SFS 1988:1255

Lag

SFS 1988:1255

om ändring i ärvdabalken;

utkom frän trycket

den 16 december 1988

utfärdad den 1 d ecember 1988.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 12 ka p. 9 och 11 § §, 17 kap . 2 §,

18 kap. 2 §, 19 kap. 1,14 a och 18 §§, 20 ka p. 8 § samt 24 ka p. 4 och 5 §§

ärvdabalken^ skall ha följande lydelse.

' Prop. 1987/88:124, 1988/89: LU9, rskr. 10.

' Balken omtryckt 1981:359.

2873

¬

\

SFS 1988:1255

12 kap.

9 § Om nyttjanderättshavaren genom vanvård av egendomen eller ge­

nom annat otillbörligt förfarande uppenbarligen äventyrar ägarens bästa,

får rätten på ansökan ålägga honom att ställa säkerhet för egendomen eller
också förordna, att denna skall ställas under vård och förvaltning av god

man som avses i 11 kap. föräldrabalken.

För skada, som nyttjanderättshavaren uppsåtligen eller av vårdslöshet

vållat ägaren, skall ersättning betalas, då nyttjanderätten upphör eller

egendomen ställs under vård och förvaltning av god man.

11 § Skall enligt testamente någon njuta avkomst av egendom i kvarlå-

tenskapen och egendomen, till betryggande av hans rätt, sättas under
särskild vård, skall den, där ej annat följer av testamentet, ställas under

förvaltning av god man som avses i 11 kap. föräldrabalken.

2874

17 kap.

2 § Avsäger sig arvinge, genom godkännande av testamente eller eljest,

skriftligen hos arvlåtaren sin rätt till arv, är det gällande. Bröstarvinge äger
dock utfå sin laglott, med mindre han avstått från denna mot skäligt

vederlag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens
make enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller

testamente med föreskrift om fördelning på sätt om bröstarv är stadgat.

En underårig får inte avsäga sig arv. Den som har förvaltare enligt 11

kap. 7 § föräldrabalken får inte avsäga sig arv utan förvaltarens skriftliga

samtycke.

Om något annat inte framgår av omständigheterna, gäller arvsavsägelse

också mot arvinges avkomlingar.

18 kap.

2 § Till dess att egendomen har tagits om hand av samtliga dödsbodel­
ägare eller av den som i an nat fall har att förvalta boet, skall egendomen,
om den ej står under vård av förmyndare, syssloman eller annan, vårdas
av delägare som sammanbodde med den avlidne eller annars kan ta hand
om egendomen. Den som har tagit hand om egendomen skall genast

underrätta övriga delägare om dödsfallet och, om det behövs god man för

någon delägare, göra anmälan hos rätten enligt 11 kap. föräldrabalken.

Vad som har sagts om delägare gäller också efterlevande make som inte är

delägare.

Finns det inte någon som sålunda tar hand om den dödes egendom, skall

medlem av hushållet som den döde tillhörde, hyresvärd eller annan som är
närmast till det ta hand om egendomen samt tillkalla delägare eller anmäla
dödsfallet till socialnämnden. Då anmälan skett eller förhållandet på annat

sätt blir känt, skall socialnämnden, om det behövs, göra vad som enligt

första stycket åligger delägare. För kostnaderna med anledning av detta
har kommunen rätt till ersättning av boet.

/

¬

, • •• av •.

19 kap.

SFS 1988:1255

1 § Då dödsbodelägare begär det, skall rätten forordna , att egendomen

skall avträdas till förva ltning av boutredningsman, samt utse någon att i
sådan egenskap handha förvaltningen. Har någon genom testamente blivit

utsedd att i fråga om förvaltningen träda i arvingars och universella

testamentstagares ställe (testamentsexekutör), äger jämväl han påkalla
beslut som nu är sagt. Sådant beslu t skall ocks å meddelas på begäran av
den som erhållit legat eller äger föra talan om fullgörande av ändamålsbe­

stämmelse, där det prövas nödigt för legatets eller ändam ålsbestämmel­

sens verkställande, eller på begäran av borgenär eller den som står i ansvar
för betalning av gäld efter den döde, där det måste antas att dödsboet är på
obestånd eller att sökandens rätt eljest äventyras. Är dödsbodelägare eller
den som erhållit legat omyndig eller har enligt 11 kap. 3, 4 eller 7 §

fÖräldrabalken god man eller förvaltare förordnats fÖr honom, skall döds­
boet avträdas till förvaltn ing av boutrednin gsman, om överförmyndaren
begär det och rätten finner skäl därtill.

Skall enligt testamente egendomen vara undanta gen delägarnas förvalt­

ning, men är testamentsexekutör ej utsedd eller kan den utsedde ej utföra
uppdraget, skall rätten, då ansökan görs av någon vars rätt är beroende av

utredningen eller förhållandet eljest blir känt, med dela beslut som avses i
första stycket.

Beslut enligt denna paragraf får grundas även på testamente som ej

vunnit laga kraft.

14 a § Före den 1 a pril vaije år skall boutredningsmannen avge redovis­

ning för medelsförvaltningen under föregående kalenderår. I re dovisning­

en skola upptagas saldo vid årets böljan och slut samt in- och utbetalningar

under året. Ha medel innestått i bank eller annan inrättning skall vid
redovisningen fogas bevis om insättningar och uttag under året samt

behållning vid årets slut. När värdehandlin gar nedsatts i bank skall vid

redovisningen fogas bevis av motsvarande innehåll.

Årsredovisning skall tillställas minst en delägare i boet . Övriga delägare

samt rätten skall samtidigt underrättas om vem som tillställts redovisning­
en. Dödsbodelägare som inte har tillställts redovisningen har rätt att på

begäran hos boutre dningsmannen erhålla ett exemplar av den. Finns det

delägare i boet som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 k ap. 7 §

fÖräldrabalken skall ett exemplar tillställas överförmyndåren.

Fullgör boutredningsman ej vad som å ligger honom en ligt denna para­

graf, kan rätten vi d vite förelägga honom att fullgöra sin skyldighet.

18 § Boutredningsman är pliktig att ersätta skada, som han uppsåtligen

eller av vårdsl öshet vållat dödsb oet eller någon, vars rätt är beroende av

utredningen.

Är flera utredningsmän ersättningspliktiga, svarar de solidariskt. Ersätt­

ningsbeloppet skall utredningsmännen emellan slutligen fördelas efter den

större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last.

Om skyldighet att hos ban k nedsätta eller inbetala värdehandlingar och

penningmedel, som tillkommer omyndig eller den för vilken god man eller

förvaltare förordnats, stadgas i f Öräldrabalken.

2875

¬

\

SFS 1988:1255

20 kap.

8 § Bouppteckning skall inom en månad efter upprättande jämte be­

styrkt avskrift för registrering ges in till rätten i den ort där den döde skolat
svara i tvistemål i allmänhet eller, om behörig domstol ej sålunda finns, till
Stockholms tingsrätt. Finns det flera bouppteckningar, skall de ges in

samtidigt; och skall tiden härför räknas från det den sista bouppteckningen

upprättades.

Bestyrkt avskrift av bouppteckningen skall förvaras hos rätten.
Har omyndig del i boet eller är någon för vilken förvaltare enligt föräld-

rabalken har förordnats delägar e eller finns delägare, för vilke n god man

skall förordnas, skall ytterligare en bestyrkt avskrift ges in för varje över­

förmyndare som skall ha tillsyn över ifrågavarande förmynderskap, förval-

tarskap eller godmanskap. Är boupp teckningen av vidly ftig beskaffenhet,

behöver denna avskrift omfatta endast erforderliga delar.

Är inte erforderliga avskrifter ingivna, skall sådana tas på bo ets bekost­

nad.

24 kap.
4 § Träder efterlevande make, som deltagit i avtalet, i nytt gifte, eller dör
delägare och efterlämnar han såsom dödsbodelägare någon, som ej deltagit
i avtalet, skall detta, om uppsägning sker inom fyra månader däreft er,

upphöra att gälla tre månader efter uppsägningen.

Om förmyndare, god man eller förvaltare deltagit i avtalet, ska ll vid

förmynderskapets, godmanskapets eller förvaltarskapets upphörande rätt
till uppsägning som avses i första styck et tillkomma den på vars vägn ar

avtalet slutits.

5 § Har, efter det avtal om sammanlevnad i oskiftat bo slutits, väsentlig
ändring inträtt i de förhållan den som därvid var avgörande, eller befinns
avtalet av annan särskild orsak ej böra best å, får rätten på de lägares talan

förklara, att avtalet skall upphöra att gälla.

Om hävande av avtal, vars fortsatta bestånd medför äventyr för delägare

som är omyndig eller för vilken god man elle r förvaltare är förordnad, är
särskilt stadgat.

Denna lag träder i k raft den 1 januar i 1989.

På regeringens vägnar

LAILA FREIVALDS

Anders Eriksson

(Justitiedepartementet)

2876

¬