SFS 1987:231

Start / Familjerätt / Ärvdabalk (1958:637) / SFS 1987:231

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:231 Utkom fr�n trycket den 26 maj 1987 Lag om �ndring i �rvdabalken; utf�rdad den 14 maj 1987. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om �rvdabalken^ dels att 23 kap. 6-9 �� skall upph�ra att g�lla, dels att i 1 kap. 3 � och 16 kap. 9 � ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen", dels att 3 kap. 1, 2, 7 och 8 ��, 6 kap. 1 och 7 ��, 7 kap. 3 �, 11 kap. 8 �, 14 kap. 4 �, 16 kap . 1 och 8 �� , 18 kap. 1 �, 19 kap. 15 �, 20 kap. 2-4, 6 och 10 �� samt 23 kap. 1,2,4 och 5 �� skall ha f�ljande lydelse, dels att i 3 kap. skall f�ras in tv� n ya paragrafer, 9 och 10 ��, av f�ljande lydelse. 3 kap. 1 � Var arvl�taren gift, skall kvarl�tenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterl�mnar arvl�taren n�gon br�starvinge som inte �r den efterle� vande makens br�starvinge, g�ller dock att makens r�tt till kvarl�tenska� pen omfattar en s�dan arvinges arvslott endast om arvingen har avst�tt fr�n sin r�tt i enlighet med vad som ange s i 9 �. Den efterlevande maken har alltid r�tt att ur kvarl�tenskapen efter den avlidna maken, s� l�ngt kvarl�tenskapen r�cker, f� egendom till s� stort v�rde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erh�ll vid bodelningen eller som utg�r den makens enskilda egendom motsvarar fyra g�nger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring som g�ller vid tiden f�r d�dsfallet. Ett testamente av den av� lidna maken �r utan verkan i den m�n f�r ordnandet inkr�ktar p� den r�tt f�r den efterlevande maken som avses i detta stycke. 2 � Lever vid den efterlevande makens d�d n�gon br�starvinge till den f�rst avlidna maken eller dennes fader, moder, syskon eller syskons av- komling, skall, om inte an nat s�gs i tredje styc ket eller i 3-5 ��, 6 � tredje stycket eller 7 � tredje stycket, h�lften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som d� har den b�sta arvsr�tten efter den f�rst avlidna maken. Den efterlev ande maken f�r inte genom testamente best�mma �ver egen� dom som skall tillfalla den f�rst avlidnes arvingar. 514 ' Prop. 1986/87; 1. LU 18, rskr. 159. ' Balken omtryckt 1981:35 9. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> , Har en br�starvinge redan vid de n f�rst avlidna makens d�d helt eller SFS 1987: 231 delvis f�tt ut sitt arv efter denne, skall br�starvingens andel i den efterle� vande makens bo minskas i mo tsvarande m�n. Om det som den efterlevande maken erh�ll i arv av kvarl�tenskapen efter den f�rst avlidne utgjorde annan andel �n h�lften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall arvingarna efter den f�rst avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne. 7 � Om den efterlevande maken vid sin d�d efterl�mnar en sambo och bodelning skall f�rr� ttas mellan samborna, skall dessf�rinnan den efterle� vande makens beh�llna egendom delas enligt detta kapitel. Skall i den efterlevande makens livstid bodelning ske mellan den efterle� vande maken och dennes sambo eller sambons arvingar, skall av den efterlevandes egendom f�re bodelningen tas ut egendom till ett v�rde som motsvarar vad som enligt 1 -4 �� skall tillkomma den f�rst avlidna makens arvingar. Vad som f�reskrivs i 4 � f�r det fall att egendom har tillfallit den efterlevande maken i arv, g�va e ller testamente skall g�lla, om den efterle� vande maken genom bodelning med en sambo har erh�llit egendom ut�ver vad maken f�rut had e. Vad som f�reskrivs i denna balk om sambor g�ller endast s�dana sambo- f�rh�llanden d�r en ogift kvinna och en ogift man bor tillsammans under �ktenskapsliknande f�rh�llanden. 8 � Finns det vid den efterlevande makens d�d arvsber�ttigade efter endast en av maka rna, skall dessa arvingar �rva allt. 9 � Om vi d den f�rst avlidna makens d�d n�gon som �r br�starvinge till denne men inte till den efterlevande maken avst�r fr�n sitt arv efter den f�rst avlidna maken till f�rm�n f�r den efterlevande maken, har br�star� vingen i st�llet r�tt att ta del i dennes bo enligt best�mmelserna i 2 �. 10 � Detta kapitel g�ller ej, om m�l om �ktenskapsskillnad p�gick vid arvl�tarens d�d. 6 kap. 1 � Vad arvl�taren i livstiden har gett en br�starvinge skall avr�knas som f�rskott p� dennes arv efter arvl�taren, om inte annat har f�reskrivits eller med h�nsyn till omst�ndigheterna m�ste antas ha varit avsett. �r mottaga� ren en annan arvinge, skall avr�kning ske endast om detta har f�reskrivits eller p� grund av omst�ndigheterna m�ste antas ha varit avsett d� egendo� men gavs. Har en make av sitt giftor�ttsgods gett f�rskott p� arv till en br�starvinge som �r makarnas gemensamma, skall avr�kning f�r detta g�ras p� arvet efter den f�rst avlidna maken. Om detta arv inte r�cker till, skall �tersto� den avr�knas p� arvet efter den andra maken. Vad som sagts nu g�ller ocks� d� en efte rlevande make av s�dan egendom som omfattas av br�st� arvingars arvsr�tt enligt 3 k ap. 2 � har gett f�rskott p� arv till en br�star� vinge till den f�rst avlidna maken. 515 / � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:231 7 � Vad en make av sitt giftor�ttsgods har gett ett styvbarn eller en avkomling till styvb arn skall avr�knas p� mottagarens arv efter den andra maken, om inte annat har f�reskrivits eller med h�nsyn till omst�ndighe� terna m�ste antas ha varit avsett. Med samma f�rbeh�ll skall, om inte annat f�ljer av 1 �, vad den efterlevande maken har gett en s�dan arvinge eller testamentstagare som enligt 3 kap. 2 � eller 12 k ap. 1 � har r�tt att ta del i den efterlevande makens bo avr�knas p� mottagarens lott i detta. Best�mmelserna i 2-6 �� skall till�mpas �ven i dessa fall. 7 kap. 3 � F�r utf�ende av laglott �ger br�starvinge p�kalla j�mkning i testa� mente. �ro flera f�rordnanden, skall, om ej annat f�ljer av testamentet, legat utg� f�re f�rordnande till universell te stamentstagare och legat, som avser viss egendom, utg� f�re annat samt i �vrigt neds�ttni ng ske i f�rh�l� lande till storleken av vaije f�rordnande eller, vad ang�r f�rordnande till br�starvinge, till den de! d�rav som han ej �r pliktig avr�kna � sin laglott. Vad en br�starvinge erh�ller genom att p�kalla j�mkning i testamente skall inte omfattas av den efterlevande makens r�tt till kvarl�tenskapen enligt 3 kap. i andra fall �n d� j�mkningen avser testamentsvillkor som g�ller till f�rm�n f�r den e fterlevande maken. Br�starvinge, som ej inom sex m�nader efter det han erh�ll del av testamentet p� s�tt i 14 kap. s�gs p�kallat j�mkning genom att giva testa- mentstagaren sitt anspr�k tillk�nna eller genom att v�cka talan mot ho� nom, har f�rlorat sin r�tt. 11 kap. 8 � Har en make gjort testamente till den andra maken �r f�rordnandet utan verkan, om �ktenskapet �r uppl�st vid testators d�d eller m�l om �ktenskapsskillnad d� p�g�r. Detsamma g�ller, om n�gon har gjort testa� mente till sin sambo men sambof�rh�llandet har upph�rt f�re testators d�d. 14 kap. 4 � Testamente skall sedan bevakning �gt rum delgivas arvinge geno m �verl�mnande av, f�rutom bevis om bevakningen, testamentshandlingen i bestyrkt avskrift eller, i fr�ga om muntligt testamente, protokoll �ver f�rh�r med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamen� tets inneh�ll. Efterl�mnar testator, j�mte make, arvingar som avses i 3 kap. 2 �, m� testamentet, s�vitt dessa ang�r, delgivas dem som vid tiden f�r de lgivning- en �ro n�rmast till arv efter testator. �ro flera testamentstagare, g�ller delgivning, som verkst�llts av en bland dem, j�mv�l f�r de �vriga. 516 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 kap. SFS 1987:231 1 � Vistas, d� bouppteckning f�rr�ttas, till namnet k�nd arvinge efter den d�de � ok�nd ort, skall det hos r�tten anm�las av den som har boet i sin v�rd. N�r s�dan anm�lan sker eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt, skall r�tten l�ta i Post- och Inrikes Tidningar of�rdr�jligen intaga kung�rel� se, att arv efter den d�de tillfallit den bortovarande, med anmaning till honom att g�ra sin r�tt till arvet g�llande inom fem �r fr�n den dag, kung�relsen var inf�rd i tidningen. I ku ng�relsen skall den bortovarandes namn upptagas. I fall som avs es i 3 kap. 2 � ska ll, vid till�mpning av vad nu sagts, den r�tt, som tillkommer den f�rst avlidne makens arvingar i den efterlevandes bo, behandlas som arv efter den efterlevande maken. 8 � Arv, som arvinge enligt 7 � g�tt f�rlustig, skall tillfalla dem som skulle varit ber�ttigade d�rtill, om arvingen avlidit f�re arvl�taren eller, i fall som avses i 3 kap. 2 �, f�re den sist avlidne maken. 18 kap. I � Har inte s�rskild d�dsbof�rvaltning anordnats enligt 19 kap. skall efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (d�dsbodel�gare) gemensamt f�rvalta den d�des egendom under boets utredning. De f�retr�der d�rvid d�dsboet mot tredje man samt har r�tt att tala och svara i m�l som r�r boet. �tg�rder som inte t�l att uppskjutas f�r f�retas �ven om n�gon del�gares samtycke inte kan inh�m� tas. Har bodelning skett efter arvl�tarens d�d eller skall bodelning inte ske, �r en efterlevande make eller sambo inte d�dsbodel�gare, om maken eller sambon ej �r arvinge eller universell testamentstagare. Den som har r�tt att ta arv eller testamente f�rst sedan en annan arvinge eller universell testamentstagare har avlidit �r del�gare i d ennes bo men inte i arvl�tarens. Innan testamente blivit st�ndande, anses s�som del�gare s�v�l arvinge, vilken uteslutits fr�n arv, som ock den, vilken insatts till universell testa� mentstagare. 19 kap. 15 � S� snart d�dsboet beretts f�r bodelning eller arvskifte samt delning kan �ga rum utan men f �r n�gon, vars r�tt �r beroende av utredningen, skall bou tredningsmannen g�ra anm�lan h�rom till de l�garna och avgiva redovisning f�r sin f�rvaltning. Sedan bodelning eller arvskifte har f�rr�ttats av del�garna, skall bo� utredningsmannen l�mna ut egendomen. Detsamma g�ller n�r en delning som har verkst�llts av bodelningsf�rr�ttare eller skiftesman har vunnit laga kraft. Har boutredningsman fr�ntr�tt uppdraget utan att det blivit slutf�rt efter vad nu �r sagt, �r han ock redovisningsskyldig. N�r boutredningsman slutf�rt sitt uppdrag, m� han p� beg�ran entledi� gas av r�tten. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:231 20 kap. 2 � D�dsbodel�gare som har egendomen i sin v�rd, boutredningsman eller testamentsexekut�r skall best�mma tid och ort f�r bouppteckning samt utse tv� kunniga och trov�rdiga gode m�n att f�rr�tta den. Samtliga del�gare skall kallas i god tid till f�rr�ttnin gen. Den avlidnes efterlevande make eller sambo skall alltid kallas. Skall lott i kvarl�tenskapen �tnjutas f�rst sedan arvinge eller universell testamentstagare har avlidit, skall �ven den kallas som vid tiden f�r bouppteckningen �r n�rmast att s�lunda ta arv eller testamente. Omh�ndertages ej egendomen av del�gare, boutredningsman eller testa� mentsexekut�r, ankommer p� annan, som efter vad i 18 kap . 2 � s�gs har egendomen i sin v�rd , att f�ranstalta om bouppteckning. 3 � I bouppteckningen ange s dagen f�r f�rr�ttningen, den d�des fullst�n� diga namn, yrke och hemvist samt d�dsdagen. �ven namn och hemvist f�r dem som skall ha kallats till f�rr�ttningen skall anges. F�r under�rig skall anges f�delsedatum och f�r arvinge skall anges hans sl�ktskap med den d�de. Arvinge skall anges �ven om han �r utesluten fr�n del i kvarl�tenska� pen. Om den d� de efterl�mnar en make, skall f�r br�starvingar anges om de �r br�starvingar �ven till maken. Kan uppgift i visst h�nseende ej l�mnas, skall det anm�rkas. Av bouppteckningen skall framg� vilka som n�rvarit vid f�rr�ttningen. D�r n�gon som s kolat kallas ej n�rvarit, skall vid bouppteckningen fogas bevis att han i tid blivit kallad. 4 � Den d�des tillg�ngar och skulder antecknas s�dana de var vid d�ds� fallet. D�rvid anges tillg�ngarnas v�rde och skuldernas belopp. Var den d�de gift, skall b�da makarnas tillg�ngar och skulder var f�r sig antecknas och v�rderas. Hade makarna eller en av dem enskild egend om eller s�dan r�ttighet som enligt 10 kap. 3 � �ktenskapsbalken inte skall ing� i bodelning, skall grunden f�r att egendomen skall vara undantagen fr�n bodelningen och egendomens v�rde anges s�rskilt, om det inte p� grund av f�rh�llandena �r obeh�vligt. Efterl�mnar den d�de en sambo och hade n�gon av dem f�rv�rvat bostad eller bohag f�r gemensamt begagnande, skall denna egendom an� tecknas och v�rderas s�rskilt, om den efterlevande sambon har beg�rt bodelning. D�rvid skall anges vem egendomen tillh�r. �ven fordringar som �r f�renade med s�rskild f�rm�nsr�tt i egendomen eller av annan anledning �r att h�nf�ra till denna egendom skall antecknas. Om den efterlevande sambon eller den avlidna sambons �vriga d�dsbodel�gare beg�r att f� t�ckning f�r annan skuld ur egendomen, skall sambons samtli� ga tillg�ngar och skulder antecknas och v�rderas. 518 6 � Den som v�rdar egendomen eller i �vrigt b�st k�nner till boet skall s�som bouppgivare l�mna uppgifter om boet. Varje del�gare samt efterle� vande make eller sambo skall p� anmaning l�mna uppgifter till bouppteck� ningen. Bouppgivaren skall p� handlingen teckna f�rs�k ran p� heder och samve� te att uppgifterna till bouppteckningen �r riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utel�mnats. Bouppgivaren skall bekr�fta sina uppgifter med � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> edj �m tal an om edg�ng f�rs av n�gon vars r�tt kan bero d�rav eller av SFS 1987:231 boiitredningsman eller testamentsexekut�r. Samma skyldighet har dessut� om d�dsbodel�gare samt efterlevande make eller sambo som inte har varit bouppgivare. �ven andra personer som har tagit befattning med boet kan �l�ggas att bekr�fta uppgifterna i bouppteckningen under ed. Gode m�nnen skall p� handlingen intyga att allt har blivit riktigt an teck� nat och att tillg�ngarna har v�rderats efter b�sta f�rst�nd. 10 � Blir en ny tillg�ng elle r skuld k�nd efter det att bouppteckning har f�rr�ttats eller uppt�cks annan felaktighet i bouppteckningen, skall till- l�ggsbouppteckning inneh�llande till�gg eller r�ttelse f�rr�ttas inom en m�nad. Till�ggsbouppteckning skall ocks� f�rr�ttas, om efterlevande sambo efter det att bouppteckning har f�rr�ttats framst�ller en s�dan beg�ran om skuldt�ckning som avses i 4 � tredje stycket fj�rde meningen och sambons tillg�ngar och skulder inte tidigare har antecknats och v�rderats. I detta fall skall till�ggsbouppteckningen f�rr�ttas inom tre m�nader fr�n det att beg� ran framst�lldes. Betr�ffande till�ggsbouppteckning g�ller i �vrig t vad som f�rut i de tta kapitel �r f�reskrivet om bouppteckning. 23 kap. 1 � Arvskifte f�rr�ttas av arvingar och universella testamentstagare. Var den d�de gift, skall f�rst bodelning f�rr�ttas enligt best�mmelserna i �ktenskapsbalken. Efterl�mnar den d�de en sambo och beg�r denne bo� delning enligt lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem, skall bo� delningen f�rr�ttas innan arvskifte �ger rum. 2 � Mot n�gon del� gares bestridande f�r skifte ej f�retas innan boupp� teckning har f�rr�ttats och alla k�nda skulder har betalts eller medel till deras betalning har st�llts under s�rskild v�rd eller uppg�relse har tr�ffats som inneb�r att del�garen inte svarar f�r skulderna. Skall legat eller �ndam�lsbest�mmelse fullg�ras av oskifto, f�r skifte ej mot del�gares bestridande �ga rum innan f�rordnandet har verkst�llts eller del�garen har fritagits fr�n att svara f�r dess fullg�rande eller erforderlig egendom har blivit st�lld under s�rskild v�rd. St�r boet under f�rvaltning av boutredningsman eller testamentsexeku� t�r, f�r skifte e j f�retas innan denne har anm�lt att utredningen har slut� f�rts. 4 � �ver arvskifte skall uppr�ttas en handling som skrivs under av del� �garna. 5 � P� en del�gares beg�ran skall r�tten f�rordna n�gon att vara skiftes� man. Vad som f�re skrivs i 17 kap. 1-4 och 6-8 �� ktenskapsbalken om bodelning, bodelningsf�rr�ttare och make skall g�lla i fr�ga om arvsk ifte, skiftesman och del�gare i b oet. Arvode och ers�ttning till skiftesmann en skall dock betalas a v d�dsboet. St�lls boet under f�rvaltning av testamentsexekut�r, �r denne utan 519 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:231 s�rskilt f�rordnande skiftesman. Detta g�ller dock ej, om n�gon annan redan har f�rordnats som skiftesman eller om testamentsexekutom �r del�gare i b oet. 1. Denna lag tr�der i kraft samtidigt som �kt enskapsbalken. 2. Har arvl�taren avlidit f�re ikrafttr�dandet, skall �ld re best�mmelser fortfarande till�mpas. 3. Den nya best�mmelsen i 3 kap. 8 � skall till�mpas �ven om den f�rst avlidna maken har avlidit f�re ikrafttr�dandet. P� regeringens v�gnar STEN WICKBOM Anders Eriksson (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1987:231

Utkom fr�n trycket

den 26 maj 1987

Lag

om �ndring i �rvdabalken;

utf�rdad den 14 maj 1987.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om �rvdabalken^
dels att 23 kap. 6-9 �� skall upph�ra att g�lla,
dels att i 1 kap. 3 � och 16 kap. 9 � ordet "Konungen" skall bytas ut mot

"regeringen",

dels att 3 kap. 1, 2, 7 och 8 ��, 6 kap. 1 och 7 ��, 7 kap. 3 �, 11 kap. 8 �,

14 kap. 4 �, 16 kap . 1 och 8 �� , 18 kap. 1 �, 19 kap. 15 �, 20 kap. 2-4, 6
och 10 �� samt 23 kap. 1,2,4 och 5 �� skall ha f�ljande lydelse,

dels att i 3 kap. skall f�ras in tv� n ya paragrafer, 9 och 10 ��, av f�ljande

lydelse.

3 kap.

1 � Var arvl�taren gift, skall kvarl�tenskapen tillfalla den efterlevande

maken. Efterl�mnar arvl�taren n�gon br�starvinge som inte �r den efterle�
vande makens br�starvinge, g�ller dock att makens r�tt till kvarl�tenska�
pen omfattar en s�dan arvinges arvslott endast om arvingen har avst�tt

fr�n sin r�tt i enlighet med vad som ange s i 9 �.

Den efterlevande maken har alltid r�tt att ur kvarl�tenskapen efter den

avlidna maken, s� l�ngt kvarl�tenskapen r�cker, f� egendom till s� stort

v�rde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken

erh�ll vid bodelningen eller som utg�r den makens enskilda egendom

motsvarar fyra g�nger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allm�n

f�rs�kring som g�ller vid tiden f�r d�dsfallet. Ett testamente av den av�
lidna maken �r utan verkan i den m�n f�r ordnandet inkr�ktar p� den r�tt
f�r den efterlevande maken som avses i detta stycke.

2 � Lever vid den efterlevande makens d�d n�gon br�starvinge till den
f�rst avlidna maken eller dennes fader, moder, syskon eller syskons av-

komling, skall, om inte an nat s�gs i tredje styc ket eller i 3-5 ��, 6 � tredje

stycket eller 7 � tredje stycket, h�lften av den efterlevande makens bo

tillfalla dem som d� har den b�sta arvsr�tten efter den f�rst avlidna maken.

Den efterlev ande maken f�r inte genom testamente best�mma �ver egen�

dom som skall tillfalla den f�rst avlidnes arvingar.

514

' Prop. 1986/87; 1. LU 18, rskr. 159.

' Balken omtryckt 1981:35 9.

�

, Har en br�starvinge redan vid de n f�rst avlidna makens d�d helt eller

SFS 1987: 231

delvis f�tt ut sitt arv efter denne, skall br�starvingens andel i den efterle�

vande makens bo minskas i mo tsvarande m�n.

Om det som den efterlevande maken erh�ll i arv av kvarl�tenskapen

efter den f�rst avlidne utgjorde annan andel �n h�lften av summan av detta

arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall arvingarna
efter den f�rst avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne.

7 � Om den efterlevande maken vid sin d�d efterl�mnar en sambo och

bodelning skall f�rr� ttas mellan samborna, skall dessf�rinnan den efterle�
vande makens beh�llna egendom delas enligt detta kapitel.

Skall i den efterlevande makens livstid bodelning ske mellan den efterle�

vande maken och dennes sambo eller sambons arvingar, skall av den

efterlevandes egendom f�re bodelningen tas ut egendom till ett v�rde som

motsvarar vad som enligt 1 -4 �� skall tillkomma den f�rst avlidna makens

arvingar.

Vad som f�reskrivs i 4 � f�r det fall att egendom har tillfallit den

efterlevande maken i arv, g�va e ller testamente skall g�lla, om den efterle�

vande maken genom bodelning med en sambo har erh�llit egendom ut�ver
vad maken f�rut had e.

Vad som f�reskrivs i denna balk om sambor g�ller endast s�dana sambo-

f�rh�llanden d�r en ogift kvinna och en ogift man bor tillsammans under

�ktenskapsliknande f�rh�llanden.

8 � Finns det vid den efterlevande makens d�d arvsber�ttigade efter
endast en av maka rna, skall dessa arvingar �rva allt.

9 � Om vi d den f�rst avlidna makens d�d n�gon som �r br�starvinge till
denne men inte till den efterlevande maken avst�r fr�n sitt arv efter den

f�rst avlidna maken till f�rm�n f�r den efterlevande maken, har br�star�

vingen i st�llet r�tt att ta del i dennes bo enligt best�mmelserna i 2 �.

10 � Detta kapitel g�ller ej, om m�l om �ktenskapsskillnad p�gick vid

arvl�tarens d�d.

6 kap.

1 � Vad arvl�taren i livstiden har gett en br�starvinge skall avr�knas som

f�rskott p� dennes arv efter arvl�taren, om inte annat har f�reskrivits eller

med h�nsyn till omst�ndigheterna m�ste antas ha varit avsett. �r mottaga�
ren en annan arvinge, skall avr�kning ske endast om detta har f�reskrivits

eller p� grund av omst�ndigheterna m�ste antas ha varit avsett d� egendo�

men gavs.

Har en make av sitt giftor�ttsgods gett f�rskott p� arv till en br�starvinge

som �r makarnas gemensamma, skall avr�kning f�r detta g�ras p� arvet
efter den f�rst avlidna maken. Om detta arv inte r�cker till, skall �tersto�
den avr�knas p� arvet efter den andra maken. Vad som sagts nu g�ller
ocks� d� en efte rlevande make av s�dan egendom som omfattas av br�st�
arvingars arvsr�tt enligt 3 k ap. 2 � har gett f�rskott p� arv till en br�star�

vinge till den f�rst avlidna maken.

515

�

SFS 1987:231

7 � Vad en make av sitt giftor�ttsgods har gett ett styvbarn eller en
avkomling till styvb arn skall avr�knas p� mottagarens arv efter den andra

maken, om inte annat har f�reskrivits eller med h�nsyn till omst�ndighe�

terna m�ste antas ha varit avsett. Med samma f�rbeh�ll skall, om inte

annat f�ljer av 1 �, vad den efterlevande maken har gett en s�dan arvinge
eller testamentstagare som enligt 3 kap. 2 � eller 12 k ap. 1 � har r�tt att ta
del i den efterlevande makens bo avr�knas p� mottagarens lott i detta.

Best�mmelserna i 2-6 �� skall till�mpas �ven i dessa fall.

7 kap.

3 � F�r utf�ende av laglott �ger br�starvinge p�kalla j�mkning i testa�

mente. �ro flera f�rordnanden, skall, om ej annat f�ljer av testamentet,

legat utg� f�re f�rordnande till universell te stamentstagare och legat, som
avser viss egendom, utg� f�re annat samt i �vrigt neds�ttni ng ske i f�rh�l�
lande till storleken av vaije f�rordnande eller, vad ang�r f�rordnande till

br�starvinge, till den de! d�rav som han ej �r pliktig avr�kna � sin laglott.

Vad en br�starvinge erh�ller genom att p�kalla j�mkning i testamente

skall inte omfattas av den efterlevande makens r�tt till kvarl�tenskapen

enligt 3 kap. i andra fall �n d� j�mkningen avser testamentsvillkor som
g�ller till f�rm�n f�r den e fterlevande maken.

Br�starvinge, som ej inom sex m�nader efter det han erh�ll del av

testamentet p� s�tt i 14 kap. s�gs p�kallat j�mkning genom att giva testa-
mentstagaren sitt anspr�k tillk�nna eller genom att v�cka talan mot ho�
nom, har f�rlorat sin r�tt.

11 kap.

8 � Har en make gjort testamente till den andra maken �r f�rordnandet

utan verkan, om �ktenskapet �r uppl�st vid testators d�d eller m�l om

�ktenskapsskillnad d� p�g�r. Detsamma g�ller, om n�gon har gjort testa�

mente till sin sambo men sambof�rh�llandet har upph�rt f�re testators

d�d.

14 kap.
4 � Testamente skall sedan bevakning �gt rum delgivas arvinge geno m
�verl�mnande av, f�rutom bevis om bevakningen, testamentshandlingen i
bestyrkt avskrift eller, i fr�ga om muntligt testamente, protokoll �ver

f�rh�r med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamen�

tets inneh�ll.

Efterl�mnar testator, j�mte make, arvingar som avses i 3 kap. 2 �, m�

testamentet, s�vitt dessa ang�r, delgivas dem som vid tiden f�r de lgivning-

en �ro n�rmast till arv efter testator.

�ro flera testamentstagare, g�ller delgivning, som verkst�llts av en

bland dem, j�mv�l f�r de �vriga.

516

�

16 kap.

SFS 1987:231

1 � Vistas, d� bouppteckning f�rr�ttas, till namnet k�nd arvinge efter

den d�de � ok�nd ort, skall det hos r�tten anm�las av den som har boet i
sin v�rd. N�r s�dan anm�lan sker eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt,
skall r�tten l�ta i Post- och Inrikes Tidningar of�rdr�jligen intaga kung�rel�
se, att arv efter den d�de tillfallit den bortovarande, med anmaning till
honom att g�ra sin r�tt till arvet g�llande inom fem �r fr�n den dag,
kung�relsen var inf�rd i tidningen. I ku ng�relsen skall den bortovarandes
namn upptagas.

I fall som avs es i 3 kap. 2 � ska ll, vid till�mpning av vad nu sagts, den

r�tt, som tillkommer den f�rst avlidne makens arvingar i den efterlevandes
bo, behandlas som arv efter den efterlevande maken.

8 � Arv, som arvinge enligt 7 � g�tt f�rlustig, skall tillfalla dem som

skulle varit ber�ttigade d�rtill, om arvingen avlidit f�re arvl�taren eller, i
fall som avses i 3 kap. 2 �, f�re den sist avlidne maken.

18 kap.

I � Har inte s�rskild d�dsbof�rvaltning anordnats enligt 19 kap. skall

efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare

(d�dsbodel�gare) gemensamt f�rvalta den d�des egendom under

boets utredning. De f�retr�der d�rvid d�dsboet mot tredje man samt har
r�tt att tala och svara i m�l som r�r boet. �tg�rder som inte t�l att
uppskjutas f�r f�retas �ven om n�gon del�gares samtycke inte kan inh�m�

tas.

Har bodelning skett efter arvl�tarens d�d eller skall bodelning inte ske,

�r en efterlevande make eller sambo inte d�dsbodel�gare, om maken eller

sambon ej �r arvinge eller universell testamentstagare.

Den som har r�tt att ta arv eller testamente f�rst sedan en annan arvinge

eller universell testamentstagare har avlidit �r del�gare i d ennes bo men

inte i arvl�tarens.

Innan testamente blivit st�ndande, anses s�som del�gare s�v�l arvinge,

vilken uteslutits fr�n arv, som ock den, vilken insatts till universell testa�
mentstagare.

19 kap.

15 � S� snart d�dsboet beretts f�r bodelning eller arvskifte samt delning

kan �ga rum utan men f �r n�gon, vars r�tt �r beroende av utredningen,
skall bou tredningsmannen g�ra anm�lan h�rom till de l�garna och avgiva

redovisning f�r sin f�rvaltning.

Sedan bodelning eller arvskifte har f�rr�ttats av del�garna, skall bo�

utredningsmannen l�mna ut egendomen. Detsamma g�ller n�r en delning

som har verkst�llts av bodelningsf�rr�ttare eller skiftesman har vunnit laga
kraft.

Har boutredningsman fr�ntr�tt uppdraget utan att det blivit slutf�rt efter

vad nu �r sagt, �r han ock redovisningsskyldig.

N�r boutredningsman slutf�rt sitt uppdrag, m� han p� beg�ran entledi�

gas av r�tten.

�

SFS 1987:231

20 kap.

2 � D�dsbodel�gare som har egendomen i sin v�rd, boutredningsman

eller testamentsexekut�r skall best�mma tid och ort f�r bouppteckning
samt utse tv� kunniga och trov�rdiga gode m�n att f�rr�tta den. Samtliga
del�gare skall kallas i god tid till f�rr�ttnin gen. Den avlidnes efterlevande

make eller sambo skall alltid kallas. Skall lott i kvarl�tenskapen �tnjutas

f�rst sedan arvinge eller universell testamentstagare har avlidit, skall �ven

den kallas som vid tiden f�r bouppteckningen �r n�rmast att s�lunda ta arv
eller testamente.

Omh�ndertages ej egendomen av del�gare, boutredningsman eller testa�

mentsexekut�r, ankommer p� annan, som efter vad i 18 kap . 2 � s�gs har

egendomen i sin v�rd , att f�ranstalta om bouppteckning.

3 � I bouppteckningen ange s dagen f�r f�rr�ttningen, den d�des fullst�n�

diga namn, yrke och hemvist samt d�dsdagen. �ven namn och hemvist f�r

dem som skall ha kallats till f�rr�ttningen skall anges. F�r under�rig skall

anges f�delsedatum och f�r arvinge skall anges hans sl�ktskap med den
d�de. Arvinge skall anges �ven om han �r utesluten fr�n del i kvarl�tenska�

pen. Om den d� de efterl�mnar en make, skall f�r br�starvingar anges om

de �r br�starvingar �ven till maken. Kan uppgift i visst h�nseende ej

l�mnas, skall det anm�rkas.

Av bouppteckningen skall framg� vilka som n�rvarit vid f�rr�ttningen.

D�r n�gon som s kolat kallas ej n�rvarit, skall vid bouppteckningen fogas
bevis att han i tid blivit kallad.

4 � Den d�des tillg�ngar och skulder antecknas s�dana de var vid d�ds�

fallet. D�rvid anges tillg�ngarnas v�rde och skuldernas belopp.

Var den d�de gift, skall b�da makarnas tillg�ngar och skulder var f�r sig

antecknas och v�rderas. Hade makarna eller en av dem enskild egend om
eller s�dan r�ttighet som enligt 10 kap. 3 � �ktenskapsbalken inte skall ing�
i bodelning, skall grunden f�r att egendomen skall vara undantagen fr�n

bodelningen och egendomens v�rde anges s�rskilt, om det inte p� grund av

f�rh�llandena �r obeh�vligt.

Efterl�mnar den d�de en sambo och hade n�gon av dem f�rv�rvat

bostad eller bohag f�r gemensamt begagnande, skall denna egendom an�

tecknas och v�rderas s�rskilt, om den efterlevande sambon har beg�rt
bodelning. D�rvid skall anges vem egendomen tillh�r. �ven fordringar

som �r f�renade med s�rskild f�rm�nsr�tt i egendomen eller av annan

anledning �r att h�nf�ra till denna egendom skall antecknas. Om den
efterlevande sambon eller den avlidna sambons �vriga d�dsbodel�gare

beg�r att f� t�ckning f�r annan skuld ur egendomen, skall sambons samtli�

ga tillg�ngar och skulder antecknas och v�rderas.

518

6 � Den som v�rdar egendomen eller i �vrigt b�st k�nner till boet skall
s�som bouppgivare l�mna uppgifter om boet. Varje del�gare samt efterle�

vande make eller sambo skall p� anmaning l�mna uppgifter till bouppteck�
ningen.

Bouppgivaren skall p� handlingen teckna f�rs�k ran p� heder och samve�

te att uppgifterna till bouppteckningen �r riktiga och att inga uppgifter
avsiktligt har utel�mnats. Bouppgivaren skall bekr�fta sina uppgifter med

�

edj �m tal an om edg�ng f�rs av n�gon vars r�tt kan bero d�rav eller av

SFS 1987:231

boiitredningsman eller testamentsexekut�r. Samma skyldighet har dessut�

om d�dsbodel�gare samt efterlevande make eller sambo som inte har varit

bouppgivare. �ven andra personer som har tagit befattning med boet kan

�l�ggas att bekr�fta uppgifterna i bouppteckningen under ed.

Gode m�nnen skall p� handlingen intyga att allt har blivit riktigt an teck�

nat och att tillg�ngarna har v�rderats efter b�sta f�rst�nd.

10 � Blir en ny tillg�ng elle r skuld k�nd efter det att bouppteckning har

f�rr�ttats eller uppt�cks annan felaktighet i bouppteckningen, skall till-

l�ggsbouppteckning inneh�llande till�gg eller r�ttelse f�rr�ttas inom en
m�nad.

Till�ggsbouppteckning skall ocks� f�rr�ttas, om efterlevande sambo

efter det att bouppteckning har f�rr�ttats framst�ller en s�dan beg�ran om
skuldt�ckning som avses i 4 � tredje stycket fj�rde meningen och sambons
tillg�ngar och skulder inte tidigare har antecknats och v�rderats. I detta fall
skall till�ggsbouppteckningen f�rr�ttas inom tre m�nader fr�n det att beg�

ran framst�lldes.

Betr�ffande till�ggsbouppteckning g�ller i �vrig t vad som f�rut i de tta

kapitel �r f�reskrivet om bouppteckning.

23 kap.

1 � Arvskifte f�rr�ttas av arvingar och universella testamentstagare.

Var den d�de gift, skall f�rst bodelning f�rr�ttas enligt best�mmelserna i

�ktenskapsbalken. Efterl�mnar den d�de en sambo och beg�r denne bo�
delning enligt lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem, skall bo�
delningen f�rr�ttas innan arvskifte �ger rum.

2 � Mot n�gon del� gares bestridande f�r skifte ej f�retas innan boupp�
teckning har f�rr�ttats och alla k�nda skulder har betalts eller medel till
deras betalning har st�llts under s�rskild v�rd eller uppg�relse har tr�ffats

som inneb�r att del�garen inte svarar f�r skulderna.

Skall legat eller �ndam�lsbest�mmelse fullg�ras av oskifto, f�r skifte ej

mot del�gares bestridande �ga rum innan f�rordnandet har verkst�llts eller

del�garen har fritagits fr�n att svara f�r dess fullg�rande eller erforderlig

egendom har blivit st�lld under s�rskild v�rd.

St�r boet under f�rvaltning av boutredningsman eller testamentsexeku�

t�r, f�r skifte e j f�retas innan denne har anm�lt att utredningen har slut�
f�rts.

4 � �ver arvskifte skall uppr�ttas en handling som skrivs under av del�
�garna.

5 � P� en del�gares beg�ran skall r�tten f�rordna n�gon att vara skiftes�

man. Vad som f�re skrivs i 17 kap. 1-4 och 6-8 �� ktenskapsbalken om
bodelning, bodelningsf�rr�ttare och make skall g�lla i fr�ga om arvsk ifte,

skiftesman och del�gare i b oet. Arvode och ers�ttning till skiftesmann en
skall dock betalas a v d�dsboet.

St�lls boet under f�rvaltning av testamentsexekut�r, �r denne utan

519

�

SFS 1987:231

s�rskilt f�rordnande skiftesman. Detta g�ller dock ej, om n�gon annan

redan har f�rordnats som skiftesman eller om testamentsexekutom �r

del�gare i b oet.

1. Denna lag tr�der i kraft samtidigt som �kt enskapsbalken.

2. Har arvl�taren avlidit f�re ikrafttr�dandet, skall �ld re best�mmelser

fortfarande till�mpas.

3. Den nya best�mmelsen i 3 kap. 8 � skall till�mpas �ven om den f�rst

avlidna maken har avlidit f�re ikrafttr�dandet.

P� regeringens v�gnar

STEN WICKBOM

Anders Eriksson

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom familjerätten

Föräldrabalk (1949:381)
Socialtjänstlag (2001:453)
Äktenskapsbalk (1987:230)
Ärvdabalk (1958:637)

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1987:231

Viktiga lagar inom familjerätten

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Om Lagboken.se