SFS 1981:359

Start / Familjerätt / Ärvdabalk (1958:637) / SFS 1981:359

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 Lag Utkom fr�n trycket om �nidring i �rvdabalken; den 26 maj 1981 utf�rdad den 23 april 1981. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om �rvdabalken '' dels att 18 kap. 2�, 21 kap., 23 kap. 2 �, 24 kap. 1 � samt 25 kap. 1 och 5 �� skall ha nedan angivna lydelse, dels att i balken skall inforas tre nya p aragrafer, 18 kap. 1 a� samt 19 kap. 12 a och 20 a��, av nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer �rvdabalken att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. 1 kap. Om r�tt att taga arv 1 � Arv kan tagas endast av den som lever vid arvl�tarens d�d; dock m� barn, som �r avlat dessf�rinnan, taga arv, om det sedermera f�des med liv. �r fr�ga om r�tt till del i boet efter arvl�tarens efterlevande make, skall h�nsyn tagas tUl tiden f�r makens d� d. 2 � �r arvinge till den, efter vilken arv fallit, j�mv�l avliden, och kan be� vis ej f�rebringas att han �verlevat arvl�taren, skall med arvet s� f�rfaras som om han icke �verlevat denne. 3 � Utl�ndsk medborgare m� lika med svensk taga arv h�r i riket. �r i annan stat svensk medborgare icke likst�lld med inl�nning i fr�ga o m r�t� ten att taga arv, eller m�ste han d�r vidk�nnas st�rre avdrag �n denne, �ger Konungen f�rordna att motsvarande inskr�nkning skall g�lla f�r den sta� tens medborgare h�r i riket. 2 kap. Om skyldemans arvsr�tt 1 � N�rmaste arvingar p� grund av sky ldskap�ro arvl�tarens avkomling- ar i br�starvingar). Arvl�tarens bam taga lika lott. �r bam d�tt, skola dess avkomlingar tr� da i dess st�lle , och skall var gren taga lika lott. 2 � Finnas ej br�starvingar, taga arvl�tarens fader och moder h�lften var av arvet. �r fader eller moderd�d, dela arvl�tarens syskon faderns eller modems lott. I avlidet syskons st�lle tr�da dess avkomlingar, och skall var gren taga lika lott. Finnas ej syskon eller avkomlingar av dem, men lever endera av arvl�tarens f�r�ldrar, skall denne taga hela arvet. �ro halvsyskon efter arvl�taren, taga de med helsyskon eller deras av- ' Prop. 1980/81:48, LU ll,rskr 224. 602 " Senaste lydelse av 21 kap. 10� 1970: 1001. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> komlingar del i lo tt, som skolat tillfalla deras fader eller moder. Finnas ej SFS 1981; 359 helsyskon, och �ro b�da f�r�ldrarna d�da, skola arvl�tarens halvsyskon taga hela arvet. I avlidet halvsyskons st�lle tr�da dess avkomlingar. 3 � Leva ej arvl�tarens fader, moder, syskon eller syskons avkomlingar, taga farfader, farmoder, morfader och mormoder arvet. Envar �rver lika lott. �r farfader, farmoder, morfader eller mormoder d�d, skola den d�des barn dela hans lott. �ro ej barn efter den d�de, tager den andre av farf�r� �ldrarna eller morf�r�ldrarna eller, om �ven han �r d�d men eft erl�mnat barn, hans barn den d�des lott. Finnes ej arvinge � den sidan, skall hela ar� vet g� till arvingarna � den andra. 4 � Andra skyldem�n �n ovan s�gs �ga ej �rva. 3 kap. Om maltes arvsr�tt; s� ock om r�tt for den f�rst avlidne ma� kens arvingar i boet efter den sist avlidne malten 1 � Var arvl�taren gift och l�mnar ej efter sig br�starvinge, tillfaller kvar- l�tenskapen maken. Lever vid m akens d�d den f�rst avlidnes fader, mo� der, syskon eller syskons avkomling, �ga de som d� �ro n�rmast till arv ef� ter den f�rst avlidne taga h�lften av efterlevande makens bo, d�r ej nedan annorlunda stadgas. Ej m� efterlevande maken genom testamente f�rord� na om vad s�lunda skall tillfalla den f�rst avlidnes arvingar. 2 � �gde vid den f�rst avlidne makens d�d makarna eller en av dem en� skild egendom, eller motsvarade eljest kvarl�tenskapen efter den f�rst av� lidne annan andel �n h�lften av makarnas egendom, taga de arvingar efter den f�rst avlidne som i 1 � n�mnts samma andel i boet efter den sist avlid� ne. Har den f�rst avlidne maken genom testamente f�rordnat, att n�got av kvarl�tenskapen efter honom skall tillfalla annan �n efterlevande maken, skall avdrag h�rf�r g�ras vid an delens ber�kning. 3 � Har efterlevande maken genom g�va eller annan d�rmed j�mf�rlig handling, utan tillb�rlig h�nsyn till den f� rst avlidnes arvingar, orsakat v� sentlig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid efterlevande makens d�d tillkommer hans arvingar, vederlag utg� till arvingarna efter den f�rst avlidne f�r vad av minskningen bel�per � deras andel i boet. Kan vederlag ej utg�, skall g�van eller dess v�rde �terb�ras, s�framt den som mottog g�van ins�g eller bort inse, att den l�nde arvingarna efter den f�rst avlidne till f�rf�ng. Talan h�rom m� dock ej v�ckas, sedan fem �r f�r� flutit fr�n det g�van mottogs. Var vid d�dsfallet g�va, som tillkommit under omst�ndigheter varom ovan s�gs, ej fullbordad, m� den ej g�ras g�llande, i den m�n det skulle l�n� da arvingarna efter den f�rst avlidne till f�rf�ng. 4 � �verstiger boets v�rde vid efterlev ande makens d�d dess v�rde vid den f�rst avlidnes fr�nf�lle, skall denna f�rkovran till�ggas den efterlevan- 603 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 des arvingar, s�vitt visas att egendom till motsvarande v�rde tillfallit den efterlevande i ar v, g�va eller testamente eller ock m� antagas att boets f�r� kovran h�rr�r fr�n f�rv�rvsarbete, som efter den f�rst avlidne makens d�d drivits av den efterlevande. Har efterlevande maken gjort sig skyldig till f�rfarande som avses i 3� , skall, vid ber�kning huruvida f�rkovran f�religger, kvarl�tenskapen �kas med ett belopp, motsvarande den minskning av boet som orsakats av efter� levande maken. 5 � Vid d elningen av boet efter den sist avlidne maken �ga vardera ma� kens arvingar p� sin lott erh�lla egendom, som under �ktenskapet tillh�rt den maken, och den sist avlidnes arvingar j�mv�l egendom, som sederme� ra f�rv�rvats av denne. Fastighet m�, �ven om den i v� rde �verstiger vad � lotten bel�per, uttagas, om penningar l�mnas till fyllnad av andra sidans lott. I �vrigt skall betr�ffande f�rr�ttningen i till�mpliga delar g�lla vad om bodelning �r stadgat. 6 � Har efterlevande maken g�tt i nytt gifte, skall vid hans d�d delning enligt detta kapitel av hans beh�llna giftor�ttsgods och enskilda egendom �ga rum, innan bodelning m� f�rr�ttas. Skall i efterlevande makens livstid bodelning �ga rum mellan honom och hans make i nytt �ktenskap eller dennes arvingar, skall av efterlevande makens beh�llna giftor�ttsgods och enskilda egendom fore delningen utta� gas egendom till v�rde, motsvarande vad enligt l-4�� bel�per � den f�rst avlidnes arvingar. Vad i 4� stadgas f�r det fall, att egendom tillfallit efterlevande maken i arv, g�va eller testamente, skall �ga motsvarande till�mpning, d�rest han, till f�ljd av nytt gifte, vid bodelning eller eljest p� grund av giftor�tt erh�llit egendom ut�ver vad f�rut tillkom honom. 7 � Om efterlevande maken j�mlikt 13 kap. 12 � gifterm�lsbalken �gt er� h�lla hela kvarl�tenskapen vid bodelning efter den f�rst avlidne, skall vad ovan �r stadgat om r�tt f�r dennes arvingar i boe t efter den sist avlidne ma� ken ej g�lla. 8 � Vad i de tta kapitel �r stadgat om efterlevande makes arvsr�tt skall ej �ga till�mpning, om vid arvl�tarens d�d talan om �ktenskapsskillnad var anh�ngig utan att fr�gan d�rom f�rfallit enligt ] 1 kap. 3 � gifterm�lsbalken. 4 I;ap.^ 1-2 ��^ 3-5 ��5 ^ Ka pitlet upph�vt genom 1971: 872. Paragraferna upph�vda genom 197 1: 872. 604 '"" P aragraferna upph�vda genom 19 69: 621. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 kap. Om allm�nna arvsfondens r�tt �ill arv 1981; 359 1 � Finnes ej arvinge j�mlikt ovan givna best�mmelser, skall arvet tillfal� la en fond, ben�mnd allm�nna arvsfonden. 2-4 �� 6 kap. �ra f�rskott � arv 1 � Vad arvl�taren i livstiden givit br�starvinge skall s�som f�rskott av� r�knas � hans arv, s�framt icke annat f�reskrivits eller med h�nsyn till om� st�ndigheterna m�ste antagas hava varit avsett. �r m ottagaren annan ar� vinge, skall avr�kning ske allenast om detta stadgats eller p� grund av om� st�ndigheterna m�ste anses hava varit avsett, d� egendomen gavs. �r till makars gemensamma br�starvinge f�rskott � arv givet av enderas giftor�ttsgods, skall, s�vitt det kan ske, avr�kning d�rf�r �ga rum � arvet efter den f�rst avlidne. �terstoden skall avr�knas � arvet efter andra ma� ken. 2 � Kostnader, som fader eller moder nedlagt � barns uppeh�lle och ut� bildning, skola ej avr�knas � dess arv, s�vitt den som vidk�nts kostnaden d�rmed endast fullgjort honom �liggande underh�llsskyldighet. Ej heller skall � br�starvinges arv avr�kning �ga rum for sedvanliga sk�nker, vilkas v�rde icke st�r i miss f�rh�llande till givarens villkor. 3 � Avr�kning av f�rskott skall ske efter egendomens v�rde vid motta� gandet, s�framt icke p� grund av omst�ndigheterna annat b�r g�lla. 4 � Kan vad arvinge mottagit i f�rsko tt ej till fullo avr�knas � hans arvs� lott, �r han ej skyldig �terb�ra �verskottet, med mindre best�mmelse d�r� om tr�ffats d� f�rskottet gavs. 5 � Har f�rskott givits, skall, f�r best�mmande av arvslotternas storlek, kvarl�tenskapen f�re delningen �kas med f�r skottets v�rde eller, om av� r�kning ej kan till fullo ske � forskottstagarens arv, med vad d�r� kan av� r�knas. 6 � Har arvinge som mottagit f�rskott avlidit f�re arvl�taren, �ro f�r- skottstagarens avkomlingar pliktiga att avr�kna f�rskottet � sina arvslot� ter. Skall arv delas mellan flera grenar och har arvinge i en gren mottagit f�r� skott, �ro, om han avlidit f�re arvl�taren utan att efterl�mna avkomlingar som �ga tr�da i hans st�lle, �vriga arvingar inom samma gren pliktiga att avr�kna f�rskottet � sina arvslotter; dock taga de ej mindre del i kvarl�ten� skapen �n de �gt bekomma, om f�rskottstagaren levat. Paragraferna upph�vda genom 1969: 224. 605 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 7 � Vad ma ke av sitt giftor�ttsgods givit styvbarn eller dess avkomling skall avr�knas � mottagarens arv efter andra maken, s�framt icke annat f�� reskrivits eller med h�nsyn till omst�ndigheterna m�ste antagas hava varit avsett. Med samma f�rbeh�ll skall vad ef terlevande make givit s�dan ar� vinge eller testamentstagare, som enligt 3 kap. 1 � eller 12 kap. 1 � �ger taga del i efterlevande makens bo, avr�knas � mottagarens lott d�ri. Best�mmel� serna i 2 -6 �� skola �ven i dessa fall till�mpas. 7 kap. Om lagliott 1 � H�lften av den arvslott, som enligt lag tillkommer br�starvinge, ut� g�r hans laglott, 2 � Br�starvinge �r pliktig att � sin laglott avr�kn a vad han av arvl�taren mottagit i f�rskott � sitt arv, s� ock vad han mottagit p� grund av testamen� te, s�framt icke annat f�ranledes av detta. 3 � F�r utf�ende av laglott �ger br�starvinge p�kalla j�mkning i testa� mente. �ro flera f�rordnanden, skall, om ej annat f�ljer av testamentet, le� gat utg� f�re f�rordnande till universell testamentstagare och legat, som avser viss egendom, utg� f�re annat samt i �vrigt neds�ttning ske i f�rh� l� lande till storleken av vaije f�rordnande eller, vad a ng�r f�rordnande till br�starvinge, till den del d�rav som han ej �r pliktig avr�kna � sin laglott. Br�starvinge, som ej inom sex m�nader efter det han erh�ll del av testa� mentet p� s�tt i 14 kap. s�gs p�kallat j�mkning genom att giva testaments- tagaren sitt anspr�k tillk�nna eller genom att v�cka talan mot honom, har f�rlorat sin r� tt. 4 � Har arvl�taren i livstiden bortgivit egendom under s�dana omst�n� digheter eller p� s�dana villkor att g�van till syftet �r att likst�lla med testa� mente, skall i avseende � g�van vad i 2 och 3�� r stadgat om testamente �ga motsvarande till�mpning, om ej s�rskilda sk�l �ro d�remot; och skall vid neds�ttning av g�van motsvarande del av den bortgivna egendome n �terb�ras eller, om det ej kan sk e, ers�ttning utgivas f�r dess v�rde. Vid laglottens ber�kning skall v�rdet av den bortgivna egendomen l�ggas till kvarl�tenskapen. Vill br�starvinge mot g�votagare g�ra g�llande r�tt som avses i f�rsta stycket, skall han v�cka talan inom ett �r fr�n det bouppteckning efter arv� l�taren avslutades. F�rsittes denna tid, �r r�tt till talan f�rlora d. Var vid d�dsfallet g�van ej fullbo rdad, m� den ej, med mindre s�rskilda sk�l �ro d�rtill, g�ras g�llande, i den m�n det skulle l�nda till intr�ng i br�starvinges laglott. 5 � Har arvl�taren genom testamente tillerk�nt n�gon nyttjander�tt, av- komst eller annan f�rm�n att utg� av kvarl�tenskapen eller genom f�re � skrifter r�rande dennas f�rvaltning eller p� annat s�tt inskr�nkt r�tten att f�rfoga �ver den, �ger br�starvinge utan hinder av s�dant f�rordnande utf � 606 sin laglott i egendom, var� ver han �ger fritt f�rfoga. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 1981:359 7 � Br�starvinges r�tt enligt detta kapitel att p�kalla j�mkning av testa� mente eller g�va �verg�r ej till hans borgen�rer. 8 kap.� 1-8 �� 9 �'� 10 � " 9 kap. Om r�tt att g�ra eller taga testamente 1 � Den som fyllt aderton �r m� genom testamente f�rordna om sin kvar- l�tenskap. Testamente m� ock g�ras av under�rig, som �r eller varit gift el� ler som efter fyllda sexton �r vill forordna om egendom, �ver vilken han �ger sj�lv r�da. 2 � F�rordnande till annan �n den som �r f�dd vid testators d�d eller d� �r avlad och sedermera f�des med liv � r utan verkan. Utan hinder av vad nu �r sagt g�ller f�rordnande, enligt vilket blivande arvsber�ttigade avkomlingar till n�gon, som enligt f �rsta stycket �ger taga testamente, skola erh�lla egendom till full �go sist vid dennes d�d eller d� annan, som skall �tnjuta r�tt till egendomen, avlider eller hans r�tt eljest upph�r. Ej m� i s� dant f�rordnande olikhet g�ras mellan sy skon, vilka ej �ro f�dda eller avlade vid t estators d�d. 3 � Om r�tt f�r utl�ndsk medborgare att h�r i riket taga testamente g�ller vad om utl�nnings r�tt att taga arv �r stadgat. 10 kap. Om uppr�ttande och �terkallelse av testamente 1 � Testamente skall uppr�ttas skriftligen med tv� vittnen. I deras samti� diga n�rvaro skall testator underskriva testamentshandlingen eller vidk�n� nas sin underskrift d�r�. Vittnena skola bestyrka handlingen med sina namn. De sk ola �ga k�nnedom om handlingens egenskap av testamente, men det st�r testator fritt att l�ta dem veta dess inneh�ll eller ej. ^ Paragrafen upph�vd genom 1978: 855. � Kapitlet upph�vt genom 1978: 855. � Paragraferna upph�vda genom 1978: 855. Paragrafen upph�vd genom 1971: 872. " Paragrafen upph�vd genom 1969: 621. 607 \ � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 2 � Testamenisvittnena b�ra vid sina namn anteckna yrke och hemvist. De b�ra ock � handlingen teckna intyg r�rande tiden f�r bevittnandet samt �vriga omst�ndigheter som kunna vara av betydelse for testamentets gil� tighet. Hava vittnena � handlingen intygat att vid tes tamentets uppr�ttande s� tillg�tt som i 1 � s�gs, skall intyget, d�r klander v�ckes, �ga tilltro, s�framt omst�ndigheter ej f�rekomma som f�rringa intygets trov�rdighet. 3 � �r n�gon av sjukdom eller annat n�dfall f�rhindrad att uppr�tta tes� tamente p� s�tt i 1 � s�gs, m� han f�rordna om sin kvarl�tens kap muntligen inf�r tv� vittnen eller ock utan vittnen genom egenh�ndigt skriven och un� dertecknad handling. S�dant testamente �r ogillt, om testator sedermera under tre m�nader varit i tillf�l le att f�rordna om sin kv arl�tenskap s�som i 1 � �r stadgat. 4 � Till testamentsvittne m� ej tagas den som �r under femton �r eller p� grund av sinnessjukdom, sinnessl�het eller annan rubbning av sj�lsverk� samheten saknar insikt om betydelsen av vittnesbekr�ftelsen, ej heller tes� tators make eller den som med honom �r i r�tt upp- eller nedstigande skyldskap eller sv�gerlag eller �r hans syskon. Ej m� n�gon tagas till vittne vid f�rordnande till honom sj�lv, hans make eller n�gon, vilken med honom �r i skyldskap eller sv�gerlag som n yss �r sagt. F�rordnande att vara testamentsexekut�r medf�r dock ej hinder att vara vittne. �beropas testamentsvittne till bevis i r�tteg�ng, g�ller vad i r�tteg�ngs� balken �r stadgat om s�dant bevis. 5 � Har testator i den ordning som g�ller f�r testamentes uppr�ttande �terkallat sitt f�rordnande eller har han f�rst�rt testamentshandlingen eller eljest otvetydigt givit tillk�nna att f�rordnandet ej l�ngre var uttryck f�r hans yttersta vilja, �r f�rordnandet utan veiican. Utf�stelse att ej �terkalla testamente �r icke bindande. 6 � Vill n�gon, i samband med �terkallelse av visst f�rordnande eller el� jest, g�ra till�gg till sitt testamente, g�ller vad om uppr�ttande av testa� mente �r stadgat. 7 � Har n�gon genom ensidig �terkallelse eller �ndring av inb�rdes testa� mente v�sentligt rubbat f�ruts�ttningarna f�r det �msesidiga f�rordnandet, �r han f�rlustig sin r�tt p� grund av tes tamentet. 11 kap. Om t^tamentes tolkning 1 � �t testamente skall givas den tolkning som m� antagas �verensst�m� ma med testators vilja; och skall f�rty vad nedan i 2- 9 �� stadgas l�nda till efterr�ttelse allenast s�vitt icke med h�nsyn till f�rordnandets syfte och �vriga omst�ndigheter annat f�r anses f�lja av f�rordnandet. Har testamente genom felskrivning eller eljest till f�ljd av misstag f�tt annat inneh�ll �n testator �syftat, skall d et likv�l ve rkst�llas, s�vitt r�tta 608 meningen kan utr�nas. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 � Legat skall utg� av oskifto och ej r� knas � viss lott. SFS 1981:359 3 � Kunna samtliga legat ej utg�, skall legat som avser viss egendom �ga f�retr�de framf�r annat, men skall i �vrigt neds�ttning ske efter legatens v�rde. 4 � Avser f�rordnande viss egendom och finnes den ej i kv arl�tenska- pen, �r f�rordnandet utan verkan. 5 � Besv�ras viss egendom, varom f�rordnande gjorts, av pantr�tt eller annan r�ttighet, �ger testamentstagaren icke i anledning d�rav njuta ers�tt� ning. 6 � D�r testamentstagare innan hans r�tt intr�tt eller kan testamentet el� jest ej verkst�llas i vad honom ang�r, skola hans avkomlingar tr�da i hans st�lle, s�framt de i fr�ga om arv efter testator varit ber�ttigade d�rtill. 7 � �r f�rordnande gjort om hela kvarl�tenskapen eller om allt som ej ut� g�r br�starvinges laglott, och kan testamentet ej verkst�llas s�vitt ang�r viss testamentstagare, skola, d�r ej annat f�ljer av 6�, universella testa� mentstagare s lotter i motsvarande m�n �kas. 8 � Har n�gon gjort testamente till sin trolovade eller make och uppl�ses d�refter trolovningen eller �ktenskapet annorledes �n genom testators d�d, �r f�rordnandet utan verkan. Samma lag vare, d�r n�gon gjort testa� mente till sin make och s�dant fall �r f�r handen som i 3 kap. 8 � s�gs. 9 � �r �ndam�lsbest�mmelse meddelad betr�ffande egendom som till� kommer viss arvinge eller testamentstagare, �ligger det denne att verkst�l� la f�rordnandet. I andra fall skall �ndam�lsbest�mmelse verkst�llas av oskifto. 10 � Med legat f�rst�s s�rskild i t estamente given f �rm�n, s�som viss sak eller visst penningbelopp eller nyttjander�tt till egendom eller r�tt att d�rav njuta r�nta eller avkomst. Universell testamentstagare �r den som testator insatt i arvinges st�lle genom att tillerk�nna honom kvarl�tenskapen i dess helhet, viss andel av kvarl�tenskapen eller �verskott d�r�. 12 kap. Om testamentstagares r�tt i vissa fall 1 � �r genom testamente f�rordnat att egendom, soni tillkommer efterle� vande make s�som arvinge eller universell testamentstagare, skall, sedan makens r�tt upph�rt, tillfalla annan, �ger vad i 3 ka p. �r stadgat motsva� rande till�mpning, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet. 2 � Har n�gon genom testamente erh�llit nyttjander�tten till eg endom, vartiU �gander�tten vid tes tators d�d eller senare skall tillfalla an nan, g�l� ler vad ned an i 3 -9�� stadgas, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet. 609 39-SFS 1981 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981; 359 3 � Nyttjander�ttshavaren f�rvaltar egendomen och njuter avkastningen d�rav. Vid f�rvaltningen skall han iakttaga J�mv�l �garens r�tt och b�sta. Egendomen m� ej sammanblandas med annan, s�framt ej dess �ndam�ls� enliga anv�ndning f�ranleder d�rtill. Nyttjander�ttshavaren skall vidk�nnas alla n�diga kostnader f�r egen� domen som b�ra g�ldas med avkastningen under hans besittningstid. 4 � L�s�ren som ej hava s�rskilt v�rde f�r �garen m� nyttjander�ttsha� varen avyttra. �ro s�rskilda sk�l till avyttring eller pants�ttning av annan l�s egendom och kan �garens medverkan d�rtill ej vinnas, �ger r�tten p� ans�kan bemyndiga nyttjander�ttshavaren att vidtaga �tg�rden. Fordring� ar �r nyttjander�ttshavaren beh�rig att upps�ga, och m� han j�mv�l f�r dem uppb�ra betalning. Ej m� nyttjander�tten �verl�tas. 5 � Kapitalbelopp skola av nyttjander�ttshavaren g�ras r�nteb�rande p� s�tt om omyndigs medel �r f�reskrivet, s�framt ej �garen eller, n�r hans samtycke ej kan erh�llas, r�tten medgivit annat. Utan s�dant tillst�nd m� dock vad som varit anbragt i jo rdbruk eller annan n�ring �nyo tagas i an� spr�k f�r samma �ndam�l samt mindre belopp, som eljest influtit f�r avytt� rade l�s�ren, anv�ndas till i nk�p av egendom av samma slag. 6 � Ej m� �garen utan nyttjander�ttshavarens samtycke �verl�ta eller el� jest f�rfoga �ver egendomen. Betr�ffande fast egendom eller tomtr�tt skall samtycket l�mnas skriftligen med tv� vittnen. Kan samtycke ej erh�llas, �ger r�tten p� ans�kan till�ta �tg�rden, n�r sk�l �ro d�rtill. Har �garen utan erforderligt samtycke f�rfogat �ver egendom, �r �tg�r� den ogill, om nyttjander�ttshavaren p�st�r det. 7 � Egendom som omfattas av nyttjander�tten m� ej tagas i m �t f�r �ga� rens g�ld, med mindre den p� grund av pantr�tt eller eljest s�rskilt h�ftar d�rf�r eller fr�ga �r om g�ld, f�r vilken �garen svarar enligt 21 kap. 8 � Vad som tr�tt i st�llet f�r egendom som omfattats av nyttjander�tten skall tillh�ra �garen. 9 � Om nyttjander�ttshavaren genom vanv�rd av egendomen eller ge� nom annat otillb�rligt f�rfarande uppenbarligen �ventyrar �garens b�sta, m� r�tten p� ans�kan �l�gga honom att st�lla s�kerhet f�r egendomen eller ock f�rordna, att denna skall st�llas under v�rd och f�rvaltning av god man som avses i 18 k ap. f�r�ldrabalken. F�r skada, som nyttjander�ttshavaren upps�tligen eller av v�rdsl�shet tillskyndat �garen, skall ers�ttning g�ldas, d� nyttjander�tten upph�r eller egendomen st�lles under v�rd och f�rvaltning av god man. 10 � Har genom testamente f�rordnats att legat skall tillfalla tv� eller fle� ra efter varandra, skall, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet, vad i 9 � stad� gas �ga motsvarande till�mpning, om n�gon bland dem, s�som d�r s�gs, 610 �ventyrar efterf�ljande testamentstagares b�sta eller tillskyndar honom skada. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 � Skali enligt testamente n�gon njuta avkomst av egendom i kv arl�- SFS 1981: 359 tenskapen och egendomen, till betryggande av hans r�tt, s�ttas under s�r� skild v�rd , skall den, d�r ej annat f�ljer av testamentet, st�llas under f�r� valtning av god man som avses i 18 kap. f�r�ldrabalken. 12 � F�rv�rv genom f�rordnande i te stamente, som inneb�r att visst om� r�de av fastighet som legat kommer i s�rskild �gares hand, �r giltigt endast om fastighetsbildn ing sker i �v erensst�mmelse med f �rordnandet genom f�rr�ttning, som �r s�kt senast sex m�nader efter det testamentet vunnit laga kraft och legatet utgivits samt, om f�rr�ttningen ej �r avslutad vid ut� g�ngen av n� mnda tid, skall verkst�llas p� grundval av f�rordnandet. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i f all d� legatet avser andel i fastighet med villkor att a ndelen skall utbrytas genom fastighetsbildning eller fastighets andel i mark som �r samf�lld f�r flera fastigheter. 13 � " Den som genom f�rordn ande i te stamente s�som legat erh�llit andel i fastighet, vilken i sin helhet ing�r i d�dsboet efter testator, utan villkor att andelen skall ut brytas genom fastighetsbildning innehar fastigheten under sam�gander�tt med den eller d e andra del�garna. 13 kap. Om testamentes ogiltighet 1 � Var testator ej beh�rig att f�rordna om sin k varl�tenskap eller �r tes� tamentet ej uppr�ttat i laga form, �r det ej g�llande. I fall, varo m s�gs i 10 kap. 4 � andra stycket, �r dock testamentet ogillt allenast i den del som d �r avses. 2 � Testamente �r ej g�llande, om det uppr�ttats under inflytande av sin� nessjukdom, sinnessl�het eller annan rubbning av sj�lsverksamheten. 3 � Har n�gon tvungit te stator att uppr�tta testamentet eller f�rm�tt ho� nom d�rtill genom missbruk av hans of�rst�nd, viljesvaghet eller beroende st�llning, �r testamentet ej g�llande. Samma lag vare, om testator blivit svikligen f�rledd att uppr�tta testa� mentet eller om han eljest sv�vat i villfarelse som varit best�mmande f�r hans vilja att g�ra testamentet. 14 kap. Om bevakning, delgivning och klander av testamente 1 � Testamente skall vid domstol bevakas inom sex m�nader fr�n det testamentstagaren f�tt k�nnedom om testators d�d och det till hans f�rm�n gjorda f�rordnandet. Skall n�gon p� grund av testamente njuta r�tt efter annan och har testa� mentet ej bevakats enligt vad i f�rsta stycket s�gs, m� bevakning med laga verkan �ga rum inom ti d. som d�r stadgas, efter det han f�tt veta att den f�reg�ende testamentstagarens r�tt upph�rt. Bevakning g�ller till f�rm�n f�r enva r testamentstagare. f�r vilken tiden icke g�tt till �n da. 5J1 \ � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> .1 v . , SFS 1981:359 2 � Bevakning sker vid den r�tt d�r testator skolat svara i tvis tem�l i all� m�nhet eller, om beh�rig domstol ej s�lunda finnes, vid S tockholms tings� r�tt. Vid bevakning uppvisas testamentet i huvudskrift och intages i pro tokol� let. Har den som vill bevaka icke testamentet i sin besittning eller �r det muntligen uppr�ttat, sker bevakningen genom f�rordnandets tillk�nnagi� vande. 3 � Testamentstagare, f�r vilken bevakning ej �gt rum enligt vad i I och 2 �� r sagt. har f�rlorat sin r�tt mot arvinge som ej avst�tt fr�n klanderta� lan. 4 � Testamente skall sedan bevakning �gt rum delgivas arvinge genom �verl�mnande av, f�rutom bevis om bevakningen, testamentshandlingen i bestyrkt avskrift eller, i fr�g a om muntligt testamente, protokoll �ver f�r� h�r med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamentets inneh�ll. Efterl�mnar testator. j�mte make, arvingar som avses i 3 kap. 1 �. m� testamentet, s�vitt dessa ang�r, delgivas dem som vid t iden f�r delgivning- en �ro n�rmast till arv efter testator, �ro flera testamentstagare, g�ller delgivning, som verkst�llts av en bland dem.j�mv�l f�rde �vriga. 5 � Vill arvinge g�ra g�llande att testamente �r ogillt enligt 13 kap., skall han d�rom v�cka klandertalan inom sex m�nader efter det han erh�ll del av testamentet s�som i 4 � �r stadgat. F�rsittes denna tid, �r r�tt till tala n forlorad. Om p�kallande av j�mkning i te stamente f�r utf�ende av laglott stadgas i 7 kap. 6 � Arvinges r�tt att v�cka talan om klander av testamente �verg�r ej till hans borgen�rer. 15 kap. Om f�rverkande av r�tt att taga arv eller testamente 1 � EJ m� n�gon taga arv eller testamente efter den som han genom brottslig g�rning upps�tligen bragt om livet. Dr�per han s�lunda n�gon, som �r arvinge eller testamentstagare efter annan, �ger han ej b�ttre r�tt till arv eller testamente efter denne �n om den dr�pte levat. Vad nu sagts skall ej g�lla, om g�rningsmannen var under femton �r eller handlat under inflytande av s�dan sj�lslig abnormitet, som avses i 33 k ap. 2� brottsbalken. 2 � Har n�gon genom tv�ng, forledande eller missbruk av annans of�r- st�nd, viljesvaghet eller beroende st�llning f�rm�tt denne att uppr�tta el� ler �terkalla testamente eller att avst� d�rifr�n, har han f�rverkat r�tten att taga arv eller testamente efter honom, s�vitt ej s�rskilda sk�l �ro d�remot. 612 Vad s�lunda �r stadgal �ger motsvarande till�mpning, d�r n�gon upps�tli� gen f�rst�rt eller undanh�llit testamente. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 � Vad i I och 2 �� r sagt om f�r�vare av brottslig g�rning g�ller envar SFS 1981:359 som medverkat till br ottet s�som i 23 kap. 4 och 5�� brottsbalken s�gs. 4 � Har n�gon f�rverkat sin r�tt att taga arv, skall �rvas s�som hade han d�tt f�re arvl�taren. 16 kap. Om preskription av r�tt att taga arv eller testamente 1 � Vistas, d� bouppteckning f�ir�ttas, till namnet k�nd arvinge efter den d�de � ok�nd �rt, skall det hos r�tten anm�las av den som har boet i sin v�rd. N�r s�dan anm�lan sker eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt, skall r�tten l�ta i Post- och Inrik es Tidningar of�rdr�jligen intaga kung�rel� se, att arv efter den d�de tillfallit den bortovarande, med anmaning till ho� nom att g�ra sin r�tt till arvet g�llan de inom fem �r fr�n den dag, kung�rel� sen var inf�rd i tidningen. I kung�relsen skall den bortovarandes namn upptagas. I fall som avses i 3 k ap. 1 � skall, vid till�mpning av vad nu sagts, den r�tt, som tillkommer den f�rst avlidne makens arvingar i den efterlevandes bo, behandlas som arv efter den efterlevande maken. 2 � Kan, n�r bouppteckning f�rr�ttas, ej utr�nas huruvida arvinge finnes som f�re allm�nna arvsfonden eller f�re eller j�mte annan k�nd arvinge �r ber�ttigad till arv , skall r�tten, p� anm�lan av den som har boet i sin v�rd eller d� f�rh�llandet eljest varder kunnigt, l�ta i Post- och Inrikes Tid� ningar of�rdr�jligen intaga kung�relse om arvfallet, med anmaning till ok�nda arvingar att g�ra sin r�tt till arvet g�llande inom fem �r fr�n den dag, kung�relsen var inf�rd i tidni ngen. Vad nu �r sagt skall ock g�lla, d�r vid b ouppteckningen k�nnedom finnes om arvinge men kunskap saknas s�v�l om arvingens namn som om hans vistelseort. 3 � �r testamentstagare ok�nd eller vistas han � ok�nd ort, skall vad i 1 � f�rsta stycket �r stadgat om anm�lan och kung�relse ang�ende arv �ga motsvarande till�mpning med avs eende � testamentsf�rordnandet. Skall testamentstagarens r�tt intr�da vid annan tid �n t estators d�d, m� kung�relse ej ske f�rr�n den tiden �r inne. 3 a � �r vid n�gons d�d faderskapet till honom ej fastst�llt och �r fadern ej heller p� annat s�tt k�nd f�r annan d�dsbodel�gare, boutredningsman eller den som sitter i boet, skall den som vill grunda arvsr�tt p� faderskapet g�ra sin r�tt g�llande inom tre m�nader fr�n d�dsfallet eller, om boupp� teckningen f�rr�ttas senare, senast vid bouppteckningen. 4 � Arvinge eller testamentstagare, som ej har att g�ra sin r�tt g�llande efter vad i 1 - 3 a � s�gs, skall g�ra det inom tio �r fr�n d�dsfallet eller, om hans r�tt intr�der f�rst vid senare tidpunkt, fr�n denna. 5 � Undandrager sig arvinge eller testamentstagare att giva tillk�nna hu� ruvida han vil l g�ra anspr�k p� arv eller p� r�tt enligt testamentet, �ger r�t� ten f�rel�gga honom att g�ra sin r�tt g�llande inom sex m�nader fr�n det 613 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 f�rel�ggandet delgavs honom. Delgivning f�r ej ske enligt 12 - 15 �� delgiv� ningslagen (1970:428). S�dant f�rel�ggande skall meddelas, s�framt ans�kan d�rom g�res av n�gon som �r ber�ttigad till arvingens eller testamentstagarens del i kvarl�- tenskapen ifall denne f�rsummar att bevara sin r�tt. 6 � Vill arvinge eller testamentstagare, utan att tilltr�da kvarl�tenskapen eller sin lott d�ri, g�ra sin r�t t g�llande, skall han anm�la sitt anspr�k hos god man, om s�dan f�rordnats att bevaka hans r�tt, eller hos var d�dsbo� del�gare som tilltr�tt kvarl�tenskapen eller ock, om skifte ej skett, hos bo� utredningsman eller annan som sitter i bo et. Anm�lan m� ock g�ras hos r�tten. Har god man mottagit anm�lan, skall han tillk�nnagiva den hos r�tten . Om anm�lan, som gjorts eller tillk�nnagivits hos r�tten, skall genom dess f�rsorg med posten underr�ttelse �vers�ndas till �vriga d�dsbodel�ga re, vilkas namn och vistelseort �ro upptagna i bouppteckningen efter den d�de eller eljest k�nda for r�tten. 7 � Har arvinge eller testamentstagare icke inom tid, som i 1 -5 �� r f�r varje fall stadgad, tilltr�tt kvarl�tenskapen eller sin lott d�ri eller anm�lt anspr�k d�rp� efter vad i 6 � s�gs, �r han sin r�tt f�rlustig. 8 � Arv, som arvinge enligt 7 � g�tt f�rlustig, skall tillfalla dem som skul� le varit ber�ttigade d�rtill, om arvingen avlidit f�re arvl�taren eller, i fa ll som avses i 3 kap. I �, f�re den sist avlidne maken. 9 � N�rmare best�mmelser om kung�relse varom stadgas i 1 -3 �� med� delas av Konungen. 17 kap. Om arvsavtal 1 � Har n�gon i fr�ga om arv efter d en som �nnu lever tr�ffat avtal med annan �n denne, �r det ogillt. Samma lag vare om avtal ang�ende r�tt p� grund av te stamente. 2 � Avs�ger sig arvinge, genom god k�nnande av testamente eller eljest, skriftligen hos arvl�taren sin r�tt till arv, �r det g�llande. Br�starvinge �ger dock utf� sin laglott, med mindre han avs t�tt fr�n denna mot sk�lig t veder� lag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens make enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller testamente med f�reskrift om f�rdelning p� s�tt om br�starv �r stadgat. Ej m� under�rig avs�ga sig arv, ej heller omyndigf�rklarad utan f�rmyn� darens skriftliga samtycke. D�r ej annat framg�r av omst�ndigheterna, g�ller arvsavs�gelse ock mot arvinges avkomlingar. 3 � Avtal, varigenom arvl�tare f�rfogat �ver sin kvarl�t enskap, �r ej g�l� lande. Utf�stelse om g�va, som icke m� g�ras g�llande under givarens livs- 614 tid, �r giltig allenast s�vitt f�ljer av vad om testamente � r stadgat. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 kap. Allm�nna best�mmelser om d�dsbo SFS 1981:359 1 � Efterlevande make, arvingar och universella testamentstagare (d�ds� bodel�gare) hava alt, om ej s�rskild d�dsbof�rvaltning �r anordnad efter vad i 19 kap. stadgas, f�r boets utredning gemensamt f�rvalta den d�des egendom. De f�retr�da d�rvid d�dsboet mot tr edje man sa mt �ga att tala och svara i m�l som r�ra boet. �tg�rd som ej t�l uppskov m� f �retagas, oaktat samtliga del�gares samtycke ej kan inh�mtas. Har bodelning skett eller �r giftor�tt eljest utesluten, �r efterlevande ma� ken ej d�dsbodel�gare, om han ej �r arvinge eller universell testamentsta� gare. Den som �ger taga arv eller testamente f�rst sedan annan arvinge el� ler universell testamentstagare avlidit �r del�gare i dennes bo, men ej i arv- l�tarens. Innan te stamente blivit st�ndande, anses s�som del�gare s�v�l arvinge, vilken uteslutits fr�n arv, som ock den, vilken ins atts till universell testa� mentstagare. 1 a � N�r s�rskild d�dsbof�rvaltning inte har anordnats enligt 19 kap. f�r enskilda del�gare i m�l som r�r boet v�cka och f�ra talan som parter i eget namn men f�r boets r�kning, om �vriga del�gare �r motparter i m�let. Del�gare som har v�ckt talan har r�tt till ers�ttning av d�dsboet f�r kost� naderna i m�let, i den m�n ko stnaderna t�cks av det som har kommit boet till godo genom r�tte g�ngen. V�cker n�gon del�gare talan mot d� dsboet f�r egen r�kning och har s�r� skild d�d sbof�rvaltning inte anordnats, f�rs boets talan i m�let av �vriga del�gare. 2 Till dess att egendomen har tagits om hand av samtliga d�dsbodel� �gare eller av den som i annat fall har att f�rvalta boet, skall egendomen, om den e j st�r under v�rd av f�rmyndare, syssloman eller annan, v�rdas av del�gare som sammanbodde med de n avlidne eller annars kan ta hand om egendomen. Den som har tagit hand om egendomen skall gena st under� r�tta �vriga del�gare om d�dsfallet och, om det beh�vs god man f�r n�gon del�gare, g�ra anm�lan hos r�tten enligt 18 kap. f�r� ldrabalken. Vad som har sagts om del�gare g�ller ocks� efterlevande make som inte �r del�gare. Finns det inte n�gon som s�lunda tar hand om den d�des egendom, skall - medlem av hush�llet som den d� de tillh�rde, hyresv�rd eller annan som �r n�rmast till det ta hand om egendomen samt tillkalla del�gare eller anm�la d�dsfallet till socialn�m nden. D� anm�lan skett eller f�rh�llandet p� annat s�tt blir k� nt, skall socialn�mnden, om det beh�vs, g�ra vad som enligt f�rsta stycket �ligger del�gare. F�r kostnaderna med anledning av detta har kommunen r� tt till ers�ttning av boet. 3 � G�res f�r d�dsbo annan g�ld �n som erford ras f�r begravningen eller f�r boets uppteckning, v�rd eller f�rvaltning eller f�retages eljest f�r d�ds� boet r�ttshandling som ej �r f�r s�dant �ndam�l erforderlig, �r det ej f�r boet bindande, med mindre t redje man var i g od tr o. Senaste lydelse 1976:221. 615 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 4 � Vad t redje man i g od tro slutit med dem som en ligt bouppteckningen �ro d�dsbodel�gare �r g�llande, �nd� att annan del�gare finnes. Har. innan bouppteckning skett, r�ttshandling f�retagits utan medver� kan av testamentstagare. �r den ej p� s�dan grund ogiltig, d�r tredje man var i god tro och r�ttshandlingen sk�ligen ej kunde anst� tills bouppteck� ningen f�rr�ttats. 5 � Del�gare som var for sin f�rs�ijning beroende av den d�de �ger s� som f�rskott � sin lott utf� vad f�r s�dant �ndam�l erfordras, s�vitt lotten uppenbarligen forsl�r och f�rskottet kati l�mnas utan ol�genhet f�r utred� ningen. Efterlevande make och of�rs�ijda barn skola st�dse njuta n�digt under� h�ll ur boet under tre m�nader fr�n d�dsfallet. 6 � D�dsbodel�gare �r pliktig att ers�tta skada, som han med avseende � boets v�rd eller f�rvaltning upps�tligen eller av v�rdsl�shet tillskyndat n� gon. vars r�tt �r beroende av utredningen, �ro flera ers�ttningspliktiga, svara de en f�r alla och alla f�r en. Vad s� lunda utgivits skall dem emellan f�rdelas efter deras andelar i kvarl�ten- skapen. s� l�ngt de f�rsl�, och d�rut�ver efter huvudtalet, d�r ej j�mkning pr�vas sk�lig med h�nsyn till den st�rre eller mindre skuld som ligger en� var del�gare till last. 19 kap. Om boutredningsman och testamentsexekut�r 1 � D� d�dsbodel�ga re beg�r det, skall r�tten forordna, att egendomen skall a vtr�das till f�rvaltning av boutredningsman, samt utse n�gon att i s�dan egenskap handhava f�rvaltningen. Har n�gon genom testamente bli� vit utsedd att i avseend e � f�rvaltningen tr�da i arvingars och universella testamentstagares st�lle (testamentsexekut�r), �ger j�mv�l han p�kalla be� slut som nu �r sagt. S�dant beslut skall ock meddelas p� beg�ran av den som erh�llit legat eller �ger f�ra talan om fullg�rande av �ndam�lsbest�m� melse, d�r det pr�vas n�digt f�r legatets eller �ndam�lsbest�mmelsens verkst�llande, eller p� beg�ran av borgen�r eller den som st�r i ansvar f�r betalning av g�ld efter den d�de, d�r det m�ste antagas att d�dsboet �r p� obest�nd eller att s�kandens r�tt eljest �ventyras. �r d�dsbodel�gare eller den som erh�llit legat omyndig eller har enligt 18 kap. 3 eller 4 � f�r�ldra- balken god man f�rordnats f�r honom, skall d�dsboet avtr�das till f�rvalt� ning av boutredningsman, om �verf�rmyndaren beg�r det och r�tten finner sk�l d�rtill. Skall enligt test amente egendomen vara undantagen del�garnas f�rvalt� ning. men �r testamentsexekut�r ej utsedd eller kan den utsedde ej utf�ra uppdraget, skall r�tten, d� ans�kan g�res av n�gon vars r�tt �r beroende av utredningen eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt, meddela beslut s om i f�rsta stycket s�gs. Beslut enligt denna paragraf m� grundas j�mv�l � testamente som ej vun- 616 nit lag a kr aft. � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 � Vid an s�kan som i 1 � s�gs fogas avskrift av bouppteckningen efter SFS 1981:359 den d�de eller, d�r inregistrering skett, uppgift � dagen d�rf�r. �r ej bo� uppteckning f�rr�ttad, l�mnas trov�rdig uppgift om del�garna i boet och deras hemvist samt, d�r testamentsexekut�r �r f�rordnad, om dennes namn och hemvist. 3 � Val av boutredningsman skall s� tr�ffas att uppdraget kan f�rv�ntas bliva utf�rt med den insikt som boets beskaffenhet kr�ver. S�rskilt avseen� de skall f�stas vid f�rslag av dem, vilkas r�tt �r beroende av utredningen. Del�gare m� f�ror dnas till boutredning sman. �r testamentsexekut�r utsedd, skall f�rordnandet meddelas honom, om ej sk�l �ro d�remot. 4 � D�r det pr�vas erforderligt, m� flera boutredningsm�n f�rordnas. R�tten �ger best�mma, att f�rvaltningen skall delas mellan dem, och skall d�rvid tillika f�reskr iva, efter vilka grunder delningen skall ske. 5 � Vill boutredn ingsman fr�ntr�da sitt uppdrag och visar han sk�lig or� sak, skall han av r�tten entledigas. Finnes boutredningsman icke vara l�mplig eller b�r han av annan s�r� skild orsa k skiljas fr�n uppdraget, skall han entledigas, d� det beg�res av n�gon vars r�tt �r beroende av utredningen eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt. �r testamentsexekut�r fbrordnad till boutredningsman och f�rklaras testamentet sedermera ogiltigt, skall r�tten p� beg�ran pr�va, huruvida uppdraget likv�l b�r vara honom anf�rtrott. 6 � G�res av samtliga del�gare ans�kan att boet ej l�ngre skall f�rvaltas av boutredningsman, och �r ej fall f�r handen som i 1 � andra st ycket s�gs, skall r�tten, med bou tredningsmannens entledigande, f�rordna d�rom, s� framt det kan ske utan fara f�r n�gon vars r�tt �r beroende av utredningen. �r testamentsexekut�r f�rordnad till boutredningsman, skall hans samtyc� ke inh�mtas. 7 � Avtr�des d�dsbos egendom till konkurs, �r f�rordnandet f�r bo� utredningsman f�rfallet. 8 � D�r boutredningsman, skall det av den som har hans egendom i sin v�rd utan dr�jsm�l a nm�las hos r�tten. 9 � Har den som gjort ans�kan enligt I � ej fullgjort vad i 2 � �r s tadgat, skall r�tten f�rel�gga honom viss tid d�rtill, vid �ventyr att, d�r det felande ej �r tillg�ngligt d� �rendet upptages till v idare behandling, ans�kningen skall vara f�rfallen. Innan r�tten meddelar beslut som avses i 1 eller 5 �, skola d�dsbodel� �garna genom s�rskilda meddelanden av r�tten erh�lla tillf�lle att yttra sig, s�vitt det kan ske utan m�rklig tidsutdr�kt. D�r det pr�vas erforderligt, skall del�gare j�mte s�kanden p� s�tt nyss �r sagt kallas att inst�lla sig in� f�r r�tten. Ej m� n�gon f�rordnas till boutredningsman utan att han samtyckt d�rtill 617 . . ^ ' i.'v'- � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 eller entledigas fr�n s�dant uppdrag utan att han erh�llit tilir�lle att yttra sig. 10 � Kan i �rende som avses i 1 e ller 5 � slutligt beslut ej omedelbart meddelas, �ger r�tten, d�r det erfordras, meddela beslut att g�lla intill dess att slutligt beslut f�religger; och skall vad i 9 � tredje stycket s�gs vinna till�mpning, i fr� ga om entledigande av boutredningsman dock endast d�r s� kan ske utan m�rklig tidsutdr�kt. Mot r�ttens beslut skall i h �ndelse av missn�je talan f�ras s�rskilt. Mot hovr�ttens beslut m� talan ej f�ras. 11 � Boutredningsmannen har att, med iakttagande av vad nedan �r stad� gat, f�retaga alla f�r boets utredning erforderliga �tg�rder. Finnas tillg�ngarna ej f�rsl� till g�ldens betalning, skall boutrednings� mannen s�ka tr�ffa uppg�relse med borgen�rerna. Om uppg�relse ej kan n�s och del�garna ej fylla bristen samt ej heller offentligt ackord kommer till st�nd, skall boutredningsmannen avtr�da boets egendom till k onkurs. I fr� ga om r�ttshandlingar som i avs ev�rd m�n inverka p� del�garnas be� h�llning i b oet samt betr�ffande andra angel�genheter av vikt, s�som av� yttring av egendom som har s�rskilt v�rde for del�garna, avveckling av r�� relse som den d�de idkat eller uppg�relse med borgen�rerna, skall bo� utredningsmannen inh�mta del�garnas mening, om det l�mpligen kan ske. 12 � Boutredningsmannen f�retr�der d�dsboet mot tredje man samt �ger att tala och svara i m�l som r�ra boet. 12 a � N�r d�dsboet f�rvaltas av boutredningsman f�r var och en av del� �garna i m�l som r�r boet v�cka och f�ra talan som part i ege t namn men f�r boets r�kning, om �vriga del�gare �r motparter i m�let och boutred� ningsmannen avst�r fr�n att f�ra boets talan. Del�gare som har v�ckt talan har r�tt till ers�ttning av d�dsboet f�r kost� naderna i m �let, i den m�n kostnaderna t�cks av det som har kommit boet till godo genom r�tteg�ngen. 618 13 � Fast egendom eller tomtr�tt m� ej av boutredningsmannen �verl� tas utan att del�garna skriftligen l�mna sitt samtycke eller, d�r det ej kan erh�llas, r�tten p� ans�kan till�ter �tg�rden. Vad nu �r sagt l�nder dock ej till inskr�nkning i den f�rfogander�tt som kan tillkomma boutrednings� mannen enligt lagakraftvunnet testamente. Har boutredningsmannen utan erforderligt samtycke f�retagit �tg�rd som i f�rsta stycket s�gs, �r den ogill, om del�gare v�cker talan om klander d�r� inom tre m�nader fr�n det han fick k�nnedom om �tg�rden och senast inom ett �r sedan lagfart eller inskrivning beviljades. 14 � Till d�dsboet h�rande penningmedel, som g�ras r�nteb�rande ge� nom ins�ttning i bank, skola ins�ttas i bo ets namn. D�dsboets egendom m� ej heller eljest sammanblandas med vad boutredningsmannen eller annan tillh�r. V�rdehandlingar skola neds�ttas i �ppet f�rvar i ba nk. om det sam� manlagda v�rdet �verstiger ett belopp motsvarande tv� g�nger g�llande basbelopp enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring. \ � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ut�ver vad av 18 kap. 5 � f� ranledes m� egendom ej f�rskottsvis utgivas SFS 1981: 359 till del�gare, med mindre det kan ske utan men f�r annan, vars r�tt �r be� roende av utredningen. 14 a � F�re den 1 april varje �r skall boutredningsmannen avge redovis� ning f�r medelsf�rvaltningen under f�reg�ende kalender�r. 1 redovisning� en skola upptagas saido vid �rets b�rjan och slut samt in- och utbetalningar under �ret. Ha medel innest�tt i bank eller annan inr�ttning skall vid redo� visningen fogas bevis om ins�ttningar och uttag under �ret samt beh�llning vid �rets slut. N�r v�rdehandlingar nedsatts i bank skall vid redovi sningen fogas bevis av motsvarande inneh�ll. �rsredovisning skall tillst�llas minst en del�gare i boet. �vriga del�gare samt r�tten skola samtidigt underr�ttas om vem som tillst�llts redovisning� en. D�dsbodel�gare som icke har tillst�llts redovisningen har r�tt att p� be� g�ran hos boutrednings mannen erh�lla ett exemplar av den. Finnes omyn� dig del�gare i boet skall ett exemplar tillst�llas �verf�rmyndaren. Fullg�r boutredningsman ej vad som �ligger honom enligt denna para� graf, kan r�tten vid vite f�rel�gga honom a tt fullg�ra sin skyldighet. 15 � S� snart d�dsboet baretts f�r bodelning eller arvskifte samt delning kan �ga rum utan men f�r n�gon, vars r�tt �r beroende av utredningen, skall boutredningsmannen g�ra anm�lan h�rom till del�garna och avgiva redovisning f�r sin f�rvaltning. Sedan bodelning eller arvskifte f�rr�ttats av del�garna, skall boutred� ningsmannen till envar av dem utgiva honom tillkommande egendom. Samma lag vare, d�r av skiftesman verkst�lld delning blivit st�ndande. Har boutredningsman fr�ntr�tt uppdraget utan att det blivit slu tf�rt efter vad nu �r sa gt, �r han ock redovisningsskyldig. N�r boutredningsman slutf�rt sitt uppdrag, m� han p� b eg�ran entledi� gas av r�tten. 16 � Kunna flera boutredningsm�n, som hava f�rvaltningen odelad, ej enas i �rende , vari avg�randet tillkommer dem, och f�religger ej flertal f�r viss mening, skall saken h�nskjutas till r �ttens avg�rande. Mot r�t tens be� slut m� talan ej f�r as. 17 � N�r d�dsbodel�gare beg�r det eller r�tten eljest pr�var l�mpligt, skall r�tten f�rordna god man att �va tillsyn � boutredningsmannens f�r� valtning, s�framt boutredningsmannen icke st�ller s�kerhet f�r ers�ttning som han kan finnas skyldig a tt utgiva. Gode mannen �ger genomg� r�ken� skaper och andra handlingar �vensom verkst�lla inventering av egendo� men. Han skall, p� f�rel�ggande av r�tten eller framst�llning av del�gare, meddela uppl ysningar om boet och dess f�rvaltning samt, d�r anledning f�religger till anm�rkning, g�ra anm�lan hos r�tten. �r god man ej utsedd, �ger r�tten, p� ans�kan av del�gare eller eljest, f�rel�gga boutredningsmannen att avgiva redog�relse f�r sin f�rvaltning eller ock f�rordna n�gon att granska f�rvaltningen och d�r�ver avgiva be� r�ttelse. Har beslut enligt denna paragraf meddelats p� ans�kan av allenast vissa del�gare, m� r� tten p� talan av del�gare f�reskriva, att kostnaden ej skall 619 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 stanna � boet utan av s�kandena slutligen g�ldas, med f�rdelning dem emellan efter deras lotter i boet. 18 � Boutredningsman �r pliktig att ers�tta skada, som han upps�tligen eller av v�rdsl�shet tillskyndat d�dsboet eller n�gon, vars r�tt �r beroende av utredningen. �ro flera utredningsm�n ers�ttningspliktiga, svara de en f�r alla och alla f�r en. Ers�ttningsbeloppet skall utredningsm�nnen emellan slutligen f�r� delas efter den st�rre eller mindre skuld som pr�vas ligga envar av dem till last. " Om skyldighet att hos bank neds�tta eller inbetala v�rdehandlingar och penningmedel, som tillkomma omyndig eller den f�r vilken god man f�r� ordnats, stadgas i for �ldrabalken. 19 � Om talan � boutredningsmans f�rvaltning g�ller vad om syssloman �r stadgat. Klandertalan m� foras av envar del�gare. Den som anst�llt klandertalan �r ber�ttigad att av d�dsboet erh�lla ers�ttning f�r r�tteg�ngs� kostnaden, i d en m�n den t�ckes av vad genom r�tteg�ngen kommit boet till godo. Boutredningsmannen �ger av d�dsboet erh�lla sk�ligt arvode �vensom ers�ttning f�r sina kostnader. L�mnar boet ej tillg�ng, skall s�dan gottg�- relse g�ldas av den p� vars ans�kan f�rordnandet meddelats. �ro flera be� talningsskyldiga, svara de en f�r alla och alla f�r en. 20 � F�rordnande att vara testamentsexekut�r skall, s�vitt ej annat framg�r av testamentet, anses innefatta bemyndigande att f�retaga alla for boets utredning erforderliga �tg�rder. Vad i 1 4-16,18 och 19 �� sagts om boutredningsman skall �ga motsva� rande till�mpning � testamentsexekut�r �vensom � den som genom testa� mente forordnats att allenast i viss del verkst�lla utredningen efter den d�de; och skall j�mv�l om entledigande g�lla vad om boutredningsman �r stadgat. 20 a � N�r d�dsboet f�rvaltas av testamentsexekut�r med beh�righet att f�retr�da boet i r�tt eg�ng f�r var och en av del�garna i m�l so m r�r boet v�cka och f�ra talan som part i eget namn men f�r boets r�kning, om �vri� ga del�gare �r motparter i m�let och testamentsexekutom avst�r fr�n att f�ra boets talan. Del�gare som har v�ckt talan har r�tt till ers�ttning av d�dsboet for kost� naderna i m �let, i den m�n kostnaderna t�cks av det som har kommit boet till godo genom r�tteg�ngen. 21 � R�ttens beslut i �renden enligt detta kapitel skola utan hinder av f�rd klagan l�nda till efterr�ttelse, dock ej beslut enligt 6 �. 620 20 kap. Om bouppteckning och d�dsboanm�lan 1 � Bouppteckning skall f�rr�ttas sist tre m�nader efter d�dsfallet, s� framt ej p� ans�kan inom samma tid r�tten med h�nsyn till boets beskaf� fenhet eller av annan s�rskild orsak f�rl�nger tiden. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Om d�dsboanm�lan och undantag p� grund av s�dan anm�lan fr�n skyl- SFS 1981: 359 digheten att f�rr�tta bouppteckning f�reskrives i 8a �. 2 � D�dsbodel�gare som har egendomen i sin v�rd eller ock boutred� ningsman eller testamentsexekut�r skall best�mma tid och ort f�r boupp� teckning samt utse tv� kunniga och trov�rdiga gode m�n att f�rr�tta den. Till f�rr�ttningen skola i god tid kallas samtliga del�gar e. Efterlevande ma� ke skall kallas, �nd� att han ej �r del�gare. Skall lott i kvarl� tenskapen �t� njutas f�rst sedan arvinge eller universell testamentstagare avlidit, skall ock den kallas som vid tiden f�r bouppteckningen �r n�rmast att s�lunda taga arv eller testamente. Omh�ndertages ej egendomen av del�gare, boutredningsman eller testa� mentsexekut�r. ankommer p� annan, som efter vad i 18 kap. 2� s�gs har egendomen i sin v�rd. att f�ranstalta om bouppteckning. 3 � I bouppteckningen angivas dagen f�r f�rr�ttningen, den d�des full� st�ndiga namn. yrke och hemvist samt d�dsdagen, s� ock deras namn och hemvist, vilka skolat kallas till f�rr�ttningen, med uppgift tillika, f�r under- �rig om hans f�delsedag och f�r arvinge om hans skyldskap med den d�de. Arvinge skall an givas, �nd� att det st�r fast att han � r utesluten fr�n del i kvarl�tenskapen. Kan uppgift i visst h�nseen de ej l�mnas, skall det anm�r� kas. Av bouppteckning en skall framg� vilka som n�rvarit vid f�r r�ttningen. D�r n�gon som skolat kallas ej n�rvarit, skall vid b ouppteckningen fogas bevis att han i tid blivit kalla d. 4 � Boets tillg�ngar och skulder antecknas s�dana de voro vid d�dsfallet. Tillg�ngarna upptagas med angivande av v�rdet. Lever make efter, skola j�mv�l hans tillg�ngar och skulder antecknas; dock att, d�r giftor�ttsgemenskap var utesluten, anteckning skall ske alle� nast om efter den d�de �r arvinge eller universell testamentstagare som �ger efter maken taga andel i b oet. V�rdering verkst�lles av den efterle- vandes giftor�ttsgods samt. d�r efter den d�de �r arvinge eller universell testamentstagare varom nyss sagts, �ven av hans enskilda egendom. 5 � �r efter den d�de testamente eller, om han var gift, �ktenskapsf�r� ord ang�ende f�rm�genhetsordningen, skall det intagas i bouppteckni ngen eller i bestyrkt av skrift fogas d�rvid s�som bilaga. Bouppteckningen skall j�mv�l inneh�lla uppgift om s�d an den d�de till� h�rig livf�rs�kring som, en�r f�rm�nstagare �r insatt, ej ing�r i kvar l�ten� skapen. �r bland de l�garna laglottsber�ttigad arvinge, skall, d�r del�gare beg�r det, i bouppteckningen uppgift l�mnas om vad a rvinge eller hans avkom- ling av den d�de mottagit i f�rskott elle r eljest s�som g�va. s� ock om g�va som efterlevande maken, dennes avkomling eller universell testamentsta� gare mottagit av den d�de; och skall tillika uppgivas vad arv inge i f�rskott erh�llit av efterlevande makens giftor�ttsgods. Vad nu �r sagt skall ej g�lla, d�r fr�ga �r om sedvanliga sk�nker vilkas v�rde icke st�r i missf�rh�llande till givarens villkor. 621 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 6 � Boet uppgives av den som v�rdar egendomen eller eljest �r med boet b�st f�rtrogen. Det �ligger envar del�gare och efterlevande make, �nd� att han ej �r del�gare, att p� anmaning l�mna uppgifter till b ouppteckningen. Den som uppgivit boet skall � handlingen teckna f�rs�kran under edlig f�rpliktelse att hans uppgifter till bouppteckningen �ro i allo riktiga och att ej n�got �r med vilja och vetskap utel�mnat; och skall detta av honom med ed bestyrkas, d�r talan om s�dan edg�ng f�res av n�gon, vars r�tt kan bero d�rav, eller ock av boutredningsman eller testamentsexekut�r. Edg�ngs- plilct �ligger j�mv�l del�gare eller efterlevande make som ej uppgivit boet., Har annan tagit befattning med egendomen, m� ock edg�ng �l�ggas ho� nom, om sk�l �ro d�rtill. Gode m�nnen skola � handlingen teckna bevis att allt blivit r�tteligen an� tecknat och tillg�ngarna efter b�sta f�rst�nd v�rderade. 7 � Finnes egendom � flera orter, m� s�rskild bouppteckning f�rr�ttas � vatje ort. 1 en av bouppteckningarna skall intagas sammanfattning av boets tillg�ngar och skulder, och skall vad i 5 � stadgas �ga till�mpning allenast � den bouppteckningen. 8 � Bouppteckning skall inom en m�nad efter uppr�ttandet j�mte be� styrkt avskrift f�r registrering ingivas till r�tten i den ort d�r den d�de sko� lat svara i tvistem�l i a llm�nhet eller, om beh�rig domstol ej s�lunda fin� nes, till Stockholms tingsr�tt. �ro flera bouppteckningar, skola de ingivas samtidigt; och skall tiden h�rf�r r�knas fr�n det den sista bouppteckningen uppr�ttades. Bestyrkt avskrift av bouppteckningen skall f�rvaras hos r�tten. Har omyndig del i boet eller finnes del�gare, f�r vilken god man skall f�rordnas, skall ytterligare en bestyrkt avskrift ingivas f�r varje �verf�r� myndare som skall ha tillsyn �ver ifr�gavarande f�rmynderskap eller god- manskap. �r bouppteckningen av vidlyftig beskaffenhet, m� denna av� skrift omfatta endast erforderliga delar. �ro ej erforderliga avskrifter ingivna, skola s�dana tagas p� boets be� kostnad. 8a � F�rsl� den d�des tillg�ngar eller, n�r han efterl�mnar make, till� g�ngarna j�mte hans andel i makens giftor�ttsgods icke till annat �n be� gravningskostnader och andra utgifter med anledning av d�dsfallet och omfatta tillg�ngarna ej fast egendom eller tomtr�tt, beh�ver bouppteck� ning icke f�rr�ttas, om d�dsboanm�lan g�res till r�tten av socialn�mnden. D�dsboanm�lan skall vara skriftlig och upptaga den d�des fullst�ndiga namn, personnummer, hemvist, bostadsadress och d�dsdag samt intyg, utvisande att betr�ffande tillg�ngarna f�religger fall som avses i f�rsta stycket. I an m�lan skola �ven angivas namn och bostadsadresser betr�f� fande d�dsbodel�gare, om uppgifter d�rom kunna inh�mtas utan avsev�rd tidsutdr�kt. D�dsboanm�lan b�r g�ras inom tv� m�nader efter d�dsfallet. Den skall f�rvaras hos r�tten. �ven om d�dsboanm�lan gjorts, skall bouppteckning f�rr�ttas, om del beg�res av d�dsbodel�gare eller annan vars r�tt kan bero d�rav och denne st�ller s�kerhet f�r bouppteckningskostnaden eller om ny tillg�ng yppas 522 och det d�rf�r ej l�ngre f�religger s�dant fall som avses i f�rsta stycket. Bo- � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> uppteckning skall f�rr�ttas sist tre m�nader efter det att beg�ran d�rom SFS 1981:359 gjordes och s�kerhet st�lldes eller den nya tillg�ngen yppades. Om f�rl�ng� ning av tiden f�r boupptecknings f�rr�ttande �ger 1 � f�rsta stycket mot� svarande till�mpning. 9 � Det �ligger r�tten att tillse att bouppteckning, n�r s�dan erfordras, inom laga tid f�rr�tt ats och ingivits. Finnes det vara f�rsummat �ger r�tten vid vite f�rel�gga viss tid eller, d�r bouppteckning ej skett, f�rordna n�gon att f�ranstalta d�rom. S�dant f�rordnande utg�r ej hinder att vara god man vid f�rr�ttningen. Registrering av bouppteckning m� ej �ga rum, d�r vid boupp teckningen finnes ej hava s� f�rfarits som i d etta kapitel s�gs. �r bouppteckningen bristf�llig, �ger r�tten med f�rel�ggande av vite uts�tta tid inom vilken bristen skall avhj�lpas. Den som �r pliktig att l�mna uppgift til l bouppteckning m� vid vite h�llas d�rtill. 10 � Yppas efter boupptecknings f�rr�ttande ny tillg�ng eller g�ld e ller annan felaktighet i boupptec kningen, skall inom en m�nad uppg�ras hand� ling, innefattande till�gg eller r�ttelse; och g�ller om s�dan handling vad ovan �r stadgat om bouppteckning. 21 kap. Om den d�des skulder 1 � Innan en m�nad har f�rflutit efter det att bouppteckning f�rr�ttades eller, om boet f�rvaltas av boutredningsman, uppg�relse har tr�ffats med samtliga bo rgen�rer om betalningen av skulderna f�r en skuld betalas en� dast om det med fog kan antas att betalningen inte �r till skada f�r borgen� rerna. 2 � Sedan en m�nad har f�rflutit e fter det att bouppteckning f�rr�ttades f�r borgen�rerna kr�va s�kerhet f�r s�dana skulder efter den d�de vilka in� te har f�rfal lit till betalning och f�r vilka det inte redan finns tillr�cklig s� kerhet. St�lls ej s�kerhet inom tre m�nader, f�r d�dsboet inte l�ngre till� godor�kna sig n�gon f�rfallotid. 3 � Finns det flera del�gare i d�dsboet eller �r allm�nna arvsfonden ensam del�gare, f�r en skuld som inte f�rfaller till b etalning inom sex m� nader s�gas upp hos borgen�ren till betalning sex m�nader efter upps�g� ningen. Om borgen�ren till s�kerhet f�r sin fordran har pantr�tt i fast egen� dom eller tomtr�tt eller har inteckning och han inom tre m�nader efter upp� s�gningen meddelar att han vill h�lla sig endast till s�kerheten, �r han dock inte skyldig att ta emot betalning f�re forfallodagen. 4 � Sker bodelning eller arvskifte innan den d�des och boets andra skul� der har betalts eller medel till deras betalning har st�llts under s�rskild v�rd, skall bodelningen e ller skiftet g� �ter. �r skulderna inte st�rre �n att de kan betalas av den d�des tillg�ngar 623 � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1981:359 och. om han var gift, vad som av den andra makens egendom skulle ha be� l�pt p� hans lott f�r det fall att skulderna hade bealitats vid bodelningen, skall �terg�ngen begr�nsas till vad som beh�vs f�r att skulderna och kost� naderna f�r boets f�rvaltning skall kunna betalas. Vad som s�lunda beh�vs skall utges av del�garna i f�rh�llande till vad var och en av dem har f�tt for mycket vid bodelningen eller arvskiftet. I �vrigt skall bodelningen eller skiftet best�. Finns egendom som skall l�mnas �ter inte i be h�ll, skall ers�ttning utges f�r det v�rde egendomen hade n�r �terg�ng p�kallades, om det inte finns s�rskilda sk�l mot detta. Uppkommer brist hos n�gon del�gare, skall de �vriga del�garna t�cka bristen med vad de har f�tt vid bodelningen eller skiftet. Vad som beh�vs f�r att bristen skall kunna t�ckas skall utges av del�garna i forh�llande till vad var och en av dem s�lunda har f�tt. 5 � Egendom som har utgetts som legat eller i enl ighet med en �ndam�ls� best�mmelse skall l�mnas tillbaka till boet, om det beh�vs f�r att den d�� des skulder skall kunna betalas. Finns egendomen inte i beh�ll, skall er� s�ttning utges f�r det v�rde egendomen hade n�r �terl�mnande p�kallades, om det inte finns s�rskilda sk�l mot detta. 6 � Den som enligt 4 eller 5 � �r skyldig att l�mna tillbaka egendom till boet eller att ers�tta egendomens v�rde skall utge �ven r�nta eller avkomst av egendomen. Han har dock sj�lv r�tt till ers�ttning f�r n�dv�ndiga kost� nader f�r egendomen och, om han var i god t ro, kostnader som har varit till nytta f�r egendomen. 624 22 kap. Om verkst�llighet av legat cch �ndam�lsbest�mmelser 1 � Legat av oskifto skall utgivas s� snart det kan ske utan men f�r n� gon, vars r�tt �r beroende av boets utredning. F�retages arvskifte innan legatet utgivits eller egendom, som d�rf�r er� fordras, blivit st�lld under s�rskild v�rd, �ro del�garna en f�r alla och alla f�r en ansvariga f�r f�rordnandets verkst�llande s�som om skifte ej �gt rum. Vad s�lunda utgivits skall dem emellan f�rdelas enligt den i 18 ka p. 6 � stadgade grunden. 2 � Skall legat fullg�ras av viss arvinge eller testamentstagare. �r denne pliktig att verkst�lla f�rordnandet, n�r han mottagit den egendom som �r avsedd f�r legatets fullg�rande. D�r av hans f�rsummelse beror att egen� domen ej utgivits till h onom, skall han g�lda skadan. 3 � Varder i fr�g a om legat testamentstagarens r�tt genom vanv�rd eller eljest �ventyrad, m� r�tten p� ans�kan f�rordna, att s�kerhet skall st�llas f�r legatets utg�rande eller att egendom, varom fr�ga �r, skall s�ttas under s�rskild v�rd. 4 � Avser legat viss egendom, skall, d�r ej annat f�ljer av testamentet, avkastningen tillfalla testamentstagaren men n�dig kostnad, vilken ej f�r- anletts av boutredningen, av honom g�ldas innan egendomen utgives. � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> -4M . 5 � � legat, som avser visst penningbelopp, �ger testamentstagaren, s�- SFS 1981: 359 vitt ej annat framg�r av testamentet, tillgodonjuta r�nta, sedan fyra m�na� der f�rflutit fr�n testators d�d. R�ntan ber�knas enligt 5 � r�ntelagen (1975; 635) f�r tiden fram till dess legatet enligt 1 � i detta kapitel skall utgi� vas och enligt 6 � r�ntelagen f�r tiden d�refter. 6 � Vad i detta kapitel �r stadgat om legat skall �ga motsvarande till�mp� ning � �ndam�lsbest�mmelse. 7 � Underl�ter n�gon vad honom �ligger med avse ende � verkst�llande av �ndam�lsbest�mmelse, m� talan d�rom f�ras av testators arvinge, vare sig han �ger del i boet eller ej, e fterlevande make, arvinges avkomling eller universell te stamentstagare, s� ock av boutredningsman eller testaments� exekut�r. D� fr�ga �r om allm�nnyttigt � ndam�l, m� talan j�mv�l f�ras p� f�rord� nande av l�nsstyrelsen i det l�n d�r verkst�lligheten huvudsakligen skall ske. 23 kap. Om arvskifte 1 � Arvskifte f�rr�ttas av arvingar och universella testamentstagare. Var den d�de gift, skall f�rst bodelning �ga rum mellan efterle vande ma� ken och �vriga del�gare e fter vad i gifterm�lsbalken s �gs. 2 � Mot n�gon del�g ares bestridande f�r skifte ej f�retas innan boupp� teckning har f�rr�ttats och alla k�nda skulder har betalts eller medel till de� ras betalning har st�llts under s�rskild v�rd. Skall legat eller �ndam�lsbest�mmelse fullg�ras av oskifto, f�r skifte ej mot del�gares bestridande �ga rum innan f�rordnandet har verkst�llts eller del�garen ha r fritagits fr�n att svara f�r dess fullg�rande eller erforderlig egendom har blivit st�lld und er s�rskild v�rd. St�r boet under f�rvaltning av boutredningsman eller testamentsexeku� t�r, f�r skifte ej f�retas innan denne har anm�lt att utredningen har slut� f�rts. 3 � Envar del�gare �ger vid skiftet njuta lott i varje slag av egendom; dock b�r vad ej l�mpligen kan d elas eller skiljas s�vitt m�jligt l�ggas � en lott. Fordran � del�gare skall tillskiftas denne s� l�ngt hans lott f�rsl�r. Har vid skifte fastighet delats s�, att del�gare f�tt skilda andelar utan att villkor om utbrytning uppst�llts i de n handling som enligt 4 � uppr�ttas �ver skiftet, innehava dessa del�gare fastigheten under sam�gander�tt. Om i annat fall �n i andra stycket anges skiftet inneb�r att del av fastig� het kommer i s�rskild �g ares hand, �r skiftet ogiltigt i den de len. 4 � �ver arvskifte skall uppr�ttas handling, som underskrives av del� �garna med vitt nen. 5 � D� del�gare beg�r det, skall r�tfen f�rordna n�gon a tt vara skiftes� man. D�r det pr�vas erforderligt, m� flera skiftesm�n f�rordnas. Vid an- 625 40-SFS 1981 � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 \ s�kningen skall fogas avskrift av bouppteckningen efter den d�de eller, d�r inregistrering skett, uppgift � dagen d�rf�r. St�r boet under f�rvaltning av s�dan boutredningsman eller testaments� exekut�r som ej �r del�gare, �r han utan s�rskilt f�rordnande skiftesman, s�framt ej annan f�rut blivit utsedd d�rtill . 6 � Finnes skiftesman icke vara l�mplig eller b�r han av annan s�rskild orsak skiljas fr�n uppdraget, skall han entledigas, d� det beg�res av n�gon, vars r�tt �r beroende av skiftet, eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt. 7 � Innan r�tten meddelar beslut som avses i 5 eller 6 �, skola del�gar na genom s� rskilda meddelanden av r�tten erh�lla tillf�lle at t yttra sig. D�r det pr�vas erforderligt, skall del�gare j�mte s�kanden p� s�tt nyss �r sagt kallas att inst�lla sig inf�r r� tten. Ej m� n�gon f�rordna s till skiftesman utan att han samtyckt d�rtill eller entledigas fr�n s�dant uppdrag utan att han erh�llit tillf�l le att yttra sig. 8 � Skiftesmannen skall best�mma tid och ort f�r skifte samt till f�rr�tt� ningen kalla del�garna. Vid f�rr�ttningen skall han l�mn a dessa det bitr�de som finnes erforderligt. Kan enighet ej vinnas, har skiftesmannen att sj�lv best�mma om del� ningen och d�r�ver uppr�tta handling, som av honom unde rskrives. Skif� teshandlingen skall of�rdr�jligen delgivas envar del�gare genom �verl� m� nande av besannad avskrift. Vill del�gare klandra skiftet, skall han ino m tre m�nader efter delgivningen v�cka talan mot �vriga del�gare; f�rsittes denna tid, �r r�tt till talan f�rlorad. I m�l som nyss �r sagt �ger r�tten in� h�mta yttrande av skiftesmannen, s� ock till honom �terf�rvisa �ren det. 9 � Skiftesman �ger av d�dsboet erh�lla sk�ligt arvode �vensom ers�tt� ning f�r sina kostnader. 24 kap. Om avtal ang�ende sammanlevnad i oskiftat d�dsbo 1 � Om ett d�dsbo f�rvaltas av del�garna gemensamt och de har kommit �verens om att leva samman i oskiftat bo, g�ller i fr�ga om f�rvaltningen av boet och r�tten att f�retr�da boet vad som s�gs i 18 kap. 1 �, om inte an� nat har avtalats. Ocks� best�mmelserna i 3, 4 och 6 �� samma kapitel skall till�mpas. 1 fr�ga om r�tten f�r enskilda del�gare att v�cka och f�ra talan som par� ter i ege t namn men f�r boets r�kning g�ller vad som s�gs i 18 kap. 1 a �, om inte annat avtal as mellan del�garna. 2 � S�vitt avkastningen ej skall anv�ndas till bekostnad av gemensam hush�llning eller eljest f�r gemensam r�kning, �r envar del�gare ber�ttigad att efter varje kalender�rs utg�ng fordra delning av beh�llen avkastning. 626 3 � Har ej tid fastst�llts f�r best�ndet av avtal om sammanlevnad i o skif� tat bo, �r avtalet g�llande tills tre m�nader f�rflutit sedan det blivit av n� gon del�gare uppsagt hos de �vriga. Samma lag vare, d�r vid avtal g�llande f�r best�md tid sammanlevnaden fortsa tt efter den tidens utg�ng. � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Tr�der efterlevande make, som deltagit i avtalet, i nytt gifte, eller d�r SFS 1981; 359 del�gare och efterl�mnar han s�som d�dsbodel�gare n�gon, som ej deltagit i avtalet, skall detta, om upps�gning sker inom fyra m�nader d�refter, upp� h�ra att g�lla tr e m�nader efter upps�gningen. D�r f�rmyndare eller god man deltagit i avta let, skall vid f�rmynderska- pets eller godmanskapets upph�rande r�tt till upps�gning som i f�rsta styc� ket s�gs tillkomma den � vars v�gnar avtalet slutits, 5 � Har, efter det avtal om sammanlevnad i oskiftat bo slutits, v�sentlig �ndring intr�tt i de f�rh�llanden som d�rvid voro avg�rande, eller finnes avtalet av annan s�rskild orsak ej b�ra best�, m� r�tten p� del�gares talan f�rklara, att avtalet skall upph�ra att g�lla. Om h�vande av avtal, vars fortsatta best�nd medf�r �ventyr f�r del�gare som �r omyndig eller for vilken god man �r f �rordnad, �r s�rskilt stadgat. 6 � F�rordnas om b oets avtr�dande till f�rvaltning av boutredningsman, �r avtal om sammanlevnad i oskiftat bo f�rfallet. Ej m� s�dant f�rordnande meddelas p� ans�kan av del�gare. 25 kap. Om d�df�rklaring 1 � �r n�gon borta och har det sedan han veterligen senast var vid liv f�rflutit tio �r eller, om han skulle vara �ver sjuttiofem �r gammal, fem �r, f�r ans�kan g�ras om hans d�df�rklaring. Kan det antas att den som �r borta befann sig i livsfara d� han veterligen senast var i livet, f�r ans�kan g�ras sedan tre �r har f�rflutit. �r det utrett att han befann sig i livsfara, f�r ans�kan dock g�ras sedan ett �r har f�rflutit. 2 � Ans�kan om d�df�rklaring g�res av den bortovarandes make, ar� vinge eller annan, vars r�tt kan bero av d�df�rklaringen, hos r�tten i den ort, d�r den bortovarande senast haft hemvist inom riket, eller, om beh�rig domstol ej s�lunda finnes, hos Stockholms tingsr�tt. 3 � �ver ans�kningen skall r�tten h�ra den bortovarandes inom riket vistande make och n�rmaste fr�nder, annan som kan antagas senast hava haft underr�ttelse om den bortovarande, �vensom pastors�mbetet och po� lismyndigheten i den ort , d�r han senast �gt hemvist inom r iket. 4 � �r s�dan tid f�rfluten som i 1 � s�gs och utr�nes ej att den bortova� rande avlidit, skall r�tten utf�rda kung�relse om ans�kningen med kallelse � honom att senast viss dag, som ej m� s�ttas tidigare �n ett �r d�refter, an� m�la sig hos r�tte n. Kung�relsen skall �ven inneh�lla anmaning till envar, som kan l�mn a upplysning i �re ndet, att inom samma tid giva det r�tten tillk�nna. Genom r�ttens f�rsorg skall kung�relsen of�rdr�jligen inf�ras i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning. 5 � Har den i kung�relsen fastst�llda dagen g�tt till �nda, skall r�tten, om s�dan tid som ang es i 1 � �r f�rfluten och man ej vet a tt den bortovarande 627 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 avlidit, f�rklara att han skall anses f�r d�d. Han skall d� antas ha avlidit, i fall som anges i I � f� rsta meningen vid utg�ngen av den m�nad d� nyss angiven tid gick till �nda eller, i fr�ga om bortovarande som fyllt sextiofem men ej sjuttio �r n�r han veterligen sist var vid liv, vid utg�ngen av den m� nad under vilken han skulle ha fyllt sjuttiofem �r samt, i fall enligt andra el� ler tredje meningen i samma paragraf, p� den dag e ller, om dagen ej �r k�nd, vid utg�ngen av den m�nad d� livsfaran f�rel�g respektive kunde an� tas f�religga. I r�ttens beslut skall anges vilken dag som s�lunda �r att anta s�som d�dsdag. 6 � D� enligt lag tid skall r�knas fr�n d�dsfall, skall, d�r d�df�rklaring skett, tiden r�knas fr�n det beslutet vann laga kraft. 7 � Finnes den d�df�rklarade sedermera vara vid liv, skall enva r, som i f�ljd av d�df�rklaringen tilltr�tt egend om, b�ra den �ter. Samma lag vare, d�r den d�df�rklarade finnes hava avlidit � annan tid �n den som antagits s�som d�dsdag och med h�nsyn d�rtill annan �r ber�ttigad till kvarl �ten- skapen. Har egendom som skall �terb�ras blivit till annan �verl�ten, �r j�mv�l denne �terb�ringsskyldig, d�r han ej var i god tro d� han �tkom egendo� men. D� egendom �te rb�res, skall ock utgivas avkastning som bel�per p� ti� den efter det innehavaren vann kunskap, att annan �gde b�ttre r�tt till egendomen, eller st�mning blev honom delgiven. Har han f�r egend omen haft n�dig kostnad, skall den ers�ttas; nyttig kostnad skall ock ers�ttas, d�r den ej var gjord � tid som nyss sagts . Utg�res egendomen av pen ning� belopp, skall r�nta g�ldas p� beloppet enligt 6 � r�n telagen {1975:635) fr�n den dag innehavaren vann kunskap att annan �gde b �ttre r�tt till belop pet eller st�mning delgavs honom. �verg�ngsbest�mmelser 1. Denna lag" tr�der i kraft den 1 juli 1981. 2. I fr�ga om d�dsbodel�gares ansvar f�r den d�des skulder till�mpas fortfarande �ldre best�mmelser, om den d�de har avlidit f�re ikrafttr�dan� det. 3. Har ans�kan om d�df�rklaring gjor ts f�re ikrafttr�dandet, till�mpas �ldre best�mmelser. P� regeringens v�gnar H�KAN WINBERG Edvard Nilsson (Justitiedepartementet) 628 " 1981:359. � </div> </div>

SFS 1981:359

Lag

Utkom fr�n trycket

om �nidring i �rvdabalken;

den 26 maj 1981

utf�rdad den 23 april 1981.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om �rvdabalken ''

dels att 18 kap. 2�, 21 kap., 23 kap. 2 �, 24 kap. 1 � samt 25 kap. 1 och

5 �� skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i balken skall inforas tre nya p aragrafer, 18 kap. 1 a� samt 19

kap. 12 a och 20 a��, av nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer �rvdabalken att ha f�ljande lydelse fr�n och

med den dag d� denna lag tr�der i kraft.

1 kap. Om r�tt att taga arv

1 � Arv kan tagas endast av den som lever vid arvl�tarens d�d; dock m�

barn, som �r avlat dessf�rinnan, taga arv, om det sedermera f�des med liv.

�r fr�ga om r�tt till del i boet efter arvl�tarens efterlevande make, skall

h�nsyn tagas tUl tiden f�r makens d� d.

2 � �r arvinge till den, efter vilken arv fallit, j�mv�l avliden, och kan be�

vis ej f�rebringas att han �verlevat arvl�taren, skall med arvet s� f�rfaras

som om han icke �verlevat denne.

3 � Utl�ndsk medborgare m� lika med svensk taga arv h�r i riket. �r i

annan stat svensk medborgare icke likst�lld med inl�nning i fr�ga o m r�t�

ten att taga arv, eller m�ste han d�r vidk�nnas st�rre avdrag �n denne, �ger

Konungen f�rordna att motsvarande inskr�nkning skall g�lla f�r den sta�

tens medborgare h�r i riket.

2 kap. Om skyldemans arvsr�tt

1 � N�rmaste arvingar p� grund av sky ldskap�ro arvl�tarens avkomling-
ar i br�starvingar).

Arvl�tarens bam taga lika lott. �r bam d�tt, skola dess avkomlingar tr�

da i dess st�lle , och skall var gren taga lika lott.

2 � Finnas ej br�starvingar, taga arvl�tarens fader och moder h�lften var
av arvet.

�r fader eller moderd�d, dela arvl�tarens syskon faderns eller modems

lott. I avlidet syskons st�lle tr�da dess avkomlingar, och skall var gren taga
lika lott. Finnas ej syskon eller avkomlingar av dem, men lever endera av

arvl�tarens f�r�ldrar, skall denne taga hela arvet.

�ro halvsyskon efter arvl�taren, taga de med helsyskon eller deras av-

' Prop. 1980/81:48, LU ll,rskr 224.

602

" Senaste lydelse av 21 kap. 10� 1970: 1001.

�

komlingar del i lo tt, som skolat tillfalla deras fader eller moder. Finnas ej

SFS 1981; 359

helsyskon, och �ro b�da f�r�ldrarna d�da, skola arvl�tarens halvsyskon

taga hela arvet. I avlidet halvsyskons st�lle tr�da dess avkomlingar.

3 � Leva ej arvl�tarens fader, moder, syskon eller syskons avkomlingar,

taga farfader, farmoder, morfader och mormoder arvet. Envar �rver lika

lott.

�r farfader, farmoder, morfader eller mormoder d�d, skola den d�des

barn dela hans lott. �ro ej barn efter den d�de, tager den andre av farf�r�
�ldrarna eller morf�r�ldrarna eller, om �ven han �r d�d men eft erl�mnat

barn, hans barn den d�des lott. Finnes ej arvinge � den sidan, skall hela ar�
vet g� till arvingarna � den andra.

4 � Andra skyldem�n �n ovan s�gs �ga ej �rva.

3 kap. Om maltes arvsr�tt; s� ock om r�tt for den f�rst avlidne ma�

kens arvingar i boet efter den sist avlidne malten

1 � Var arvl�taren gift och l�mnar ej efter sig br�starvinge, tillfaller kvar-

l�tenskapen maken. Lever vid m akens d�d den f�rst avlidnes fader, mo�

der, syskon eller syskons avkomling, �ga de som d� �ro n�rmast till arv ef�

ter den f�rst avlidne taga h�lften av efterlevande makens bo, d�r ej nedan

annorlunda stadgas. Ej m� efterlevande maken genom testamente f�rord�

na om vad s�lunda skall tillfalla den f�rst avlidnes arvingar.

2 � �gde vid den f�rst avlidne makens d�d makarna eller en av dem en�

skild egendom, eller motsvarade eljest kvarl�tenskapen efter den f�rst av�
lidne annan andel �n h�lften av makarnas egendom, taga de arvingar efter

den f�rst avlidne som i 1 � n�mnts samma andel i boet efter den sist avlid�
ne.

Har den f�rst avlidne maken genom testamente f�rordnat, att n�got av

kvarl�tenskapen efter honom skall tillfalla annan �n efterlevande maken,

skall avdrag h�rf�r g�ras vid an delens ber�kning.

3 � Har efterlevande maken genom g�va eller annan d�rmed j�mf�rlig

handling, utan tillb�rlig h�nsyn till den f� rst avlidnes arvingar, orsakat v�

sentlig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid efterlevande

makens d�d tillkommer hans arvingar, vederlag utg� till arvingarna efter

den f�rst avlidne f�r vad av minskningen bel�per � deras andel i boet.

Kan vederlag ej utg�, skall g�van eller dess v�rde �terb�ras, s�framt den

som mottog g�van ins�g eller bort inse, att den l�nde arvingarna efter den

f�rst avlidne till f�rf�ng. Talan h�rom m� dock ej v�ckas, sedan fem �r f�r�
flutit fr�n det g�van mottogs.

Var vid d�dsfallet g�va, som tillkommit under omst�ndigheter varom

ovan s�gs, ej fullbordad, m� den ej g�ras g�llande, i den m�n det skulle l�n�
da arvingarna efter den f�rst avlidne till f�rf�ng.

4 � �verstiger boets v�rde vid efterlev ande makens d�d dess v�rde vid
den f�rst avlidnes fr�nf�lle, skall denna f�rkovran till�ggas den efterlevan-

603

�

SFS 1981:359

des arvingar, s�vitt visas att egendom till motsvarande v�rde tillfallit den
efterlevande i ar v, g�va eller testamente eller ock m� antagas att boets f�r�

kovran h�rr�r fr�n f�rv�rvsarbete, som efter den f�rst avlidne makens d�d

drivits av den efterlevande.

Har efterlevande maken gjort sig skyldig till f�rfarande som avses i 3� ,

skall, vid ber�kning huruvida f�rkovran f�religger, kvarl�tenskapen �kas

med ett belopp, motsvarande den minskning av boet som orsakats av efter�
levande maken.

5 � Vid d elningen av boet efter den sist avlidne maken �ga vardera ma�

kens arvingar p� sin lott erh�lla egendom, som under �ktenskapet tillh�rt

den maken, och den sist avlidnes arvingar j�mv�l egendom, som sederme�

ra f�rv�rvats av denne. Fastighet m�, �ven om den i v� rde �verstiger vad �

lotten bel�per, uttagas, om penningar l�mnas till fyllnad av andra sidans

lott.

I �vrigt skall betr�ffande f�rr�ttningen i till�mpliga delar g�lla vad om

bodelning �r stadgat.

6 � Har efterlevande maken g�tt i nytt gifte, skall vid hans d�d delning

enligt detta kapitel av hans beh�llna giftor�ttsgods och enskilda egendom

�ga rum, innan bodelning m� f�rr�ttas.

Skall i efterlevande makens livstid bodelning �ga rum mellan honom och

hans make i nytt �ktenskap eller dennes arvingar, skall av efterlevande

makens beh�llna giftor�ttsgods och enskilda egendom fore delningen utta�

gas egendom till v�rde, motsvarande vad enligt l-4�� bel�per � den f�rst
avlidnes arvingar.

Vad i 4� stadgas f�r det fall, att egendom tillfallit efterlevande maken i

arv, g�va eller testamente, skall �ga motsvarande till�mpning, d�rest han,

till f�ljd av nytt gifte, vid bodelning eller eljest p� grund av giftor�tt erh�llit

egendom ut�ver vad f�rut tillkom honom.

7 � Om efterlevande maken j�mlikt 13 kap. 12 � gifterm�lsbalken �gt er�

h�lla hela kvarl�tenskapen vid bodelning efter den f�rst avlidne, skall vad

ovan �r stadgat om r�tt f�r dennes arvingar i boe t efter den sist avlidne ma�
ken ej g�lla.

8 � Vad i de tta kapitel �r stadgat om efterlevande makes arvsr�tt skall ej

�ga till�mpning, om vid arvl�tarens d�d talan om �ktenskapsskillnad var
anh�ngig utan att fr�gan d�rom f�rfallit enligt ] 1 kap. 3 � gifterm�lsbalken.

4 I;ap.^

1-2 ��^

3-5 ��5

^ Ka pitlet upph�vt genom 1971: 872.

Paragraferna upph�vda genom 197 1: 872.

604

'"" P aragraferna upph�vda genom 19 69: 621.

�

5 kap. Om allm�nna arvsfondens r�tt �ill arv

1981; 359

1 � Finnes ej arvinge j�mlikt ovan givna best�mmelser, skall arvet tillfal�

la en fond, ben�mnd allm�nna arvsfonden.

2-4 ��

6 kap. �ra f�rskott � arv

1 � Vad arvl�taren i livstiden givit br�starvinge skall s�som f�rskott av�

r�knas � hans arv, s�framt icke annat f�reskrivits eller med h�nsyn till om�

st�ndigheterna m�ste antagas hava varit avsett. �r m ottagaren annan ar�

vinge, skall avr�kning ske allenast om detta stadgats eller p� grund av om�

st�ndigheterna m�ste anses hava varit avsett, d� egendomen gavs.

�r till makars gemensamma br�starvinge f�rskott � arv givet av enderas

giftor�ttsgods, skall, s�vitt det kan ske, avr�kning d�rf�r �ga rum � arvet
efter den f�rst avlidne. �terstoden skall avr�knas � arvet efter andra ma�

ken.

2 � Kostnader, som fader eller moder nedlagt � barns uppeh�lle och ut�
bildning, skola ej avr�knas � dess arv, s�vitt den som vidk�nts kostnaden
d�rmed endast fullgjort honom �liggande underh�llsskyldighet.

Ej heller skall � br�starvinges arv avr�kning �ga rum for sedvanliga

sk�nker, vilkas v�rde icke st�r i miss f�rh�llande till givarens villkor.

3 � Avr�kning av f�rskott skall ske efter egendomens v�rde vid motta�
gandet, s�framt icke p� grund av omst�ndigheterna annat b�r g�lla.

4 � Kan vad arvinge mottagit i f�rsko tt ej till fullo avr�knas � hans arvs�

lott, �r han ej skyldig �terb�ra �verskottet, med mindre best�mmelse d�r�

om tr�ffats d� f�rskottet gavs.

5 � Har f�rskott givits, skall, f�r best�mmande av arvslotternas storlek,

kvarl�tenskapen f�re delningen �kas med f�r skottets v�rde eller, om av�

r�kning ej kan till fullo ske � forskottstagarens arv, med vad d�r� kan av�

r�knas.

6 � Har arvinge som mottagit f�rskott avlidit f�re arvl�taren, �ro f�r-

skottstagarens avkomlingar pliktiga att avr�kna f�rskottet � sina arvslot�

ter.

Skall arv delas mellan flera grenar och har arvinge i en gren mottagit f�r�

skott, �ro, om han avlidit f�re arvl�taren utan att efterl�mna avkomlingar

som �ga tr�da i hans st�lle, �vriga arvingar inom samma gren pliktiga att
avr�kna f�rskottet � sina arvslotter; dock taga de ej mindre del i kvarl�ten�

skapen �n de �gt bekomma, om f�rskottstagaren levat.

Paragraferna upph�vda genom 1969: 224.

605

�

SFS 1981:359

7 � Vad ma ke av sitt giftor�ttsgods givit styvbarn eller dess avkomling

skall avr�knas � mottagarens arv efter andra maken, s�framt icke annat f��
reskrivits eller med h�nsyn till omst�ndigheterna m�ste antagas hava varit

avsett. Med samma f�rbeh�ll skall vad ef terlevande make givit s�dan ar�

vinge eller testamentstagare, som enligt 3 kap. 1 � eller 12 kap. 1 � �ger taga

del i efterlevande makens bo, avr�knas � mottagarens lott d�ri. Best�mmel�
serna i 2 -6 �� skola �ven i dessa fall till�mpas.

7 kap. Om lagliott

1 � H�lften av den arvslott, som enligt lag tillkommer br�starvinge, ut�

g�r hans laglott,

2 � Br�starvinge �r pliktig att � sin laglott avr�kn a vad han av arvl�taren

mottagit i f�rskott � sitt arv, s� ock vad han mottagit p� grund av testamen�

te, s�framt icke annat f�ranledes av detta.

3 � F�r utf�ende av laglott �ger br�starvinge p�kalla j�mkning i testa�

mente. �ro flera f�rordnanden, skall, om ej annat f�ljer av testamentet, le�

gat utg� f�re f�rordnande till universell testamentstagare och legat, som

avser viss egendom, utg� f�re annat samt i �vrigt neds�ttning ske i f�rh� l�

lande till storleken av vaije f�rordnande eller, vad a ng�r f�rordnande till

br�starvinge, till den del d�rav som han ej �r pliktig avr�kna � sin laglott.

Br�starvinge, som ej inom sex m�nader efter det han erh�ll del av testa�

mentet p� s�tt i 14 kap. s�gs p�kallat j�mkning genom att giva testaments-

tagaren sitt anspr�k tillk�nna eller genom att v�cka talan mot honom, har

f�rlorat sin r� tt.

4 � Har arvl�taren i livstiden bortgivit egendom under s�dana omst�n�

digheter eller p� s�dana villkor att g�van till syftet �r att likst�lla med testa�
mente, skall i avseende � g�van vad i 2 och 3�� r stadgat om testamente

�ga motsvarande till�mpning, om ej s�rskilda sk�l �ro d�remot; och skall

vid neds�ttning av g�van motsvarande del av den bortgivna egendome n

�terb�ras eller, om det ej kan sk e, ers�ttning utgivas f�r dess v�rde. Vid

laglottens ber�kning skall v�rdet av den bortgivna egendomen l�ggas till
kvarl�tenskapen.

Vill br�starvinge mot g�votagare g�ra g�llande r�tt som avses i f�rsta

stycket, skall han v�cka talan inom ett �r fr�n det bouppteckning efter arv�

l�taren avslutades. F�rsittes denna tid, �r r�tt till talan f�rlora d.

Var vid d�dsfallet g�van ej fullbo rdad, m� den ej, med mindre s�rskilda

sk�l �ro d�rtill, g�ras g�llande, i den m�n det skulle l�nda till intr�ng i
br�starvinges laglott.

5 � Har arvl�taren genom testamente tillerk�nt n�gon nyttjander�tt, av-

komst eller annan f�rm�n att utg� av kvarl�tenskapen eller genom f�re �

skrifter r�rande dennas f�rvaltning eller p� annat s�tt inskr�nkt r�tten att

f�rfoga �ver den, �ger br�starvinge utan hinder av s�dant f�rordnande utf �

606

sin laglott i egendom, var� ver han �ger fritt f�rfoga.

�

SFS 1981:359

7 � Br�starvinges r�tt enligt detta kapitel att p�kalla j�mkning av testa�

mente eller g�va �verg�r ej till hans borgen�rer.

8 kap.�

1-8 ��

9 �'�

10 � "

9 kap. Om r�tt att g�ra eller taga testamente

1 � Den som fyllt aderton �r m� genom testamente f�rordna om sin kvar-

l�tenskap. Testamente m� ock g�ras av under�rig, som �r eller varit gift el�

ler som efter fyllda sexton �r vill forordna om egendom, �ver vilken han

�ger sj�lv r�da.

2 � F�rordnande till annan �n den som �r f�dd vid testators d�d eller d�
�r avlad och sedermera f�des med liv � r utan verkan.

Utan hinder av vad nu �r sagt g�ller f�rordnande, enligt vilket blivande

arvsber�ttigade avkomlingar till n�gon, som enligt f �rsta stycket �ger taga

testamente, skola erh�lla egendom till full �go sist vid dennes d�d eller d�

annan, som skall �tnjuta r�tt till egendomen, avlider eller hans r�tt eljest

upph�r. Ej m� i s� dant f�rordnande olikhet g�ras mellan sy skon, vilka ej
�ro f�dda eller avlade vid t estators d�d.

3 � Om r�tt f�r utl�ndsk medborgare att h�r i riket taga testamente g�ller

vad om utl�nnings r�tt att taga arv �r stadgat.

10 kap. Om uppr�ttande och �terkallelse av testamente

1 � Testamente skall uppr�ttas skriftligen med tv� vittnen. I deras samti�

diga n�rvaro skall testator underskriva testamentshandlingen eller vidk�n�
nas sin underskrift d�r�. Vittnena skola bestyrka handlingen med sina

namn. De sk ola �ga k�nnedom om handlingens egenskap av testamente,

men det st�r testator fritt att l�ta dem veta dess inneh�ll eller ej.

^ Paragrafen upph�vd genom 1978: 855.

� Kapitlet upph�vt genom 1978: 855.

� Paragraferna upph�vda genom 1978: 855.

Paragrafen upph�vd genom 1971: 872.

" Paragrafen upph�vd genom 1969: 621.

607

�

SFS 1981:359

2 � Testamenisvittnena b�ra vid sina namn anteckna yrke och hemvist.
De b�ra ock � handlingen teckna intyg r�rande tiden f�r bevittnandet samt
�vriga omst�ndigheter som kunna vara av betydelse for testamentets gil�

tighet.

Hava vittnena � handlingen intygat att vid tes tamentets uppr�ttande s�

tillg�tt som i 1 � s�gs, skall intyget, d�r klander v�ckes, �ga tilltro, s�framt

omst�ndigheter ej f�rekomma som f�rringa intygets trov�rdighet.

3 � �r n�gon av sjukdom eller annat n�dfall f�rhindrad att uppr�tta tes�

tamente p� s�tt i 1 � s�gs, m� han f�rordna om sin kvarl�tens kap muntligen
inf�r tv� vittnen eller ock utan vittnen genom egenh�ndigt skriven och un�
dertecknad handling.

S�dant testamente �r ogillt, om testator sedermera under tre m�nader

varit i tillf�l le att f�rordna om sin kv arl�tenskap s�som i 1 � �r stadgat.

4 � Till testamentsvittne m� ej tagas den som �r under femton �r eller p�

grund av sinnessjukdom, sinnessl�het eller annan rubbning av sj�lsverk�

samheten saknar insikt om betydelsen av vittnesbekr�ftelsen, ej heller tes�

tators make eller den som med honom �r i r�tt upp- eller nedstigande
skyldskap eller sv�gerlag eller �r hans syskon.

Ej m� n�gon tagas till vittne vid f�rordnande till honom sj�lv, hans make

eller n�gon, vilken med honom �r i skyldskap eller sv�gerlag som n yss �r
sagt. F�rordnande att vara testamentsexekut�r medf�r dock ej hinder att
vara vittne.

�beropas testamentsvittne till bevis i r�tteg�ng, g�ller vad i r�tteg�ngs�

balken �r stadgat om s�dant bevis.

5 � Har testator i den ordning som g�ller f�r testamentes uppr�ttande

�terkallat sitt f�rordnande eller har han f�rst�rt testamentshandlingen eller

eljest otvetydigt givit tillk�nna att f�rordnandet ej l�ngre var uttryck f�r

hans yttersta vilja, �r f�rordnandet utan veiican.

Utf�stelse att ej �terkalla testamente �r icke bindande.

6 � Vill n�gon, i samband med �terkallelse av visst f�rordnande eller el�

jest, g�ra till�gg till sitt testamente, g�ller vad om uppr�ttande av testa�

mente �r stadgat.

7 � Har n�gon genom ensidig �terkallelse eller �ndring av inb�rdes testa�

mente v�sentligt rubbat f�ruts�ttningarna f�r det �msesidiga f�rordnandet,

�r han f�rlustig sin r�tt p� grund av tes tamentet.

11 kap. Om t^tamentes tolkning

1 � �t testamente skall givas den tolkning som m� antagas �verensst�m�

ma med testators vilja; och skall f�rty vad nedan i 2- 9 �� stadgas l�nda till
efterr�ttelse allenast s�vitt icke med h�nsyn till f�rordnandets syfte och

�vriga omst�ndigheter annat f�r anses f�lja av f�rordnandet.

Har testamente genom felskrivning eller eljest till f�ljd av misstag f�tt

annat inneh�ll �n testator �syftat, skall d et likv�l ve rkst�llas, s�vitt r�tta

608

meningen kan utr�nas.

�

2 � Legat skall utg� av oskifto och ej r� knas � viss lott.

SFS 1981:359

3 � Kunna samtliga legat ej utg�, skall legat som avser viss egendom �ga

f�retr�de framf�r annat, men skall i �vrigt neds�ttning ske efter legatens

v�rde.

4 � Avser f�rordnande viss egendom och finnes den ej i kv arl�tenska-

pen, �r f�rordnandet utan verkan.

5 � Besv�ras viss egendom, varom f�rordnande gjorts, av pantr�tt eller

annan r�ttighet, �ger testamentstagaren icke i anledning d�rav njuta ers�tt�

ning.

6 � D�r testamentstagare innan hans r�tt intr�tt eller kan testamentet el�
jest ej verkst�llas i vad honom ang�r, skola hans avkomlingar tr�da i hans

st�lle, s�framt de i fr�ga om arv efter testator varit ber�ttigade d�rtill.

7 � �r f�rordnande gjort om hela kvarl�tenskapen eller om allt som ej ut�

g�r br�starvinges laglott, och kan testamentet ej verkst�llas s�vitt ang�r

viss testamentstagare, skola, d�r ej annat f�ljer av 6�, universella testa�
mentstagare s lotter i motsvarande m�n �kas.

8 � Har n�gon gjort testamente till sin trolovade eller make och uppl�ses

d�refter trolovningen eller �ktenskapet annorledes �n genom testators
d�d, �r f�rordnandet utan verkan. Samma lag vare, d�r n�gon gjort testa�

mente till sin make och s�dant fall �r f�r handen som i 3 kap. 8 � s�gs.

9 � �r �ndam�lsbest�mmelse meddelad betr�ffande egendom som till�
kommer viss arvinge eller testamentstagare, �ligger det denne att verkst�l�
la f�rordnandet. I andra fall skall �ndam�lsbest�mmelse verkst�llas av
oskifto.

10 � Med legat f�rst�s s�rskild i t estamente given f �rm�n, s�som viss

sak eller visst penningbelopp eller nyttjander�tt till egendom eller r�tt att

d�rav njuta r�nta eller avkomst.

Universell testamentstagare �r den som testator insatt i arvinges st�lle

genom att tillerk�nna honom kvarl�tenskapen i dess helhet, viss andel av

kvarl�tenskapen eller �verskott d�r�.

12 kap. Om testamentstagares r�tt i vissa fall

1 � �r genom testamente f�rordnat att egendom, soni tillkommer efterle�

vande make s�som arvinge eller universell testamentstagare, skall, sedan
makens r�tt upph�rt, tillfalla annan, �ger vad i 3 ka p. �r stadgat motsva�
rande till�mpning, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet.

2 � Har n�gon genom testamente erh�llit nyttjander�tten till eg endom,
vartiU �gander�tten vid tes tators d�d eller senare skall tillfalla an nan, g�l�
ler vad ned an i 3 -9�� stadgas, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet.

609

39-SFS 1981

�

SFS 1981; 359

3 � Nyttjander�ttshavaren f�rvaltar egendomen och njuter avkastningen

d�rav. Vid f�rvaltningen skall han iakttaga J�mv�l �garens r�tt och b�sta.
Egendomen m� ej sammanblandas med annan, s�framt ej dess �ndam�ls�

enliga anv�ndning f�ranleder d�rtill.

Nyttjander�ttshavaren skall vidk�nnas alla n�diga kostnader f�r egen�

domen som b�ra g�ldas med avkastningen under hans besittningstid.

4 � L�s�ren som ej hava s�rskilt v�rde f�r �garen m� nyttjander�ttsha�

varen avyttra. �ro s�rskilda sk�l till avyttring eller pants�ttning av annan

l�s egendom och kan �garens medverkan d�rtill ej vinnas, �ger r�tten p�
ans�kan bemyndiga nyttjander�ttshavaren att vidtaga �tg�rden. Fordring�
ar �r nyttjander�ttshavaren beh�rig att upps�ga, och m� han j�mv�l f�r

dem uppb�ra betalning.

Ej m� nyttjander�tten �verl�tas.

5 � Kapitalbelopp skola av nyttjander�ttshavaren g�ras r�nteb�rande p�

s�tt om omyndigs medel �r f�reskrivet, s�framt ej �garen eller, n�r hans
samtycke ej kan erh�llas, r�tten medgivit annat. Utan s�dant tillst�nd m�
dock vad som varit anbragt i jo rdbruk eller annan n�ring �nyo tagas i an�

spr�k f�r samma �ndam�l samt mindre belopp, som eljest influtit f�r avytt�

rade l�s�ren, anv�ndas till i nk�p av egendom av samma slag.

6 � Ej m� �garen utan nyttjander�ttshavarens samtycke �verl�ta eller el�

jest f�rfoga �ver egendomen. Betr�ffande fast egendom eller tomtr�tt skall
samtycket l�mnas skriftligen med tv� vittnen.

Kan samtycke ej erh�llas, �ger r�tten p� ans�kan till�ta �tg�rden, n�r

sk�l �ro d�rtill.

Har �garen utan erforderligt samtycke f�rfogat �ver egendom, �r �tg�r�

den ogill, om nyttjander�ttshavaren p�st�r det.

7 � Egendom som omfattas av nyttjander�tten m� ej tagas i m �t f�r �ga�

rens g�ld, med mindre den p� grund av pantr�tt eller eljest s�rskilt h�ftar

d�rf�r eller fr�ga �r om g�ld, f�r vilken �garen svarar enligt 21 kap.

8 � Vad som tr�tt i st�llet f�r egendom som omfattats av nyttjander�tten

skall tillh�ra �garen.

9 � Om nyttjander�ttshavaren genom vanv�rd av egendomen eller ge�

nom annat otillb�rligt f�rfarande uppenbarligen �ventyrar �garens b�sta,

m� r�tten p� ans�kan �l�gga honom att st�lla s�kerhet f�r egendomen eller

ock f�rordna, att denna skall st�llas under v�rd och f�rvaltning av god man
som avses i 18 k ap. f�r�ldrabalken.

F�r skada, som nyttjander�ttshavaren upps�tligen eller av v�rdsl�shet

tillskyndat �garen, skall ers�ttning g�ldas, d� nyttjander�tten upph�r eller

egendomen st�lles under v�rd och f�rvaltning av god man.

10 � Har genom testamente f�rordnats att legat skall tillfalla tv� eller fle�

ra efter varandra, skall, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet, vad i 9 � stad�

gas �ga motsvarande till�mpning, om n�gon bland dem, s�som d�r s�gs,

610

�ventyrar efterf�ljande testamentstagares b�sta eller tillskyndar honom
skada.

�

11 � Skali enligt testamente n�gon njuta avkomst av egendom i kv arl�-

SFS 1981: 359

tenskapen och egendomen, till betryggande av hans r�tt, s�ttas under s�r�

skild v�rd , skall den, d�r ej annat f�ljer av testamentet, st�llas under f�r�

valtning av god man som avses i 18 kap. f�r�ldrabalken.

12 � F�rv�rv genom f�rordnande i te stamente, som inneb�r att visst om�

r�de av fastighet som legat kommer i s�rskild �gares hand, �r giltigt endast

om fastighetsbildn ing sker i �v erensst�mmelse med f �rordnandet genom

f�rr�ttning, som �r s�kt senast sex m�nader efter det testamentet vunnit

laga kraft och legatet utgivits samt, om f�rr�ttningen ej �r avslutad vid ut�

g�ngen av n� mnda tid, skall verkst�llas p� grundval av f�rordnandet.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i f all d� legatet avser andel

i fastighet med villkor att a ndelen skall utbrytas genom fastighetsbildning

eller fastighets andel i mark som �r samf�lld f�r flera fastigheter.

13 � " Den som genom f�rordn ande i te stamente s�som legat erh�llit andel

i fastighet, vilken i sin helhet ing�r i d�dsboet efter testator, utan villkor att

andelen skall ut brytas genom fastighetsbildning innehar fastigheten under
sam�gander�tt med den eller d e andra del�garna.

13 kap. Om testamentes ogiltighet

1 � Var testator ej beh�rig att f�rordna om sin k varl�tenskap eller �r tes�

tamentet ej uppr�ttat i laga form, �r det ej g�llande. I fall, varo m s�gs i 10

kap. 4 � andra stycket, �r dock testamentet ogillt allenast i den del som d �r

avses.

2 � Testamente �r ej g�llande, om det uppr�ttats under inflytande av sin�

nessjukdom, sinnessl�het eller annan rubbning av sj�lsverksamheten.

3 � Har n�gon tvungit te stator att uppr�tta testamentet eller f�rm�tt ho�

nom d�rtill genom missbruk av hans of�rst�nd, viljesvaghet eller beroende

st�llning, �r testamentet ej g�llande.

Samma lag vare, om testator blivit svikligen f�rledd att uppr�tta testa�

mentet eller om han eljest sv�vat i villfarelse som varit best�mmande f�r
hans vilja att g�ra testamentet.

14 kap. Om bevakning, delgivning och klander av testamente

1 � Testamente skall vid domstol bevakas inom sex m�nader fr�n det

testamentstagaren f�tt k�nnedom om testators d�d och det till hans f�rm�n

gjorda f�rordnandet.

Skall n�gon p� grund av testamente njuta r�tt efter annan och har testa�

mentet ej bevakats enligt vad i f�rsta stycket s�gs, m� bevakning med laga
verkan �ga rum inom ti d. som d�r stadgas, efter det han f�tt veta att den

f�reg�ende testamentstagarens r�tt upph�rt.

Bevakning g�ller till f�rm�n f�r enva r testamentstagare. f�r vilken tiden

icke g�tt till �n da.

5J1

�

v . ,

SFS 1981:359

2 � Bevakning sker vid den r�tt d�r testator skolat svara i tvis tem�l i all�

m�nhet eller, om beh�rig domstol ej s�lunda finnes, vid S tockholms tings�
r�tt.

Vid bevakning uppvisas testamentet i huvudskrift och intages i pro tokol�

let. Har den som vill bevaka icke testamentet i sin besittning eller �r det
muntligen uppr�ttat, sker bevakningen genom f�rordnandets tillk�nnagi�

vande.

3 � Testamentstagare, f�r vilken bevakning ej �gt rum enligt vad i I och

2 �� r sagt. har f�rlorat sin r�tt mot arvinge som ej avst�tt fr�n klanderta�

lan.

4 � Testamente skall sedan bevakning �gt rum delgivas arvinge genom
�verl�mnande av, f�rutom bevis om bevakningen, testamentshandlingen i

bestyrkt avskrift eller, i fr�g a om muntligt testamente, protokoll �ver f�r�
h�r med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamentets

inneh�ll.

Efterl�mnar testator. j�mte make, arvingar som avses i 3 kap. 1 �. m�

testamentet, s�vitt dessa ang�r, delgivas dem som vid t iden f�r delgivning-

en �ro n�rmast till arv efter testator,

�ro flera testamentstagare, g�ller delgivning, som verkst�llts av en

bland dem.j�mv�l f�rde �vriga.

5 � Vill arvinge g�ra g�llande att testamente �r ogillt enligt 13 kap., skall

han d�rom v�cka klandertalan inom sex m�nader efter det han erh�ll del
av testamentet s�som i 4 � �r stadgat. F�rsittes denna tid, �r r�tt till tala n

forlorad.

Om p�kallande av j�mkning i te stamente f�r utf�ende av laglott stadgas i

7 kap.

6 � Arvinges r�tt att v�cka talan om klander av testamente �verg�r ej till

hans borgen�rer.

15 kap. Om f�rverkande av r�tt att taga arv eller testamente

1 � EJ m� n�gon taga arv eller testamente efter den som han genom

brottslig g�rning upps�tligen bragt om livet.

Dr�per han s�lunda n�gon, som �r arvinge eller testamentstagare efter

annan, �ger han ej b�ttre r�tt till arv eller testamente efter denne �n om den
dr�pte levat.

Vad nu sagts skall ej g�lla, om g�rningsmannen var under femton �r eller

handlat under inflytande av s�dan sj�lslig abnormitet, som avses i 33 k ap.
2� brottsbalken.

2 � Har n�gon genom tv�ng, forledande eller missbruk av annans of�r-

st�nd, viljesvaghet eller beroende st�llning f�rm�tt denne att uppr�tta el�

ler �terkalla testamente eller att avst� d�rifr�n, har han f�rverkat r�tten att
taga arv eller testamente efter honom, s�vitt ej s�rskilda sk�l �ro d�remot.

612

Vad s�lunda �r stadgal �ger motsvarande till�mpning, d�r n�gon upps�tli�

gen f�rst�rt eller undanh�llit testamente.

�

3 � Vad i I och 2 �� r sagt om f�r�vare av brottslig g�rning g�ller envar

SFS 1981:359

som medverkat till br ottet s�som i 23 kap. 4 och 5�� brottsbalken s�gs.

4 � Har n�gon f�rverkat sin r�tt att taga arv, skall �rvas s�som hade han
d�tt f�re arvl�taren.

16 kap. Om preskription av r�tt att taga arv eller testamente

1 � Vistas, d� bouppteckning f�ir�ttas, till namnet k�nd arvinge efter

den d�de � ok�nd �rt, skall det hos r�tten anm�las av den som har boet i

sin v�rd. N�r s�dan anm�lan sker eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt,

skall r�tten l�ta i Post- och Inrik es Tidningar of�rdr�jligen intaga kung�rel�
se, att arv efter den d�de tillfallit den bortovarande, med anmaning till ho�

nom att g�ra sin r�tt till arvet g�llan de inom fem �r fr�n den dag, kung�rel�

sen var inf�rd i tidningen. I kung�relsen skall den bortovarandes namn

upptagas.

I fall som avses i 3 k ap. 1 � skall, vid till�mpning av vad nu sagts, den

r�tt, som tillkommer den f�rst avlidne makens arvingar i den efterlevandes
bo, behandlas som arv efter den efterlevande maken.

2 � Kan, n�r bouppteckning f�rr�ttas, ej utr�nas huruvida arvinge finnes

som f�re allm�nna arvsfonden eller f�re eller j�mte annan k�nd arvinge �r

ber�ttigad till arv , skall r�tten, p� anm�lan av den som har boet i sin v�rd
eller d� f�rh�llandet eljest varder kunnigt, l�ta i Post- och Inrikes Tid�

ningar of�rdr�jligen intaga kung�relse om arvfallet, med anmaning till

ok�nda arvingar att g�ra sin r�tt till arvet g�llande inom fem �r fr�n den
dag, kung�relsen var inf�rd i tidni ngen. Vad nu �r sagt skall ock g�lla, d�r

vid b ouppteckningen k�nnedom finnes om arvinge men kunskap saknas

s�v�l om arvingens namn som om hans vistelseort.

3 � �r testamentstagare ok�nd eller vistas han � ok�nd ort, skall vad i 1 �
f�rsta stycket �r stadgat om anm�lan och kung�relse ang�ende arv �ga

motsvarande till�mpning med avs eende � testamentsf�rordnandet.

Skall testamentstagarens r�tt intr�da vid annan tid �n t estators d�d, m�

kung�relse ej ske f�rr�n den tiden �r inne.

3 a � �r vid n�gons d�d faderskapet till honom ej fastst�llt och �r fadern
ej heller p� annat s�tt k�nd f�r annan d�dsbodel�gare, boutredningsman
eller den som sitter i boet, skall den som vill grunda arvsr�tt p� faderskapet

g�ra sin r�tt g�llande inom tre m�nader fr�n d�dsfallet eller, om boupp�

teckningen f�rr�ttas senare, senast vid bouppteckningen.

4 � Arvinge eller testamentstagare, som ej har att g�ra sin r�tt g�llande
efter vad i 1 - 3 a � s�gs, skall g�ra det inom tio �r fr�n d�dsfallet eller, om

hans r�tt intr�der f�rst vid senare tidpunkt, fr�n denna.

5 � Undandrager sig arvinge eller testamentstagare att giva tillk�nna hu�

ruvida han vil l g�ra anspr�k p� arv eller p� r�tt enligt testamentet, �ger r�t�
ten f�rel�gga honom att g�ra sin r�tt g�llande inom sex m�nader fr�n det

613

�

SFS 1981:359

f�rel�ggandet delgavs honom. Delgivning f�r ej ske enligt 12 - 15 �� delgiv�

ningslagen (1970:428).

S�dant f�rel�ggande skall meddelas, s�framt ans�kan d�rom g�res av

n�gon som �r ber�ttigad till arvingens eller testamentstagarens del i kvarl�-
tenskapen ifall denne f�rsummar att bevara sin r�tt.

6 � Vill arvinge eller testamentstagare, utan att tilltr�da kvarl�tenskapen

eller sin lott d�ri, g�ra sin r�t t g�llande, skall han anm�la sitt anspr�k hos
god man, om s�dan f�rordnats att bevaka hans r�tt, eller hos var d�dsbo�
del�gare som tilltr�tt kvarl�tenskapen eller ock, om skifte ej skett, hos bo�

utredningsman eller annan som sitter i bo et. Anm�lan m� ock g�ras hos

r�tten.

Har god man mottagit anm�lan, skall han tillk�nnagiva den hos r�tten .

Om anm�lan, som gjorts eller tillk�nnagivits hos r�tten, skall genom dess

f�rsorg med posten underr�ttelse �vers�ndas till �vriga d�dsbodel�ga re,

vilkas namn och vistelseort �ro upptagna i bouppteckningen efter den d�de

eller eljest k�nda for r�tten.

7 � Har arvinge eller testamentstagare icke inom tid, som i 1 -5 �� r f�r

varje fall stadgad, tilltr�tt kvarl�tenskapen eller sin lott d�ri eller anm�lt

anspr�k d�rp� efter vad i 6 � s�gs, �r han sin r�tt f�rlustig.

8 � Arv, som arvinge enligt 7 � g�tt f�rlustig, skall tillfalla dem som skul�

le varit ber�ttigade d�rtill, om arvingen avlidit f�re arvl�taren eller, i fa ll
som avses i 3 kap. I �, f�re den sist avlidne maken.

9 � N�rmare best�mmelser om kung�relse varom stadgas i 1 -3 �� med�
delas av Konungen.

17 kap. Om arvsavtal

1 � Har n�gon i fr�ga om arv efter d en som �nnu lever tr�ffat avtal med

annan �n denne, �r det ogillt.

Samma lag vare om avtal ang�ende r�tt p� grund av te stamente.

2 � Avs�ger sig arvinge, genom god k�nnande av testamente eller eljest,

skriftligen hos arvl�taren sin r�tt till arv, �r det g�llande. Br�starvinge �ger

dock utf� sin laglott, med mindre han avs t�tt fr�n denna mot sk�lig t veder�

lag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens make

enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller testamente

med f�reskrift om f�rdelning p� s�tt om br�starv �r stadgat.

Ej m� under�rig avs�ga sig arv, ej heller omyndigf�rklarad utan f�rmyn�

darens skriftliga samtycke.

D�r ej annat framg�r av omst�ndigheterna, g�ller arvsavs�gelse ock mot

arvinges avkomlingar.

3 � Avtal, varigenom arvl�tare f�rfogat �ver sin kvarl�t enskap, �r ej g�l�

lande. Utf�stelse om g�va, som icke m� g�ras g�llande under givarens livs-

614

tid, �r giltig allenast s�vitt f�ljer av vad om testamente � r stadgat.

�

18 kap. Allm�nna best�mmelser om d�dsbo

SFS 1981:359

1 � Efterlevande make, arvingar och universella testamentstagare (d�ds�

bodel�gare) hava alt, om ej s�rskild d�dsbof�rvaltning �r anordnad efter

vad i 19 kap. stadgas, f�r boets utredning gemensamt f�rvalta den d�des

egendom. De f�retr�da d�rvid d�dsboet mot tr edje man sa mt �ga att tala
och svara i m�l som r�ra boet. �tg�rd som ej t�l uppskov m� f �retagas,
oaktat samtliga del�gares samtycke ej kan inh�mtas.

Har bodelning skett eller �r giftor�tt eljest utesluten, �r efterlevande ma�

ken ej d�dsbodel�gare, om han ej �r arvinge eller universell testamentsta�

gare. Den som �ger taga arv eller testamente f�rst sedan annan arvinge el�

ler universell testamentstagare avlidit �r del�gare i dennes bo, men ej i arv-
l�tarens.

Innan te stamente blivit st�ndande, anses s�som del�gare s�v�l arvinge,

vilken uteslutits fr�n arv, som ock den, vilken ins atts till universell testa�
mentstagare.

1 a � N�r s�rskild d�dsbof�rvaltning inte har anordnats enligt 19 kap.

f�r enskilda del�gare i m�l som r�r boet v�cka och f�ra talan som parter i
eget namn men f�r boets r�kning, om �vriga del�gare �r motparter i m�let.

Del�gare som har v�ckt talan har r�tt till ers�ttning av d�dsboet f�r kost�

naderna i m�let, i den m�n ko stnaderna t�cks av det som har kommit boet
till godo genom r�tte g�ngen.

V�cker n�gon del�gare talan mot d� dsboet f�r egen r�kning och har s�r�

skild d�d sbof�rvaltning inte anordnats, f�rs boets talan i m�let av �vriga

del�gare.

Till dess att egendomen har tagits om hand av samtliga d�dsbodel�

�gare eller av den som i annat fall har att f�rvalta boet, skall egendomen,
om den e j st�r under v�rd av f�rmyndare, syssloman eller annan, v�rdas
av del�gare som sammanbodde med de n avlidne eller annars kan ta hand
om egendomen. Den som har tagit hand om egendomen skall gena st under�
r�tta �vriga del�gare om d�dsfallet och, om det beh�vs god man f�r n�gon

del�gare, g�ra anm�lan hos r�tten enligt 18 kap. f�r� ldrabalken. Vad som

har sagts om del�gare g�ller ocks� efterlevande make som inte �r del�gare.

Finns det inte n�gon som s�lunda tar hand om den d�des egendom, skall

- medlem av hush�llet som den d� de tillh�rde, hyresv�rd eller annan som �r

n�rmast till det ta hand om egendomen samt tillkalla del�gare eller anm�la

d�dsfallet till socialn�m nden. D� anm�lan skett eller f�rh�llandet p� annat
s�tt blir k� nt, skall socialn�mnden, om det beh�vs, g�ra vad som enligt
f�rsta stycket �ligger del�gare. F�r kostnaderna med anledning av detta
har kommunen r� tt till ers�ttning av boet.

3 � G�res f�r d�dsbo annan g�ld �n som erford ras f�r begravningen eller
f�r boets uppteckning, v�rd eller f�rvaltning eller f�retages eljest f�r d�ds�

boet r�ttshandling som ej �r f�r s�dant �ndam�l erforderlig, �r det ej f�r
boet bindande, med mindre t redje man var i g od tr o.

Senaste lydelse 1976:221.

615

�

SFS 1981:359

4 � Vad t redje man i g od tro slutit med dem som en ligt bouppteckningen

�ro d�dsbodel�gare �r g�llande, �nd� att annan del�gare finnes.

Har. innan bouppteckning skett, r�ttshandling f�retagits utan medver�

kan av testamentstagare. �r den ej p� s�dan grund ogiltig, d�r tredje man
var i god tro och r�ttshandlingen sk�ligen ej kunde anst� tills bouppteck�

ningen f�rr�ttats.

5 � Del�gare som var for sin f�rs�ijning beroende av den d�de �ger s�

som f�rskott � sin lott utf� vad f�r s�dant �ndam�l erfordras, s�vitt lotten

uppenbarligen forsl�r och f�rskottet kati l�mnas utan ol�genhet f�r utred�

ningen.

Efterlevande make och of�rs�ijda barn skola st�dse njuta n�digt under�

h�ll ur boet under tre m�nader fr�n d�dsfallet.

6 � D�dsbodel�gare �r pliktig att ers�tta skada, som han med avseende �

boets v�rd eller f�rvaltning upps�tligen eller av v�rdsl�shet tillskyndat n�

gon. vars r�tt �r beroende av utredningen,

�ro flera ers�ttningspliktiga, svara de en f�r alla och alla f�r en. Vad s�

lunda utgivits skall dem emellan f�rdelas efter deras andelar i kvarl�ten-
skapen. s� l�ngt de f�rsl�, och d�rut�ver efter huvudtalet, d�r ej j�mkning

pr�vas sk�lig med h�nsyn till den st�rre eller mindre skuld som ligger en�
var del�gare till last.

19 kap. Om boutredningsman och testamentsexekut�r

1 � D� d�dsbodel�ga re beg�r det, skall r�tten forordna, att egendomen

skall a vtr�das till f�rvaltning av boutredningsman, samt utse n�gon att i
s�dan egenskap handhava f�rvaltningen. Har n�gon genom testamente bli�

vit utsedd att i avseend e � f�rvaltningen tr�da i arvingars och universella

testamentstagares st�lle (testamentsexekut�r), �ger j�mv�l han p�kalla be�
slut som nu �r sagt. S�dant beslut skall ock meddelas p� beg�ran av den

som erh�llit legat eller �ger f�ra talan om fullg�rande av �ndam�lsbest�m�

melse, d�r det pr�vas n�digt f�r legatets eller �ndam�lsbest�mmelsens

verkst�llande, eller p� beg�ran av borgen�r eller den som st�r i ansvar f�r

betalning av g�ld efter den d�de, d�r det m�ste antagas att d�dsboet �r p�

obest�nd eller att s�kandens r�tt eljest �ventyras. �r d�dsbodel�gare eller

den som erh�llit legat omyndig eller har enligt 18 kap. 3 eller 4 � f�r�ldra-

balken god man f�rordnats f�r honom, skall d�dsboet avtr�das till f�rvalt�
ning av boutredningsman, om �verf�rmyndaren beg�r det och r�tten finner
sk�l d�rtill.

Skall enligt test amente egendomen vara undantagen del�garnas f�rvalt�

ning. men �r testamentsexekut�r ej utsedd eller kan den utsedde ej utf�ra
uppdraget, skall r�tten, d� ans�kan g�res av n�gon vars r�tt �r beroende

av utredningen eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt, meddela beslut s om

i f�rsta stycket s�gs.

Beslut enligt denna paragraf m� grundas j�mv�l � testamente som ej vun-

616

nit lag a kr aft.

�

2 � Vid an s�kan som i 1 � s�gs fogas avskrift av bouppteckningen efter

SFS 1981:359

den d�de eller, d�r inregistrering skett, uppgift � dagen d�rf�r. �r ej bo�

uppteckning f�rr�ttad, l�mnas trov�rdig uppgift om del�garna i boet och

deras hemvist samt, d�r testamentsexekut�r �r f�rordnad, om dennes

namn och hemvist.

3 � Val av boutredningsman skall s� tr�ffas att uppdraget kan f�rv�ntas

bliva utf�rt med den insikt som boets beskaffenhet kr�ver. S�rskilt avseen�

de skall f�stas vid f�rslag av dem, vilkas r�tt �r beroende av utredningen.

Del�gare m� f�ror dnas till boutredning sman.
�r testamentsexekut�r utsedd, skall f�rordnandet meddelas honom, om

ej sk�l �ro d�remot.

4 � D�r det pr�vas erforderligt, m� flera boutredningsm�n f�rordnas.
R�tten �ger best�mma, att f�rvaltningen skall delas mellan dem, och skall
d�rvid tillika f�reskr iva, efter vilka grunder delningen skall ske.

5 � Vill boutredn ingsman fr�ntr�da sitt uppdrag och visar han sk�lig or�
sak, skall han av r�tten entledigas.

Finnes boutredningsman icke vara l�mplig eller b�r han av annan s�r�

skild orsa k skiljas fr�n uppdraget, skall han entledigas, d� det beg�res av

n�gon vars r�tt �r beroende av utredningen eller f�rh�llandet eljest varder
kunnigt.

�r testamentsexekut�r fbrordnad till boutredningsman och f�rklaras

testamentet sedermera ogiltigt, skall r�tten p� beg�ran pr�va, huruvida
uppdraget likv�l b�r vara honom anf�rtrott.

6 � G�res av samtliga del�gare ans�kan att boet ej l�ngre skall f�rvaltas

av boutredningsman, och �r ej fall f�r handen som i 1 � andra st ycket s�gs,

skall r�tten, med bou tredningsmannens entledigande, f�rordna d�rom, s�
framt det kan ske utan fara f�r n�gon vars r�tt �r beroende av utredningen.

�r testamentsexekut�r f�rordnad till boutredningsman, skall hans samtyc�

ke inh�mtas.

7 � Avtr�des d�dsbos egendom till konkurs, �r f�rordnandet f�r bo�

utredningsman f�rfallet.

8 � D�r boutredningsman, skall det av den som har hans egendom i sin

v�rd utan dr�jsm�l a nm�las hos r�tten.

9 � Har den som gjort ans�kan enligt I � ej fullgjort vad i 2 � �r s tadgat,
skall r�tten f�rel�gga honom viss tid d�rtill, vid �ventyr att, d�r det felande
ej �r tillg�ngligt d� �rendet upptages till v idare behandling, ans�kningen
skall vara f�rfallen.

Innan r�tten meddelar beslut som avses i 1 eller 5 �, skola d�dsbodel�

�garna genom s�rskilda meddelanden av r�tten erh�lla tillf�lle att yttra sig,
s�vitt det kan ske utan m�rklig tidsutdr�kt. D�r det pr�vas erforderligt,
skall del�gare j�mte s�kanden p� s�tt nyss �r sagt kallas att inst�lla sig in�

f�r r�tten.

Ej m� n�gon f�rordnas till boutredningsman utan att han samtyckt d�rtill

617

. . ^

' i.'v'-

�

SFS 1981:359

eller entledigas fr�n s�dant uppdrag utan att han erh�llit tilir�lle att yttra
sig.

10 � Kan i �rende som avses i 1 e ller 5 � slutligt beslut ej omedelbart

meddelas, �ger r�tten, d�r det erfordras, meddela beslut att g�lla intill dess

att slutligt beslut f�religger; och skall vad i 9 � tredje stycket s�gs vinna
till�mpning, i fr� ga om entledigande av boutredningsman dock endast d�r

s� kan ske utan m�rklig tidsutdr�kt.

Mot r�ttens beslut skall i h �ndelse av missn�je talan f�ras s�rskilt. Mot

hovr�ttens beslut m� talan ej f�ras.

11 � Boutredningsmannen har att, med iakttagande av vad nedan �r stad�

gat, f�retaga alla f�r boets utredning erforderliga �tg�rder.

Finnas tillg�ngarna ej f�rsl� till g�ldens betalning, skall boutrednings�

mannen s�ka tr�ffa uppg�relse med borgen�rerna. Om uppg�relse ej kan
n�s och del�garna ej fylla bristen samt ej heller offentligt ackord kommer

till st�nd, skall boutredningsmannen avtr�da boets egendom till k onkurs.

I fr� ga om r�ttshandlingar som i avs ev�rd m�n inverka p� del�garnas be�

h�llning i b oet samt betr�ffande andra angel�genheter av vikt, s�som av�

yttring av egendom som har s�rskilt v�rde for del�garna, avveckling av r��
relse som den d�de idkat eller uppg�relse med borgen�rerna, skall bo�
utredningsmannen inh�mta del�garnas mening, om det l�mpligen kan ske.

12 � Boutredningsmannen f�retr�der d�dsboet mot tredje man samt �ger
att tala och svara i m�l som r�ra boet.

12 a � N�r d�dsboet f�rvaltas av boutredningsman f�r var och en av del�
�garna i m�l som r�r boet v�cka och f�ra talan som part i ege t namn men
f�r boets r�kning, om �vriga del�gare �r motparter i m�let och boutred�

ningsmannen avst�r fr�n att f�ra boets talan.

Del�gare som har v�ckt talan har r�tt till ers�ttning av d�dsboet f�r kost�

naderna i m �let, i den m�n kostnaderna t�cks av det som har kommit boet

till godo genom r�tteg�ngen.

618

13 � Fast egendom eller tomtr�tt m� ej av boutredningsmannen �verl�

tas utan att del�garna skriftligen l�mna sitt samtycke eller, d�r det ej kan

erh�llas, r�tten p� ans�kan till�ter �tg�rden. Vad nu �r sagt l�nder dock ej

till inskr�nkning i den f�rfogander�tt som kan tillkomma boutrednings�
mannen enligt lagakraftvunnet testamente.

Har boutredningsmannen utan erforderligt samtycke f�retagit �tg�rd

som i f�rsta stycket s�gs, �r den ogill, om del�gare v�cker talan om klander

d�r� inom tre m�nader fr�n det han fick k�nnedom om �tg�rden och senast

inom ett �r sedan lagfart eller inskrivning beviljades.

14 � Till d�dsboet h�rande penningmedel, som g�ras r�nteb�rande ge�

nom ins�ttning i bank, skola ins�ttas i bo ets namn. D�dsboets egendom m�

ej heller eljest sammanblandas med vad boutredningsmannen eller annan

tillh�r. V�rdehandlingar skola neds�ttas i �ppet f�rvar i ba nk. om det sam�
manlagda v�rdet �verstiger ett belopp motsvarande tv� g�nger g�llande

basbelopp enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring.

�

Ut�ver vad av 18 kap. 5 � f� ranledes m� egendom ej f�rskottsvis utgivas

SFS 1981: 359

till del�gare, med mindre det kan ske utan men f�r annan, vars r�tt �r be�
roende av utredningen.

14 a � F�re den 1 april varje �r skall boutredningsmannen avge redovis�

ning f�r medelsf�rvaltningen under f�reg�ende kalender�r. 1 redovisning�

en skola upptagas saido vid �rets b�rjan och slut samt in- och utbetalningar

under �ret. Ha medel innest�tt i bank eller annan inr�ttning skall vid redo�
visningen fogas bevis om ins�ttningar och uttag under �ret samt beh�llning
vid �rets slut. N�r v�rdehandlingar nedsatts i bank skall vid redovi sningen

fogas bevis av motsvarande inneh�ll.

�rsredovisning skall tillst�llas minst en del�gare i boet. �vriga del�gare

samt r�tten skola samtidigt underr�ttas om vem som tillst�llts redovisning�
en. D�dsbodel�gare som icke har tillst�llts redovisningen har r�tt att p� be�
g�ran hos boutrednings mannen erh�lla ett exemplar av den. Finnes omyn�
dig del�gare i boet skall ett exemplar tillst�llas �verf�rmyndaren.

Fullg�r boutredningsman ej vad som �ligger honom enligt denna para�

graf, kan r�tten vid vite f�rel�gga honom a tt fullg�ra sin skyldighet.

15 � S� snart d�dsboet baretts f�r bodelning eller arvskifte samt delning

kan �ga rum utan men f�r n�gon, vars r�tt �r beroende av utredningen,

skall boutredningsmannen g�ra anm�lan h�rom till del�garna och avgiva

redovisning f�r sin f�rvaltning.

Sedan bodelning eller arvskifte f�rr�ttats av del�garna, skall boutred�

ningsmannen till envar av dem utgiva honom tillkommande egendom.

Samma lag vare, d�r av skiftesman verkst�lld delning blivit st�ndande.

Har boutredningsman fr�ntr�tt uppdraget utan att det blivit slu tf�rt efter

vad nu �r sa gt, �r han ock redovisningsskyldig.

N�r boutredningsman slutf�rt sitt uppdrag, m� han p� b eg�ran entledi�

gas av r�tten.

16 � Kunna flera boutredningsm�n, som hava f�rvaltningen odelad, ej
enas i �rende , vari avg�randet tillkommer dem, och f�religger ej flertal f�r

viss mening, skall saken h�nskjutas till r �ttens avg�rande. Mot r�t tens be�

slut m� talan ej f�r as.

17 � N�r d�dsbodel�gare beg�r det eller r�tten eljest pr�var l�mpligt,

skall r�tten f�rordna god man att �va tillsyn � boutredningsmannens f�r�

valtning, s�framt boutredningsmannen icke st�ller s�kerhet f�r ers�ttning

som han kan finnas skyldig a tt utgiva. Gode mannen �ger genomg� r�ken�

skaper och andra handlingar �vensom verkst�lla inventering av egendo�

men. Han skall, p� f�rel�ggande av r�tten eller framst�llning av del�gare,

meddela uppl ysningar om boet och dess f�rvaltning samt, d�r anledning

f�religger till anm�rkning, g�ra anm�lan hos r�tten.

�r god man ej utsedd, �ger r�tten, p� ans�kan av del�gare eller eljest,

f�rel�gga boutredningsmannen att avgiva redog�relse f�r sin f�rvaltning
eller ock f�rordna n�gon att granska f�rvaltningen och d�r�ver avgiva be�
r�ttelse.

Har beslut enligt denna paragraf meddelats p� ans�kan av allenast vissa

del�gare, m� r� tten p� talan av del�gare f�reskriva, att kostnaden ej skall

619

�

SFS 1981:359

stanna � boet utan av s�kandena slutligen g�ldas, med f�rdelning dem

emellan efter deras lotter i boet.

18 � Boutredningsman �r pliktig att ers�tta skada, som han upps�tligen

eller av v�rdsl�shet tillskyndat d�dsboet eller n�gon, vars r�tt �r beroende

av utredningen.

�ro flera utredningsm�n ers�ttningspliktiga, svara de en f�r alla och alla

f�r en. Ers�ttningsbeloppet skall utredningsm�nnen emellan slutligen f�r�

delas efter den st�rre eller mindre skuld som pr�vas ligga envar av dem till

last.

" Om skyldighet att hos bank neds�tta eller inbetala v�rdehandlingar och

penningmedel, som tillkomma omyndig eller den f�r vilken god man f�r�
ordnats, stadgas i for �ldrabalken.

19 � Om talan � boutredningsmans f�rvaltning g�ller vad om syssloman

�r stadgat. Klandertalan m� foras av envar del�gare. Den som anst�llt
klandertalan �r ber�ttigad att av d�dsboet erh�lla ers�ttning f�r r�tteg�ngs�

kostnaden, i d en m�n den t�ckes av vad genom r�tteg�ngen kommit boet

till godo.

Boutredningsmannen �ger av d�dsboet erh�lla sk�ligt arvode �vensom

ers�ttning f�r sina kostnader. L�mnar boet ej tillg�ng, skall s�dan gottg�-

relse g�ldas av den p� vars ans�kan f�rordnandet meddelats. �ro flera be�

talningsskyldiga, svara de en f�r alla och alla f�r en.

20 � F�rordnande att vara testamentsexekut�r skall, s�vitt ej annat
framg�r av testamentet, anses innefatta bemyndigande att f�retaga alla for

boets utredning erforderliga �tg�rder.

Vad i 1 4-16,18 och 19 �� sagts om boutredningsman skall �ga motsva�

rande till�mpning � testamentsexekut�r �vensom � den som genom testa�
mente forordnats att allenast i viss del verkst�lla utredningen efter den
d�de; och skall j�mv�l om entledigande g�lla vad om boutredningsman �r

stadgat.

20 a � N�r d�dsboet f�rvaltas av testamentsexekut�r med beh�righet
att f�retr�da boet i r�tt eg�ng f�r var och en av del�garna i m�l so m r�r boet
v�cka och f�ra talan som part i eget namn men f�r boets r�kning, om �vri�

ga del�gare �r motparter i m�let och testamentsexekutom avst�r fr�n att
f�ra boets talan.

Del�gare som har v�ckt talan har r�tt till ers�ttning av d�dsboet for kost�

naderna i m �let, i den m�n kostnaderna t�cks av det som har kommit boet

till godo genom r�tteg�ngen.

21 � R�ttens beslut i �renden enligt detta kapitel skola utan hinder av
f�rd klagan l�nda till efterr�ttelse, dock ej beslut enligt 6 �.

620

20 kap. Om bouppteckning och d�dsboanm�lan

1 � Bouppteckning skall f�rr�ttas sist tre m�nader efter d�dsfallet, s�
framt ej p� ans�kan inom samma tid r�tten med h�nsyn till boets beskaf�
fenhet eller av annan s�rskild orsak f�rl�nger tiden.

�

Om d�dsboanm�lan och undantag p� grund av s�dan anm�lan fr�n skyl-

SFS 1981: 359

digheten att f�rr�tta bouppteckning f�reskrives i 8a �.

2 � D�dsbodel�gare som har egendomen i sin v�rd eller ock boutred�
ningsman eller testamentsexekut�r skall best�mma tid och ort f�r boupp�
teckning samt utse tv� kunniga och trov�rdiga gode m�n att f�rr�tta den.

Till f�rr�ttningen skola i god tid kallas samtliga del�gar e. Efterlevande ma�

ke skall kallas, �nd� att han ej �r del�gare. Skall lott i kvarl� tenskapen �t�
njutas f�rst sedan arvinge eller universell testamentstagare avlidit, skall

ock den kallas som vid tiden f�r bouppteckningen �r n�rmast att s�lunda

taga arv eller testamente.

Omh�ndertages ej egendomen av del�gare, boutredningsman eller testa�

mentsexekut�r. ankommer p� annan, som efter vad i 18 kap. 2� s�gs har

egendomen i sin v�rd. att f�ranstalta om bouppteckning.

3 � I bouppteckningen angivas dagen f�r f�rr�ttningen, den d�des full�
st�ndiga namn. yrke och hemvist samt d�dsdagen, s� ock deras namn och

hemvist, vilka skolat kallas till f�rr�ttningen, med uppgift tillika, f�r under-

�rig om hans f�delsedag och f�r arvinge om hans skyldskap med den d�de.

Arvinge skall an givas, �nd� att det st�r fast att han � r utesluten fr�n del i

kvarl�tenskapen. Kan uppgift i visst h�nseen de ej l�mnas, skall det anm�r�

kas.

Av bouppteckning en skall framg� vilka som n�rvarit vid f�r r�ttningen.

D�r n�gon som skolat kallas ej n�rvarit, skall vid b ouppteckningen fogas
bevis att han i tid blivit kalla d.

4 � Boets tillg�ngar och skulder antecknas s�dana de voro vid d�dsfallet.

Tillg�ngarna upptagas med angivande av v�rdet.

Lever make efter, skola j�mv�l hans tillg�ngar och skulder antecknas;

dock att, d�r giftor�ttsgemenskap var utesluten, anteckning skall ske alle�

nast om efter den d�de �r arvinge eller universell testamentstagare som

�ger efter maken taga andel i b oet. V�rdering verkst�lles av den efterle-

vandes giftor�ttsgods samt. d�r efter den d�de �r arvinge eller universell

testamentstagare varom nyss sagts, �ven av hans enskilda egendom.

5 � �r efter den d�de testamente eller, om han var gift, �ktenskapsf�r�

ord ang�ende f�rm�genhetsordningen, skall det intagas i bouppteckni ngen
eller i bestyrkt av skrift fogas d�rvid s�som bilaga.

Bouppteckningen skall j�mv�l inneh�lla uppgift om s�d an den d�de till�

h�rig livf�rs�kring som, en�r f�rm�nstagare �r insatt, ej ing�r i kvar l�ten�

skapen.

�r bland de l�garna laglottsber�ttigad arvinge, skall, d�r del�gare beg�r

det, i bouppteckningen uppgift l�mnas om vad a rvinge eller hans avkom-

ling av den d�de mottagit i f�rskott elle r eljest s�som g�va. s� ock om g�va
som efterlevande maken, dennes avkomling eller universell testamentsta�

gare mottagit av den d�de; och skall tillika uppgivas vad arv inge i f�rskott

erh�llit av efterlevande makens giftor�ttsgods. Vad nu �r sagt skall ej g�lla,
d�r fr�ga �r om sedvanliga sk�nker vilkas v�rde icke st�r i missf�rh�llande

till givarens villkor.

621

�

SFS 1981:359

6 � Boet uppgives av den som v�rdar egendomen eller eljest �r med boet
b�st f�rtrogen. Det �ligger envar del�gare och efterlevande make, �nd� att
han ej �r del�gare, att p� anmaning l�mna uppgifter till b ouppteckningen.

Den som uppgivit boet skall � handlingen teckna f�rs�kran under edlig

f�rpliktelse att hans uppgifter till bouppteckningen �ro i allo riktiga och att

ej n�got �r med vilja och vetskap utel�mnat; och skall detta av honom med

ed bestyrkas, d�r talan om s�dan edg�ng f�res av n�gon, vars r�tt kan bero

d�rav, eller ock av boutredningsman eller testamentsexekut�r. Edg�ngs-

plilct �ligger j�mv�l del�gare eller efterlevande make som ej uppgivit boet.,
Har annan tagit befattning med egendomen, m� ock edg�ng �l�ggas ho�

nom, om sk�l �ro d�rtill.

Gode m�nnen skola � handlingen teckna bevis att allt blivit r�tteligen an�

tecknat och tillg�ngarna efter b�sta f�rst�nd v�rderade.

7 � Finnes egendom � flera orter, m� s�rskild bouppteckning f�rr�ttas �

vatje ort. 1 en av bouppteckningarna skall intagas sammanfattning av boets
tillg�ngar och skulder, och skall vad i 5 � stadgas �ga till�mpning allenast �
den bouppteckningen.

8 � Bouppteckning skall inom en m�nad efter uppr�ttandet j�mte be�

styrkt avskrift f�r registrering ingivas till r�tten i den ort d�r den d�de sko�

lat svara i tvistem�l i a llm�nhet eller, om beh�rig domstol ej s�lunda fin�

nes, till Stockholms tingsr�tt. �ro flera bouppteckningar, skola de ingivas

samtidigt; och skall tiden h�rf�r r�knas fr�n det den sista bouppteckningen

uppr�ttades.

Bestyrkt avskrift av bouppteckningen skall f�rvaras hos r�tten.
Har omyndig del i boet eller finnes del�gare, f�r vilken god man skall

f�rordnas, skall ytterligare en bestyrkt avskrift ingivas f�r varje �verf�r�

myndare som skall ha tillsyn �ver ifr�gavarande f�rmynderskap eller god-
manskap. �r bouppteckningen av vidlyftig beskaffenhet, m� denna av�
skrift omfatta endast erforderliga delar.

�ro ej erforderliga avskrifter ingivna, skola s�dana tagas p� boets be�

kostnad.

8a � F�rsl� den d�des tillg�ngar eller, n�r han efterl�mnar make, till�

g�ngarna j�mte hans andel i makens giftor�ttsgods icke till annat �n be�

gravningskostnader och andra utgifter med anledning av d�dsfallet och

omfatta tillg�ngarna ej fast egendom eller tomtr�tt, beh�ver bouppteck�

ning icke f�rr�ttas, om d�dsboanm�lan g�res till r�tten av socialn�mnden.

D�dsboanm�lan skall vara skriftlig och upptaga den d�des fullst�ndiga

namn, personnummer, hemvist, bostadsadress och d�dsdag samt intyg,
utvisande att betr�ffande tillg�ngarna f�religger fall som avses i f�rsta

stycket. I an m�lan skola �ven angivas namn och bostadsadresser betr�f�

fande d�dsbodel�gare, om uppgifter d�rom kunna inh�mtas utan avsev�rd

tidsutdr�kt. D�dsboanm�lan b�r g�ras inom tv� m�nader efter d�dsfallet.
Den skall f�rvaras hos r�tten.

�ven om d�dsboanm�lan gjorts, skall bouppteckning f�rr�ttas, om del

beg�res av d�dsbodel�gare eller annan vars r�tt kan bero d�rav och denne

st�ller s�kerhet f�r bouppteckningskostnaden eller om ny tillg�ng yppas

522

och det d�rf�r ej l�ngre f�religger s�dant fall som avses i f�rsta stycket. Bo-

�

uppteckning skall f�rr�ttas sist tre m�nader efter det att beg�ran d�rom

SFS 1981:359

gjordes och s�kerhet st�lldes eller den nya tillg�ngen yppades. Om f�rl�ng�

ning av tiden f�r boupptecknings f�rr�ttande �ger 1 � f�rsta stycket mot�

svarande till�mpning.

9 � Det �ligger r�tten att tillse att bouppteckning, n�r s�dan erfordras,
inom laga tid f�rr�tt ats och ingivits. Finnes det vara f�rsummat �ger r�tten

vid vite f�rel�gga viss tid eller, d�r bouppteckning ej skett, f�rordna n�gon

att f�ranstalta d�rom. S�dant f�rordnande utg�r ej hinder att vara god man

vid f�rr�ttningen.

Registrering av bouppteckning m� ej �ga rum, d�r vid boupp teckningen

finnes ej hava s� f�rfarits som i d etta kapitel s�gs. �r bouppteckningen

bristf�llig, �ger r�tten med f�rel�ggande av vite uts�tta tid inom vilken

bristen skall avhj�lpas.

Den som �r pliktig att l�mna uppgift til l bouppteckning m� vid vite h�llas

d�rtill.

10 � Yppas efter boupptecknings f�rr�ttande ny tillg�ng eller g�ld e ller

annan felaktighet i boupptec kningen, skall inom en m�nad uppg�ras hand�

ling, innefattande till�gg eller r�ttelse; och g�ller om s�dan handling vad

ovan �r stadgat om bouppteckning.

21 kap. Om den d�des skulder

1 � Innan en m�nad har f�rflutit efter det att bouppteckning f�rr�ttades

eller, om boet f�rvaltas av boutredningsman, uppg�relse har tr�ffats med

samtliga bo rgen�rer om betalningen av skulderna f�r en skuld betalas en�
dast om det med fog kan antas att betalningen inte �r till skada f�r borgen�
rerna.

2 � Sedan en m�nad har f�rflutit e fter det att bouppteckning f�rr�ttades

f�r borgen�rerna kr�va s�kerhet f�r s�dana skulder efter den d�de vilka in�

te har f�rfal lit till betalning och f�r vilka det inte redan finns tillr�cklig s�
kerhet. St�lls ej s�kerhet inom tre m�nader, f�r d�dsboet inte l�ngre till�
godor�kna sig n�gon f�rfallotid.

3 � Finns det flera del�gare i d�dsboet eller �r allm�nna arvsfonden

ensam del�gare, f�r en skuld som inte f�rfaller till b etalning inom sex m�

nader s�gas upp hos borgen�ren till betalning sex m�nader efter upps�g�

ningen. Om borgen�ren till s�kerhet f�r sin fordran har pantr�tt i fast egen�

dom eller tomtr�tt eller har inteckning och han inom tre m�nader efter upp�

s�gningen meddelar att han vill h�lla sig endast till s�kerheten, �r han dock
inte skyldig att ta emot betalning f�re forfallodagen.

4 � Sker bodelning eller arvskifte innan den d�des och boets andra skul�

der har betalts eller medel till deras betalning har st�llts under s�rskild

v�rd, skall bodelningen e ller skiftet g� �ter.

�r skulderna inte st�rre �n att de kan betalas av den d�des tillg�ngar

623

�

SFS 1981:359

och. om han var gift, vad som av den andra makens egendom skulle ha be�

l�pt p� hans lott f�r det fall att skulderna hade bealitats vid bodelningen,
skall �terg�ngen begr�nsas till vad som beh�vs f�r att skulderna och kost�

naderna f�r boets f�rvaltning skall kunna betalas. Vad som s�lunda beh�vs
skall utges av del�garna i f�rh�llande till vad var och en av dem har f�tt for

mycket vid bodelningen eller arvskiftet. I �vrigt skall bodelningen eller

skiftet best�.

Finns egendom som skall l�mnas �ter inte i be h�ll, skall ers�ttning utges

f�r det v�rde egendomen hade n�r �terg�ng p�kallades, om det inte finns
s�rskilda sk�l mot detta. Uppkommer brist hos n�gon del�gare, skall de

�vriga del�garna t�cka bristen med vad de har f�tt vid bodelningen eller
skiftet. Vad som beh�vs f�r att bristen skall kunna t�ckas skall utges av

del�garna i forh�llande till vad var och en av dem s�lunda har f�tt.

5 � Egendom som har utgetts som legat eller i enl ighet med en �ndam�ls�

best�mmelse skall l�mnas tillbaka till boet, om det beh�vs f�r att den d��

des skulder skall kunna betalas. Finns egendomen inte i beh�ll, skall er�

s�ttning utges f�r det v�rde egendomen hade n�r �terl�mnande p�kallades,
om det inte finns s�rskilda sk�l mot detta.

6 � Den som enligt 4 eller 5 � �r skyldig att l�mna tillbaka egendom till

boet eller att ers�tta egendomens v�rde skall utge �ven r�nta eller avkomst

av egendomen. Han har dock sj�lv r�tt till ers�ttning f�r n�dv�ndiga kost�

nader f�r egendomen och, om han var i god t ro, kostnader som har varit till
nytta f�r egendomen.

624

22 kap. Om verkst�llighet av legat cch �ndam�lsbest�mmelser

1 � Legat av oskifto skall utgivas s� snart det kan ske utan men f�r n�

gon, vars r�tt �r beroende av boets utredning.

F�retages arvskifte innan legatet utgivits eller egendom, som d�rf�r er�

fordras, blivit st�lld under s�rskild v�rd, �ro del�garna en f�r alla och alla
f�r en ansvariga f�r f�rordnandets verkst�llande s�som om skifte ej �gt

rum. Vad s�lunda utgivits skall dem emellan f�rdelas enligt den i 18 ka p.

6 � stadgade grunden.

2 � Skall legat fullg�ras av viss arvinge eller testamentstagare. �r denne

pliktig att verkst�lla f�rordnandet, n�r han mottagit den egendom som �r

avsedd f�r legatets fullg�rande. D�r av hans f�rsummelse beror att egen�

domen ej utgivits till h onom, skall han g�lda skadan.

3 � Varder i fr�g a om legat testamentstagarens r�tt genom vanv�rd eller

eljest �ventyrad, m� r�tten p� ans�kan f�rordna, att s�kerhet skall st�llas
f�r legatets utg�rande eller att egendom, varom fr�ga �r, skall s�ttas under
s�rskild v�rd.

4 � Avser legat viss egendom, skall, d�r ej annat f�ljer av testamentet,

avkastningen tillfalla testamentstagaren men n�dig kostnad, vilken ej f�r-

anletts av boutredningen, av honom g�ldas innan egendomen utgives.

�

-4M .

5 � � legat, som avser visst penningbelopp, �ger testamentstagaren, s�-

SFS 1981: 359

vitt ej annat framg�r av testamentet, tillgodonjuta r�nta, sedan fyra m�na�

der f�rflutit fr�n testators d�d. R�ntan ber�knas enligt 5 � r�ntelagen
(1975; 635) f�r tiden fram till dess legatet enligt 1 � i detta kapitel skall utgi�

vas och enligt 6 � r�ntelagen f�r tiden d�refter.

6 � Vad i detta kapitel �r stadgat om legat skall �ga motsvarande till�mp�

ning � �ndam�lsbest�mmelse.

7 � Underl�ter n�gon vad honom �ligger med avse ende � verkst�llande

av �ndam�lsbest�mmelse, m� talan d�rom f�ras av testators arvinge, vare
sig han �ger del i boet eller ej, e fterlevande make, arvinges avkomling eller
universell te stamentstagare, s� ock av boutredningsman eller testaments�

exekut�r.

D� fr�ga �r om allm�nnyttigt � ndam�l, m� talan j�mv�l f�ras p� f�rord�

nande av l�nsstyrelsen i det l�n d�r verkst�lligheten huvudsakligen skall

ske.

23 kap. Om arvskifte

1 � Arvskifte f�rr�ttas av arvingar och universella testamentstagare.

Var den d�de gift, skall f�rst bodelning �ga rum mellan efterle vande ma�

ken och �vriga del�gare e fter vad i gifterm�lsbalken s �gs.

2 � Mot n�gon del�g ares bestridande f�r skifte ej f�retas innan boupp�
teckning har f�rr�ttats och alla k�nda skulder har betalts eller medel till de�
ras betalning har st�llts under s�rskild v�rd.

Skall legat eller �ndam�lsbest�mmelse fullg�ras av oskifto, f�r skifte ej

mot del�gares bestridande �ga rum innan f�rordnandet har verkst�llts eller

del�garen ha r fritagits fr�n att svara f�r dess fullg�rande eller erforderlig

egendom har blivit st�lld und er s�rskild v�rd.

St�r boet under f�rvaltning av boutredningsman eller testamentsexeku�

t�r, f�r skifte ej f�retas innan denne har anm�lt att utredningen har slut�

f�rts.

3 � Envar del�gare �ger vid skiftet njuta lott i varje slag av egendom;

dock b�r vad ej l�mpligen kan d elas eller skiljas s�vitt m�jligt l�ggas � en
lott. Fordran � del�gare skall tillskiftas denne s� l�ngt hans lott f�rsl�r.

Har vid skifte fastighet delats s�, att del�gare f�tt skilda andelar utan att

villkor om utbrytning uppst�llts i de n handling som enligt 4 � uppr�ttas

�ver skiftet, innehava dessa del�gare fastigheten under sam�gander�tt.

Om i annat fall �n i andra stycket anges skiftet inneb�r att del av fastig�

het kommer i s�rskild �g ares hand, �r skiftet ogiltigt i den de len.

4 � �ver arvskifte skall uppr�ttas handling, som underskrives av del�
�garna med vitt nen.

5 � D� del�gare beg�r det, skall r�tfen f�rordna n�gon a tt vara skiftes�

man. D�r det pr�vas erforderligt, m� flera skiftesm�n f�rordnas. Vid an-

625

40-SFS 1981

�

SFS 1981:359

s�kningen skall fogas avskrift av bouppteckningen efter den d�de eller, d�r

inregistrering skett, uppgift � dagen d�rf�r.

St�r boet under f�rvaltning av s�dan boutredningsman eller testaments�

exekut�r som ej �r del�gare, �r han utan s�rskilt f�rordnande skiftesman,
s�framt ej annan f�rut blivit utsedd d�rtill .

6 � Finnes skiftesman icke vara l�mplig eller b�r han av annan s�rskild

orsak skiljas fr�n uppdraget, skall han entledigas, d� det beg�res av n�gon,

vars r�tt �r beroende av skiftet, eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt.

7 � Innan r�tten meddelar beslut som avses i 5 eller 6 �, skola del�gar na

genom s� rskilda meddelanden av r�tten erh�lla tillf�lle at t yttra sig. D�r
det pr�vas erforderligt, skall del�gare j�mte s�kanden p� s�tt nyss �r sagt

kallas att inst�lla sig inf�r r� tten.

Ej m� n�gon f�rordna s till skiftesman utan att han samtyckt d�rtill eller

entledigas fr�n s�dant uppdrag utan att han erh�llit tillf�l le att yttra sig.

8 � Skiftesmannen skall best�mma tid och ort f�r skifte samt till f�rr�tt�

ningen kalla del�garna. Vid f�rr�ttningen skall han l�mn a dessa det bitr�de

som finnes erforderligt.

Kan enighet ej vinnas, har skiftesmannen att sj�lv best�mma om del�

ningen och d�r�ver uppr�tta handling, som av honom unde rskrives. Skif�
teshandlingen skall of�rdr�jligen delgivas envar del�gare genom �verl� m�
nande av besannad avskrift. Vill del�gare klandra skiftet, skall han ino m

tre m�nader efter delgivningen v�cka talan mot �vriga del�gare; f�rsittes

denna tid, �r r�tt till talan f�rlorad. I m�l som nyss �r sagt �ger r�tten in�

h�mta yttrande av skiftesmannen, s� ock till honom �terf�rvisa �ren det.

9 � Skiftesman �ger av d�dsboet erh�lla sk�ligt arvode �vensom ers�tt�

ning f�r sina kostnader.

24 kap. Om avtal ang�ende sammanlevnad i oskiftat d�dsbo

1 � Om ett d�dsbo f�rvaltas av del�garna gemensamt och de har kommit
�verens om att leva samman i oskiftat bo, g�ller i fr�ga om f�rvaltningen
av boet och r�tten att f�retr�da boet vad som s�gs i 18 kap. 1 �, om inte an�

nat har avtalats. Ocks� best�mmelserna i 3, 4 och 6 �� samma kapitel skall

till�mpas.

1 fr�ga om r�tten f�r enskilda del�gare att v�cka och f�ra talan som par�

ter i ege t namn men f�r boets r�kning g�ller vad som s�gs i 18 kap. 1 a �,

om inte annat avtal as mellan del�garna.

2 � S�vitt avkastningen ej skall anv�ndas till bekostnad av gemensam
hush�llning eller eljest f�r gemensam r�kning, �r envar del�gare ber�ttigad
att efter varje kalender�rs utg�ng fordra delning av beh�llen avkastning.

626

3 � Har ej tid fastst�llts f�r best�ndet av avtal om sammanlevnad i o skif�

tat bo, �r avtalet g�llande tills tre m�nader f�rflutit sedan det blivit av n�

gon del�gare uppsagt hos de �vriga. Samma lag vare, d�r vid avtal g�llande
f�r best�md tid sammanlevnaden fortsa tt efter den tidens utg�ng.

�

4 � Tr�der efterlevande make, som deltagit i avtalet, i nytt gifte, eller d�r

SFS 1981; 359

del�gare och efterl�mnar han s�som d�dsbodel�gare n�gon, som ej deltagit

i avtalet, skall detta, om upps�gning sker inom fyra m�nader d�refter, upp�
h�ra att g�lla tr e m�nader efter upps�gningen.

D�r f�rmyndare eller god man deltagit i avta let, skall vid f�rmynderska-

pets eller godmanskapets upph�rande r�tt till upps�gning som i f�rsta styc�
ket s�gs tillkomma den � vars v�gnar avtalet slutits,

5 � Har, efter det avtal om sammanlevnad i oskiftat bo slutits, v�sentlig
�ndring intr�tt i de f�rh�llanden som d�rvid voro avg�rande, eller finnes
avtalet av annan s�rskild orsak ej b�ra best�, m� r�tten p� del�gares talan
f�rklara, att avtalet skall upph�ra att g�lla.

Om h�vande av avtal, vars fortsatta best�nd medf�r �ventyr f�r del�gare

som �r omyndig eller for vilken god man �r f �rordnad, �r s�rskilt stadgat.

6 � F�rordnas om b oets avtr�dande till f�rvaltning av boutredningsman,

�r avtal om sammanlevnad i oskiftat bo f�rfallet. Ej m� s�dant f�rordnande

meddelas p� ans�kan av del�gare.

25 kap. Om d�df�rklaring

1 � �r n�gon borta och har det sedan han veterligen senast var vid liv

f�rflutit tio �r eller, om han skulle vara �ver sjuttiofem �r gammal, fem �r,

f�r ans�kan g�ras om hans d�df�rklaring. Kan det antas att den som �r

borta befann sig i livsfara d� han veterligen senast var i livet, f�r ans�kan

g�ras sedan tre �r har f�rflutit. �r det utrett att han befann sig i livsfara, f�r

ans�kan dock g�ras sedan ett �r har f�rflutit.

2 � Ans�kan om d�df�rklaring g�res av den bortovarandes make, ar�

vinge eller annan, vars r�tt kan bero av d�df�rklaringen, hos r�tten i den

ort, d�r den bortovarande senast haft hemvist inom riket, eller, om beh�rig

domstol ej s�lunda finnes, hos Stockholms tingsr�tt.

3 � �ver ans�kningen skall r�tten h�ra den bortovarandes inom riket

vistande make och n�rmaste fr�nder, annan som kan antagas senast hava
haft underr�ttelse om den bortovarande, �vensom pastors�mbetet och po�

lismyndigheten i den ort , d�r han senast �gt hemvist inom r iket.

4 � �r s�dan tid f�rfluten som i 1 � s�gs och utr�nes ej att den bortova�

rande avlidit, skall r�tten utf�rda kung�relse om ans�kningen med kallelse

� honom att senast viss dag, som ej m� s�ttas tidigare �n ett �r d�refter, an�

m�la sig hos r�tte n. Kung�relsen skall �ven inneh�lla anmaning till envar,
som kan l�mn a upplysning i �re ndet, att inom samma tid giva det r�tten
tillk�nna.

Genom r�ttens f�rsorg skall kung�relsen of�rdr�jligen inf�ras i Post-

och Inrikes Tidningar och ortstidning.

5 � Har den i kung�relsen fastst�llda dagen g�tt till �nda, skall r�tten, om

s�dan tid som ang es i 1 � �r f�rfluten och man ej vet a tt den bortovarande

627

�

SFS 1981:359

avlidit, f�rklara att han skall anses f�r d�d. Han skall d� antas ha avlidit, i
fall som anges i I � f� rsta meningen vid utg�ngen av den m�nad d� nyss

angiven tid gick till �nda eller, i fr�ga om bortovarande som fyllt sextiofem
men ej sjuttio �r n�r han veterligen sist var vid liv, vid utg�ngen av den m�

nad under vilken han skulle ha fyllt sjuttiofem �r samt, i fall enligt andra el�

ler tredje meningen i samma paragraf, p� den dag e ller, om dagen ej �r

k�nd, vid utg�ngen av den m�nad d� livsfaran f�rel�g respektive kunde an�

tas f�religga. I r�ttens beslut skall anges vilken dag som s�lunda �r att anta

s�som d�dsdag.

6 � D� enligt lag tid skall r�knas fr�n d�dsfall, skall, d�r d�df�rklaring

skett, tiden r�knas fr�n det beslutet vann laga kraft.

7 � Finnes den d�df�rklarade sedermera vara vid liv, skall enva r, som i

f�ljd av d�df�rklaringen tilltr�tt egend om, b�ra den �ter. Samma lag vare,
d�r den d�df�rklarade finnes hava avlidit � annan tid �n den som antagits

s�som d�dsdag och med h�nsyn d�rtill annan �r ber�ttigad till kvarl �ten-

skapen.

Har egendom som skall �terb�ras blivit till annan �verl�ten, �r j�mv�l

denne �terb�ringsskyldig, d�r han ej var i god tro d� han �tkom egendo�

men.

D� egendom �te rb�res, skall ock utgivas avkastning som bel�per p� ti�

den efter det innehavaren vann kunskap, att annan �gde b�ttre r�tt till
egendomen, eller st�mning blev honom delgiven. Har han f�r egend omen

haft n�dig kostnad, skall den ers�ttas; nyttig kostnad skall ock ers�ttas,

d�r den ej var gjord � tid som nyss sagts . Utg�res egendomen av pen ning�

belopp, skall r�nta g�ldas p� beloppet enligt 6 � r�n telagen {1975:635) fr�n

den dag innehavaren vann kunskap att annan �gde b �ttre r�tt till belop pet
eller st�mning delgavs honom.

�verg�ngsbest�mmelser

1. Denna lag" tr�der i kraft den 1 juli 1981.

2. I fr�ga om d�dsbodel�gares ansvar f�r den d�des skulder till�mpas

fortfarande �ldre best�mmelser, om den d�de har avlidit f�re ikrafttr�dan�

det.

3. Har ans�kan om d�df�rklaring gjor ts f�re ikrafttr�dandet, till�mpas

�ldre best�mmelser.

P� regeringens v�gnar

H�KAN WINBERG

Edvard Nilsson
(Justitiedepartementet)

628

" 1981:359.

�

;

Viktiga lagar inom familjerätten

Föräldrabalk (1949:381)
Socialtjänstlag (2001:453)
Äktenskapsbalk (1987:230)
Ärvdabalk (1958:637)

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1981:359

Viktiga lagar inom familjerätten

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Om Lagboken.se