SFS 1988:1251

SFS 1988; 1251 Lag

Utkom från trycket

oiii ändring i föräldrabalken;

den 16 december 1988

utfärdad den I d ecember 1988.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om föräldrabalken^

dels att 4 kap. 2 §, 10 och 18 kap. skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 11 kap . 1 — 17 §§ skall betecknas 10 kap. 2 —18 §§,

delsan 3 kap. 4 §, 4 kap. 5 a §, de nya 10 kap. 2 -18 §§, 12 kap. 2-6 §§,

13 kap. 2-10 §§, 14 kap. 1 §, 16 kap. 2 och 5 §§ , 17 kap. 7 §, 19 kap. 8 och

17 §§, 20 kap. 1, 2, 5, 8 och 11 §§ samt rubrikerna till 10-17 kap. skall ha

följande lydelse,

dels att det i balken skall införas åtta nya paragrafer, 10 kap. 1 §, 15 kap.

20-22 §§, 16 kap. 15 § och 20 kap. 2 a-c §§ samt ett nytt kapitel, 11 kap.,

av följande lydelse.

' Prop. 1987/88; 124, 1988/89: LU9, rskr. 10,

2856

' Balken omtryckt 1983:485.

¬

3 kap.

SFS 1988:1251

4 § Är part i mål som avs es i 1 eller 2 § underåri g, får förmyndaren eller

god man, om sådan enligt 11 k ap. skall forordnas, fora talan for honom.

Modem skall höras i målet, om det kan ske.

4 kap.
5 a §' Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas
samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat
sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptiv­

barn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller,
om en adoptivförälder är gift med någon av barnets föräldrar, från båda
dessa makar.

Samtycke enligt första stycket behövs ej av den som är sinnessjuk,

sinnesslö, utan del i vård naden eller på okänd ort. Är detta fallet beträffan­
de var och en av de m som enligt första stycket skall samtycka till adoptio­

nen, skall i stället samtycke inhämtas från barnets förmyndare.

1 10 kap. Om förmyndare

1 § Den som är underårig eller som har förvaltare får inte vara förmyn­

dare.

2 § För barn som står under vårdnad av bägge föräldrarna är dessa

förmyndare. Om någon av föräldrarna inte får vara förmyndare enligt 1 §
eller blir entledigad från förmynderskapet, är den andre barnets förmynda­

re.

För barn som står under vårdnad av endast den ene av sina föräldrar är

denne ensam förmyndare.

3 § Ingår underårigt barn äktenskap, skall den som vid äktenskapets

ingående var förmyndare fÖr barnet alltjämt vara barnets förmyndare.

4 § Har en underårig inte någon förmyndare, skall rätten förordna så­
dan.

5 § Har förmyndare förordnats enligt 4 § på grund av att fadern eller

modern är underårig, gäller förordnandet till dess fadern eller modem har
uppnått myndig ålder.

6 § Till förmyndare skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig

man eller kvinna.

För underåriga syskon bör gemensam förmyndare förordnas, om inte

särskilda skäl talar emot det.

7 § Skall efter föräldrarnas död förmyndare förordnas för en underårig

och har föräldrarna eller en av dem gett tillkänna vem de önskar till
förmyndare, skall denna person förordnas, om han eller hon inte är olämp­
lig.

' Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.

2857

¬

SFS 1988:1251

8 § När omständigheterna påkallar det, får flera förmyndare förordnaS

för den underårige.

Kan den eller de som på grund av lag skall vara förmyndare inte

lämpligen handha förmynderskapet allena, skall medförmyndare förord­
nas.

9 § En förmyndare har rätt att på begäran bli entledigad från förmynder­
skapet. Detta gäller dock ej, om förmynderskapet utövas av föräldrarna

eller en av dem och särskilda skäl talar mot att förmyndaren entledigas.

Har två särskilt förordnade förmyndare

utsetts att gemensamt utöva

vårdnaden om ett barn och vill någon av förmyndarna att vårdnaden inte

längre skall vara gemensam, skall rätten på talan av en av dem eller båda
anförtro vårdnaden om barnet åt en av dem efter vad som är bäst för
barnet.

10 § En förmyndare skall entledigas, om förmyndaren vid utövandet av

förmynderskapet gör sig skyldig till missbruk eller försummelse, om för­
myndaren kommer på ekonomiskt obestånd och på grund därav är olämp­

lig att vara förmyndare eller om förmyndaren av någon annan orsak inte
längre är lämplig som förmyndare.

11 § Dör förmyndaren och finns det inte någon som på grund av lag skall

vara förmyndare, skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål anmäla
förhållandet till den tingsrätt hos vilken förmynderskapet är eller skall
vara inskrivet.

12 §

ten.

Förmynderskap står under tillsyn av överförmyndaren och tingsrät-

13 § Fråga om förordnande av förmyndare tas upp av den tingsrätt där

förmynderskapet är inskrivet eller, om inskrivning av förmynderskapet
inte har ägt rum, av den tingsrätt där inskrivning skall ske.

Fråga om entledigande av förmyndare tas upp av den tingsrätt där

förmynderskapet är eller skall vara inskrivet.

14 § I är ende om förordnande av förmyndare skall rätten bereda över­

förmyndaren tillfälle att lämna förslag på person som är lämplig för upp­

draget.

2858

15 § Ingen får förordnas till förmyndare eller entledigas från ett förmyn­

derskap utan att ha fått tillfälle att yttra sig,

16 § Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i ä rende om förordnande av

förmyndare, får rätten, om den omyndiges angelägenheter kräver omedel­
bar vård, förordna förmyndare för tiden till dess ärendet avgörs.

17 § Uppkommer fråga om att enligt 10 § entlediga en förmyndare och

kan slutligt beslut ej ges omedelbart, får rätten, om dröjsmål skulle medfö­

ra fara för den underårige, besluta att förmyndaren skall skiljas från sitt

uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs.

¬

v: -

Innan rätten meddelar beslu t enligt första stycket, ska ll förmyndaren

SFS 1988:1251

beredas tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dr öjsmål.

18 § Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare får

göras, förutom av överförm yndaren och förmyndare, av den underårige

själv, om denne har fy llt sext on år, samt av hans eller henn es make oc h

närmaste släktingar. En förmyndare som inte läng re är lämplig att utöva
vårdnaden får entledigas även på ansökan av socialnämnden. Frågor som

avses i de nna paragraf skall rätten oc kså ta upp sj älvmant, när anlednin g

förekommer till det.

I ärende som avses i första stycket skall rätten, när det rör en un derårig

som fyllt sexton år, bereda denne tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

Rättens beslut i ärende som avses i första stycket får överklagas, förutom

av den som beslutet särskilt rör, av var och en som har rätt att göra
ansökan.

111 kap. Om god man och förvaltare

Om god man

1 § Kan en förmyndare på grund av sju kdom eller av an nan orsak inte

utöva förmynderskapet eller blir förmyndaren enligt IO kap. 17 § skild från
utövningen av det, skall rätten förordna god man att i förmyndarens ställe
vårda den underåriges angelägenheter.

2 § Har en förmyndare eller förmyndarens make och den underårige del
i oskiftat dödsbo, skall rätten förordna god man att vårda den underåriges
rätt i boet vid bo utredningen liksom vid bodelning och skifte eller ingåen­
de av avtal om sammanlevnad i oskiftat bo.

God man skall även förordnas när den som har en förmyndare, god man

eller förvaltare skall företa en rättsha ndling eller vara part i en rättegång
och behöver biträde men enligt 13 kap. 2 § inte kan företrädas av förmyn­
daren, den gode mannen eller förvaltaren.

God man skall också i annat fall än som avses i första eller andra stycket

förordnas för den som har fö rmyndare, god man elle r förvaltare, om det
förekommer en ange lägenhet i vilken han eller hon har ett intresse som
strider mot sådan företrädares elle r dennes makes intress e. Rätten skall

meddela sådant förordnande om förmyndaren, den gode mannen eller
förvaltaren eller den som denne i sådan egenskap företräder begär det eller

det annars är lämpligt.

3 § Rätten skall förordna god man,

1. om det vid ett dödsfall finns en till namnet känd arvinge som vistas på

okänd eller avlä gsen ort och därför inte kan bevaka sin rätt i boet och

förvalta sin lott i det,

2. om det vid ett dödsfall inte kan utredas, huruvida den döde har

efterlämnat någo n arvinge som är arvsbe rättigad före allmänna arvsfon­
den eller före eller tillsammans med någon annan känd arvinge, eller också

kännedom finns om arvinge efter den döde men kunskap saknas såväl om

arvingens namn som om hans vistelseort, och det på grund av sådan
omständighet krävs att okänd arvinges rätt bevakas och hans eller hennes

2859

lott i bo et förvaltas.

¬

SFS 1988:1251

3. om en testamentstagare vistas på okänd eller avlägsen ort eller är

okänd och hans eller hennes rätt därför behöver iakttas enligt vad sojm

föreskrivs om arvinge,

4. om det i övrigt Icrävs att en bortavarandes rätt bevakas eller en

bortavarandes egendom förvaltas,

5. om det enligt förordnande i testamente eller annan rättshandling

beror av en framtida händelse, vem egendom skall tillfalla, eller egendom
först framdeles skall tillträdas med äganderätt, och det krävs att den
blivande ägarens rätt bevakas eller att egendomen förvaltas för den blivan­
de ägarens räkning, eller

6. om egendom, enligt vad som särskilt föreskrivs, skall ställas under

vård och förvaltning av god man som avses i detta kapitel.

Förordnande enligt första stycket sker efter anmälan eller när behovet

blir känt på annat sätt. Krävs en god man för den som har rätt i ett dödsbo,
skall det anmälas hos tingsrätten av den som har boet i sin vård.

Rättshandlingar som en god man har företagit med stöd av ett förord­

nande enligt denna paragraf gäller, även om den egendom som förordnan­

det avsåg tillfaller någon som den gode mannen inte var förordnad att

företräda.

4 § Om någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, för­
svagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att

bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten,

om det behövs, förordna god man för honom eller henne. Förordnande får

inte meddelas utan samtycke av den för vilken god man skall utses, om

inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.

5 § En rättshandling som en god man har företagit utanför sitt förord­

nande är inte bindande för den som förordnandet avser. En rättshandling

som utan dennes samtycke företagits inom ramen för förordnandet är inte

heller bindande för den som förordnandet avser, såvida inte denne på

grund av sitt tillstånd varit ur stånd att ge uttryck för sin mening eller

denna av annan orsak inte har kunnat inhämtas.

Har den gode mannen inom ramen för förordnandet ingått en rättshand­

ling som sedvanligen företas för den dagliga hushållningen, skall samtycke
från den som han företräder anses föreligga, om denne inte före rättshand­
lingen har gett uttryck för annat till den mot vilken rättshandlingen riktade

sig.

6 § Om en rättshandling som en god man har företagit inte blir bindande
enligt 5 §, är den gode mannen skyldig att ersätta godtroende tredje man
skada som denne har tillfogats. Detta gäller dock i nte, om rättshandlingen
saknar bindande verkan mot den för vars räkning den har företagits till

följd av någon särskild om ständighet, som den gode mannen inte kände till

och som tredje man inte med fog kun de förutsätta att den gode mannen
skulle känna till.

2860

Oin förvaltare

7 § Om någon beträffande vilken det föreligger en sådan situation som
anges i 4 § är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten förordna

¬

förvaltare för honom eller henne. Förvaltare får dock inte förordnas, om

SFS 1988:1251

det är tillräckligt att god man förordnas eller att den enskilde på något
annat mindre ingripande sätt får hjälp.

Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje sär­

skilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller
egendom överstigande ett visst värde.

Rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma uppdra­

gets omfattning.

8 § Utan hinder av förvaltarförordnande enligt 7 § ha r den som avses

med förordnandet rätt att själv

1. sluta avtal om tjänst eller annat arbete,
2. förfoga över vad han eller hon genom eget arbete har förvärvat efter

det att förvaltare har förordnats, liksom a vkastningen av sådan egendom
och vad som ha r trätt i egendomen s ställe samt

3. förfoga över vad han eller hon efter det att förvaltare har förordnats

erhåller genom gåva eller testamente under villkor att egendomen inte
skall omfattas av förvaltarens rådighet.

Om särskilda skäl föranleder det, får dock rätten föreskriva att förvaltar­

uppdraget skall omfatta även förhållande som avses i första stycket.

9 § Förvaltaren har inom ramen för förvaltaruppdraget ensam rådighet

över den enskildes egendom och företräder denne i alla angelägenheter
sOm omfattas av uppdraget.

Den som har förvaltare är inte behörig att företa rättshandlingar för

annans räkning.

10 § Med förvaltarens samtycke får den enskilde själv företa rättshand­

lingar även i en angelägenhet som omfattas av förvaltaruppdraget. Om
verkan av avtal som den enskilde har ingått utan samtycke gäller vad som

föreskrivs i 9 kap. 6 och 7 §§ för underåriga.

11 § Den enskilde är inte bunden av en rättshandling som en förvaltare

har företagit utanför sitt förordnande. Förvaltaren är i såd ant fall skyldig

att ersätta godtroende tredje man skada som denne har tillfogats.

Gemensamma bestämmelser

12 § Till god man eller förvaltare skall utses en rättrådig, erfaren och i
övrigt lämplig man eller kvinna. Skall en god man förordnas att bevaka en

underårigs eller bortavarandes rätt i dödsbo och har den avlidne gett

tillkänna vem den avlidne önskar till god m an, skall denna person förord­

nas, om han eller hon inte är olämplig.

Den som är underårig eller som själv har förvaltare får inte vara god

man eller förvaltare.

13 § När omständigheterna påkallar det, kan flera gode män eller förval­

tare förordnas för den enskilde.

Är flera gode män eller förvaltare ansvariga för skada som har tillfogats

tredje man, svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsansvaret

skall slutligt fördelas mellan de ansvariga efter den grad av vållande som

2861

¬

SFS 1988:1251

2862

åvilar dem. Om någon saknar tillgångar att betala sin andel med, skall de
övrigas ansvarighet for bristen bestämmas enligt samma grunder.

14 § Godmanskap och forvaltarskap står under tillsyn av överförmynda­
ren och tingsrätten.

15 § Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare får göras av
överförmyndaren, förmyndare, den som ansökningen avser, om han eller

hon har fyllt sexton år, samt av hans eller hennes make och närmaste

släktingar.

Ansökan om förordnande av förvaltare får också göras av god man som

avses i 4 §.

Frågor om förordnande av god man eller förvaltare skall rätten också ta

upp självmant, när anledning förekommer till det.

16 § I ärende om förordnande av god man eller förvaltare för någon som

har fyllt sexton år skall rätten bereda denne tillfälle att yttra sig, om det kan

ske.

I ärende om förordnande av god man enligt 4 § eller förvaltare skall, om

det inte är obehövligt, rätten också inhämta yttrande från make och

närmaste släktingar, överförmyndaren, vårdinrättning, omsorgsnämnd

och socialnämnd. Den som ansökningen avser skall h öras muntligen, om
det kan ske utan skada för honom eller henne och det inte är uppenbart att

han e ller hon inte förstår vad saken gäller. Rätten kan dock underlåta att
höra den enskilde muntligen om denne själv har gjort ansökan eller medgi­
vit det ifrågasatta förordnandet eller det annars finns särskilda skäl.

Myndigheter och inrättningar som anges i an dra stycket är skyldiga att

lämna rätten sådana uppgifter som kan vara av betydelse i ärendet.

17 § Innan rätten förordnar förvaltare skall den inhämta läkarintyg eller

annan likvärdig utredning om den enskildes hälsotillstånd. Detta gäller
även i ärend e om förordnande av god man enligt 4 §, när den enskilde inte

har lämnat sitt samtycke.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

närmare föreskrifter om sådan utredning som avses i f örsta stycket.

18 § Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i är ende om förordnande av
god man eller förvaltare, får rätten, om den enskildes angelägenheter

kräver omedelbar vård eller ett dröjsmål uppenbarligen skulle medföra

fara för den enskilde eller hans egendom, fÖrordna god man eller förvaltare

för tiden till dess ärendet slutligt avgörs. Sådant förordnande kan beträf­
fande god man som avses i 4 § eller förval tare meddelas även för den som
är underårig att gälla från och med den dag då han eller hon fyller arton år.

Innan beslut enligt första stycket meddelas skall d en som ansökningen

avser ha fått tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större tidsförlust och

utan skada för honom eller henne.

Beslut enligt första stycket får när som helst ändras av rätten.

19 § Om en god man eller förvaltare inte längre behövs, skall rätten
besluta att godmanskapet eller förvaltarskapet skall upphöra. Har god man

¬

fbrordnats enligt 3 § 1—5, skall den gode mannen entledigas så snart den

SFS 1988:1251

som förordnandet avser begär det. När en god man eller förvaltare har
slutfört sitt uppdrag, skall han genast anmäla det till rätten.

En god man eller förvaltare har rätt att på begäran bli entledigad från sitt

uppdrag. Skall godmanskapet eller förvaltarskapet fortsätta, är han dock

skyldig att kvarstå till dess en ny god man eller förvaltare har utsetts.

20 § En god man eller förvaltare som gör sig skyldig till missbruk eller
försummelse vid utövandet av sitt uppdrag eller som kommer på ekono­
miskt obestånd och på grund d ärav är olämplig för uppdraget eller som av
någon annan orsak inte längre är lämplig att inneha detta, skall entledigas
från uppdraget.

Uppkommer fråga om att enligt första stycket entlediga en god man eller

förvaltare och kan slutligt beslut inte ges omedelbart, får rätten, om

dröjsmål skulle medföra fara för den som godmanskapet eller förvaltarska­
pet avser, besluta att den gode mannen eller förvaltaren skall skiljas från

sitt uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs.

21 § Ansökan om entledigande av en god man eller förvaltare och om
upphörande av godmanskap eller förvaltarskap får göras av någon av dem

som avses i 15 § första stycket eller a v den gode mannen eller förvaltaren.

Rätten får också självmant ta upp frågor som avses i första stycket.
I ärende enligt denna paragraf skall rätten bereda den enskilde tillfälle

att yttra sig, om det kan ske.

22 § Dör en god man eller förvaltare, skall den som har boet i sin vård
utan dröjsmål anmäla förhållandet till den tingsrätt där godmanskapet

eller förvaltarskapet är eller skall vara inskrivet.

23 § Rätten är skyldig att på ansökan av någon av dem som anges i 15 §
första stycket eller av den gode mannen eller förvaltaren pröva om ett

godmanskaps eller förvaltarskaps omfattning bör jämkas. Rätten kan ock­
så utan ansökan göra en såd an prövning.

Innan rätten meddelar beslut enligt första stycket, skall den gode

mannen eller förvaltaren samt överförmyndaren och den enskilde beredas

tillfälle att yttra sig.

Kan slutligt beslut inte ges omedelbart, får rätten, om dröjsmål skulle

medföra fara för den enskilde, meddela beslut i frågan för tiden till dess

ärendet avgörs. I fråga o m sådant beslut tillämpas bestämmelserna i 18 §
andra och tred je styckena.

24 § Innan rätten förordnar någon till god man eller förvaltare eller

entledigar någon från ett så dant uppdrag, skall han eller hon ges tillfälle att
yttra sig. Är det fråga om beslut enligt 20 § andra stycket, skall den gode

mannen eller förvaltaren beredas tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i

dröjsmål.

25 § Frågor om förordnande eller entledigande av god man enligt 1 eller
2 § tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet, godmanskapet eller
förvaltarskapet är eller skall vara inskrivet. Är det fråga om förmynder-

skap som inte skall vara inskrivet, avgörs frågan om behörig domstol med

2863

tillämpning av 12 kap. 1 § andra stycket.

¬

SFS 1988:1251

Uppkommer vid utredning av ett dödsbo fråga om förordnande av god

man enligt 3 §, hör ärendet till den tingsrätt varunder boet lyder. Skall god-
man annars forordnas enligt 3 §, tas ärendet upp av tingsrätten i den ort

där den för vilken god man skall förordnas har egendom eller där annars

behov av god man har yppat sig.

Andra frågor som gäller godmanskap enligt l-3§§ tas upp av den

tingsrätt där godmanskapet är inskrivet.

26 § Ansökan om förordnande av god man enligt 4 § eller av förvaltare,
tas upp av tingsrätten i den ort dä r den som avses med ansökningen har sitt

hemvist eller, om han eller hon inte har hemvist i riket, av Stockholms
tingsrätt.

Andra frågor som gäller godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap tas

upp av den tingsrätt där godmanskapet eller fÖrvaltarskapet är inskrivet.

27 § Rättens beslut i fr ågor som gäller godmanskap eller förvaltarskap
får överklagas, förutom av den som beslutet rör, av var och en som har rätt
att göra ansökan i fråg an. Den i va rs ställe god man förordnats enligt 2 §

första och andra styckena får dock inte överklaga beslut om sådant förord­

nande.

28 § Rätten skall genast kungöra beslut om anordnande eller upphöran­
de av förvaltarskap i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse skall
också ske av beslut om jämkning av förvaltarskaps omfattning enligt 23 §.

12 kap. Om inskrivning av formynderskap, godmanskap och förvaltarskap

2 § Godmanskap och förvaltarskap skall skrivas in vid den tingsrätt där

ansökan om anordnande av godmanskapet eller fÖrvaltarskapet gjordes.

3 § Finner den tingsrätt där ett förmynderskap är inskrivet, med hänsyn

till den omyndiges eller hans Föräldrars boningsort eller av annan orsak, att

tillsynen över förmynderskapet lämpligen bör flyttas över till en annan

tingsrätt, får den tingsrätt där förmynderskapet är inskrivet besluta om

överflyttning. Underrättelse om beslutet skall utan dröjsmål ges till den

tingsrätt dit tillsynen flyttas, och förmynderskapet skall skrivas in där.

Första stycket tillämpas även i fråga om godmanskap enligt 11 kap. 1 —

3 §§, Överflyttning av godmanskap som avses i 11 kap. 1 eller 2 § får dock,
om även förmynderskapet, godmanskapet eller fÖrvaltarskapet är inskri­

vet, inte ske annat än i samband med överflyttning av detta.

Om den tingsrätt där ett godmanskap enligt 11 ka p. 4 § eller ett förval­

tarskap är inskrivet får kännedom om att den som godmanskapet eller

fÖrvaltarskapet avser har fått sitt hemvist på en ort som hör under en

annan tingsrätt, skall den förstnämnda tingsrätten flytta över tillsynen dit.

Underrättelse om beslutet skall utan dröjsmål ges till den tingsrätt dit

tillsynen har flyttats, och godmanskapet eller fÖrvaltarskapet skall skrivas

in där.

2864

4 § När förmynderskap, godmanskap eller förvaltarskap skrivs in, skall
tingsrätten, om det behövs, ange vilken överförmyndare som skall utöva

tillsynen.

¬

I fråga om överflyttning av tillsynen över förmynderskap, godmanskap

SFS 1988:1251

eller forvaltarskap från en överförmyndare till en annan inom samma

domsaga tillämpas 3 §.

5 § Tingsrätten skall se till att förmynderskap skrivs in och förmyndare

förordnas, då det skall ske.

6 § Då rätten har meddelat beslut om inskrivning av förmynderskap,

godmanskap eller förvaltarskap, skall anteckning därom ske i förmynder-
skapsbok som förs hos tingsrätten.

13 kap. Allmänna bestämmelser om förmyndares, god mans och förvaltares
plikter
2 § Uppstår fråga om rättshandling eller rättegång mellan en myndling

och förmyndaren eller hans make eller någon som han företräder, har

förmyndaren inte rätt att företräda myndlingen enligt 1 §. Har syskon

gemensam förmyndare, får denne dock företräda myndlingarna vid arv­
skifte dem emellan, om de inte har inbördes stridande intressen.

En god man eller förvaltare har inte rätt att företräda den för vilken han

har förordnats, om det uppstår fråga om rättshandling eller rättegång

mellan denne, å ena sidan, och den gode mannen eller förvaltaren, dennes
make eller någon som den gode mannen eller förvaltaren företräder, å

andra sidan.

Har en förmyndare, god man eller förvaltare slutit avtal i strid med

första eller andra stycket, tillämpas 9 kap. 7 § första stycket i fråga om

återbärings- och ersättningsskyldighet,

3 § Förmyndare skall med omsorg och nit vårda myndlingens rätt och

främja hans bästa. Härvid skall förmyndaren se till att myndlingens medel
i skälig omfattning används till nytta för myndlingen.

4 § Vad som sägs i 3 § gäller också för en god man och en förvaltare i

förhållande till den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser.

5 § Har en myndling fyllt sexton år, bör förmyndaren, om det lämpligen

k,an ske, höra myndlingen rörande hans mening i angelägenheter av vikt.

Är myndlingen gift, skall även makens mening inhämtas.

Motsvarande skyldighet åvilar en god man och en förvaltare gentemot

den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser och dennes make. Om

betydelsen av samtycke i vissa fall fi nns bestämmelser i 11 kap. 5 §.

6 § Förmyndare, gode män och förvaltare skall rö rande allt som hör till

förmynderskapet, godmanskapet eller förvaltarskapet ge överförmyndaren

och rätt en de upplysningar som infordras.

7 § För en omyndigs egendom skall förmyndaren, om rätten finner skäl

till det, lämna pant eller annan säkerhet till visst av rä tten bestämt belopp.

Motsvarande skyldighet att ställa säkerhet åvilar gode män och förvaltare.

Säkerheten skall, enligt vad rätten bestämmer, förvaras och förvaltas av

2865

överförmyndaren eller i annan lämplig ordning.

¬

SFS 1988:1251

8 § Har en omyndig flera förmyndare, skall de, såvitt rör egendomen, ha

hand om förmynderskapet gemensamt. Rätten kan dock förordna att

tillgångarna skall för förvaltning fördelas på visst sätt mellan dem eller att

vissa tillgångar skall förvaltas av en förmyndare ensam. Den som ensam
råder över vissa tillgångar får också ikläda den omyndige sådana förbindel­

ser som faller inom området för dessa tillgångars förvaltning.

Står en underårig inte under vårdnad av någon förälder och har flera

förmyndare förordnats, skall vårdnaden utövas av den bland förmyndarna

som rätten utser därtill. Rätten kan också utse två förmyndare att gemen­

samt utöva vårdnaden, om de är gifta med varandra eller bor tillsammans

under äktenskapsliknande förhållanden. Den eller de som har anförtrotts
vårdnaden kan, om det är lämpligt, av rätten befrias från skyldigheten att

delta i handhavandet av den omyndiges övriga angelägenheter.

Har en omyndig flera förmyndare och kan dessa ej enas i ett ärende som

rör den omyndiges egendom och som de skall besluta i, gäller den mening

som överförmyndaren biträder. Är det fråga om en åtgärd som kräver
överförmyndarens samtycke, kan samtycke ges till åtgärden även om för­

myndarna har olika mening. I sådana fall skall överförmyndaren dock
bereda medförmyndare tillfälle att yttra sig innan överförmyndaren beslu­

tar i saken.

Första och tredje styckena tillämpas även när någon har flera gode män

eller förvaltare.

9 § Förmyndare, gode män och förvaltare är skyldiga att ersätta skada
som de uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat den omyndige eller den
som godmanskapet eller förvaltarskapet avser.

Är flera förmyndare, gode män eller förvaltare ansvariga för skada som

de har orsakat den omyndige eller den som godmanskapet eller förvaltar­
skapet avser, svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsansvaret

skall slutligt fördelas mellan de ansvariga efter den grad av vållande som
åvilar dem. Om någon saknar tillgångar att betala sin andel med, skall de

övrigas ansvarighet för bristen bestämmas enligt samma grunder.

10 § Vill en omyndig, sedan han blivit myndig, eller en ny förmyndare
göra anspråk på ersättning enligt 9 §, skall han, om de handlingar som

anges i 16 k ap. 12 § har överlämnats till honom, inom ett år därefter väcka
talan om anspråket. I annat fall har han förlorat sin rätt till talan. Vad som
nu har sagts gäller inte om den avgående förmyndaren har gjort sig skyldig

till brottsligt förfarande.

Första stycket tillämpas även i fråga om talan mot god man eller förval­

tare.

2866

14 kap. Om vå rd av rätt 1 oskiftat bo vi d förm ynderskap, godmanskap och

förvaltarskap

1 § Har en omyndig del i oskiftat bo, skall förmyndaren, med iakttagan­

de av vad nedan stadgas, vårda den omyndiges rätt i boet .

Vad som föreskrivs i de tta kapitel i fråga om förmyndare gäller också i

fråga om gode män och förvaltare som har att förvalta del i oski ftat bo,

Vad som föreskrivs beträffande omyndig skall därvid gälla den som har

god ma n eller förvaltare.

¬

115 kap. Om förmyndares, gode mäns och förvaltares egendomsförvaltning

SFS 1988:1251

20 § Vad som föresk rivs i I -I8 §§ om förmyndares förvaltn ing skall
gälla också i fr åga om godmanskap och förvaltarskap.

21 § Gode män och förvaltare är berättigade att efter uppdragets slutfö­
rande pller, om uppdraget varar längre tid än ett år, årligen erhålla skäligt

arvode för uppdraget samt ersättning för de utgifter som varit skäl igen

påkallade för uppdragets fullgörande.

Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren.

Denne bestämmer dessutom i vad mån arvode oc h ersättning för utgifter

skall utgå av medel som tillhör den som godmanskapet eller förvaltarska-

pet avser. Arvode och ersättning som ej sk all utgå av sådana mede l skall
betalas av kommunen.

22 § Har egendom i dödsbo, vilken har förvaltats av en god man som

avses i 11 kap. 3 §, efter preskription av rätt att ta arv eller testamente eller

annars tillfallit allmänna arvsfonden, gäller i fråga om egendomens försälj­

ning lagen (1921:281) om allmänna arvsfonden.

16 kap. Om förmyndares, gode mäns och förvaltares redovisningsskyldighet

2 § När egendom, som skall stå under förm yndarens förvaltning, första

gången tillfaller en underårig, skall förmyndaren inom en månad däreft er

till Överförmyndaren ge in en förteckning över egendomen.

Gode män och förvaltare som har förordnats att förvalta egendom skall

inom två månader från det att inskrivning ägt rum ge in en förteckning till

överförmyndaren över den egendom som omfattas av förordnandet. Den­

na skyldighet gäller inte, om förvaltningen avser andel i oskiftat dödsbo.

Förteckning som avges av en god man som har förordnats enligt 11 k ap.

1 § behöver endast uppta den lösa egendom som den gode mannen har

tagit hand om.

Har den omyndige eller den som godman skapet eller förvaltarskapet

avser efter den tid som av ses i första eller andra stycket erhållit egendom
som skall stå under förvaltning av förmyndare, god man elle r förvaltare,
skall förteckning över denna egendom ges in till överförmyndaren inom en

månad därefter.

Är det ande l i oskif tat bo som har tillfallit en omyn dig eller någon för

vilken har förordnats god man eller förvaltare, skall förteckning ges in först

inom en månad efter det bodelning eller skifte har skett.

Har rätten beslutat utvidga omfattningen av en god mans eller förvalta­

res uppdrag när det gäller annan egendomsförvaltning än sådan som avser

andel i oskiftat bo, skall den gode mannen eller förvaltaren inom en månad

från beslutet till överförmyndaren ge in en förteckning över den egendom
som omfattas av det utvidgade uppdraget.

5 §" Före den 1 mars varje år skall förmyndaren till överförmyndaren
avge årsräkning, innefattande redogörelse för förvaltningen under föregå­
ende år eller den del av året varunder förmyndaren innehaft sin befattning.

' Senaste lydelse 1985:941.

2867

\

¬

\

SFS 1988:1251

Då förmyndarens befattning upphör, skall förmyndaren ofördröjligen till

överförmyndaren avge slutr äkning, avseende förvaltningen under det lö­

pande året intill befattningens upphörande.

I årsräkning och sluträkning skall upptas tillgångar och skulder vid

början av den tid räkningen avser, en sammanställning av inkomster och

utgifter under nämnda tid samt tillgångar och skulder vid samma tids
utgång.

Första och andra styckena gäller i tillämpliga delar äve n god man och

förvaltare.

Har rätten inskränkt omfattningen av en god mans eller förvaltares

uppdrag, gäller reglerna om sluträkning i f råga om den eg endom som inte
längre omfattas av uppdraget.

Upphör ett godmanskap enligt 11 kap. 1 § innan tid för avgivande av

årsräkning eller sluträkning rörande förmynderskapet för den omyn dige

inträffar, får sluträkning rörande godmanskapet begränsas till att avse en

redogörelse endast för de åtgärder som har vidtagits av den gode mannen. I

övrigt skall redo görelse för förvaltningen avges av förmyndaren även för

den tid som godmanskapet har varat.

15 § Bestämmelserna i 1, 3, 4 och 6 —14 §§ om förmyndare och förmyn­

dares förvaltning gäller även i frå ga om godmanskap och förvaltarskap.

17 kap. Om tillsyn över förvaltning som utövas av förmyndare, gode män och

förvaltare
7 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämp as också i fråg a om god man­

skap och förvaltarskap.

19 kap.
8 §' Överförmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd och ersättare

skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige och vara kyr kobokförda i

kommunen och fät inte vara i konku rs eller ha förvaltare.

Lagfaren tjänsteman vid tingsrä tt får ej vara överförmyndare, ledamot i

överförmyndarnämnd eller ersättare inom domsagan, om ej regeringen för
särskilt fall meddelat tillstånd därtill.

Ej må annan avsäga sig uppdrag a tt vara överförmynda re, ledamot i

överförmyndarnämnd eller ersättare än den som under de tre senast för­
flutna åren fullgjort sådant uppdrag, den som uppnått sextio års ålder eller
den som eljest uppgiver förhinder, vilket godkännes av kommunfullmäkti­
ge.

17 § Överförmyndare och överförmyndarnämnd är skyldiga att föra bok

angående de förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap som har in-
skrivits och står under dera s tillsyn. Över ärenden rörande de förmynder­
skap, som ej inskrivits, skall särskild förteckning föras.

2868

Senaste lydelse 1985:941.

¬

20 kap.

SFS 1988:1251

1 §' I mål om faderskap, vårdnad, umgänge och underhåll tillämpas

14 kap. 17 och 18 §§ äktenskapsbalken.

2 § Vistas den, mot vilke n talan en ligt denna balk rikt as, på okänd ort,

skall hans rätt i saken bevakas av god man enligt 11 kap. Detsamma gäller,

om ha n vistas på känd ort utom riket men stämn ingen eller andra hand­
lingar i målet ej kan delges honom eller han underlåter att ställa ombud för

sig och särskilda skäl föreligger att förordna god man.

I ett ärende om förordnande av förvaltare eller utvidgning av ett förval-

tarskaps omfattning, där den enskilde uppenbarligen inte förstår vad saken

gäller eller skulle lida skada av att få del av handlinga rna i ärendet, skall

rätten fbrordna en god man enligt 11 kap. att företräda den enskilde i

ärendet och bevaka hans eller hennes rätt.

En god man som avses i första eller andra stycket skall samråda med den

för vilken han har förordnats, i den mån det kan ske.

2 a § I ett ärende om förordnande av förvaltare eller utvidgn ing av ett
förvaltarskaps omfattning, där det inte föreligger fall som avses i 2 § andra

stycket, skall rätten förordna ett biträde att bevaka den enskildes rätt i
ärendet. Ett rättegångsbiträde skall också förordnas, om den som har

förvaltare begär att förvaltarskapet skall upphöra eller att dess omfattning

skall inskränkas.

Rättegångsbiträde skall inte förordnas, om det är uppenbart att ett

biträde inte behövs.

2 b § Den som har förordnats till god man enligt 2 § eller rättegångsbiträ­
de enligt 2 a § har efter rättens prövning rätt till skälig ersättning av
allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt.

Kostnaden skall stanna på staten, såvida inte motparten till den, för vilken

god man eller rättegångsbiträde har förordnats, skäligen bör åläggas att

ersätta staten kostnaden.

2c§ Rättegångsbalkens bestämmelser om hämtning av part tillämpas

också på den som i ann an egenskap än vittne eller sakkunnig skall höras i

mål eller ärende som avses i de nna balk.

5 § Bestämmelserna i 3 och 4 §§ om förmyndare och förmynderskap
gäller i tilläm pliga delar beträff ande god man och godm anskap samt för­

valtare och förvaltarskap. Härvid skall bestämmelserna om omyndig, den­
nes make och närmaste anh öriga, när det är fråga om godmanskap som

avses i 1 1 kap. 3 eller 4 §, gälla den för vilken god man har fö rordnats och

dennes make oc h närmaste släkt ingar samt i fråg a om förvaltarskap den

för vilken förvaltare har förordnats och dennes make o ch närmaste slä k­

tingar. Är det fråga om godmanskap för en omyndi g, har i ärende som

avses i 3 § även förmyndaren sådan behörighet som anges där.

Senaste lydelse 1987:790.

2869

¬

SFS 1988:1251

8 § Beslut som i ären de om formynderskap, godmanskap eller förval-

tarskap enligt denna balk meddelas av överförmyndaren eller rätten länder
till efterrättelse utan hinder av att beslutet överkla gas. Vad som nu har

sagts gäller ej rättens avgörande, varigenom avtal om sammanlevnad i
oskiftat bo hävs eller förmyndare, god man eller förvaltare döms till

utgivande av försuttet vite.

11 § Beslut som tingsrätten har meddelat under rättegången i frågor som

avses i 6 kap. 20 §, 7 kap. 15 §, 10 kap. 16 eller 17 § eller 11 k ap. 18 §, 20 §
andra stycket eller 23 § tredje stycket skall överklagas särskilt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
2. Den som vid ikraftträdandet är omyndigforklarad enligt äldre be­

stämmelser skall tills vidare anses ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § i dess nya
lydelse. Härvid ska ll förmyndaren anses var a förvaltare med uppdr ag att

vårda den enskildes angelägenheter utan beg ränsning av uppdraget,

3. Förordnande av god man som har skett enligt äldre bestämmelser

skall anses ha meddelats enligt motsvarande nya bestämmelser i 11 kap.

4. Om det vid ikraftträdandet pågår ett mål om om yndighetsförklaring

eller hävande av sådan förklaring, skall handläggningen fortsä ttningsvis

anses avse ett ärende angående fÖrvaltarskap.

5. Förekommer i lag eller annan författning någon hänvisning till en

föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, tillä mpas i

stället den bestämm elsen.

På regeringens vägnar

LAILA FREIVALDS

Anders Eriksson
(Justitiedepartementet)

' [

n

¬