas ej br�starvingar, taga arvl�larens fader och moder h�lften var

ajvet.

�r fader eller moder d�d, dela arvl�tarens syskon faderns eller mode

lott. I avlidet syskons st�lle tr�da dess avkomlingar, och skall var gren t

lika lott. Finnas ej syskon eller avkomlingar av dem, men lever endera

arvl�tarens f�r�ldrar, skall denne taga hela arvet.

�ro halvsyskon efter arvl�taren, taga de med helsyskon eller deras

komlingar del i lott, som skolat tillfalla deras fader eller moder. Finnas

helsyskon, och �ro b�da f�r�ldrarna d�da, skola arvl�tarens halvsyskon t'

hela arvet. I avlidet halvsyskons st�lle tr�da dess avkomlingar.

3 �.

Leva ej arvl�tarens fader, moder, syskon eller syskons avkomlingar,

farfader, farmoder, morfader och mormoder arvet. Envar �rver lika lott.

�r farfader, farmoder, morfader eller mormoder d�d, skola den d�des b

dela hans lott. �ro ej barn efter den d�de, tager den andre av farf�r�ldra

eller morf�r�ldrarna eller, om �ven han �r d�d men efterl�mnat barn, h'

barn den d�des lott. Finnes ej arvinge � den sidan, skall hela arvet g� till

vingarna � den andra.

4 �.

Andra skyldem�n �n ovan s�gs �ga ej �rva.

3 KAP.

Om makes arvsr�tt; s� ock om r�tt f�r den f�rst avlidne makens

i boet efter den sist avlidne maken

1 �.

Var arvl�taren gift och l�mnar ej efter sig br�starvinge, tillfaller kva'

tenskapen maken. Lever vid makens d�d den f�rst avlidnes fader, mc

syskon eller syskons avkomling, �ga de som d� �ro n�rmast till arv e

den f�rst avlidne taga h�lften av efterlevande makens bo, d�r ej ne

annorlunda stadgas. Ej m� efterlevande maken genom testamente f�ro

om vad s�lunda skall tillfalla den f�rst avlidnes arvingar.

2 �.

�gde vid den f�rst avlidne makens d�d makarna eller en av dem ens

egendom, eller motsvarade eljest kvarl�tenskapen efter den f�rst avlid

annan andel �n h�lften av makarnas egendom, taga de arvingar efter '

f�rst avlidne som i 1 � n�mnts samma andel i boet efter den sist avlid

Har den f�rst avlidne maken genom testamente f�rordnat, att n�got

kvarl�tenskapen efter honom skall tillfalla annan �n efterlevande m

skall avdrag h�rf�r g�ras vid andelens ber�ltning.

3 �.

Har efterlevande maken genom g�va eller annan d�rmed j�mf�rlig b

ling, utan tillb�rlig h�nsyn till den f�rst avlidnes arvingar,, orsakat v�

lig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid efterlevande

kens d�d tillkommer hans arvingar, vederlag utg� till arvingarna efter

f�rst avlidne f�r vad av minskningen bel�per � deras andel i boet.

Kan vederlag ej utg�, skall g�van eller dess v�rde �terb�ras, s�framt

som mottog g�vaa ins�g eller bort inse, att den l�nde arvingarna efter

�

r 637

1787

vlidne till f�rf�ng. Talan h�rom m� dock ej v�ckas, sedan fem �r f�r-

fr�n det g�van mottogs,

�r vid d �dsfallet g�va, som tillkommit under omst�ndigheter varom ovan

, ej fullbordad, m� den ej g�ras g�llande, i den m�n det skulle l�nda

garna efter den f�rst avlidne till forf�ng.

4 �.

�rstiger boets v�rde vid efterlevande makens d�d dess v�rde vid den

t avlidnes fr�nf�lle, skall denna f�rkovran till�ggas den efterlevandes

ngar, s�vitt visas att egendom till motsvarande v�rde tillfallit den efter-

nde i arv, g�va eller testamente eller ock m� antagas att boets f�rkov-

h�rr�r fr�n f�rv�rvsarbete, som efter den f�rst avlidne makens d�d dri-

' av den efterlevande.

�r efterlevande maken gjort sig skyldig till f�rfarande som avses i 3 �,

, vid ber�kning huruvida f�rkovran f�religger, kvarl�tenskapen �kas

ett belopp, motsvarande den minskning av boet som orsakats av efter-

de maken.

5 �.

�d delningen av boet efter den sist avlidne maken �ga vardera makens

'ngar p� sin l�tt erh�lla egendom, som under �ktenskapet tillh�rt den

ken, och den sist avlidnes arvingar j�mv�l egendom, som sedermera f�r-

ats av denne. Fastighet m�, �ven om den i v�rde �verstiger vad � lotten

�per, utt�gas, om penningar l�mnas till fyllnad av andra sidans lott.

�vrigt skall betr�ffande f�rr�ttningen 1 till�mpliga delar g�lla vad om

elning �r stadgat.

6 �.

ar efterlevande maken g�tt i nytt gifte, skall vid hans d�d delning enligt

a kapitel av hans beh�llna giftor�ttsgods och enskilda egendom �ga rum,

n bodelning m� f�rr�ttas.

kall i efterlevande makens livstid bodelning �ga rum mellan honom och

make i nytt �ktenskap eller dennes arvingar, skall av efterlevande

;ens beh�llna giftor�ttsgods och enskilda egendom f�re delningen utta-

gendom till v�rde, motsvarande vad enligt 14 �� bel�per � den f�rst

nes arvingar.

ad i 4 � stadgas f�r det fall, att egendom tillfallit efterlevande maken i

rg�va eller testamente, skall �ga motsvarande till�mpning, d�rest han,

f�ljd av nytt gifte, vid bodelning eller eljest p� grund av giftor�tt erh�llit

dom ut�ver vad f�rut tillkom honom.

7 �.

efterlevande maken j�mlikt 13 kap. 12 � gifterm�lsbalken �gt erh�lla

kvarl�tenskapen vid bodelning efter den f�rst avlidne, skall vad ovan

dgat om r�tt f�r dennes arvingar i boet efter den sist avlidne maken

Ila.

8 �.

d i detta kapitel �r stadgat om efterlevande makes arvsr�tt skall ej �ga

pning, om vid arvl�tarens d�d makarna p� grund av hemskillnad lev-

kilda eller talan om �ktenskapets �terg�ng, hemskiHnad eller �kten-

skillnad d� var anh�ngig eller vid bodelning i anledning av d�dsfallet

nas giftor�ttsgods efter vad i gifterm�lsbalken stadgas skall s� delas

ade �terg�ng skett.

�

1788

1958 .'

4 KAP.

' i

Om arvsr�tt vid adoptivf�rh�Uande; s� ock om den arvsr�tt, som tillk

barn utom �ktenslcap, och om arvsr�tt efter s�dant barn

1 �.

Adoptivbarn och dess avkomlingar taga arv och �rvas som om adop

barnet varit adop tantens barn i �ktenskap.

2 �.

Mellan adoptivbarnet och dess avkomlingar � ena samt �vriga skylde

till adoptivbarnet � andra sidan �ger arvsr�tt ej rum. Har make adop

andra makens barn, skall dock arv tagas som om barnet varit maka

gemensamma.

3 �.

Barn utom �ktenskap eller dess avkomlingar taga arv efter barnets .

der och m�dernefr�nder och �rvas av dem, s�som vore barnet av �k

skaplig b�rd.

4 �.

�r barnet trolovningsbarn eller har fadern avgivit f�rklaring, att ba

skall hava samma r�tt till arv efter honom som barn av �ktenskaplig

skall barnet taga arv efter fadern och fadern efter barnet, s�som vore

av �ktenskaplig b�rd. I andra fall �ga barnet och fadern ej arvsr�tt e

varandra. Mellan barnet och dess f�dernefr�nder �ger ej arvsr�tt rum. >

Om barn utom �ktenskap, som �gt �rva fadern, �r avlidet, taga dess

komlingar arv efter honom och han efter dem, p� s�tt i 2 kap. �r sta

5 �._

F�rklaring varom i 4 � s�gs skall avgivas inf�r den pr�st, som f�r kyr

b�ckerna i f�rsamling d�r barnet �r kyrkobokf�rt, eller i tillkallat vitt

n�rvaro inf�r landsfiskal eller notarius publicus eller ock i skriftlig, av

personer bevittnad handling, som f�retetts inf�r barnav�rdsmannen

barnav�rdsn�mnden. F�rklaringen m� givas j�mv�l f�re barnets f�d

Har barnet fyllt aderton �r, �r f�rklaringen ej g�llande, med mindre

godk�nts av barnet i den ordning varom nyss �r sagt.

5 KAP.

Om allm�nna arvsfondens r�tt till arv

1 �.

^ "

Finnes ej arvinge j�mlikt ovan givna best�mmelser, skall arvet till

en fond, ben�mnd allm�nna arvsfonden.

2 �.

F�religger anledning att � fondens v�gnar klandra testamente, som d

f�r antagas vara ett riktigt uttryck f�r arvl�tarens yttersta vilja,

Konungen besluta att klander ej skall �ga rum.

3 �.

Arv som tillfallit fonden m�, d�r det med h�nsyn till omst�ndighet'

f�r anses billigt, av Konungen med riksdagens samtycke helt eller d

avst�s till arvl�tarens skyldeman eller annan som st�tt arvl�taren n�raj

�

. Nr 637

1789

4 �.

fondens �ndam�l samt meddelande av underst�d ur fonden, s� ock

fondens f�rvaltning och bevakande av dess r�tt �r s�rskilt stadgat.

6 KAP.

Om f�rskott � arv

1 �.

ad arvl�taren i livstiden givit br�starvinge skall s�som f�rskott avr�k-

� bans arv, s�framt icke annat f�reskrivits eller med h�nsyn till om-

digbetema m�ste antagas hava varit avsett. �r mottagaren annan ar�

ge, skall avr�kning ske allenast om detta stadgats eller p� grund av om-

digbeterna m�ste anses hava varit avsett, d� egendomen gavs.

r till makars gemensamma br�starvinge f�rskott � arv givet av enderas

r�ttsgods, skall, s�vitt det kan ske, avr�kning d�rf�r �ga rum � ar-

efter den f�rst avlidne. �terstoden skall avr�knas � arvet efter andra

ken.

2 �.

ostnader, som fader eller moder nedlagt � barns uppeh�lle och utbild-

j skola ej avr�knas � dess arv, s�vitt den som vidk�nts kostnaden d�r-

endast fullgjort honom �liggande underh�llsskyldighet,

j heller skall � br�starvinges arv avr�kning �ga rum f�r sedvanliga sk�n-

vilkas v�rde icke st�r i missf�rh�llande till givarens villkor.

3 �.

vr�kning av f�rskott skall ske efter egendomens v�rde vid mottagandet,

amt icke p� grund av omst�ndigheterna annat b�r g�lla.

4 �.

n vad arvinge mottagit i f�rskott ej till fullo avr�knas � hans arvslott,

an ej skyldig �terb�ra �verskottet, med mindre best�mmelse d�rom

4ats d� f�rskottet gavs.

5 �.

ar f�rskott givits, skall, f�r best�mmande av arvslottemas storlek, kvar-

nskapen f�re delningen �kas med f�rskottets v�rde eller, om avr�kning

kan till fullo ske � f�rskottstagarens arv, med vad d�r� kan avr�knas.

6 �.

ar arvinge som mottagit f�rskott avlidit f�re arvl�taren, �ro f�rskotts-

arens avkomlingar pliktiga att avr�kna f�rskottet � sina arvslotter,

kall arv delas mellan flera grenar och bar arvinge i en gren mottagit

ott, �ro, om han avlidit f�re arvl�taren utan att efterl�mna avkom-

r som �ga tr�da i hans st�lle, �vriga arvingar inom samma gren plik-

, att avr�kna f�rskottet � sina arvslotter; dock taga de ej mindre del i

l�tenskapen �n de �gt bekomma, om f�rskottstagaren levat.

7 �.

ad make av sitt giftor�ttsgods givit styvbarn eller dess avkomling skall

"kn�s � mottagarens arv efter andra maken, s�framt icke annat f�re�

vits eller med h�nsyn till omst�ndigheterna m�ste antagas hava varit

tt. Med samma f�rbeh�ll skall vad efterlevande make givit s�dan ar-

e eller testamentstagare, som enligt 3 kap. 1 � eller 12 kap. 1 � �ger

del i efterlevande makens bo, avr�knas � mottagarens lott d�ri. Be-

elserna i 26 �� skola �ven i dessa fall till�mpas.

�

1958

7 KAP.

Om laglott

1 �.

H�lften av den arvslott, som enligt lag tillkommer br�starvinge, utg�r hans ^ j/ri

laglott.

(jjifii

2 �.

Br�starvinge �r pliktig att � sin laglott avr�kna vad han av arvl�taren^^^'^

mottagit i f�rskott � sitt arv, s� ock vad han mottagit p� grund av testa-

raente, s�framt icke annat f�ranledes av detta.

3 �.

F�r utf�ende av laglott �ger br�starvinge p�kalla j�mkning i testamente.!;�^

�ro flera f�rordnanden, skall, om ej annat f�ljer av testamentet, legat utg�:

f�re f�rordnande till universell testamentstagare och legat, som avser viss

egendom, utg� f�re annat samt i �vrigt neds�ttning ske i f�rh�llande tilliP '

storleken av varje f�rordnande eller, vad ang�r f�rordnande till br�star�

vinge, till den del d�rav som han ej �r pliktig avr�kna � sin laglott.

�J

Br�starvinge, som ej inom sex m�nader efter det han erh�ll del av tes-gjyai

tamentet p� s�tt i 14 kap. s�gs p�kallat j�mkning genom att giva testa-ifjjji

mentstagaren sitt anspr�k tillk�nna eller genom att v�cka talan mot ho-;r;:jiii

nom, har f�rlorat sin r�tt.

Har arvl�taren i livstiden bortgivit egendom under s�dana omst�ndig-ijta

heter eller p� s�dana villkor att g�van till syftet �r att likst�lla med testa-[^[QI

mente, skall i avseende � g�van vad i 2 och 3 �� r stadgat om testamente

�ga motsvarande till�mpning, om ej s�rskilda sk�l �ro d�remot; och skall5; '

vid neds�ttning av g�van motsvarande del av den bortgivna egendomen

�terb�ras eller, om det ej kan ske, ers�ttning utgivas f�r dess v�rde. Vid "

laglottens ber�kning skall v�rdet av den bortgivna egendomen l�ggas till

kvarl�tenskapen.

Vill br�starvinge mot g�votagare g�ra g�llande r�tt som avses i f�rsta|!j,ii

stycket, skall han v�cka talan inom ett �r fr�n det bouppteckning efter ai ji j

arvl�taren avslutades. F�rsittes denna tid, �r r�tt till talan f�rlorad.

Var vid d�dsfallet g�van ej fullbordad, m� den ej, med mindre s�rskildaisnfj}

sk�l �ro d�rtill, g�ras g�llande, i den m�n det skulle l�nda till intr�ng i^^i^

br�starvinges laglott.

iii'

5 �.

Har arvl�taren genom testamente tillerk�nt n�gon nyttjander�tt, avkomst^

eller annan f�rm�n att utg� av kvarl�tenskapen eller genom f�reskrifter

rande dennas f�rvaltning eller p� annat s�tt inskr�nkt r�tten att f�rfoga

�ver den, �ger br�starvinge utan hinder av s�dant f�rordnande utf� sin

lott i egendom, var�ver han �ger fritt f�rfoga.

6 �.

�ger barn till arvl�taren p� grund av lag r�tt till underh�llsbidrag ur Itvar^

l�tcnskapen, skall h�nsyn d�rtill ej tagas vid best�mmande av br�starvinges ^ J

laglott.

Om r�tt att genom testamente belasta br�starvinges laglott med under�

h�llsbidrag stadgas i 8 kap.

'tiiH

�

-I,'

Nr 637

1791

8 KAP.

Om tmderh�llsbidrag ur kvarl�tenskap

1 �.

L�mnar arvl�taren efter sig barn, vars uppfostran icke �r avslutad, och

n det ej av sitt arv eller annorledes njuta uppeh�lle och utbildning efter

d med h�nsyn till omst�ndigheterna pr�vas sk�ligt, �ger barnet, innan arv

er testamente m� tagas, ur kvarl�tenskapen utf� bidrag till underh�llet

d ett belopp en g�ng f�r alla, dock ej f�r tiden efter det barnet fyllt tjugu-

�r. Hava flera barn denna r�tt och f�rsl�r ej kvarl�tenskapen till deras

derh�ll, skall dem emellan s�dan j�mkning ske som med h�nsyn till de-

' behov och f�rh�llandena i � vrigt finnes sk�ligt.

idrag, varom nu sagts, m� ej l�nda till minskning av annan br�starvinges

slott, s�vitt han i f�ljd av sjukdom eller annan dylik orsak �r ur st�nd

sj�lv f�rs�rja sig och arvet erfordras till sk�ligt underh�ll eller till full�

ande av underh�llsplikt.

2 �.

ar arvl�taren genom testamente f�rordnat att barn, som i f�ljd av sjuk-

eller annan dylik orsak �r ur st�nd att sj�lv f�rs�rja sig, skall erh�lla

derh�llsbidrag ur kvarl�tenskapen, och kan barnet ej av sitt arv eller an-

ledes njuta sk�ligt underh�ll, d� m� s�dant bidrag utg�, � s�rskilda tider

er med ett belopp en g�ng f�r alla, �nd� att br�starvinge skulle lida in-

g i sin laglott. Br�starvinge �ger dock p�kalla s�dan j�mkning i f�rord-

det att hans laglott ej belastas annorledes �n med �rligt bidrag, motsva-

de h�gst fem f�r hundra av laglottens v�rde; och �ger han utf� laglotten,

han f�r bidraget st�ller s�kerhet som av den underh�llsber�ttigade eller

�tten godk�nnes.

idrag enligt denna paragraf skall utg�, innan annat testamente m� tagas.

3 �.

ar n�gon erh�llit egendom i testamente av den som efterl�mnat barn som

�s i 2 �, �r han pliktig att utgiva �rligt underh�llsbidrag, motsvarande

st fem f�r hundra av egendom�ns v�rde; och skall egendomen ej utgivas

1 honom, med mindre s�kerhet, som godk�nnes av den underh�llsber�tti-

e eller av r�tten, blivit st�lld f�r underh�llsbidraget. �r testamentstaga-

p br�starvinge, skall vad nu �r sagt g�lla allenast egendom som �verstiger

ns arvslott.

4 �.

ar arvl�taren bort^vit egendom under s�dana omst�ndigheter eller p�

ana villkor, varom i 7 kap. 4 � s�gs, skall, s�vitt fr�ga �r om underh�lls-

rag till barn som avses i 1 eller 2 �, betr�ffande g�van och g�votagaren

om testamente och testamentstagare i 1 och 3 �� r stadgal �ga motsva-

de till�mpning. I den m�n det visar sig erforderligt, skall den mottagna

ndomen �lerb�ras eller, om det ej kan ske, ers�ttning utgivas f�r dess

rde.

, a r vid d�dsfallet g�van ej fullbordad, m� den ej g�ras g�llande, i den

det skulle l�nda till intr�ng i barnets r�tt till underh�llsbidrag.

5 �.

" �cker ej bidrag, varom ovan stadgats, till underh�ll �t barn som avses i

�, �r br�starvinge, som mottagit egendom i f�rskott � sin arvslott eller

�

1792

1958 .

eljest s�som g�va, pliktig att utgiva underh�llsbidrag intill egendomens v�r�

de vid mottagandet, �nd� att fall ej �r f�r handen varom i 4 � s�gs; dock

�ger s�dan skyldighet ej rum, i den m�n egendomen utan mottagarens v�l�

lande g�tt f�rlorad. Av d et belopp som s�lunda skall utgivas �ger barnet �r�

ligen s�som bidrag till underh�llet utf� vad med h�nsyn till den tid som

�terst�r f�r dess uppfostran ocli omst�ndigheterna i �vrigt f�r anses bel�pa

p� �ret. _

ipf

Vad i f�rsta stycket s�gs skall ej �ga till�mpning i fr�ga om sedvanliga

sk�nker, vilkas v�rde icke st�r i missf�rh�llande till givarens villkor. G�vo4,(!il

tagare �r ock fri fr�n skyldighet att utgiva underh�llsbidrag, s�vitt hah^

skulle komma att sakna medel till sk�ligt underh�ll eller till fullg�rande av

underh�llsplikt.

J-H-'.

6 �.

Egendom som avs�ttes f�r bestridande av underh�llsbidrag � s�rskilda/!^-^

tider j�mlikt 2, 3 eller 4 � skall, s�framt ej annat �verenskommits, st�llasil�?-'

under v�rd och f�rvaltning av god man, varom f�rm�les i 18 kap. f�r�ldra-

balken.

7 �.

"Jj

N�r v�sentligt �ndrade f�rh�llanden p�kalla' det, �ger r�tten f�rordna att

underh�llsbidrag � s�rskilda tider enligt 3, 4 eller 5 � skall neds�ttas eller

upph�ra. Samma lag vare om s�dant underh�llsbidrag enligt 2 �, s�vitt det, r�Ci

belastar br�starvinges laglott.

8 �.

Anspr�k p� underh�llsbidrag enligt 1 � skall vid talans f�rlust framst�llas

senast vid skiftet.

R�tt till underh�llsbidrag enligt 3, 4 eller 5 � g�res g�llande genom att

anspr�k framst�lles eller talan v�ckes, i fall som avses i 3 � inom ett �r

sedan testamente, varom d�r s�gs, blivit den underh�llsber�ttigade delgivet

ocb i fall som avses i 4 eller 5 � inom samma tid fr�n det bouppteckning cs!;

efter arvl�taren avslutades. F�rsittes denna tid, �r r�tten f�rlorad.

ci i i

9�.

^ ^

Vad i detta kapitel stadgas skall i till�mpliga delar g�lla i avseende � r�tt ^

till underh�ll f�r arvl�tarens barn utom �ktenskap, som har arvsr�tt efter f

honom, och f�r hans adoptivbarn �vensom � skyldighet f�r s�dana barn och

deras avkomlingar att utgiva underh�llsbidrag.

De i detta kapitel meddelade best�mmelserna �ga icke till�mpning, d� i\

barn till arvl�taren adopterats av annan �n arvl�tarens make.

10 �.

D�r fadern till barn utom �ktenskap, och har barnet ej efter vad i 4 kap.;,ju.

s�gs arvsr�tt efter honom, skall det belopp, som erfordras till fullg�rande. '

f�r framtiden av hans underh�llsskyldighet mot barnet, f�re arvs- och tes-,

tamentslotter utg� av beh�llningen i boet; dock att barnet icke h�rigenom

m� erh�lla st�rre del d�rav �n det skulle hava bekommit, om det varit avi iji inj

�ktenskaplig b�rd.

' 'i il ii

Ang�ende avtal om vad s�lunda skall tillkomma barnet g�ller vad i 7 ka p.

7 � f�r�ldrabalken �r stadgat f�r det fall, att fadern �tager sig att till barnets tilu

underh�ll utgiva visst belopp en g�ng f�r alla.

UUj

Med belopp som tillfaller barnet skall f�rfaras p� s�tt i sistn�mnda lag�

rum �r f�reskrivet.

'Sin

�

.Nr 637

1793

9 KAP.

Om r�tt att g�ra eller taga testamente

1 �.

Den som fyllt tjuguett �r m� genom testamente f�rordna om sin k vari�-

nskap. Testamente m� ock g�ras av under�rig, som �r eller varit gift eller

in efter fyllda sexton �r vill X�rordna om egendom, �ver vilken han �ger

�lv r�da.

2 �.

. F�rordnande till annan �n den som �r f�dd vid testators d�d eller d� �r

ylad och sedermera f�des med liv �r utan verkan.

^Utan hinder av vad nu �r sagt g�ller f�rordnande, enligt vilket blivande

sber�ttigade avkomlingar till n�gon, som enligt f�rsta stycket �ger taga

stamente, skola erh�lla egendom till full �go sist vid dennes d�d eller d�

nan, som skall �tnjuta r�tt till egendomen, avlider eller hans r�tt eljest

pph�r. Ej m� i s�dant f�rordnande olikhet g�ras mellan syskon, vilka ej

f�dda eller avlade vid testators d�d.

3 �.

Om r�tt f�r utl�ndsk medborgare att h�r i riket taga testamente g�ller

om utl�nnings r�tt att taga arv �r stadgat.

"^1

10 KAP.

Om uppr �ttande och �terkallelse av testamente

1 �.

Testamente skall uppr�ttas skriftligen med tv� vittnen. I deras samtidiga

rvaro skall testator underskriva testamentshandlingen eller vidk�nnas sin

underskrift d�r�. Vittnena skola bestyrka handlingen med sina namn. De

ola �ga k�nnedom om handlingens egenskap av testamente, men det st�r

tator fritt att l�ta dem veta dess inneh�ll eller ej.

2�.

Testamentsvittnena b�ra vid sina namn anteckna yrke och hemvist. De

Ta ock � handlingen teckna intyg r�rande tiden f�r bevittnandet samt �v-

ga omst�ndigheter som kunna vara av betydelse f�r testamentets giltighet.

Hava vittnena � handlingen intygat att vid testamentets uppr�ttande s�

Ig�tt som i 1 � s�gs, skall intyget, d�r klander v�ckes, �ga tilltro, s�framt

, st�ndigheter ej f�rekomma som f�rringa intygets trov�rdighet.

3 �.

�r n�gon av sjukdom eller annat n�dfall f�rhindrad att uppr�tta testa-

�hte p� s�tt i 1 � s�gs, m� han f�rordna om sin kvarl�tenskap muntligen

f�r tv� vittnen eller ock utan vittnen genom egenh�ndigt skriven och un-

tecknad handling.

S�dant testamente �r ogillt, om testator sedermera under tre m�nader

arit i tillf�lle att f�rordna om sin kvarl�tenskap s�som i 1 � �r stadgat.

4�.

Till testamentsvittne m� ej tagas den som �r under femton �r eller p�

. nd av sinnessjukdom, sinnessl�hel eller annan rubbning av sj�lsverk-

heten saknar insikt om betydelsen av vittnesbekr�ftelsen, ej heller tes-

3fi5702^. Svensk f�rfattningssamling 1958, Nfe37 och 638

�

1794

1958

tators make eller den som med honom �r i r�tt upp- eller nedstigande skyld-

skap eller sv�gerlag eller �r hans syskon eller som p� grund av adoption st�r

i motsvarande f�rh�llande till honom.

Ej m� n�gon tagas till vittne vid f�rordnande till honom sj�lv, hans make

eller n�gon, vilken med honom �r i skyldskap eller sv�gerlag som njss �r

sagt eller p� grund av adoption st�r i motsvarande f�rh�llande till honom.

F�rordnande att vara testamentsexekut�r medf�r dock ej hinder att vara

vittne.

�beropas testamentsvittne till bevis i r�tteg�ng, g�ller vad i r�tteg�ngs�

balken �r stadgat om s�dant bevis.

5 �.

Har testator i den ordning som g�ller f�r testamentes uppr�ttande �ter�

kallat sill f�rordnande eller har han f�rst�rt testamentshandlingen eller

eljest otvetydigt givit tillk�nna att f�rordnandet ej l�ngre var uttryck f�r

hans yttersta vilja, �r f�rordnandet utan verkan.

�

Utf�stelse att ej �terkalla testamente �r icke bindande.

6 �.

Vill n�gon, i samband med �terkallelse av visst f�rordnande eller eljest,

g�ra till�gg till sitt testamente, g�ller vad om uppr�ttande av testamente �r

stadgat.

7 �.

Har n�gon genom ensidig �terkallelse eller �ndring av inb�rdes testamente

v�sentligt rubbat f�ruts�ttningarna f�r det �msesidiga f�rordnandet, �r han

f�rlustig sin r�tt p� grund av testamentet.

11 KAP.

Om testamentes tolkning

1 �.

�t testamente skall givas den tolkning som m� antagas �verensst�mma

med testators vilja; och skall f�rty vad nedan i 29 �� stadgas l�nda till

efterr�ttelse allenast s�vitt icke med h�nsyn till f�rordnandets syfte och

�vriga omst�ndigheter annat f�r anses f�lja av f�rordnandet.

Har testamente genom felskrivning eller eljest till f�ljd av misstag f�tt

annat inneh�ll �n testator �syftat, skall det likv�l verkst�llas, s�vitt r�tta

meningen kan utr�nas.

2 �.

Legat skall utg� av oskifto och ej r�knas � viss lott.

".i.Vn,

3 �.

Kunna samtliga legat ej utg�, skall legat som avser viss egendom �ga f�re- ,

trade framf�r annat, men skall i �vrigt neds�ttning ske efter legatens v�rde. ^

4 �.

Avser f�rordnande viss egendom och finnes den ej i kvarl�tenskapen, �r

f�rordnandet utan verkan.

5 �.

�r viss egendom, varom f�rordnande gjorts, p� grund av inteckning eller

eljest besv�rad av pantr�tt eller annan r�ttighet, �ger testamentstagaren icke

i anledning d�rav njuta ers�ttning.

�

. Nr 637

1795

6 �.

:D�r testamentstagare innan hans r�tt intr�tt eller han testamentet eljest

J ver kst�llas i vad honom ang�r, skola hans avkomlingar tr�da i hans st�lle,

framt de i fr�ga om arv efter testator varit ber�ttigade d�ilill.

7 �.

- �r f�rordnande gjort om hela kvarl�lenskapen eller om allt som ej utg�r

r�starvinges laglott, och kan testamentet ej verkst�llas s�vitt ang�r viss

testamentstagare, skola, d�r ej annat f�ljer av 6 �, universella testaments-

ares lotter i motsvarande m�n �kas.

8 �"

Har n�gon gjort testamente till sin trolovade eller make och uppl�ses

�refter trolovningen eller �ktenskapet annorledes �n genom testators d�d,

r f�rordnandet utan verkan. Samma lag vare, d�r n�gon gjort testamente

ill sin make och s�dant fall �r f�r handen som i 3 kap. 8 � s�gs.

9 �.

\ �r � ndam�lsbest�mmelse meddelad betr�ffande egendom som tillkommer

viss a rvinge eller testamentstagare, �ligger det denne att verkst�lla f�rord-

' andet. I andra fall skall �ndam�lsbest�mmelse verkst�llas av oskifto.

10 �.

Med legat f�rst�s s�rskild i testamente given f�rm�n, s�som viss sak eller

'sst penningbelopp eller nyttjander�tt till egendom eller r�tt att d�rav njuta

"nta eller avkomst.

?. Universell testamentstagare �r den som testator insatt i arvinges st�lle

genom att tillerk�nna honom kvarl�tenskapen i dess helhet, viss andel av

varl�tenskapen eller �verskott d�r�.

12 KAP.

Om testamentst agares r�tt i vissa fall

1 �.

�r genom testamente f�rordnat att egendom, som tillkommer efterlevan-

e make s�som arvinge eller universell testamentstagare, skall, sedan ma-

�ns r�tt upph�rt, tillfalla annan, �ger vad i 3 kap. �r stadgat motsvarande

* �m pning, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet.

2 �.

Har n�gon genom testamente erh�llit nyttj ander�tten till egendom, vartill

"gander�tten vid testators d�d eller senare skall tillfalla annan, g�ller vad

. edan i 39 �� stadgas, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet.

3 �.

Nyttjander�ttshavaren f�rvaltar egendomen och njuter avkastningen d�r-

, . Vid f�rvaltningen skall han iakttaga j�mv�l �garens r�tt och b�sta. Egen-

omen m� ej sammanblandas med annan, s�framt ej dess �ndam�lsenliga

v�ndning f�ranleder d�rtill.

Nyttjander�ttshavaren skall vidk�nnas alla n�diga kostnader f�r egendo�

men som b�ra g�ldas med avkastningen under hans besittningstid.

4 �.

(L�s�ren som ej hava s�rskilt v�rde f�r �garen m� nyttjander�ttshavaren

tra. �ro s�rskilda sk�l till avyttring eller pants�ttning av annan l�s egen-

m och kan �garens medverkan d�rtill ej vinnas, �ger r�tten p� ans�kan

�

1796

X958 .

bemyndiga nyttjander�ttshavaren att vidtaga �tg�rden. Fordringar �r nylt-

jander�ttshavaren beh�rig att upps�ga, och m� han j�mv�l f�r dem uppb�ra

betalning.

Ej m� nyttjander�tten �verl�tas.

5 �.

Kapitalbelopp skola av nyttjander�ttshavaren g�ras r�nteb�rande p� s�tt I^JIO

om omyndigs medel �r f�reskrivet, s�framt ej �garen eller, n�r hans sam-

tycke ej kan erh�llas, r�tten medgivit annat. Utan s�dant tillst�nd m� dock

vad som varit anbragt i jordbruk eller annan n�ring �nyo tagas i anspr�k

f�r samma �ndam�l samt mindre belopp, som eljest influtit f�r avyttrade

l�s�ren, anv�ndas till inli�p av egendom av samma slag.

6 �.

Ej m� �garen utan nyttjander�ttshavarens samtycke �verl�ta eller eljest

f�rfoga �ver egendomen. Betr�ffande fast egendom eller tomtr�tt skall 'p

samtycket l�mnas skriftligen med tv� vittnen.

Kan samtycke ej erh�llas, �ger r�tten p� ans�kan till�ta �tg�rden, n�r '

sk�l �ro d�rtill.

Har �garen utan erforderligt samtj^cke f�rfogat �ver egendom, �r �tg�r- rsb

den ogill, om nyttjander�ttshavaren p�st�r det.

7 �.

Egendom som omfattas av nyttj ander�tten m� ej tagas i m�t f�r �garens

g�ld, med mindre den p� grund av inteckning eller eljest s�rskilt h�ftar

d�rf�r eller fr�ga �r om g�ld, f�r vilken �garen svarar enligt 21 kap.

8 �.

Vad som tr�tt i st�llet f�r egendom som omfattats av nyttj ander�tten

skall tillh�ra �garen.

9 �.

:a.Ta

liara

Om nyttjander�ttshavaren genom vanv�rd av egendomen eller genom an�

nat otillb�rligt f�rfarande uppenbarligen �ventyrar �garens b�sta, m� r�t�

ten p� ans�kan �l�gga honom att st�lla s�kerhet f�r egendomen eller ock

f�rordna, att denna skall st�llas under v�rd och f�rvaltning av god man

som avses i 18 kap. f�r�ldrabalken.

F�r skada, som nyttjander�ttshavaren upps�tligen eller av v�rdsl�shet

tillskyndat �garen, skall ers�ttning g�ldas, d� nyttj ander�tten upph�r eller

egendomen st�lles under v�rd och f�rvaltning av god man.

- 3

10 �.

Har genom testamente f�rordnats att legat skall tillfalla tv� eller flera "Ssni

efter varandra, skall, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet, vad i 9 � stad- '

gas �ga motsvarande till�mpning, om n�gon bland dem, s�som d�r s�gs,

�ventyrar efterf�ljande testamentstagares b�sta eller tillskyndar honom

skada.

11 �.

Skall enligt testamente n�gon njuta avkomst av egendom i kvarl�tenska-

pen och egendomen, till betryggande av hans r�tt, s�ttas under s�rskild

v�rd, skall den, d�r ej annat f�ljer av testamentet, st�llas under f�rvaltnihg '

i 10 Im'Tv

IT,

av god man som avses i 18 kap. f�r�ldrabalken.

�

Nr 637

1797

13 KAP.

;

Om testamentes ogiltighet

^ �"

: Var testator ej beh�rig att f�rordna om sin kvarl�tenskap eller �r testa-

entet ej uppr�ttat i l aga form, �r det ej g�llande. I fall, varom s�gs 110 kap.

� andra stycket, �r dock testamentet ogillt allenast i den del som d�r

vses.

2 �.

Testamente �r ej g�llande, om det uppr�ttats under inflytande av sinnes�

sjukdom, sinnessl�het eller annan rubbning av sj �lsverksambeten.

3 �.

Har n�gon tvungit testator att uppr�tta testamentet eller f�rm�tt honom

d�rtill genom missbrub av hans of�rst�nd, viljesvaghet eller beroende st�ll�

ning, �r testamentet ej g�llande.

; Samma lag vare, om testa tor blivit svikligen f�rledd att uppr�tta testamen-

fet eller om han eljest sv�vat i villfarelse som varit best�mmande f�r hans

vilja att g�ra testamentet.

14 KAP.

Om bevaknin g, delgivning och klander av testamente

1 �.

^ Testamente skall vid domstol bevakas inom sex m�nader fr�n det testa-

entstagaren f�tt k�nnedom om testators d�d och det till hans f�rm�n gjor�

da f�rordnandet.

Skall n�gon p� grund av testamente njuta r�tt efter annan och har testa-

jnentet ej bevakats enligt vad i f�rsta stycket s�gs� m� bevakning med laga

erkan �ga rum inom tid, som d�r stadgas, efter det han f�tt vka att den

�reg�ende testamentstagarens r�tt upph�rt.

Bevakning g�ller till f�rm�n f�r envar testamentstagare, f�r vilken tiden

ke g�tt till �nda.

2 �"

Bevakning sker vid den r�tt d�r testator skolat svara i tvistem�l i allm�n-

et eller, om beh�rig domstol ej s�lunda finnes, yid Stockholms r�dhusr�tt,

i Vid bevakning uppvisas testamentet i huvudskrift och intages i protokol-

. e t. Har den som vill bevaka icke testamentet i sin besittning eller �r det

untligen uppr�ttat, sker bevakningen genom f�rordnandets tillk�nnagi-

ande.

3 �.

'Testamentstagare, f�r vilken bevakning ej �gt rum enligt vad i 1 och 2 ��

sagt, har f�rlorat sin r�tt mot arvinge som ej avst�tt fr�n klandertalan.

4 �.

Testamente skall sedan bevakning �gt rum delgivas arvinge genom �ver-

nande av, f�rutom bevis om bevakningen, testamentshandlingen i be-

yrkl avskrift eller, i fr�ga om muntligt testamente, protokoll �ver f�rh�r

ed testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamentets inne-

�

195S .

Efterl�mnar testator, j�mte mal<e, arvingar som avses i 3 kap. 1 �, m�

testamentet, s�vitt dessa ang�r, delgivas dem som vid tiden f�r delgivningen

aro narmasl till arv efter testator,

�ro flera testamentstagare, g�ller delgivning, som verkst�llts av en bland

dem, j�mv�l f�r de �vriga.

b�

6 �.

Vill arvinge g�ra g�llande att testamente �r ogillt enligt 13 kap., skall han //i

d�rom vacka klandertalan inom sex m�nader efter det han erh�ll del a�;. 'l,

testamentet s�som i 4 � �r stadgat. F�rsittes denna tid, �r r�tt till talan f�r-^^

lorad.

Om p�kallande av j�mkning i testamente f�r utf�ende av laglott stadgas '

i 7 kap.

;

' " sid if

15 KAP.

"T��::

Om f�rverkande av r�tt att taga arv eller testamente

1 �.

^ ^

Ej m� n�gon taga arv eller testamente efter den som han genom brottslig

g�rning upps�tligen bragt om livet.

Dr�per han s�lunda n�gon, som �r arvinge eller, testamenlstagare efter an-

nan, �ger han ej b�ttre r�tt till arv eller testamente efter denne �n om den

dr�pte levat.

2 �"

dS,

Har n�gon genom tv�ng, f�rledande eller missbruk av annans of�rst�nd, :

viljesvaghel eller beroende st�llning f�rm�tt denne att uppr�tta eller �ter- v^

kalla testamente eller att avst� d�rifr�n, har han f�rverkat r�tten att taga: (sir

arv eller testamente efter honom, s�vitt ej s�rskilda sk�l �ro d�remot. Vad i

s�lunda �r stadgat �ger motsvarande till�mpning, d�r n�gon upps�tligen

f�rst�rt eller undanh�llit testamente.

3 �.

Vad i 1 och 2 �� r sagt om f�r�vare av brottslig g�rning g�ller envar '

m medverkat till brottet s�som i 3 kap. 4 och 5 �� strafflagen s�gs.

som

4 �.

Har n�gon f�rverkat sin r�tt att taga arv, skall �rvas s�som hade han d�tt

f�re ai-vl�taren.

ii tu

16 KAP.

" i

Om preskription av r�tt att taga arv eller testamente

Vistas, d� bouppteckning f�rr�ttas, till namnet k�nd arvinge efter den; jj

1 m ti

^ i-

A I A VN

A � 1

mm. mm. mmmm

1A mm mm

�

O V

S, 1

V lOLC^O^

\AtA

a V J 1 u I. t -cAkj,

CAIVIAI^V.^ v^a VV/A

d�de � ok�nd ort, skall det hos r�tten anm�las av den som har boet i sin j ij.

v�rd. N�r s�dan anm�lan sker eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt, skall ;

veil

A'CII OC1V4C41I ciaaaaaciJuaj

. v, - .

- w� .

a^ va a a A A a ^ t.,

r�tten l�ta i allm�nna tidningarna of�rdr�jligen intaga kung�relse, att arv

efler den d�de tillfallit den bortovarande, med anmaning till honom att '

_i_ -iit� ifii

A*�

-2:

Ku;.

iJWLav

LfiiiiAa�Aa

VAX.1.

tlll "avaavaa'

g�ra sin r�tt till arvet g�llande inom fem �r fr�n den dag, kung�relsen var fi lijj

inf�rd i tidningarna. I kung�relsen skall den bortovarandes namn upptagas. ; Ibp,

I fall som avses i 3 kap. 1 � skall, vid till�mpning av vad nu sagts, den

""�a

J.AAA P iL mm^ t

VYV a- k1.r/^r^<S

1 -J

�MA*

OVAAAA

M v kJWk*

�MM

AAM

-x-

r�tt, som tillkommer den f�rst avlidne makens arvingar i den efterlevandes

1 1

. . _

mJ mm m-m

^4^4

I ^

V * a X �n

mrn-rn. x 1 ^

bo, behandlas som arv efter den efterlevande maken.

�

3 0

" Nr 637

2�.

,kan, n�r bouppteckning f�rr�ttas, ej utr�nas huruvida arvinge finnes som

�fe allm�nna arvsfonden eller f�re eller j�mte annan k�nd arvinge �r be-

"ttigad till arv, skall r�lten, p� anm�lan av den som har boet i sin v�rd eller

� f�rh�llandet eljest varder kunnigt, l�ta i allm�nna tidningarna of�rdr�j-

igen in taga kung�relse om arvfallet, med anmaning till ok�nda arvingar att

�ra sin r�tt till arvet g�llande inom fem �r fr�n den dag, kung�relsen var

nf�rd i tidningarna. Vad nu �r sagt skall ock g�lla, d�r vid bouppteckning�

k�nnedom finnes om arvinge men kunskap saknas s�v�l om arvingens

�mn som om hans vistelseort.

3�.

�r testamentstagare ok�nd eller vistas han � ok�nd ort, skall vad i 1 �

�rsta stycket �r stadgat om anm�lan och kung�relse ang�ende arv �ga mot-

" arande till�mpning med avseende � testamentsf�rordnandet.

r Skall testamentstagarens r�tt intr�da vid annan tid �n testators d�d, m�

ung�relse ej ske f�rr�n den tiden �r inne.

4�.

f'Arvinge eller testamentstagare, som ej har att g�ra sin r�tt g�llande efter

ad i 1, 2 e ller 3 � s�gs, skall g�ra det inom tio �r fr�n d�dsfallet eller, om

s r�tt intr�der f�rst vid senare tidpunkt, fr�n denna.

5 �.

Undandrager sig arvinge eller testamentstagare att giva tillk�nna huru-

*da han vill g�ra anspr�k p� arv eller p� r�tt enligt testamentet, �ger r�tten

"rel�gga honom att g�ra sin r�tt g�llande inom sex m�nader fr�n det f�re�

ggandet blev honom tillst�llt i huvudskrift eller besannad avskrift.

S�dant f�rel�ggande skall meddelas, s�framt ans�kan d�rom g�res av

�gon som �r ber�ttigad till arvingens eller testamentstagarens del i kvar-

tenskapen ifall denne f�rsummar att bevara sin r�tt.

6 �.

Vill ar vinge eller testamentstagare, utan att tilltr�da kvarl�tenskapen eller

in lott d�ri, g�ra sin r�tt g�llande, skall han anm�la sitt anspr�k hos god

an, om s�dan f�rordnats att bevaka hans r�tt, eller hos var d�dsbodel�gare

,m till tr�tt kvarl�tenskapen eller ock, om skifte ej skett, hos boutrednings-

an eller annan som sitter i boet. Anm�lan m� ock g�ras hos r�lten.

Har god man mottagit anm�lan, skall han tillk�nnagiva den hos r�tten,

m anm�lan, som gjorts eller tillk�nnagivits hos r�lten, skall genom dess

�rsorg med posten underr�ttelse �vers�ndas till �vriga d�dsbodel�gare, vil�

as namn och vistelseort �ro upptagna i bouppteckningen efter den d�de

ler eljest k�nda f�r r�tten.

7 �.

Har arvinge eller testamentstagare icke inom tid, som i 15 �� r f�r

rje fal) stadgad, tilltr�tt kvarl�tenskapen eller sin lott d�ri eller anm�lt

pr�k d�rp� efter vad i 6 � s�gs, �r han sin r�tt f�rlustig.

8 �.

Arv, som arvinge enligt 7 � g�tt f�rlustig, skall tillfalla dem som skulle

rit ber�ttigade d�rtill, om arvingen avlidit f�re arvl�taren eller, i fall som

ses i 3 kap. 1 �, f�re den sist avlidne niaJien.

9 �.

JN�rmare best�mmelser om kung�relse varom stadgas i 13 �� meddelas

V Konungen.

�

1800

1958 .

' : 'if

17 KAP.

" ^

Om arvsavtal

.. V-fitfliHl

1 �.

raf�J

Har n�gon i fr�ga om arv efter den som �nnu lever tr�ffat avtal med an-

nan �n denne, �r det ogillt.

; , ,

Samma lag vare om avtal ang�ende r�tt p� grund av testamente.

2 �.

'" -;S|1

Avs�ger sig arvinge, genom godk�nnande av testamente eller eljest, slcrift-;

ligen hos arvl�taren sin r�tt till arv, �r det g�llande. Br�starvinge �ger

dock utf� sin laglott, med mindre han avst�tt fr�n denna mot sk�ligt veder�

lag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens make,,

enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller enligt testar

men te med f�reskrift om f�rdelning p� s�tt om hr�starv �r stadgat.

Ej m� under�rig avs�ga sig arv, ej heller omyndigf�rklarad utan f�rmyn�

darens skriftliga samtycke.

' d '

D�r ej annat framg�r av omst�ndigheterna, g�ller arvsavs�gelse ock mot

arvinges avkomlingar.

Avtal, varigenom arvl�tare f�rfogat �ver sin kvarl�tenskap, �r ej g�lr

lande. Utf�stelse om g�va, som icke m� g�ras g�llande under givarens livsr;

tid, �r giltig allenast s�vitt f�ljer av vad om testamente �r stadgat.

18 KAP.

Allm�nna best�mmelser om d�dsbo

;

1 �.

' ^

Efterlevande make, arvingar och universella testamentstagare {d�dsbo^y^

del�gare) hava att, om ej s�rskild d�dshof�rvaltning �r anordnad efter rad 'f;

i 19 kap. stadgas, f�r boets utredning gemensamt f�rvalta den d�des egen-!

dom. De f�retr�da d�rvid d�dsboet mot tredje man samt �ga att tala och

svara i m�l som r�ra boet. �tg�rd som ej t�l uppskov m� f�retagas, oaktah

samtliga del�gares samtycke ej kan inh�mtas.

Har bodelning skett eller �r giftor�tt eljest utesluten, �r efterlevande ma�

ken ej d�dsbodel�gare, om han ej �r arvinge eller universell testaments�

tagare. Den som �ger taga arv eller testamente f�rst sedan annan arvinge el- -

ler universell testamentstagare avlidit �r del�gare i dennes bo, men ej i

arvl�tarens.

Innan testamente blivit st�ndande, anses s�som del�gare s�v�l arvinge,

vilken uteslutits fr�n arv, som ock den, vilken insatts till universell test

mentstagare.

2 �.

.i'-

Till dess att egendomen omh�ndertagits av samtliga d�dshodel�gare ell

av den som eljest har att f�rvalta boet, skall egendomen, d�r den ej st

under v�rd av f�rmyndare, syssloman eller annan, v�rdas av del�gare so

sammanbodde med den avlidne eller eljest kan taga v�rd om egendome

'''.'tl e

och har han att of�rdr�jligen underr�tta �vriga del�gare om d�dsfallet saiii

d�r god man f�r del�gare tarvas, hos r�tten g�ra anm�lan s�som i 18 ka

f�r�ldrabalken s�gs. Vad nu �r sagt om del�gare g�ller ock efterlevan

make som ej �r del�gare i boel.

, i.'

^ ifil

: lii.s

�

A .

" t -xVv

" Nr 637

1801

r ej n�gon som s�lunda tager v�rd om den d�des egendom, skall hus-

husv�rd eller annan som �r n�rmast d�rtill omh�ndertaga egendomen

t tillkalla del�gare eller hos r�tten g�ra anm�lan om d�dsfallet. Polis-

yndigheten �r ock pliktig att utf�ra vad nu sagts, om dess bitr�de �skas

jer eljest finnes erforderligt. D� anm�lan skett, skall r�tten, d�r s� erford-

s, f�rordna god man att fullg�ra vad enligt f�rsta stycket �ligger del�gare.

3 �.

' G�res f� r d�dsbo annan g�ld �n som erfordras f�r begravningen eller f�r

ets uppteckning, v�rd eller f�rvaltning eller f�retages eljest f�r d�dsboet

ttshandling som ej �r f�r s�dant �ndam�l erforderlig, �r det ej f�r boet

dande, med mindre tredje man var i god tro.

4 �.

ad tredje man i god tro slutit med dem som enligt bouppteckningen �ro

sb�del�gare �r g�llande, �nd� att annan del�gare finnes,

ar, innan bouppteckning skett, r�ttshandling f�retagits utan medverkan

'testamentstagare, �r den ej p� s�dan grund ogiltig, d�r tredje man var

od tro och r�ttshandlingen sk�ligen ej kunde anst� tills bouppteckningen

rr�ttats.

5 �.

JDel�gare som var f�r sin f�rs�rjning beroende av den d�de �ger s�som f�r�

�tt � sin lott utf� vad f�r s�dant �ndam�l erfordras, s�vitt lotten uppen-

Vligen f�rsl�r och f�rskottet kan l�mnas utan ol�genhet f�r utredningen.

;Efterlevande make och of�rs�rjda barn eller adoptivbarn skola st�dse nju-

' n�digt underh�ll ur boet under tre m�nader fr�n d�dsfallet.

6 �.

.D�dsbodel�gare �r pliktig att ers�tta skada, som han med avseende �

�ets v�rd eller f�rvaltning upps�tligen eller av v�rdsl�shet tillskyndat n�-

p., vars r�tt �r beroende av utredningen.

o fl era ers�ttningspliktiga, svara de en f�r alla och alla f�r en. Vad s�-

da utgivits skall dem emellan f�rdelas efter deras andelar i kvarl�ten-

pen, s� l�ngt de f�rsl�, och d�rut�ver efter huvudtalet, d�r ej j�mkning

"vas sk�lig med h�nsyn till den st�rre eller mindre skuld som ligger

ar del�gare till last.

19 KAP.

Om boutredningsman och testamentsexekut�r

1 �.

,crj

a d�dsbodel�gare beg�r det, skall r�tten f�rordna, att egendomen skall

�das till f�rvaltning av boutredningsman, samt utse n�gon att i s�dan

enskap handhava f�rvaltningen. Har n�gon genom testamente blivit ut-

, att i avseende � f�rvaltningen tr�da i arvingars och universella testa-

tstagares st�lle (testamentsexekut�r), �ger j�mv�l han p�lialla beslut

lij/ji

' nu �r sagt. S�dant beslut skall ock meddelas p� beg�ran av den som

lit legal eller �ger f�ra talan om fullg�rande av �ndam�lsbest�mmelse,

det pr�vas n�digt f�r legatets eller �ndam�lsbest�mmelsens verkst�l-

"0i

e, elle r p� beg�ran av borgen�r eller den som st�r i ansvar f�r betalning

; �ld efter den d�de, d�r det m�ste antagas att d�dsboet �r p� obest�nd

"-.att s�kandens r�tt eljest �ventyras. �r d�dsbodel�gare eller den som

it legal omyndig eller har enligt 18 kap. 3 eller 4 � f�r�ldrabalken god

58702/#. S vensk f�rfattningssamling 1958, Nr 637 och 638

�

1802

1958 .

man f�rordnats f�r honom, skall d�dsboet avtr�das till f�rvaltning av bou

redningsman, om �verf�rmyndaren beg�r det och r�tten finner sk�l d�rtill.

Skall enligt testamente egendomen vara undantagen del�garnas f�rvalt- 'jj

ning, men �r testamentsexekut�r ej utsedd eller kan den utsedde ej utf�ra-rjg^,

uppdraget, skall r�tten, d� ans�kan g�res av n�gon vars r�tt �r beroende['J;,

av utredningen eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt, meddela beslut som>x|^^J

f�rsta stycket s�gs.

Beslut enligt denna paragraf m� grundas j�mv�l � testamente som ej;

vunnit laga kraft.

>7 "

2 �.

^ 7-

Vid ans�kan som i 1 � s�gs fogas avskrift av bouppteckningen efter den' . ,

- . 1

'f, o

-1

. 1

�

17" i

d�de eller, d�r inregistrering skett, uppgift � dagen d�rf�r. �r e j bouppteck-

i boet och deraS

ning f�rr�ttad, l�mnas trov�rdig uppgift om del�garna

hemvist samt, d�r testamentsexekut�r �r f�rordnad, om dennes namn oc

hemvist.

 3 �.

Val av boutredningsman skall s� tr�ffas att uppdraget kan f�rv�ntas bliv

utf�rt med den insikt som boets beskaffenhet kr�ver. S�rskilt avseende

skall f�stas vid f�rslag av dem, vilkas r�tt �r beroende av utredningen.

Del�gare m� f�rordnas till boutredningsman.

�r testamentsexekut�r utsedd, skall f�rordnandet meddelas honom,

ej sk�l �ro d�remot.

' ''

D�r det pr�vas erforderligt, m� flera boutredningsm�n f�rordnas. R�tt�h 'I

�ger best�mma, att f�rvaltningen skall delas mellan dem, och skall d�rvid ' ^

tillika f�reskriva, efter vilka grunder delningen skall ske.

' ^

K C

'"I. ""

p 8'

Vill boutredningsman fr�ntr�da sitt uppdrag och visar han sk�lig orsak,, t .

1 ^

"ti

til*

'f--' .t

skall han av r�tten entledigas.

Finnes boutredningsman icke vara l�mplig eller b�r han av annan s�rl "^

skild orsak skiljas fr�n uppdraget, skall han entledigas, d� det heg�res ayj

n�gon vars r�tt �r beroende av utredningen eller f�rh�llandet eljest varder u�-

kunnigt. "

�r testamentsexekut�r f�rordnad till boutredningsman och f�rklaras te?-^

tamentet sedermera ogiltigt, skall r�tten p� beg�ran pr�va, huruvida upp-iyia

draget likv�l b�r vara honom anf�rtrott.

-"'�J

6 �.

.77%

G�res av samtliga del�gare ans�kan att boet ej l�ngre skall f�rvaltas �vl,

1 "

, -t

_ = -i, -.4

boutredningsman, och �r ej fall f�r handen som i 1 � andra stycket s�gs,

skall r�tten, med boutredningsmannens entledigande, f�rordna d�rom, s�:j

framt det kan ske utan fara f�r n�gon vars r�tt �r beroende av utredningen:

�r testamentsexekut�r f�rordnad till boutredningsman, skall hans samtycke 7*7!

inh�mtas.

7 �.

Avtr�des d�dsbos egendom till konkurs, �r f�rordnandet f�r boutredningS-

man f�rfallet.

;

8 �.

D�r boutredningsman, skall det av den som har hans egendom i sin vai^ ^'^hv

utan dr�jsm�l anm�las hos r�tten.

7"!,tu

9 �.

Har den som gjort ans�kan enligt 1 � ej fullgjort vad i 2 � �r stadgat,

skall r�tten f�rel�gga honom viss tid d�rtill, vid �ventyr att, d�r det felandcy

�

Nr 637

1S03

{

.^tillg�ngligt d� �rendet upptages till vidare behandling, ans�kningen

vara f�rfallen.

j-j v j i

ii�n r�tten meddelar beslut som avses i 1 eller 5 �, skola dodsbodel-

a genom s�rskilda meddelanden av r�tten erh�lla tillf�lle att yttra sig,

'tt det kan ske utan m�rklig tidsutdr�kt. D�r det pr�vas erforderligt,

1 del�gare j�mte s�kanden p� s�tt nyss �r sagt kallas att inst�lla sig

or r�tten,

;Ej m� n�gon f�rordnas till boutredningsman utan att han samtyckt dai*-

1 eller entledigas fr�n s�dant uppdrag utan att han erh�llit tillf�lle att

a sig.

10 �.

an i �rende som avses i 1 eller 5 � slutligt beslut ej omedelbart meddelas,

r r�tten, d�r det erfordras, meddela beslut att g�lla intill dess att slutligt

lut f�religger; och skall vad i 9 � tredje stycket s�gs vinna till�mpning,

r�ga om entledigande av boutredningsman dock endast d�r s� kan ske

n m�rklig tidsutdr�kt.

ot r�ttens beslut skall i h�ndelse av missn�je talan f�ras s�rskilt. Mot

' �ttens beslut m� talan ej f�ras.

11 �.

Boutredningsmannen har att, med iakttagande av vad nedan �r stadgat,

etaga alla f�r boets utredning erforderliga �tg�rder.

Finnas tillg�ngarna ej f�rsl� till g�ldens betalning, skall boutrednings-

�nnen s�ka tr�ffa uppg�relse med borgen�rerna ang�ende deras f�rn�jan-

Kan uppg�relse ej ern�s och fylla del�garna ej bristen, skall boets egen-

av boutredningsmannen avtr�das till konkurs,

fr�ga om r�ttshandlingar som i avsev�rd m�n inverka p� del�garnas be-

Ining i boet samt betr�ffande andra angel�genheter av vikt, s�som avytt-

g av egendom som har s�rskilt v�rde f�r del�garna, avveckling av ro�

se som den d�de idkat eller uppg�relse med borgen�rerna, skall boutred-

gsmannen inh�mta del�garnas mening, om det l�mpligen kan ske.

12 �.

outredningsmannen f�retr�der d�dsboet mot tredje man samt �ger att

och svara i m�l som r�ra boet.

13 �.

ast egendom eller tomtr�tt m� ej av boutredningsmannen �verl�tas utan

del�garna skriftligen med tv� vittnen l�mna sitt samtycke eller, d�r det

an erh�llas, r�tten p� ans�kan till�ter �tg�rden. Vad nu �r sagt l�nder

ej till inskr�nkning i den f�rfogander�tt som kan tillkomma boutred-

smannen enligt lagakraftvunnet testamente.

ar boutredningsmannen utan erforderligt samtycke f�retagit �tg�rd som

rsta stycket s�gs, �r den ogill, om del�gare v�cker talan om Idander

"� inom tre m�nader fr�n det han fick k�nnedom om �tg�rden och senast

ett �r sedan lagfart eller inskrivning beviljades.

14 �.

1 d�dsboet h�rande penningmedel, som g�ras r�nteb�rande genom iii-

ing i bank, skola ins�ttas i boets namn. D�dsboets egendom m� ej hel-

eljest sammanblandas med vad boutredningsmannen eller annan tillh�r,

t�ver vad av 18 kap. 5 � f�ranledes m� egendom ej f�rskottsvis utgivas

, del�gare, med mindre det kan ske utan men f�r annan, vai^s r�tt �r

oende av utredningen.

15 �.

snart d�dsboet beretts f�r bodelning eller arvskifte samt delning kan

rum utan men f�r n�gon, vars r�tt �r beroende av utredningen, skall

�

1804

1958

r ��"

boutredningsmannen g�ra anm�lan h�rom till del�garna och avgiva redoyis

ning f�r sin f�rvaltning.

:i .

Sedan bodelning eller arvskifte f�rr�ttats av del�garna, skall houtr�d-

ningsmannen till envar av dem utgiva honom tillkommande egendom. Samr;

ma lag vare, d�r av skiftesman verkst�lld delning blivit st�ndande.

Har boutredningsman fr�ntr�tt uppdraget utan att det blivit slutf�rt efter

vad nu �r sagt, �r han ock redovisningsskyldig.

Ini' ^

16 �.

Kunna flera boutredningsm�n, som hava f�rvaltningen odelad, ej enasjiKj

�rende, vari avg�randet tillkommer dem, och f�religger ej flertal f�r viss' J I�ID

mening, skall saken h�nskjutas till r�ttens avg�rande. Mot r�ttens beslut 'cl)if l

m� talan ej f�ras.

17 �.

N�r d�dsbodel�gare beg�r det eller r�tten eljest pr�var l�mpligt, skalbj

r�tten f�rordna god man att �va tillsyn � boutredningsmannens f�rvaltning,'

s�framt boutredningsmannen icke st�ller s�kerhet f�r ers�ttning som han i

kan finnas skyldig att utgiva. Gode mannen �ger genomg� r�kenskaper ocli "

andra handlingar �vensom verkst�lla inventering av egendomen. Han skall,'Ljp:

p� f�rel�ggande av r�tten eller framst�llning av del�gare, meddela upplys-'

ningar om boet och dess f�rvaltning samt, d�r anledning f�religger till an-' ^

m�rkning, g�ra anm�lan hos r�tten.

J -

�r god man ej utsedd, �ger r�tten, p� ans�kan av del�gare eller eljesfe. '

f�rel�gga boutredningsmannen att avgiva redog�relse f�r sin f�rvaltning

ler ock f�rordna n�gon att granska f�rvaltningen och d�r�ver avgiva bei�tt''

telse.

Har beslut enligt denna paragraf meddelats p� ans�kan av allenast vissa j

del�gare, m� r�tten p� talan av del�gare f�reskriva, att kostnaden ej skdf

stanna � boet utan av s�kandena slutligen g�ldas, med f�rdelning dem emelr

lan efter deras lotter i boet.

18 �.

Boutredningsman �r pliktig att ers�tta skada, som han upps�tligen eller};^,^

av v�rdsl�shet tillskyndat d�dsboet eller n�gon, vars r�tt �r beroende

utredningen.

�ro flera utredningsm�n ers�ttningspliktiga, svara de en f�r alla och alla

f�r en. Ers�ttningsbeloppet skall utredningsm�nnen emellan slutligen f�

delas efter den st�rre eller mindre skuld som pr�vas ligga envar av dem

last.

Om skyldighet att hos bank neds�tta eller inbetala v�rdehandlingar

penningmedel, som tillkomma omyndig eller den f�r vilken god man for

ordnats, stadgas i f�r�ldrabalken.

irbf

S.Ii (

^itij

19 �.

Om talan � boutredningsmans f�rvaltning g�ller vad om syssloman ""

stadgat. Klandertalan m� f�ras av envar del�gare. Den som anst�llt kla

dertalan �r ber�ttigad att av d�dsboet erh�lla ers�ttning f�r r�tteg�ngskos

n�den, i den m�n den t�ckes av vad genom r�tteg�ngen kommit boet till

godo.

>W|;

Boutredningsmannen �ger av d�dsboet erh�lla sk�ligt arvode �vensom cr

s�ttning f�r sina kostnader. L�mnar boet ej tillg�ng, skall s�dan gottg�relsc

g�ldas av den p� vars ans�kan f�rordnandet meddelats. �ro flera betalnings

rln nn f/\r* OIIQ npli il 11n fnr pn

m�.

skyldiga, svara de en f�r alla och alla f�r en.

�

". -

Nr 637

1805

, :

20 �.

�rordnande att vara testamentsexekut�r skall, s�vitt ej annat framg�r

testamentet, anses innefatta bemyndigande att f�retaga alla f�r boets ut-

ning erforderliga �tg�rder.

,^Vad i 1416, 18 och 19 �� sagts om boutredningsman skall �ga motsva-

de till�mpning � testamentsexekut�r �vensom � den som genom testa-

ente f�rordnats att allenast i viss del verkst�lla utredningen efter den

ode; och skall j�mv�l om entledigande g�lla vad om boutredningsman �r

dgat.

21 �.

�ttens beslut i �renden enligt detta kapitel skola utan hinder av f�rd

agan l�nda till efterr�ttelse, dock ej beslut enligt 6 �.

*1' "

20 KAP.

Om bouppteckning

1 �.

ouppteckning skall f�rr�ttas sist tre m�nader efter d�dsfallet, s�framt

, � ans�kan inom samma tid r�tten med h�nsyn till boets beskaffenhet

�r av annan s�rskild orsak f�rl�nger tiden.

2 �.

�dsbodel�gare som har egendomen i sin v�rd eller ock boutredningsman

testamentsexekut�r skall best�mma tid och ort f�r bouppteckning samt

e tv� kunniga och trov�rdiga gode m�n att f�rr�tta den. Till f�rr�ttning-

iskola i god tid kallas samtliga del�gare. Efterlevande make skall kallas,

d� att han ej �r del�gare. Skall lott i kvarl�tenskapen �tnjutas f�rst se-

arvinge eller universell testamentstagare avlidit, skall ock den kallas

m vid tiden f�r bouppteckningen �r n�rmast att s�lunda taga arv eller

stamente.

;Omh�ndertages ej egendomen av del�gare, boutredningsman eller testa-

ntsexekutor, ankommer p� annan, som efter vad i 18 kap. 2 � s�gs har

ndomen i sin v�rd, att f�ranstalta om bouppteckning.

3 �.

bouppteckningen angivas dagen f�r f�rr�ttningen, den d�des fullst�n-

a namn, yi-ke och hemvist samt d�dsdagen, s� ock deras namn och hem-

t, vilka skolat kallas till f�rr�ttningen, med uppgift tillika, f�r under-

om hans f�delsedag och f�r arvinge om hans skyldskap med den d�de.

'nge skall angivas, �nd� att det st�r fast att han �r utesluten fr�n del i

arl�tenskapen. Kan uppgift i visst h�nseende ej l�mnas, skall det anm�r-

Av bouppteckningen skall framg� vilka som n�rvarit vid f�rr�ttningen.

n�gon som skolat kallas ej n�rvarit, skall vid bouppteckningen fogas

.'s att han i tid blivit kallad.

, oets tillg�ngar och skulder antecknas s�dana de voro vid d�dsfallet,

g�ngarna upptagas med angivande av v�rdet.

/ever make efter, skola j�mv�l hans tillg�ngar och skulder antecknas;

k att, d�r giftor�ttsgemenskap var utesluten, anteckning skall ske alle-

tom efter den d�de �r arvinge eller universell testamentstagare som �ger

maken taga andel i boet. V�rdering verkst�lles av den efterlevandes

�

1806

1958

j^iftor�ttsgods samt, d�r efter den d�de �r arvinge eJler universell te

mentstagare varom nyss sagts, �ven av hans enskilda egendom.

|ij

�.

,' "

�r efter den d�de testamente eller, om han var gift, �ktenskapsf�rord ah-l'

g�ende f�rm�genhetsordningen, skall det intagas i bouppteckningen eller i ^ ,r

i bestyrkt avslu-ift fogas d�rvid s�som bilaga.

Bouppteckningen skall j�mv�l inneh�lla uppgift om s�dan den d�de tillr"

h�rig livf�rs�kring som, en�r f�rm�nstagare �r insatt, ej ing�r i kvarl�=^ ' i,

tenskapen.

�r bland del�garna laglottsber�ttigad arvinge, skall, d�r del�gare beg�ri

det, i bouppteckningen uppgift l�mnas om vad arvinge eller hans avkomling

av den d�de mottagit i f�rskott eller eljest s�som g�va, s� ock om g�va^

som efterlevande maken, dennes avkomling eller universell testamentsta--"

gare mottagit av den d�de; och skall tillika uppgivas vad arvinge i f�rskott

erh�llit av efterlevande makens giftor�ttsgods. Vad nu �r sagt skall ej g�lla^ |

d�r fr�ga �r om sedvanliga sk�nker vilkas v�rde icke st�r i missf�rb�lland� ,(i(f

till givarens villkor.

6 �"

Boet uppgives av den som v�rdar egendomen eller eljest �r med boet b�st i '

f�rtrogen. Det �ligger envar del�gare och efterlevande make, �nd� att han jfsi

ej �r del�gare, att p� anmaning l�mna uppgifter till bouppteckningen,

Den som uppgivit boet skall � bandlingen teckna f�rs�kran under edlig sK'

f�rpliktelse att hans uppgifter till bouppteckningen �ro i allo riktiga och att

ej n�got �r med vilja och vetskap utel�mnat; och skall detta av honom med

ed bestyrkas, d�r talan om s�dan edg�ng f�res av n�gon, vars r�tt kan b�r� "

d�rav, eller ock av boutredningsman eller testamentsexekut�r. Edg�ngsplikt'

�li-

_ii__

ji ^

1_ _

�ligger j�mv�l del�gare eller efterlevande make som ej uppgivit boet. H�r

annan tagit befattning med egendomen, m� ock edg�ng �l�ggas honom,

sk�l �ro d�rtill.

Gode m�nnen skola � bandlingen teckna bevis att allt blivit r�tteligen abr is a

tecknat och tillg�ngarna efter b�sta f�rst�nd v�rderade.

'.iiii�

7 �"

Finnes egendom � flera orter, m� s�rskild bouppteckning f�rr�ttas � var^

je ort. I en av bouppteckningarna skall intagas sammanfattning av boets'

tillg�ngar och skulder, och skall vad i 5 � stadgas �ga till�mpning allenask^%

� den bouppteckningen.

f �

8 �.

Bouppteckning skall inom en m�nad efter uppr�ttandet j�mte bestyi'kt^'a

avskrift f�r registrering ingivas till r�tten i den ort d�r den d�de skol�tj

svara i tvistem�l i allm�nhet eller, om beh�rig domstol ej s�lunda finn�S, ' :

till Stockholms r�dhusr�tt. �ro flera bouppteckningar, skola de ingivas sairi-^^^

tidigt; och skall tiden h�rf�r r�knas fr�n det den sista bouppteckningeb^

uppr�ttades.

) ,

Bestyrkt avskrift av bouppteckningen skall f�rvaras bos r�tten. �r

avskrift ingiven, skall s�dan tagas p� boets bekostnad.

9�.

Det �ligger r�tten att tillse, att bouppteckning inom laga tid f�rr�ttats ppbi lsii

ingivits. Finnes det vara f�rsummat, �ger r�tten vid vite f�rel�gga viss tid i j j,

eller, d�r bouppteckning ej skett, f�rordna n�gon att f�ranstalta d�rom.

dant f�rordnande utg�r ej binder att vara god man vid f�rr�ttningen.

j\ lili j

Registrering av bouppteckning m� ej �ga rum, d�r vid bouppteckningen

�

, i,

r 637

1807

s �j hava s� f�rfarits som i detta kapitel s�gs. �r bouppteckning brist-

g, �ger r�tten med f�rel�ggande av vite uts�tta tid inom vilken bristen

all avhj�lpas.

. ,0,1

Ben som �r pliktig att l�mna uppgift till bouppteckning m� vid vite hallas

ill.

10 �"

Yppas efter boupptecknings f�rr�ttande ny tillg�ng eller g�ld eller annan

aktigbet i bouppteckningen, skall inom en m�nad uppg�ras handling, in-

attande till�gg eller r�ttelse; och g�ller om s�dan handling vad ovan �r

dgat om bouppteckning.

21 KAP.

Om den d�des g�ld

1 �"

; �rder ej efter ans�kan, som g�res sist en m�nad efter det bouppteck-

gen f�rr�ttades, d�dsboets egendom avtr�dd till f�rvaltning av boutred-

ingsman eller till konkurs, svara del�garna f�r s�dan g�ld efter den d�de

vid bouppteckningens f�rr�ttande var dem veterlig.

ppas efter bouppteckningens f�rr�ttande ny g�ld efter den d�de och av-

des ej egendomen efter ans�kan som g�res sist en m�nad d�refter, svarar

�gare, som s�dan tid f�rsuttit, f�r den g�lden.

2 �.

ker egendomsavtr�de efter ans�kan, som ingivits senare �n en m�nad

r det bouppteckningen f�rr�ttades, �r del�gare pliktig att till d�dsboet

'va det belopp, varmed g�ld, som var honom veterlig en m�nad f�re an-

ningsdagen, �verstiger v�rdet av den avtr�dda egendomen och eljest till-

gliga medel, men skall ej vidare mot enskild borgen�r st� i ansvar efter

d i 1 � s�gs.

B�r borgen�r beg�r det, skall del�gare med ed f�sta, att g�ld som yrkan-

Jet avs er ej var honom veterlig en m�nad f�re ans�kningsdagen. Gitter han

g� eden, skall s� anses som hade den g�lden tidigare varit honom veterlig.

3 �.

�rfaller del�gares ans�kan om boets avtr�dande till konkurs, en�r egen-

men i st�llet s�ttes under f�rvaltning av boutredningsman, skall s� anses

" m hade ans�kan om avtr�de till s�dan f�rvaltning gjorts den dag kon-

sans�kningen ingavs.

4 �.

ava del�garna giltig anledning antaga, att de ej skola n�dgas infria bor-

som den d�de tecknat eller viss annan f�rbindelse, skall den g�lden ej

es s�som veterlig.

5 �.

ker egendomsavtr�de efter det bodelning eller arvskifte �gt rum, skall

elningen eller skiftet g� �ter. D� g�lden finnes ej vara st�rre �n att den

betalas av den d�des tillg�ngar och, om han var gift, vad av andra ma�

ns egendom p� hans lott bel�pt, om g�lden g�tt i ber�kning vid bodel�

en, skall likv�l avtr�dande till f�rvaltning av boutredningsman allenast

atta vad som enligt dennes pr�vning erfordras till g�ldens betalning och

tnaderna f�r f�rvaltningen. Vad s�lunda erfordras skall av del�garna ut-

as i f�rh�llande till vad envar vid bodelningen eller arvskiftet njutit f�r

eket; och skall bodelningen eller skiftet i �vrigt f�rbliva st�ndande.

�

�lfl

1808

1958

Wi:

Yppas hos n�gon del�gai-e brist, skal en y as av e ovnga med

vid bodelningen eller skiftet vunnit.

I^y

6 � .

' i;

Egendom, som utgivits s�som legat eller j�mlikt �ndam�lsbest�mmelse

skall �terb�ras, s�vitt det erfordras f�r t�ckning av g�ld. Finnes egendome

ej i beh�ll, skall dess v�rde g�ldas, s�vitt ej s�rskilda sk�l �ro d�remot.

7 �.

Skyldighet att utgiva egendom j�mlikt 5 eller 6 � skall tillika omfa

r�nta eller avkomst av egendomen. N�dig kostnad f�r egendomen skall

s�ttas, s� ock nyttig kostnad, d�r den var gjord i god tro.

;

8 �.

Innan den i 1 � f�rsta stycket stadgade tiden g�tt till �nda eller, d�r boe

st�r under f�rvaltning av boutredningsman, uppg�relse tr�ffats om borge�

n�rernas f�rn�jande, m� betalning av g�ld verkst�llas allenast d�r med fo

kan antagas, att betalningen ej l�nder till men f�r borgen�rer.

9 �.

Sedan den i 1 � f�rsta stycket stadgade tiden g�tt till �nda, m� borge "

fordra s�kerhet f�r g�ld efter den d�de, som ej �r till betalning f�rfall

och f�r vilken tillr�cklig s�kerhet ej finnes. St�lles ej s�kerhet inom tre

n�der, m� f�rfallotid ej tillgodonjutas.

10 �.

�r efter den d�de g�ld som ej f�rfaller inom sex m�nader, m� den, d"

flera d�dsbod�l�gare finnas eller allm�nna arvsfonden �r ensam del�gar

bos borgen�ren upps�gas till betalning sex m�nader efter upps�gning

Borgen�r, som f�r sin fordran bar s�kerhet i inteckning, �r dock ej skyl�

dig att taga betalning f�re f�rfallodagen, d�r han inom tre m�nader cft'

upps�gningen giver tillk�nna att han vill h�lla sig allenast till s�kerbe ..

11 �.

;

Hava del�garna betalt g�ld i strid med vad i 8 � s�gs eller, under tid f�r ft

egendomsavtr�de enligt 1 � f�rsta eller andra stycket, till men f�r borgen�

rer utgivit legat, fullgjort �ndam�lsbest�mmelse, s�lt, f�rpantat, annorlede '

anv�nt eller ock f�rfarit boets egendom eller �dragit boet f�rbindelse, svar

de f�r s�dan g�ld efter den d�de som, d� de s� f�rforo, var eller sist vi c

d�refter f�rr�ttad bouppteckning blev dem veterlig. Kom av �tg�rden all

nast ringare skada eller f�retogs den av obet�nksambet eller bristande k�k

nedom om boets st�llning, skall allenast skadest�nd g�ldas.

' ci '

12 �.

Sker bodelning eller arvskifte innan all g�ld �r gulden, svara del�garn

f�r g�ld efter den d�de, som d� var eller sist vid d�refter f�rr�ttad boupp ,

teckning blev dem veterlig, Bodelning skall dock icke medf�ra s�dan p�f�lj

't'"

d�r efterlevande maken ej erh�llit n�got av den d�des egendom.

13 �.

Hava del�garna, sedan boet blivit avtr�tt till f�rvaltning av boutrednings

man, utverkat r�ttens f�rordnande att boet icke l�ngre skall s�lunda f�rva

tas, skall i fr�ga om ansvar f�r g�ld s� anses som hade egendomsavtr�

ei �gt rum.

14 �.

F�rsitter del�gare, som bar boet i sin v�rd, tid f�r boupptecknings f�rr�l>

t�nde, skall han svara f�r all den d�des g�ld. Samma lag vare, d�r del�gare

vid bouppteckningen eller dess edf�stande genom veterligen oriktig uppg

eller svikligt f�rtigande �ventyrar borgen�rers r�tt.

. ''

�

: . ^

r 637

1809

15 �.

"�ftar del�gare i ansvar f�r g�ld efter den d�de, skall ansvarigheten ock

^ a annan boets g�ld; och �r del�gare f�rty i fall som avses 1 2 � f�rsta

ket pliktig att utgiva vad som erfordras f�r t�ckning av g�ld, som f�re

ndomsavtr�det �dragits boet.

16 �.

r;Vad i 14 samt 1115 �� stadgas om skyldighet f�r del�gare att svara

r g�ld skall ej �ga till�mpning � del�gare som �r omyndig, ej heller � all-

'�nna arvsfonden eller annan som f�retr�des av god man, men f�rmynda-

eller gode mannen skall gentemot borgen�rerna svara f�r skada som

mmit av hans �tg�rd eller f�rsummelse.

17 �.

ava flera enligt detta kapitel �dragit sig ansvar f�r g�ld eller f�r skada,

a de en f�r aUa och alla f�r en. Vad s�lunda utgivits skall dem emellan

elas enligt den i 18 kap. 6 � stadgade grunden.

18 �.

ar arvinge eller testamentstagare ej njutit f�rm�n av boet och ej heller

't annan befattning d�rmed �n att han fullgjort vad enligt 18 kap. 2 �

gger honom och deltagit i bouppteckningens f�rr�ttande, �r han fri fr�n

svar p� grund av underl�tenhet att avtr�da boet.

19 �"

Finnes efter den d�de allenast egendom som ej kunnat hos honom tagas

�t, skall vad i detta kapitel �r stadgat om ansvar f�r g�ld ej �ga till�mp-

. Vad nu �r sagt l�nder dock ej till inskr�nkning i del�gares skyldighet

"l�ta egendomen eller dess v�rde g� i betalning f�r g�lden.

22 KAP.

Om verkst�llighet av legat och �ndam�lsbest�mmelser

1 �.

, gat av oslufto skall utgivas s� snart det kan ske utan men f�r n�gon,

s r�tt �r beroende av boets utredning.

�retages arvskifte innan legatet utgivits eller egendom, som d�rf�r er-

dras, blivit st�lld under s�rskild v�rd, �ro del�garna en f�r alla och alla

r en ansvariga f�r f�rordnandets verkst�llande s�som om skifte ej �gt

Vad s�lunda utgivits skall dem emellan f�rdelas enligt den i 18 kap.

stadgade grunden.

2 �.

kall legat fullg�ras av viss arvinge eller testamentstagare, �r denne jdik-

att verkst�lla f�rordnandet, n�r han mottagit den egendom som �r av-

d f� r legatets fullg�rande. D�r av hans f�rsummelse beror att egendomen

utgivits till honom, skall han g�lda skadan.

3 �.

�rder i fr�ga om legat testamentstagarens r�tt genom vanv�rd eller el-

t �ventyrad, m� r�tten p� ans�kan f�rordna, att s�kerhet skall st�llas

legatets utg�rande eller att egendom, varom fr�ga �r, skall s�ttas under

kUd v�rd.

4�.

vser legat viss egendom, skall, d�r ej annat f�ljer av testamentet, av-

tningen tillfalla testamentstagaren men n�dig kostnad, vilken ej f�ran-

s av boutredningen, av honom g�ldas innan egendomen utgives.

~58702Jf . Svensk f�rfattningssamling 1958, Nr 637 och 638

�

1810

1958

5 �.

� legat, som avser visst penningbelopp, �ger testamentstagaren, s�\itr

annat framg�r av testamentet, tillgodonjuta r�nta efter fem f�r hundra �'

�ret, sedan fyra m�nader f�rflutit fr�n testators d�d.

jlii

6 �.

Vad i detta kapitel �r stadgat om legat skall �ga motsvarande till�mpnih

� �ndam�lsbest�mmelse.

'" .9

Underl�ter n�gon vad honom �ligger med avseende � verkst�llande

�ndam�lsbest�mmelse, m� talan d�rom f�ras av testators arvinge, vai'e'

''I

han �ger del i boet eller ej, efterlevande make, arvinges avkomling el

universell testamentstagare, s� ock av boutredningsman eller testamen

exekutor.

D� fr�ga �r om allm�nnyttigt �ndam�l, m� talan j�mv�l f�ras p� f�re

nande av l�nsstyrelsen i det l�n d�r verkst�lligheten huvudsakligen skall ' /j

23 KAP.

Om arvskifte

1 �.

Arvskifte f�rr�ttas av arvingar oeh universella testamentstagare.

Var den d�de gift, skall f�rst bodelning �ga rum mellan efterlevande

ken och �vriga del�gare efter vad i gifterm�lsbalken s�gs.

2 �.

Mot del�gares bestridande m� skifte ej f�retagas, innan bouppteckn"

skett och all veterlig g�ld blivit gulden eller del�garen fritagits fr�n ansv

f�r g�lden eller medel till dess betalning st�llts under s�rskild v�rd.

Skall legat eller �ndam�lsbest�mmelse fullg�ras av oskifto, m� skifte e

mot del�gares bestridande �ga rum, innan f�rordnandet verkst�llts ell

del�garen fritagits fr�n att svara f�r dess fullg�rande eller erforderlig eg

dom blivit st�lld under s�rskild v�rd.

St�r boet under f�rvaltning av boutredningsman eller testamentsexeku

m� skifte ej f�retagas, innan denne anm�lt att utredningen slutf�rts.

3 �.

'i.

Envar del�gai'e �ger vid skiftet njuta lott i varje slag av egendom; d

b�r vad ej l�mpligen kan delas eller skiljas s�vitt m�jligt l�ggas � en lo'

Fordran � del�gare skall tillskiftas denne s� l�ngt hans lott f�rsl�r.

4 �.

�ver arvskifte skall uppr�ttas handling, som underskrives av del�gar

med vittnen.

5 �.

D� del�gare beg�r det, skall r�tten f�rordna n�gon att vara skiftesm

D�r det pr�vas erforderligt, m� flera skiftesm�n f�rordnas. Vid ans�kning

skall fogas avskrift av bouppteckningen efter den d�de eller, d�r inregis

ring skett, uppgift � dagen d�rf�r. ^

St�r boet under f�rvaltning av s�dan boutredningsman eller testainen

exekutor som ej �r del�gare, �r han utan s�rskilt f�rordnande skiftesm

s�framt ej annan f�rut blivit utsedd d�rtill.

, v

�

Nr 637

1811

6 �.

'nnes skiftesman icke vara l�mplig eller b�r han av annan s�rskild or-

skiljas fr�n uppdraget, skall han entledigas, d� det beg�res av n�gon,

r�tt �r beroende av skiftet, eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt.

7�.

innan r�tten meddelar* b eslut som avses i 5 eller 6 �, skola del�garna ge-

m s�rskilda meddelanden av r�tten erh�lla tillf�lle att yttra sig. D�r det

vas erforderligt, skall del�gare j�mte s�kanden p� s�tt nyss �r sagt kal-

att inst�lla sig inf�r r�tten.

j m� n�gon f�rordnas till skiftesman utan att han samtyckt d�rtill eller

ledigas fr�n s�dant uppdrag utan att han erh�llit tillf�lle att yttra sig.

8 �.

kiftesmannen skall best�mma tid och ort f�r skifte samt till f�rr�ttning-

kalla del�garna. Vid f�rr�ttningen skall han l�mna dessa det bitr�de som

nes erforderligt.

Kan enighet ej vinnas, har skiftesmannen att sj�lv best�mma om delning-

och d�r�ver uppr�tta handling, som av honom underskrives. Skiftes-

andlingen skall of�rdr�j ligen delgivas envai* del�gare genom �verl�mnan-

e av besannad avslcrift. Vill del�gare Idandra skiftet, skall han inom tre

�nader efter delgivningen v�cka talan mot �vriga del�gare; f�rsittes denna

d, � r r�tt till talan f�rlorad. I m�l som nyss �r sagt �ger r�tten inh�mta

ande av skiftesmannen, s� ock till honom �terf�rvisa �rendet.

9 �.

-"Skiftesman �ger av d�dsboet erh�lla sk�ligt arvode �vensom ers�ttning

r sina kostnader.

24 KAP.

Om avtal ang�ende sammanlevnad i osldftat d�dsbo

1 �.

ava, vid samf�rvaltning av d�dsbo, del�garna �verenskommit att leva

man i oskiftat bo, g�ller, i den m�n ej annat f�ranledes av a-^dalet, om

rvaltningens handhavande och boets f�retr�dande vad i 18 kap. 1 � s�gs;

h skall vad i 3, 4 och 6 �� samma kapitel �r stadgat �ga motsvarande

�mpning,

2 �.

�vitt avkastningen ej skall anv�ndas till bekostnad av gemensam hus-

Ining eller eljest f�r gemensam r�kning, �r envar del�gare ber�ttigad

t efter varje kalender�rs utg�ng fordra delning av beh�llen avkastning.

3 �.

jHar e j tid fastst�llts f�r best�ndet av avtal om sammanlevnad i oskiftat

�r avtalet g�llande tills tre m�nader f�rflutit sedan det blivit av n�gon

�gare uppsagt hos de �vriga. Samma lag vare, d�r vid avtal g�llande f�r

t�md tid sammanlevnaden fortsatt efter den tidens utg�ng.

4 �.

tTr�der efterlevande make, som deltagit i avtalet, i nytt gifte, eller d�r del-

e och efterl�mnar han s�som d�dsbodel�gare n�gon, som ej deltagit

ytalet, skall detta, om upps�gning sker inom fyra m�nader d�refter, upp-

att g�lla tre m�nader efter upps�gningen.

�

1812

1958

D�r f�rmyndare eller god man deltagit i avtalet, skall vid f�rmyn

pets eller godmanskapets upph�rande r�tt till upps�gning som i

stycket s�gs tillkomma den � vars v�gnar avtalet slutits.

5 �.

1 \i

Har, efter det avtal om sammanlevnad i oskiftat bo slutits, v�sentlig �

ring intr�tt i de f�rh�llanden som d�rvid voro avg�rande, eller finnes avt

let av annan s�rskild orsak ej b�ra best�, m� r�tten p� del�gares talan f�

klara, att avtalet skall upph�ra att g�lla.

Om h�vande av avtal, vars fortsatta best�nd medf�r �ventyr f�r del�g'

som �r omyndig eller f�r vilken god man �r f�rordnad, �r s�rskilt stadg

6�.

F�rordnas om boets avtr�dande till f�rvaltning av boutredningsman,

avtal om sammanlevnad i oskiftat bo f�rfallet. Ej m� s�dant f�rordnan

meddelas p� ans�kan av del�gare.

25 KAP.

Om d�df�r klaring

. -">

1 �.

�r n�gon borta och hava sedan han veterligen sist var vid liv f�rfin

tio �r eller, d�r han skulle vara �ver sjuttiofem �r gammal, fem �r, m� ,

s�kan g�ras om hans d�df�rklaring. Befann sig den bortovarande i livsfa

d� han veterligen senast var i livet, m� ans�kan ske efter det tre �r f�rfin

2�.

Ans�kan om d�df�rklaring g�res av den bortovarandes make, arving

eller annan, vars r�tt kan bero av d�df�rklaringen, hos r�tten i den ort, d"

den bortovarande senast haft hemvist inom riket, eller, om beh�rig domsto

ej s�lunda finnes, hos Stockholms r�dhusr�tt.

3 �.

: *

�ver ans�kningen skall r�tten h�ra den bortovarandes inom riket vistand

make och n�rmaste fr�nder, annan som kan antagas senast hava haft un�

derr�ttelse om den bortovarande, �vensom kyrkoherden och allm�nna �lda- ,

garen i den ort, d�r han senast �gt hemvist inom riket.

4 �"

�r s�dan tid f�rfluten som i 1 � s�gs och utr�nes ej att den bortovarand

avlidit, skall r�tten utf�rda kung�relse om ans�kningen med kallelse � ho�

nom att senast viss dag, som ej m� s�ttas tidigare �n ett �r d�refter, anm�l

sig hos r�tten. Kung�relsen skall �ven inneh�lla anmaning till envar, s

kan l�mna upplysning i �rendet, att inom samma tid giva det r�tten t'

k�nna.

,5^

Genom r�ttens f�rsorg skall kung�relsen of�rdr�jligen inf�ras i allm�nn

tidningarna och tidning inom orten, s� ock avs�ndas till pastors�mbetet

den f�rsamling, d�r den bortovarande senast haft hemvist inom riket, f

uppl�sande i kyrkan s� snart ske kan.

'"t

Har den i kung�relsen fastst�llda dagen g�tt till �nda, skall r�tten, o

s�dan tid som i 1 � s�gs �r f�rfluten och man ej vet att den bortovarand

avlidit, f�rklara att han skall anses f�r d�d; och skall han antagas Iia

avlidit, i fall som i 1 � f�rsta punkten s�gs vid utg�ngen av den m�na ^

d� nyss angiven tid gick till �nda eller, i fr�ga om Wtovarande som fyll I"

�

37 och 638

1813

em men ej sjuttio �r n�r han veterligen sist var vid liv, vid utg�ngen

il m�nad under vilken han skulle hava fyllt sjuttiofem �r samt, i fall

t andra punkten i samma paragraf, � den dag eller, om dagen ej �r

d, vid utg�ngen av den m�nad d� livsfaran f�rel�g. I r�ttens beslut

1 angivas vilken dag s�lunda �r att antaga s�som d�dsdag.

6 �.

� enligt lag tid skall r�knas fr�n d�dsfall, skall, d�r d�df�rklaring skett,

r�lcnas fr�n det beslutet vann laga kraft.

7 �.

'nnes den d�df�rklarade sedermera vara vid liv, skall envar, som i f�ljd

' �df�rklaringen tilltr�tt egendom, b�ra den �ter. Samma lag vare, d�r

d�df�rklarade finnes hava avlidit � annan tid �n den som antagits s�-

d�dsdag och med h�nsyn d�rtill annan �r ber�ttigad till kvarl�tenska-

ar egendom som skall �terb�ras blivit till annan �verl�ten, �r j�mv�l

iie �terb�ringsskyldig, d�r han ej var i god tro d� han �tkom egendomen,

� egendom �terb�res, skall ock g�ldas r�nta eller avkomst f�r tiden

er det innehavaren vann kunskap, att annan �gde b�ttre r�tt till egen-

en, eller st�mning blev honom delgiven. Har han f�r egendomen haft

ig kostnad, skall den ers�ttas; nyttig kostnad skall ock ers�ttas, d�r den

ar gjord � tid som nyss sagts.

t alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera

o hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill

r�fta l�tit.

ockholms slott den 12 december 1958.

GUSTAF ADOLF

IL.S.)

iustitiedepartementet)

INGVAR LINDELL

�

;

Viktiga lagar inom familjerätten

Föräldrabalk (1949:381)
Socialtjänstlag (2001:453)
Äktenskapsbalk (1987:230)
Ärvdabalk (1958:637)

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1958:637

Viktiga lagar inom familjerätten

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Om Lagboken.se