SFS 1987:231

Du är här: Start / Familjerätt / Ärvdabalk (1958:637) / SFS 1987:231
870231.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1987:231

Utkom från trycket

den 26 maj 1987

Lag

om ändring i ärvdabalken;

utfärdad den 14 maj 1987.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om ärvdabalken^
dels att 23 kap. 6-9 §§ skall upphöra att gälla,
dels att i 1 kap. 3 § och 16 kap. 9 § ordet "Konungen" skall bytas ut mot

"regeringen",

dels att 3 kap. 1, 2, 7 och 8 §§, 6 kap. 1 och 7 §§, 7 kap. 3 §, 11 kap. 8 §,

14 kap. 4 §, 16 kap . 1 och 8 §§ , 18 kap. 1 §, 19 kap. 15 §, 20 kap. 2-4, 6
och 10 §§ samt 23 kap. 1,2,4 och 5 §§ skall ha följande lydelse,

dels att i 3 kap. skall föras in två n ya paragrafer, 9 och 10 §§, av följande

lydelse.

3 kap.

1 § Var arvlåtaren gift, skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande

maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterle­
vande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenska­
pen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått

från sin rätt i enlighet med vad som ange s i 9 §.

Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den

avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort

värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken

erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom

motsvarar fyra gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente av den av­
lidna maken är utan verkan i den mån för ordnandet inkräktar på den rätt
för den efterlevande maken som avses i detta stycke.

2 § Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den
först avlidna maken eller dennes fader, moder, syskon eller syskons av-

komling, skall, om inte an nat sägs i tredje styc ket eller i 3-5 §§, 6 § tredje

stycket eller 7 § tredje stycket, hälften av den efterlevande makens bo

tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken.

Den efterlev ande maken får inte genom testamente bestämma över egen­

dom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar.

514

' Prop. 1986/87; 1. LU 18, rskr. 159.

' Balken omtryckt 1981:35 9.

¬

background image

, Har en bröstarvinge redan vid de n först avlidna makens död helt eller

SFS 1987: 231

delvis fått ut sitt arv efter denne, skall bröstarvingens andel i den efterle­

vande makens bo minskas i mo tsvarande mån.

Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen

efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta

arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall arvingarna
efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne.

7 § Om den efterlevande maken vid sin död efterlämnar en sambo och

bodelning skall förrä ttas mellan samborna, skall dessförinnan den efterle­
vande makens behållna egendom delas enligt detta kapitel.

Skall i den efterlevande makens livstid bodelning ske mellan den efterle­

vande maken och dennes sambo eller sambons arvingar, skall av den

efterlevandes egendom före bodelningen tas ut egendom till ett värde som

motsvarar vad som enligt 1 -4 §§ skall tillkomma den först avlidna makens

arvingar.

Vad som föreskrivs i 4 § för det fall att egendom har tillfallit den

efterlevande maken i arv, gåva e ller testamente skall gälla, om den efterle­

vande maken genom bodelning med en sambo har erhållit egendom utöver
vad maken förut had e.

Vad som föreskrivs i denna balk om sambor gäller endast sådana sambo-

förhållanden där en ogift kvinna och en ogift man bor tillsammans under

äktenskapsliknande förhållanden.

8 § Finns det vid den efterlevande makens död arvsberättigade efter
endast en av maka rna, skall dessa arvingar ärva allt.

9 § Om vi d den först avlidna makens död någon som är bröstarvinge till
denne men inte till den efterlevande maken avstår från sitt arv efter den

först avlidna maken till förmån för den efterlevande maken, har bröstar­

vingen i stället rätt att ta del i dennes bo enligt bestämmelserna i 2 §.

10 § Detta kapitel gäller ej, om mål om äktenskapsskillnad pågick vid

arvlåtarens död.

6 kap.

1 § Vad arvlåtaren i livstiden har gett en bröstarvinge skall avräknas som

förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller

med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. �r mottaga­
ren en annan arvinge, skall avräkning ske endast om detta har föreskrivits

eller på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett då egendo­

men gavs.

Har en make av sitt giftorättsgods gett förskott på arv till en bröstarvinge

som är makarnas gemensamma, skall avräkning för detta göras på arvet
efter den först avlidna maken. Om detta arv inte räcker till, skall återsto­
den avräknas på arvet efter den andra maken. Vad som sagts nu gäller
också då en efte rlevande make av sådan egendom som omfattas av bröst­
arvingars arvsrätt enligt 3 k ap. 2 § har gett förskott på arv till en bröstar­

vinge till den först avlidna maken.

515

/

¬

background image

SFS 1987:231

7 § Vad en make av sitt giftorättsgods har gett ett styvbarn eller en
avkomling till styvb arn skall avräknas på mottagarens arv efter den andra

maken, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständighe­

terna måste antas ha varit avsett. Med samma förbehåll skall, om inte

annat följer av 1 §, vad den efterlevande maken har gett en sådan arvinge
eller testamentstagare som enligt 3 kap. 2 § eller 12 k ap. 1 § har rätt att ta
del i den efterlevande makens bo avräknas på mottagarens lott i detta.

Bestämmelserna i 2-6 §§ skall tillämpas även i dessa fall.

7 kap.

3 § För utféende av laglott äger bröstarvinge påkalla jämkning i testa­

mente. �ro flera förordnanden, skall, om ej annat följer av testamentet,

legat utgå före förordnande till universell te stamentstagare och legat, som
avser viss egendom, utgå före annat samt i övrigt nedsättni ng ske i förhål­
lande till storleken av vaije förordnande eller, vad angår förordnande till

bröstarvinge, till den de! därav som han ej är pliktig avräkna å sin laglott.

Vad en bröstarvinge erhåller genom att påkalla jämkning i testamente

skall inte omfattas av den efterlevande makens rätt till kvarlåtenskapen

enligt 3 kap. i andra fall än då jämkningen avser testamentsvillkor som
gäller till förmån för den e fterlevande maken.

Bröstarvinge, som ej inom sex månader efter det han erhöll del av

testamentet på sätt i 14 kap. sägs påkallat jämkning genom att giva testa-
mentstagaren sitt anspråk tillkänna eller genom att väcka talan mot ho­
nom, har förlorat sin rätt.

11 kap.

8 § Har en make gjort testamente till den andra maken är förordnandet

utan verkan, om äktenskapet är upplöst vid testators död eller mål om

äktenskapsskillnad då pågår. Detsamma gäller, om någon har gjort testa­

mente till sin sambo men samboförhållandet har upphört före testators

död.

14 kap.
4 § Testamente skall sedan bevakning ägt rum delgivas arvinge geno m
överlämnande av, förutom bevis om bevakningen, testamentshandlingen i
bestyrkt avskrift eller, i fråga om muntligt testamente, protokoll över

förhör med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamen­

tets innehåll.

Efterlämnar testator, jämte make, arvingar som avses i 3 kap. 2 §, må

testamentet, såvitt dessa angår, delgivas dem som vid tiden för de lgivning-

en äro närmast till arv efter testator.

�ro flera testamentstagare, gäller delgivning, som verkställts av en

bland dem, jämväl för de övriga.

516

¬

background image

16 kap.

SFS 1987:231

1 § Vistas, då bouppteckning förrättas, till namnet känd arvinge efter

den döde å okänd ort, skall det hos rätten anmälas av den som har boet i
sin vård. När sådan anmälan sker eller förhållandet eljest varder kunnigt,
skall rätten låta i Post- och Inrikes Tidningar ofördröjligen intaga kungörel­
se, att arv efter den döde tillfallit den bortovarande, med anmaning till
honom att göra sin rätt till arvet gällande inom fem år från den dag,
kungörelsen var införd i tidningen. I ku ngörelsen skall den bortovarandes
namn upptagas.

I fall som avs es i 3 kap. 2 § ska ll, vid tillämpning av vad nu sagts, den

rätt, som tillkommer den först avlidne makens arvingar i den efterlevandes
bo, behandlas som arv efter den efterlevande maken.

8 § Arv, som arvinge enligt 7 § gått förlustig, skall tillfalla dem som

skulle varit berättigade därtill, om arvingen avlidit före arvlåtaren eller, i
fall som avses i 3 kap. 2 §, före den sist avlidne maken.

18 kap.

I § Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. skall

efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare

(dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under

boets utredning. De företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har
rätt att tala och svara i mål som rör boet. �&tgärder som inte tål att
uppskjutas får företas även om någon delägares samtycke inte kan inhäm­

tas.

Har bodelning skett efter arvlåtarens död eller skall bodelning inte ske,

är en efterlevande make eller sambo inte dödsbodelägare, om maken eller

sambon ej är arvinge eller universell testamentstagare.

Den som har rätt att ta arv eller testamente först sedan en annan arvinge

eller universell testamentstagare har avlidit är delägare i d ennes bo men

inte i arvlåtarens.

Innan testamente blivit ståndande, anses såsom delägare såväl arvinge,

vilken uteslutits från arv, som ock den, vilken insatts till universell testa­
mentstagare.

19 kap.

15 § Så snart dödsboet beretts för bodelning eller arvskifte samt delning

kan äga rum utan men f ör någon, vars rätt är beroende av utredningen,
skall bou tredningsmannen göra anmälan härom till de lägarna och avgiva

redovisning för sin förvaltning.

Sedan bodelning eller arvskifte har förrättats av delägarna, skall bo­

utredningsmannen lämna ut egendomen. Detsamma gäller när en delning

som har verkställts av bodelningsförrättare eller skiftesman har vunnit laga
kraft.

Har boutredningsman frånträtt uppdraget utan att det blivit slutfört efter

vad nu är sagt, är han ock redovisningsskyldig.

När boutredningsman slutfört sitt uppdrag, må han på begäran entledi­

gas av rätten.

¬

background image

SFS 1987:231

20 kap.

2 § Dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, boutredningsman

eller testamentsexekutör skall bestämma tid och ort för bouppteckning
samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta den. Samtliga
delägare skall kallas i god tid till förrättnin gen. Den avlidnes efterlevande

make eller sambo skall alltid kallas. Skall lott i kvarlåtenskapen åtnjutas

först sedan arvinge eller universell testamentstagare har avlidit, skall även

den kallas som vid tiden för bouppteckningen är närmast att sålunda ta arv
eller testamente.

Omhändertages ej egendomen av delägare, boutredningsman eller testa­

mentsexekutör, ankommer på annan, som efter vad i 18 kap . 2 § sägs har

egendomen i sin vård , att föranstalta om bouppteckning.

3 § I bouppteckningen ange s dagen för förrättningen, den dödes fullstän­

diga namn, yrke och hemvist samt dödsdagen. �ven namn och hemvist för

dem som skall ha kallats till förrättningen skall anges. För underårig skall

anges födelsedatum och för arvinge skall anges hans släktskap med den
döde. Arvinge skall anges även om han är utesluten från del i kvarlåtenska­

pen. Om den dö de efterlämnar en make, skall för bröstarvingar anges om

de är bröstarvingar även till maken. Kan uppgift i visst hänseende ej

lämnas, skall det anmärkas.

Av bouppteckningen skall framgå vilka som närvarit vid förrättningen.

Där någon som s kolat kallas ej närvarit, skall vid bouppteckningen fogas
bevis att han i tid blivit kallad.

4 § Den dödes tillgångar och skulder antecknas sådana de var vid döds­

fallet. Därvid anges tillgångarnas värde och skuldernas belopp.

Var den döde gift, skall båda makarnas tillgångar och skulder var för sig

antecknas och värderas. Hade makarna eller en av dem enskild egend om
eller sådan rättighet som enligt 10 kap. 3 § äktenskapsbalken inte skall ingå
i bodelning, skall grunden för att egendomen skall vara undantagen från

bodelningen och egendomens värde anges särskilt, om det inte på grund av

förhållandena är obehövligt.

Efterlämnar den döde en sambo och hade någon av dem förvärvat

bostad eller bohag för gemensamt begagnande, skall denna egendom an­

tecknas och värderas särskilt, om den efterlevande sambon har begärt
bodelning. Därvid skall anges vem egendomen tillhör. �ven fordringar

som är förenade med särskild förmånsrätt i egendomen eller av annan

anledning är att hänföra till denna egendom skall antecknas. Om den
efterlevande sambon eller den avlidna sambons övriga dödsbodelägare

begär att få täckning för annan skuld ur egendomen, skall sambons samtli­

ga tillgångar och skulder antecknas och värderas.

518

6 § Den som vårdar egendomen eller i övrigt bäst känner till boet skall
såsom bouppgivare lämna uppgifter om boet. Varje delägare samt efterle­

vande make eller sambo skall på anmaning lämna uppgifter till bouppteck­
ningen.

Bouppgivaren skall på handlingen teckna försäk ran på heder och samve­

te att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter
avsiktligt har utelämnats. Bouppgivaren skall bekräfta sina uppgifter med

¬

background image

edj öm tal an om edgång förs av någon vars rätt kan bero därav eller av

SFS 1987:231

boiitredningsman eller testamentsexekutör. Samma skyldighet har dessut­

om dödsbodelägare samt efterlevande make eller sambo som inte har varit

bouppgivare. �ven andra personer som har tagit befattning med boet kan

åläggas att bekräfta uppgifterna i bouppteckningen under ed.

Gode männen skall på handlingen intyga att allt har blivit riktigt an teck­

nat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd.

10 § Blir en ny tillgång elle r skuld känd efter det att bouppteckning har

förrättats eller upptäcks annan felaktighet i bouppteckningen, skall till-

läggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse förrättas inom en
månad.

Tilläggsbouppteckning skall också förrättas, om efterlevande sambo

efter det att bouppteckning har förrättats framställer en sådan begäran om
skuldtäckning som avses i 4 § tredje stycket fjärde meningen och sambons
tillgångar och skulder inte tidigare har antecknats och värderats. I detta fall
skall tilläggsbouppteckningen förrättas inom tre månader från det att begä­

ran framställdes.

Beträffande tilläggsbouppteckning gäller i övrig t vad som förut i de tta

kapitel är föreskrivet om bouppteckning.

23 kap.

1 § Arvskifte förrättas av arvingar och universella testamentstagare.

Var den döde gift, skall först bodelning förrättas enligt bestämmelserna i

äktenskapsbalken. Efterlämnar den döde en sambo och begär denne bo­
delning enligt lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem, skall bo­
delningen förrättas innan arvskifte äger rum.

2 § Mot någon delä gares bestridande får skifte ej företas innan boupp­
teckning har förrättats och alla kända skulder har betalts eller medel till
deras betalning har ställts under särskild vård eller uppgörelse har träffats

som innebär att delägaren inte svarar för skulderna.

Skall legat eller ändamålsbestämmelse fullgöras av oskifto, får skifte ej

mot delägares bestridande äga rum innan förordnandet har verkställts eller

delägaren har fritagits från att svara för dess fullgörande eller erforderlig

egendom har blivit ställd under särskild vård.

Står boet under förvaltning av boutredningsman eller testamentsexeku­

tör, får skifte e j företas innan denne har anmält att utredningen har slut­
förts.

4 § �ver arvskifte skall upprättas en handling som skrivs under av del­
ägarna.

5 § På en delägares begäran skall rätten förordna någon att vara skiftes­

man. Vad som före skrivs i 17 kap. 1-4 och 6-8 §§ äktenskapsbalken om
bodelning, bodelningsförrättare och make skall gälla i fråga om arvsk ifte,

skiftesman och delägare i b oet. Arvode och ersättning till skiftesmann en
skall dock betalas a v dödsboet.

Ställs boet under förvaltning av testamentsexekutör, är denne utan

519

¬

background image

SFS 1987:231

särskilt förordnande skiftesman. Detta gäller dock ej, om någon annan

redan har förordnats som skiftesman eller om testamentsexekutom är

delägare i b oet.

1. Denna lag träder i kraft samtidigt som äkt enskapsbalken.

2. Har arvlåtaren avlidit före ikraftträdandet, skall äld re bestämmelser

fortfarande tillämpas.

3. Den nya bestämmelsen i 3 kap. 8 § skall tillämpas även om den först

avlidna maken har avlidit före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

STEN WICKBOM

Anders Eriksson

(Justitiedepartementet)

¬

Viktiga lagar inom familjerätt
JP Infonets familjerättsliga tjänster

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.